Page 1

Li#eracitet  i  en  digital  tid    

E# li#eracitetsbegrepp  i  förändring   Vad  betyder  det  för  läsningen?

Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet


August Strindberg   Å  vad  jag  är  nyfiken.  Vill  ”läsa”  mer!


Frågeställningar 1.  Kreativitet, variation och delaktighet - digitala verktyg breddar synen på hur vi hanterar och ser på text. Vad får det för betydelse för begreppet litteracitet? 2.  Hur yttrar sig ett breddat litteracitetsbegrepp ex.vis bland unga idag? 3.  Våra styrdokument om läsförmåga i relation till ett breddat litteracitetsbegrepp?


1

Kreativitet, variation  och  delaktighet  -­‐‑  digitala   verktyg  breddar  synen  på  hur  vi  hanterar  och   ser  på  text.  Vad  får  det  för  betydelse  för   begreppet  li#eracitet?  


Li#eracitet •  Kommer från engelskans literacy och betyder: ”En bred och samlad beteckning på aktiviteter som i ett socialt sammanhang omfattar användningen av tal, bilder, symboler och tecken i direkt eller indirekt koppling till skrift.” Axelsson m.fl. 2005:8


Traditionell definition  av   li#eracitet •  Kunskapen att läsa, skriva och använda tryckt text i olika sammanhang


Förskjutning Idag

Traditionell syn •  Text •  Bild •  Samtal

•  •  •  •  •  •  • 

Text Stillbild Rörlig bild Ljud Internet Samtal irl Sociala medier


Läsförmåga   (Reading  Literacy)     inom  forskningen Två perspektiv Begreppet breddas och omdefinieras


Intra-­‐‑individuellt perspektiv Två centrala förmågor: avkodning och läsförståelse •  Senaste 40 åren fokus på barns fonologiska medvetenhet •  Individers olika sätt att förstå texter beroende av hur de är skrivna •  Individens biologiska och neurologiska förutsättningar för utveckling av avkodning och läsförståelse •  Senare år: Hur avkodning och förståelse kopplas till motivation, attityder och föreställningar i relation till läsandet


Inter-­‐‑individuellt/institutionellt/ sociokulturellt perspektiv •  •  • 

Senare delen av 1900-talet – läsandet i vardagen och dess funktioner - ej individen i centrum Hur är läsandet situerat i olika sammanhang? Hur kan olika sätt att läsa, läspraktiker, utvecklas i ett samhälle eller inom en kultur?

Studier baseras på: •  Samspelet mellan människor (inter-individuellt persp) •  Hur detta utvecklas till specifika sätt att läsa (institutionellt perspektiv). •  ”Läsning” som en social praktik (sociokulturellt perspektiv) • 

Förmågan att avkoda och förstå text ses vara situerade i en läspraktik och tar sig därmed olika ut för olika slags texter och olika syften med läsandet.


New Literacy  Studies •  Vilka förmågor krävs egentligen för att delta i läsandet inom en viss läspraktik? •  Avkodningsförmåga och förståelse OCH •  Inta ett reflekterat förhållningssätt till textens innehåll •  Ställa sig kritisk till innehåll och form •  Ingå i samtal om det lästa och att använda sig av det lästa på olika sätt Langer 1995, 2011, Hasan 1996, Luke m.fl. 1999; Liberg m.fl. 2012b


I e#  bre#  sä#  a#  se  på   läspraktiker,  läsande  och   läsförmåga  ingår: •  Avkodning •  Läsförståelse (inkl meningsskapande baserat på det skrivna och andra modaliteter i text) •  Se hur text och läsande är situerade i ett visst sammanhang •  Se på texten och det lästa med kritisk och kreativ blick •  Använda sig av det lästa i andra sammanhang Liberg (2013) s. 89, i Bagga-Gupta, Evaldsson, Liberg, Säljö red.


A# se  på  text  med  kritisk   och  kreativ  blick Kritiske läsaren: •  Analyserar textens sammanhang, funktion, innehåll eller form •  Ex. vilka perspektiv, normer, värderingar och ideologier som den vilar på. •  Tex. jämföra med andra texter och därmed upptäcka vad som valts ta med och vad som uteslutits Kreative läsaren: •  Läsaren omskapar eller designar texten för att se sådant som hur olika perspektiv kan förstärkas, försvagas eller helt tas bort (Luke, 1999; Langer, 2011)


God läskompetens  =     förmå  skapa  mening  i  läsandet Judith Langer (1995) •  Bekanta sig med texten via textytan, förstå detaljer •  Gå på djupet i texten, fundera över motiv, känslor eller relationer och samband. •  Läsaren kliver ut ur texten och jämför det lästa med erfarenheter från andra sammanhang och texter. På raderna Mellan raderna Med utgångspunkt i raderna


Vad menar  PISA  med    

”reading literacy” •  ”Reading literacy is understanding, using, and reflecting on written texts, in order to achieve one’s goals, to develop one’s knowledge and potential, and to participate in society.” •  ”PISA examines to what extent adolescents are able to understand and integrate texts they are confronted with in their everyday lives. Aspects such as reading speed take a back seat here. PISA measures the following dimensions: •  Retrieve texts and access them •  Interpret and integrate texts •  Reflect and evaluate texts” • 

OECD: http://www.pisa.tum.de/en/domains/reading-literacy/


EU Multiple literacy – The ability to use reading and writing skills in order to produce, understand, interpret and critically evaluate multimodal texts. Broadly equivalent to PISA Level 3 and above, the threshold identified by OECD enabling people to meet lifelong literacy requirements.

Functional literacy – The ability to read and write at a level that

enables development and functioning in society at home, school and work. Broadly equivalent to PISA Level 2

Baseline literacy – The ability to read and write at a level that enables self-confidence, and motivation for further development Broadly equivalent to PISA Level 1 EU High level group of experts on literacy, Final report, 2012, s. 13


2

Hur y#rar  sig  e#  breddat   li#eracitetsbegrepp  exempelvis  bland   unga  idag?  


Konvergenskulturer •  Medier blandas med varandra (nytt-gammalt osv) •  Gränsen mellan sändare och mottagare suddas ut •  Digital användarkultur tvinnas ihop med masskulturellt medieutbud •  Centralt - Vad gör vi med medierna? Inte vad medierna gör med oss •  Transmedia – storytelling through different kind of media


Förstärkta böcker   •  Pekplattor/smarta telefoner förändrar ”läsning” •  Digitala bokförstärkningar – video, musik, berättande, pop-ups, spel, interaktiva kartor, 3Dobjekt – kan användas på många sätt och av olika anledningar. •  Det ger läsaren mer innehåll och kan bidra med många sätt att ta sig in i en berättelse – oavsett om det är fiktion eller icke-fiktion


Konvergens med  digitala   medier Förstärkta böcker •  •  •  • 

Sagoböcker Klassiker Utbildning iBooks Author

•  Vad ser vi här? •  Vilken typ av media blandas?

Fanfiction Harry Potter •  Darkened •  Hermione & Dracula •  Twilight Harry Potter •  Star Wars – Indiana Jones •  Darth Vader - exposed •  Vad ser vi här?


Konsument •  •  •  • 

Bok Ebok Ljudbok Film

Prosument/Konvergenskultur •  •  •  •  • 

Fanfic http://harrypotterfanfiction.com/ Spel: PC, PS, Nintendo DS, Wii, Xbox (spela med varandra i rollerna som Harry och Ron Sociala medier Forum Kreativitet

Se filmerna  och  läsa  om  Harry  Potter  och  sen   få  vara  delaktig  är  det  närmaste  man  kan   komma  till  att  leva  i  hans  värld.


”We are  entering  an  era   where  media  will  be   everywhere  and  we  will   use  all  kinds  of  media   in  relation  to  one   another”       Henry  Jenkins   I  Diverge,  2001  


Vi vill  helt  enkelt  vara  med Inte vara passiva deltagare Använda oss av det som stimulerar olika sinnen Dela med andra Kunna göra det när vi vill


3

Våra styrdokument  om  läsförmåga  i   relation  till  e#  breddat   li#eracitetsbegrepp?  


Godkänd läsförmåga  och   Lgr11 Läroplan •  Skolan  ”ska  ansvara  för  a#  varje  elev  efter  genomgången   grundskola  kan  använda  det  svenska  språket  i  tal  och   skrift  på  e#  rikt  och  nyanserat  sä#”  (Skolverket  2011a  s.   13) Ur:  Läroplan  för  grundskolan,  förskoleklassen  och  fritidshemmet  2011  


Godkänd läsförmåga  och   Lgr11 •  En  godkänd  läsförmåga  fångas  med  begrepp  som: •  Läsande  av  skönli#eratur  och  sakprosa  med  flyt  för  a#  återge/ sammanfa.a,  kommentera,  föra  resonemang  och  relatera  till   egna  erfarenheter. •  Krav  på  kritiskt  och  kreativt  läsande  i  kunskapskraven  är  ganska   avsmalnade  såväl  som  skrivningar  om  digital  läsning Ur:  Läroplan  för  grundskolan,  förskoleklassen  och  fritidshemmet  2011  


Digital läsning  versus   traditionell  läsning Traditionell läsning •  I regel på papper •  Läses i regel linjärt •  Statisk

Digital läsning •  •  •  •  •  •  •  •  •  • 

På skärm, webbsidor Skriven text trängs tillbaks för andra modaliteter, t ex illustrationer Andra symbolsystem används i det digitala läsandet än i den traditionellt typografiska texten Kombination av olika mediaformer – sammansmälta olika delar till helheter Väljer textstycken och läsa dem i den ordning läsaren själv bestämmer Texterna innehåller hyperlänkar till annan text- andra sätt att navigera Inte bara konsument – lika mycket producent Dynamisk Liberg (2013) s. 106 i Bagga-Gupta, Evaldsson, Liberg, Säljö (red.) Skolverket (2013). Digital och traditionell läsning.


A# navigera  sig  i  digital   läsning Söka på ”August Strindberg” 1.  2.  3.  4.  5.  6.  7.  8.  9.  10.  11.  12.  13. 

Förstå syftet med uppgiften. Vad är målet? Vad ska jag lära? Hitta rätt sökord, ju mer specifikt, ju färre träffar Medvetenhet om att prioriteringen i sökträffar är resultat av Googles kartläggning av tidigare sökningar Avgöra relevans i träffar – Vilka träffar är pålitliga? Vem är avsändare? Vad har den för syfte, motiv? Politiska, ideologiska avsändare – källkritik och kritisk läsning Kan en sidas utformning och utseende ge signaler om sidan är pålitlig? Inne på en sida: Vilken ordning bör man ”läsa”? Vilka hyperlänkar är av intresse och relevans? Tolkning av illustrationer Strategier för att läsa olika texttyper/genrer Upphovsrättsliga frågor Hur stötta eleverna så att de inte undviker att ta sig an text, även på lite svårare nivå, till förmån för korta texter och filmklipp? Användande av texten jag kan bära med mig i andra sammanhang - kreativ läsning Ex.vis Wikipedia: Vad är grundläggande för en wiki? De blåmarkerade orden, vad står de för? Ex.vis auguststrindberg.se: Vad är August Strindberg-sällskapet? Hur vet jag att det är seriöst?


”Färdiga” länkar  och   skollicenser •  Underlättar sökprocessen för eleverna. •  Läraren har redan gjort sållningen och säkrat urvalet (som vid läromedel). •  Eleverna lär sig inte att hantera olika typer av läsning.


Frågeställningar 1.  Kreativitet, variation och delaktighet - digitala verktyg breddar synen på hur vi hanterar och ser på text. Vad får det för betydelse för begreppet litteracitet? •  • 

Begreppet breddas – i takt med ökad mångfald av texttyper, modaliteter, genrer och läspraktiker Digitala verktyg ett stöd – bidrar med olika texttyper, för med sig olika läspraktiker samt bidrar till en mångfald i hur vi själva kan producera och interagera


Frågeställningar 2. Hur yttrar sig ett breddat litteracitetsbegrepp exempelvis bland unga idag? Konvergenskulturer ett uttryck för den obegränsade möjligheten till att kombinera medier och att delta. Att ”läsa” får därför en mycket bredare innebörd


Frågeställningar 3. Våra styrdokument om läsförmåga i relation till ett breddat litteracitetsbegrepp? •  •  •  •  •  •  • 

”Läsning” idag så mycket mer än den traditionella definitionen Breddad syn på ”läsning” innebär också bredd i läsundervisningen i alla ämnen Stöd för att träna och utveckla läsning av längre, sammanhängande text lika viktigt som att förstå och navigera i digital text (webbläsning) Källkritik får inte stanna vid att värdera källan – också läsa kritiskt och kreativt Den här bredare synen syns i styrdokumenten men har relativt blygsam plats i kunskapskraven – digital läsning är inte med Stöd till elever och utvecklad kunskap hos pedagoger kring olika typer av läsprocesser och läspraktiker är väsentligt Risk för fragmentisering och ytlig kunskap om eleverna lämnas ensamma med sin ”läsning” (Fleischer, 2012)


A# bära  med  sig •  Läroplanens skrivningar innefattar inte den bredd av litteracitet som forskningen talar om idag (tex om kritisk, kreativ och digital läsning) •  Stöttning av olika läspraktiker självklart i alla ämnen (eftersom det just är så olika)- ingen får lämnas ensam med sin läsning •  Strategier för digital läsning •  Strategier för att hantera längre, sammanhängande text •  Strategier för kritisk läsning •  Strategier för kreativ läsning


LITTERACITET I  EN  DIGITAL   TID Ett begrepp i förändring


Li#eracitet och  teknologi  –   en  digital  li#eracitet?


Framtiden och  nuet


•  •  •  •  •  •  •  • 

En ny form av litteracitet leder oss mot en digital renässans som påverkar alla aspekter av våra liv Konvergenskulturen tänder en gnista Motstridiga krafter Nya former för upphovsrättskydd måste fortsätta utvecklas Ställa frågan: Vad är läsning idag? Ställa frågan: Vad är det att lära idag? Kan barn och ungas mediala delaktighet vara en ingång till lust och motivation? Alla tider upplever självklarheter rätt vad det är är dessa borta


@ Tack fรถr mig! Lisa Adamson Lisa.adamson@educ.goteborg.se Twitter: lisaadamson69


Litteracitet i en digital tid lisa adamson  

Presentationen från Lisa Adamsons föreläsning i Malmö den 8 april 2014.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you