Page 17

FÖRLÄNGNING AV CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGEN

Ett enat Europa I Europa pågår för närvarande ett arbete med att skapa ett enhetligt system för alla högskolor, den så kallade Bolognaprocessen. Sverige har anknutit sig till denna överenskommelse, och omorganiseringen av KTH är ett första steg mot en högskola som ligger i klass med andra i världen. Frågan är nu, skall skolan ta steget längre och göra civilingenjörsutbildningarna femåriga? Text: SARA GUSTAVSSON Illustration: HELEN SILVANDER ETT KONKURRENSKRAFTIGT SYSTEM

Vid årsskiftet gjorde KTH en omfattande omorganisering av sin verksamhet. Skolans institutioner har nu klumpats ihop under ett antal skolor som verkar inom samma område. I och med detta hamnade högskolan ett steg närmare övriga Europa. Införandet av skolor var bara första delen i Bolognaprocessen. 1999 skrev 29 europeiska länder under ett avtal, den så kallade Bolognadeklarationen, som angav hur de skulle upprätta en gemensam europeisk standard för högskoleutbildningen. Målen för Bolognaprocessen är att främja rörligheten på den europeiska marknaden och göra utbildningar i olika länder jämförbara. Detta skulle även underlätta för studier utomlands. Dessutom är det tänkt att systemet ska stärka Europa som utbildningskontinent. 4,5 ÅR BLIR 5 ÅR

En av de frågor som nu är aktuell är huruvida man ska gå vidare och omstrukturera själva utbildningen. Detta skulle bland annat kunna innebära att det är slut på ingenjörsutbildningarna så som de ser ut idag. Dessa skulle istället ersättas med en utbildning indelad i cykler. Första cykeln omfattar tre år och ger en kandidatexamen. Ytterligare två år skulle leda till en masterexamen. Många europeiska länder använder sig redan av detta system. Dessa två cykler kan för de som vill byggas på med ytterligare fyra års forskningsutbildning. I ett remissvar från KTH i juni förra året föreslog man att civilingenjörsutbildningen och arkitekturutbildningen skulle förlängas till att omfatta 200 poäng för att tillmötesgå den europeiska standarden, men fortfarande kvarstå som ett sammanhängande program.

VAD ÄR ECTS?

Ytterligare ett mål i Bolognaprocessen är att införa ett enhetligt poängsystem, ECTS (European Credit Transfer System). Detta för att underlätta omräkningen av poäng mellan länderna. Redan nu har studenter vid KTH möjlighet att få sina poäng räknade enligt detta på begäran. Med ECTS följer också ett system för betygssättning. Detta betygssystem innehåller fler steg än det nuvarande, närmare bestämt sju, och det kan bli komplikationer när betyg från vår fyrgradiga skala skall överföras. ECTS-betygen är dessutom relativa, något som väcker motsättningar hos många. Det var inte länge sedan vi i Sverige tog bort detta för att istället göra våra betyg målrelaterade. Det finns dock förhoppningar om att man skulle kunna införa betygssystemet och samtidigt kunna behålla det målrelaterat. ETT STARKARE EUROPA

Det är inte bara betygen som ställer till komplikationer. Många oroar sig för hur kvaliteten på civilingenjörsutbildningarna ska kunna säkerställas. Andra är rädda för detta att civilingenjörsutbildningen som program ska försvinna helt. Samtidigt är listan över de fördelar som följer lång. Om vi svenskar ska kunna konkurrera om jobben i Europa så är det självklart till vår nackdel om vår utbildning är ett halvår kortare än de andras. Systemet underlättar också enormt för studier utomlands. Oavsett vad man tycker om det så har processen redan dragit igång. Och diskussionen är långt ifrån över. Läs mer på www.regeringen.se

17

OL 05/06 #1  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you