Issuu on Google+

LÄRA

#6/2016 STOCKHOLM

Alexandra Ljungkvist Sjölin

Lust till l­ ärande |

Nyanlända blir nyanställda Filmer och poddar ger ny bild av skolan

|

Matematiksatsning som gett resultat ”Leken gör det svåra roligare”


1700 Fram till 2025 behöver Stockholms stad varje år rekrytera omkring 1 700 nya lärare inom förskola, grundskola och gymnasieskola. Du kanske känner någon av alla dem som skulle lockas av många skolor att välja bland, hög lön och stora utvecklingsmöjligheter? De lediga jobben finns på pedagogstockholm.se/jobb


FOTO: ULRICA ZWENGER

I N SP I RATION OCH I N FO RMAT I O N F RÅ N UT B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD

STOCKHOLM #6/2016 Vinnare av Svenska Publishingpriset 2009, 2011 och 2013.

LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings­förvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@ stockholm.se. Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Calle Hedrén, Agneta Berghamre Heins, Ulf Jämterud, Helene Lumholdt, Katarina Lycken Rüter, Marianne Hühne von Seth, Monika Sidén, Ann Turlock, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård.

14

Ansvarig utgivare: Sofia Oliv.

Upplaga: 15 900 exemplar. För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

8

Behovet av nya lärare är stort. Nu satsar utbildningsförvaltningen på att locka fler till skolan med bland annat 20 nya kortfilmer.

FOTO: MARC FEMENIA

ISSN 1654-7330.

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

Tryck: Edita, Falun, 2016.

”Våga arbeta med frågor som är så komplexa att de kräver många perspektiv. Alltför mycket är tillrättalagt i dagens skola.” Det menar Maria Andrée som forskar i naturvetenskapernas didaktik vid Stockholms universitet. ILLUSTRATION: JOHAN LUNDBERG

Grafisk form: b-e-r-g.se

28

Rektor Philip Olsson kan summera ett treårigt och mycket lyckat samarbete med två av Sveriges främsta barnkulturkonstnärer.

30

Stockholm vill förbli en av världens smartaste städer. På Sjöstadsskolan har programmeringen tagit plats i undervisingen.

DESSUTOM ... Omslag: Läraren Alexandra ­Ljungkvist Sjölin fotograferad av Ulrica Zwenger.

Matematiksatsning som gett resultat

4

Lärardrama möter allvar med humor

10

”Era elever är mer öppna”

23

Noah, 10, gillar idrott och hälsa

24

Hon spelar huvudrollen

11

Teatern en väg in i samhället

26

Så ska nyanlända bli nyanställda

12

Seminarium om förskolans lärande

27

Krönika: ”Den skolan vill jag arbeta i”

13

Succé för lärardriven forskning

33

Därför är jag pedagog

19

Ny portal för bättre elevhälsa

35

Hon utsågs till Årets gymnasielärare

20

Nämnd & Nytt

36


MATEMATIK

Ruby Taylor tränar på multiplikations­ tabellen med hjälp av plastmarkörer. ­Förstelärare Eva-Lena Eriksson finns till hands för att förklara och svara på frågor.

4

LÄRA #6/2016


MATEMATIK

Matte med mersmak TEXT: INGELA ÖSGÅRD FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

Höstens Pisaresultat visade på förbättrade matematikkunskaper för Sveriges 15-åringar — och i Stockholms stad ökar både betygs­poängen och andelen godkända på niornas nationella prov.   Vi har besökt Tullgårdsskolan på Södermalm som satsat särskilt på matematikämnet i över tio år. Resultaten har inte låtit vänta på sig.

I

bland känns det som om jag bara lotsar eleven igenom matematikproblemet i stället för att stötta. Den självkritiska kommentaren fälls av en av åtta matematiklärare på Tullgårdsskolan. Lärarna har sitt onsdagsmöte där de samtalar om matematikundervisning. Eva-Lena Eriksson, resurslärare i matematik och förstelärare, leder samtalet. Inför dagen har lärarna läst avsnittet om kommuni-

kation i problemlösning i Skolverkets lärportal för matematik. Materialet är framtaget i samband med Matematiklyftet för några år sedan. Också flera av de andra lärarna tycker att de i alltför hög grad lotsar, det vill säga lägger orden i munnen på eleven och löser problemet åt eleven, i stället för att till exempel formulera frågor som eleven kan besvara och själv komma närmare lösningen. – Men ibland, om man har uttömt det andra, kan det vara bra att lotsa eleverna så att de känner att de kan, säger någon. – Det blir lätt så att vi känner oss dåliga när vi lotsar i stället för att stötta. Men egentligen finns ju ingen knivskarp gräns, påpekar EvaLena Eriksson. Samtalet fortsätter med tips och idéer. Som att låta eleverna jobba mer i par, om hur viktigt det är att eleverna lär sig kommunicera matematik med hjälp av olika uttrycksformer, både muntligt, skriftligt och med bilder. – De här mötena är väldigt viktiga. Vi får prata om vår undervisning, om vad som är svårt och vad som är bra. Här bjuder vi verkligen på oss själva och ger varandra tips, säger Eva-Lena Eriksson efteråt. >> LÄRA #6/2016

5


MATEMATIK

Hon berättar att Tullgårdsskolan började arbeta med specifika matematiksatsningar för mer än tio år sedan. Också då fanns statliga resurser att söka. – Vi använde resurserna till att avsätta tid och besöka varandra i klassrummet och hade en egen kombination av lesson study och kollegialt lärande, även om just de benämningarna inte var lika etablerade då.

>>

Skolverkets matematiklyft och därefter utbild-

ningsförvaltningens egen satsning Stockholms­ lyftet i matematik blev en fortsättning. – Vårterminen 2015 tog de externa resurserna slut. Men vi bestämde oss för att fortsätta och använda oss av Matematiklyftets lärportal och de olika modulerna. Tullgårdsskolan har också en organisation där eleverna redan från årskurs 1 har olika lärare i matematik/NO respektive svenska/ SO. Varje årskurs består av mellan 50 och 60 elever som utgör en klass eller grupp. – Det innebär att när jag planerar en lektion så kanske jag kommer att genomföra den i vad som tidigare var halvklass; det vill säga jag håller samma lektion fyra gånger. Det gör att jag kan lägga ner mer tid på förberedelserna och ha nytta av det. På det sättet blir jag mer specialist och bra på det jag undervisar om, konstaterar Eva-Lena Eriksson. Hon jämför med hur det var när hon började för nästan 20 år sedan. – Då var man ensam i klassrummet med kanske 25 elever och fick ta alla ämnen själv. Och som klassföreståndare måste man också ta alla föräldrakontakter själv. I dag har vi fungerande arbetslag och det finns alltid någon att dela med. Ibland är vi också två pedagoger i klassrummet, varav någon kan vara förskollärare eller fritidspedagog. Kollegerna Heléne Volgsten och Ingrid ­Röberg, båda lärare i matematik och NO på mellanstadiet respektive lågstadiet, ansluter till samtalet. Heléne Volgsten berättar om hur hon arbetar i matematiken för att samtliga elever ska få utmaningar. – Om jag höjer ribban för alla elever och ser till att ha koll på de elever som jag vet har det svårare, så blir det ett klimat där alla lär sig mer, säger hon och berättar att hon ofta ­brukar låta eleverna i årskurs 6 arbeta med sjuans matematik. – När de sedan kommer upp i sjuan kan också elever som har det svårt med matematik känna igen sig och får repetera. 6

LÄRA #6/2016

De blir mindre stressade när de känner att de inte jobbar på beting.

Eva-Lena Eriksson tillsam­ mans med eleverna Valdar Schelvander och Jolina Westergren. De färgglada plastmarkörerna används till att förklara hur division och multiplikation hänger ihop.

Heléne Volgsten ger också exempel på hur hon arbetar: Tiotalsövergångar har många elever fort­ farande svårt för när de kommer upp i mellanstadiet, det vill säga när summan av två tal överstiger tio, till exempel fem plus sju jämfört med fem plus fyra. — För att ge eleverna bättre träning tog jag

bort matematikboken och gjorde i stället i ordning två tärningar som var markerade från fyra till nio. Då blir summan när eleverna slår tärningarna oftast mer än nio. När man konstruerar egna uppgifter måste man bli mer medveten om matematiken bakom och det blir roligare.


MATEMATIK

Ingrid Röberg, som bara har arbetat i ett och ett halvt år på Tullgårdsskolan, tycker att det är skönt att skolan ger eleverna möjlighet att arbeta mycket utan lärobok. – De blir mindre stressade när de känner att de inte jobbar på beting, konstaterar hon och berättar att hon flitigt utnyttjar skolans stora förråd av materiel, såsom mattespel, klossar, kulramar och olika hjälpmedel som mäter längd, volym och vikt. Heléne Volgsten har också andra pedagogiska knep för att få med alla elever. – De får alltid jobba två och två. Inom varje temaområde är paret detsamma, sedan får de byta. Min erfarenhet är att eleverna kompletterar och lär av varandra.

Då var man ensam i klass­ rummet med kanske 25 elever.

Tre av de lärare som håller Matematiklyftet levande på Tullgårdsskolan – från vänster Ingrid Röberg, ­Eva-Lena Eriksson och Heléne Volgsten.

– På lågstadiet använder vi oss av Epametoden: först får eleverna tänka var och en för sig, sedan i par och slutligen tar vi upp det i hela gruppen, säger Ingrid Röberg. Och statistiken visar att Tullgårdsskolan lyckats bra med sin matematikundervisning, jämfört med hur det var längre tillbaka i tiden. De senaste läsåren har samtliga elever i årskurs 6 klarat det nationella provet i matematik. Lika viktigt som statistik som måttstock på att skolan har lyckats med sin matematik­ undervisning är det faktum att många elever väljer att gå profilinriktning i matematik på högstadiet och att det går bra för eleverna där, menar Eva-Lena Eriksson. – Inte minst också att eleverna tycker att det är roligt med matematik, tillägger hon. Ingrid Röberg anger tre skäl till att Tullgårdsskolans elever uppnår höga resultat i matematik. – Skolan har skapat tydligt nedbrutna mål utifrån kursplanens mål, skolan har jobbat med spetsen och skolan har tagit hand om de elever som behöver extra stöttning. Samtidigt tillstår Eva-Lena Eriksson att Tullgårdsskolan, en innerstadsskola på Södermalm, har en elevgrupp som är mer homogen än många andra skolors. – Men var du än undervisar gäller det att ha höga förväntningar på eleverna, säger Heléne Volgsten. Och Ingrid Röberg lyfter fram det kollegiala samtalet. – Visst kostar det mycket tid, men det är otroligt viktigt! n LÄRA #6/2016

7


ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

Ramin, lärare i kemi och fysik. Spelas av Alexej Manvelov.

Fabian, elevassistent. Spelas av Christoffer Nordenrot.

Siri, matematik- och idrottslärare. Spelas av Cecilia Nilsson.

Mona, lärare i geografi och samhällskunskap. Spelas av Cecilia Säverman.

Emma, vikarierande svensk­ lärare. Spelas av Ida Gyllensten.

Kortfilmer och poddar ger ny

Det stora behovet av nya lärare har uppstått genom att många lärare går i ­pension samtidigt som antalet barn och elever ökar. Utbildningsförvaltningen arbetar på flera sätt för att attrahera och rekrytera fler lärare men även för att behålla dem som redan är anställda. – Med satsningen ”When you are lärare” vill vi bredda och nyansera bilden av skolan. Syftet är i förlängningen att få fler intresserade av yrket men också att ge en röst åt våra lärare, säger kommunikationschef Sofia Oliv. Under våren sänds 20 dramatiserade

kortfilmer om livet som lärare. Det blir två avsnitt varannan vecka med premiär den 30 januari. Vi möter Emma och hennes kolleger i korta filmer som på ett ­humoristiskt sätt skildrar lärarens vardag. Emma jobbade tidigare i reklam8

LÄRA #6/2016

branschen och har nu blivit lärare på Hallviks skola. Utmaningarna är många och Emma och hennes kolleger ställs ofta inför frågan: ”Hur blir man en bra lärare?”. Många av våra egna lärare och elever är med som statister. Filmerna följs upp av poddsändningar som spelas in i våra skolor. Poddarna sänds varje vecka med start i början av februari och kommer att fördjupa innehållet i filmerna genom samtal mellan programvärdarna, som också är lärare i våra skolor, och aktuella gäster. Gästerna är bland andra forskare, fackliga representanter, andra lärare och skolledare. Elever från våra skolor intervjuas till flera av programmen.

betyg, lärare och föräldrar, lärarrollen i går, i dag och i morgon, kollegialt lärande, planering och improvisation, lön och karriärvägar. Tony Mufic är utbildningsdirektör i Stockholms stad och den som ansvarar för rekryteringssatsningen. Han hoppas mycket på ”When you are lärare”. – Stockholm växer och vi står inför en stor utmaning med att bygga nya skolor och rekrytera fler medarbetare. Hittills har vi arbetat mer traditionellt med rekrytering, men nu vill vi nå potentiFOTO: BJÖRN TESCH

Stockholms stads skolor behöver fler lärare. Fram till 2025 ska vi rekrytera sammanlagt 1 700 lärare per år inom förskola, grundskola och gymnasie­ skola. Nu satsar utbildningsförvalt­ ningen på att nå nya målgrupper med 20 nyproducerade kortfilmer som följs upp av poddsändningar från våra sko­ lor. Premiär blir det den 30 januari.

Tanken är att nyansera bilden av yrket

och bidra till stoltheten hos Stockholms stads lärare. Filmerna och poddarna finns både på Facebook och Instagram och i utbildningsförvaltningens egna kommunikationskanaler. Möjligheterna att göra sin röst hörd och berätta om sin egen bild av skolan är stora. Ämnena i filmer och poddar har ­tagits fram tillsammans med en referensgrupp. De handlar bland annat om hur lärare rekryteras, om livet som ny­ anställd, likvärdig utbildning, att sätta

”Det ska bli spännande att se vad vi kan uppnå genom humor i strömmade medier som följs upp av seriösa poddar med några av stadens lärare och skolledare”, säger utbildningsdirek­ tör Tony Mufic.


ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

Ebbe, vd för reklambyrån Hyena Reklam. Spelas av Max Landergård.

Christina, rektor på Hallviks skola. Spelas av Marika Lagercrantz.

Claudette, högt uppsatt tjänste­ man på kommunen. Spelas av Cecilia Frode.

Douglas, Ebbes närmaste ­kollega vid Hyena Reklam. Spelas av Oscar Skagerberg.

ILLUSTRATION: JOHAN LUNDGREN

Tjelvar, biträdande rektor på Hallviks skola. Spelas av Henrik Norman.

bild av skolan ella lärare på ett nytt sätt och samtidigt skapa en arena för våra lärare i staden. Som landets största arbetsgivare för lärare vill vi bidra till att bredda, nyansera och fördjupa bilden av skolan. Det ska bli spännande att se vad vi kan uppnå genom humor i strömmade medier som följs upp av seriösa poddar med stadens lärare, skolledare, forskare med flera.

– Filmer och poddar kostar strax under fem miljoner kronor, en summa som får ses i relation till övriga rekryteringsinsatser som mässor, annonsering och marknadsföring. Satsningen är ett komplement till många andra insatser för att staden ska vara en attraktiv ­arbetsgivare.

Kommer den att ge fler lärare?

– Dela och sprid filmer och poddar samt delta i sociala medier! Tipsa unga vuxna i din närhet. Prata om satsningen i fikarummet och i andra sociala sammanhang. Ge din bild och bidra till att nyansera och utveckla bilden av skolan.

– Vi vill få fler att bli intresserade av att vilja bli lärare genom att utmana bilden av skolan, avliva myter och tränga igenom mediebruset. Vi visar också de många möjligheter som finns för lärare i Stockholms stad. Vi har många skolor att välja bland, var och en med sin unika ­karaktär. Dessutom har vi en genomtänkt struktur för introduktion, kompetensutveckling och karriärutveckling. Varför heter satsningen ”When you are lärare”?

– Det är ett anslag som fungerar i sociala medier, säger Tony Mufic. Det är lite utmanande, lite kontroversiellt. Men i både filmerna och poddarna finns en seriositet där vi tar upp viktiga ämnen för skolan. Om namnet innebär att man studsar till lite grann så har vi lyckats med uppsåtet att skapa intresse kring detta. Vad kostar satsningen?

Hur kan man bidra som medarbetare?

Hur har innehållet tagits fram?

– Vi har utgått från aktuella och prioriterade ämnen och också samarbetat med lärare, handläggare, fackliga representanter och skolledare för att fånga upp det som är intressant i läraryrket. För varje podd är en av stadens lärare programvärd. Poddarna spelas dessutom in i våra skolor. Det finns mycket som fungerar och som är bra i läraryrket – det vill vi visa. Hur kommer satsningen att utvärderas?

– Vi mäter hur många som ser och lyssnar men också aktiviteten i sociala medier. Vi kan se om fler söker lärarjobb hos oss eller söker till lärarutbildningar,

men det är svårt att sätta exakta mål för det. Vi hoppas att den här satsningen ska bidra till att fler får upp ögonen för läraryrket och det vi har att erbjuda i staden. Du började själv som lärare. Vad var det som lockade?

– Det är roligt att jobba med barn och vara med om lärprocesser där unga människor växer och utvecklas. Den drivkraften har sedan följt mig på nya sätt som chef inom skolvärlden. Hur är en bra lärare?

– En förebild som barn och unga ser upp till. En kunnig och påläst person med gott ledarskap i klassrummet. En stabil och förutsägbar person som är nyfiken på varje elev och som skapar lärprocesser som utvecklar såväl individen som gruppen, säger Tony Mufic. n MONIKA SIDÉN

WHEN YOU ARE LÄRARE ■■Du hittar filmerna och poddarna på whenyouarelärare.se. De läggs upp efterhand som de släpps. ■■Följ oss även på Facebook, Instagram och Twitter. Sök på ”whenyouarelarare”. ■■Sprid och dela innehållet och delta gärna i dialogen! Dina tankar är värdefulla.

LÄRA #6/2016

9


ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

Lärardrama möter allvar med humor och rolig dramaserie, men samarbetet med lärarna har fördjupat innehållet. Filmerna vill utmana föreställningar om läraryrket med humor och visa på fler bilder än de vi oftast får se. – Jag är uppväxt med en mamma som var förskollärare och vet att föreställningar om ett yrke inte alltid stämmer med verkligheten, säger Max Landergård som menar att ”When you are lärare” inte väjer för läraryrkets utmaningar men att man också har tagit fasta på de fantastiska ögonblick som en lärare kan uppleva.

— Att så ett frö i en ung människa under utveckling ger ett svåröverträffat väl­ befinnande.   Det säger Max Landergård, ­kreativ chef för de kortfilmer och poddar som ingår i utbildningsförvaltningens rekryteringssatsning ”When you are lärare”. Under våren sänds 20 filmer och lika många poddar från våra skolor. De är producerade av utbildningsförvaltningens kommunikationsbyrå Berg. Lärare och annan skolpersonal har varit med i referens- och fokusgrupper. – De har bidragit till att göra slutresultatet så mycket bättre, säger Max Landergård. Våra professionella manusförfattare och skådisar har skapat en bra FOTO: JOHAN LUNDGREN

— Att så ett frö i en ung människa under

Marika Lagercrantz spelar Christina, rektor på den fiktiva Hallviks skola.

utveckling ger ett svåröverträffat välbefinnande, menar Max Landergård som själv föreläser på gymnasiet om medieproduktion då och då. Filmerna fungerar för den som vill ha underhållning men har också ett djupare plan som handlar om synen på yrket. Om viljan att göra skillnad. – Jag utgår från mig själv och mina vänner kring de 30 som har pluggat och jobbat ett tag och börjar fundera på vad vi verkligen vill göra. Många i produktionsteamet funderade på allvar på om de kanske ska satsa på läraryrket. Max Landergård har också en av rollerna i serien. – Jag spelar Ebbe von Partenkirchen, seriens bad guy, en reklambyråchef som avskedar huvudrollsinnehavaren Emma

”Samarbetet med lärarna har fördjupat innehållet”, säger Max Landergård, som ligger bakom kort­filmerna och ­poddarna i ”When you are lärare”.

på lösa grunder, vilket gör att hon börjar vikariera på skolan. Han visar på en annan sida av det samtida arbetslivet där man ska vara uppkopplad, på tå och där inga misstag ursäktas. Max Landergård säger att det var lätt att få med de många kända och skickliga skådespelarna till serien eftersom de skriver under på syftet med ”When you are lärare”: att locka fler till yrket och att få fler skickliga lärare till Stockholms stads skolor. Ida Gyllensten spelar huvudrollen Emma och är imponerad av sin rollfigur. – Emma är grym. Hon är smart. Hon vill göra det som hon tycker är rätt, s­ äger Ida Gyllensten och beskriver Emma som ganska idealistisk. Ida Gyllensten fick huvudrollen efter provspelning och är med i samtliga 20 avsnitt av serien. Att bidra till att lyfta fram skolan och ge nya bilder av lärar­ yrket var självklart. – Det är sjukt viktigt med utbildning. Det hör till det absolut viktigaste och nu mer än någonsin.

HALLÅ DÄR  … … Dennis Serwadda, förste­ lärare på Sturebyskolan och programvärd i den andra WYL-podden. Varför vill du vara poddvärd?

– Jag lyssnar själv på poddar om skolan och tycker att det är ett bra format för att 10

LÄRA #6/2016

diskutera skolfrågor. Jag vill bidra med egna erfarenheter från elva år som lärare och ta del av andras tankar och frågor. Sedan tycker jag att bilden av skolan har skadats hos många. Jag har träffat flera lärarstudenter som nästan är skrämda

av det som väntar dem på grund av den negativa bilden som framställs i medierna. Det här är en motbild från verkligheten. I det första poddavsnittet ska du prata om att vara nyan­ ställd lärare, hur upplevde du det själv?


FOTO: JOHAN LUNDGREN

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

Huvudrollen som Emma görs av Ida Gyllensten. ”Det är sjukt viktigt med utbild­ ning, nu mer än n ­ ågonsin”, säger hon, här under inspel­ ningen i höstas.

Hon är utbildad vid Drama Centre London och har spelat i flera filmer och teveserier. Hon medverkade senast i den tysk-svenska kriminalserien ”Kommissarien och havet”. – Det var ett jättefint gäng som gjorde ”When you are lärare” och jag fick spela med alla skådisar som var med. Amazing! Jag är glad över att få vara med i något som har ett bra budskap och att jobba med humor. Jag hoppas att det landar bra och att folk gillar det. En av skådespelarna som Ida Gyllensten arbetade med är Marika Lagercrantz, välkänd från både film och teve. I ”When you are lärare” spelar hon Christina.

– Jag var nervös men en lärare på Lärarhögskolan sa en sak som jag verkligen tog till mig. Hon sa att vi inte skulle vara färdiga lärare direkt när vi kom ut, utan att vi skulle växa in i rollen. ”Ni har fått en teoridel, lite praktik och nu ska ni ut i en helt annan

– Jag spelar en rektor som har en chef som vill marknadsanpassa skolan, v­ ilket gör henne upprörd. Hon är väldigt engagerad i sin personal och är mån om att siffrorna inte ska gå ut över skolans elever och lärare, säger hon. Marika Lagercrantz är även utbildad dramapedagog och har arbetat med barn och unga och teater. – Det är ett sätt att utbilda och möta livet. Det finns inget som är viktigare än lärare. De är vardagshjältar som ger människor en bra start i livet, jag känner flera själv. Hon tycker att lärarna själva ska svara på varför det är viktigt att prata om lärar­yrket och skolan.

värld.” Jag bad också om en mentor på första jobbet och det var jättebra. Vad har du för råd till nya ­lärare?

– Att ta stöd i kollegiet. Många uppskattar att man vill ta del av deras erfarenhet, det är en komplimang.

– För mig har lärare varit mycket viktiga för min utveckling som människa och det har varit en katastrof med dåliga lärare. Det är viktigt att barn får möta människor som vill att de ska utvecklas. Som många andra hade även Marika Lagercrantz en lärare som påverkade henne mycket. – Jag hade en småskollärarinna som var underbar. Hon gjorde livet lättare att leva och skapade nyfikenhet kring allt som var i närheten av henne. Sedan hade jag en biologilärare som fungerade som mentor för mig. n

Vad är det roligaste med lärar­ yrket?

– Vissa lockas av att arbeta med människor, andra är mer ämnesdrivna. För mig är det ett utmanande yrke där man får omedelbar respons på sin insats. Man kan inte gå in i ett klassrum med

MONIKA SIDÉN OCH CALLE HEDRÉN

en hundraprocentigt färdig plan eftersom vi arbetar med människor. Det är intressant och roligt med de ständiga förändringarna. Dessutom är det givande och lärorikt, jag lär mig mycket av eleverna. n CALLE HEDRÉN

LÄRA #6/2016

11


FOTO: ELISABETH UBBE

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

lärare. Behovet kommer att öka under de kommande åren, när många lärare går i pension och antalet elever i Stockholms skolor ökar stadigt. På utbildningsförvaltningens enhet för kompetensförsörjning pågår flera satsningar för att få fler att välja läraryrket. Christina Rydén är projektledare för

”Jag vill inte bara sitta och vänta. Jag vill göra något!”, säger Nour Abdulsalam som fick pröva att undervisa två gånger under praktiken på Enskede skola.

Nyanlända blir nyanställda De kommande tio åren behöver Stock­ holms stad anställa 1 700 lärare per år inom förskola, grundskola och gymna­ sieskola. Samtidigt är vägen ofta lång för personer med utländsk examen som vill arbeta i skolan. Men nu blir det ändring på det — ett nytt projekt ska göra nyanlända till nyanställda. Nour Abdulsalam kom till Sverige för drygt två år sedan. I bagaget hade hon en examen i engelsk litteratur från universitetet i Damaskus och flera års erfarenhet av undervisning i såväl Syrien som Libyen. – Efter två dagar i Libyen skaffade jag ett jobb som lärare, men här i Sverige 12

LÄRA #6/2016

måste man ha så mycket papper. Min utbildning räcker inte, de vill att man ska utbilda sig mer, säger hon. Sedan hon kom hit har Nour Abdul­ salam arbetat målmedvetet för att komma ut på arbetsmarknaden och få ett arbete som motsvarar hennes kompetens. – Men precis som mina vänner har jag svårt att få jobb. Först måste vi läsa svenska som andraspråk upp till gymnasie­nivå, vilket tar ungefär två år. Sedan måste man komplettera med studier på universitetet i ett och ett halvt år. Det tar fyra år att komma ut på arbetsmarknaden! Medan Nour Abdulsalam är otålig och vill börja jobba, skriker skolorna efter

”Från nyanländ till nyanställd” och arbetade dessförinnan med vuxenutbildning på arbetsmarknadsförvaltningen. – Idén till det här projektet kom från att utbildningsförvaltningen ville ta till vara all kompetens. Det råkade sammanfalla med den stora flyktingströmmen, men vi tar emot personer oberoende av bakgrund och språk. Kravet är att man har en lärarexamen eller minst treårig högskoleutbildning som underlag för ämnesbehörigheten. Sedan tidigare finns kursen svenska för pedagoger, en intensivutbildning för pedagoger och akademiker med utländsk bakgrund som vill arbeta som lärare i Sverige. Efter avslutad kurs kan den som är behörig komplettera sin högskoleutbildning på Stockholms universitet och programmet Utländska lärares vidareutbildning. Projektet ”Från nyanländ till nyanställd” följer deltagarna genom dessa utbildningar, och erbjuder dessutom två typer av praktik redan under språk­ studierna. – Det ena är att följa en modersmåls­ lärare och det andra är att följa ett arbets­lag, säger Christina Rydén. Under praktiken får de utländska ­lärarna kunskap om den svenska skolvardagen och yrkets vardagsspråk. De får kontakter med skolor, som i sin tur kan dra nytta av deras kompetens. Målet är att 80 procent av deltagarna ska ha en fast anställning efter tre år. Projektet startade i januari 2016 och hit-

tills har omkring 60 personer deltagit i de olika aktiviteterna. Förutom praktik erbjuds även studiehandledning, kartläggning av kunskaper samt mötesplatser mellan skolor och utländska lärare. Även lärarfacken har deltagit och ordnat ett seminarium om yrkesetik. För Nour Abdulsalam gjorde praktiken på Enskede skola att hon bättre förstod det svenska skolsystemet.


KRÖNIKA

– Jag var i tre månader i årskurs 3 och fick se hur läraren undervisar. Min handledare var hjälpsam och uppmuntrade mig hela tiden. Två gånger fick jag pröva att undervisa. Det var fantastiskt att undervisa för första gången i Sverige! Just nu väntar hon på att kunna påbörja den kompletterande utbildningen på universitetet, samtidigt som hon söker jobb i skolor. – Jag vill inte bara sitta och vänta. Det finns mycket jag kan bidra med under tiden, som att arbeta som elevassistent, stödlärare eller studiehandledare. Jag kan hjälpa till med översättning och bidra mycket på skolor med nyanlända elever. Frustrationen är påtaglig hos Nour Abdulsalam. Hennes man är målare och fick snabbt jobb. Men hon själv och hennes vänner med akademisk utbildning har svårare att få arbete i Sverige. – Många har bytt yrke. Jag har en kompis som är tandläkare men har öppnat restaurang i stället. Det tar lång tid att bedöma våra utbildningar. På sikt vill Nour Abdulsalam inte bara bli behörig lärare och få ett jobb. – Jag vill fortsätta att utbilda mig och läsa en master inom utbildning eller pedagogik. Mitt mål är att kunna bidra till att utveckla undervisningen här, särskilt för elever som har svenska som andraspråk. ”Från nyanländ till nyanställd” ska göra att lärarna behåller motivationen hela vägen fram till att de får sin lärar­ legitimation. – Projektet pågår fram till 2018. De som började i januari 2016 kommer kanske att nå fram till legitimation under första halvan av 2018, säger Christina Rydén. Nästa steg är att även starta en grupp för asylsökande lärare, för att ytterligare korta vägen till legitimation. Dessutom vill Christina Rydén hitta sätt för lärarna att arbeta samtidigt som de kompletterar sina studier. – En del arbetar redan nu som barnskötare eller lärare på deltid och läser kurser på distans. Vi vill också hitta sätt för dem att vara deltidsanställda och kunna ha en försörjning medan de ­pluggar. n ANNELIE DREWSEN

SIGNERAT: ULF JÄMTERUD

Den skolan vill jag arbeta i

V

i skriver januari 2017 och utbildningsförvaltningens stora satsning ”Det digitala lyftet” har pågått i omkring tre år. Dags för utvärdering, alltså. Har stadens skolor lyfts till nya höjder med hjälp av bärbara datorer, surfplattor och andra digitala verktyg? Visst har mycket fantastiskt skett på många skolor. Fler elever än någonsin har tillgång till digitala verktyg. Fler lärare använder digitala verktyg som en naturlig del i sitt arbete, både i och utanför klassrummen. Många vittnar om att digitala verktyg och tjänster har utvecklat och förbättrat undervisningen, gjort den mer variationsrik och spännande, och att verktygen kan ta lärare och elever till platser och nivåer som inte tidigare kunde nås. Elever använder digitala verktyg till att programmera, blogga, skapa filmer, utföra avancerade beräkningar, designa flygplan och mycket mer. Lärare kommunicerar och samarbetar över skol-, stads- och nations­gränser genom ”det utvidgade kollegiet”. Så visst kan man se ett digitalt lyft i Stockholm! Men det finns också de som pekar på mindre positiva aspekter av digitaliseringen i Stockholms skolor. ”Ett budgetöverskridande i världsklass!”, ”En flexibilitetsinskränkning i världsklass!” och liknande kommentarer har lite skämtsamt yttrats mellan skål och vägg. I digitaliseringens spår talas också om ökade förväntningar och krav på lärarna, ökad administration och en allt större sårbarhet för teknikstrul. En del elever verkar också ha lättare att tappa fokus från undervisningen – som bekant kan lärare ibland ha svårt att konkurrera med Facebook, roliga Youtubeklipp eller datorspel. Detta är utmaningar vi måste hantera.

Syftet med ”Det digitala lyftet” är delvis att öka användningen av IT i skolan. Det finns förstås alltid en fara att tekniken blir ett självändamål. En del frågar sig om arbetsgivarens huvudsakliga mål är att öka själva datoranvändningen, vilket kanske inte är så konstigt. Arbetsgivaren vill givetvis ha valuta för den enorma investering som digitaliseringen innebär. Som lärare hoppas man dock att det yttersta målet är att höja undervisningens kvalitet, bland annat med hjälp av digitala verktyg. Att både huvudman och skolledare inser att den digitala tekniken inte är lösningen på alla problem. Som så ofta i livet behövs balans. Någon har sagt att ”en dålig lektion blir inte bättre med IT, den har bara dragit lite mer ström”. På liknande sätt kan man hävda att en bra lektion inte nödvändigtvis blir bättre med IT. Tvärtom kan lektionen faktiskt bli sämre – om tekniken tar fokus från det mellanmänskliga mötet; elevens interaktion med andra elever och elevens möte med en engagerad och inspirerande pedagog. Enligt min mening signalerar utbildningsförvaltningen i mångt och mycket just den balans jag efterfrågar. En skola där digitala verktyg är en naturlig del av elevernas lärande, bland många andra pedagogiska verktyg, och där lärare får tid att lära sig och testa nya verktyg, har alla chanser att lyfta till högre höjder. En sådan skola ser jag fram emot att fortsätta arbeta i.

ULF JÄMTERUD ÄR FÖRSTELÄRARE PÅ BROMMA GYMNASIUM, LÄRARUTBILDARE OCH LÄROMEDELSFÖRFATTARE

LÄRA #6/2016

13


SAMTALET

”Våga vara komplex!” Hon talar sig varm för leken i klassrummet — och för det verkligt komplexa arbetet. Det kan låta motstridigt, men forskaren Maria Andrée menar att leken gör det svåra roligare och komplexiteten det till synes banala spännande.

TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ULRICA ZWENGER

M

aria Andrée, docent i naturvetenskapernas didaktik vid Stockholms universitet, har just fått en ny skrivbordsstol. Frågan är när hon kommer att hinna slå sig ner där och forska. För hon är också prefekt, och alltså chef för Institutionen för matematik- och naturvetenskapsämnenas didaktik med 130 anställda. Och så är hon vetenskaplig ledare för Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), en plattform för lärares klassrumsbaserade forsknings- och utvecklingsprojekt där flera kommuner och friskolor medverkar. Större möten hålls i något av konferensrummen i den del av huset som fortfarande är så nybyggd att det luktar byggvaruhandel i korridorerna, mindre möten i den lilla ombonade hörnan med klassiska design­möbler på hennes tjänsterum. Det är där vi slår oss ner.

Vad kan göras för att fler barn och ungdomar ska intressera sig för naturvetenskap och ma­ tematik?

– Vi måste ha så bra undervisning som möjligt i grund- och gymnasieskolan. Den ska vara relevant och angelägen. Hur blir den det?

– Det är viktigt att arbeta med frågor som är på riktigt, som berör eleverna. Våga arbeta med frågor som är så komplexa att de kräver många olika perspektiv. Det finns en stor problematik i att det ibland är så långt till det som känns angeläget för eleverna. Alltför mycket är tillrättalagt. – Vi har just utvecklat ett material för Skolverket som handlar om hur man kan tänka när man väljer mellan havremjölk och vanlig mjölk. Tanken är att hjälpa elever att sortera i den frågan: hur gör jag i mjölkdisken, varför gör jag som jag gör, vilka naturvetenskapliga 14

LÄRA #6/2016

frågor berörs? Materialet är tänkt för ämnet naturkunskap på gymnasiet, men frågorna ­berör alla naturvetenskapliga ämnen. Det är ett sätt att visa för eleverna på vilket sätt natur­vetenskaplig kunskap är relevant. – Där har jag också handlett en doktorand som har gått in i den här frågan utifrån bedömning. Hur kan vi säga något utifrån vad vi ser i skolan om vilken beredskap eleverna har att hantera sådana här frågor utanför skolan? Då handlar det om att skapa situationer som är lite lika det som skulle kunna hända. Ett papper-och-penna-prov är inte så likt. Hur kan man göra det, om det till exempel hand­ lar om havremjölk och vanlig mjölk?

– Där görs det i ett samtal i en mindre grupp som spelas in. Och som läraren tittar på efteråt?

– Precis. Andra typer av bedömningssituationer kan vara att göra en podd eller en hemsida eller att gå in på ett forum och diskutera. Varför är det mer verklighetsnära än att jobba med papper och penna?

– Det kan man diskutera. Men det handlar om mottagare, att det inte bara är läraren som är mottagaren. Så en insändare skulle fungera?

– Absolut, det är ju en klassisk uppgift. I det här sammanhanget har du talat om natur­ vetenskaplig litteracitet. Vad är det?

– Det är en översättning av scientific literacy och går att förstå på flera sätt. Ett är i termer av skriftspråklighet, att läsa och skriva, till exempel laborationsrapporter. Men naturvetenskaplig litteracitet kan även förstås i termer av medborgarbildning. Det finns ett mål i de naturvetenskapliga ämnena som handlar om att eleverna ska utveckla en förmåga att kritiskt granska och ta ställning i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Vilka kunskaper och vilken förståelse krävs av mig som >>


SAMTALET

LÄRA #6/2016

15


SAMTALET

– Ja. Och ytterligare något som är väldigt viktigt är att jobba med målen för undervisningen. Vad är det eleverna ska lära sig? På STLS är det ofta en fråga vi börjar i. Där arbetar vi just nu med ett forsknings- och utvecklingsprojekt där en grupp lärare på Norra Real undersöker vad det innebär för eleverna att behärska kemisk jämvikt. Hur ser de att eleverna blir mer kunniga i relation till kemisk jämvikt? Vad är kvalitet i undervisningen? Vad innebär det att eleverna börjar behärska kemisk jämvikt? Lärarna gör en pilotstudie där de ger eleverna öppnare uppgifter för att se hur de kan resonera om detta. Nu känner man ju att man vill veta vad kemisk jämvikt är!

>> samhällsmedborgare? Hur mycket kött ska jag

äta? Hur kan jag påverka den mat som serveras i skolan? Hur ska jag hantera Dr Google, alltså de mängder med konstig information som jag får om jag till exempel känner vissa besvär och söker på Google? För biologiämnet handlar det mycket om hälsa, men för fysikämnet handlar det till exempel om energi­ frågor. Hur ska lärare konkret arbeta med det?

– Eleverna behöver få möta och själva producera olika typer av text med natur­ vetenskapligt innehåll. Om vi sedan pratar om medborgarbildning så handlar det först och främst om att skapa undervisningssituationer där eleverna får arbeta med frågor som inte har ett givet svar. Frågor som kräver att de använder hela sin personliga erfarenhet och där naturvetenskaplig kunskap kan bidra till att kvalificera deras handlande. När det gäller havremjölk och mjölk så kan vi resonera ut­ifrån etiska, ekonomiska, kulturella och en rad olika naturvetenskapliga perspektiv. Lärare behöver hjälpa eleverna att kritiskt granska argumentationen utifrån olika perspektiv. Vilka andra pedagogiska vägar ser du som ­särskilt framgångsrika?

– Jag tänker att ett sätt är att titta systematiskt på vad som händer i den egna undervisningen. Vad är det eleverna gör, vilka möjligheter till lärande skapas? Man måste titta inte bara på vad som borde ske utan på vad det är som faktiskt händer. Hur ska man göra det?

– Genom att dokumentera. Eller att arbeta tillsammans med kolleger. Dokumentera genom att filma?

– Det är alldeles strålande! Och annars ha en kollega som sitter med? 16

LÄRA #6/2016

Det handlar om att bidra till och stärka den vetenskapliga grunden för lärar­ professionen.

– Det handlar om hur det uppstår balans mellan två motsatta kemiska reaktioner. I en tillsluten vattenflaska, till exempel, rör sig en massa vattenmolekyler hela tiden mellan gas och flytande form, men ändå ändras inte mängden vatten och mängden vattenånga. Då har det uppstått kemisk jämvikt. Vad är det lärarna på Norra Real ser som man kan generalisera till andra stadier i skolan och andra ämnen?

– Det som är gemensamt för alla de här projekten är just frågan ”vad innebär det att kunna det eleverna ska lära sig?”. Och sedan frågan om hur vi kan designa undervisning som möjliggör för alla elever att utveckla just de kunskaperna och förmågorna. Och då finns det inte ett svar, för svaren är kopplade till ­ämnets innehåll. Du har också talat dig varm för lek. Vilken roll spelar den?

– Det jag har undersökt handlar om hur elever använder sin fantasi för att skapa ­mening när de får uppgifter som inte känns meningsfulla. Som till exempel: ”Undersök om det finns fett i mjölk och i vatten.” Fråga vilken elva- eller tolvåring som helst och de vet att det finns fett i mjölk, och att det också finns olika fetthalter, och att det inte finns fett i vatten. Men vi såg i vår studie hur de använde sin fantasi för att ändå skapa mening i undersökningen. De kan kliva in i rollen som forskare som ska undersöka något oerhört viktigt: ”Tänk om vi kunde visa att det finns fett i vatten, då skulle vi kunna få Nobelpriset.” – I ett annat projekt har vi undersökt hur det är möjligt för elever att utveckla förmågor som de behöver för att till exempel planera en undersökning. Det är en uppgift som Skolverket har skapat i syfte att den ska vara verklighetsförankrad: ”Kalle och Lisa kommer hem från skolan med var sin våt handduk i ryggsäcken.


SAMTALET

Hur ska man få den att torka snabbast?” Tioåringar vet att handdukar torkar snabbast i torkskåpet eller på ett element och tycker därför att uppgiften är meningslös. Men lite äldre elever, i sexan, förstår att här gäller det att göra en plan – kanske klippa ut tyglappar och pröva sig fram för att se vilken som torkar snabbast. Och sedan i åttan hamnar de i lek om de får en sådan uppgift. Ska lärare låta dem leka då?

– Absolut. I leken finns det en lust och en drivkraft som är väldigt positiv för lärandet. Sedan behöver samhället utbilda fler natur­ vetare och tekniker och ett sätt att väcka intresse för de utbildningarna är att skapa ­möjligheter att leka med identiteter. Till exempel som forskare?

– Ja, precis. Hur viktigt är elevinflytande inom matematik och NO?

– Elevinflytande är viktigt i all utbildning. Det som är jätteviktigt är att elevernas röster hörs och att lärarna lyssnar till dem och är särskilt uppmärksamma på när undervisningen inte framstår som meningsfull. Vad är det eleverna säger, hur uppfattar de detta, bidrar den här uppgiften till deras utveckling? Är det särskilt viktigt inom matematik och NO? Jag upplever med mina barn att jag har svårt att fantisera ihop hur de i framtiden ska använda framför allt matten från kanske årskurs 8.

– Ja, och då går det ju att prata om vad mate­ matiken ska vara till för: ”Det här är kanske inget som du kommer att ha användning av, men det fyller en annan funktion.” En del av matematikundervisningen syftar till att eleverna ska lära känna matematiken som ämne, som fält. Men de kan fortfarande ha inflytande över formerna: ”Det här är det centrala innehållet, hur ska ni bäst utveckla de förmågorna?”

Varför är det bra om eleverna får det inflytan­ det?

– Ytterst ska undervisningen vara personligt utvecklande, och då måste eleverna få vara med i den med hela sin person. Annars blir det bara något de gör för att de måste klara av skolan. Katederundervisningen då, den är ju ganska stigmatiserad. Har den ett värde?

Det är viktigt att våga arbeta med frågor som är så komplexa att de kräver många olika perspektiv.

– Absolut. Läraren är ju den som kan ämnet och som kan resonera om hur ämnets begrepp och modeller och teorier kan bli en resurs för att förstå omvärlden. Där måste läraren fi ­ nnas. Men läraren ska finnas inte bara som den föreläsande utan också som den som stöttar eleverna i att utveckla de sätten att resonera. Är katederundervisningen underskattad?

– Det viktiga är att läraren finns där och kan utveckla elevernas förståelse. Ibland görs det genom en liten föreläsning, ju yngre barnen är desto kortare. Går du in i en förskoleklass så är det en fantastisk stund när läraren berättar en saga som start på något. Men en föreläsning eller en katederundervisning kan ju också vara interaktiv. Det finns många sätt att få koll på om de som sitter i rummet är med. Jag tittade i förra veckan på en film om en skola i Ryssland, skola 91 i Moskva. Där får en elev gå fram och skriva en lösning på tavlan och så får alla andra visa med sina händer om de håller med eller inte håller med. Och så tar läraren fatt i det: ”Du håller med, du håller inte med, varför då? Vad är det du inte håller med om? Kan vi undersöka det?”. För att jobba med oklarheter i gruppen är katederundervisningen utmärkt. Men talutrymmet blir litet för varje enskild elev, så det är klart att det behöver kompletteras med andra format. I en av dina föreläsningar som man kan se på Youtube kombinerar du katederundervisning med ett fantasieggande perspektiv. Du sätter in lärarna i publiken i en scen när du säger till dem: ”Föreställ dig att du är en tolvåring”. Är det en bra modell?

– Det är klart att som lärare behöver jag variera mig. Alla metoder som bidrar till att eleverna börjar tänka på lite andra sätt är bra metoder. Om jag i en föreläsning lyckas fånga dem som deltar och försätta dem i en situation där de kan föreställa sig ett sammanhang som vi sedan tillsammans kan diskutera, då fungerar det i den stunden. – Om man sedan talar om laborationer och praktiskt undersökande arbete så blir det ofta för lite av samtal i hela gruppen. Det betyder att man missar möjligheter att prata om vad det var som hände, var det uppstod olika re- >> LÄRA #6/2016

17


SAMTALET

viktigare. Sverige har en jämförelsevis liten andel behöriga lärare i dessa ämnen. En bra början vore att säkerställa att alla elever har en behörig NO-lärare. Nu ska vi tala lite om forskningsmetoder. Du ­använder perspektiv som etnografi och aktions­forskning. Kan du berätta mer?

>> sultat och hur vi kan förstå det. Det finns ofta

praktiska omständigheter, man avsätter för kort tid, man är i en labbsal som ska städas och sedan är tiden slut, men det gör att många elever inte får det stöd de behöver för att förstå vad det är de har gjort. Kunskapsmätningarna Timss och Pisa visade i höstas att svenska elevers resultat i matematik vänder uppåt efter många års nedgång. Vad ser du för förklaringar?

– Det har genomförts stora satsningar under de senaste åren. Till exempel har de allra flesta lärare som undervisar i matematik och naturvetenskap deltagit i Matematiklyftet. Sedan fick vi också nya styrdokument 2011, och det är möjligt att samstämmigheten mellan Pisa och matematikkursplanen från 2011 är större än med den gamla kursplanen. I naturvetenskapliga ämnen syns ingen lika tyd­ lig vändning. Hur tolkar du det?

– Svenska elever är relativt bra på att förstå begrepp och teorier men svagare vad gäller naturvetenskapens karaktär och systematiskt undersökande. Detta stämmer väl med tidigare svensk forskning, som visar att laborationer snarare används för att illustrera begrepp än för att undersöka. Detta är en del av den undervisning som behöver utvecklas, vilket också våra svenska kursplaner kräver. Den senaste Pisastudien, där de naturveten­ skapliga ämnena stod särskilt i fokus, visade också att likvärdigheten inom den svenska sko­ lan har försämrats. Hur ser du på det?

– Det är förstås allvarligt och vi behöver studera det mer. På vilka sätt blir möjligheterna olika för elever med olika hemförhållanden? I min tidigare forskning har jag sett att det kan se väldigt olika ut. Om vi till detta lägger att svenska elever har mindre undervisningstid i naturvetenskapliga ämnen än snittet inom OECD så blir undervisningens kvalitet ännu 18

LÄRA #6/2016

Med laborationer och praktiskt under­ sökande arbete blir det ofta för lite av samtal i hela gruppen.

– När jag inledde min forskarbana började jag arbeta etnografiskt. I ett år följde jag två klasser både i undervisningen och i sammanhang utanför. Det fanns saker som gjorde att elever inte fick möjlighet att lära sig natur­ vetenskap på ett bra sätt, och det fanns elever som uttryckte en stark aversion mot det som pågick. En av tjejerna i sjuan uttryckte rakt in i min bandspelare hur mycket hon hatade NO. Sedan ingick hon vid ett tillfälle i en grupp som skulle göra en saltlösning under en laboration och fick en grön lösning när alla andra fick en blå. Det som hände då var att hon började undra vad det var som hennes grupp hade gjort som de andra inte hade gjort. Hon började prata med andra elever om det, och det var första gången jag kunde se att hon gick in i det naturvetenskapliga innehållet. – Det där hände av ett misstag, de hade gjort fel, slarvat och tagit fel syra. Men det öppnade en ny möjlighet att närma sig naturvetenskapen. Min forskning bidrog till att synliggöra att misstaget blev något positivt. Min ambition var egentligen att förstå vilka möjligheter till lärande som skapades i undervisningen, inte att studera hur undervisning kan utvecklas. Det här misstaget gjorde att jag började tänka: går det att planera för detta, hur kan man göra eleverna mer engagerade? För uppenbarligen kan även de elever som ibland uttrycker starka negativa känslor bli engagerade i naturvetenskap. – De här frågorna om elevers deltagande har jag sedan arbetat vidare med i form av interventionistisk eller undervisningsutvecklande forskning, alltså forskning där man går in och förändrar en undervisningssituation för att se vad som händer. Genom att analysera min egen undervisning kan jag få syn på om uppgifterna är tillräckligt utmanande och personligt utvecklande, eller om eleverna bara levererar det jag ber om. – Inom STLS är det undervisningsutvecklande perspektivet grundläggande. Vi stöttar lärare som vill bedriva forskning som utvecklar undervisningen – inte bara lokalt på den egna skolan, utan forskningen ska kunna vara relevant även för andra lärare. I förlängningen handlar det om att bidra till och stärka den vetenskapliga grunden för lärarprofessionen. n


DÄRFÖR ÄR JAG PEDAGOG

”De ska ha det bra och kul” — Skolgården kan vara en otrygg miljö där djungelns lag råder under rasterna. Men det går att ändra på om man är enträgen och bestämmer sig för att det ska bli bra, säger Gus­ tav Sundh, fritidspedagog på Sjö­ stadsskolan i Hammarby sjöstad. Och det blev bra. Nyligen tog han emot priset som Årets lärare i klassen Fritidshemsverksamhet för Sjöstadsskolans organiserade skolgårdsverksamhet. Det började med frustration över försvunna eller förstörda leksaker och en närmast hotfull stämning på skolans fotbollsplan. – Det kunde se ut som att man kickade boll men samtidigt pågick något annat. Även kolleger tvekade att gå dit. Någon projektledare borde komma och ta tag i det här, tänkte vi innan vi tog tag i det själva. Att vara fritidspedagog innebär för Gustav Sundh att kunna göra skillnad för eleverna på riktigt. Han kommer ihåg sin egen tid på fritis som en kul period i livet och det avgjorde hans yrkesval. Nu är han själv den som ser till att eleverna har det bra och kul. – Det bästa med yrket är nog att få vara viktig för 600 barn och få daglig feedback från dem. De har en glöd som gör det kul att jobba. Men det är utmanande, svårt och komplext också, tillägger han.

– Lek är bra, det är bevisat. Men det finns elever som inte kan leka. Om vi kan fånga upp ”troublemakers” redan på lågstadiet är det en enorm insats som får stor betydelse för samhället. Det blir möjligt när man träffas dagligen under tre år, då hinner vi bygga upp ett relationskapital med alla elever. Tydlig ledning av rastaktiviteterna och ett elevdemokratiskt lånesystem med lånekort blev framgångsreceptet för rasterna. Ett veckoschema visar de planerade aktiviteterna, som till stor del utgår från elevernas egna förslag och idéer. – Vi ser till att alla inkluderas – nyanlända, funktionshindrade och de som bara är lite blyga. Även de som inte vill vara med i någon aktivitet alls har glädje indirekt av att andra är trygga och trivs, berättar Gustav Sundh. Nu undersöker Gustav Sundh och hans kolleger med hjälp av korta exempelfilmer i en Learning study om det går att lära ut hur man bäst bidrar i lek och om eleverna kan lära sig dessa tekniker. – Det är verkligen ett lyft att en gång i veckan få träffas och vara superteoretisk med kolleger från andra arbetslag. Det tar vi med oss ut i den praktiska vardagen. n

FOTO: ULRICA ZWENGER

Gustav Sundh är fritids­ pedagog på Sjöstadsskolan i Hammarby sjöstad.

ANNEBRITT ULLÉN

LÄRA #6/2016

19


PROFILEN

20

LÄRA #6/2016


FOTO: ULRICA ZWENGER

PROFILEN

Kaxig, nyfiken och smart Vad är ett verb? Läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin står framför åtta ny­ anlända elever från nästan lika många länder och förklarar med hela krop­ pen. Med sin teaterbakgrund har hon hittat nya vägar i undervisningen när orden inte räcker till.   Nyligen utsågs hon till Årets gymna­ sielärare i Stockholms stad.

Alexandra Ljungkvist Sjölins undervisning bygger på total närvaro. Eleverna Chaho Sale­ hei (till vänster), Nazmi Bouzan och Vahid Ahmadi lyssnar när hon tydliggör den svenska intonationen.

På Liljeholmens gymnasium är alla elever nyanlända och eleverna talar mer än 50 språk. Många har liten eller ingen skolutbildning alls från hemlandet och mötet med svensk skola är omtumlande. Här arbetar Alexandra Ljungkvist Sjölin sedan fyra år på språkintroduktionsprogrammet, en ettårig utbildning som ska leda vidare in i det svenska utbildningssystemet och där det gäller att fånga upp varenda individ och möta dem precis där de befinner sig. – Uppgiften är många gånger så sjukt svår men den triggar i gång min kreativitet. Jag vill så gärna att de här ungdomarna ska få en positiv bild av skola och bildning och jag tänker att jag kan vara den person som under en tid kan bygga upp elevernas självkänsla och självförtroende. När hon i slutet av förra året blev utsedd till Årets gymnasielärare hette det i motiveringen att hennes undervisning präglas av ”stor kunskap, kreativitet och betydande engagemang”. Det är inte utan förväntningar som vi kliver in i klassrummet där sex pojkar och två flickor i övre tonåren samlats i ring runt ett bildmaterial som illustrerar en konflikt som eleverna ska få diskutera: tonårsflickan Leila pratar i telefon med sin pojkvän, något som hennes mamma uppenbart ogillar, av ansiktsuttrycket att döma.

Eleverna ska sätta ord på vad de ser på bilden och enas om att mamman vill att Leila ska ägna sig åt sina studier i stället för att slösa sin tid på pojkvännen. – I dag ska vi prata om vem som bestämmer vem du ska få prata med, säger Alexandra Ljungkvist Sjölin medan hon med kroppsspråk och mimik tydliggör ordens betydelse: glad, arg, skrattar. Eleverna har ingen svårighet att hänga med och följer varje bild och repeterar orden samtidigt som de får sätta upp f­ ärdiga textremsor på rätt bild. Alexandra Ljungkvist Sjölin har ögonkontakt med var och en och hon fångar eleverna med hjälp av gester och sitt tydliga språk. Alla förstår inte allt och ibland hjälper eleverna varandra med översättning till arabiska. Övningarna är korta och omväxlande

och hon driver lektionen framåt: träna, lyssna, läs igen, titta på bilden igen. – Jag vill att mina elever ska få lust för skola och bildning och jag har funderat mycket på hur lärprocessen kan utvecklas, säger Alexandra Ljungkvist Sjölin. Hennes stora förebild är mormor, en gång lågstadielärare. I dag är hon 93 år och fortfarande en stor inspiratör och förebild när dotterdottern vill testa nya idéer. Att hon valde att arbeta med asylsökande är också ett arv efter mormor, som engagerade sig mycket i flykting­ familjer som inte fick stanna. – Jag har varit väldigt påverkad av henne och jag arbetade själv ideellt på flyktingförläggning under studietiden. Men det skulle dröja innan Alexandra Ljungkvist Sjölin hittade till läraryrket. I stället flyttade hon till London vid 23 års ålder och utbildade sig inom teater och mim. Det var en slitsam tillvaro med >> LÄRA #6/2016

21


PROFILEN

>> hårt arbete i fria grupper och ständig oro

för försörjningen. – I den tillvaron kretsade allt kring mig själv och jag kände till slut att jag ville arbeta med, och för, andra ­människor. Det blev en gymnasielärarutbildning vid Stockholms universitet med den ovanliga ämneskombinationen teaterdrama och svenska som andraspråk. Kärlek vid första ögonkastet, betygsätter hon mötet med universitetet. – Jag är mycket intresserad av undervisning och kommunikation men egentligen ingen typisk språkmänniska. Det som lockade var hur man kan förhålla sig till rummet, hur man lägger upp ­lektioner så att ingen somnar. Det dramaturgiska upplägget är viktigt

Hennes engagemang har periodvis frestat på privatlivet. Hemma i lägenheten i Bagarmossen finns man och två barn och hemmet är också öppet för några av alla de asylsökande som familjen lärt känna. – Det har varit tufft och det är lätt att bli fartblind. Därför har jag gått ner i tjänst och arbetar nu 80 procent. Då känner jag att jag kan vara närvarande och fungera både på jobbet och hemma. Alexandra Ljungkvist Sjölin säger att utnämningen Årets gymnasielärare betyder mycket och att den är ett erkännande av ett krävande arbete som ställer stora krav på den enskilda läraren. – Du måste vara kaxig, nyfiken och smart om du ska orka. Man måste också våga gå sin egen väg. Jag hoppas kunna få in mer teater i skolans värld och sprida kunskap om hur mycket det kan betyda för elevernas utveckling. n MARIANNE HÜHNE VON SETH FOTO: ULRICA ZWENGER

och innebär bland annat att Alexandra Ljungkvist Sjölin arbetar mycket med filmsekvenser som hon lägger upp på Youtube. Eleverna kan gång på gång titta på korta scener som hon har spelat in och där kollegerna ställt upp som skåde­spelare. – Eleverna kan också filma mig när jag förklarar eller läser, något som hjälper dem i deras egen läsinlärning. Men lika viktigt som att behärska svenskan är att lära sig de sociala koder-

Kalendern den veckan innehåller också en konferens i Göteborg (”det var en kollega som drog med mig i Läslyftet”). Hon har även samarbetat med forskare på Malmö högskola och föreläser på andra skolor om hur man möter nyanlända och tar till vara deras förmågor i stället för att stirra sig blind på vad de inte kan.

na och bli en del av samhället. Då krävs mer än att kunna skillnaden mellan presens och preteritum, som eleverna börjar träna på den här eftermiddagen. Den insikten ledde till att Alexandra Ljungkvist Sjölin tillsammans med sina elever gick en kurs i simhopp. Där handlade det om disciplin, fysisk träning och socialt samspel – inte om vilket land man kom ifrån. – I dag går tre av dessa elever på en avancerad simhoppskurs på lördagarna, en är själv tränare för en barngrupp. Det är sådant som öppnar dörrarna till samhället. En annan dörröppnare som ger självkänsla och tillhörighet är att spela teater och uttrycka sig tillsammans med andra. Så hon ordnade ett samarbete med Unga Klara i projektform – men när projektet och pengarna var slut ville ingen sluta. – Då bildade vi i stället en förening där vi spelar teater på fritiden en kväll i veckan, det ger både mig och eleverna så otroligt mycket. Engagemanget och idéerna verkar aldrig ta slut och den som försöker räkna timmar på fingrarna inser att det blir långa dagar för Alexandra Ljungkvist Sjölin, särskilt som hon också har satt tänderna i vidareutbildning och inspiration för kollegerna.

ALEXANDRA LJUNGKVIST SJÖLIN Gör: Gymnasielärare och inspirationslärare på Liljeholmens gymnasium. Bor: Lägenhet i Bagarmossen. Gillar: Kläder och teater. Ogillar: Den nya asylpolitiken som drabbar våra unga elever. På lediga stunder: Spelar teater med nyanlända. Läser just nu: ”Glöm mig” av Alex Schulman, den handlar om hans mamma.

Alexandra Ljungkvist Sjölin vill få in mer från teatern i skolans värld. På bilden Vahid Ahmadi (längst till vänster), Sutuna Okbladet och Amani Mohammed.

22

LÄRA #6/2016

Lyssnar på: Natalie Merchant, amerikansk sångerska och låtskrivare. Bästa lärarminne: ”Min lågstadielärares morgonsamlingar med ljus och färska blommor på bordet. Hon högläste för oss elever som satt på golvet. Jag var helt förälskad i henne.”


FOTO: ULRICA ZWENGER

INTERNATIONELLT UTBYTE

Andreas Tysk, Rebecca Ingers och Adrian Agardh har presenterat sitt projekt, och Reet Bobõlski (när­ mast) undrar hur de skulle marknadsföra sin idé på en estnisk marknad. Ansvarig ekonomilärare Carl Kronberg (i profil) lyssnar intresserat.

”Era elever är mer öppna” Hur säljer man en app för rökavvänj­ ning till Estland? Ett samarbetsprojekt mellan Bromma gymnasium och några estniska skolor ska ge eleverna på ekonomiprogrammet nya kunskaper i företagande. Det kunde ha varit ett möte i vilket konferensrum som helst, på vilket företag som helst. Bokhylla utmed ena lång­ väggen, bekväma stolar runt konferensbordet. Men vi befinner oss på Bromma gymnasium där sju grupper elever den här eftermiddagen presenterar affärsidéerna i sina UF-företag. Åhörarna är estniska lärare vars uppgift är att analysera och bedöma idéerna ur ett internationellt perspektiv. Eleverna går sista året på ekonomiprogrammet och de driver gruppvis så kal�lade UF-företag. (UF står för Ung Företag­ samhet, en organisation som utbildar gymnasieelever i entreprenörskap.) Samarbetet med Estland är ett EU-projekt och tanken är att föra in globaliseringen i klassrummet. I nästa skede ska eleverna träffa estländska elever med företagande på schemat. – När eleverna presenterar en affärsidé för utländska besökare är de i samma situation som ”riktiga” svenska företag som vill vinna utländska marknadsandelar, säger Carl Kronberg.

Han är ansvarig ekonomilärare med ett förflutet i näringslivet och vet hur viktigt det är för ett företag att vara väl rustat för verkligheten när verksamheten drar i gång. – Vi vill förbereda eleverna för fram­ tidens entreprenörskap på en globaliserad världsmarknad. I projektet samarbetar Carl Kronberg och svenskläraren Edina Dimiraca, som arbetar med att stärka elevernas språkliga och retoriska kompetens. Tydlighet är ett ledord. – Båda vi lärare finns med i klassrummet och handleder eleverna med utgångspunkt i de konkreta frågeställningar och problem som eleverna möter under arbetets gång, säger Carl Kronberg. Framme vid skrivtavla och blädderblock står nu eleverna Andreas Tysk, Rebecca Ingers och Adrian Agardh. De presenterar en metod för rökavvänjning, eller kanske minskning av cigarrettkonsumtionen. Produkten består av ett cigarrettetui kopplat till en app i mobiltelefonen. Eleverna förklarar på engelska att cigarrettfodralet har en röd och en grön lampa. Via appen ställer rökaren in hur många cigarretter hen får konsumera på ett dygn. – Lampan lyser grönt så länge den tillåtna mängden inte överskrids. Röd

lampa betyder att fodralet är låst och inte släpper ifrån sig fler cigarretter, förklarar Rebecca Ingers. De estniska besökarna lyssnar intresserat och skjuter in frågor och reflektioner: Hur ska ni marknadsföra er produkt? Vilket språk ska ni använda på företagets sajt? Vad kommer produkten att kosta? Ekonomiläraren Külvi Kivisild från Tapa gymnasium konstaterar att ekonomi­ ämnet där är integrerat i andra gymnasieprogram, vilket begränsar möjlig­ heterna att ge bredd och djup i ämnet. – Vårt skolsystem kommer att förändras och vi får inspiration av vad vi ser och hör här. Eleverna i Sverige är betydligt mer öppna och mogna när de kommunicerar och detta är något vi tar med oss hem, säger hon. Också Gunilla Blomqvist, rektor på Bromma gymnasium, ser positivt på det ökande utbytet med utländska skolor som ett sätt att höja medvetenheten om omvärlden. – Just nu ligger vi i startgroparna för ett långsiktigt samarbete med Indien. Två elever från varje program ska få möjlighet att resa dit för att göra sitt gymnasie­arbete och bo hos indiska värdfamiljer, säger Gunilla Blomqvist. n MARIANNE HÜHNE VON SETH

LÄRA #6/2016

23


MIN SKOLA

NOAH BJÖRCK, 10 HÄGERSTENSÅSENS SKOLA ”Jag gillar verkligen att röra på mig. Idrott är mitt favoritämne och fotboll min favoritsport. För mig skulle det gärna få vara idrott varje dag i skolan. Alternativet skulle vara längre lektioner. Som det är nu har vi idrott två gånger i veckan. Lektionerna går jättefort. Hägerstensåsens skola är absolut min skola. Jag trivs väldigt bra här. Alla är snälla mot alla. Mina lärare är också snälla och de är bra på att lära ut. Tidigare tyckte jag det var svårt att prata i grupp när vi hade NO. Nu har jag lärt mig väldigt mycket i NO, så nu tycker jag bara det är kul. Det är viktigt att man känner att man hänger med i undervisningen. Min lärare är bra för hon märker om man inte riktigt förstår. Då får vi hjälp. Och så gillar jag mitt klassrum jättemycket. Där finns allt vi behöver. Det finns vatten där, så man kan dricka när man vill. Det är bra. En annan sak som är bra med min skola är att min storasyrra går i sexan här. Vi har sällskap till skolan varje morgon. Jag tycker om att tillverka saker, därför gillar jag slöjden också. Engelska och svenska är andra roliga ämnen. Jag har inte riktigt bestämt vilket språk jag ska välja i högstadiet. Min pappa är engelsk- och fransk­ lärare, så jag kan få bra hjälp av honom. Men jag håller på Real Madrid, och Ronaldo är min stora idol. Så det får nog bli spanska för mig. När jag blir vuxen vill jag bli fotbollsproffs. Jag satsar stenhårt på idrott och fotboll. Går inte det blir jag nog frisör. Jag vill ha ett yrke där man gör folk glada och nöjda. Så tänker jag i skolan också. Jag är positiv och det vill jag sprida till andra.” n BERÄTTAT FÖR AGNETA BERGHAMRE HEINS

24

LÄRA #6/2016

”Jag vill ha idrott varje dag”


FOTO: MARC FEMENIA

MIN SKOLA

LÄRA #6/2016

25


FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

KULTUR I SKOLAN

Inför besöket på Dramaten förbereder sig eleverna Fadi Saadawi och Taufig Rahmani (till höger) genom att gå igenom programhäften tillsammans med sin lärare Rewas Kader.

En väg in i samhället Vad kan en föreställning på Kungliga Dramatiska teatern ge några nyan­ lända tonåringar från Afghanistan? För eleverna på Slättgårdsskolan i Bredäng gav besöket på teatern både en ökad förståelse för det svenska samhället ett utökat ordförråd. En eftermiddag i novembervätan gav sig Rewas Kader, lärare i förberedelseklassen på Slättgårdsskolan, iväg till Dramaten. I sällskap hade hon 15 ensamkommande flyktingungdomar, de flesta från Afghanistan. De var på väg till föreställningen ”Ensam och Esmeralda” av Martina Montelius och med Agneta Ehrensvärd som regissör. För de flesta av dem var teater något alldeles nytt. – När jag först började förbereda dem för besöket hade de svårt att förstå själva begreppet, säger Rewas Kader. När eleverna kom till klassen i våras var det mesta nytt för dem. 26

LÄRA #6/2016

– De är vana vid helt andra miljöer och kulturer. Många av dem har aldrig gått i skolan, andra bara ett par år. Många av dem har i stället arbetat sedan de var små, berättar hon. – De var inte vana vid att sitta still, koncentrera sig, räcka upp handen, lyssna på läraren och på varandra. Ett halvår senare är läget ett annat. Ett bevis på det är besöket på teatern. Unga Dramatens scen Tornrummet är en intim miljö där skådespelarna kommer nära sin publik. — Jag hade förberett eleverna på det, men jag var lite orolig. Skulle de orka sitta still och lyssna. Skulle de klara av att ha skådespelarna så nära inpå sig. Men de skötte sig fint och tyckte att det var intressant. De upptäckte något nytt som de kan ta med sig in i framtiden. Teaterbesöket föregicks av förberedelser. Rewas Kader började med

en genomgång av vad teater är och innebär. Hon gjorde jämförelser med filmmediet som alla i klassen är mer bekanta med. – Vi gick igenom och spaltade upp sådant som är lika och sådant som skiljer teatern och filmen åt. Likheter som att både en teaterföreställning och en film behöver manus, skådespelare och en regissör. Och skillnader som att en film kan vara inspelad på många olika platser och vid många olika tillfällen, medan en pjäs spelas upp direkt framför sin publik från en teaterscen. I förberedelsearbetet använde de sig av texter och bilder om föreställningen som de hämtade från Dramatens webbplats. På samma vis gick de parallellt igenom och diskuterade filmen ”Idol”, som handlar om en palestinsk pojke som tar sig till Beirut och vinner det arabiska Idolprogrammet. Filmen är baserad på en verklig historia och också pjäsen ”En-


VI VAR DÄR

sam och Esmeralda” har hämtat inspiration från en verklig person – Ingmar Bergman och den ensamhet han upplevde som barn. – Pjäsen var mycket bra. Den handlade om en pojke som var mycket ensam. Jag kände igen mig i pjäsen och har pratat med mina kompisar om den efteråt, berättar Toufiq Rahmani. Han vill gärna gå på teater igen. Det vill klasskamraten Fadi Saadawi också. – Det var roligt och jag tyckte om det för det gav mig chans att lära mig nya ord, säger han. Ett av syftena med teaterbesöket var just att ge eleverna möjlighet att utveckla språket. Men det finns flera. – Att gå på teater är utvecklande på flera sätt. Dels utvecklar man språket, dels erbjuder teatern en väg in i samhället och kulturen, säger Rewas Kader. Efter pjäsen har vi till exempel talat mycket om ensamhet – om svensk ensamhet. Vi har jämfört familjer här som har ett eller två barn med familjer i deras kultur där ett barn kanske har tio syskon. Det är ett givande sätt att jämföra kulturer och det ger ett första viktigt steg in i vårt samhälle. Eleverna i klassen bor alla utplacerade hos familjer. – Där får de tak över huvudet, kläder och mat, men resten – att ta sig in i samhället, ta del av svensk kultur, tryggheten – det måste vi i skolan hjälpa dem med. Gör inte vi det blir det ingenting, säger Rewas Kader. Liksom eleverna strävar efter att anpassa sig till svenska förhållanden, arbetar Rewas Kader med att anpassa undervisningen efter elevernas för­ utsättningar. I nuläget hänger hotet om utvisning tungt över dem. – Jag får meddelanden mitt i natten från sömnlösa elever som oroar sig för att inte få stanna. Ibland är de så trötta när de kommer till skolan att de somnar med huvudet mot bänken. Då brukar jag säga åt dem att gå hem och vila, men det vill de inte. Skolan är deras enda trygghet. De vill vara här, säger hon. n HELENE LUMHOLDT

Olika synsätt på förskolans lärande Lunch på förskolan. En vuxen och några barn sitter till bords. ”­Grönsaker är gröna”, säger ett av barnen och tittar på sin tallrik. ”Nej, grönsaker är sånt som växer i jorden”, säger ett annat barn. Sedan lämnar de ämnet. Men kanske skulle situationen ha kunnat utvecklas? Var det rent av en under­ visningssituation? Vi var med när Marie Sjöberg, utredare på Skolinspektionen, presenterade en rapport om förskolans pedagogiska uppdrag på seminariet ”Undervisning i förskolan – vad kan det vara?” u ­ nder Skolans ledarkonvent i november. Rapporten grundas på granskningar av förskolan och visar på områden för utvecklingsarbete både när det gäller begreppsanvändning och praktiskt arbete. Skollagen talar om undervisning, ett begrepp som dock inte återfinns i förskolans läroplan. – När vi ställde frågor till förskolepersonal om hur de diskuterar undervisning tog det genast stopp, berättade Marie Sjöberg. ”Det ordet använder vi inte”, sa man. I förskolan talar man om lärande, och om att lärandet sker hela tiden. Men undervisning som en målstyrd process? Det begreppet kändes främmande och obekvämt. – Diskussionen om vad undervisning kan vara har saknats i förskolan. Därför behövs både ett nationellt arbete med att definiera vad begreppet innebär i ett förskoleperspektiv och stöd och vägledning på alla nivåer. Inte minst är detta viktigt för likvärdigheten.

ha kunnat utvecklas till en lärsituation genom en insats av den vuxne. I mycket handlar det om att ta vara på barns nyfikenhet och kreativitet, menade Marie Sjöberg. – I intervjuerna som gjordes vid granskningarna talade vi en del om hur personalen uppfattar sig själva. När någon sa ”är barnen inte riktigt nyfikna så är ju ansvaret mitt att jag ska väcka nyfikenheten”, kunde någon annan säga ”om vi skulle ta hänsyn till och svara på barnens alla frågor så skulle vi snart bli knäppa”. Det är väldigt olika sätt att se på sin roll. Förskollärare har ett uttalat ansvar för

det pedagogiska arbetet, men ansvar och genomförande är inte samma sak. Marie Sjöberg framhöll att det behövs mer samtal och diskussion om arbets­lagets möjligheter. – Förskolecheferna har en viktig uppgift att leda och driva de samtalen. Ifous’ forsknings- och utvecklingsprogram ”Undervisning i förskolan” startade våren 2016. I programmet arbetar tio kommuner tillsammans med Malmö högskola utifrån grundfrågan ”Vad kan undervisning i förskolan vara?”. Hela styrkedjan finns med i utvecklingsarbetet, och i Österåkers kommun har man enligt verksamhetschefen Ann Bisenius redan kunnat se resultat. – Begreppen är inte lika laddade nu. Vi har kunnat utveckla vårt professionella språk och det i sin tur ger bättre förutsättningar för att mer systematiskt kunna undersöka den gemensamma grundfrågan. n KATARINA LYCKEN RÜTER

Barnen i de granskade förskolorna gavs

generellt förutsättningar att utvecklas och lära, men inte alltid utifrån medvetna strategier. När det till exempel gäller användningen av språk och kommunikation som verktyg behöver över hälften av förskolorna utveckla sina arbetssätt. Barnens spontana samtal om grönsaker vid lunchbordet skulle

Du hittar Skolinspektionens rapport ”Förskolans pedagogiska uppdrag” på www.skolinspektionen.se. Ifous’ forskningsprogram ”Undervisning i förskolan” finns på www.ifous.se.

LÄRA #6/2016

27


SKAPANDE SKOLA

Tankebygge blev tänkebok Det började i Nya Zeeland och resulte­ rade i en 80-sidig tänkebok med texter och bilder av eleverna på Herrängens skola. Rektor Philip Olsson kan sum­ mera ett treårigt samarbete med två av Sveriges främsta barnkulturkonstnä­ rer, och ”Tänkeboken” kan nu använ­ das av alla i undervisningen. Först gick det inte, sen gick det ej. Sen gick det plötsligt. Tjohej! Vilken grej! De skenbart enkla raderna som fångar lärandets själva kärna är skrivna av författaren Ulf Stark i ett Skapande skolaprojekt på Herrängens skola. – Jag tog saker som eleverna hade skrivit i skolan och omvandlade till en dikt. Jag minns även min egen barndom. Den där otroliga känslan när man har kämpat med något och så plötsligt funkar det, utan att man vet vad man gjort annorlunda, säger Ulf Stark. I backspegeln ser det självklart ut, vägen från idé till färdig dikt. Men de som var med från början berättar om en lång och krokig väg. Det hela började när Philip Olsson, då rektor på Herrängens skola men sedan i höstas rektor på KlastorpEssinge skolor, var i Nya Zeeland. Under en studieresa besökte han bland annat Pinehurst School. – De jobbade systematiskt med något som kallas habits of mind. Det är 16 sätt att tänka som är grundläggande för intelligens och kreativitet, säger Philip Olsson. Teorin om habits of mind – eller konsten

att tänka – är formulerad av pedagogikforskarna Arthur L. Costa och Bena Kallick och är i sin kortaste form en lista med 16 punkter på hur man gör när man tänker. Listan börjar med envishet och att handskas med impulser och slutar med att tänka tillsammans och behålla lusten till fortsatt lärande. – Jag funderade på om man kunde koppla ihop habits of mind med konstnärer, och få fram elevernas egna tankar, berättar Philip Olsson. 28

LÄRA #6/2016

I grunden har han en examen som organist och musiklärare från Musikhögskolan och har arbetat som länsmusikchef i Stockholm och kulturskolechef i Malmö. Utifrån övertygelsen att kulturella uttryck kan ge eleverna en djupare förståelse iscensatte han ett projekt med medel från Skapande skola. Det första steget var att förankra idén hos elever, personal och föräldrar. Därefter bjöd han in konstnärerna. – Den första jag kontaktade var kompositören Georg Riedel, eftersom vi hade samarbetat tidigare. Han föreslog i sin tur att även författaren Ulf Stark skulle vara med. Och så kom det sig att två av Sveriges främsta barnkulturkonstnärer kom att arbeta tillsammans med Herrängens skola under tre år. Mycket tid gick åt till att planera och fundera. – När jag fick teorierna i min hand förtvivlade jag lite. Hur ska man få barn att fatta detta? Jag tänkte att man kanske måste göra en berättelse av det, där man sätter in de olika tankevanorna i ett sammanhang. Litteraturen är bra för den visar hur saker rör sig och hänger ihop, säger Ulf Stark, som efter mycket tankemöda satte sig och skrev en bok om hur man gör när man tänker. ”Tänkeboken” innehåller 16 kapitel om Anton, Ester och Samir som ställs inför olika situationer där de använder sig av tankevanorna. Kapitel 2 handlar om att gå till affären med 100 kronor för att köpa matvaror och något gott för det som blir över. Men så blir frestelsen att köpa godsaker så stor att matvarorna kommer sist, och då räcker inte pengarna. I en dialog funderar barnen på varför man ska tänka först och handla sedan. – Man måste träna på att stå emot sina impulser. – Vad är impulser? – Det som först dyker upp i ens skalle. Vad man just då har lust till. Utifrån de 16 berättelserna och ett antal funderingsfrågor arbetade sedan lärarna med sina klasser. Alla klasser

upp till årskurs 4 fick också besök av Ulf Stark. Sedan satte eleverna själva i gång att skapa i text och bild utifrån teman som kärlek, vänskap, liv och död. Deras arbeten samlades ihop och gick tillbaka till honom. – Jag fick kuvert efter kuvert med deras alster. Sedan satt jag hemma och plockade ut vissa saker för att skriva sånger. De färdiga sångtexterna tonsattes av Georg Riedel. – Jag har försökt göra sånger som barnen ska tycka är kul att sjunga, men samtidigt ska de inte vara för banala. Det ska vara lite klurigt, säger han. Exakt hur det går till att komponera kan han inte riktigt förklara. – Jag komponerar varje dag och utgår från texten. Det brukar finnas idéer i texten om hur melodin ska vara. Ibland går det långsamt och ibland går det snabbt, säger Georg Riedel. Till sist hade han skrivit ett knippe melodier och kunde tillsammans med Philip Olsson besöka eleverna i årskurs 5 och 6 för att spela, sjunga och berätta om sitt skapande. En av sångerna heter ”Vi tänker tillsammans” och anspelar på ett bygge på skolan. – Under tiden vi byggde skolan byggde vi vårt inre tänkande. Tankebygget blev ”Tänkeboken”, säger Philip Olsson och håller upp ett exemplar av den tryckta slutprodukten. Boken är en dokumentation av arbetet och innehåller Ulf Starks texter, Georg Riedels melodier och några av elevernas texter och teckningar. – Det var resan som var det viktiga. Jag blir så lycklig när jag tänker tillbaka. Philip Olssons fingrar rör sig över bordet som om det vore ett piano, och han nynnar: – Först gick det inte, sen gick det ej, sen gick det plötsligt, tjohej vilken grej! Det där kan man säga i många situationer i livet. n ANNELIE DREWSEN


FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

SKAPANDE SKOLA

Tjohej vilken grej! Rektor Philip Olsson ser med glädje tillbaka på samarbetet med för­ fattaren Ulf Stark och kompositören Georg Riedel som nu har resulterat i en tänkebok med bidrag från eleverna på Herrängens skola.

LÄRA #6/2016

29


PROGRAMMERING I SKOLAN

Yvonne Littbrand hjälper Greta Gustavsson att spara sitt projekt i programmeringsspråket Scratch. Albin Wästerberg (till vänster) och Joel Magnusson Älmefur tittar på.

30

LÄRA #6/2016


PROGRAMMERING I SKOLAN

De har greppat framtiden TEXT: INGELA ÖSGÅRD FOTO: MARC FEMENIA

Stockholm vill förbli en av världens smartaste städer. Nu ska den nya Programmeringskommissionen ta fram förslag på hur elevernas digitala kompetens kan förbättras ytterligare. Vi har besökt Sjöstadsskolan som har kommit långt på området.

F

örst har vi programmerat så att ­katten går efter musen. Sedan bläckfiskar som rör sig på olika sätt. Nu försöker vi ta fram en stjärna och när katten nuddar stjärnan får man en poäng och så kommer en ny stjärna upp. Maja Almkvist i årskurs 3 på Sjöstadsskolan sitter framför den bärbara datorn tillsammans med klasskamraten Vera Lindström och förklarar hur de går tillväga i programmeringsspråket Scratch för att skapa ett eget spel. På skärmen syns själva scenen där katten, bläckfiskarna och stjärnan rör sig. Det finns också en kolumn med olika block där man kan ställa in hur figurerna ska röra sig. Blocken fungerar som pusselbitar som kan kopplas ihop så att figurerna rör sig i ett bestämt mönster. Det går att ändra scener, lägga på ljud, skapa nya figurer, bestämma hur de ska röra sig i förhållande till varandra. Möjligheterna att variera är oändliga. Med små handrörelser arbetar flickorna vant med datorns styrplatta. – Det är bra att vara två. Då kan man tänka tillsammans och behöver inte sitta ensam och försöka fundera ut allt själv, säger Vera Lindström. Maja Almkvist berättar att hon ibland tänker på olika problem och hur de kan lösas också när det är rast. – Sedan prövar jag när vi kommer in igen och om det inte fungerar kanske Vera kommer på något annat.

I klassrummet strax intill håller läraren Yvonne Littbrand lektion med de övriga e­ leverna. Också de sitter två och två vid ­datorerna. Yvonne Littbrands dator är kopplad direkt till den interaktiva skrivtavlan så att alla kan se vad som händer. Eleverna har fått programmera in flera bläckfiskar som rör sig i olika riktningar i ett akvarium och studsar mot väggarna. – Nu ska vi programmera en av bläckfiskarna så att den studsar lite oförutsägbart. Ungefär som när man kastar en tärning; det är slumpen som bestämmer vilken sida som kommer upp, säger hon. Yvonne Littbrand får leta lite i menyerna för att hitta ”slumptal”. Eleverna är lika engagerade i letandet och kommer med förslag. – Titta under ”Data”, föreslår någon. Men där finns ingenting. Så småningom hittar de slumptal under rubriken ”Opera­ torer”. Eleverna tittar ömsom på sina egna skärmar, ömsom på varandras skärmar och på skrivtavlan. De hjälper spontant varandra, även mellan paren. Och de kommer med förslag till Yvonne Littbrand på vilka siffror som ska skrivas in för att bläckfisken ska röra sig lite mer oförutsägbart. – Programmering är viktigt. Det måste finnas i skolan så att eleverna förstår att det finns kod bakom mycket, till exempel att det finns algoritmer bakom när de söker på nätet, >> LÄRA #6/2016

31


PROGRAMMERING I SKOLAN

Maja Almkvist (till vänster) och Vera Lindström grubblar över hur de ska program­ mera så att katten kan fånga stjärnan.

Programmering är viktigt i skolan. Det gynnar kreativitet och logiskt tänkande. >> under­stryker Yvonne Littbrand efter lektio-

nen. Hon berättar att Sjöstadsskolan börjar redan i förskolan med Bee Bot, en liten robot i form av ett bi, som går att programmera framåt och åt sidan genom knapptryckningar. Kollegan Jörgen Klippmark är lärare i matematik, NO och teknik i årskurs 8. Han konstaterar att det är svårt att få in programmering på ett naturligt sätt i undervisningen. Det är först på gymnasiet som IT är ett eget ämne. – Men i tekniken, som enligt läroplanen bland annat handlar om att ”identifiera och analysera tekniska system”, går programmering in, säger han och berättar att ämnet också finns som elevens val. Han har själv dessutom en grupp med elever i årskurs 8, lika många flickor och pojkar, som är extra duktiga i programmering. 32

LÄRA #6/2016

Yvonne Littbrand berättar att hon i svenskan låtit eleverna skriva en berättelse där programmering av Bee Bot blev ett hjälpmedel. – Men det kräver fantasi och att man tänker efter och planerar noggrant. De är båda eniga om att programmering är något som främjar elevens lärande. – Det gynnar kreativitet och logiskt tänkande, fastslår Jörgen Klippmark och konstaterar att på köpet har tecken som nästan varit försvunna från matematikundervisningen, som större än (>) och mindre än (<), kommit tillbaka tack vare programmeringen. – Eleverna kan se problem steg för steg, säger Yvonne Littbrand och betonar samtidigt att arbetet just har påbörjats och att det är viktigt att få pröva sig fram. – I en learning study försökte vi se om eleverna skulle förstå vinklar och grader i mate­ matiken bättre genom att programmera i Kodu, där man kan bestämma hur många grader något ska vrida sig. Men det var inte riktigt överförbart. Maja Almkvist och Vera Lindström tycker att det är roligt att få fortsätta programmera i skolan. – Men som yrke vill jag kanske bli konditor, säger Vera Lindström. – Jag vill nog bli något kreativt, som kock, säger Maja Almkvist. n

PROGRAMMERINGSKOMMISSIONEN ■■Tillsattes i juni 2016 och ska sörja för att ”digital kreativitet och kodkunskap genomsyrar Stockholms förskolor och skolor”. ■■Kommissionens mål är att löpande bidra med kunskaper och idéer som utvecklar undervisningen. ■■Arbetet kommer att utgå från tre huvudområden: jämlika livschanser, morgondagens arbetsmarknad och programmering som stöd för lärande. ■■Kommissionen leds av skolborgarrådet Olle Burell (S). Bland de 16 ledamöterna återfinns Tony Mufic, utbildningsdirektör i Stockholms stad, Karin Nygårds, lärare på Sjöstadsskolan (tjänstledig), Lena Lindblad Petersen, rektor på Sjöstadsskolan, Patrick Vestberg, rektor på Stockholm Science and Innovation School (SSIS), samt Milena Vilcinskaite, elev på SSIS.


LÄRARNAS FORSKNINGSKONFERENS

Lärardriven forskning utvecklar skolan När Lärarnas forskningskonferens i ­november hölls för femte året i rad slogs nya rekord. Aldrig förr har så många lärare och skolledare kommit, närmare 300 personer, och aldrig förr har det hållits så många presentatio­ ner, hela 34 stycken.   Intresset för lärardriven, undervis­ ningsutvecklande skolforskning är stort.

Detta betonade också Angelika Kullberg, universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, under sin föreläsning ”Vad görs möjligt att lära i en lektion?”. Hon har arbetat med learning studies sedan 2003. Till en början möttes hon ofta av viss skepsis i den akademiska världen, berättade hon. Skulle detta

verkligen vara ”riktig forskning”? Men så låter det inte längre. – Nu är det det här vi ska hålla på med! Vi ska forska tillsammans med lärare, det är då vi kan åstadkomma saker, sa Kullberg. Vi ska göra det möjligt för lärare att använda teorier och begrepp för att utveckla sin undervisning. I Angelika Kullbergs forskning finns en återkommande fråga: vad görs möjligt att lära? – Vi tror att många saker görs möjligt att lära vid ett undervisningstillfälle, men ibland är det inte riktigt sant. Vi tror att det finns ett samband mellan vad vi säger och vad eleverna lär sig, eller mellan vad de gör och vad de lär sig. Det finns naturligtvis ett samband, men vi behöver ofta fundera mycket mer över hur detta samband ser ut. Vi behöver också tydliggöra vad det är som ska ­läras.>> FOTO: ULRICA ZWENGER

Detta intresse gläder förstås Katarina Arkehag, chef för utbildningsförvaltningens forsknings- och utvecklingsenhet. – Häftigt! Det här är så häftigt! säger hon när LÄRA Stockholm möter henne mellan två seminarier. Det var också ett ord hon använde när hon öppnade konferensen och hälsade deltagarna välkomna. – Det här är häftigt eftersom vi gör det tillsammans: tillsammans på en skola,

tillsammans inom Stockholms stad, tillsammans med flera andra huvudmän, tillsammans med Stockholms universitet och Konstfack. Och vårt gemensamma och utforskande arbete bidrar till att utveckla professionen! Lärarnas forskningskonferens arrangeras av Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), vars syfte är att leda och samordna forskning som bedrivs för, med och av lärare. Teori och praktik ska kopplas ihop.

Lärarnas forskningskonferens 2016 arrangerades av Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), som kopplar samman teori och praktik och bidrar till en bättre skola.

LÄRA #6/2016

33


ENKÄT

FOTO: ULRICA ZWENGER

LÄRARNAS FORSKNINGSKONFERENS

”Vi behöver fundera mycket mer över hur sambandet ser ut mellan vad vi säger och vad eleverna lär sig”, sa universitetslektor Angelika Kullberg i sin föreläsning på Konradsberg.

– Vad behöver man egentligen lära sig för att kunna simma 200 meter eller lösa en differentialekvation? Det finns inte beskrivet i styrdokumenten.

>>

En lärare behöver känna in sina elever

och diskutera med kolleger vad som är nödvändigt att lära sig för att utveckla ett kunnande. Angelika Kullberg exemplifierade med en lärargrupp som arbetat med undervisning om att förstå budskapet i en text. Lärarna kom fram till att eleverna bland annat behövde lära sig att budskapet inte alltid finns i början av en text, att budskapet inte alltid finns enbart i textens detaljer och att det kan finnas mer än ett budskap i en text. Lärarna hade därmed fått fram ett antal kritiska aspekter för lärandet. Sedan började arbetet med göra dessa kritiska aspekter möjliga att lära. Här kan man ha god hjälp av Ference Martons variationsteori, menar Angelika Kullberg. Den utgår från tanken att vi för att lära oss något måste se skillnaderna mellan det vi redan kan och det som är nytt. Man måste få något att jämföra med, något som visar en skillnad. ­Genom att arbeta med learning studies, där lärare tillsammans planerar, genomför, utvärderar och reviderar lektioner utifrån variationsteorin, kan undervisningen utvecklas så att lektionerna verkligen blir tillfällen där lärande görs möjligt. Syftet med en learning study är i första hand att öka elevernas lärande och måluppfyllelse – men ger dessutom annat, 34

LÄRA #6/2016

enligt Angelika Kullberg: lärarna får ett kollegialt språk och ett mer kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt till undervisningen. – För Stockholms stad är det viktigt, framhöll också Katarina Arkehag. Eftersom Stockholm vill vara en stark kunskapsregion behövs satsningar för våra lärare där de kan stärkas och utvecklas. I slutänden betyder det att eleverna får möta god och varierad undervisning. I dag är ungefär 100 Stockholmslärare delaktiga i arbetet med learning studies. Men hur ser skolledarna på det? – Det är självklart jättebra! sa Christine Akalla, rektor på Spånga gymnasium, i en kaffepaus. Fast, tillägger hon med ett skratt, på ett sätt gör det ju mitt jobb svårare. En skicklig lärare är ”borta” från undervisningen på deltid. Men det är det värt! Att den praktiknära forskningen har framtiden för sig råder inget tvivel om. När Skolforskningsinstitutets direktör Lena Adamson i ett särskilt inslag på konferensen tillkännagav att Inger Eriksson, professor vid Stockholms universitet och ansvarig för STLS, tilldelats medel i institutets första utlysning inom praktiknära forskning jublade åhörarna. n KATARINA LYCKEN RÜTER

Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS) är en mötesplats för forskande lärare i olika ämnen. Läs mer på Pedagog Stockholm. Där finns också sammanfattningar av seminarierna och inspelade föreläsningar från Lärarnas forskningskonferens.

Varför ville du bli ­lärare? Maide Ayhan, lärare, Rågsveds grundskola — Det är en barndomsdröm som gått i uppfyllelse! Jag har alltid velat bli lärare. Många i min familj är lärare, vilket har inspirerat mig. Att få dela upplevelsen med eleverna när de lär sig nya saker är fantastiskt. Det driver mig fortfarande. Stephanie Hellsten, lärare, Essingeskolan — Jag var nyfiken på yrket och har alltid velat arbeta med människor. Även det kollegiala samarbetet lockade mig till läraryrket. Att arbeta som lärare är bättre än jag tänkte mig från början. Nu brinner jag för att få undervisa och vara delaktig i elevernas utveckling. Milica Jovanovic, lärare, Liljeholmens gymnasium — Jag blev lärare tack vare idrotten. Där upptäckte jag att jag gillade att leda och undervisa andra. Från idrottslärare tog jag sedan steget till att bli lärare i svenska som andraspråk. Det här yrket ger många möjligheter och jag lär mig hela tiden nya saker. Else-May Lindell Martinéz, speciallärare, Hägerstensåsens skola — Redan när jag själv gick i ettan bestämde jag mig för att bli lärare. Jag ville bli en rättvis och snäll lärare. Jag har haft många möjligheter att vidareutveckla mig inom yrket. Från förskollärare till lärare i grundskolan och nu senast till speciallärare. Peter Söderström, idrottslärare, Hägerstensåsens skola — Till en början var det nog en slump. Jag har alltid trivts med att jobba med barn och ungdomar. En praktikplats på min gamla skola gjorde att jag bestämde mig för läraryrket. Som idrottslärare brinner jag för det sociala samspelet och elevernas hälsa. TEXT OCH FOTO: AGNETA BERGHAMRE HEINS


VINN BIOBILJETTER

VI VAR DÄR

Ny portal för bättre elevhälsa — Den nya Elevhälsoportalen har gett oss en ordentlig skjuts framåt när det gäller skolans övergripande arbete med elevhälsa. Vi ser det som en bra möjlighet att kompetenssäkra hälso­ arbetet.   Det sa Åsa Bergström, ­skolsköterska på Skanskvarnsskolan, under en infor­ mationsträff i Skolhälsans lokaler i Lilje­ holmen. Det har gått ett drygt halvår sedan webbplatsen Elevhälsoportalen lanserades av Stockholms läns landsting (SLL). Portalen innebär ett nytt sätt att använda digitala verktyg för att främja hälsa i skolan. Materialet är utvecklat av experter och forskare på området. Under informationsträffen i Liljeholmen konstaterade alla närvarande att gensvaret varit positivt och några av utbildningsförvaltningens skolor har nu börjat använda Elevhälsoportalen. – Vi är glada att få komma hit och höra hur portalen används på skolorna, sa Gisela Nyberg från Elevhälsoportalen vid SLL. Det är också ett tillfälle för oss att få värdefulla idéer till hur vi kan vidareutveckla portalen. Responsen lät heller inte vänta på sig

från deltagarna som var odelat positiva till portalen: – Jag är oerhört glad för den satsning som landstinget gör för att stärka det elevhälsofrämjande arbetet, både när det gäller den fysiska hälsan och den psykosociala, sa Marie Johannesson, skolöverläkare i Stockholms stad. Elevhälsoportalen är ett helt fantastiskt verktyg. Här finns mycket information, goda råd och vägledning för att man ska kunna arbeta strukturerat och långsiktigt elevhälsofrämjande, allt dessutom grundat på forskning och beprövad erfarenhet. – Den här satsningen på elevers hälsa syftar till att barn och ungdomar tidigt ska få goda levnadsvanor som gynnar hälsan på sikt. Skolmiljön spelar stor roll för deras hälsa, betonade Gisela Nyberg.

Charlotte Jansson, även hon från Elevhälsoportalen, berättade att webb­platsen i första hand vänder sig till skolorna i Stockholms län. – Det är gratis att använda Elevhälsoportalen, men för att få tillgång till alla delar i portalen måste man ansöka om ett särskilt konto. Skolsköterskan Åsa Bergström på Skanskvarnsskolan talade entusiastiskt om att alla fakta, goda råd och metoder på Elevhälsoportalen är evidensbaserade: – Det är en trygghet att veta att den kunskapsbank som finns samlad inom portalens sju hälsoområden är vetenskapligt grundad. Det är i sig ett viktigt argument när vi ska övertyga andra inom skolan och även föräldrar att satsa på åtgärder som vi fått kunskap om via ­Elevhälsoportalen. — Portalen är ett bra hjälpmedel, fortsatte

Åsa Bergström. Där finns redskap för att vi ska kunna jobba på rätt sätt med hälsofrågor. Vi har exempelvis använt den enkla men väldigt användbara enkäten. Den hjälpte oss att kartlägga situationen på skolan och vilka behov av åtgärder som fanns. – Efter det valde vi att satsa på metoden ”Aktiva raster”, som finns i portalen, samt på ett värdegrundsmaterial som heter ”Bråka smartare” och en barometer för att få löpande återkoppling från eleverna, sa Åsa Bergström. Skolöverläkare Marie Johannesson avslutade informationsträffen med att konstatera att det nu pågår satsningar för att föra ut kunskaper om Elevhälsoportalen runtom i stadens skolor. – Om ett år är det min förhoppning att alla skolor i staden använder sig av Elevhälsoportalen i sitt förebyggande arbete med elevers hälsa. n AGNETA BERGHAMRE HEINS

Läs tidningen och var med och ­tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får två ­biocheckar vardera. Lycka till! 1. Vilken kulturinstitution har läraren Alexandra Ljungkvist Sjölin samarbetat med? 1. Cirkus Cirkör. X. Dramaten. 2. Unga Klara. 2. Vad kallas den nya film- och poddsatsning som ska locka fler lärare till våra skolor? 1. ”Lära 4-ever”. X. ”Klass 9B”. 2. ”When you are lärare”. 3. Var tog Nour Abdulsalam sin examen i engelsk litteratur? 1. Stockholm. X. Libyen. 2. Damaskus. 4. Vad heter webbplatsen som ska bidra till bättre elevhälsa? 1. Skolhälsowebben. X. Elevhälsa 2.0. 2. Elevhälsoportalen. 5. Vilket är Noah Björcks favoritämne i skolan? 1. Svenska. X. SO. 2. Idrott och hälsa.

Skicka din tipsrad senast den 23 januari till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvalt­ ningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Ange var du arbetar och din hempostadress så att vi kan skicka biocheckarna om du vinner.   Vinnare i nummer 5/2016 blev Juan Chan­ dia, Språkcentrum, Camilla Crona, Gärdes­ skolan, och Carina Wallin, Herrängens skola. Rätt rad var 1, 1, 1, 1, 1.

LÄRA #6/2016

35


Utbildning till lärar­ assistent på gång Behoven av lärarassistenter i skolan är stort. Flera folkhögskolor har startat utbildning och fler kommuner är på gång. Under våren lades ett förslag om nationell utbildning fram till regeringen. Om det godkänns kommer Stockholms stad att ta emot studenter på praktik. – Jag är absolut inte främmande för tanken på en nationell utbildning. Men det återstår en del arbete innan vi kommer med förslag om vi ska göra något, säger gymnasie- och kunskapslyfts­ minister Anna Ekström.

Lärarnas tid räcker inte för APL Yrkeslärarna behöver mer tid för planering av APL (arbetsplatsförlagt lärande). Idag tar det allt längre tid att kartlägga arbetsplatser och återkoppla om elevens lärande. En rapport från Skolinspektionen visar att rektorer på restaurangoch livsmedelsprogrammet samt hantverksprogrammet behöver ta ett större övergripande ansvar i arbetet med APL. Rektorer kan boka en nationell APL-utvecklare från Skolverket som ger stöd i det systematiska kvalitetsarbetet kring APL med betoning på samverkan mellan skola och arbetsliv. Det finns också en webbaserad handledarutbildning för att stötta handledarna.

Kvalitetsutmärkel­ se till Hotell- och restaurangskolan I slutet av november delades Kvalitetsutmärkelserna ut i Stadshuset. 2016 års pris i klassen skola gick till Stockholms hotell- och restaurangskola, kök och servering.   Priset togs emot av skolans rektor Anna Hoffsten med medarbetare i Blå hallen. Prisutdelare var skolborgarrådet Olle Burell (s).   Kvalitetsutmärkelsen är stadens eget årliga pris för att uppmärksamma, belöna och rikta ljuset på framgångsrik verksamhetsutveckling i staden.

36

LÄRA #6/2016

Nämnd & Nytt Redaktör: Ann Turlock, 08-508 339 86, ann.turlock@stockholm.se.

FOTO: CALLE HEDRÉN

Nämnd & Nytt

 Dålig ljudmiljö försämrar­ ­inlärningen

Bernard Feringa väntar tålmodigt på att eleverna ska felsöka sin robot­ programmering. ”Att testa, felsöka och testa igen är naturvetenskap”, säger han uppmuntrande.

Nobelglans på Grimsta Grimstaskolan fick i december besök av No­ belpristagaren profes­ sor Bernard Feringa från Nederländerna. Han fick Nobelpriset i kemi 2016 tillsammans med Jean-Pierre Sauvage och Fraser Stoddart för deras formgivning och framställning av molekylära maskiner. Elever på Grimstaskolan visade upp experiment inom naturvetenskap och teknik, och Bernard Feringa lyssnade uppmärksamt och uppmuntrade eleverna att experimentera mera. – Jag skulle vilja gå i skolan igen. När jag var barn läste man

fakta i böcker, i dag får man experimentera och pröva sig fram på ett annat sätt. Ta vara på den möjligheten, och ge inte upp om det är svårt. Öva och testa! Han konstaterade också att en framtida Nobelpristagare kan gå på Grimstaskolan just nu och gav eleverna en utmaning. – Jag skulle vilja veta varför den mänskliga kroppen på utsidan är symmetrisk, medan allt som finns inuti oss – till exempel dna, socker, proteiner och molekyler – är osymmetriskt. I dag är det ingen som vet varför, men kanske ni kan ta reda på det? CALLE HEDRÉN

Vi får se till att hjälpas åt så att vi inte ­hamnar i att generös betyg­ sättning blir ett sätt att konkurrera om eleven. #skola Tony Mufic, @TMufic

Dålig ljudmiljö försämrar inlärningen och förståelsen hos eleverna. Allra värst drabbas elever med hörselnedsättning och de som inte har svenska som modersmål. Nu vill Hörselskadades riksförbund att ljudmiljön ska kartläggas och förbättras i alla skolor. Enligt en undersökning gjord av Specialpedagogiska skolmyndigheten 2015 är ljudmiljön så dålig att åtta av tio grundskolor i Stockholm inte uppfyller minimikraven.

Utbildningsför­ valtningen får forskningspengar Åtta projekt delar på 30,5 miljoner kronor från Skolforskningsinstitutet. Institutet är en ny myndighet under Utbildningsdepartementet som ska sammanställa forskningsresultat och bevilja forskningsmedel för praktiknära forskning. Ett av de utvalda projekten leds av professor Inger Eriksson, Stockholms universitet, som sedan en tid är knuten till den regionala samverkansplattformen Stockholm Teaching and Learning Studies som utbildningsförvaltningen leder.


Nämnd & Nytt

1990 hade 11 procent läst vidare efter gymnasiet i tre år eller mer. 2015 var siffran 26 procent. Pisa pekar uppåt igen Efter flera års nedåtgående kurva visade Pisa 2015 ett positivt trendbrott för svenska elever med förbättrade resultat som nu är tillbaka på 2009 års nivå. Sverige deltog för sjunde gången i Pisaundersökningen som gäller kunskaper inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse hos 15-åringar i 72 länder, däribland alla 35 OECD-länder. – Det är glädjande att Pisa visar ett positivt trendbrott inom samtliga områden som mäts. För oss som huvudman ligger fokus på att fortsätta arbetet med att utveckla våra skolors kvalitet och därmed höja elev­ resultaten, säger grundskoledirektör Inger Pripp. Även undersökningen Timss 2015 visar ökande resultat inom matematik och naturvetenskap för elever i årskurs 8. Utbildningsförvaltningen har flera satsningar för att utveckla skolornas kvalitet och därmed höja elevresultaten, bland annat Stockholmslyftet i matematik, som fortsätter i stadens skolor fram till 2017, och Läslyftet som kommer att pågå ytterligare ett år. Andra satsningar är lärarcoacher, Prio och möjligheter för lärare att forska om sin egen och kollegernas ­undervisning.

Nya verktyg för digital kompetens­ utveckling

 Okej att förbjuda mobilen i skolan Skolinspektionen har beslutat att det är okej att förbjuda mobiler på skolor. Det är fritt fram för rektorer att fatta det beslutet, enligt utbildningsminister Gustav Fridolin. – Alla skolor ska ha ordningsregler och numera bör de rimligen innehålla regler om hur, när och var man använder tekniska hjälpmedel, säger Fridolin som menar att mobilförbud är något som eleverna ofta står bakom. Eleverna blir störda både av sin egen och av andras mobiler.

Antalet elever som går språkintroduktion har ökat med 77 procent sedan förra läsåret — från 18 700 till 33 100 elever det här läsåret.

FOTO: ANN TURLOCK

Vad jobbar du med?

... Somia Frej, analytiker på utbildningsförvaltningens uppföljningsenhet Vad gör du på jobbet?

– Jag är en av tre analytiker på uppföljningsenheten. Vi är en stödfunktion som arbetar på uppdrag från olika avdelning-

ar på förvaltningen. Det kan handla om att ta fram underlag, analysera olika resultat såsom betyg eller brukarundersökningar. –Vi genomför också en del utvärderingar. Nu arbetar vi till exempel med en utvärdering av en utbildning för elevassistenter och innan dess gjorde vi en utvärdering av Prio Stockholm, för att nämna några. –Ett annat intressant uppdrag är att vi håller i modulen Resultatanalys i skolan på utbildningen för nytillträdda chefer i utbildningsförvaltningen. –Just nu går en del av min tid till andra uppdrag. Jag leder ett projekt som utvecklar Lis skola, databasen där utbildnings­

förvaltningen samlar sin utbildningsstatistik. Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får lära mig nya saker, att det är omväxlande och att jag får jobba med och möta så många olika, kunniga personer. Vilka är utmaningarna?

– Att löpande fundera över hur jag och mina kolleger bäst används. Det vill säga gör vi rätt saker och hur vet vi det?

Stockholms stad har upphandlat ett nytt ramavtal med Lin Education och Tänk om för digitala utbildningstjänster. Syftet är att fortsätta utveckla den pedagogiska verksamheten och arbetssätten i förskolor och skolor. Med de nya utbildningstjänsterna får stadens pedagogiska verksamheter ett bredare utbud av verktyg, tjänster och utbildningar inom digitala verktyg. Utbildningarna kompletterar det befintliga utbudet hos Medioteket och kommer i hög grad att kunna skräddarsys utifrån behoven i den egna verksamheten. Läs mer på intranätet. För mer information om beställningar kontakta peter.akerberg@stockholm.se.

Upptäck nya stockholms­ källan.se Nyligen bytte Stockholmskällan utseende. Samtidigt dök det upp flera spännande funktioner, bland annat fungerar nu webbsidan i mobilen. Det kommer till exempel att finnas en rolig funktion som söker upp källmaterial utifrån den plats där man befinner sig. Det går alltså ute i stadsrummet att få upp filmer, bilder och historiska kartor, direkt i mobilen, som visar hur just den platsen sett ut under olika ­delar av historien. Cirka 500 elever har varit med och testat under det två år långa utvecklingsarbetet.   Stockholmskällan ska göra Stockholms kulturarv tillgängligt för stadens skolor. Här finns mer än 30 000 bilder, kartor, dokument och litteraturtips. Allting utvalt för att berätta någonting om Stockholms historia.

Vad gör du helst på fritiden?

– Cyklar mountainbike i Hellas. Jag gillar känslan av att vara ute i skogen och inte kunna fokusera på något annat än hur jag ska klara nästa passage. ANN TURLOCK

6410 elever gick i gymnasie­ särskolan i Sverige ­hösten 2015.

LÄRA #6/2016

37


Nämnd & Nytt

Notera redan nu Settdagarna 2017. Sett är en årlig digital mässa. T ­ eman är Ledarskap — Bottom Up — att driva skolutveckling kräver ett tydligt ledarskap, men vad händer om besluten fattas från ledare som inte är involverade i den dagliga verksamheten? Human vs Technology — vad händer när tekniken flyttar in i våra klassrum? Hur påverkar det centrala delar av lärprocessen som interaktionen människor emellan och den egna koncentrationen? Teacher 2 Teacher — att lära av varandra och dela med sig, ja det kollegiala lärandet har länge varit en självklar del i professionen för många som arbetar inom skola och förskola. Läs mer på settdagarna.se.

Budgetökning med 905 miljoner Utbildningsnämndens budget för 2017 är 17,2 miljarder, en ökning med 905 miljoner kronor jämfört med 2016. Ökningen består främst av volymökningar (fler elever) och höjning av ­schabloner. Riktade insatser kommer att genomföras för att höja skolresultaten. Allra viktigast är att öka tiden som varje elev har med en pedagog. Särskilt fokus kommer därför att läggas på att klara behovet av lärare, förskollärare och övriga personalgrupper i skolan. Därutöver ska:

• skolorna arbeta aktivt med individanpassat stöd, till exempel läxhjälp. • f ritidshemsverksamheten ges förutsättningar att klara sitt viktiga uppdrag. • investeringsbudgeten för nya skolor fördubblas. • den psykosociala ohälsan bland elever i Stockholm minska genom en förstärkt elevhälsa och insatser mot mobbning. • trygga anställningar och goda arbetsvillkor säkras för att höja kvaliteten för elever som behöver extra stöd.

Flippat lärande ger aktiva elever Kunskapsesultaten blir bättre med flippat lärande. En förklaring kan vara att eleverna blir mer aktiva, de samarbetar och sporras att vara kreativa. Det ­visar en sammanställning från Sveriges Kommuner och landsting, SKL, som beskriver metodens vetenskapliga förankring och ger en praktisk genomgång av flippat lärande i praktiken, dels om elevens eget lärande, dels om hur lärare och elever tillsammans kan nå mesta möjliga lärande. Det är den första svenska översikten av fall­studier kopplade till tillgänglig forskning. Den finns att hämta på SKLs webbplats.

Kampanj ska få elever att välja yrkesprogram Kampanjen Dintalang.se ingick som en del i Yrkesutbildningens år 2016. Syftet var att höja yrkesutbildningarnas kvalitet och attraktionskraft men också att avliva myter, öka kunskapen och få fler att söka till gymnasiets yrkesprogram. Satsningen fortsätter under 2017 då utbildningsförvaltningen går in i ett samarbete med Dintalang med ett Stockholmsfokus. Läs mer på dintalang.se. 38

LÄRA #6/2016

P A Fogelströms gymnasium — ny skola på Södermalm

FOTO: ELLINOR SAMUELSSON

Settdagarna 3—5 maj 2017

En glad Agnes Rosendahl med sin coach Anne-Sophie Birabent.

Guld till Agnes på balettskolan Agnes Rosendahl, 15 år och elev på Kungliga Svenska balettskolan i Stockholm, vann guldmedaljen i tävlingskategori Pre Professional, International Ballet Competition, i Grasse i Frankrike. Hon kvalificerade sig först som reserv till tävlingen. Men i kvalificeringsomgången och semifinalen fick hon högsta poäng av

alla tävlande flickor i sin kategori och dagen efter vann hon första pris, 300 euro och ett stipendium till München. Agnes Rosendahl framförde två balettvariationer, Fågel Blå från baletten ”Törn­ rosa” och en variation ur baletten ”Raymonda” samt det moderna solot Solo A.

Skolriksdag 2017 — för dig som leder skolan Är du politiker, ledande tjänsteman, rektor eller förskolechef? På Skolriksdagen träffar du kolleger som leder och styr skolan. Den 24 april är det dags på Waterfront Hotel i Stockholm. Frågor om innehållet: Helena Bjelvenius, 08-452 79 27, helena.bjelvenius@skl.se.

Behovet av utbildningsplatser på gymnasiet kommer att vara stort de kommande åren. Redan till hösten 2017 går det att söka till nya P A Fogelströms gymnasium på Södermalm. I den nyrenoverade byggnaden planeras för fyra ekonomiklasser. Fullt utbyggd ska skolan även ha tre klasser på det naturvetenskapsprogrammet och 60 språkintroduktionselever. Första året sker undervisningen i tillfälliga lokaler. Skolan är döpt efter Stockholmsskildraren Per Anders Fogelström och invigningen sammanfaller med 100-årsjubileet av hans födelse.

120 nya platser till lärarutbildningarna Till hösten blir det fler platser på lärar­u tbildningarna vid Stockholms universitet. De 120 platserna fördelas på förskollärarutbildningen, grundlärarprogrammet mot fritidshem, inriktning idrott och hälsa, grundlärarprogrammet mot förskoleklass och årskurs 1—3, grundlärarprogrammet mot årskurs 4—6 samt kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot matematik, naturvetenskap och teknik. Fördelningen motsvarar det stora intresset för just dessa program.

Hösten 2015 var 32 700 ­lärare i tjänst på landets gymnasie­ skolor, lärar­­­ tätheten är 11,9 elever per lärare.


FOTO: JULIUS BOWDEN

Nämnd & Nytt

Vem är din favoritlärare, Philippa Norrå, gymnasie­ elev på Östra real och statist i WYL-filmerna? — Per Westin, min mattelärare, eftersom han var mer som en vän. Han frågade hur man mådde, inte för att vara trevlig utan för att han verkligen brydde sig om en. Han var min mentor och mattelärare och som många vet är matte ett väldigt svårt ämne, men han förklarade tills man förstod och gav sig inte innan dess.

Fakta: ”When you are lärare”, wyl är ett pågående projekt för att få fler att vilja bli lärare. Massor av insatser pågår, bland annat har ett antal kortfilmer producerats.

#1 LÄRA  I nästa

n Lång intervju med forskaren Viviane Robinson. n Vi besöker Riksgymnasiet för rörelsehindrade.

n Lyckad satsning på modersmålslärarna inom Läslyftet. n Ny metod gör det möjligt att upptäcka dyslexi tidigt.

Visste du att ... ... jobb som lärare i Stockholms stad innebär att du är anställd av en av Sveriges största arbetsgivare. Du kan få nya utmaningar utan att behöva byta arbetsgivare eftersom det finns 180 skolor att välja mellan. … utländska lärares vidareutbildning, ULV, är ett regeringsuppdrag som erbjuder komplet­ terande utbildning för personer som har en utländsk lärarexamen. Syftet är att ta tillvara deras kompetens och ge ökade möjligheter till anställning i svensk skola. … genomsnittslönen för stadens grundskol­ lärare är 36 800 kronor och för stadens gymnasie­lärare 38 500 kronor.

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 3 mars 2017.

© Maria Jernberg

jernbergmaria@gmail.com

MARIA JERNBERG: SKOLANS VÄRLD

LÄRA #6/2016

39



Lära6 2016 enkelsidig