Issuu on Google+

LajvVerkstadens Utvecklingsrapport 2012 sammanfattning LajvVerkstadens verksamhet har fortsatt att utvecklats under året som varit. Dels har vi gjort en interaktiv programstart på Mälardalens Högskolas innovationsprogram och dels har vi lajvat med spelprogrammet på Södertörns högskola. Att använda lajv som pedagogiskt verktyg även för vuxna har varit en av våra målsättningar utöver de som satts med Playing for Change. En stor sak har självklart varit att flytta in i de egna lokalerna i kulturhuset Culturen. Under året har vi fyra som arbetat mest gått från projektanställningar till tillsvidareanställningar med fasta tider, en investering som medfört drastiska förbättringar för vår arbetsmiljö. Utöver spännande och omfattande uppdrag har LajvVerkstaden under hösten fått ett systerbolag i Göteborg, LajvVerkstaden Väst. Tillsammans med Playing for Change satte LajvVerkstaden i maj 2011 upp ett effektmål, åtta resultatmål och nio utfallsmål. Majoriteten av målen har syftat till att utveckla våra metoder och nå fler personer och regioner. Vi har lyckats uppnå alla mål förutom två. För de två som inte har uppnåtts har LajvVerkstaden lagt en god grund för att de ska uppnås under 2012. Under år ett med Playing for Change lade LajvVerkstaden fokus på att både växa men också på att skapa en stabil grund att stå på. Under 2011 var fokus mer mot utveckling och spridning. Det sista året med stöd från Playing for Change, 2012, är året då vi blir självständiga. Stödet och inkubatorn är och har varit oerhört värdefullt, under det sista året vill vi förvalta det förtroendet vi fått genom att visa att vi nu är starka nog att gå vidare själva.

1


innehållsförteckning Sammanfattning.............................................. 1 Inledning.......................................................... 2 Förändringsteorikarta..................................... 3

Vision................................................ 4

Effektmål.......................................... 4

Resultatmål....................................... 4

Utfallsmål.......................................... 4

Aktiviteter......................................... 4

Definitoner och förklaringar............ 4

Målgrupper....................................... 4

Mätmetoder...................................... 4

Enkäter och utvärderingar.............................. 5 Resultat och måluppfyllelse............................ 5

Effektmål.......................................... 5

Resultatmål...................................... 6

Utfallsmål......................................... 9 Analys av resultat och måluppfyllelse............. 11 Bilaga 1: Granskarens kommentarer...............12 Bilaga 2: Dokumentation från Live Review.... 13 Bilaga 3: Resultat- och balansräkning Bilaga 4: Affärsplan Bilaga 5: Playing for Changes beräkningsmodell

inledning ”Jag har lärt mig lite mer om mig själv att jag faktiskt vågar lite mer än jag trodde.” ”Att det finns roliga sätt att lära sig saker i skolan som vanligtvis är tråkiga.” ”Det var som en lek men ändå inte. Det var jättekul att skapa en magisk värld och sedan gå ut i skogen och leva sig in i den. Detta lajvprojektet var en av det roligaste sakerna jag har gjort i mitt liv.” Jag, Miriam Lundqvist, har under de snart två åren som gått med LajvVerkstaden och Playing for Change aldrig tvivlat på att det finns en nytta och ett behov av det vi gör. Att lära sig tro på sig själv och sina egna idéer är enklare för somliga än för andra, men jag tror att alla behöver få ett utrymme där de kan träna på det. Jag tror dessutom att skolan måste bli bättre på att erbjuda alternativa metoder för elever som har svårt att lära sig genom att lyssna, läsa eller se på. Det är de problem som vi på LajvVerkstaden redan från början bestämde oss för att lösa. Genom att arbeta för att uppnå vår vision erbjuder vi en möjlig lösning för de ovannämnda problemen. Vår vision är ”Lajv är etablerat som kulturform och pedagogiskt verktyg, och fyller världen med modiga och kreativa människor som tar ett aktivt ansvar för sig själva och sin omvärld. LajvVerkstaden är den ledande aktören inom fältet och är en lättillgänglig portal in i lajvvärlden.” Efter det första året med Playing for Change var jag väldigt stolt över vad vi åstadkom, något jag fortsätter vara. Under det här året har vi växt, fått fler medarbetare, har en egen lokal, har tillsvidareanställningar, möter fler unga och har en stadig ökning av uppdrag. Det jag är dock är mest stolt över att vi fortfarande bär en oerhörd stark vilja att skapa en bättre värld genom vår verksamhet. /Miriam Lundqvist

2


Förändringsteorikarta En förändringsteorikarta beskriver vägen till vårt effektmål som vi vill uppnå på tre år. Kartan över är för vårt andra år och det är därför det står två år inom parantes för effektmålet. För att uppnå effektmålet sätts kortare mål, på ett år, som kallas resultatmål. För att nå resultatmålen skapar vi aktiviteter med utfallsmål som ska leda till ett eller flera resultatmål. Till exempel ska aktiviteten ”arrangera lajv för unga” med utfallsmålet ”på 2 år ska 3000 unga deltagit i lajv arrangerat av LajvVerkstaden” leda till resultatet att ”unga testat en social roll de vanligtvis inte har” som är en del i att uppnå effektmålet ”LajvVerkstaden har bidragit till upplevelsebaserat lärande för minst 10 000 unga, och minst 2500 unga har fått en stärkt tro på sig själva och sina idéer”.

Vision Lajv är etablerat som kulturform och pedagogiskt verktyg, och fyller världen med modiga och kreativa människor som tar ett aktivt ansvar för sig själva och sin omvärld. LajvVerkstaden är den ledande aktören inom fältet och är en lättillgänglig portal in i lajvvärlden.

3


Effektmål LajvVerkstaden har bidragit till upplevelsebaserat lärande för minst 10 000 unga, och minst 2500 unga har fått en stärkt tro på sig själva och sina idéer.

resultatmål • • • • • • • •

Unga upplever att deras initiativ påverkar lajvet. Unga har testat en social roll de vanligtvis inte har Kvalitetssäkrade lajvpaket Har arrangerat lajv i minst 5 nya kommuner 150 nya deltagare i fritidsverksamhet Har testat minst 2 lajvpaket för företag Minst ett uppmärksammat kulturprojekt 200 deltagare har utbildats i lajvpedagogik

utfallsmål • • • • • • • •

På 2 år har 3000 unga deltagit i lajv arrangerat av LajvVerkstaden Har dokumenterat brister och styrkor i lajvpaketen 4 lajvpaket har genomförts minst 3 gånger per paket Utvecklade kontakter med tjänstemän i olika kommuner Har en vikariepool Har använt olika marknadsföringskanaler Har en säljplan och lajvpaket för företag Samarbete med andra kulturaktörer

aktiviteter • • • • • • • •

Arrangera lajv för unga Utvärdering och utveckling av lajvpaket Kontakt med tjänstemän i olika kommuner Söka och utbilda vikarier Skapa marknadsföringsstrategier Planera för lajvpaket för företag Kontakt med andra kulturaktörer Planera för inspirationsföreläsningar och utbildningar

definitioner och förklaringar

Bidra till upplevelsebaserat lärande gör LajvVerkstaden genom att arrangera lajv som unga deltar i eller utbilda andra i att använda lajvpedagogik. Stärkt tro på sig själva och sina idéer innebär här att unga själva anger att lajv stärkt dem eller att pedagoger observerat en förändring. Exempel på att unga stärkts är att de som tidigare varit tystare uttrycker sina åsikter i grupp eller att unga är mindre rädda för att ”göra bort sig”. Uppmärksammat kulturprojekt innebär att ett projekt har uppmärksammats i flera medier. Nya deltagare i fritidsverksamhet motsvarar deltagare som inte varit med på fritidsaktiviteter i LajvVerkstadens regi tidigare

målgrupper •

Ungdomar (11-18 år i Mälardalen, elever och aktiva i fritidsverksamhet, som deltagare i utbildning/ lajv) • Pedagoger, rektorer och lärarstudenter (beställare av utbildning/ lajv och som deltagare) • Lajvare (hjälper till att arrangera lajv och deltar i/köper aktiviteter) • Chefer och fritidsledare inom fritidsverksamheter • Tjänstemän inom kommunens pedagogiska och kulturavdelningar • Kulturintresserade • Företag

mätmetoder • • • • • • • • •

Dokumentation i form av exempelvis närvarolistor, mötesanteckningar Beskriva och kunna visa upp avtal och fakturor Beskriva vilka kontakter som tagits och hur de sett ut Enkäter, intervjuer Statistik Korrespondens Foto, video, annan media Framställt material Resultat- och balansräkning

4


Enkäter och utvärderingar Östraenkäten: Skriftlig och anonym deltagarenkät för projektet Lajv på Östra. Projekt pågick under juni-augusti 2011 och är ett dagskollo där unga i åldern 11-17 år fick prova på lajv i en eller flera dagar på en ö utanför Västerås som heter Östra holmen. Projektet hade 150 deltagare varv 54 svarade på utvärderingen. Lärarenkäten: Skriftlig och anonym enkät som skickats till lärare för skollajvsprojekt under hösten 2011. Enkäten har besvarats av åtta lärare. Elevenkäten: Skriftlig och anonym enkät som besvarats av elever under skollajvprojekt hösten 2011. Enkäten har besvarats av 47 elever.

resultat och måluppfyllelse effektmål LajvVerkstaden har bidragit till upplevelsebaserat lärande för minst 10 000 unga, och minst 2500 unga har fått en stärkt tro på sig själva och sina idéer. Resultat: Under de två av tre åren som gått för att uppnå detta har LajvVerkstaden mött 2505 unga. I våra utvärderingar, lärarnas observationer och i våra egna observationer kan vi se att en viss grupp av dessa genom lajvet har fått en stärkt tro på sig själva och sina idéer. Det finns ingen siffra för hur många av dessa 2505 som upplever detta. I elevenkäten beskriver 17% av eleverna i sina svar på frågan ”Vad har du lärt dig under projektet” eller i ”övriga kommentarer” att de har blivit modigare eller på annat sätt vågat mer än de vanligtvis gör. Detta betyder att minst 426 personer (17%) av de 2505 unga som föreningen har upplevt sig stärkta av lajvet. LajvVerkstaden har utbildat och informerat minst 379 professionella pedagoger om lajvpedagogik under dessa två år. Med hjälp av Playing for Changes beräkningsmetoder (se bilaga 5) innebär detta att dessa pedagoger i sin tur att spridit upplevelsebaserat lärande till 2165 elever. Utav de 2505 unga som LajvVerkstaden har mött är det 2200 som föreningen har mött i utbildningssammanhang. Därmed har LajvVerkstaden sammanlagt mött 2200 + 2165 (antal elever till lärare som fortbildats av föreningen) = 4365 unga. Detta är nästan hälften av vad vi ska ha uppnått nästa år (10 000). Mätmetod: Närvarolistor, avtal, fakturor, korrespondens, utvärderingar, observationer mm. Analys av resultat: Att 17% av eleverna i utvärderingarna anger att de kännt sig stärkta personligen av lajvet på olika sätt visar troligtvis på att detta är det absoluta minimumet som vi har den effekten på. Detta både beroende på att det inte direkt efterfrågas om de känner sig stärkta utan detta är spontana svar och dels då det kan vara svårt att själv direkt se om en aktivitet skapat en starkare tro på sig själv. Majoriteten av lärare föreningen diskuterar med eller får utvärderingar av anger att de ser en positiv social förändring hos många av sina elever under lajvprojekten tillsammans med LajvVerkstaden.

5


LajvVerkstaden har inte gjort någon egen mätning av hur många av pedagogerna föreningen utbildar som sedan använder sig av metoderna. Då utbildningar ser olika ut är det troligtvis stor skillnad mellan hur många av pedagogerna som sedan går vidare och använder sig av metoderna.

resultatmål Unga upplever att deras initiativ påverkar lajvet Resultat: I elevenkäten svarar 71% av eleverna ja på frågan: ”Kunde du påverka vad som hände under lajvet?” Av de som svarar ja så är det en elev som motiverar det så här: ”om inte jag hade gjort vissa saker så hade vissa andra saker inte hänt.” I Östraenkäten anger de svarande på en skala 1-5 (där 1 inte stämmer alls och där 5 stämmer helt) 3,2 i snitt på påståendet: ”Jag kunde påverka vad som hände på lajvet”. I lärarenkäten med samma skala svarade lärarna 4,1 i snitt på: ”Det fanns utrymme i spelet för elevernas egna initiativ” och 2,6 i snitt på ”Eleverna tog egna initiativ som formade spelet” I LajvVerkstadens egna observationer ser vi att i det första lajvet som eleverna gör så tar majoriteten av deltagarna inte så mycket egna initiativ, utan det växer fram efter att eleverna lajvat några gånger. Mätmetod: Skriftliga och muntliga utvärderingar samt egna observationer. Analys av resultatet: Det man kan utläsa av resultatet är att eleverna upplever att det finns utrymme för dem att i viss utsträckning påverka lajvet. I lärarnas och i LajvVerkstadens egna observationer och reflektioner blir det tydligt att utrymmet finns men att det finns hinder i form av tid eller vana vid metoden som gör att eleverna inte tar de initiativen. I elevernas egna reflektioner så är det många som beskriver att utrymmet fanns men att de av olika anledningar inte kände att de kunde eller ville påverka. En elev beskriver att ”Allting verkade väl uttänkt så man kunde inte göra så mycket! ”. Eleven har här en poäng då LajvVerkstaden mer och mer har skapat spel som är hårdare styrda än formen brukar vara i sin fritidsform. Med styrt avser vi att spelen är planerade på ett sätt som skapar färre öppningar för olika handlingar som ändrar spelets utgång. Orsaken till detta är att spelen skapas för en målgrupp som oftast inte har lajvat innan och därför är det säkrare att skapa intressanta upplevelser om de inte baseras på allt för stora insatser från deltagarna. Unga har testat en social roll de vanligtvis inte har Resultat: I Östraenkäten anger 68% att de betett sig annorlunda under lajvet än de brukar bete sig. En del av deltagarna motiverar detta med att de spelade en roll, så det var självklart för dem att uppträda annorlunda, och andra pekar på mer allmängiltiga beteendeförändringar som att de till exempel har varit mer pratsamma. I lärarenkäten så anger de svarande på en skala 1-5 (där 1 inte stämmer alls och där 5 stämmer helt) 3,9 i snitt på påståendet: ”Under spelet testade eleverna sociala roller de vanligtvis inte har”. En av personerna som svarat som håller med mycket (4) motiverar detta till exempel med att ”Flertalet elever stärker sin självkänsla. De kan agera annorlunda utifrån sin bestämda roll. De kan släppa sin redan invanda roll som de har tagit på sig. Blyga elever tar ofta

6


för sig på lajvet. De som har svårt att sitta stilla kan leva ut.” En lärare som inte håller med så mycket (2) svarade: ”Inte direkt men jag kan absolut tro att det har den effekten. Lajvet var nog för kort.” I en intervju med elever från Nybyggeskolan som lajvat flera gånger i sin utbildning påpekar de ofta att de lärt sig att vara någon annan och att det är nyttigt att se andra i klassen spela någon annan också. I muntliga utvärderingar med lärare som vi gör efter alla projekt är det en majoritet av lärarna som uppmärksammar att vissa elever tar helt andra sociala roller än de brukar göra. I elevenkäten är det flera av eleverna som på frågan ”vad har du lärt dig” svarar att de lärt sig saker som har en mer social karaktär, som tex i citatet ”jag har lärt mig att ta för mig mer.” Mätmetod: Skriftliga och muntliga utvärderingar. Analys av resultat: Resultatet pekar på att åtminstone några elever i varje grupp provar på en annan social roll än vad det vanligtvis har. Utvärderingarna är gjorde med för få lärare och elever för att kunna ge säkra besked om hur väl vi uppnår målet men det är ändå tydligt att lajv som aktivitet ger deltagarna möjlighet att testa andra sociala roller och att flera av deltagarna tar chansen. Kvalitetssäkrade lajvpaket Resultat: LajvVerkstaden har fyra paket som har genomförts flera gånger och där det under de senaste gångerna inte behövts göra några ändringar förutom den inräknade anpassningen efter målgrupp och praktiska förutsättningar. Paketen har fått positiva utvärderingar av elever, lärare och LajvVerkstadens pedagoger. Det avsedda målet med paketet uppfylls i den form paketen är idag. Mätmetod: dokumentation, närvarolistor, elev- och lärarutvärderingar i skrift och muntligen, interna skrivna utvärderingar. Analys av resultat: LajvVerkstaden har nått det utsatta målet. Dock är det ett ständigt pågående arbete som bör hållas vid liv och inte ses som färdigt. Har arrangerat lajv i minst 5 nya kommuner Resultat:Under 2011 arrangerande LajvVerkstaden lajv i tre nya kommuner; Enköping, Nacka och Surahammar. Under vintern har föreningen varit i kontakt med ytterligare 17 kommuner i mälardalen. Under våren 2012 är lajv bokade för Stockholms och Örebro kommun. Systerbolaget LajvVerkstaden Väst har även varit i kontakt med flera ytterligare kommuner i Göteborgsregionen. Mätmetod: Korrespondens, dokumentation, avtal och fakturor. Analys av resultat: LajvVerkstaden når inte riktigt målet under detta år, men har lagt en god grund för att uppfylla det kommande år.

7


150 nya deltagare i fritidsverksamhet Resultat: Under 2011 har LajvVerkstaden uppskattningsvis haft 190 nya deltagare i sin fritidsverksamhet. Mätmetod: Deltagarlistor, utvärderingar. Analys av resultat: Vi vet med säkerhet att vi har minst 145 nya enligt deltagarlistor. De ytterligare personerna kommer från en procentuell räkning från lajvkonventet Prolog då 42% av de svarande på utvärderingen var på Prolog för första gången. Har testat minst 2 lajvpaket för företag Resultat: LajvVerkstaden har inte testat något lajvpaket för företag. Mätmetod: Ingen. Analys av resultat: LajvVerkstaden har använt den tiden på året då minst tid går till skolprojekt för att ta fram lajvpaket för företag. Paketen blev klara strax innan årsskiftet och är tänkta att testas under året som kommer. Minst ett uppmärksammat kulturprojekt Resultat: LajvVerkstaden var samordnare för Västerås Kulturnatt 2011 som uppmärksammats i all större media för området och är ett av stadens största kulturarrangemang. Arrangemanget hade tiotusentals besökare. LajvVerkstaden inledde även ett samarbete med två norska lajvarrangörer runt en svensk uppsättning av det i kulturmedia uppmärksammade projektet Just a Little Lovin´. Mätmetod: Mediaurklipp, projektutvärdering, projektbeskrivning, protokoll. Analys av resultat: Genom Kulturnatten gavs LajvVerkstaden en högre status inom kulturvärlden i Västerås, dock är arrangemanget mer kopplats till verksamhetsledare Miriam Lundqvist som person snarare än LajvVerkstaden. Kulturnatten är inte ett projekt som inletts eller skapats av LajvVerkstaden. Just a Little Lovin är ett mer lämpligt potentiellt uppmärksammat projekt för att nå närmare visionen, att lajv är en etablerad kulturform, då det är ett lajvprojekt med både stora artistiska och pedagogiska ambitioner. 200 deltagare har utbildats i lajvpedagogik Resultat: 273 personer har utbildats i lajvpedagogik, 203 av dessa har gått en workshop som ger praktiskt verktyg för att arbeta med metoden själva i mindre skala. Samtliga av dessa deltagare arbetar som pedagoger/lärare. Mätmetod: Närvarolistor, avtal, korrespondens. Analys av resultat: LajvVerkstaden har uppnått målet.

8


utfallsmål På 2 år har 3000 unga deltagit i lajv arrangerat av LajvVerkstaden Resultat: Förra Playing for Change-året (maj 2010 till maj 2011) deltog 1230 unga, fram till årsskiftet deltog sedan ytterligare 1275 unga personer. Vilket sammanlagt ger 2505 unga på två år. Om vi skulle räkna det andra året som att gälla fram till maj 2012 kommer ytterligare ca 500 unga delta på lajv arrangerade av LajvVerkstaden, vilket då skulle göra den totala summan för två år till 3005 unga. Mätmetod: Närvarolistor, avtal, korrespondens Analys av resultat: Med årsräkningsförändringen från sista april till första maj till kalenderår hos Playing for Change uppnår LajvVerstaden inte målsättningen på 3000 unga på två år. Däremot med den gamla årsmodellen utefter vilken målet sattes når LajvVerkstaden nästan exakt målet. Dock kan siffrorna öka något eftersom fler lajv kan tänkas bokas in för 2012. Har dokumenterat brister och styrkor i lajvpaketen Resultat: Varje projekt har efter varje genomförande diskuterats av LajvVerkstadens pedagoger samt separat av deltagare. De gemensamma förslagen på förändringar har genomförts till nästa gång paketet använts och därefter har proceduren upprepats. LajvVerkstaden har upprättat en rutinmall för dokumentation av paketutvärderingar där pedagogers, vikariers, lärares samt deltagares åsikter dokumenteras. Mätmetod: Utvärderingsmall, rutinmall, dokumentation. Analys av resultat: LajvVerkstaden har uppnått målet. 4 lajvpaket har genomförts minst 3 gånger per paket Resultat: Paketet Trollringen och snapphane har genomförts 8 gånger. Paketet Goda Avsikter har genomförts 4 gånger och Omicron 3 gånger. Mätmetod: Närvarolistor, avtal, korrespondens. Analys av resultatet: LajvVerkstaden har uppnått målet. Utvecklade kontakter med tjänstemän i olika kommuner Resultat: LajvVerkstaden har etablerat bra kontakt med tjänstmän i Södertälje och Enköping kommun samt bibehållit bra kontakt med tjänstmän i Västerås kommun. Utöver detta har LajvVerkstaden varit kontakt via telefon med samtliga kommunala samordnare för skapande skola i mälardalen. I flera av dessa kommuner har det varit flera samtal samt samarbetsförslag. Detta har skett med bland annat Uppsala kommun. Mätmetod: Dokumentation över samtal med kommunala tjänstemän och

9


korrespondens. Analys av resultat: LajvVerkstaden har i vissa kommuner uppnått målet och påbörjat kontakten med flera andra kommuner. Har en vikariepool Resultat: LajvVerkstaden har en vikariepool där alla gått en dags utbildning om företagets metod och värdegrund. Vikariepoolen består av 14 personer. Mätmetod: Lista över vikarier Analys av resultat: LajvVerkstaden har uppnått målet. Har använt olika marknadsföringskanaler Resultat: Utöver de metoder som LajvVerkstaden tidigare använt har vi under året arbetat mer aktivt med vår marknadsföring och börjat använda oss av nya och nygamla metoder. Det vi har gjort som är nytt för i år är att: • Skicka ut pressmeddelande vid flera skollajv som bland annat resulterade i en uppmärksammad artikel är Lärarnas tidning • Ställa ut på en av Sveriges största mässor för skolan (Skolforum) • Trycka en folder för lajv i skolan samt tagit fram ett monterkoncept • Kartlägga och tala med samtliga kommuners skapande skola samordnare i mälardalen • Ha en annons i Metro Mätmetod: Korrespondens, avtal, framställt material, foton, annonser och artiklar. Analys av resultat: LajvVerkstaden har uppnått målet. Har en säljplan och lajvpaket för företag Resultat: LajvVerkstaden har använt koncept från sina skollajv och gjort om dem för att passa som företagsevents. De sex olika koncepten har presenterats för LajvVerkstadens advisor-grupp och därefter bearbetats efter feedback. Paketen finns idag sammanställda med bild, text, budget och möjliga tillval för kunden. LajvVerkstaden har planerat de första stegen i sin säljplan gentemot företag. Mätmetod: Dokumentation och framställt material. Analys av resultat: LajvVerkstaden har uppnått målet. Samarbete med andra kulturaktörer Resultat: LajvVerkstaden samarbetar med en mängd olika kulturaktörer där bland annat institutioner, föreningar och studieförbund förekommer. Ett samarbete som känns extra värt att nämna är samarbetet Historiska museet som inleddes under 2011. Föreningen har även startat upp ett samarbete med en norsk arrangörsgrupp för att producera ett lajv i Sverige.

10


Mätmetod: Projektrapporter samt korrespondens. Analys av resultat: LajvVerkstaden har många samarbeten men flera av dem är med mindre organisationer eller under korta/små projekt vilket gör att resultatet inte leder vidare till resultatet ”minst ett uppmärksammat kulturprojekt”. För att öka måluppfyllelsen behöver föreningen skapa fler samarbeten med större kulturaktörer. Inspirationsföreläsningar och utbildningar har genomförts Resultat: Under året har LajvVerkstaden hållit i sex stycken utbildningstillfällen och tre inspirationsföreläsningar. Föreningen har bland annat föreläst på Historiska museet och hållit en utbildning under teaterförbundets årsmöte. Mätmetod: Avtal, fakturor och korrespondens. Analys av resultat: LajvVerkstaden har uppnått målet.

analys av resultat och måluppfyllelse

Tillsammans med Playing for Change satte LajvVerkstaden i maj 2011 upp ett effektmål, åtta resultatmål och nio utfallsmål. Majoriteten av målen som sattes har uppnåtts under året och de som inte nåtts har förklaringar antingen i förändringen av tiden för måluppfyllelsen eller i att de är sociala mål där resultaten snarare indikerar att vi går åt rätt håll än är bevisande. Till skillnad från förra året med Playing for Change är det inget mål som vi direkt överträffar. Det skulle i så fall vara att vi nått 273 pedagoger till skillnad från det utsatta målet på 200. Troligtvis beror detta på att föreningen blivit bättre på att uppskatta vad som är rimliga målsättningar. Målen visar på en tydlig ambition om spridning då de syftar till att nå fler än tidigare eller nå personer som föreningen tidigare inte nått. I och med att föreningen arbetar mycket mot skolan där resultat oftast visar sig tidigast ett halvår efter insatsen så återstår det att se hur utvecklingen av det arbete som LajvVerkstaden lagt ner kommer arta sig. Det är fortfarande svårt för LajvVerkstaden att med säkerhet mäta de sociala förändringarna som arbetet skapar. Upplevelsen är att metoden har den sociala genomslagskraft som föreningen tror men det är svårt att plocka fram ett resultat i siffror. Under året som kommer har föreningen sökt ett bidrag från allmänna arvsfonden där en forskare inom pedagogik kommer följa oss när vi arbetar med samma två klasser i tre år. Vi hoppas att detta ska ge oss bättre underlag för slutsatser.

11


Bilaga 1: Granskarens kommentarer Karl Bergström Karl Bergström, forskare vid Interaktiva Institutet – doktorerar i speldesign vid GU. Har bland annat utvecklat pedagogiska rollspel för klassrumsbruk och är frilansskribent inom spelområdet.

Granskarens kommentarer Förutom dokumentet LajvVerkstadens Utvecklingsrapport 2012 har undertecknad haft tillgång till erforderlig dokumentation från entreprenören och deltagit på Live Review av sagda rapport, vilket har gett god insikt i verksamheten. Entreprenören har också tagit till sig av återkoppling och kritik från sagda live Review. Sammantaget ser det ut som att entreprenören har presenterat goda resultat inom de tre områden som granskaren ställts att bedöma: I) Den tillgängliga dokumentationen tycks stödja de resultat som presenteras. Det är granskarens åsikt att flera av resultaten egentligen inte behöver dokumenteras på det sätt som gjorts; att t.ex. spara korrespondens för att visa att en kontakt ägt rum tycks onödigt. II) Entreprenörens målbeskrivning är ambitiös, och de presenterade resultaten möter upp väl gentemot denna. Det främsta tillkortakommandet hittar vi avseende ”lajvpaket gentemot företag”, där entreprenören har presenterat en trovärdig anledning till att målet inte uppnåtts under denna period, och ser ut att sannolikt kunna förbättra detta resultat under nästa. Att det samarbete med andra kulturaktörer som skett inte har lett till ”minst ett uppmärksammat kulturprojekt” finner granskaren inte lika allvarligt; vad som blir uppmärksammat eller inte ligger delvis utanför entreprenörens händer, och det är granskarens uppfattning att man bör inrikta sig på kärnverksamheten snarare än att lägga ner alltför stora resurser på detta. Att entreprenören inte riktigt nått ut till den mängd kommuner som man föresatt sig finner granskaren oproblematiskt – skillnaden mellan resultat och målbild är enbart kvantitativ och tycks inte härröra från brister i verksamheten som sådan. Entreprenören tycks också väl förberedd på att möta målbilden under nästa period. III) När det gäller de flesta målen är entreprenörens analys gentemot måluppfyllelsen helt oproblematisk, och tillgänglig dokumentation går inte att misstolka. På ett par punkter är underlaget dock sämre, och entreprenören nödgas till stundtals – från ett forskarperspektiv – långa kliv för att möta mot målbeskrivningen. Granskaren är dock övertygad om att felet inte ligger i de valda mätmetoderna, även om det så klart finns utrymme för utveckling, utan i målbeskrivningarna själva, som på många punkter kan vara ytterst svåra att operationalisera tydligt. Granskaren hoppas att entreprenören i framtiden tar fram arbetsdefinitioner på dessa områden. I övrigt hoppas granskaren att entreprenören, som rör sig i ett nytt, dynamiskt fält med goda utsikter för framtida utveckling, vidtar mått och steg för att säkra den form- och kompetensutveckling som tvivellöst skett under arbetets gång. Den lajvpedagogiska utbildning som skett är lovvärd och ytterligare satsningar i den riktningen kan enbart vara positiva; komplettering skulle t.ex. kunna ske med utveckling av manualer och/eller en bok inom ämnet.

12


Bilaga 2: Dokumentation av live review Rapportens live review gjordes under lajvkonventet Prolog 2012. Närvarande: •

Miriam Lundqvist, LajvVerkstaden

Karl Bergström, granskare

Morgan Jarl, skådespelare och lajvpedagog som arbetar med att arrangera pedagogiska lajv, med över 20 års erfarenhet av lajv och en konstnärlig mastersutbildning i ensembleteater

Gustav Nilsson, psykologkandidat, Lunds universitet

Erika Lundell, doktorand i etnologi vid Södertörns högskola, forskar om levande rollspel

Eva Meunier, avdelningschef på Ericsson, med starkt intresse för utveckling av individer och verksamheter

Teresa Axner, spelkonstruktör och pedagog på LajvVerkstaden. Har tidigare jobbat under många år med Svenska kyrkans pedagogiska rollspelsarbete, bland annat som medförfattare till det genuspedagogiska förskolematerialet ”Prinsesskolan”

Carolina Dahlberg, projektassistent inom upplevelse-baserat lärande på Pedagogiskt Centrum samt lajvarrangör

Tommie Augustsson, ingenjörskonsult inom fordonsbranchen, utbildad ingenjör och bilmekaniker samt förbättringledare med hjälp av av statistik. Jag har varit verksam inom lajv i 19år

Lars Nerback, projektledare och spelkonstruktör som hållit på med lajv sedan 2001.

Live reviewn började med en runda om det allmänna intrycket av rapporten samt om det var något som deltagarna var extra intresserade av att diskutera runt rapporten eller verksamheten. Efter rundan ledde Miriam ett antal värderingsövningar runt rapporten och träffen avslutades med en öppen diskussion.

Deltagarnas synpunkter Trovärdig rapport Gruppen upplevde att rapporten kändes trovärdig. I mindre grupper ombads de ta fram två saker som fick den att kännas trovärdig och två som gjorde att den kändes mindre trovärdig. Det som skapade trovärdighet enligt deltagarna var bland annat att även de mjuka värdena beskrevs sakligt, att den förhöll sig ödmjukt till resultaten och att språket var konkret och inte kryddat. Det som gjorde den mindre trovärdig var bland annat att det finns ett eget intresse hos författaren att framställa verksamheten positivt samt att det ibland blev tydligt att författaren inte ägde formen. Värdet av vetenskapsmetoder? Flera av deltagarna under mötet arbetar med forskning och en diskussion som uppkom var att rapporten ibland anger att den på grund av att den med metoder från vetenskapen inte lyckats bevisa att målen uppfyllts. Flera av deltagarna ansåg att det inte alltid är relevant att använda dessa mätinstrument för att bedöma värde eller måluppfyllelse och att detta inte behöver betyda att målen ej uppfyllts. Ändringar efter live review Efter mötet gjordes en del ändringar i rapporten, de flesta ganska små. Några av de betydande ändringarna var att förtydliga och flytta förklaringarna av enkäterna till före texten om resultat- och måluppfyllelse. En annan sak som ändrades var resultat och analys av effektmålet då en del av texten i analysen hörde hemma under resultatdelen samt att uträkningarna behövde förtydligas.

13


Årsredovisning för

LajvVerkstaden Sverige ek för 769621-7442 Räkenskapsåret 2010-07-06 - 2011-12-31


1(6)

LajvVerkstaden Sverige ek för 769621-7442

Förvaltningsberättelse Styrelsen för LajvVerkstaden Sverige ek för, 769621-7442 får härmed avge årsredovisning för 2010-07-06 - 2011-12-31, föreningens första räkenskapsår.

Allmänt om verksamheten Lajvverkstaden Sverige ek.för. bildades 2010-07-06 och dess första räkenskapsår, som är förlängt, omfattar tiden 2010-07-06- 2011-12-31. Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska syfte genom att med lajv som metod och kulturform bedriva pedagogisk och upplevelsebaserad verksamhet mot skola, offentlig sektor, näringsliv och privatpersoner, samt genom relaterad medieproduktion. Föreningens syfte är även att fungera som inspirationskälla och att utveckla och sprida lajv som kulturform och pedagogiskt verktyg samt att verka för en öppnare, kreativare, miljävänligare och mer jämlik värld. Lajvverkstaden Sverige ek.för. har fem medlemmar.

Ekonomisk översikt Nettoomsättning Balansomslutning Soliditet %

2011-12-31 1 166 090 430 697 31

Dispositioner beträffande vinst eller förlust Belopp i kr Styrelsen föreslår att till förfogande stående medel: årets resultat Totalt

93 952 93 952

disponeras för balanseras i ny räkning Summa

93 952 93 952

Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.


2(6)

LajvVerkstaden Sverige ek för 769621-7442

Resultaträkning Belopp i kr

Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Rörelseresultat

Not

1

2010-07-062011-12-31 1 166 090 833 334 1 999 424 -184 051 -469 028 -1 164 304 182 041

Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster

87 -1 085 181 043

Bokslutsdispositioner Resultat före skatt

-45 800 135 243

Skatt på årets resultat

-36 230

Årets resultat

99 013


3(6)

LajvVerkstaden Sverige ek för 769621-7442

Balansräkning Belopp i kr

Not

2011-12-31

TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

61 313 57 427 13 160 131 900

Kassa och bank

298 797

Summa omsättningstillgångar

430 697

SUMMA TILLGÅNGAR

430 697


4(6)

LajvVerkstaden Sverige ek för 769621-7442

Balansräkning Belopp i kr

Not

2011-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital

2

Bundet eget kapital Inbetalda insatser/ Stiftelsekapital Reservfond

1 000 5 061 6 061

Fritt eget kapital Årets resultat

93 952 93 952

Summa eget kapital Obeskattade reserver Periodiseringsfonder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

100 013 3

45 800 45 800 7 605 24 185 49 526 203 568 284 884 430 697

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Panter och säkerheter för egna skulder

2011-12-31 inga

Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser

inga


5(6)

LajvVerkstaden Sverige ek för 769621-7442

Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i kr om inget annat anges

Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd.

Noter Not 1 Övriga rörelseintäkter 2010-07-062011-12-31 833 334 833 334

Övrigt Summa

Övriga rörelseintäkter består av bidrag som föreningen erhållit från Stiftelsen Playing för Change.

Not 2 Eget kapital Inbetalada insatser Avsatt till reservfond Årets resultat Vid årets slut

Insats kapital 1 000

Reservfond

Balanserat resultat

Årets resultat

-

93 952 93 952

5 061

1 000

5 061

Not 3 Periodiseringsfonder Periodiseringsfond, avsatt vid taxering 2012

Av periodiseringsfonder utgör 12 045 kronor uppskjuten skatt.

2011-12-31 45 800 45 800


6(6)

LajvVerkstaden Sverige ek för 769621-7442

Underskrifter Västerås 2012-03-02

Teresa Axner

Petter Karlsson

Anna-Karin Linder

Max Lundkvist

Miraim Lundqvist


LajvVerkstadens affärsplan Verksamhetsidé LajvVerkstaden arbetar med lajv som kulturform och pedagogiskt verktyg. Detta innebär att vi gör upplevelsebaserade projekt där deltagandet står i fokus. Grundstenen i LajvVerkstadens arbete ligger i övertygelsen om att människor behöver delta aktivt för att växa som människor, oavsett om det rör sig om barn eller vuxna. Åskådarkultur och förmedlingspedagogik fostrar passivitet och feghet. Vår verksamhet kombinerar en lekfull och kreativ metod med en allvarlig ambition att fylla världen med modiga, kreativa människor som tar ett aktivt ansvar för sig själva och sin omvärld.

LajvVerkstaden i skolan LajvVerkstaden erbjuder pedagogiska lajv, levande rollspel, till skolan som kompletterar den ordinarie undervisningen. Genom att levandegöra undervisningen sätter vi kunskapen i ett sammanhang och låter eleverna fysiskt och emotionellt få uppleva det de ska lära sig. På egen hand och tillsammans med lärare skapar LajvVerkstaden lajv som är relevanta och intressanta för skolan. De pedagogiska lajven erbjuder en fysisk, aktiv och deltagarkulturell undervisningsmiljö som kan syfta till att motivera, illustrera kunskap och inspirera eleverna. LajvVerkstaden verkar för en skola där eleverna deltar aktivt i sin undervisning och bygger upp en tilltro på sin egen förmåga att påverka.

LajvVerkstaden för företag Mot företag erbjuder LajvVerkstaden unika upplevelser både för underhållning och utbildning. Genom att iklä sig andra roller och kliva in i en berättelse arbetar vi både med teambildning och utveckling. Med hjälp av rollspelens verktyg hjälper vi företagen att nå sina mål. LajvVerkstaden verkar för meningsfulla och unika möten som gynnar samarbete och delaktighet. LajvVerkstaden på fritiden LajvVerkstaden är en av de få professionella lajvarrangörerna i Sverige. Utöver den pedagogiska verksamheten i skolan arbetar företaget också med att utveckla lajv som kulturform. Detta görs genom att arrangera lätttillgänglig lajv med låg tröskel och hög kvalitet för både nya och erfarna lajvdeltagare. Företaget erbjuder en mängd kurser och workshops inom lajvrelaterade ämnen som går att beställa av föreningar, företag och grupper. Utöver utbudet som går att beställa arrangerar företaget själv större och mindre kurser och arrangemang för olika målgrupper. LajvVerkstaden verkar för tillgängliggöra och utveckla lajv samt att det ska erkännas som en egen kulturform.


Konkreta mål För skolverksamheten

För företagsverksamheten

På kort sikt har LajvVerkstaden som mål att: • möta minst 2000 elever per år i olika skolor i mälardalen • ta fram minst åtta beprövade och relevanta skolprojekt/skolstadium (mellanstadiet, högstadiet och gymnasium) • ta fram ett metodmaterial för arbete med lajv i skolan • utveckla våra föreläsningar riktade till pedagoger om lajv i skolan • dokumentera och sprida kunskap om lajv i skolan

På kort sikt har LajvVerkstaden som mål att: • Etablera samarbeten med konferensanläggningar/kursgårdar eller dylikt • Skapa ett enkelt och brett koncept som riktar sig till företag direkt • Höja den interna kompetensen om ingångsvägar till företag och företagssamarbeten

På lång sikt har LajvVerkstaden som mål att: • ha säljbara paket för lajv som skolorna kan göra själva • ha ett eller flera nära samarbeten med skolor som återkommande använder lajv som metod • ha internutbildningar för pedagoger som vill bli lajvpedagoger • etablera liknande metoder och vedertagen terminologi för lajvliknande pedagogiska projekt som används i hela Sverige • vara en självklar auktoritet inom estetiska lärprocesser och upplevelsebaserat lärande • framtagen pedagogisk forskning om lajv i undervisningen • ha ett brett,välbeprövat och kvalitativt projektregister för skollajv för årskurserna 312 • hålla i minst två fortbildningstillfällen för lärare/år

På lång sikt har LajvVerkstaden som mål att: • Ha etablerade företagskontakter som är intresserade av att stödja LajvVerkstadens sociala projekt • Ha återkommande events för företag tillsammans med konferensanläggningar/kursgårdar eller dylikt • Ha en utbudskatalog med minst fyra standarderbjudanden för företag

För fritidsverksamheten På kort sikt har LajvVerkstaden som mål att: • Arrangera minst ett lajv eller arrangemang varannan månad • Ha någon typ av fritidsverksamhet i egna lokaler minst en gång i veckan • Nå minst 400 personer/år med våra fritidsverksamhet På lång sikt har LajvVerkstaden som mål att: • Vara en självklar kulturaktör i Västerås • Nå minst 1000 personer/år med vår fritidsverksamhet • Arrangera lajv för vuxna, barn och unga som stärker deras självkänsla och tilltro på sin egen förmåga att påverka • Vara en erkänd lajvaktör för hela lajvsverige


Organisation LajvVerkstaden består av två ekonomiska föreningar med var sin en styrelse som möts fyra gånger per år för att fatta de stora besluten för föreningen. Det högsta styrande organet är årsmötet. Mellan mötena leds företaget av verksamhetsledaren som är ansvarig för att att verkställa styrelsens beslut. Företaget har en fysisk mötesplats där, den av LajvVerkstaden arrangerade, fritidsverksamheten äger rum. Pedagogerna på LajvVerkstaden åker ut till skolor för att genomföra lajvprojekt. Till att börja med kommer kursledare och lajvpedagoger hyras in till specifika uppdrag, men i och med utveckling av verksamheten så kommer några av dessa kunna få anställning på LajvVerkstaden. Ideella föreningar kan använda sig av LajvVerkstadens, både praktiska och kunskapsmässiga, resurser för egen verksamhet. Till exempel kan LajvVerkstaden fungera som möteslokal, kursutbud för utveckling och coaching i föreningens projekt.

Metod/arbetsmodell Skolprojekten betalas av skolorna själva eller genom riktade stöd för utomstående pedagogisk eller kulturell verksamhet i skolan så som ”Skapande Skola”. Arrangemang och kurser som LajvVerkstaden arrangerar själv finansieras genom deltagaravgifter och/eller kulturella bidrag. LajvVerkstaden samarbetar med ideella lajvföreningar för att arrangera större projekt och bidrar då oftast genom att hyra ut en kursledare eller projektledare.


Målgrupp

Hur ska du nå målgruppen?

För skolverksamheten: • Skolor i mälardalen • Pedagogiska utbildningar • Rektorer • Lärare • Kulturombud • Pedagogiska centrum/föreningar/nätverk • Kommuner och landsting • Lärarnas fackförbund • Klassrese-platser

Skolmålgruppen når LajvVerkstaden genom att: • Vara med i större utbudssammanhang och presentera vår verksamhet • Synas i facktidningar, både annonser och artiklar • Vara med i utbudskataloger till skolan • Presentera och låta ombud från skolorna få prova på mindre lajv • Synas och agera mycket i social media runt lajv och pedagogik • Skapa enkla, korta och förklarande filmer för vår verksamhet som skickas via mail till rektorer och kulturombud

För fritidsverksamheten: • Allmänheten • Lajvare • Barda-barn • Elever som testat lajv i skolan • Lärare som testat lajv i skolan • Reenacters • Hantverks-intresserade • Teater-intresserade • Historia-intresserade För fritidsverksamheten • Företag i mälardalen • Konferensgårdar och liknande platser i mälardalen • Eventsamordnare till företag

Fritidsmålgruppen når LajvVerkstaden genom att: • Göra stora evenemang så som lajvkonventet Prolog • Annonsering på forum, communities och hemsidor för lajvare • Genom sociala medier så som facebook, twitter och bloggar • Genom verksamheten i skolan • Genom att delta och arrangera saker på andra lajv/hantverk/historia-arrangemang • Genom att delta på nätverksträffar för kulturaktörer • Genom samarbetsprojekt med andra kulturformer Företagsmålgruppen når LajvVerkstaden genom att: • Samarbeta med konferensanläggningar och liknande platser • Riktade säljinsatser


Omvärldsanalys Det finns en del spridda lajvföreningar med liknande verksamhet i Sverige, men väldigt få som arbetar med det fullt ut. Genom att erbjuda detta på ett professionellt sätt skapar jag en öppenhet för alla att vara delaktiga och en hög kvalité. Det finns en del aktörer som arbetar med upplevelsebaserat lärande, och liknande pedagogisk verksamhet som den LajvVerkstaden gör. Det som skiljer dem från LajvVerkstaden är att de oftast går mer mot upplevelse och rollspel, snarare än ett fullskaligt lajv med dräkt, rekvisita och miljö. De erbjuder sedan inte heller någon verksamhet för enskilda elever på deras fritid. LajvVerkstaden kan genom kombinationen av skolverksamhet och fritidsverksamhet fånga upp intresset vi skapar i mötet med eleverna. I Sverige är det ingen annan aktör som har lika mycket erfarenhet som LajvVerkstaden i att arrangera fullskaliga lajv för skolan. Vi har ett anpassat utbud av projekt som alla utformats i samarbete med skollärare och provspelats.

Långsiktig positiv samhällsutveckling Olika förutsättningar samma möjligheter Idag är en stor del av skolan anpassad efter att passa personer som är förmögna att ta till sig av kunskap genom att lyssna, skriva och se. Eleven behöver kunna koncentrera sig och vara still i en stor social miljö. LajvVerkstadens mål är att skapa en utbildningsform som är aktiv, rolig och styrd av deltagande. Genom att förändra skolan mot att låta eleverna vara medskapare i undervisningen skapas en positiv och flexibel miljö där olika personer med olika förutsättningar har samma möjligheter att ta till sig av utbildningen. Genom att sätta kunskap i ett sammanhang, i en berättelse, aktiveras större delar av hjärnan och chansen för att kunskapen sparas är större.

Aktivitet och möjlighet att påverka Åskådarkultur och förmedlingspedagogik lär mottagaren att passivt ta emot ett budskap. I deltagarkultur möter du en situationer där du som medverkande behöver hitta på ett svar eller ett agerande. Lajv som en stark deltagarkultur tränar förmågan till att lösa problem, till att våga prova, till att agera.

Det kommer alltid finnas saker i vårt samhälle som behöver bli bättre och det bästa sättet för oss att förbereda oss på detta är att fostra människor som är aktiva och tror på sin förmåga att påverka. I lajv tränar du, på ett spännande och roligt sätt, upp mod och kreativitet – de två viktigaste egenskaperna för att möta ett samhälle som förändras snabbt.


Finansiering Ekonomisk situation LajvVerkstaden startades som företag 27 maj 2010. Innan dess var LajvVerkstaden ett projekt som ägdes av Kulturentreprenörerna. LajvVerkstaden som företag hade under 2010 en omsättning på 210 000 kr exklusive Playing for Change bidrag på 500 000 kr. Under våren hanterades LajvVerkstaden ekonomi av Kulturentreprenörerna och hade under den tiden en omsättning på 590 000 kr. Sammanlagt har verksamheten under 2010 omsatt 800 000 kr. Under 2011 har föreningen haft en omsättning på ca 950 000 kr exklusive Playing for Changes bidrag på 500 000 kr. Av LajvVerkstadens intäkter består ca 48 % av skoluppdrag, 19% av sommarlajvprojekt, 18 % av övriga uppdrag så fortbildningar, kulturarrangemang och dyl samt 16% av arrangemang riktade mot lajvare. LajvVerkstaden har under 2011 haft fasta utgifter i form av lön, lokalhyra och redovisningskostnader. Företaget har fyra fast anställda och 15 timanställda vid behov.

Planen Under 2012 planerar vi dessa steg för att stabilisera företagets ekonomi: 1. Satsa på marknadsföring för att nå fler skolor med våra klara paket 2. Skapa och sälja koncept som fungerar för företag 3. Upprätta interna metodmaterial för att undvika återkommande ”uppfinnande av hjulet” 4. Intern fortbildning för att göra oss effektivare i vårt arbete 5. Söka och få bidrag för fritidsaktiviteterna


Playing for Change beräkningsmodell Aktivitet Direktkontakt med unika barn (gäller även volontärer/adepter som arbetar i din organisation) Utbildning/handledning av föräldrar Föreläsning/information för professionella som jobbar med barn (sjukvårdspersonal, lärare, ungdomsledare, social workers etc). Utbildning/workshop/handled ning i metod etc. för professionella som arbetar med barn där tillfället är längre än en halvdag Produkt

Hemsidor som har barn som sin huvudmålgrupp, som riktar sig till bara barn Radio/Tv som har barn som sin huvudmålgrupp, som riktar sig till bara barn Total:

Formel 1 barn = 1 barn!

Summa

1 förälder = 1,5 barn 1 professionell = 20 barn, dock är varje tillfälle aldrig mer värt än 100 barn 1 deltagare = 20 barn, dock är varje tillfälle aldrig mer värd än 250 barn 1 såld produkt = 1 barn 1 såld produkt till förskola/barngrupp/skola/vår dcentral = 15 barn 1 unik besökare = 0,75 barn 1 tittare/lyssnare = 0,75 barn (generella tittar/lyssnarmätningar)

Hjälptabell för att räkna ut antal barn Månad: Räknas ej:  Utbildning/information till vuxna som inte arbetar direkt med barn  Möten/information för beslutsfattare och makthavare (se särskilt mättal för denna grupp)


/lajvverkstaden