Page 6

Anställda i grupprocess Mariann Pedersen, Helen Henningsson och Karin Larsson var redan en smula bekanta när de i augusti började på den nyöppnade avdelningen Draken på Mölletofta förskola i Kirseberg. De hade varit på samma gruppintervju innan de anställdes.

A

BILD: Eva Amylon t v med sina grupprekryterade medarbetare: barnskötaren Helen Henningsson och förskollärarna Mariann Pedersen och Karin Larsson.

nställningsintervjuerna genomfördes i maj. Åtta personer kallades samtidigt och delades in i två grupper. Mariann, Helen och Karin hamnade i samma grupp. Förskolechefen Eva Amylon samtalade med den ena gruppen, medan medarbetarna på avdelningen Planet talade med den andra. Sedan bytte de. Några dagar senare genomfördes också en intervju med ytterligare fyra personer. Karin Larsson säger att det kändes lite konstigt i förväg, men att det samtidigt var spännande att få möta potentiella arbetskamrater. – Sedan när man väl var här var det inte särskilt nervöst, det blev inte så uppstyltat, säger Karin. Helen Henningsson håller med och tänker på Evas första fråga. Helen hann tänka att personen gav ett bra svar innan hon insåg att Eva förväntade sig ett svar även från henne på samma fråga. – Hur ska jag kunna formulera något

annorlunda? tänkte jag först och blev lite orolig. Men sedan blev det mer som ett samtal. Man slappnade av, sade att ‘det där var ju intressant, men jag tycker mer så här’, säger Helen som tycker att hon kände sig mer bekväm i gruppintervjun än hon gjort i traditionella anställningsintervjuer. – När man sitter själv i en intervju handlar det mer om att sälja sig själv, man ska babbla på och berätta hur trevlig och duktig man är. Är man flera blir det ett mer naturligt samtal. Mariann Pedersen tror att personligheterna framträder tydligare vid en gruppintervju. Att det inte bara handlar om vad som sägs, utan om hur det sägs och hur man fungerar tillsammans med andra. – På en förskoleavdelning är det en speciell arbetssituation. Man jobbar oerhört nära varandra och måste kunna fungera tillsammans. Därför tror jag att den här intervjuformen passar särskilt bra inom förskolan, säger Mariann. n

Gruppintervju liknar verkligheten – Anställningsintervjuer i grupp blir mer likt det sammanhang personerna ska befinna sig i. Det blir en dynamik i mötet och förvånansvärt snabbt ser man vilka personligheter man har framför sig.

3

– Intervjuer är jätteviktiga för att rekrytera rätt personer. När man intervjuar sökande en och en kan man aldrig riktigt vara säker på hur personen fungerar tillsammans Gruppintervjun avgör dock inte allt. Eva Amylon kallar

intervju i grupp i Eslövs kommun och tog idén med sig

alltid till ett andra möte med dem som är mest aktuella för

när hon började i Kirseberg 2008. Upplägget kan variera

tjänsten. Då möter hon de sökande var för sig.

som var fallet i våras, att en ny avdelning skulle startas. Som mest har hon haft tre stationer: En där hon gjort intervjun, en där personalen har ställt frågor och en i barngruppen. – Vi kompletterar varandra bra när vi delar upp oss. Nu

– Då har vi ett kortare samtal, där det finns möjlighet att ställa kompletterande och fördjupande frågor från båda När beslutet om anställningarna är fattat ringer Eva Amylon runt till alla som varit på intervju. Ingen hittills har haft klagomål på gruppintervjun. – Nej, ingen har sagt något om att de har haft svårt att

nen, medan personalens frågor kretsade kring barnsyn och

komma till sin rätt eller något liknande. Tvärtom får jag ofta

pedagogik för att stämma av att man är på samma nivå.

höra att många tycker att det var en intressant upplevelse,

efter gruppintervjuer.

10 n oktober 2011

Barnens rätt till de många språken I våras beslutade kommunstyrelsen att Malmö stad ska ta fram ett nytt sätt för att följa upp och utvärdera förskola, fritidshem, grund- och särskola för att öka måluppfyllelsen i verksamheterna.

I

den processen spelar förskolans kvalitetsarbete en avgörande roll för en god skolutveckling. Statens Folkhälsoinstitut, SHI, slår i en stor studie av barn 1–3 år fast att förskolan främjar barnens kognitiva utveckling. SHI konstaterar att barn på förskolan bland annat har bättre språkkunskaper. En mer långsiktig effekt är att förskolebarn uppvisar en bättre verbal och matematisk förmåga än andra barn när de kommer upp i skolåldern. En framgångsfaktor för en förskola med hög kvalitet är förskolepersonalens kompetens. Välutbildad personal med medvetna undervisningsstrategier skapar de bästa förutsättningarna för att förskolan ska vara en gynnsam miljö för barnen. Eftersom barns lärande och utveckling är starkt sammankopplad med förmåga och möjlighet att kommunicera är personalens kompetens inom språk och kommunikation av stor vikt. I budgetarbetet inför år 2012 beslutade kommunfullmäktige om en skolsatsning på 30 miljoner kronor. Det har aviserats att en stor del av denna satsning bör ha inriktning mot språk. I debatten har fokus legat på modersmål och svenska språket men språk och kommunikation är så mycket mer, inte minst för de barn som av andra orsaker, t ex funktionsnedsättning, inte lyckats erövra sätt att kommunicera på. Detta tar läroplanen fasta på: ”Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal­och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.”

hållen.

senast ställde jag mycket frågor om den reviderade läropla-

Eva Amylon känner sig säkrare på att fatta rätt beslut

barn och ungdom på stadskontoret

med andra.

Förskolechefen Eva Amylon hade testat anställnings-

beroende på om det är en person som ska anställas eller,

krönika Ana-Maria Deliv, chef för Avdelning

berättar Eva Amylon, vars erfarenheter har fått andra förskolor i Kirseberg att testa gruppintervjuer. n

När jag läser förskolans reviderade styrdokument minns jag mitt eget inträde på förskolans arena som nyexaminerad förskollärare på 1980-talet. Orden som öppnade min dörr till denna verksamhet var Loris Malaguzzis från Reggio Emilia: ”Ett barn har hundra språk men berövas nittionio”. Det är väl med de kloka orden som vi gemensamt i Malmö ska arbeta för barnens rätt till ” de många språken”, de hundra sätten att kommunicera. n oktober 2011 n 11

Fokus Förskola, nr 2 2011, Malmö stad  
Fokus Förskola, nr 2 2011, Malmö stad  

Tidningen Fokus förskola kommer ut två gånger om året och visar på hur verksamheterna inom förskolan i Malmö stad arbetar.

Advertisement