Issuu on Google+

Eco-Kärlek – En guide till kärlek utan bråk Förändringar och bråk I relationer begår man ofta fel. Man bråkar och ibland kan det gå väldigt hett till. Efter bråket så brukar man oftast bli vänner igen och sen så är det bra med det. Men hur påverkar bråk relationer? Hur mår man egentligen efter ett bråk? Bråk är egentligen ett tecken på att något är fel mellan två människor, i deras relation och i deras sätt att förhålla sig till varandra. Vad felet är beror på bråkets karaktär och vice versa. Ibland kan vi bråka för att färgen på det nyinköpta lakanet är fel, eller att skedarna ligger på fel sätt. Ibland bråkar vi om ekonomi, om hur pengarna ska allokeras och vad man köper och inte köper. Finns helt enkelt massvis med saker man kan bråka om. I denna korta bok kommer vi att se närmare på bråkets karaktär, varför bråk uppkommer (och inte uppkommer!) och hur detta kan kopplas till förändringar i relationen mellan två människor.

Personlighetsbråk

Vi börjar med den svåraste typen av bråk, nämligen det jag föredrar att kalla personlighetsbråken, dvs. bråk som gör angrepp på den motsatta partens personlighet. Besvär av denna typ kan vara konflikter om att partnern är för aggressiv, reagerar på olika sätt på olika förändringar, är för på eller för tråkig. Kanske är partnern för på andra tjejer eller killar, kanske är partnern för ordningssam eller för slapp med sitt städande. Gemensamt för denna typ av konflikter är alltså att man stör sig på något hos sin partner som finns i den innevarande personligheten hos denne. För att kunna dyka djupare i denna typ av bråk måste vi först titta på begreppet personlighet. Vad är personlighet? Många hade nog svarat: ”Så som en person är” eller kanske ”Som man beter sig”. Tittar vi på facklitteraturen ligger inte svaret så långt bort som många kanske tror. Enligt Lars Karlssons bok Psykologins grunder (2007) så är personlighet: ”Ett antal över tid och situation relativt stabila beteendevariabler, inklusive tankar och känslor”. Vi vet således nu vad en personlighet i korthet innebär, och om vi då har varit med om ett personlighetsbråk så har vi varit med om ett angrepp på vår personlighet. Konflikter av denna typ brukar oftast vara mycket allvarliga och leder enligt min erfarenhet oftast till att ett förhållande går åt skogen. Men behöver det vara så? Måste man lämna sin partner för att man inte gillar personligheten? Man blir ofta förblindad av kärleken i början av ett förhållande. Man ser helt enkelt inte fel och brister i den andra partens


personlighet. Man ser allt genom ett filter där det negativa inte finns med. Detta filter blir gradvis mindre och mindre effektivt beroende på olika faktorer, t.ex hur intensiv kärlekskänslan är och vad man har med sig i bagaget, Hur kan vi då koppla detta till bråk och förändringar? Utgår vi ifrån att det som står ovan är sant (vilket det enligt min erfarenhet oftast är) så innebär detta att när filtret inte fungerar mer så ser vi den riktiga personligheten träder fram. Vi ser brister och skavanker, och börjar undra ”Hjälp, var det verkligen honom/henne jag valde att bli ihop med”. I detta skede har man oftast investerat ganska mycket tid och energi på sitt förhållande. Syftet med denna bok är att få folk att inte göra slut så fort och av impuls, att helt enkelt tänka ekologiskt, så därför ska vi ta upp det energikonservativa synsättet vilket kort och gott innebär att vi ser på ett förhållande på ett ekonomiskt sätt, en form av Eco-loving, eller Eco-relationship. Att konservera betyder att bevara, så vi ska således inte försöka minska på investeringen av energi (tvärt om), vi ska försöka bevara den energi vi har lagt ner på förhållandet och utnyttja denna för att komma ur svåra bråk och konflikter som ofta leder till att relationer tar slut. Alla förhållanden kostar energi. Detta i form av tid, pengar, socialt engagemang och mental energi som vi lägger ner på vår partner. Nu kommer vi förstå hur denna energi leder till förändringar. För att det ska fungera måste DU börja se ditt förhållande (bland annat) som en investering av energi. Allt du har gjort på din partner, tid, pengar, energi; hade du kunnat lägga ner på annat. Tänk att varje timme du spenderade med din partner kunde spenderas på t.ex din hobby, eller jobb. Ponera nu på att ett personlighetsbråk startar. Varför ska jag (gäller både män och kvinnor) som stör mig på en egenskap hos min partner välja att argumentera, bråka, tjafsa och ”laga” förhållandet, när jag helt enkelt bara kan gå och fixa en ny? Finns ju många fiskar i sjön som man brukar säga. Det är ju bara att gå ut på krogen och hitta sig en ny partner. Om vi bortser från det klara faktum att det handlar om känslor så tänker många människor som jag anfört ovan. Man orkar helt enkelt inte med problemen och väljer att avsluta. Relationer är alltid ett medvetet val (till skillnad från föräldrar som man inte väljer) och således kan man alltid välja att avsluta dessa. Men är det verkligen det smartaste att göra utifrån ett Eco-relationship perspektiv? Förhoppningsvis förstår vi nu att det kostar att bygga upp ett förhållande i termer av energi som man lagt ner på relationen ifråga. Varför väljer man då att avsluta förhållandet? Ofta beror det på att man helt enkelt inte orkar mer. Man vill inte ta smärtan som den andre i


relationen ger oss. Man kanske har gett personen ifråga massvis med chanser innan, men personen gör inget för att förändra sig, vad återstår då? Det är då min tanke om den formella kravlistan kommer in i bilden. Denna metod (som egentligen är en av de ända lösningar till personlighetsbråk) kan visa sig vara väldigt effektiv om den används rätt. Det man gör rent praktiskt är att man sätter sig ner i sin kammare och skriver ner en punktlista på de personlighetsdragen man är missnöjd med och önskar en förbättring på. Man måste även formulera olika sätt som förbättringen kan visas på (detta görs helst i själva samtalet, då båda kan vara med och konversera om det). Detta låter då som väldigt mycket jobb för att förändra en person. Man brukar väl säga att man inte ska förändra människor. Jag frågar mig ofta, varför inte? Är det inte det hela KBT tänkandet går ut på? Att vi förändrar människors tankebanor? Tanke känsla handling brukar man kalla det. Vi tänker något, som leder till en känsla som sedan leder till handling. Lär vi oss att identifiera tanken så kan vi styra över känslan och sen handlingen. Men har vi inte ändrat en del av vår personlighet då? Titta tillbaka på definitionen av personlighet, vad ser vi då? Jo; ”Ett antal över tid och situation relativt stabila beteendevariabler, inklusive tankar och känslor”. Förändrar vi tanken, beteendet och känslan så har vi förändrat en del av personligheten. Och om detta sker så att det gagnar relationen, så varför inte? Ofta får man rådet av sina vänner: ”Man måste acceptera sin partner som den är”. Förvisso så är det en dygd att vara kapabel att i fullo acceptera en person inklusive alla dennes brister och fel, och jag hyser stor respekt till par där man har lyckats med denna bedrift. Men faktum kvarstår, att många är olyckliga i sitt förhållande för att man inte är kapabel till detta, man vill alltid ha bättre. Det är egentligen en naturlig del av livet, att man nästan aldrig blir nöjd med det man har. Här kommer jag föreslå en kontroversiell syn på lösningen av relationskonflikter, nämligen: Acceptera inte brister, ta bort dem! Ändra på din partner! Kräv förändringar för ditt eget bästa! Det är inte fel att inte klara av att acceptera brister hos sin partner. För att återgå till den praktiska biten vid lösning av ett personlighetsbråk och den formella kravlistan kan vi säga såhär; Ställ upp en kravlista och ta upp den med din partner. Var klar och tydlig vilka drag som du inte gillar hos din partner. Vad man gör sedan är lite beroende på huruvida din partner är förändringsbenägen eller inte och hur ofta ni har gjort detta innan. Ett förtroende måste alltid förtjänas. Har man gjort ovanstående process många gånger så måste partnern visa upp en mycket stor förändringsbenägenhet för att lyckas vinna ditt förtroende. Hur ser vi då om partnern är benägen att förändra sig på ett så djupt plan som att man


förändrar det som gör en till den man är? Finns vissa indikatorer (men är absolut inte begränsade till dessa) som partnern kan uppvisa: 

En nästintill panikliknande approach till det faktum att han/hon blir lämnad.

Väldigt stora emotionella känsloyttringar, som gråt, bön, hot (mer om hotet sen) etc.

En självinsikt, man berättar att man förstår problematiken och vill lösa den

En vilja att gå i KBT eller annan terapi, prata med en leg. Psykolog eller annan terapeut (!)

Support ifrån vänner, där vännerna menar på att en förändring är bra/skadar inte

En andlig dimension (om man är troende), att man lovar vid sin Gud att man vill förändra sig (!)

Personliga yttringar, exempelvis ”Jag lovar vid min serietidningssamling”, man lovar vid något man håller väldigt mycket kärt.

Naturligtvis finns det fler sätt att se om en person är förändringsbenägen än de ovan listade, men de är enligt min erfarenhet de som bäst visar på förändringsbenägenhet. Sitter partnern bara på soffan och helt enkelt struntar i vad motparten säger så kan man säga att där inte finns någon benägenhet att förändra sig. I en sådan relation kan utvägen bli att lämna sin partner, men man måste vara väldigt klar med att man har varit 100 % tydlig. Ett bra tips som mäter hur tydlig man varit är att fråga: ”Hur har DU upplevt det jag sa precis?” eller kanske ”Vad sa jag precis, upprepa det!”. Bli inte arg om din partner inte uppfattade dig till 100 %, tänk på leken där man viskar sak A till person 1 och sak B kommer ut i slutet av ledet. Samma princip gäller även för kortare kommunikationer (speciellt om din partner tittar på något väldigt intressant på tv, mer om timing senare). Försöker du med att få till ett samtal, och det helt enkelt inte går så kan du försöka med ett hot: ”Tar vi inte tag i detta så är det slut”. Ett hot är inte fel om det leder till en förändring i en relation. Alla människor är olika, och vissa människor kräver att man är nästan övertydlig och hotfull för att en förändring ska ske (detta kan vara en punkt i personligheten man vill förändra). Här nedan går jag igenom de olika punkterna så att det blir tydligt för läsaren vilka tecken man ska se efter: 

En nästintill panikliknande approach till det faktum att han/hon blir lämnad.

Detta är ett ganska enkelt beteende att upptäcka. Säger du åt din partner att det är slut, och du möts av panik, gråt, bön och en total brist på rationalitet så kan du vara säker på att din partner


inte gillar det du säger. Du har stött på vad Freud skulle kallat för regression. Din partner återgår till att vara ett litet barn och bör hanteras på det sättet. Att sitta och vara ”den hårda Dommaren” skadar mer än det gör nytta. Detta beteende visar inte på faktiskt förändringsbenägenhet, utan det visar på hur man reagerar på det faktum att relationen ska ta slut. Visar din partner på en stor och expressiv reaktion så kan det betyda att man såras mer av ditt besked. Men akta för fallgropen här! Vissa människor kan vara introverta, och dölja sin sorg och ilska väldigt väl. Du bör känna din partner till den graden att du vet hur han reagerar vid negativa besked. 

Väldigt stora emotionella känsloyttringar, som gråt, bön, hot etc.

Lik punkten ovan, dock ingår här hotet. Hotet kan vara att man blir hotad med ekonomiska, psykiska eller fysiska sanktioner. Detta är ett tecken på att din partner förlorar kontrollen och sin makt över situationen, och vill göra allt i sin makt för att behålla dig som partner. Att bli hotad för att man vill göra slut är tyvärr vanligt, och det är självklart fel att hota människor, men i denna bok ska vi försöka att förstå oss på beteendet. Hotet kan vara ett tecken på kärlek. Man är helt enkelt så rädd att förlora sin älskade så att man tar till en så pass primitiv metod som hot för att hålla ihop förhållandet. En klok partner (den som vill avsluta) svarar såhär på ett hot: ”Älskar du mig så mycket att du hotar mig?” istället för den klassiska: ”Hotar du mig?!” som är relativt intetsägande. Även här måste man känna sin partner, vill han/hon göra realitet av hoten? Man ska aldrig tveka att ringa polisen om man är rädd för sin direkta säkerhet, men vet man om att det rör sig om tomma hot så bör man avstå ifrån att ringa. Den bedömningen är upp till var och en att göra, och det beror på situation om man väljer att ringa polisen eller inte. Hotet och de andra känsloyttringarna visar inte på förändringsbenägenhet, utan är en reaktion på det man precis fått höra, precis som punkten innan. 

En självinsikt, man berättar att man förstår problematiken och vill lösa den

Denna punkt visar på direkt förändringsbenägenhet! Säger partnern exempelvis: ”Förlåt älskling, jag är ledsen för allt jag gjort. Jag var inte medveten om det och jag vill förändra mig” så har man kommit väldigt långt. Även om man hört det hundra gånger innan. I varje lögn finns en bit sanning sägs det. Även om din partner ljuger så vet du om att där finns en gnutta förändringsbenägenhet. Avfärda ALDRIG självinsikten baserat på tidigare erfarenhet. Du kan aldrig någonsin veta hur din partner tänker just nu! Även om han/hon ljugit innan så kan det vara just nu som han/hon är seriös, det vet man inte. Man ska alltid närma sig självinsikten som om det vore första gången man hörde denna. I nästa punkt förklaras varför


man ska tänka på följande sätt, men grundiden är att självinsikten behöver tyngd för att hålla för dig som planerar att lämna eller dig som håller på att bli lämnad. Självinsikten är således en mycket viktig ledtråd för att se om din partner är villig att förändra sig själv. Du som håller på att bli lämnad; Visa på självinsikt genast! Det kan rädda ditt förhållande. 

En vilja att gå i KBT eller annan terapi, prata med en leg. Psykolog eller annan terapeut (!)

Denna punkt är en enormt stor indikator på förändringsbenägenhet. Det är inte helt lätt för en människa att acceptera att man behöver förändra sig så pass mycket att man väljer att gå i terapi för att göra det. Att gå i terapi tar tid, och om din partner visar på att han/hon vill göra det så innebär det att partnern älskar dig väldigt mycket och är beredd på att göra stora förändringar för att ha kvar dig. Detta skall man inte se på så lätt, eftersom det är som sagt kräver en stor övertygelse av kärlek för att gå detta steg. Uppvisar din partner en vilja att gå i terapi för att få tillstånd en förändring så har ni kommit en väldigt god bit på vägen. Det du som partner kan göra är att erbjuda dig parterapi. Detta är mer en bonus ifrån din sida och visar din partner att också DU kan tänkas förändra dig (även om det i ditt huvud är han/hon som gjort fel). Detta visar på stor mognadsgrad och självinsikt. 

Support ifrån vänner, där vännerna menar på att en förändring är bra/skadar inte

Vi behöver stöd ifrån våra vänner. Vet du om att era gemensamma (eller dina partners) vänner stöttar honom/henne i förändringen så kan du se det som en indikator för att förändringen kommer att bli mer effektiv. Ett motstånd ifrån vännerna kommer att hindra förändringen, men beroende på din partners viljestyrka så kommer detta påverka i olika stor grad. Se till att få vännerna med dig, inte mot dig! Men akta dig för fallgropen att låta vännerna leka terapeuter! En terapeut är en utbildad professionell person, och kan aldrig ersättas av lekmän. Kompisterapeuter kan i värsta fall skada mer än vad de gör nytta! Var försiktig! 

En andlig dimension (om man är troende), att man lovar vid sin Gud att man vill förändra sig (!)

Ofta glöms den andliga dimensionen bort i dagens evidens och vetenskapsbaserade samhälle. Dock finns det fortfarande människor som har en väldigt stark tro till Gud. Ett löfte som låter såhär har väl många hört innan: ”Jag svär på Gud!”. Men vad betyder det egentligen? Detta påstående har olika tyngd beroende på om din partner är religiös eller inte, samt hur djupt religiös han/hon är! En djupt troende person värderar sin skapare och Gud väldigt högt. Att då


få ett löfte där man inkluderar sin Herre bör värderas väldigt högt. Om man nu själv är ateist eller agnostiker så kan det bli så att man inte ser tyngden i löftet. Nyckeln är att helt enkelt bortse ifrån sig själv och tänka: ”Hur stor vikt har detta löfte för min partner?”. Du känner din partner bäst och bör veta hur mycket ett löfte vid Gud väger för honom/henne! 

Personliga yttringar, exempelvis ”Jag lovar vid min serietidningssamling”, man lovar vid något man håller väldigt mycket kärt.

Samma som Gudslöftet men mer fokuserat på personliga saker. Man kan ibland äga eller känna något eller någon som står en väldigt nära. Då kan ett sådant löfte också vara utav vikt och visa på att man är seriös med sin förhoppning om en återtändning i förhållandet. Ett sådant löfte kan alltså vara ännu ett tecken på förändringsbenägenhet hos din partner. Nu känner du förhoppningsvis till din partners förändringsbenägenhet, vad gör man nu? När du nu har gått igenom den formella kravlistan med din partner, och vederbörande är beredd på att göra en förändring så är det dags att sätta igång. Din partner bör nu inom en rimlig tid boka tid till en terapeut och börja engagera sig i att få till en förändring. Har man kommit såhär långt så är man på god väg att återgå till ett mycket välfungerande förhållande. Grattis! Det som jag nu kommer att ta upp är feedback på återfall och på gott beteende. Din partner har förhoppningsvis nu visat på små framsteg i sitt jobb i förändringens tecken. Vad händer då om man inte ser några tecken? Svaret är att man måste låta det ta sin tid. Förändring fungerar inte ifrån dag till dag, och ifall du nu ser resultat ifrån den ena dagen till den andra ska du skatta dig väldigt lycklig, du har en partner som jobbar stenhårt för din skull! Du måste vara uppmärksam på små förändringar. Vi kan ta ett exempel på en man som alltid tittade på sin kvinnas mobil och ville veta vem det var som SMSade henne. En gång när de satt och åt middag så fick kvinnan ett sms. Mannen satt tyst och sa absolut ingenting. Ett normalt beteende tänkte kvinnan och brydde sig inte mer om det. Här begick frun ett stort fel, nämligen att hon inte affirmerade (eller bekräftade på svenska) mannens goda beteende. För människor som anser det vara självklart att man inte kommenterar sin partners mobiltrafik är mannens agerande ingen ”big deal”. Men för en man som tidigare hela tiden kommenterade sin frus mobil är detta ett enormt steg. Fällan är att man utgår ifrån sin egen kontext, en slags egocentrism. En annan liknande fälla är att man utgår ifrån ett normativt kontext, och sätter den rådande normen som centrum i sitt tänkande. Det man måste göra för att lyckas att affirmera sin partners små förändringar är att sätta honom eller henne i centrum. Hur är/var han eller hon? Utgår man ifrån ett sådant perspektiv så kommer affirmationerna att komma


mycket mer naturligt. I detta fallet borde frun ha sagt: ”Bra jobbat, jag såg att du inte kommenterade att jag fick sms! Duktigt!”. Det som skulle hänt då är att mannen skulle fått en bekräftelse på sitt goda beteende. Utgår man ifrån ett kognitivt synsätt så har man precis affirmerat ett gott beteende, som i sin tur leder till en god tanke som genererar en god känsla. Den goda känslan genererar i sin tur ett gott beteende och så fortsätter den goda spiralen. Ibland i ett varv, om man har tur i flera. Och så ser det ut, en mycket grundläggande förklaring till hur man löser personlighetsbråk. Självklart kan bråken vara väldigt olika beroende på relation, personligheter och andra utomstående faktorer. Det jag försöker presentera i detta kapitlet är ett sätt att tänka på relationer som skiljer sig ifrån den normativa uppfattningen om att man bör lämna ett destruktivt förhållande. Istället för att lämna så fixar man, och lyckas man med ovanstående metod så kommer man att få ett väldigt lyckligt förhållande hädanefter.

Sakbråk En mindre farlig typ av bråk är de bråken som jag väljer att kalla för sakbråk. Det är bråk som ofta rör en fysisk sak eller denna saks attribut, d.v.s. läge, position, färg etc. Sakbråk är mycket vanliga i förhållanden och slutar oftast inte i att man skiljs åt, men de kan ack vara jobbiga. Sakbråk är lättare att lösa än personlighetsbråk, men det är väldigt viktigt att man vet hur man bör tänka när ett sådant bråk uppstår. Först börjar vi med att lära oss att upptäcka sakbråken, och sedan går vi in på ett bra tankemönster som man kan tillämpa vid dessa bråk. Tankemönstret är både preventivt och fungerar när bråk väl har uppstått. Så vad är ett sakbråk, och hur lär vi oss att veta när det uppstår ett sådant bråk. Jag brukar definiera sakbråk som: En konflikt som uppstår när två parter inte är överens om hur ett fysiskt objekt ska se ut i en gemensam föreställningsvärld. Exempel på ett sådant bråk kan vara att man bråkar om vilken färg bilen man ska köpa ska vara, eller om var soffan ska stå i lägenheten. Man kanske bråkar om var blomman ska stå, eller vilken färg på kläderna barnen ska ha. Sakbråken är de mest varierande av alla bråk, de kan vara av olika storlek och olika betydelse för olika relationer och personer ifråga, därför är det väldigt svårt att kategorisera och generalisera dessa. Däremot menar jag att man kan lära sig att tänka på ett sakbråkspreventivt sätt som mynnar ut i att man minskar denna typ av bråk. Först ska vi ta och titta på hur man tänker innan bråket har börjat. Som det står ovan så börjar sakbråken oftast när man inte är överens om någon sak. Du som läser denna bok och som nu


sitter inne på kunskapen om bråk och konflikter kan välja att tänka på olika sätt. Du kan välja att helt enkelt inte vara medveten om bråket, och bara ”go with the flow”. Det är vad man normalt gör i en sådan situation, man känner sig fram till vad som känns bäst, och vad som känns bäst beror på fall till fall och person till person. Nu ska vi dock inte känna oss fram utan vi ska ta kontroll över våra känslor och över konflikterna. Vi använder exemplet köp utav ett bord, ett exempel som jag anser har tillräcklig tyngd för att skapa ett bråk, men inte tillräcklig tyngd för att eskalera till ett personlighetsbråk. Ponera på att du och din partner är på ett varuhus och ska köpa ett nytt bord till köket. Du har i ditt sinne bestämt dig för att bordet ska vara kvadratiskt, medan din partner (du är såklart ovetandes om detta) vill helst ha ett runt bort i köket. Ni närmar er bordet och nu börjar vi prata (ni kanske redan har pratat om detta innan, iså fall gäller nedanstående principer vid det samtalet) om bordet, och upptäcker att ni har två olika åsikter. Det som nu bestämmer om det blir ett bråk eller inte är följande faktorer: 1. Hur viktigt är det för din partner att bordet är runt, och hur viktigt är det för dig? 2. Hur mycket är du beredd att kämpa för ett fyrkantigt bort, och vice versa för din partner 3. Hur kommer du reagera om du förlorar? Kopplat till punkt 1. Är det inte viktigt för dig att bordet är av den form som du vill ha, eller är du inte beredd att kämpa och egentligen inte bryr dig om att bordet får en annan form, behöver du inte ta bråket, eller gör du det? Din största uppgift i detta fall blir att ta reda på hur din partner tänker på de ovan nämnda 3 punkterna. Här kan du välja att vara rak, eller vara subtil. Jag föredrar att vara subtil då man inte kan garantera att partnern alltid är ärlig mot dig. Ifall det är så att du egentligen inte bryr dig, men din partner bryr sig jättemycket, så ta inte bråket. Säg istället: ”För din skull väljer vi X älskling”. Det ger dig inget att försöka visa att du är störst och har mest makt i förhållandet, utan det visar sig vara väldigt destruktivt i ett förhållande att inte ge sin partner spelrum. Vad händer då om du upptäcker att både du och din partner vill sin sak lika mycket, då är väl ett bråk oundvikligt? Det visar sig att det inte behöver vara så. Det du får göra (förutsatt att din partner inte besitter denna kunskap) är att tänka på följande vis: ”Vad vinner jag på att ta denna konflikt?” Svaret i det ovanstående exemplet är enkelt, du vinner (om du vinner) ett bord i en form som du vill ha. Istället förlorar du väldigt mycket relationell status hos din partner. Och om du


förlorar? Då slutar det med att du varken har vunnit ett bord eller skapat en god stämning i ditt förhållande för tillfället. Ovanstående tips kan tyckas banalt och självklart, men faktum är att många inte tänker på ovanstående sätt aktivt. ”You just go with the flow”. Nyckeln är att tänka den fetmarkerade frasen aktivt varje gång man hamnar i en sådan situation, och på ett kognitivt plan resonera med sig själv om för och nackdelar med att ta bråket. För i slutändan så skadar varje bråk förhållandet, varesig du vill det eller inte, och valet är ditt; att skada förhållandet genom att bråka, eller att vinna en sak. Ibland kan detta kännas orättvist, speciellt om din partner inte sitter inne med denna kunskap och tänker på samma sätt som dig, det kan därför vara till fördel om ni pratar om hur ni ska undvika sakbråk i framtiden och godkänner att tänka efter aktivt före! Om ni båda gör det så kommer det inte spela någon roll vem som vinner bråket, då kan man börja argumentera utifrån logiska argument och resonemang, exempelvis om ett runt bord verkligen passar i det kompakta köket, eller om en vit bil är bra då vi kör mycket på grusväg (bilen blir smutsig lättare, måste tvättas ofta). Det preventiva tankemönstret kan sammanfattas med en väldigt klok mening: ”Välj dina strider med omsorg”. I denna korta bok har jag gått igenom de mest vanligt förekommande anledningarna till att ett förhållande tar slut, och det finns givetvis fler anledningar. Tanken med boken är att få folk att tänka och minnas den tid man har investerat i förhållandet. Tanken är att just DU kommer att tänka om innan du lämnar din partner och letar ny. Kärlek är det finaste som finns på vår jord. Kärlek och förlåtelse. Förlåt och du ska bli förlåten, döm och du ska bli dömd. Älska din partner så kommer du se att livet är mycket mer underbart när man har lärt sig att hantera bråk och konflikter.


Eco kärlek en guide till kärlek utan bråk