Issuu on Google+

Viktor Rydberg Odenplan

18/5 2014

TEMA: USA Skillnader i samh채llet och r채ttssystemet mellan svarta och vita

Oskar Sundbom Handledare: Fredrik Carlsson


Abstract In the United States of America the ratio between blacks and white in prison if taking note to the different in the populations sized is huge. Afro-Americans and Hispanic make 58 % of all prisoners 2008 but they are only Âź of the U.S. total population. This work is structured from the causal analysis model (kausala analys modellen) and the comparative model (komparativa modellen) to find causes, the situation and consequences by comparing the situations of the blacks and whites in the society. A sector model to analyze how third parties affect your perception as an individual. After the comparative model is used again to find consequences to these perceptions. There are many causes for this, the key cause found is the bias against blacks which was very clear in one example. The usage of marijuana in Washington between blacks and whites were very equal but the arrest the same year turned out to be 90 % of blacks. A key consequence is that this will contribute towards an unequal treatment in the society between blacks and whites.


Innehåll 1. Inledning ................................................................................................................. 1 1.1 Syfte och frågeställning ...........................................................................................1 1.1.1 Syfte ................................................................................................................................................... 1 1.1.2 Frågeställning ................................................................................................................................ 1

1.2 Källkritik ......................................................................................................................1 1.2.1 Huffingtonpost.com ..................................................................................................................... 1

1.3 Metod.............................................................................................................................2 1.3.1 Kausala analysmodellen ............................................................................................................ 2 1.3.2 Komparativa metoden ................................................................................................................ 2 1.3.3 Sektormodellen ............................................................................................................................. 3

2. Bakgrund USA........................................................................................................ 5 2.2 Utbildning ....................................................................................................................5 2.3 Straff för brott ............................................................................................................6 2.3.1 Fängelsestatistik ........................................................................................................................... 6 2.3.2 Drogrelaterade brott ................................................................................................................... 6

3. Analys ....................................................................................................................... 8 3.1 Orsaker .........................................................................................................................8 3.2 Konsekvenser .......................................................................................................... 10 3.2.1 Individ............................................................................................................................................ 10 3.2.2 Den afroamerikanska gruppen ............................................................................................ 10 3.2.3 Samhälle........................................................................................................................................ 11

3.3 Slutsats....................................................................................................................... 11

4. Källhänvisning ................................................................................................... 12


Bilaga: I...................................................................................................................... 14 Bilaga: II .................................................................................................................... 15 Bilaga: III................................................................................................................... 16 Bilaga: IV ................................................................................................................... 17


1. Inledning I USA är relationen mellan svarta i fängelse jämfört med vita i fängelse om man tar hänsyn till relationen i populationen mellan svarta och vita är väldigt stor. Flera orsaker finns varför skillnaden är så stor, i denna uppsats ska de största orsakerna till denna situation lokaliseras och undersökas. Det ska göras i ett syfte att förstå denna sociala utmaning och lära sig om hur detta sociala förhållande påverkar samhället. Detta specifika ämne valdes på grund av dess komplexitet i problemet men ändå tydliga bild den visar av samhället då statistiken talar själva om situationen. Därför lokaliseras de huvudområden som har en bidragande faktor till att USA som har 5 % av världens befolkning har 25 % av världens fångar och där svarta har sex gånger större procentuell risk att åka in i fängelse än vad vita har. Orsaker som fel i rättssystemet och fördomar i samhället tas upp.

1.1 Syfte och frågeställning 1.1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att finna de strukturella och sociala orsaker till de stora skillnaderna mellan svarta och vita i USA och sedan se vilka konsekvenser som det leder till. För att ha en avgränsning för att få en djupare analys så fokuseras det främst på skillnaderna av fängslandet av svarta och vita som till grund och botten visar rasdiskrimineringen i samhället på ett tydligt sätt. 1.1.2 Frågeställning En komparativ analys mellan afroamerikaner och kaukasier i USA där det fokuseras på vilka orsaker som ligger bakom rasdiskrimineringen och skillnaderna i samhället, hur har detta påverkat situationen i fängelset och fängslandet samt vilka konsekvenser detta ger på samhället, individen och grupper?

1.2 Källkritik 1.2.1 Huffingtonpost.com Huffington Post är en Amerikansk nyhetssida, den är den 22:a mest besökta sidan i USA. Det är en sida med brett utbud från politiska debatter till den nyaste komedin. Det finns möjlighet att kommentera på varje artikel och även kontakta Huffington Post för egna frågor eller klagomål. Den första artikeln som användes var en politisk artikel som lade fram statistik och skrev om orsaken till Amerikans fullsatta fängelser. Det som användes från denna källa var ren statistik från diagrammen. Diagrammen kommer från statistik från två andra källor, Federal Bureau of Prisons och U.S. Sentencing Commission. Artikeln är skriven av Kathleen Miles som i texten hänvisar till andra källor. I texten presenteras ren fakta, det kan finnas ett syfte i texten då problemet beskrivs och sen står det vad Obama gör för problemet. Oavsett om det finns ett syfte eller ett speciellt urval som favoriserar en syn speglar det inte uppsatsens användning då det är den rena statistiken som används. Den andra artikeln som används var även en politisk artikel. Artikeln är skriven av Dr. Boyce Watkins som kan ha en speglad syn och ett selektivt urval för trycka på de frågorna han just arbetar för som är de svartas jämställdhet i samhället. Det går att kontakta honom personligen och han har en egen 1


hemsida. Dock så för att kunna påverka är det bättre i längden att använda korrekt fakta för att bli trovärdig och inte riskera att förlora sitt jobb på Huffington Post. Oavsett var statistiken som användes ifrån the Seattle Medium och samma statistik användes av till exempel Forbes. Det var ren statistik som användes och stämmer överens med fakta från andra hemsidor. Det som kan ifrågasättas är urvalet av informationen om det speglar bara de värsta, dock är det just den fakta som behövs för att hitta vad som är orsaken till de stora skillnaderna i fängslandet av svarta och vita. Den tredje och sista artikeln som användes var en artikel i utbildningsområdet. Denna artikel har ingen given skribent men hänvisar konstant till var informationen hittas. Den citerar och presenterar fakta om just ojämlikheten i skolsystemet. Det som användes från detta var just siffror och statistik från andra källor vilket gör att det som kan påverka trovärdigheten är till stor del urvalet. Dock användes denna och många fler källor för att få ett bredare perspektiv på just denna fråga. Med detta som grund ska fakta betraktas från att det är en stor hemsida som vill ha läsare och kan göra mer intressanta och vinklade artiklar för att just locka läsare. Med det i åtanke vid läsning valdes just statistik att användas från denna källa för att eliminera risker och att kolla upp var faktan kommer ifrån. Då det inte handlar om hela artikeln är helt korrekt och trovärdig utan vad man använder i källan. Även att använda flera källor då statistik kan vara vinklad genom olika sätt att till exempel presentera just ett urval. Även att statistiken inte behöver vara exakt utan att de på ett ungefär påvisar hur situationen ser ut. Syftet användningen av denna källa är rent av att samla fakta om skillnader i samhället i just USA. Denna källa presenterar denna fakta genom statistik från bakgrundkällor så det passar denna uppsats specifika område.

1.3 Metod Det används olika metoder för att analysera denna situation. Grunden för arbetets uppbyggnad är den kausala analysmodellen och en jämförelseanalys. Detta har format informationssamlingen och uppbyggnaden av analysen. Sedan används en komparativ metod för att se korrelationer i samband med sektormodellen för att både lokalisera orsaker och se konsekvenser. 1.3.1 Kausala analysmodellen Den kausala analysmodellen är grunden för arbetet och formar sättet man går tillväga för att analysera problemet. Det största problemet är att innefatta alla de relevanta trovärdiga orsakerna och konsekvenser som man själv måste göra en bedömning av. I detta arbete gjordes en bedömning av de mest trovärdiga orsakerna efter ett stort informationssökande och användning av andra metoder för att identifiera orsaker och konsekvenser. Dock betyder det inte att just de hittade orsakerna är nyckelkognitionen till problemet utan istället är en kausalitet av nyckelproblemet vilket skulle då ge både en felaktig orsaksanalys och därför en felaktig åtgärd av problemet. Därför beror användandet av denna modell helt på hur man själv lokaliserar och ser på situationen, orsaker och konsekvenser. Där alla delar kommer ha en betydelse för hur slutprodukten och slutarbetet ser ut. Det kan det vara bra att just använda andra modeller för att lokalisera de olika delarna vilket gör att arbetet står på en mer stabil grund och ta med olika sätt att se på problemet. 1.3.2 Komparativa metoden En komparativ analys används i syfte att visa tydligt att det finns skillnader mellan svarta och vita i USA. Då enbart siffror och statistik är svåra att granska behövs något att jämföra med för att få perspektiv på problemet.

2


Det största problemet är processen när man samlar fakta att det kan finnas ett syfte för att visa större eller mindre skillnader. Att frågeställningen eller statistiken görs för att ge ett speciellt intryck. Det kan även vara urvalet, vad man väljer att presentera. Till exempel då det används ett exempel som visar på arresteringar för marijuana i Washington där just en stat användes vilket kan ge en felaktig bild då denna uppsats involverar hela USA. Där urvalet i uppsatsen kan ge ett specifikt intryck då sökning efter statistik inom just ett ämne och den mest extrema kan ha visat sig på grund av just det starka argumentet den ger. Men å andra sidan används det för att just visa att det är ojämlik behandling i just dessa områden vilket stödjer de andra fakta. Då man är medveten av detta och för att få ett gediget och trovärdigt arbete anpassar man och tydligt presenterar denna fakta, för att upplysa läsaren om just att det är en enda stat i USA som presenteras och undanhåller inte fakta från källan. Den komparativa modellen är för att lokalisera kausalitet till orsaker för att hitta en nyckelkognition om det finns. Den används här för att hitta en ändå ganska självklar faktor men visar på ett tydligt sätt hur flera saker har en kausalitet. Då X är en fördomsfull polis och Y är svarta i en specifik situation med droger på sig och W är en vit person i samma scenario. Då resulterar X + Y större chans i Z som är fängelset än om X + W vilket visar en kausalitet. Detta görs i ett större perspektiv för att visa hur omedvetna fördomar har en påverkan på fängslandet av personer. Det som kan falla vid denna användning är att man antar att det är på ett speciellt sätt men kan finnas andra variabler som har en påverkan varför det blir som det blir. Även kan man komma fram till ett felaktigt scenario som gör att nyckelkognitionen faller. Vid användning av detta antas inte att det är just en nyckelkognition utan en del av orsaken. Även används fakta som styrker och belägger antaganden i flera olika senarior och sektormodellen för att stärka dessa antaganden ännu mer. Även om det är rätt antagande finns det flera faktorer som har en avgörande betydelse i att få en komplex och nyanserad orsaksanalys som tar upp och testar olika antaganden. 1.3.3 Sektormodellen Sektormodellen visar för oss att utomstående parter påverkar individen både direkt via till exempel media men även via vänner från media. Då man inte vet hur media påverkar och exakt vilken media som har påverkat individen så behövs generaliseringar för att använda sektormodellen i denna uppsats då det inte finns resurser för ett så detaljerat arbete. Dock görs dessa generaliseringar genom att både kolla på samhället hur situationen ser ut, vad som kan ha påverkat samhället på det sättet och exempelfaktorer som har en påverkan på individen. Användningen av sektormodellen fungerar bra då det handlar om individer som själva är påverkade och gör generaliseringar. Ett exempel kan vara att poliser har fördomar mot just svarta som fakta visar tydligt att svarta arresteras oftare än vita. Vilket gör att man kan se en generell syn som formats från utomstående parter. Denna användning skapar då en teori som appliceras på hela nationen men alla individer har olika tankar och är påverkade av olika media. Även kan det finnas nedärvda tankar och idéer från förgående generationer som är svåra att se och då kan ge att orsaksanalysen blir felaktig. Även olika åldrar och personer i olika städer utsätts för olika utomstående parter och vissa har mer inverkan än andra på en. Men å andra sidan fungerar den bra just för att man ska analysera en grupp som helhet därför det behövs just tydliga mallar för hur människor ser på varandra som sektormodellen också använder och dessa mallar man konstruerar är konstruerade delvis efter hur situationen är. Då

3


sektormodellen kan förklara hur stora delar i USA har just assimilerat en partisk bedömning av svarta i samhället just för att situationen ser ut som den gör.

4


2. Bakgrund USA USA hade en population på ungefär 318 miljoner människor år 2013. 42 miljoner av dem identifierade sig själva som svarta eller med en blandning av en eller fler etniciteter vilket utgör 13.6% utav USA:s befolkning.1 Ration mellan svarta och vitas arbetslöshet har legat över 2 till 1. Där svartas arbetslöshet idag ligger på 2.1 gånger mer än vitas arbetslöshet i USA. Idag ligger arbetslösheten på 12.6% för svarta och 6.6% för vita. Gapet mellan inkomster från svarta och vita hushåll har inte minskat de senaste 50 åren. 2011 var svarta hushålls reala median inkomst 32 tusen dollar medan det totala snittet av populationen var 49.5 tusen dollar. Snittet av medianen i vita hushåll var 54.5 tusen dollar. 2011 var 28 % av alla svarta och 10 % av alla vita i USA under fattigdomsgränsen.2 Vilka får jobb?

2.2 Utbildning USA:s nationala högskole studentexamensfrekvens låg på 74.4 % år 2010, varav studentexamensfrekvensen för svarta studenter låg på 62 % och för vita studenter 80 % där gapet har minskat med 30 %.3 Svarta 25år och äldre har 80 % en gymnasieutbildning (high school graduate) eller mer, 45 % en collegeutbildning och 17 % en kandidatexamen (bachelor’s degree). Vita 25år och äldre har 89 % en gymnasieutbildning (high school graduate) eller mer, 56 % en collegeutbildning och 30 % en kandidatexamen (bachelor’s degree).4 Se bilaga: I Segregerade skolor i USA är inte jämlika skolor. ”’The more nonwhite students a school has, the fewer resources it has. A 10 percentage-point increase in the share of nonwhite students in a school is associated with a $75 decrease in per student spending.’” 5 Skolor som har 90 % eller mer svarta elever spenderar 733 dollar mindre per elev varje år. Nationellt spenderar skolor 334 dollar mer på varje vit student jämfört med varje icke-vit student.6 USA: befolkning som är svarta var det 24.6 % med lägre än gymnasieexamen (High School Diploma), 15.5 % med högskoleexamen, 13.1 % med collegeutbildning eller medarbetarexamen (Associate’s degree) och 7.1 % kandidatexamen som var arbetslösa år 2011. Av vita i USA:s befolkning var det 12.7% med lägre än gymnasieexamen (High School Diploma), 8.4 % med högskoleexamen, 7 % med collegeutbildning eller medarbetarexamen (Associate’s degree) och 3.9% med kandidatexamen som var arbetslösa år 2011.7 Se bilaga: II I Amerikanska kommunala skolor (public school) var svarta studenter relegerade tre gånger fler gånger jämfört med vita studenter. Svarta tjejer var avstängda i en högre takt än alla andra tjejer och de flesta killar. Svarta studenter var tre gånger troligare att gå i skolor där färre än 60 % av lärarna har alla statliga certifikat och licensierings krav. 8

1

Cencus.gov, Black (African-American) History Month: February 2012 Plumer, 2013 3 Richmond, 2013 4 Mead, Cartwright-Smith, Jones, Ramos, Siegel och Woods. 2008 5 Plumer, 2013 6 Huffingtonpost,com, 2012 7 Dol.gov, 2012 8 Hsieh, 2014 2

5


2.3 Straff för brott 2.3.1 Fängelsestatistik USA med 5 % av världens befolkning har 25 % av världens fångar. Svarta har sex gånger större risk än vita att åka in i fängelse. Afro-amerikaner och Latinamerikaner utgjorde 58 % av alla fångar 2008 men utgjorde ungefär en fjärdedel av USA:s befolkning. En av sex svarta har blivit fängslad sedan 2001. Om denna trend fortsätter är prognosen att en av tre svarta män kommer spendera tid i fängelse under sin livstid. I USA utgör svarta 26 % av alla ungdoms arresteringar, 44 % av alla unga som fängslas och 58 % alla av ungdomar som har åkt in i fängelse. 9 2012 var per 100 000 av USA:s invånare 4347 av dem svarta män som satt i fängelse, 678 av dem var vita män som satt i fängelset. I samma statistik för kvinnor var 260 svarta kvinnor i fängelse och 91 vita kvinnor i fängelse per 100 000 av USA:s invånare.10 Se bilaga: III Se bilaga: IV 2.3.2 Drogrelaterade brott 14 miljoner vita och 2.6 miljoner svarta rapporteras att bruka en illegal drog i USA. Fem gånger fler vita använder droger jämfört med svarta. Svarta åker i fängelse för drogrelaterade brott tio gånger fler än antalet vita blir fängslade. Svarta utgör 12 % av den totala populationen droganvändare, men 38 % av de som arresteras för drogrelaterade brott och 59 % som åker in i statligt fängelse för drogrelaterade brott.11 Svarta utgör 62 % av de som åker in till statliga fängelser för narkotikabrott vilket är 13 gånger fler jämfört med vita. I en del stater är svarta män som blir dömda till federala fängelser för narkotikabrott 57 gånger fler än vita män.12 2002 av de som fängslades under den federala crack kokain lagen var 80 % svarta och i genomsnitt fick längre fängelsestraff. Användningen av crack kokain utgörs av 2/3 vita och Latinamerikaner.13 Svarta utgör 33.6 % av drogarresteringar, 44 % av personer som döms för grova drogrelaterade brott i statliga domstolen och 37 % av de som skickas till statligt fängelse för droginnehav. Svarta och vita begår narkotikabrott i ekvivalenta ratior.14 I federala fängelser i Amerika sitter 50.1% inne för narkotikabrott. Varav dessa brott är 27.6% relaterade till drogen marijuana, 22.5% till metamfetamin och till kokain.15 Augusti 2010 skrev Barack Obama på ”Fair Sentencing Act” som förändrade den federala regeringens historiskt mer bestraffande mot crack-kokain än puder-kokain som ledde till etniska skillnader i bestraffning.16

9

Naacp.org, Criminal justice fact sheet Drake, 2013 11 Naacp.org, Criminal justice fact sheet 12 Watkins, 2011 13 Naacp.org, Criminal justice fact sheet 14 Hrw.org, 2011 15 Miles, 2014 16 Hrw.org, 2011 10

6


I Washington 2007 erkände 10.5 % av de vita och 12.2 % av de svarta boende i Washington, att de rökte Marijuana det året. I Washington bor det fler svarta människor än vita. Arresteringar i Washington vid innehav av marijuana var 92 % av de arresterade svarta år 2007.17

17

Smith, 2010

7


3. Analys 3.1 Orsaker En bidragande faktor är arbetslösheten och skillnader i utbildningen mellan svarta och vita. Om man kollar på bilaga: IV så ser man tydligt oavsett etnicitet att det är en ökad frekvens av fängslande av lägre utbildade människor jämfört med högre utbildade människor. Dock så finns en stor skillnad mellan svarta och vita som dels kan bero på som bilagan: II visar då med samma utbildning är det svårare att få jobb som svart. Detta gör troligen att man som individ söker sig till andra områden för att hitta en inkomst. Det kan vara kriminella arbeten som man kanske går till i mer krisande situationer, vilket kan vara när man lever under fattigdomsgränsen som 28 % svarta gör jämfört med 10 % vita av USA:s population. Detta att svarta, som både har svårare att få arbete och ligger under fattigdomsgränsen, kan vara en bidragande faktor till varför just lågutbildade svarta procentuellt sett är fler som döms till fängelsestraff. Även varför det är fler svarta i fängelse är att procentuellt är svarta lägre utbildade än vita och enligt bilagan: IV ser man tydligt att de som hamnar i fängelse är fler ju lägre utbildad man är. Skillnader i ekonomiska bidrag för skolor har också en påverkan på detta. Dock kan man analysera om mer pengar gör skolan bättre men man kan anta att det påverkar skolans standard och dess resurser för att lära ut samt hjälpa studenter. Men dessa orsaker skulle inte leda till en sådan stor skillnad som det är i fängslandet mellan svarta och vita. Ett stort problem i USA är rättssystemet, Obama med ”Fair Sentencing Act” förändrade denna dock har det inte visat sig i den använda statistiken. Men detta var en orsak som bidragit till de stora skillnaderna. Då rättssystemet har varit mer bestraffande mot billigare droger än dyrare droger om de ändå är i samma drogklassning. Exemplet crackkokain och puderkokain visar detta tydligt då crackkokain är en billigare drog och i stort ledde till högre fängelsestraff än puderkokain som är en dyrare drog. Då i genomsnitt USA är den vita mannen rikare än den svarta mannen och de får konsekvenserna att svarta brukar då använder den billigare drogen. Även fick svarta i genomsnitt högre straff än vita för samma brott i exemplet med crackkokain. Men detta visar inte varför 80 % av de som fängslades i av brott som involverar crackkokain var svarta men svarta utgör bara 1/3 av användarna av drogen. Detta finns två huvudorsaker till varför det skiljer sig så mycket. Den första är att svarta som i större utsträckning är fattigare använder, säljer och köper drogen i mer offentliga miljöer på grund av de ofta också köper billigare droger. Men segregationen mellan svarta och vita är inte så stor att det skulle få en så stor effekt, då det är fortfarande 10 % av de vita i Amerika som ligger under fattigdomsgränsen. Detta leder oss till huvudorsaken som även är huvudorsaken till de andra problem, nämligen fördomar. Om man ser detta med den komparativa modellen kan man se att fördomar leder till ojämnställd behandling oavsett om det är omedvetna subtila skillnader i beteende så har det påverkat och visat sig i statistiken. Detta kan man tillämpa på arbetslösheten, skillnaden i lagen, bedömning i rättssystemet och även till sist vilka som polisen går fram till för att undersöka om de har droger på sig.

8


Man gör konstant egna sorteringar av människor, ett system som USA där det är stora delar svarta som just sitter i fängelse är det lätt att flera assimilerar tankar att det är fler svarta kriminella än vita och att det är massor av svarta som just åker in i fängelse. Detta påverkar individen enormt då man sorterar andra människor utifrån detta. Dock är detta byggt på att det förut var stora skillnader i rättssystemet mellan svarta och vita samt det finns skillnader som gör att fler svarta kan tendera att söka sig till kriminella banor i högre takt än vita. Detta dels på grund av ekonomiska skillnaden men inte i den stora utsträckning som det sker nu. Media ger en bild till hela folket att det är fler svarta i fängelse dock betyder detta inte att svarta begår fler brott även om folk assimilerar denna tanke. Sedan bygger man vidare på denna tanke omedvetet och betingar det när det stämmer men inte ackommoderar när det inte stämmer. Fördomar är byggda på korrekt fakta, att det är mer svarta i fängelse men ger en annan förutfattad mening. Även byggs dessa fördomar på i andra fall då det är lättare att kategorisera människor på ett generellt och fördomsfullt sätt. Kan även komma från tankar i ett samhälle där det är segregerat och fördomar bygger på okunskap. Som konsekvens av fördomar får det poliser att omedvetet söka efter droger på en svart man oftare än på en vit man även om de agerar på liknande sätt. Något som stödjer detta speciellt är Washington City paper där Smith skriver om att 10.5 % av de vita 12.2 % av de svarta boende erkände att de rökte på det året men 92 % av alla arresteringar för innehav av marijuana var av svarta. Detta talar om att det måste vara en attitydskillnad som förutfattade meningar. Även om inte det görs medvetet tenderar polisen i speciellt Washington att göra sökningar i antingen områden där stor del av populationen är svarta eller söka efter droger på specifikt svarta individer. Detta är just Washington men då skillnaderna är så stora kan man anta att liknande scenarier sker runt om i hela USA. Fördomar leder också till att individer spelar sin roll i form av konformitet. Detta kan vara en orsak att svarta kanske ger efter och spelar rollen som stereotypisk svart man istället för att vara den han egentligen är. Det kan vara därför det finns en liten skillnad mellan svarta och vita i brottslighet. Att det var 12.2 % svarta som har rökt på och 10.5 % vita i Washington. Dels kan sen socioekonomiska situationen spela roll och samhällsgrupperingar, men även spelar nog konformitet en del av varför det är en skillnad i brottsligheten mellan svarta och vita. Grundorsaken till fördomar eller till att fler svarta sitter i fängelse är dock något som kan analyseras men inte i denna uppsats. Dock är ett troligt scenario att fördomar från tiderna när svarta var slavar i USA inte försvann när slaveriet försvann, vilket ledde till de stora skillnaderna i antal mellan svarta och vita i fängelse. Dessa fördomar kan även ha gått i arv via generationer och är en av orsakerna till dagens problem. Orsaksslutsaten är att genom en sektoranalys och en komparativ analys antas det att USA genom olika faktorer har stora delar assimilerat en felaktig bild av situationen att svarta i stor del ängar sig åt kriminella brott jämfört med vita. Detta har i slutändan påverkat samhällets perception av svarta individer vilket har varit den största bidragande faktorn. Då man kan anta att det är nyckelkognitionen till flera av de orsakerna som finns till situationen.

9


3.2 Konsekvenser Genom sektormodellen och kausalitetmodellen kan man även se en negativ spiral då befolkningen inte baserar detta på endast fördomar utan att det är mycket fler svarta i fängelse, vilket leder till just fler svarta i fängelse. Som har igen en påverkan på individens fördomar vilket gör det till en negativ spiral. Svarta i fängelse -> Fördomar mot svarta -> Svarta i fängelse + Massor av andra konsekvenser från dessa fördomar som dels baseras på att fler svarta sitter i fängelse. 3.2.1 Individ Det finns en ekonomisk påverkan på individen från denna situation i form av att fängelse kostar pengar. Det är en stor summa jämfört med andra länder på grund av att de har hög andel fängslande människor per capita. Det som är största orsaken till många i fängelse per capita är framförallt arresteringar av svarta involverade i drogrelaterade brott. Individen får också en påverkan av utomstående parter vare sig man vill eller inte. Det kan vara småsaker som smått påverkar perceptionen och sättet att kategorisera människor. Då det ser ut att vara en implicit strukturell rasism i USA påverkas alla utifrån den. Att polisen stannar en svart man ger budskapet till andra att den svarta mannen är kriminell fast polisen gick dels fram till mannen för att han hade fördomar. Det påverkar individerna som ser det, sen bygger dom tankar på fördomar som blir fördomar. Alltså skapar ett samhälle med fördomsfulla attityder som sektormodellen visar, mer individer som har fördomar mot just svarta. 3.2.2 Den afroamerikanska gruppen Det kan också handla om att en familjemedlem åker in i fängelse som kommer ske i större utsträckning för svarta hem. Där fler svarta familjer splittras ju på grund av fördomar. En konformitet om att fortsätta söka sig att passa in samhällsrollen kommer ske. Om inte samhällets fördomar mot just svarta minskas kommer detta fortsätta vara ett problem. Större klyftor mellan svarta och vita vid låg konjunkturer. Detta är på grund av att det finns många arbetslösa och de flesta väljer hellre att anställa vita än svarta så kommer fler jobb gå till vita. Vilket gör att samhällsklyftorna ökar som är en konsekvens av delvis fängelsesituationen. En annan konsekvens som även är delvis från fängelsesituationen till fördomar till ojämlik utbildning. Att det är en stor skillnad i utbildningen mellan svarta och vita. Detta kommer fortsätta göra så att samhället är segregerat mellan svarta och vita då dessa skillnader finns redan. Att svarta i nuläget är i genomsnitt lägre utbildade jämfört med vita. I generellt kommer gruppen fortsattas utsättas för ojämlik behandling i många scenarion. Då det finns skillnader, fördomsfulla attityder och konformitet kommer individer dras mot att bosätta sig, umgås och arbeta i segregerade förhållanden. Där det är till större del är indelat efter sin hudfärg. Då man lätt inkluderas genom en vi och dom känsla. Detta gör att segregationen blir ännu större, dels på grund av uppdelningen utifrån etnicitet men även att utbildningen skiljer sig. En annan faktor som kan bidra till skillnaderna i fängslandet kan vara att polisen väljer att cirkulera och ta fast personer i dessa områden om man då antar att det är så. Att polisen tenderar att cirkulera och arrestera mer folk där till mestadels svarta bor även om den kriminella aktiviteten mellan svarta och vita inte är så stor.

10


Även kan det leda till att den afroamerikanska samhällsgruppen känner att de inte kan eller har mycket svårare att uppnå saker. Att samhället är emot dem vilket kan göra att de slutar bry sig. Att denna grupp människor slutar försöka och accepterar deras plats i samhället utifrån fördomarna. Vilket kan leda till att denna grupp människor inte ser meningen med att rösta eller försöka få en adekvat utbildning. 3.2.3 Samhälle Samhället som har fängelse vilket kostar pengar. En större del av budgeten finansierar fängelser. Men genom fördomarna som uppkommer av situationen i fängelserna påverkar det hela samhällsstrukturen. Samhällsstrukturen påverkas av dess perception på grupper. Det fortsätter vara stora samhällsklyftor på grund av den strukturella rasismen.

3.3 Slutsats Skillnaderna i samhället mellan vita och svarta är stora, nyckelkognitionen till de flesta orsaker och situationen i fängelset genom olika metoder och analyser antas vara befolkningens fördomar mot svarta. Att det sker en strukturell rasism, att individen utsätts för utomstående parter som har en inverkan så att individen får förutfattade meningar av just svarta i samhället. Även att den afroamerikanska gruppen i samhället har det mycket svårare att till exempel att få jobb och utsätts för en ojämlik behandling i samhället. Konsekvenserna av är inte så stora då mycket av detta är en del av samhället redan, samhället är väldigt ojämlikt mellan svarta och vita. Men om detta fortsätter betyder det att klyftorna och segregationen inte minskar.

11


4. Källhänvisning https://www.census.gov/newsroom/releases/archives/facts_for_features_special_editions/cb12ff01.html Cencus.gov, Profile America Facts. Black (African-American) History Month: February 2012. Hämtdatum: 2014-05-17 http://www.dol.gov/_sec/media/reports/BlackLaborForce/BlackLaborForce.pdf Dol.gov. U.S. Department of Labor. The African-American Labor Force in the Recovery. Febuari 29, 2012 Hämtdatum: 2014-05-17 http://www.dol.gov/_sec/media/reports/BlackLaborForce/BlackLaborForce.pdf Dol.gov. U.S. Department of Labor. The African-American Labor Force in the Recovery. Febuari 29, 2012 Hämtdatum: 2014-05-17 http://www.pewresearch.org/fact-tank/2013/09/06/incarceration-gap-between-whites-and-blackswidens/ Drake, Bruce. PewResearchCenter. Incarceration gap widens between whites and blacks. September 6, 2013. Hämtdatum: 2014-05-17 http://www.pewresearch.org/fact-tank/2013/09/06/incarceration-gap-between-whites-and-blackswidens/ Drake, Bruce. PewResearchCenter. Incarceration gap widens between whites and blacks. September 6, 2013. Hämtdatum: 2014-05-17 http://www.hrw.org/en/world-report-2011/united-states Hrw.org. World Report 2011: United States. 2011. Hämtdatum: 2017-05-17 http://www.hrw.org/en/world-report-2011/united-states Hrw.org. World Report 2011: United States. 2011. Hämtdatum: 2017-05-17 http://www.thenation.com/blog/178958/14-disturbing-stats-about-racial-inequality-americanpublic-schools Hsieh, Steven. The Nation. 14 Disturbing Stats About Racial Inequality in American Public Schools. Mars 21, 2014. Hämtdatum: 2014-05-17 http://www.huffingtonpost.com/2012/09/20/state-and-local-school-fi_n_1898225.html Huffingtonpost.com. Public School Funding Unequal: State and Local School Finance Systems Perpetuate Per-Student Spending Disparities. September 20, 2012. Hämtdatum: 2014-05-17 http://www.commonwealthfund.org/usr_doc/mead_racialethnicdisparities_chartbook_1111.pdf Mead, Holly. Cartwright-Smith, Lara. Jones, Karen. Ramos, Christal. Siegel, Bruce. Woods, Kristy. Commonwealthfund. Racial and Ethnic Disparities in U.S. Health Care: A Chartbook. March 2008. Hämtdatum: 2014-05-17 http://www.commonwealthfund.org/usr_doc/mead_racialethnicdisparities_chartbook_1111.pdf Mead, Holly. Cartwright-Smith, Lara. Jones, Karen. Ramos, Christal. Siegel, Bruce. Woods, Kristy. Commonwealthfund. Racial and Ethnic Disparities in U.S. Health Care: A Chartbook. March 2008. Hämtdatum: 2014-05-17

12


http://www.huffingtonpost.com/2014/03/10/war-on-drugs-prisons-infographic_n_4914884.html Miles, Kathleen. The Huffington Post. Just How Much The War On Drugs Impacts Our Overcrowded Prisons, In One Chart. Mars 10, 2014. Hämtdatum: 2014-05-17 http://www.naacp.org/pages/criminal-justice-fact-sheet Naacp.org. Criminal justice fact sheet. Hämtdatum: 2014-05-17 http://www.naacp.org/pages/criminal-justice-fact-sheet Naacp.org. Criminal justice fact sheet. Hämtdatum: 2014-05-17 http://www.naacp.org/pages/criminal-justice-fact-sheet Naacp.org. Criminal justice fact sheet. Hämtdatum: 2014-05-17 http://www.washingtonpost.com/blogs/wonkblog/wp/2013/08/28/these-seven-charts-show-theblack-white-economic-gap-hasnt-budged-in-50-years/ Plumer, Brad. Washingtonpost. These ten charts show the black-white economic gap hasn’t budged in 50 years. Augusti 28, 2013. Hämtdatum: 2014-05-17 http://www.washingtonpost.com/blogs/wonkblog/wp/2013/08/28/these-seven-charts-show-theblack-white-economic-gap-hasnt-budged-in-50-years/ Plumer, Brad. Washingtonpost. These ten charts show the black-white economic gap hasn’t budged in 50 years. Augusti 28, 2013. Hämtdatum: 2014-05-17 http://www.theatlantic.com/national/archive/2013/06/high-school-graduation-rate-hits-40-yearpeak-in-the-us/276604/ Richmond, Emily. The Atlantic. High School Graduation Rate Hits 40-Year Peak in the U.S.. Juni 6, 2013. Hämtdatum: 2014-05-17 http://www.washingtoncitypaper.com/articles/39580/dc-leads-nation-in-per-capita-marijuanaarrests-crime-stats Smith, Rend. Washington City Paper. Crime Stats Show D.C. Leads Nation In Per Capita Marijuana Arrests. Augusti 13, 2010. Hämtdatum: 2014-05-17 http://www.prb.org/Publications/Articles/2012/us-incarceration.aspx Tsai, Tyjen och Scommegna, Paola. Population Reference Bureau. U.S. Has World's Highest Incarceration Rate. Hämtdatum: 2014-05-18 http://www.huffingtonpost.com/dr-boyce-watkins/jesse-jackson-black-leade_b_883721.html Watkins, Boyce. The Huffington Post. Jesse Jackson, Black Leaders Are Right About Ending the War on Drugs. Juni 27, 2011. Hämtdatum: 2014-05-17

13


Bilaga: I

18

18

Mead, Cartwright-Smith, Jones, Ramos, Siegel och Woods. 2008

14


Bilaga: II

19

19

Dol.gov, 2012

15


Bilaga: III

20

20

Drake, 2013

16


Bilaga: IV Percentage of Male Civilian Incarceration, by Race and Education, Ages 20-34

21

21

Tsai och Scommegna. U.S. Has World's Highest Incarceration Rate

17


TEMA USA - Oskar Sundbom