Issuu on Google+

OSQLEDAREN #3 Osqledaren#3.indd 1

05-11-24 15.50.33


Grattis alla KTH-studenter till tjugosex nya duktiga lärare som installerades som professorer vid KTH i Stockholms stadshus den 18 november. De tjugosex som nu får en fantastisk chans att forska och undervisa vid ett av Europas bästa universitet - KTH - är Pontus Braunerhjelm Internationell affärsverksamhet Lars-Åke Brodin Medicinsk teknik med inriktning mot bildbehandling Mikhail Dzugutov Beräkningsfysik Björn Gustafsson Matematik Anders Hagfeldt Fysikalisk kemi med inriktning mot funktionella nanostruk-

Osqledaren#3.indd 2

turerade molekylära system Hans Hebert Bioteknik med inriktning mot mikroskopi Ahmed Hemani Konstruktion och implementering av IT-system Staffan Hertzman Materialvetenskap med inriktning mot rostfria stål Staffan Hintze Riskhanteringvid byggande i jord och berg

Gerhard Holzapfel Biomekanik med inriktning mot vävnaders mekanik Jens Hoppe Matematik Maths Isacson Industriminnesforskning Elling Jacobsen Reglerteknik Rolf Johansson Bebyggelsanalys Mats Jonsson

Kärnkemi Andras Kerek Fysik med inriktning mot kärnoch strålningsfysik

Krister Svanberg Optimeringslära och systemteori

Bengt Lund-Jensen Experimentell fysik

Levente Vitos Materialvetenskap med inriktning mot atomär materialdesign

Eva Malmström-Jonsson Ytbehandlingsteknik

Carl-Michael Zetterling Fasta tillståndets elektronik

Axel Ruhe Numerisk analys och datalogi

Robert Zimmerman Teknisk geologi

Mark T. Smith Utveckling av IT-produkter

05-11-24 15.50.40


TEKNISKAHÖG SKOLANSSTUD ENTTIDNING< OSQLEDAREN #3 05/06

Chefredaktör & ansvarig utgivare Helen Silvander osqledaren@ths.kth.se Grafisk formgivning & layout Helen Silvander Skribenter Oskar Zander, Per Ganbar, Sara Eriksson, Kårjuristerna, Moralpolisen, Mikael Nilsson, Tanja Suhinina, Sara Gustavsson, Catrin Eriksson, Elin Li, Jonas Gunnarsson, KJ Andersson, Magnus Perlerius, Helen Silvander. Illustratörer Marcus Nirbrandt, Tanja Suhinina, Kamila Swiezewska, Jonas Gunnarsson, Helen Silvander. Fotografer Per Fogelberg, Jonas Gunnarsson, KJ Andersson, Helen Silvander Annonsansvarig Oskar Zander annons@ths.kth.se 08 - 790 98 71 070 - 739 53 67 Redaktör för THS sidor Sthig Jonasson info@ths.kth.se Omslag Helen Silvander Repro & tryck Edita Västra Aros Kontakt 08 - 790 98 70 070 – 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se www.ths.kth.se/osqledaren Adress Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm Kårhuset Nymble, Drottning Kristinas väg 19 ISSN 0347 – 0164 Postgiro 1937 – 2 Bankgiro 572 – 3192 Org nr 802005 – 9153 Får du inte Osqledaren trots att du betalat kåravgiften? Ring Kårexpeditionen på 08 – 10 45 72 eller CityMail på 0200 – 211 911 och kolla att din adress stämmer. Ett stort tack till Våra annonsörer, Anders Flodström, Åsa Ankarkrona, EMI och alla andra som gjort Osqledaren till det den är. TACK!

Osqledaren#3.indd 3

OSQLEDAREN alla goda ting är tre

“Du måste respektera mig, jag är konstnär!” Så sa Ernesto Guerra en gång till en polis som försökte ta ner en av hans lappar. ”Du måste respektera mig, jag är fattig student!” försökte jag charma spärrvakten med när han outtröttligt påpekade att stämpeln gick ut för tio (10) minuter sedan. I dagens kalla verklighet, då vi ständigt omges av Berlinmurar är det tur att du har Osqledaren – din bästa kompis. Varsågod, ett tredje hyllande till konsten. HELEN SILVANDER chefredaktör

Ledare 5 Nyheter 6 Forskning och teknik 9 Debatt 10 Sveriges karta görs om 14 Introenkäten 15 Sparkad på grund av graviditet? 16 KTH rankas lågt 19 Armada 22 Elitism i rekryteringsoform 24 Design für alle! 25 Akademikerbarn 26 Kårjuristerna 27 Tänk om 28 Ernesto Guerra 32 Barbie regerar 36 Andreas Johnsson 38 THS sidor 46

Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs medlemstidning. Tidningen ges ut 8 gånger per år med en upplaga på 20 000 ex. Osqledaren är fullständigt annonsfinansierad och skickas kostnadsfritt till alla studenter och anställda på KTH. Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom KTH och THS.

Bidrag Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se. Manusstopp för #4, som är ett JULSPECIAL (!) är den 8 december. Redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. För icke beställt material ansvaras icke. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens ståndpunkt.

05-11-24 15.51.00


NU STARTAR ZTV ETT EGET HOCKEYLAG!

VARNING!

VARNING VARNING VARNING VARNING VARNING VARNING VARNING

Är du beredd att bli ännu en av ZTV:s nya idoler?

Vid läsning av denna tidning kan du drabbas av en oemotstådlig lust att gå med i redaktionen som skribent, illustratör eller fotograf.

Under hösten har TV-programmet ”FC Z” skördat stora framgångar. Nu är det dags för DIG att visa vad du går för i hockeyrinken! Vi söker sköna, glada och intelligenta killar som vill vara med i laget och det nya TV-programmet.

Det bästa botmedlet inom västerländsk medicinkonst är att skicka iväg ett mail till osqledaren@ths.kth.se.

Du är kille och över 18 år. Du har aldrig spelat hockey och du är INTE intresserad av sport överhuvudtaget. Däremot är du en person med självdistans som brinner för andra intressen i livet, såsom t.ex matematik, teater, politik, språk, rollspel, musik, konst, fysik, historia, tv-spel, datorer, politik etc..

Do it, just do it.

ANMÄL DIG NU! Skicka in en kort beskrivning av dig själv med bild. Berätta vem du är och motivera varför du skulle passa i laget. Gå in på www.ztv.se Alt. maila till liza.ladenberg@nordiskfilm.com

OSQLEDAREN -DIN

BÄSTA

KOMPIS -

Kontaktlinser

OL.indd 1

����������������� ���������������������������

������� ��� ���� ����� ���� ������� ����������� ���� ������ ��������� ��������� ����������������������������������������������� ���������������������������� �� �� �� �� ��

��������������������������������� ��������������������� ����������������������������������������������������� ������������������������������������� ���������������������������������������������������

05-11-24 14.18.42

Priser som på nätet!!! Focus Dailies

160:-/30 st

Focus N & D

750:-/6-pack

Biomedics 1 day

160:-/30 st Biomedics

275:-/6-pack

�������������������������� Legitimerad optiker • Kontaktlinser • Terminalglasögon • Solglasögon Specialglasögon • Modebågar • Synhjälpmedel • Snabba leveranser • Egen verkstad

Gången vid Burger King • Kista Galleria • Tel. 08-751 90 95 • Alla dagar 10-21 Osqledaren#3.indd 4

05-11-24 15.51.15


LEDARE Mycket snack och lite verkstad “ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE och rättigheter är grunden för Centerpartiets politik.” säger Centerpartiet på sin hemsida. ”Ett rättvist samhälle” och ”Hjälp till fattiga länder” ligger på Vänsterpartiets önskelista. Jaha, vad ska man säga? ”Nej, vi vill att folk ska bli diskriminerade och dö av hunger?”

jag hade velat fråga Sveriges politiker om jag bara hade fått chansen. Som till exempel vad de tjänar och hur stor andel av detta går till SL-kort. Varför deras politik ser ut som alla andra partiers politik och varför de ändå inte kan komma överens.

DET FINNS SÅ MYCKET

är varför det alltid är i samma takt som julpyntet börjar dyka upp i butikerna (någon gång i början av oktober), som även politikerna hittar ut ur sina konferenslokaler och miljonvillor. Först då blir det viktigt visa upp sig för folket, för den gemene Mannen På Gatan. I mitt huvud spelas skrämmande paralleller till amerikanska collegefilmer upp, där de nominerade baldrottningarna en vecka innan den stora festen börjar dela ut muffins till alla på skolan för att få deras röst.

NÅGONTIN JAG FÖRUNDRAS ÖVER

EN ANNAN INTRESSANT METOD för marknadsföring är att smutskasta det motsatta blocket, någonting som flitigt används av nästan alla partier. På Socialdemokraternas hemsida hittar man

“Av någon anledning har det blivit effektivare att visa att någon annan är dålig, istället för att häva sig själv som bra. Det är ett lite skrämmande resonemang, försöker man vinna väljarna genom uteslutningsmetoden?” på förstasidan rubriker som ”Moderaterna vill sänka skatten med 250 miljarder” och ”Moderaternas arbetsmarknadspolitik ger ett kallare och hårdare Sverige”. Av någon anledning har det blivit effektivare att visa att någon annan är dålig, istället för att häva sig själv som bra. Det är ett lite skrämmande resonemang, försöker man vinna väljarna genom uteslutningsmetoden? är ett vettigt tillvägagångssätt, då de olika partiernas politik i princip går ut på samma saker. ”Vård och skola - vi kan bättre!” anser Moderaterna vara en av de tre frågor som ligger dem varmt om hjärtat. Medhåll får de från Kristdemokraterna, som anser att ”Värdig vård och omsorg” är ett av deras viktigaste områden. Någonting som i princip alla andra partier också skulle ge sin vänstra arm för. Ändå läser man en gång i veckan och patienter som felbehandlas och äldre som försummas. När så många är överens borde man väl ändå kunna göra rätt massiva framsteg?

DET KANSKE Å ANDRA SIDAN

Osqledaren skulle vilja markera att vi genom denna ledare inte på något sätt tar parti för något parti och/eller block. Vi önskar endast föra en allmän diskussion över det bristfälliga politiska systemet i Sverige.

SJÄLVFALLET INSER MAN att det är själva incitamenterandet som skapar debatter och klyftor mellan de olika blocken. Alla partier har väl välfärd i någon mening som sitt långsiktiga mål. Ibland önskar jag dock att de såg the big picture istället för att ägna så mycket av sin tid och mina pengar åt sitt pajkastande. Lite mindre snack och lite mera hockey, tack. Men det är bara min åsikt.

HELEN SILVANDER chefredaktör

05 Osqledaren#3.indd 5

05-11-24 15.51.17


NYHETER

Text: Elin Li, Magnus Perlerius och KTH-EKOT

Kartläggning av ingenjören

Spadtag för Studentskrapan

I oktober i år startade en undersökning som ska kartlägga ingenjören. Studien ska reflektera den ökande betydelsen av internationella ingenjörer och kommer att svara på frågor som ”Vilken är den typiska karriären för en ingenjör och vilka är faktorerna för framgång vid internationell jämförelse” och ”vilka är benägenheterna och hur utformar man ingenjörens utbildning”. Man är speciellt intresserad av de unga och framtida ingenjörerna för att se vilka branscher och industrier de söker sig till och slutligen hamnar på. Projektet omfattar över 15 länder och är ett samarbete mellan flera universitet och leds av TU Darmstadt i Tyskland. Studien ska pågå under ett år och avslutas i juni 2006 och Osqledaren ser fram emot att skriva om resultatet.

Den 25:e oktober invigdes bygget av Studentskrapan. Om mindre än två år kommer 600 studenter kunna flytta in i skrapan. Ytterligare 20 bostäder tillkommer i ett sjuvåningshus som byggs strax söder om Studentskrapan. De två byggnaderna sammanlänkas genom en inglasad galleria.

Eric Giertz ny vicerektor för tredje uppgiften Eric Giertz tar från och med den 1 januari 2006 över som vicerektor med särskild inriktning mot näringsliv och samhälle. Därmed lämnar han sitt uppdrag som rektor för KTH Executive School, men fortsätter dock som styrelseordförande. Hans uppgift som vicerektor för tredje uppgiften blir att bredda inriktningen på arbetet, och titta på hur KTH i sin helhet ska samverka med det befintliga näringslivet.

OSQLEDAREN

- din kartläsare i skolpolitiksdjungeln

Osqledaren#3.indd 6

Tyvärr kommer många studenter att tvingas välja bort Studentskrapan på grund av allt för höga hyreskostnader. Kostnaden 3300 kronor för en etta som Annika Billström (s) uppskattade tidigare i år beräknas öka. Därmed närmar sig hyrorna för lägenheterna hälften av studiemedlet som idag ligger på 6916 kronor. Vid invigningen höll SSCO:s ordförande Oskar Reimer ett tal och visade bland annat på bostadsproblematiken som många studenter i Stockholm upplever. Nedan följer ett utdrag ur talet: ”Tyvärr kommer det bli alldeles för dyrt för många studenter att bo här i skrapan. Över hälften av Stockholms studenter, vuxna människor, behöver hjälp från föräldrar eller närstående för att klara sin ekonomi. Enligt såväl SSCO som Nordea och Föreningssparbanken klarar en ensamboende student en hyra på ungefär 2300 kronor i månaden. Annika Billström har lovat mina företrädare att Studentskrapans lägenheter ska kosta 3000-3500 kronor i månaden. Nu lutar det tyvärr åt att det blir ännu något dyrare. Men Studentskrapan kommer att finna sina hyresgäster ändå, bristen på boende i Stockholm är fortsatt stor.”

Upprop från KTH Direct om akut hjälp till Pakistan I Pakistan har ofattbara tre miljoner människor blivit hemlösa i en av de värsta jordbävningskatastrofer någonsin. Det är nu en kapplöpning mot tiden för att hjälp ska nå fram innan vintern slår till på allvar och skördar ännu fler offer. En delegation från KTH besökte Pakistan för bara ett par månader sedan för att starta ett långsiktigt samarbete för kompetensuppbyggnad. Men jordbävningen gör att det behövs massor med akut hjälp omgående. KTH Direct (KTH Disaster Resilience Centre) och INUG (Ingenjörer och Naturvetare utan gränser) startar nu en gemensam insamling. Pengarna kommer ograverat att omvandlas till akuta direkta hjälpinsatser på plats i Pakistan. Vi har en fortlöpande dialog med våra kollegor och EWB (Engineers without boarder) i Pakistan. För att snabbt komma igång med denna insamling använder vi INUGs bankgirokonto 5678-7716. Ange Pakistan, KTH på inbetalningsavin.

05-11-24 15.53.05


NYHETER Tillväxt, fast i lägre takt “För svenska teknikföretag räknar vi med en produktionsökning på 3,5 procent under 2006 vilket är lägre än det långsiktiga genomsnittet.

70 % av studenterna vill konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen Över hälften av de jobbsökande högskolestudenterna menar att Arbetsförmedlingen inte hjälper dem att få jobb. 70 procent vill konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen. Hoppet om att få jobb efter examen är litet hos de flesta, men självförtroendet är större bland dem som jobbar extra vid sidan av sina studier. 51 procent saknar en koppling till näringslivet i sin utbildning. Academic Work, Sveriges största bemanningsföretag för högskolestudenter, har landets mest omfattande databas med jobbsökande högskolestudenter. 2 800 av dessa har fått möjlighet att tycka till i Högskolebarometern. Högskolebarometern visar att 58 procent av de jobbsökande högskolestudenterna har en mycket negativ erfarenhet av Arbetsförmedlingen och menar att de inte hjälper/ har hjälpt dem över huvudtaget. Endast 6 procent menar att Arbetsförmedlingen har hjälpt till i stor eller mycket stor utsträckning. 70 procent menar att Arbetsförmedlingen borde konkurrensutsättas. Mer framtidstro bland dem som arbetar extra De flesta högskolestudenter har en pessimistisk syn på sina möjligheter att få jobb efter examen. 71 procent av studenterna tror att det kommer bli svårt eller mycket svårt att få jobb efter examen. Självförtroendet är emellertid större hos dem som har haft ett studierelaterat extrajobb under våren 2005. I denna grupp är 39 procent positiva eller mycket positiva jämfört med genomsnittet på 29 procent. 95 procent av studenterna tror att arbetsgivaren starkt eller mycket starkt värderar arbetslivserfarenhet vid en rekrytering. Högskolebarometern visar att denna uppfattning även stämmer med verkligheten. 67 procent av de studenter som jobbade extra under våren 2005 fick sommarjobb i år, jämfört med 46 procent av dem inte arbetat extra under våren.

Osqledaren#3.indd 7

Därmed hamnar tillväxten på en allt för låg nivå för att ett nettotillskott av arbetstillfällen ska skapas. I så fall blir 2006 sjätte året i rad med färre anställda, vilket aldrig tidigare inträffat.” Det skriver Teknikföretagen i sin prognos för 2006.

87 procent av studenterna är intresserade eller mycket intresserade av att ha ett extrajobb vid sidan om sina studier. 44 procent anser att inkomstreglerna för CSN-bidraget begränsar deras möjligheter att jobba vid sidan om sina studier. Utbildningen bidrar starkt till hur man värderar sin situation Utbildningsbakgrund är av stor betydelse för hur studenterna uppfattar möjligheten att få jobb. Mest positiva är studenter som läser medicin, 53 procent tror att det blir lätt eller mycket lätt att få jobb. Mest negativa är de studenter som läser humaniora, 78 procent tror att det blir svårt eller mycket svårt att få jobb. Om man jämför olika skolor med varandra har de tekniska högskolorna fler positiva studenter än övriga högskolor/universitet. Många saknar näringslivskoppling i utbildningen 52 procent av studenterna saknar en koppling till näringslivet i sin utbildning. Männen är mer positiva än kvinnorna Manliga studerande är i genomsnitt mer positiva till sina möjligheter att få jobb efter examen jämfört med sina kvinnliga kollegor. 34 procent av männen tror att det blir lätt eller mycket lätt att få jobb jämfört med 25 procent av kvinnorna. 54 procent av högskolestudenterna siktar på en chefsposition. Männen är i majoritet då 62 procent vill bli chefer jämfört med 48 procent av kvinnorna. 69 procent av studenterna vill ha arbetslivserfarenhet både i Sverige och utomlands. Männen är något mer intresserade av denna kombination; 75 procent jämfört med 64 procent bland kvinnorna. Endast 2 procent av alla svaranden strävar enbart efter ett jobb utomlands.

05-11-24 15.54.56


NYHETER Bioteknik en bransch med hög tillväxt I AMS branschrapport “Utvecklingen av bioteknikbranschen i Sverige” utmålas bioteknikbranschen som en framtidsbransch för Sverige med en 5-procentlig årlig sysselsättningsökning. Det lyfts fram att Sveriges 500 bioteknikföretag ligger väl positionerat internationellt, och att varannan anställd i branschen har någon form av högskoleexamen. De största hoten mot framtidsbranschen är enligt rapporten kapitalförsörjningen, på grund av de långa utvecklingstiderna, och tillgången av arbetskraft med lämplig utbildning, på grund av branschens skiftande kompetensefterfrågan.

OSQLEDAREN

- håller dig uppdaterad.

Text: Magnus Perlerius och Elin Li

Personer med utländsk bakgrund får vänta längre på jobb – trots fullständig svensk högskoleutbildning

kurskamrater med svensk bakgrund borde det inte finnas någon skillnad i etableringsgrad. Men i nästan samtliga examensgrupper har personer med utländsk bakgrund svårare att få jobb.

Examinerade med utländsk bakgrund etablerar sig långsammare på arbetsmarknaden än personer med svensk bakgrund. Detta trots att de har genomgått en fullständig svensk högskoleutbildning. – Skillnaden är svår att förklara på något annat sätt än att det förekommer diskriminering på den svenska arbetsmarknaden, säger Sigbrit Franke, chef för Högskoleverket.

80 procent av alla examinerade med svensk bakgrund har arbete ett år efter examen. Motsvarande siffra för första generationens invandrare är 73 procent och för andra generationens invandrare 78 procent.

Av de 38 000 personer som tog examen läsåret 2001/2002 har 11 procent utländsk bakgrund. De flesta, 75 procent, är första generationens invandrare. Eftersom de har genomgått exakt samma utbildning som sina

4 av 5 ingenjörer har jobb ett år efter examen Jämfört med tidigare år uppvisar civil- och högskoleingenjörer en liten nedgång på arbetsmarknaden, men fyra av fem civilingenjörer (81procent) har ändå mycket god chans till jobb ett år efter examen. Något svårare att få jobb har högskoleingenjörerna där 76 procent har fått jobb under samma period. Däremot är det fortfarande tufft att söka jobb för arkitekter. Endast varannan lyckas hitta ett jobb ett år efter sin examen. Siffrorna kommer från en ny undersökning som Högskoleverket gjort. Man har tittat på hur de 38 000 personer som tog examen läsåret 2001/2002 hade etablerat sig på arbetsmarknaden år 2003. Undersökningen visar att 78 procent var etablerade, 77 procent av männen och 79 procent av kvinnorna. Röda Korsets högskola bäst på KTH Campus Vårdutbildade tillhör den grupp som etablerar sig lättast

Osqledaren#3.indd 8

Skillnaden blir ännu tydligare om man tittar på hur stor andel som står utanför eller har en svag ställning på arbetsmarknaden. Det gäller för 10 procent av de examinerade med svensk bakgrund, medan hela 17 procent av första generationens invandrare har problem med övergången till arbetsmarknaden efter examen. Motsvarade siffra för andra generationens invandrare är 13 procent.

på arbetsmarknaden. 90 procent eller mer har jobb ett år efter examen (Röda Korsets högskola 92 procent). Allra svårast att etablera sig har konstnärligt utbildade. Endast 38 procent har fått jobb ett år efter examen. Trögt går det också för personer med humanistisk examen, till exempel språkvetare, filosofer och historiker. Andra grupper med svag ställning på arbetsmarknaden är journalister och kommunikationsvetare. Av högskolor och universitet med brett utbildningsutbud etablerar sig studenterna från Högskolan i Jönköping lättast efter avslutad utbildning. 84 procent av dem som examinerades 2001/02 hade fast jobb år 2003. Fyra av fem ingenjörer från KTH har samtidigt fått jobb (80 procent). Södertörns högskola har den lägsta etableringsgraden, 66 procent. Skillnaderna mellan lärosätena beror främst på vilka utbildningar de erbjuder och hur den lokala arbetsmarknaden ser ut. Om studenterna måste flytta för att få jobb efter examen blir etableringen fördröjd.

05-11-24 15.56.45


FORSKNING OCH TEKNIK KTH in Your Pocket Den tionde upplagan av KTHs forskningskatalog “KTH in Your Pocket 2005” är nu ute. Det är en imponerande bild som katalogen visar upp över alla de mer än 1 200 forskningsprojekt som bedrivs vid KTH. Forskningsintensiteten vid KTH kan även exemplifieras av antalet publicerade vetenskapliga artiklar per professor som är lika många vid KTH som vid det ansedda Cambridge universitetet. Och KTH medverkar i nästan 100 forskningsprojekt inom EUs sjätte ramprogram. Här finns också en lista över alla de 224 doktorsavhandlingar som lades fram vid KTH under år 2004. KTH-EKOT

Ny fiskodling lär abborrar gå på toaletten Snart kan vi odla fisk på samma sätt som man sköter en höns- eller grisfarm, där man tar hand om fiskarnas avföring. Det här ökar antalet platser man kan ha en fiskodling på och ser därmed till att till exempel abborre eller gös inte behöver bli utfiskat från Östersjön. En konventionell fiskodling tär mycket på den omkringliggande miljön. Fiskarnas avföring övergöder växtligheten kring odlingen, vilket förbrukar syret och slår ut andra arter. Därför ligger de flesta odlingar en bit ut till havs, där vattnet omsätts snabbt. KTH utvecklar i samarbete med Östgös AB en ny sorts fiskodling där fiskarna, istället för en nätkasse, lever i en stor påse som är nedsänkt i olika vattendrag, ungefär som ett akvarium i sjön. Friskt vatten från den omgivande sjön pumpas in kontinuerligt för att syresätta vattnet och fiskarnas avföring sugs ut genom en pump i botten av påsen. Den första provanläggningen ligger på Östersjökusten i St Annas skärgård strax söder om Norrköping. Ola Öberg www.kth.se/forskning

Osqledaren#3.indd 9

Den oknäckbara koden – säkerhet med hjälp av osäkerhet Kan vi med hundraprocentig säkerhet säga att ingen har avlyssnat ett samtal? Ja, om vi utnyttjar naturens osäkerhet till vår fördel. KTH är med i spjutspetsen på ett internationellt forskningsområde med målet att ta fram den oknäckbara koden. Med internets väldiga framfart har behovet av säker kommunikation ökat och kommer att öka än mer. Kodmakare och kodknäckare har i århundraden fört en katt och råtta-lek där nya system alltid forcerats av olika hackers. Nu verkar det dock som om tekniken har drivit kapplöpningen till ett slutgiltigt avgörande där kodmakarna kommer att stå som segrare. Fysikens lagar gör det nämligen omöjligt att avslöja det slutgiltiga systemet – kvantkryptot. – Det är svårt att säga hur stor kvantkryptotekniken kommer att bli. Vi vet att den fungerar och den har demonstrerats och använts vid en riktig penningöverföring i Wien. Om den sen lyckas bli ekonomiskt försvarbar i fråga om räckvidd, överföringshastighet och kostnader för själva systemen, det är frågor som forskningen ska försöka visa de närmaste åren, säger Anders Karlsson, professor på KTHs laboratorium för fotonik och kvantelektronik. Anders Karlssons forskargrupp deltar i EU-projektet SECOQC, Development of a Global Network för Secure Communication based on Quantum Cryptography, som startade i april 2004 med tolv länder inblandade. Projketet är en uppföljare till ett tidigare EU-projekt kring kvantfysikens tillämpningar som under Anders Karlssons ledning belönades med EUs prestigefyllda Descartes-pris 2004 för excellent forskning. Målet är att skapa riktiga verktyg för att kunna bedriva avlyssningssäker kommunikation och därigenom undvika till exempel industrispionage. Jacob Seth-Fransson www.kth.se/forskning

Scratchdoktorn kan komma På KTH Tal, musik och hörsel bedriver man forskning på olika musikinstrument. Ett av de senaste musikinstrumenten som har tillkommit inom populärmusiken är skivspelaren. Kjetil Falkenberg Hansen arbetar med en avhandling om scratching, det skrapande ljud som uppstår då man drar en vinylskiva fram och tillbaka på en skivspelare. Med de data han har fått fram i sina studier har han utvecklat en scratchsynthesizer. Det har han gjort mest för att testa om inspelningarna av DJ 1210 Jazz gick att syntetisera. Men han har inga tankar på att utveckla den ultimata virtuella discjockeyn. Huvudsyftet med forskningen är att förstå de olika teknikerna som finns inom scratching. Håkan Soold www.kth.se/forskning

05-11-24 15.58.54


DEBATT: PhösarGasquen 2005 Varför ger Elektro en obehaglig stöt? som bäst beskriver vad som kändes när vi läste det mejl som gått ut till Elektrosektionens aktiva medlemmar från deras högste ansvarige för mottagningen. Mejlet gäller PhösarGasquen och kontentan är att när de nu fått den otacksamma uppgiften att anordna festen så kan de tjäna pengar på denna och använda vinsten för att t.ex. måla om sektionslokalen (vilket för övrigt gjordes under sommaren). Ett konkret exempel beskrevs där de beräknade att gå med 50 kronors vinst per person som kom till festen. Här skall nämnas att PhösarGasquen är en av få fester på campus som årligen drar 300 personer, vilekt betyder 15 000 kr i vinst. Detta är pengar som tas direkt från alla de som är med och lägger ner halva sin själ i mottagningen helt gratis! UPPRÖRD ÄR DEN KÄNSLA

OSQLEDAREN #3 05/06 DEBATT

HELA MOTTAGNINGEN bygger

på ideellt arbete och för många av de faddrar som är med i mottagningen så är PhösarGasquen en kick-off, ”den där stora roliga festen med alla sektionerna”. För er som inte varit med i mottagningen är PhösarGasquen en fest för alla som är med och anordnar mottagningen på KTH. Åtagandet att arrangera denna rot-

eras mellan de olika sektionerna så att varje sektion anordnar ungefär vart tionde år, det vill säga, ofta hjälps två sektioner åt. I år var det Elektros tur att arrangera. VAD VI INTE FÖRSTÅR är hur de räknar med att alla deltagarna vill lägga 50 kronor ur egen ficka till bland annat en ommålning av Elektros sektionslokal. Detta är givetvis ett effektivt sätt att dra in extra pengar till sektionen, och kanske även dessutom den nya vägen att gå när kassan sinar. Vi anser dock att en bättre metod skulle vara att ha en insamling där alla själva kunde välja om de ville lägga av sina egna pengar till liknande ändamål. VI SKULLE UPPSKATTA om Elektro kan svara och förklara hur de tänkt?! Vi förstår då inte hur tanken med en stor planerad vinst på PhösarGasquen ens uppkommer.

Per Brännström M-01 Martin Grysell K-02

10

Osqledaren#3.indd 10

05-11-24 15.59.05


DEBATT: Svar från Elektro Kommunicera mera! UPPRÖRD ÄR DEN KÄNSLA som bäst beskriver vad jag kände när jag (ansvarig för PhösarGasquen 2005) fick veta att en debattartikel inom ett fåtal dagar skulle komma att publiceras i Osqledaren.

författarna att PhösarGasquen skulle ha genererat ett stort överskott som sedan påstås ha används till ommålningen av Tolvan (Elektrosektionens sektionslokal). Detta är på inget sätt sant. Tolvan blev mycket riktigt ommålad under sommaren av ideellt arbetande teknologer men med finansiering från Akademiska Hus efter det att en omfattande fuktskada upptäckts. Vad är det då som har gjort att jag i skrivande stund sitter och försvarar mig med papper och penna (läs: dator)? I ARTIKELN ANTYDER

EFTER DET ATT ELEKTROSEKTIONEN tveksamt tagit på sig uppgiften att anordna PhösarGasquen 2005 satte jag mig ner och författade, i all hast, ett mail som jag skickade till Elektrosektionens ledningsgrupp. I detta mail försökte jag skapa incitament för att locka och intressera dessa personer att hjälpa mig anordna den stundande festen. Längst ner i mailet anger jag ett räkneexempel. I detta exempel skriver jag att man, på en biljett med priset 250 kronor, enkelt borde kunna göra en vinst på 50 kronor. NÄR JAG BÖRJADE med planeringen på allvar tog jag kontakt med personer som var med och anordnade PhösarGasquen förra året samt kårens mottagningsansvarig. Här fick jag massor med bra information och tips. Efter dessa samtal bestämde jag mig att ett biljettpris på 200 kronor var tillräckligt. Detta betyder att om man använder samma räkneexempel som ovan skulle vår vinst krasst bli 0 kronor.

att jag formulerade mig dåligt i exemplet då den oinvigde skulle kunna tro att den eventuella vinsten skulle JAG MEDGER

tillfalla Elektrosektionen, jag vill bestämt påpeka att detta aldrig var tanken. Planen var hela tiden att de som slitit hårt och arbetat under festen skulle bli avtackade på ett adekvat sätt. NÄR PLANERINGEN av

PhösarGasquen tog fart på riktigt och jag suttit räknandes och kalkylerandes på min kammare beslutade jag att 10 % av den totala omsättningen skulle fungera som en buffert för eventuella oväntade utgifter. Då inga större oväntade utgifter uppkom innebar detta att en liten vinst gjordes. Denna användes för att tacka de som arbetat under dagen och kvällen. VÄRT ATT NOTERA är att mailet, som så olyckligt misstolkats av författarna till den första artikeln, skickades ut den 27:e april och att inget var då på något sätt bestämt angående PhösarGasquen. Detta gav författarna till debattartikeln mer än 6 månader på sig att kontakta mig och ifrågasätta hur jag tänkt, om inte annat för att rätta till det eventuella misstaget. Jag anser i efterhand att det är en väldigt stor tidsrymd och väntar spänt på förklaringen varför inget försök till kontakt gjordes. JAG KÄNNER FÖRFATTARNA via vänner och olika organisationer på KTH men inte personligen. Jag anser dock inte att det är ett tillräckligt skäl för att inte först komma till mig och ställa den enkla frågan: ”Vad menar du med ditt mail?” MED DETTA SVAR vill jag nu lämna er med en nybakad moralkaka. När frågor eller spekulationer uppstår, vare sig det är i skolan, privatlivet eller jobbet. Prata med vederbörande direkt så att man kan lösa problemet snabbt och enkelt.

Andreas Andersson E-01

11 Osqledaren#3.indd 11

05-11-24 15.59.11


DEBATT: Olja och blod Svar till kommunisten

I vår följetong om olja, blod och pajkastning följer nedan en fortsättning av debatten kring artikeln ”En stinkande cocktail av olja och blod”, publicerad i Osqledaren #1 05/06. Bataljen är långt ifrån över. Långt ifrån. Mikael Nilsson börjar i sitt senaste nonsenssvar med att hänvisa till ett debattinlägg som inte finns. Det är en fin argumentationsteknik som uppskattas. Tilläggas kan att vänsterextremisten Nilsson själv skrev i ett liknande svar som aldrig publicerades att arabvärlden istället för att sälja olja ska börja bli självförsörjande. Samma råd gav vänsterextremisterna Afrika på 1950-talet, och den taktiken har ju uppenbarligen fungerat alldeles utmärkt. VÄNSTEREXTREMISTEN

I ÖVRIGT vet

Nilsson fortfarande inte vad han vill säga, annat än det gamla snacket om att kapitalismen och USA är orsaken till all ondska i världen. Vänsterextremisten Nilsson menar att kostnaderna för kriget inte hör till diskussionen. För USA är det alltså oväsenligt att det har kostat 200 miljader dollar att “säkra oljetillgången”. Jag får heller inget svar på vad detta betyder så jag upprepar frågorna:

OSQLEDAREN #3 05/06 DEBATT

* Menar Nilsson att USA och andra länder som konsumerar arabländernas olja inte betalar för den (med pengar)? * Menar Nilsson i så fall att USA och andra länder som konsumerar arabländernas olija stjäl den, mot arabländernas vilja? * Vem är det som står för konspirationen, oljebolagen som tjänar på högre priser eller regeringen som tjänar på lägre priser?

12

Osqledaren#3.indd 12

* Sist men viktigast: vad innebär det att “säkra oljetillgången”? Tror vänsterextremisten Nilsson på största allvar att arabvärlden egentligen inte vill sälja olja till västvärlden, och att dessa därför vill ha en “osäkrad tillgång”? SLUTLIGEN svar på tre direkta frågor: BNP = produktion, produktion motsvaras av konsumtion. Den “inhemska oppositionen” i Irak har stöttats i årtionden utan resultat. USA:S kongressledamöter skickar i större utsträckning, procentuellt sett, sina barn i krig är den amerikanska allmänheten.

allt som ofast från hat istället för fakta i sin argumentation, det är ingen nyhet. I detta fallet vill extremvänstern få oss att tro att västvärlden stjäl arabländernas olja, vilket inte är sant. De är fullständigt beroende av att sälja den till oss, för pengar, för att få inkomster att överleva på. Detta kan vänsterextremisten Nilsson tycka är dåligt, men nu ser verkligheten ut på det sättet. I en rosafluffig fantasivärld kunde fabriker och bilar drivas av sockervadd och alla länder vara själförsörjande, men så fungerar det inte idag. Trots det går USA de facto in för att minska oljeberoendet och framför allt behovet av import. EXTREMVÄNSTERN UTGÅR

VÄNSTEREXTREMISTEN Nilsson använder sig att siffror och statistik men vet inte själv vad han försöker bevisa. Det blir mest en patetisk sörja av förvirring och rena lögner.

Oskar Zander

05-11-24 15.59.14


�����������������

� � ���������������������������������������� ��������������� ��� ���� ������� ���������� ����������� ���� ����� ��������� ����� ���������� ���� ����� ���� ������� ���������� ����� ��� ������ ���� ������� ������ ���� ��� �����������������

� � ������� ������������������� ���� ��� ��������� ������������������������������������������������������ ����������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������ �������������������������

� � � � ������������ ����� ���� �������������� ��������������������������������������������������������� ������������������������������������������������ ������������������������������������������������������ �����������������������������������������������������

� � � � � � � ������������ ���� ���� ���� ������ ��� ��� ���� ���� �������������������������������������������������������� ������� ��� �� ������ ��������� ����� ����������� ���� ������������ ������������������������������������������������������� �����������������

� ���������������������������������������������������� ������� ���� ��� ���� ���� ������ �������� ���� ������� ������������� ���������� ��� ��� ������������������ �������������������������������������������������������� �������������

� ������������������������������������������������� �������������������������������� ��������������������������������������������������� ���������������������������������������������������� �����������������

� � � � � � � � � � � � � ���� ���� ��� ������� ��� ������ ���������������������������������������������������� ������������ ���� ��� ����� ��� �� ������� ���� ����������� �����������������

� � � �������������������������������������� ����������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������ ��������������������������������������������������������� ����������������������������������������

� ������������������������������������������������������ ������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������ ����������������������������������������������������

� ���������������������������������������������������� ����������������������������������������������������� ������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������

�������������������������������������������� � � �������� ���� ������� ��� �������� ������� �� �������������� �������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������� ����������������������������

��������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������� �������������������

����������������������������������������

��� ���� � � � � � ���� �����

������������������������������������������������������� Osqledaren#3.indd 13

05-11-24 15.59.17


Sveriges karta ritas om På Grand Hotel i Stockholm fick Osqledaren, under ett av Sveriges Kommuner och Landsting anordnade möten, se vuxna politiker sitta och rita om vårt fäderlands karta På fullt allvar.

OSQLEDAREN #3 05/06 SVERIGES NYA KARTA NYBÖRJARENÄTEN

Text & illustration: HELEN SILVANDER

Osqledaren#3.indd 14

Under hösten har ett antal avgörande diskussioner i Ansvarskommittén skett, gällande den framtida regionala indelningen i Sverige. Sveriges Kommuner och Landsting anordnade därför fem medlemsdialoger runt om i landet, där Sveriges nya karta i en workshop diskuterades och ritades om. Ansvarskommittén har som uppgift att se över det regionala samarbetet mellan Sveriges kommuner och landsting, med syftet att skapa ett bredare perspektiv för en hållbar tillväxt och utveckling i Sverige. Ett av resultaten påvisar att det vore lämpligt att minska antalet regioner som finns idag. Det man hoppas vinna är bland annat en enklare trafik- och kommunikationsstruktur, bättre samordning inom högre utbildning, forskning och hälsovården samt ett handlingskraftigare näringsliv i den pågående internationaliseringen. Inget beslut är taget i dagsläget, men man ser redan nu problem med att komma överens om hur en eventuell framtida regionsindelning skall se ut. Därav ritstugan. Värt att notera är att ingen av de 22 workshop-grupperna på mötet i Stockholm presenterade samma lösning. Vi väntar således med stor spänning på kommitténs resultat, som skall presenteras under våren 2007. Ett, av Osqledaren uppskattat, medelvärde kan dock redan nu ses här till vänster.

05-11-24 15.59.36


KTH:s NYBÖRJARENKÄT Varje år utförs en omfattande enkät bland KTH:s nybörjarstudenter. I år behandlade den klassiska ämnen som utbildning, bakgrund och framtid, frågor som cirka 2100 studenter fick ge sin syn på.

Intresse för naturvetenskap och teknik viktiga faktorer för val av KTH

”Intresse för naturvetenskap och teknik” tätt följt av ”Utbildningen vid KTH har gott rykte” var de tyngst vägande skälen för att nybörjarna sökt sig till KTH. Dessa alternativ valdes av nära 60 procent vardera På tredje plats kom ”Stora valmöjligheter mellan olika typer av arbete efter examen”. Som nummer fyra kommer ”Karriärmöjligheter”. De senare valdes av runt 30 procent vardera. Flera svarsalternativ var tillåtna. En av tio valde KTH redan på högstadiet

46 procent anger att de bestämde sig för att söka till KTH efter gymnasiet medan 36 procent bestämde sig under gymnasietiden. Lite överraskande är att hela 11 procent (12procent män, 9 procent kvinnor) bestämde sig redan före gymnasiet. Kvinnorna har generellt bestämt sig senare än männen. Hela 56 procent av kvinnorna, jämfört med 42 procent av männen bestämde sig för KTH först efter gymnasiet.

Av KTH:s studenter är 75 procent män och 25 procent kvinnor. De flesta som söker till KTH är mellan 18 och 21 år. Antalet i denna åldersklass tenderar att öka. 2003 var andelen 18-21-åringar 63 procent och 2005 var andelen i samma åldersklass 69 procent. 2005 var hela två tredjedelar av de nyinskrivna uppväxta i Stockholm. Andelen personer uppväxta i något utommordiskt land var 6 procent 2005. Andelen som inte har svenska som modersmål var 19 procent, medan andelen med svenska som modersmål var 81 procent. Detta är i stort sett en oförändrad uppdelning jämfört med de senaste åren. Det finns en liten skillnad mellan könen vad gäller uppväxtort. Andelen kvinnor som är uppväxta utanför Stockholmsregionen är större för nästan alla regioner. 69 procent av KTH:s nyinskrivna studenter 2005 har minst en förälder med akademisk bakgrund, medan 27 procent har ickeakademisk bakgrund.

KTH:s typiska student

Medelstudenten är stockholmare, man runt 20 år och har svenska som modersmål samt minst en förälder med akademisk bakgrund.

Osqledaren#3.indd 15

Hälften av KTH:s nybörjare bor kvar hos föräldrarna, detta är en svag ökning sedan 2003. Större andel män än kvinnor bor kvar hemma.

15 05-11-24 15.59.42


Osqledaren#3.indd 16

06-01-25 13.31.44


Sparkad på grund av graviditet? Nyligen väcktes stor uppståndelse i media när en doktorand påstod sig ha blivit avskedad från sin doktorandtjänst för att hon blev med barn. Hon gick till Högskoleverket, som kritiserade KTH, vilket ledde till att man tog tillbaka henne. Vad var det som fick KTH att omvärdera sitt beslut? Text: SARA GUSTAVSSON Illustration: HELEN SILVANDER

Pia Harèll ligger ettårige Lukas och sover i vagnen. Han är mycket större än vad jag hade föreställt mig - det slår mig att det faktiskt har gått mer än ett år sedan tilldragelserna på institutionen för Farkost och Flyg. Och ändå är det inte mer än en månad sedan fallet kom upp på löpsedlarna. Hur kommer det sig? Enligt Pia uppmärksammades hennes situation i media i och med att hon JO-anmälde KTH. Men under hela året som har gått har det varit många turer fram och tillbaka, med ett stort antal brev och remisser som har skickats och kommenterats.

NÄR JAG TRÄFFAR

ETT OVÄNTAT BESKED. Pia började som doktorand på Farkost och Flyg

2001, under avdelningen för fordonsdynamik. Det första halvåret jobbade hon som projektanställd och sedan dess som doktorand i ett projekt för Banverket. I juni förra året tog hon sin licentiatexamen. Då var hon gravid i fjärde månaden. Fyra veckor tidigare hade hon tillsammans med sin handledare gjort upp en studieplan i vilken det framgår att hon har två år kvar till sin doktorsexamen. I SEPTEMBER FÖRRA ÅRET hölls ett projektmöte där Pia, hennes huvud-

handledare och biträdande handledare medverkade. Pia trodde att syftet med mötet var att utvärdera licentiaten och diskutera framtiden. Hon hade då nio veckor kvar till sin mammaledighet och anade intet. Därför kom det som en chock för henne när hon fick höra att hon inte ansågs lämplig för forskarstudierna och avråddes från att fortsätta. Istället blev hon erbjuden en tjänst 4-6 månader efter föräldraledigheten, ett erbjudande Pia inte ger något för. – Det sa hon (handledaren) förmodligen bara för att det skulle se bra ut på papperet. Hon förstod nog mycket väl att jag inte skulle kunna tacka ja till det efter att hon just berättat för mig hur värdelös jag var. MOTIVEN FÖR UPPSÄGNINGEN var att hon inte verkade tillräckligt intresserad av ämnet och inte tog tillräckligt många egna initiativ. Allt

17 Osqledaren#3.indd 17

06-01-25 13.31.49


detta enligt huvudhandledaren, medan den biträdande satt tyst. Det har varit honom Pia haft mest kontakt med i sitt arbete och hon är övertygad om att han skulle ha låtit henne veta om hennes arbete inte levt upp till förväntningarna. Pia påstår att hon inte hade någon anledning att tro att man var missnöjd med henne. – Jag trodde jag skötte mitt jobb bra, och jag är övertygad om att jag har gjort det också. Nivån på licen blev ju ändå godkänd. Dessutom så fanns det inte mycket utrymme för egna initiativ inom det projekt jag medverkade i, det mesta var uppstyrt. för på institutionen menar man att man vid upprepade tillfällen betonat vikten av förståelse samt uttryckligen förklarat att Pias insats uppvisade påtagliga brister. I breven till Högskoleverket skriver rektor att ”handledarna bedömer att Pia Harèll fått avsevärt mer aktivt stöd i sina studier än vad normalt är fallet.” Detta finns dock inte dokumenterat någonstans, och det är främst för detta som Högskoleverket framfört kritik mot KTH. HÄR STÅR DOCK ORD MOT ORD

OSQLEDAREN #3 05/06 SPARKAD PÅ GRUND AV GRAVIDITET?

FORMELLA BRISTER I UPPFÖLJNINGEN. När Pia fick beskedet försökte hon i första hand prata med institutionen, vilket inte ledde någonstans. I egenskap av huvudhandledare hade denna det avgörande ordet och är därtill den som är expert inom Pias område på institutionen. När hon inte kunde diskutera fram en lösning med institutionen kontaktade hon personalchefen på KTH, och hennes fall togs upp på ett möte i styrelsen. Där kom man fram till att Pia borde få fortsätta sina forskarstudier. – De sa ungefär att jag fick fortsätta om det fanns pengar. Men det fanns det ju inte. PIA SKREV DÅ TILL REKTORN som kontaktade sina jurister och de kom fram till ungefär samma sak. Enligt Högskoleförordningen har en doktorand rätt till att fortsätta sina studier med de resurser som krävs även om förordnandet har gått ut, men studierna måste i så fall bekostas på annat sätt. Man hittade inte heller något fel i institutionens handlande. Med detta var rektor nöjd, men inte Pia. Hon tog fallet vidare till Högskoleverket och bad dem om hjälp. Hon bifogade brevet hon fått från rektor och den studieplan som hade satts upp i maj. En utredning av fallet drog igång av Högskoleverket, som kom fram till att uppföljningen av Pias forskningsutbildning ”uppvisar stora formella brister”. Studieplanen skall utvärderas varje år, något man har slarvat med i Pias fall. Framförallt riktas kritik mot att de invändningar man haft mot Pia inte dokumenterats någonstans. I och med detta fastställer man att ”KTH:s hantering av Pia Harèlls ärende inte har uppfyllt rimliga krav på rättsäkerhet. För detta måste KTH

kritiseras.” KTH GER ETT NYTT ERBJUDANDE. I augusti gjorde Pia också en JO-anmälan och det var alltså i samband med denna som media uppmärksammade hennes situation, och två veckor senare kunde man läsa i DN att KTH backat och gett Pia doktorandtjänsten tillbaka. Pia själv drar slutsatsen att det var medias inblandning gjorde att institutionen kände sig tvungna att ge henne ett erbjudande. Enligt Marianne Öfverström, KTH:s jurist, hade tidningarnas uppmärksamhet ingen betydelse. – Det var helt och hållet kritiken från Högskoleverket som ledde till det beslutet.

av Högskoleverket håller man just nu också på att se över sina rutiner när det gäller uppföljning av studieplaner, och informerar sina anställda om betydelsen av dessa. Enligt Peter Göransson, prefekt på institutionen för Farkost och Flyg har man kanske inte tidigare förstått vilken status studieplanerna har. – Studieplanerna ska uppdateras varje år, och där ska även prestationerna framgå. Pias studieplan skulle ha framfört kritiken, nu har vi framfört den på annan form. Och det är där Högskoleverket anser att vi brister ur rättssäkerhetssynpunkt. PÅ UPPMANING

att Pia känner sig djupt besviken över hur hon har blivit behandlad av sina handledare. Och hon är övertygad om att hennes graviditet indirekt var en orsak till uppsägningen även om kanske inte den främsta. – Jag hade aldrig fått sparken om jag inte blivit med barn, säger hon bestämt. Detta är något som KTH starkt dementerar, och hänvisar till att hon erbjöds en anställning efter nedkomsten. DET ÄR TYDLIGT

ÄVEN OM KTH nu har valt att ta henne tillbaka, finns det detaljer som måste lösas innan hon kan fortsätta doktorera. Som huvudhandledare står fortfarande samma person som gav henne sparken förra hösten, något som Pia av förståeliga skäl skall försöka ändra på. Det är inte heller riktigt klart inom vilket projekt hon kommer att arbeta, även om det ser ut att finnas möjlighet att fortsätta arbeta för Banverket. Trots osäkerheterna är hon nöjd med Högskoleverkets beslut. – Det känns ändå skönt att veta att det går att få rättvisa även om det från början kändes rätt hopplöst. Jag hoppas att ingen annan behöver råka ut för det här. Hennes önskan är att hennes ansträngningar i det långa loppet kan förhindra att någon annan blir behandlad på samma sätt som hon. – Oavsett anledning, man sparkar inte någon i sjunde månaden.

18

Osqledaren#3.indd 18

06-01-25 13.31.52


KTH tar bottenplats The Times Higher Education Supplement har nyligen gjort en rankning över världens 200 främsta universitet, där KTH hamnar på den icke så smickrande platsen 196. Text: KTH-EKOT Illustration: KAMILA SWIEZEWSKA

kommer på en fjärde plats bland världens hundra bästa biomedicinska universitet i den nya rankning som just publicerats av The Times Higher Education Supplement, THES. KI placeras efter Harvard, Cambridge och Oxford och före Stanford, Imperial College och John Hopkins University när det gäller det biomedicinska området. Nordiska universitet får över huvud taget en bra placering på detta forskningsfält. Helsingfors hamnar på plats nummer 39, Århus 68, Uppsala 70, Köpenhamn 78 och Lund 98. KAROLINSKA INSTITUTET

KTH LÅNG NER PÅ RANKINGLISTAN. Tabellen över de hun-

dra bästa teknologiska högskolorna i världen får Tekniska högskolan i Helsingfors plats 52, KTH 58, Chalmers 59, Danmarks Tekniske Universitet 60 och NTNU i Trondheim 93. rankning över världens 200 främsta universitet får Helsingfors plats 62, Köpenhamn 66, Århus och Oslo delar på plats 138, Danmarks Tekniske Universitet 154, Chalmers 166, Lund och Uppsala får plats 180, Göteborg 190, Tekniska högskolan i Helsingfors 194 och KTH 196:e.

I EN MER GENERELL

I GRUPPEN

Osqledaren#3.indd 19

“science universities” rankas Århus som 47,

Köpenhamn som 49 och Uppsala som 91. Bland “arts and humanities universities” finns inga svenska institutioner representerade. Däremot kommer Köpenhamn på plats 18 medan Helsingfors och Oslo delar på plats 29. I gruppen för samhällsvetenskap kommer Köpenhamn på plats 50, Handelshögskolan i Stockholm får plats 55, Helsingfors 73 och Oslo 90. BYGGER PÅ ENKÄT BLAND 2000 FORSKARE. Som synes finns det en del diskrepans mellan de olika tabellerna och liksom när det gäller alla andra rankningar finns det en rad frågetecken att sätta inför metodiken. Det finns t.ex. betydande skillnader mellan denna studie och den uppmärksammade rankning som sedan några år tillbaka görs vid ett universitet i Shanghai. Påfallande i THES version är att universitet i engelskspråkiga länder (eller länder som i hög utsträckning publicerar på engelska) tenderar att gynnas. THES tabeller bygger till en betydande del på “peer score”, dvs. på uppfattningar om olika universitets prestationer som inhämtas genom enkäter till drygt 2 000 forskare från hela världen. I det avseendet är tabellerna åtminstone en indikator på olika institutioners status i en begränsad del av den internationella forskarvärlden.

Den mer generella rankningslistan finns på THES hemsida www.thes.co.uk/statistics

06-01-25 13.31.57


OSQLEDAREN #3 05/06 LJUVA NOSTALGI

Sidorna p책 detta uppslag 채r tagna fr책n Osqledaren #6 1959. Word.

Osqledaren#3.indd 20

05-11-24 16.00.42


Sidorna p책 detta uppslag 채r tagna fr책n Osqledaren #6 1959. Hepp. Osqledaren#3.indd 21

05-11-24 16.00.55


armada 2005 Exjobb, exjobb, exjobb. Med dessa tre ord skulle man kunna sammanfatta årets arbetsmarknadsmässsa, Armada. Fler än 110 företag hade samlats under de två dagar i november då den milda hösten valt att ge plats för den mer hårdföra. Men det bistra klimatet syntes inte till i företagsmontrarna, där istället idel glada budskap om ex-jobb och anställningar tycktes råda. Osqledarens alldeles egna Armada-veteran kände pulsen. Text & foto: KJ ANDERSSON

Osqledaren#3.indd 22

kan inte dra sig till minnes att någon ARMADA de senaste åren varit så positiv, och haft så mycket att erbjuda studenterna på väg ut i arbetslivet. Det kändes som om man kunde skiriva upp sig på listor och databaser i var och varannan monter. Men det var inte bara företag, utan även föreningar och förbund vars enda uppgift var att stötta de blivande ingenjörerna på väg ut i arbetslivet och långt därefter, som gav ett ovanligt positivt intryck. OSQLEDARENS UTSÄNDE

EN AV NYHETERNA för årets Armada var att både KTH-biblioteket och Nymble användes som mässlokal. Både företag och studenter verkade väldigt nöjda med den nya rymliga lokalen och då framförallt den, på sina ställen, väl tilltagna takhöjden, vilket

05-11-24 16.01.07


skapade en luftig atmosfär. Dock fick de mindre rummen en lätt klaustrofobisk känsla i jämförelse. Norra galleriets gatuloppslika utformining, med horder av studenter och företag, förde närmast tankarna till djurintaget på ett slakthus. Flera tusen kilo stressat kött är inte den optimala miljön för kreativa samtal med näringslivet. BLAND ALLA NYA och trevliga inslag för i år fanns bland annat fluortanten, gratis klippning och den fria massagen i KTHB. Många var de studenter som längtansfullt såg mot de knådande fingrarna, men inte orkade eller hade tid att vänta på att ge rygg, nacke och ansikte vad de förtjänade. Vore inte detta något för KTH i stort, att alltid ha några massörer till hands för utslitna te-

Osqledaren#3.indd 23

knologer? Något att tänka på, Flodis. måste alla ni som tycker att Armada är ekvivalent med pennor och godis, hålla med mig om att det var ett bra år för de kortsiktigt planerande, men ett sämre för de långsiktiga. Man har ju de senaste åren kunnat se en trend i att företagen mer och mer gått över till icke-förslutet godis, vilket gör det betydligt svårare att fylla kassen. Det var dock trevligt att se återkomsten av läppsalva, något som totaldominerande 2002, men som varit frånvarande de senaste åren. Förra årets favorit, nyckelbanden, syntes inte alls till i någon större utsträckning, liksom ölöppnarna från 2001. (Skärpning!)

SLUTLIGEN

05-11-24 16.01.18


blickar mot stjärnorna

ELITEN

Text: OSKAR ZANDER Foto: JONAS GUNNARSSON

NOVA 100 är ett nätverk för akademiker som bara är öppet för de bästa av de bästa. Ett rekryteringsföretag som utöver studieresultat och hårdplugg dessutom värderar rent personliga och ledarskapsrelaterade egenskaper. En organisation där det inte räcker med att ha toppbetyg för att antas. En drömvärld för elitistiskt sinnade medborgare. Därför överraskar Nova100:s VD Fredrik Andersson när diskussionen glider in på politik:

OSQLEDAREN #3 05/06 NOVA 100 DESIGN FÜR ALLE!

- Jag är socialdemokrat. Ändå ser han det som sitt uppdrag att övervinna den Jantelag som under lång tid regerat i fackföreningssverige. Han framhåller Danmark som ett föregångsland i kampen, som har kommit längre än i processen med att bättre uppskatta framgång och kunskap. 1997 och har som affärsidé att förmedla de bästa studenterna till de bästa företagen. Urvalskriterierna är EQ, AQ och BQ, där det första står för social kompetens, det andra för akademiska resultat och det sista för entreprenörskap. Nätverket har i dagsläget 3 500 medlemmar och accepterar årligen runt 450 ansökningar. Fredrik Andersson vill dock inte tala om elitism, utan menar att det handlar om helt vanligt selektering, sådan som förekommer överallt. NOVA 100 GRUNDADES

var att få företagen att inse hur värdefulla deras anställda är. Han vill bortse från begreppet företag och se till individerna istället, eftersom det är dessa som utgör verksamheten. TANKEN MED NÄTVERKET

– Man måste hitta de som är jäkligt duktiga och genom dem visa att människorna påverkar företagens resultat. Jag driver en kamp för att människan ska räknas. Det är i grunden en socialdemokratisk tanke. Sen råkar det vara så att jag kan tjäna pengar på det på vägen. FREDRIK SÄGER sig gärna vilja bli statsminister för att kunna påverka människor, och kopplar ihop det med Nova 100:s grundidé. Om en person vill bli statsminister så går det inte att be om ursäkt för det och bara ha det som en tanke, det gäller att verkligen vilja det och eftersträva målet aktivt. Då blir allting möjligt. Rådet till dem som vill lyckas bättre på arbetsmarknaden, med eller utan Nova, är att ta för sig, att ha drive.

– Efter att ha jobbat med detta sedan 1997 kan jag påvisa att människor som har de egenskaper vi efterfrågar lyckas bättre i näringslivet. Det gäller dock att aldrig sluta vara ödmjuk, utan låta resultaten tala för sig själva. Man ska inte säga att man är bra på grund av att man är medlem i Nova100, utan på grund av att man är bra.

– All selektering är ju elitism. Om du inte kommer in på KTH så är det elitism.

24

Osqledaren#3.indd 24

05-11-24 16.01.21


DESIGN FÜR ALLE! (ett inlägg i debatten om den allt större flora av “design”utbildningar som startats på KTH) Illustration: TANJA SUHININA

Osqledaren#3.indd 25

05-11-24 16.01.26


OSQLEDAREN #3 05/06 NÄR JAG BLIR STOR KÅRJURISTERNA

NÄR JAG BLIR STOR (ett inlägg i debatten om betydelsen av bakgrund och social grupp vid val av framtidsyrke) Illustration: MARCUS NIRBRANDT

26

Osqledaren#3.indd 26

05-11-24 16.01.29


Fråga KÅRJURISTERNA om råd Hej!

Hej kårjuristerna!

Jag har en fråga. Ibland när månadskassan minskar (i slutet på månaden) brukar jag tyvärr planka. Jag har hört att spärrvakter inte har rätt att hålla fast en. Stämmer det? Varför är det så?

Detta året har jag pluggat och fått fullt CSN-stöd (alltså både lån och bidrag). Samtidigt har jag jobbat halvtid och tjänat ca fyra tusen kronor extra i månaden. Utöver detta har jag fått bostadsbidrag, där jag inte angett någon inkomst. Kan jag bli återbetalningsskyldig någonstans?

Rätten att gripa någon tillfaller endast poliser och annan ordningsmakt som har stöd för detta i lag. Däremot kan varje enskild människa genom laga stöd (det vill säga uttryckligt stöd i lag) ha rätten att gripa en gärningsman i ett så kallat envarsgripande. Denna rätt är dock inte ovillkorlig. Personen som grips ska ha tagits på bar gärning och ska ha varit i färd med att begå ett brott som kan ge fängelse. Bryter man mot reglerna om envarsgripande genom att gripa någon som inte faller in under regeln kan man själv ha begått brottet olaga frihetsberövande. Frågan är då om plankning är ett sådant brott som kan leda till fängelse som påföljd. Det brott som skulle kunna bli aktuellt då man utnyttjar kollektivtrafiken utan att betala för denna är brottet bedrägligt beteende enligt Brottsbalken 9:2 (även kallat för snyltning). Brottet kan ge fängelse som påföljd och plankning passar in i brottsbeskrivningen. Gällande bedrägligt beteende finns ett antal fall där personer dömts för brottet när de åkt kollektivtrafik utan giltigt färdbevis, men även andra faktorer, som förfalskade färdbevis, har vägt in i de fallen. Att en domstol idag skulle anse att en person som ”plankar” gör sig skyldig till ett brott som kan straffas med fängelse är alltså tveksamt men rent teoretiskt finns möjligheten. Det osäkra rättsläget och rädslan för att åtalas för olaga frihetsberövande är förmodligen orsaken till att spärrvakter oftast väljer att förhålla sig passiva.

Mvh Kårjuristerna

Det som kan bli aktuellt i ditt fall är dels återbetalning av studiemedel (lån samt bidrag) eller återbetalning av bostadsbidraget. Studiemedel Enligt CSN:s regler blir återbetalning av studiemedlet aktuellt då du har tjänat mer än det sk. fribeloppet tillåter. Ju fler veckor du tar emot studiemedel desto lägre blir fribeloppet. Om du till exempel får studiemedel för 20 veckor per halvår får du vid heltidsstudier tjäna upp till ett belopp om cirka 50 000 kronor. För exakta siffror finns tabeller på www.csn.se. Fribeloppen gäller halvårsvis, det vill säga du kan inte kompensera en hög inkomst ett visst halvår genom att arbeta mindre det följande halvåret. Har din inkomst varit högre än fribeloppsgränsen kan du således bli återbetalningsskyldig för det överskjutande beloppet. Observera att fribeloppen beräknas på din bruttolön, dvs. din lön före skatt. Bostadsbidrag Bostadsbidraget storlek beräknas på din inkomst före skatt. Även 80 % av studiebidraget räknas som inkomst. Om du bor ensam eller med familj påverkar det beräkningen. För någon som tjänar ca 4000 kronor per månad samt tar fullt studiemedel blir bostadsbidraget beräknat till 0 kr vilket innebär att du riskerar att bli återbetalningsskyldig för hela beloppet. För närmare information se www. fk.se.

Mvh Kårjuristerna

Kårjuristerna på SSCO heter Nahale Karimi, Mathias Wallin och Johannes Wickbom. De finns på Nortullsgatan 2

27 Osqledaren#3.indd 27

05-11-24 16.01.55


Osqledaren#3.indd 28

OSQLEDAREN #3 05/06 DET BORTGLÖMDA FOLKET

Homestyling

05-11-24 16.02.04

IG EN

sp ec HEM ia MA l ! TL

N

Ä


Renoveringsobjekt

Osqledaren#3.indd 29

05-11-24 16.02.13


OSQLEDAREN #3 05/06 DET BORTGLÖMDA FOLKET

Snackshörna

Osqledaren#3.indd 30

05-11-24 16.02.22

IG EN

sp ec HEM ia MA l ! N TL

Ä


Val Osqledaren#3.indd 31

05-11-24 16.02.29


OSQLEDAREN #3 05/06 ERNESTO, HELA STOCKHOLMS VÄN

32

Osqledaren#3.indd 32

05-11-24 16.03.11


Text: ERNESTO GUERRA Foto: JONAS GUNNARSSON

33 Osqledaren#3.indd 33

05-11-24 16.03.44


ATT RESPEKTERA EN KONSTNÄR NÄR JAG VAR ARTON flyttade jag hemifrån. Sextiofem mil från min familj, sextiofem mil från mina vänner. Den första månaden hade jag ingen telefon, ingen tv, ingen radio, ingen tidning och ingen att dricka te med. Jag bodde inneboende hos en präst. Leif.

jag befann mig i hade jag inte så mycket annat att göra efter mina föreläsningar än att cykla runt i Stockholm. Staden på vatten. Jag hatade det.

I DET LÄGE

OSQLEDAREN #3 05/06 ERNESTO, HELA STOCKHOLMS VÄN FUNDAMENTALISTER

EFTER ETT TAG började jag dock hitta små meddelanden här och var. De var från Ontop, Made, Adams, Kropp, Akay och Klisterpeter. Men framförallt var det meddelanden från en man som kallade sig Ernesto Guerra. Ernesto Guerra berättade för mig om sin vardag, om snälla poliser och om dumma små tanter. Men framförallt berättade han för mig om sin favoritstad Stockholm. Under den här månaden blev Ernesto Guerra min vän och Stockholm blev lite mindre kallt. SEDAN GICK ALLT SÅ FORT, jag fick nya vänner, jag började spela i en studentorkester, jag träffade Anna och jag var tvungen att anstränga mig i skolan. Helt plötsligt hade allting förvandlats till vardag. Men varje gång jag gick ut på stan hittade jag nya små meddelanden av Ernesto Guerra, denne outtröttlige man. Jag fick höra om hans möte med tjuvrökande ungdomar och jag fick höra om hans tid i Malmö. Jag blev upplyst om hur poetiskt det kan vara att stå i regnet en natt på en bensinmack. Det spelade ingen roll att jag aldrig hade träffat Ernesto Guerra. Han kändes ändå som en gammal vän. NÅGRA ÅR SENARE stod jag och tvättade när jag fick ett sms. Ernesto Guerra skulle komma till kåren om en halvtimme och jag kunde få träffa honom! Jag slängde all blöt tvätt på sängen, rusade till tunnelbanan och kom fem minuter för sent. Det gjorde min gamle vän också. DET KÄNDES SÅ KONSTIGT att få se Ernesto Guerra

i verkligheten, men det var precis som jag hade tänkt mig. Jag och Helen fikade med honom och han berättade ännu mer om sitt spännande liv. Innan vi skildes åt tog jag en bild av honom. Jag tänkte be honom signera en text åt mig, men det hade känts så dumt.

Jonas Gunnarsson

34

Osqledaren#3.indd 34

05-11-24 16.04.17


krönika

Den ångestfyllda fundamentalisten – en gudsförnekare av rang

Text: MIKAEL NILSSON Illustration: MARCUS NIRBRANDT DE FUNDAMENTALISTISKT RELIGIÖSA måste lida av ständig ångest. Vart de än vänder sig finner de människor som oupphörligt bryter mot den allsmäktige gudens lagar. Är det kanske därför somliga ser det som sin uppgift att bota denna sjuka (må det vara homosexualitet, aborter eller fel gudstro) och på detta sätt ställa till rätta det som fel blivit? Vissa gör det med våld, andra genom muntliga fördömanden, förmaningar och predikningar. Dock verkar ingen av dem ha slagits av det absurda i tanken på att den allsmäktige guden skulle behöva hjälp av ett par ynkliga dödliga för att rätta till hans skapelse. Nej då! Förblindade av en ångest som knådats till formen av hjärnsläppt självförtroende tar de sig rätten att fördöma andra människors sätt att leva. TILL SKILLNAD FRÅN förvärldsligat förtryck, vars existens är förståligt då man inte precis har kunnat förlita sig på någon gudomlig intervention, är religiöst förtryck i det närmaste irrationellt. Om man nu är så övertygad om att syndarna kommer att straffas i efterlivet, finns det ju ingen som helst anledning att döma dem redan på jorden. Vad kan det

“Vad kan det tjäna till att ha ihjäl någon som ändå ska plågas i helvetets eldar i all evig tid? Varför inte då istället tryggt luta sig tillbaka i vetskapen om att Gud kommer att vara fett sned på syndarna när han väl träffar dem? “ tjäna till att ha ihjäl någon som ändå ska plågas i helvetets eldar i all evig tid? Varför inte då istället tryggt luta sig tillbaka i vetskapen om att Gud kommer att vara fett sned på syndarna när han väl träffar dem? DEN ENDA FÖRKLARINGEN till fundamentalisternas resonemang måste

vara att de som säger sig tro mer och bättre än alla andra, också är de som är mest osäkra över Guds existens. Med rätta, kan tyckas. Den som satsat mest, har ju också mest att förlora. Tänk gudomen skulle vara ett hjärnspöke? Då får ju alla djävulska syndare aldrig det straff som de i högsta grad förtjänar. Fundamentalisten kan inte ta den chansen. Ur detta frö av tvivel skjuter fördömelsen av oliktänkande upp som tulpanstjälkar i varmaste vårsol. Samtidigt, genom detta krumsprång, blir den fundamentalt troende i realiteten en agnostiker, en gudsförnekare. Agnosticismen är från början ett (sunt) filosofiskt tvivel som lyst som en fyrbåk på den möjliga kunskapens dimhöljda stränder. Fundamentalisten vänder detta ljus ut och in, med inget annat resultat än ett allomfattande mörker. era höga hästar och försök inte sprida ert “ljus” till mig, ty ert ljus är ett mörker i mina ögon. Tro på vad ni vill men lämna mig och alla andra i fred. Jag lovar er, om gudomen vill mig något så letar han/hon/den/det/de upp mitt nummer och slår en signal. Om den dagen någonsin kommer, beställer vi in en kaffe, tar fram våra för- och motlistor och börjar bocka av.

VÄNLIGEN KLIV AV

35

Osqledaren#3.indd 35

05-11-24 16.04.34


NÄR EN TJEJ BEKLAGAR SIG över att hennes föredetta har gått och blivit ihop med värsta barbiedockan menar hon sällan att exet numera dejtar en kvinna som på samma gång är astronaut, tandläkare, OS-gymnast och rockstjärna. De flestas uppfattning om Barbie kan sammanfattas med texten till Aquas radioplåga från 1997. När leksakernas negativa påverkan på barn ska diskuteras är Barbie allas favoritfiende, möjligen med undantag för våldsamma TV-spel. BARBIE BRUKAR JÄMFÖRAS med GI Joe och Action Man, trots att likheterna mellan leksakerna börjar och slutar med att de alla föreställer människor och är ungefär lika stora. Barbie brukar framställas som den självklara förloraren. Båda dockorna anses bejaka könsrollerna, men pojkdockan är naturligtvis lite bättre.

på själva namnet att Action Man handlar om att göra saker, medan Barbiedockor sysslar med typ kläder och öh... mer shopping. Det skulle kanske kunna vara ett argument om det vore så att Barbie inte var en yrkesarbetande kvinna. Barbie har genom åren haft tiotals olika karriärer, och hon har naturligtvis varit världsbäst på allt. Även om man i bästa genuskonstruktionsanda avfärdar balett och fotomodellande som tjejfluff, kan man inte bortse att Barbies CV innehåller allt som Action Mans meritförteckning gör, plus lite därtill. Barbie har varit militär (som en “Desert Storm” Barbie & Ken), polis och brandkvinna. Hon har jobbat som kirurg, konståkerska och pilot. Barbie har varit USA: s fucking president! Jämfört med den meritlistan ter sig Action Mans slagsmål med hajar ganska futtiga.

OSQLEDAREN #3 05/06 BARBIE FÖRST I LEDET

MAN HÖR JU

Osqledaren#3.indd 36

I LJUSET AV allt detta blir det svårt att förstå varför Barbie skulle ses som enbart passiv och konsumerande. Visst ser man henne åka till stranden, leka med syskonen och shoppa loss, men istället för att se det som ett negativt tecken borde man kanske vara glad över att Barbie har funnit balansen mellan jobb och fritid. Från det perspektivet bör man snarare ta sig en funderare på varför man aldrig får se GI Joe på permission. Eller vill man ens det? Det luktar sunkigt hak i Saigon och “me love you long time” på långa vägar. Att använda Barbies shopping emot henne är bara lågt. Med tanke på hur hårt kvinnan arbetar, är det inte underligt att hon vill spendera sina pengar på fina saker, vi lever ju i ett konsumtionssamhälle trots allt. TROTS DETTA ses Barbie enbart som en storbystad blondin klädd i rosa. Varför pratas det alltid om att Barbie sprider utseendefixering bland tjejer, när hon har så många andra egenskaper? Kan

05-11-24 16.04.42


Barbie

– den nya tidens förebild

det vara så att det i sig är ett tecken på utseendefixeringen i samhället? Att en tjej främst värderas för sitt utseende, må hon så ha trippelexamina och telefonkatalogs-CV. Det som uppmärksammas med Barbie är främst att hon är snygg, och det överskuggar hennes kompetens på andra håll. Om man tänker på hur ordet Barbie används metaforiskt, inser man att det är värre än så. Inte nog med att Barbies intelligens ignoreras, hon ses dessutom som uttalat korkad! VAD GÄLLER SEXUALITET delar de negativt inställda lägren sig. Å ena sidan har vi “kiss me here, touch me there, hanky-panky”, Barbie är en slyna vars behag finns för männen skull. Anledningen till varför Barbie sedan sjuttiotalet har lett ett brett leende är naturligtvis att hon vill attrahera män och har ingenting att göra med Barbies livskvalitet. Å andra sidan har Barbie varken någon

“Barbie har varit USA:s fucking president! Jämfört med den meritlistan ter sig Action Mans slagsmål med hajar ganska futtiga.” mutta att tala, inte heller bröstvårtor. Att GI Joe inte har någon snopp, eller att Barbie saknar en hel del andra detaljer, (eftersom den största delen av hennes kropp ändå ska täckas med kläder), verkar inte störa dem som vill anklaga Barbie för att förmedla en stympad bild av kvinnokroppen. Att Barbie i början av sextiotalet (innan det var hippt att bränna behåar och skära upp män) sade åt sin pojkvän Ken att hon ville vänta med giftermålet och istället satsa på karriären vekar ingen bekymra sig om. EN ANNAN DETALJ som ofta dyker upp i feminismdebatt, men sällan nämns i Barbiesammanhang är mansnormen. Ni vet, att män är det normala, och “kvinna” blir en egenskap. Att legogubbar är för det mesta just gubbar, om de inte specifikt ska vara tjejer. Att om det förekommer en tjej i en actionfilm så är hon där i egenskap av tjej och huvudpersonens kärleksintresse. I Barbies värld är allt precis omvänt. Normen är Barbie, och Ken är Killen, som bara får vara med när en Kille behövs. Han har säkert en fin och intressant personlighet, men han får oftast samla damm när det inte är romans på gång. Det är inte så att det är bättre med en kvinnonormerad miljö än med en mansnormerad, men det är ändå underligt att det aldrig räknas som en pluspoäng på Barbies konto, med tanke på hur ofta problemet lyfts fram i andra sammanhang. SKA MAN FORTSÄTTA

Text & illustration: TANJA SUHININA

man nämna “dubbelbestraffning, en så kallad härskarteknik. Den är egentligen unisex, men brukar enligt uppgift mest användas på kvinnor av patriarkatet. Ett typiskt exempel på en sådan är att en tjej blir kallad hora om hon klär sig utmanande och pussar pojkar, men blir kallad frigid om hon inte gör det. Poängen är att hur man än gör, gör man fel. DETTA ÄR PRECIS vad vi ser här. När Barbie är duktig, anklagas hon för att skicka ut signaler om att en tjej måste vara bra på allt för att räcka till (trots att Barbie själv inte verkar duga, av debatten att döma). När Barbie råkar säga att matte är svårt, får hon istället stryk för att hon visar att kvinnor inte kan. När Barbie är smart och snygg anklagas hon för att vara bimbo och sprida utseendehysteri. Vore Barbie smart och ful, skulle hon anklagas för att sprida en förlegad bild av feminister som osminkade behåpyromaner. Och tänk bara tanken på vad som skulle hända om Barbie fick ett realistiskt könsorgan. BARBIE ÄR INTE den felfria feministförebilden, det är inte helt friskt att det görs barbievagnar där hjulen inte rullar eller att barbietidningar mest handlar om glitter. Men visst känns det olustigt att en kvinna som bevisligen har andra meriter än utseendet, ändå bara bedöms för sina tuttar? Man vill kanske inte att ens

“När Barbie är smart och snygg anklagas hon för att vara bimbo och sprida utseendehysteri. Vore Barbie smart och ful, skulle hon anklagas för att sprida en förlegad bild av feminister som osminkade behå-pyromaner. Och tänk bara tanken på vad som skulle hända om Barbie fick ett realistiskt könsorgan.” barn ska växa upp i en värld där flickor skolas in i att vara passiva våp, men man vill nog ännu mindre att de ska växa upp i en värld där flickor betraktas som korkade bimbos även när de inte är det. Om jag skaffar ungar ska de få leka med Barbie, och jag hoppas att de inte kommer bry sig om den djupa symboliken i att hon inte kan stå på sina egna ben. Vem vill stå på plats när man kan röra sig framåt?

med klassiska feministiska argument kan

37 Osqledaren#3.indd 37

05-11-24 16.04.43


OSQLEDAREN #3 05/06 ANDREAS JOHNSON

38

Osqledaren#3.indd 38

05-11-24 16.05.20


Förlåt Andreas Johnson! Förlåt för att jag sa att du verkade tråkig. Jag tror inte att du är tråkig. Du verkar faktiskt mycket sympatisk och trevlig. Säkert jättekul att festa med när du väl fått i dig några bira. Du sa ju själv att du gillar att festa. Ska vi göra slag i saken och ses och ta en öl nu i helgen och snacka igenom saker och ting på riktigt? Ring mig på 070-3648878. Jag glömde till exempel fråga dig hur många du egentligen har haft sex med. Kan tänka mig att du har fått ligga i en hel del vid det här laget, även om du enligt egen (tidigare) utsago inte skulle referera till dig själv som en häradsbetäckare. Som sagt: call me. Text: SARA ERIKSSON Foto: PER FOGELBERG

DET VAR SÅHÄR: Jag och min fotograf Per fick chansen att träffa artisten Andreas Johnson med anledning av att han precis släppt sin fjärde soloskiva ”Mr Johnson, your room is on fire” (döpt efter en liten incident i Thailand han senare berättar mer om).

i porten till en vacker innergård på Söder där Andreas, med vänners nystartade, studio är belägen. Med ring i örat, mittbena och massa klet i håret känns han kanske lite väl mycket nittiotal. Dock är han, precis som alla säger, en riktig snygging. Detta trots att han redan hunnit halvvägs till fyrtio. HAN MÖTER OSS

Andreas Johnson, du börjar bli gammal.

– Haha. Jag var 25, 27 och sedan sa det bara swoosh. Jag har varit igång och jobbat så mycket att jag inte tänkt på hur tiden gått. Jag har inte hunnit känna efter. Eller känt och känt – man känner ju att man inte klarar lika mycket sprit längre.

Osqledaren#3.indd 39

Jag läste en krönika av Natalia Kazmierska i Expressen där hon presenterade den nya bimbon – den manliga bimbon. En person som vet att han är snygg och tar sig fördelar på grund av det. Jag kom att tänka på dig.

– Äh, det tycker jag inte. Jag går aldrig på vimmelpremiärer eller något sånt. Men är man en kille och har ögon, öron, en näsa och en hit så tycker helt plötsligt alla att man är snygg. Man får leva med det. Jag har varit med så länge nu.

BÅDA ANDREAS FÖRÄLDRAR är mer (hans pappa) eller mindre (hans mamma) välkända jazzmusiker, så man kan anta att Andreas har musiken i blodet. Eller så var det alla kvällar med mor och far på Stampen och andra spelställen som gjorde att han fick upp intresset för gitarrplinkandet och sången. Men trots att föräldrarna tog med sönerna på spelningar uppmuntrades de knappast till att syssla med musik. Snarare tvärtom. – De tyckte att det var alltför osäkert. Brorsan blev ju ad

05-11-24 16.05.42


vokat också, men jag var mer ”jag ska allt visa dem!”. Med gruppen Planet Waves fick han skivkontrakt med EMI redan två veckor efter att de skickat in sin första demo till ett antal skivbolag och några år senare, som soloartist, spelade han några låtar akustiskt för Warners VD och fick ett ja tack direkt.

OCH DET GJORDE HAN.

Det verkar nästan som om det är enklare att få jobb som musiker än som civilingenjör?

OSQLEDAREN #3 05/06 ANDREAS JOHNSON

– Jo, men det är envishet och talang som ligger bakom. Jag bestämde mig tidigt för att inte ha någon B-plan.

Alla gamla intervjuer med dig handlar om tre saker: att du är snygg, megahiten ”Glourios” och att du egentligen är en helt vanlig kille som älskar att åka till familjens stuga i Hälsingland och fiska. Man får intrycket av att du är ganska tråkig.

– Jasså? Nee... Det är kanske för att jag har hållit mitt privatliv från media.

kanske för att släppa lite på sin hemliga stil och inte framstå som lika tråkig längre, om händelsen i Thailand som namngett skivan. ”För första gången, exklusivt för Osqledarens läsare!” säger han. Senare visar det sig att Andreas redan berättat om gången på lyxhotellet i Thailand

SEDAN BERÄTTAR HAN,

då en thailändare knackade på hans rum och artigt upplyste honom om att rummet han befann sig i stod i lågor – ”Mr Johnson, your room is on fire” – för hela svenska folket i God Morgon-soffan på TV4. Och självklart brann det inte. Det var Andreas inomhusrökning som hade satt igång ett larm, som i sin tur hade fått gästerna på bröllopet, som Andreas bevittnade nedanför fönstret, att skingras i panik. reda på att Andreas Johnson faktiskt har haft ett riktigt jobb på ett dagis (alternativt ”deras farsor jobbade så mycket att de inte hade tid att spela fotboll med ungarna, så jag fick göra det istället”), att han själv refererar till sin låt ”Glorious” som en kassako, tycker att teknologer verkar vara ett trevligt släkte på grund av ”alla jävla upptågen och festerna” samt att det inte finns en chans i helvetet att han någonsin kommer att skriva en melodifestivallåt men att han mycket väl kan tänka sig att bli ena halvan av ett nytt Björn och Benny.

DÄREFTER FÅR JAG

– Vi skriver en del åt andra redan nu. Man måste släppa lite på prestigen. På väg ut mot gatan för att ta några flashiga bilder vänder sig Andreas mot mig och säger: – Tråkig? Tycker du? Det har ingen sagt tidigare.

40

Osqledaren#3.indd 40

05-11-24 16.06.26


krönika Välj mig, välj mig! Text: CATRIN ERIKSSON Illustration: JONAS GUNNARSSON

insändare, tv-såpor och fråga Olle finns nog inget som lett till så många missförstånd eller så stor villrådighet som just sex. Hur många har inte råkat ut för någon som är helt inställd på delad värme i natten även efter att man klart och tydligt talat om att personen ifråga inte är intressant. Någon helt ointressant kan vara 100% säker på att man nappat, och gå vidare till 150% säkerhet när romantiskt lagda “hjälpsamma” kompisar uppmuntrar med inbjudan till efterfest. Glad är inte riktigt den känsla man har.

TROTS DIVERSE REPORTAGE,

är det tyvärr så att de man faktiskt är sugen att limma på inte har någon som helst aning om det. Hur gör man egentligen för att signalera vad man vill när man vuxit ifrån småflicksfnitter och kompisarna inte är beredda att leka amatördetektiver på jakt efter information om hur pass aktuell man kan tänkas vara? Säger man det direkt är man för påflugen och fina vinkar är lätta att missa (speciellt efter några drinkar). Småtjejer har det så lätt när de viftar med ögonfransarna och skyltar att de har motorn igång. För mig däremot, några år äldre och inte skapt som Dolly Parton efter operation, skulle ett sådant beteende snarare resultera i ett skrattanfall än ett telefonnummer.

FÖR DET MESTA

JAG KANSKE BORDE börja bära en skylt runt halsen. Tyvärr

vet inte ens de som är som mest insatta vad som är bäst för individen, men va fan, jag lämnar med varm hand över ordet till Olle och co.

41 Osqledaren#3.indd 41

05-11-24 16.06.39


MUZAAK Nirvana

Sliver –the best of the box Betyg 2 Detta är musik för en publik som föredrar sexig heshet framför rena toner. Old Age, Heart shaped box och Rape me uppväger att det mysiga introt till Spank thru fortsätter med hes tondöv stämma som inte matchar upp det, trumbiten med tal i Mrs Butterworth lyste upp en i övrigt skränig sång medan Floyd the barber var helt spelbar efter introt.

Monica Zetterlund Det bästa med Betyg 2

Gamla favoriter i repris? Man kan låtarna utantill vare sig man vill eller ej. Det vore kul att höra nya och mer fantasifulla variationer. Mister Kelly är en av fåtalet som inte spelats sönder och det märks att Monica har mer kraft i stämman och kunde ge låtarna betydligt mer variation och personlighet

Get rich or die trying Soundtrack Betyg 2

OSQLEDAREN #3 05/06MUSIK & FILM

Hustlers ambition klingar träsmak och gäspningar och What if gjorde ingenting för att väcka mitt intresse. Det mesta kändes som någonting man redan hört flertalet gånger men Talk about me är faktiskt någonting jag kan tänka mig att spela någon gång emellanåt om än inte allt för ofta. Som helhet är det inget jag skulle lägga pengar på.

Catrin Eriksson

The Soundtrack of Our Lives A present from the past Betyg: 3

För att vara en dubbel-cd av outgivet material, singelbaksidor och epskivor släppta under 15 år, är ”A present from the past” förvånansvärt tät sammanhållen som skiva. Detta skulle kunna bero på att ”The Soundtrack of Our Lives” är ett genomtänkt band som hittat den en tidlös framtoning, men jag gissar att det snarare beror på att bandet inte är intresserade av att förnya sig. Musiken berättar historier om svettiga folkparksscener med folkhav av hoppsugna retrorockare och grabbiga förfester med starkölslukt i skinnsoffan och dåliga ordvitsar vid urinoaren; historier som nog är väl berättade, men får mig att somna snabbare än telefonkatalogen. Ett örhänge för de redan insatta, men för utomstående mest en ambitiös anledning att rycka på axlarna.

Magnus Perlerius

42

Osqledaren#3.indd 42

05-11-24 16.06.53


Text: PER GANBAR

FILM

Att sälja sin själ Matematik och kärleken Titel: Proof Regi: John Madden I rollerna: Gwyneth Paltrow, Jake Gyllenhaal, Anthony Hopkins Premiär: 25 november Betyg: 3 Catherine är 26 år och bor fortfarande hemma hos pappa. Till skillnad från sin äldre syster som satsar på man och karriär verkar Catherine fortfarande inte veta vad hon vill göra. Hon håller sigg hellre i sin egen tankevärld. Kort efter faderns död får hon ett nytt perspektiv på livet. Pappan var respekterad mattelärare på universitetet och för att hans arbete inte ska gå förlorat väljer mattedepartement att gå igenom hans anteckningar. Detta uppdrag som går till hans tidigare elev och forskarstudent Hal, som inleder ett delikat förhållande som kompliceras ännu mer när man upptäcker viktiga tidigare opublicerade bevis. Matematiken har en viktig roll i ”Proof”, även om filmen lägger stor tyngd på relationer. Det är inte nödvändigt att förstå matematiken för att hänga med i filmen, men som teknolog har man nog ändå lättare att skratta åt vissa stycken. (Tillsammans med några vänner spelar doktoranden Hal i ett band och han försäkrar Catherine om att de inte är nördar! Fast de har en låt tillägnad det imaginära talet i!) Proof är en fin och sevärd film som rekommenderas.

Titel: Barnet (Lʼenfant) Regi: Jean-Pierre Dardenne & Luc Dardenne I rollerna: Jérémie Renier, Déborah François, Jérémie Segard Premiär: 16 december Betyg: 3 Till en början verkar Bruno vara en total loser. Han får in små pengar genom att tigga och något större summor genom häleri. Bruno har helt enkelt koll på hur man gör affärer. Han hyr ut sin lägenhet och får in mer pengar till sin tjej och deras nyfödde son Jimmy. Via en bekant får han höra om rika barnlösa par som betalar för att få adoptera. Den omöjliga tanken slår honom: visst kan man tjäna bra på att adoptera bort sin unge. I en obevakad stund och utan att fråga mamman sätter han igång sin plan, ett beslut som han själv senare får ångra och stå för. Storyn är både tung och skakande och lyckas med att få en att engagerat följa hela utvecklingen. Slutet är gripande och lämnar en inte oberörd. Fransk-belgiska dramat ”Barnet” vann guldpalmen för bästa film i år i Cannes. De unga skådespelarna, i synnerhet Déborah François som Sonja är verkligen bra i sina roller. Kanske inte lika trolig historia i Sverige men intressant och sevärd ändå.

43 Osqledaren#3.indd 43

05-11-24 16.07.13


TEATER Erik XIV

Stockholms stadsteater Erik är kung av Sverige, han har makt och tänker gifta till sig ännu mer makt. Om Elisabet av England svarar ja på hans frieri kommer han att kunna dominera hela norra Europa. Naivt tror han att Karin Månsdotter, hans älskade, också gläds åt de storslagna planerna. Fast egentligen struntar han i vad Karin tycker. Hon har ingen talan. Men det har Göran Persson, Eriks rådgivare, och han har andra planer. Göran är den pragmatiske realpolitikern som har en strategi för makten, men Erik råddar ständigt till det för sig och Göran med hastigt påkomna intriger som bara resulterar i kaos. I sina historiska dramer försökte August Strindberg att korrigera den samtida historieskrivningen. ”Erik XIV” som nu spelas på Stockholms stadsteater i en starkt nerstruken version är inget undantag. När Strindberg gör Göran Persson til spelets huvudperson är det för att nyansera den då gängse bilden av Göran Persson som kungens onda ande.

Sympati för djävulen

OSQLEDAREN #3 05/06 TEATER

Strindbergs Intima Teater

Gustaf Gründgens var från 1934 Tredje rikets mäktigaste kulturbyråkrat och chef för den Preussiska statsteatern, utnämnd av ministerpresident Göring. Efter kriget hamnade han i kortvarig sovjetisk fångenskap och avnazifierades, redan 1946 uppträdde han vid Deutsches Theater i Östberlin och samma år kom han ut från DDR och arbetade sedan vid olika Västtyska teatrar. Som skådespelare har han gått till teaterhistorien som Mefistofeles i Goethes drama ”Faust”, den rollen spelade han första gången i teaterlegenden Max Reinhardts uppsättning 1932 och sista gången i egen regi 1957. Att just Mefistofeles blev Gründgens paradroll är som en parodi på det demoniska draget i skådespeleriet. Lucas Svenssons monolog ”Sympati för djävulen” på Strindbergs Intima Teater, Stockholm, utspelas de sista timmarna i Gustaf Gründgens liv. Han sitter ensam på ett

När regissören Lennart Hjulström nu delar huvudrollen mellan Erik och Göran är det ett lysande grepp och skådespelarna lyfter föreställningen in i maktens centrum. Jonas Karlsson gör sin en impulsiv kung Erik som lever i och ut sin livslögn och är panikslagen av sina misslyckanden. Leif Andrées behärskade och kompakta Göran Persson är en människa som krossas av makten och av sitt personliga och sociala misslyckande. Samspelet mellan Karlsson och Andrée är så tätt och intensivt att det känns ända in i hjärterötterna. Stina Rautelin gör Karin Månsdotters svåra och komplexa roll utmärkt och övertygande. Karin är föraktad av sin familj och av samhället, samtidigt som hon är mor till sina två barn med kungen är hon också en storts statlig gisslan med uppgift att hålla kungen lugn. Imponerande. I sista scenen konstaterar Erik och Göran att allt är över. Spelet är slut och makten förlorad. ”Erik XIV” på Stockholms stadsteater är stor teater och spelas t.o.m. 28 december, speltid 2 tim. 15 min.

Sthig Jonasson

hotell i Manilla nyårsaftonen 1963: den unge pojke han har med som lekkamrat på en jorden-runt-resa har flytt till en ung engelska. Det är som om Gründgens repeterar sin roll en sista gång innan han tar av sig lin¬ne¬kavajen sätter på en kimono, vitsminkar sig som Mefistofeles, dämpar ljuset, sväljer alldeles tillräckligt många sömntabletter och tar sin sista morfinspruta. Rikard Wolff är enastående koncentrerad i sin roll som Gründgens som lätt bytte ideologi, från kommunism till nazism, när det lönade sig, och som bejakade sin homosexualitet. Wolff växlar med suverän säkerhet från den föraktfulle karriäristen till den skröplige mannen på väg mot livets frivilliga slut, men med alla teatrala gester i behåll. I ”Sympati för djävulen” låter Rikard Wolff hela sitt stora skådespelarregister blomma ut. Imponerande och skrämmande.

Sthig Jonasson

44

Osqledaren#3.indd 44

05-11-24 16.07.30


Premiär!

Besök KTHs nya shop på nätet för dig som vill visa att du är KTH:are! Se vidare och beställ direkt på

www.kth.se/shop www.kth.se/shop

Osqledaren#3.indd 45

05-11-24 16.07.32


THS SIDOR TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

Olof Somell:

Detta har hänt! Efter 4½ månad på posten som kårordförande känner jag att det kan vara på sin plats med någon slags sammanfattning. Vad har kårstyrelsen egentligen sysslat med under den här tiden? Arbetet vi gör är ofta osynligt för många av medlemmarna, men en hel del har faktiskt hänt! På utbildningsfronten har vi lyckats få igång ett projekt om språkliga förmågor för att kunna garantera att föreläsningar blir förståeliga för alla. Det nya arbetet med näringslivsfrågor är fortfarande i sin linda men vi kan skönja en begynnande struktur och kårens arbete med frågan förbättras hela tiden. Mottagningen är över och utvärderingen pågår för fullt, allt för att kunna trimma arbetet ytterligare. Och vad har då jag personligen haft för mig? Först i min arbetsbeskrivning står ”Leder kårstyrelsen”. Och det har jag gjort. När styrelsen och övriga arvoderade sitter med projekt och planer är det mitt jobb att se till att alla drar åt samma håll. Tillsammans med vice ordföranden utvärderar jag styrelsens arbete och följer upp verksamhetsplanen. Hittills ser det bra ut och vi hoppas att resten av året ska fortsätta lika tillfredställande.

Kårfullmäktiges möten KF 4: KF 5: KF 6: KF 7: KF 8: KF 9:

2005 12 05 2006 01 23 2006 02 20 2006 03 20 2006 04 18 2006 05 08

Foto: THS bildarkiv

Osqledaren#3.indd 46

Civilingenjörsutbildningens framtid

O

��������� �������� ���� ���������������� ��� ����� ��������� ��� ���� ��� ��������� ���������������� ������� ������������������������ � ������������������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������������������ ����������������� ������ ���� �������� ��� ��� ���� ��� ����� ����� ����� ���������������� ��� ������������ �� ������������������������������������������������������������������������������������������������������ ������������������������������������������������������������������������������������������������������� ���� � ����������� ��� ���������� ��� �������� ���� ���� ������������ ���� �������� ����� �� ���������� ���� ���� ������� ������������������������������������������������������������������������������������������������������ ����������������������������������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������� � ����������������������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������� � ��������������

� �� � �� �� � � � � � ��

������������ ����������

� �

� �

� �

����������� ���������������������

��������������������������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������������������������������

Fo vä fö in

Verksamhetsplan – vad är det?

K P Foto: Jon Larsson.

��������������������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������������������� � ����������������������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������������������������ ������������������ � ��������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������������������ ��������������������������������������������������������������������������������� � ������������������������������������������������������������������������������������������� � ������������������������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������� � ������������������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������� � ������������������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������ � ������������������������������������������������������������������������������� ������������� ���������������� ������������������������

05-11-24 16.07.34

� �� � � �� ��

� �� �� �

� �� �


d

��

�� �� �� ��� ��

��� �� ��� ���

THS SIDOR TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

Om kårföreningar

Det här är Sthig

�������������������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������� � ��������������������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������������������������ ������������������������������������������������������������������������������������������������ ��������������������������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������������� � ����������������������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������������������

��� ��

���

�� �� �� ��

��

�� ���

��� ��� ��

���� ������ ������ ��������� ���� ������ ����� ������ ���� �������� ������� ������ ������� ������������������� ����� ����� ���� ��� ����� ������ ���� ���� ����������� �� ��������� ���� �������� ���� �������� ������������ ���� ���� ������������������������������������������� ���� ����������� �� ������ ��� ���� ���� ����� ����� ���� ����� ���� ����� ������ ����������� � �������� ����������� ���� ��������������� �������������������������������������������� �������������������������������������������� ����� ���� ���� ��� �������������� ��������� � ��������������������������������� � ��������������������� � ����������������������

Foto: Per Pettersson. Overallens vänner är en av THS många kårföreningar. Bild från en modevisning, hemkomstdagen 2004.

Foto: Kerstin Ramdén

Foto: Per Pettersson. QuarneVALen- 05.

Kårspexet: Ponnyexpressen eller Utan en tråd på prärien ������ �������� ��������� ������������ ���������� �� ������ �������� ���� ��� ���� ��� ��������� ����� ��������� �������� �� ��������������� �������� ������ ������ �������� ��������� ������ ������� ���������� �������� ����� ������������������������������������������������������������������������������������������������������ ������������������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������������������������������ ������������������������������������������������������������������������������������

������������������� ��������� ���������������������������������������� ����� �������������������������� ���������������������������������������� ������

Hej då! ��������������������������������������������� �������������� ����������

������

Rättelse! ���� ��� ��� ���� ���������������� ������� ���� ���� �� ������ ���� ������ ��������� ���� ��� ������ ����� ��� ��� ����� ��� ��� ������� ������ ���������������� ������� ���� ���� ���� ���������������� ������� ��������������� ������� ����� ��� ���� ��� ��� �������������������������������������������� ���������� ���� �������������������������� �����������������������

���

THS arvoderade hittar du i kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15–19. Redaktör är Sthig Jonasson, sthig@kth.se.

Osqledaren#3.indd 47

05-11-24 16.07.35


OSQLEDAREN #3 05/06 TRAMS Osqledaren#3.indd 48

Collage: HELEN SILVANDER 05-11-24 16.07.51


Osqledaren#3.indd 49

05-11-24 16.07.52


ET

T

VISS

ED D A H

KUNNA

STÅ NÅ

GOT

VETTIGT HÄR, R TÄ

JU

E

D EN

M

OSQLEDAREN #3 05/06 TRAMS

INGEN SPORT.

50

Osqledaren#3.indd 50

Illustration: JONAS GUNNARSSON 05-11-24 16.07.57


Dessa motorer ska till andra sidan jorden. Du kan komma ännu längre. På www.scania.se visar vi Scanias offensiva, expansiva och globala värld med dess möjligheter för unga akademiker. Du kommer bl a att upptäcka att vår affär är långt mycket större än att utveckla och producera tunga fordon. Scania är ett högteknologiskt, utvecklingsintensivt och marknadsorienterat företag, som med avancerad ny teknik ständigt skapar mer kunskapsbaserade fordon, intelligenta serviceprodukter och finansieringslösningar. Scanias framgång är till stor del resultatet av ständig utveckling av våra medarbetare, produkter, metoder och marknader. Vi ger dig utmaningar och möjligheter till personlig utveckling. Scania är en av världens ledande tillverkare av lastbilar och bussar för tunga transporter samt industri- och marinmotorer. En växande del av verksamheten utgörs av produkter och tjänster inom service och finansiering, som garanterar Scanias kunder kostnadseffektiva transportlösningar och hög tillgänglighet. Scania är verksamt i ett hundratal länder och har 30 000 anställda. Forskning och utveckling är koncentrerad till Sverige. Tillverkning sker i Europa och Sydamerika med möjlighet till globalt utbyte av såväl komponenter som kompletta fordon. Under 2004 uppgick faktureringen till 56,7 miljarder kronor och resultatet efter skatt till 4,1 miljarder kronor.

For Demanding People

Osqledaren#3.indd 51

05-11-24 16.08.02


������������������������������� �������������������������������������������������������� �������������������������������������������� ������������������������������������������������������ ���������������������������������������������������� ����������������������������������������������� � ����������������������������������������������

��������������������������

Osqledaren#3.indd 52

05-11-24 16.08.22


OL 05/06 #3