Issuu on Google+

KUNGSÄNGSGYMNASIET

Studie på domesticeråde får

Oskar Holmér NV10 19 maj 2012 – 29 maj 2012


Innehรฅllsfรถrteckning Abstract

s. 2

Inledning

s. 2

Syfte

s. 2

Teori

s. 2

Metod och material

s. 4

Hypotes

s. 4

Resultat

s. 5

Diskussion

s. 11

Sammanfattning

s. 13

Tack

s. 13

Referenslista

s. 14

~1~


Abstract Vår uppgift var att göra en studie på domesticerade djur samt att göra en vetenskaplig rapport innehållande resultatet av studien samt en teoridel med bakgrundsfakta om arten och svar på några frågeställningar. Med att ett djur är domesticerat menas att det är tämjt och används av människor. Får är en domesticerad art sedan många tusen år. De är flocklevande och lever normalt på stora områden. Det vanligaste beteendet är att söka, förtära och smälta föda vilket denna studie visar.

Inledning Denna rapport är på en studie på domesticerade fårs beteenden. Studien har utförts med hjälp av ögonblicksregistrering och studien har utförts vid två tillfällen den 19 maj 2012 och den 26 maj 2012. Uppgiften är i kursen Etologi och rapporten ska innehålla en studie samt bakgrundsfakta om arten. Av de djur vi hade att välja mellan valde jag får, dels för att jag har tillgång till dem eftersom mina farföräldrar äger får och dels för att de är intressanta och att jag vill veta mer om deras beteenden. Jag valde att undersöka tamfår och deras beteenden med ett fokaldjur.

Syfte Arbetets syfte är att vi ska visa våra kunskaper inom etologi samtidigt som vi lär oss om ämnet etologi och biologi. Ett bakomliggande syfte är även att vi ska lära oss hur man skriver en vetenskaplig rapport samt kunskapen om hur man använder sig utav issue, ett web-magasin, http://issuu.com/.

Teori Historia Får har varit domesticerade sedan år 9000 f.Kr. Denna teori har sitt ursprung i att man hittat gravfynd från Irak innehållande fårrester. Detta bevisar dock inte domesticering men tyder på någon form utav samexistens. Anledningen till att får tämjdes var att få husdjur förser oss med så många värdefulla produkter, som mjölk, kött, skinn och ull. De är även fördelaktiga då de lever på marker som människor inte har möjligheten att utnyttja. (Jensen 2006) Undersökningar av får DNA från arkeologiska utgrävningar visar att tamfåret ursprungligen kommer från mufflonfåret, som idag bara finns i delar av Asien, på Korsika och på Sardinien. Mufflonen liknar en långbent version av tamfåret. (svenska-djur.se)

~2~

(http://sv.wikipedia.org/wiki/Tamf%C3%A5r)


Flockliv Närbesläktade tackor och deras lamm bor i flock medan de äldre baggarna lever ensamma. Djuren i flocken är synkroniserade på så sätt att hela flocken vilar samtidigt, betar samtidigt och förflyttar sig i grupp. De skiljs aldrig mer än i korta stunder. Baggarna lever ensamma men de kan, om djuren är lite yngre, slå sig ihop och bilda mindre flockar och de nya bagglammen lämnar sin gamla flock bestående av tackor och syskon vid könsmognad. När brunsten infaller lämnar baggarna varandra för att söka upp tackor att uppvakta. Dessa beteenden finns kvar hos de domesticerade efterlevande då man håller baggen separerad från den övriga flocken förutom vid brunsten. Får har inga revir men på grund av den begränsade födotillgången i det vilda finns det en rangordning inom flocken. Den är dock väldigt otydlig och det uppstår sällan konflikter då djuren lever över stora areor och förflyttar sig dit födan finns. Hos instängda flockar där födotillgången är begränsad, som under stallskötsel på vinterhalvåret, utvecklar djuren liksom andra flockdjur en rangordning. Den har stor betydelse då den bidrar till att minska behovet av konflikter över föda. Vid förflyttningar uppvisas inte heller någon rang men vid flykt undan en potentiell fara kan vara vissa ledardjur som tar täten. Dessa djur är ofta av medelhög rang. (Jensen 2006) Signaler, födoval och vanor Vid konflikter används språket hos får till stora delar av visuella signaler med kroppshållningar och rörelser men kan vid större konflikter gå över till taktila signaler då djuren stångas och knuffas. Djuren hotar först varandra genom att sänka huvudena och riktar det mot motståndaren. Det leder oftast till att den underlägsna motståndaren viker undan, om inte övergår hoten till stånganden. Även om de flesta domesticerade arterna har förlorat sina horn beter de sig som om de har dem kvar. Även öronspel är viktiga signaler. Akustiska signaler används mestadels för att hålla samman flocken, då används fårets bräkande. Får är mycket kräsna i sitt födoval men kan klara sig på mycket magra marker om så behövs. Men för att de ska klara sig på magra marker är en förutsättnigna att de måste klara av och förflytta sig sträckor upp till 15 km per dygn. På normala betesmarker äter de främst gräs men även blad och kvistar om tillfälle erbjuds. Flocken i hägnet jag studerar har tillgång till stora mängder gräs och de erbjuds kvistar och grenar om det finns tillgängligt på närliggande marker. Då fåren äter biter de av maten med tänderna i underkäken och pressar den mot en tandplatta i gommen. Får har en cirkadisk biorytm och är aktiva under dygnets ljusa timmar. Av deras vakna timmar avvarar de 10 till att beta och upp till 8 timmar till att idissla. Alltså lägger fåren största delen av dagen på att söka, äta samt smälta föda. De vilar på platser skyddade från väder och vind. De kan även gräva en liten grop för att skydda sig mot skadedjur. Även fast fåren betar på stora områden kommer de tillbaka till samma platser för att vila och de använder samma stigar år efter år. (Jensen 2006) Sexuella beteenden och ungvårdnad Brunstperioden för tackorna infaller under höst-vintern, i mitt fall i början på november. Brunsten infaller endast en gång per år men om tackan inte blir betäckt kommer hon åter i brunst efter 17 dygn. Det är vanligt att en tacka betäcks fem till sex gånger per brunst. Dräktighetstiden är på 5 månader och 5 dagar (lite kortare än hos vilda får) vilket betyder att i mitt fall föddes lammen i början av april. Vanligtvis får fåren 1-2 lamm per kull.

~3~


Då tackor ska lamma uppsöker de en lugn plats men lämnar helst inte flocken. Lammningen tar runt en och en halv timme och efter drygt fem timmar kommer efterbörden som de flesta tackor äter upp åtminstone delar av. Direkt efter födseln slickar tackan lammen torra. Stimulit för detta beteende är kemiska signaler. Denna slickning är en viktig del av präglingen mellan mor och unge. Modern lär sig snart skilja på sina ungar och tillåter inte att någon annan att dia eller komma för nära dem. Det tar dock några dagar innan lammen lär sig skilja på sin mor och andra tackor. Lammen diar redan efter någon timme och gör det 15-20 gånger per dag. Stimulit som utlöser mjölknedsläppet hos tackan är att lammen stöter snabbt mot tackans juver. Lammen börjar beta efter några dagar och vid omkring 40 dagars ålder betar de lika lång tid som de vuxna. Diandet slutar helt efter drygt ett halvår. (Jensen 2006) (Ulla-Britt Holmér 2012) (Dick Holmér 2012) Stereotyper och relationer till människor En del beteenden är inte önskvärda. Exempel på det är vissa stereotyper som då djuren äter ull från varandra. För att förhindra oönskade beteenden bör man se till att djuren har tillräckligt med föda samt en varierande och naturtrogen miljö, en miljö som speglar den från fårens ursprung. Man bör även se till att fåren har en så stor yta att vara på som möjligt. Artens interaktion med människor är mycket stor. Fåren ger oss mat och ull medan vi ger fåren tillgång till föda. Vi påverkar hur djuren mår och hur de exploateras eftersom vi bestämmer hur det ska gå till vid uppfödning, slakt och produktion av råvarorna vi får av dem. Då lammen slaktas vid cirka sju månaders ålder kan vi få ut vinst av varje ny kull lamm och vi behöver inte lägga ner onödigt mycket energi på att ta hand om lammen.

Metod och material Under denna studie använde jag mig utav ögonblicksregistrering med ett intervall på en minut. Med detta menas att jag med jämna intervaller studerade mitt fokaldjur och registrerade vad det gjorde, var i inhägnaden det befann sig samt att jag antecknade eventuella speciella händelser, som till exempel om djurens ägare kom med vatten eller mat. Jag valde denna registreringsmetod eftersom jag inte visste mycket om fårs beteende innan arbetet och att jag med hjälp av denna registreringsmetod får en bra översikt över fårs beteende. Man kan se detta arbete som en förstudie till eventuella framtida studier med annan inriktning eller frågeställning. Jag valde ett intervall på en minut för att jag skulle få så stor datamängd som möjligt men samtidigt inte behöva stressa så det påverkade resultatet. Studien utfördes på en flock bestående av fem tackor och 13 lam. Utöver detta ingår även en bagge i flocken men han går i en enskild hage. Lammen är drygt en och en halv månad gamla, baggen är drygt sex år och tackorna är mellan fyra och tio år gamla. Varje djur blir strax efter födseln märkta i örat med en metallbricka där det står två nummer. Ett individnummer och ett besättningsnummer. Besättningsnumret visar till vem djuret tillhör och individnumret visar vilket djur det är.

Hypotes Jag tror att djurens beteenden kommer att vara naturliga då de lever i en väldigt varierande miljö. Jag tror att beteendet att beta kommer att vara vanligast då det är det vanligaste beteendet i det vilda. Jag tror även att beteendena kommer påverkas av miljö, omgivning och väder.

~4~


Resultat I nedstående tabeller och diagram visas resultatet av de studier jag utfört den 19 maj 2012 och den 26 maj 2012 samt en sammanslagning av de båda resultaten av beteendena. Tabellerna och diagrammen visar både de olika beteendena och placeringen av mitt fokaldjur i inhägnaderna i ögonblicket för registreringen av beteendet. Figur 1.

(Bild: redigerad av Oskar Holmér. Original från https://maps.google.se/maps?hl=sv) Figur 1 visar en karta över de båda inhägnaderna samt uppdelningen jag gjort för att kunna hålla reda på var mitt fokaldjur befann sig i vilka tidpunkter. Röda linjer visar de två inhägnadernas gränser. Vita linjer visar mina egna uppdelningar av inhägnaderna jag gjort för att kunna hålla reda på var mitt fokaldjur befann sig i vilka tidpunkter. Blå cirkel visar vattenhinkars placeringar. Gul triangel visar saltstenars placeringar. Det grå märket i område A1 visar att det under studien var skugga där. Inhägnaden som innehåller områdena A1, B1, C1 och D1 är den inhägnad djuren var instängda i under den första studien och inhägnaden innehållande områdena A2, B2, C2, D2, E2 och F2 är den

~5~


inhägnaden djuren var instängda i under det andra studietillfället. Område A1-D1 har ingen större skillnad i miljö men område A2-F2 har mer konkreta uppdelningar. A1 består av ladan där fåren kan gå in. Det är även där de får eventuell utfodring bestående av hö, kraftfoder, havre eller betfor. B1 är den del av inhägnaden som befinner sig utanför ladan och längs med saladamsvägen. Där är marken upptrampad och där är biltrafiken ett störningsmoment. C1 omfattar största delen av hagen och där är väldigt bergigt och stenigt. Det finns även rester av en gammal kyrka. D1 är en plan yta med 2 träd. Det är här djuren får saltersättning i form av saltsten, vatten och ibland grenar de kan gnaga på. E1 har ett dike som rinner igenom så här är marken mjuk. Det finns även mycket sten och två stora granar så djuren har vissa svårigheter att ta sig fram här. F1 är ett stort plant område längs med den andra hagen. Figur 2. Placering A1 B1 C1 D1 Totalt

Antal registreringar 38 9 0 13 60

Procent 63,33 % 15,00 % 0,00 % 21,67 % 100,00 %

Figur 3.

Placering 19/5-12 70 60 50 40 30 20 10 0 A1

B1

C1

D1

Totalt

Figur 2 och figur 3 visar en tabell respektive ett diagram över mitt fokaldjurs rörelse under den första studien den 19 maj 2012 mellan klockan 14.48 och klockan 15.48.

~6~


Figur 4. Beteende Dricker Betar Förflyttar sig Ligger Äter hö Inaktiv Annat Totalt

Antal registreringar 6 40 3 8 0 0 3 60

Procent 10,00 % 66,67 % 5,00 % 13,33 % 0,00 % 0,00 % 5,00 % 100,00 %

Figur 5.

Beteende 19/5-12 70 60 50 40 30 20 10 0 Dricker

Betar

Förflyttar sig

Ligger

Äter hö

Inaktiv

Annat

Totalt

Figur 4 och figur 5 visar en tabell respektive ett diagram över mitt fokaldjurs beteenden under min första studie den 19 maj 2012 mellan klockan 14.48 och klockan 15.48. Kategorin annat summerar beteendena social kontakt med syskon eller mor, ser sig omkring eller då djuret studerar mig. Speciella händelser under studien var att ägarna kom förbi men det gav ingen påverkan på djurens beteende.

~7~


Figur 6. Placering A B C D E F Totalt

Antal registreringar 10 15 15 20 0 0 60

Procent 16,67 % 25,00 % 25,00 % 33,33 % 0,00 % 0,00 % 100,00 %

Figur 7.

Placering 26/5-12 70 60 50 40 30 20 10 0 A2

B2

C2

D2

E2

F2

Totalt

Figur 6 och figur 7 visar en tabell respektive ett diagram รถver mitt fokaldjurs rรถrelse under den andra studien den 26 maj 2012 mellan klockan 10.10 0ch klockan 11.10.

~8~


Figur 8. Beteende Äter hö Förflyttar sig Inaktiv Betar Ligger Dricker Annat Totalt

Antal registreringar 9 6 8 33 3 0 1 60

Procent 15,00 % 10,00 % 13,33 % 55,00 % 5,00 % 0,00 % 1,67 % 100,00 %

Figur 9.

Beteende 26/5-12 70 60 50 40 30 20 10 0 Äter hö

Förflyttar sig

Inaktiv

Betar

Ligger

Dricker

Annat

Totalt

Figur 8 och figur 9 visar en tabell respektive ett diagram över mitt fokaldjurs beteenden under den andra studien den 26 maj 2012 mellan klockan 10.10 0ch klockan 11.10. Kategorin annat summerar beteendena social kontakt med syskon eller mor, ser sig omkring eller då djuret studerar mig. Speciella händelser under studie två var att jag förflyttade mig. Detta påverkade djuren då de följde mig till ett annat område i hagen. En annan speciell händelse var att min telefon ringde och det skrämde djuren lite. De lugnade sig dock fort.

~9~


Figur 10. Beteende Dricker

Antal registreringar 6

Procent 5,00 %

Betar

73

60,83 %

Förflyttar sig Ligger

9 11

7,50 % 9,17 %

Äter hö Inaktiv

9 8

7,50 % 6,67 %

Annat Totalt

4 120

3,33 % 100 %

Figur 11.

Beteende 19/5-12 & 26/5-12 140 120 100 80 60 40 20 0 Dricker

Betar

Förflyttar sig

Ligger

Äter hö

Inaktiv

Annat

Totalt

Figur 10 och figur 11 visar en sammanslagning av resultaten från studie ett den 19 maj 2012 och studie två den 26 maj 2012. Detta har jag gjort för att man lättare ska få en överblick på deras beteenden och beteendenas frekvens. Kategorin annat summerar beteendena social kontakt med syskon eller mor, ser sig omkring eller då djuret studerar mig. En liknande sammanslagning kan inte göras med resultatet av djurets placering på grund av att studien skedde i två olika inhägnader.

~ 10 ~


Diskussion Den första studien skedde den 19 maj 2012 mellan klockan 14.48 och klockan 15.48. Jag märkte då att mitt fokaldjur spenderade största delen av tiden, 66,67 %, på att beta gräs. Övriga beteenden var att ligga ner, dricka, förflytta sig och annat (kategorin annat summerar beteendena social kontakt med syskon eller mor, ser sig omkring eller då djuret studerar mig). Men de övriga beteendena svarar endast för 34,33 % tillsammans. Orsaken till att fåren drack under studien var att det varit varmt under dagen, att det inte regnat på länge och att jag tog med mig vatten till hagen innan jag påbörjade studien, eftersom djuren inte fått det på länge. Varför tidpunkten för det senaste regnovädret spelar roll är för att då gräset fåren äter är fuktigt nöjer de sig med den vätskan och behöver inte dricka överhuvudtaget. Det andra studietillfället var den 26 maj 2012 mellan klockan 10.10 och klockan 11.10. Den tiden spenderade mitt fokaldjur till mestadels på att beta, 55,00 %. Övriga beteenden svarar för 45 % och dessa var: äter hö, förflyttar sig, ligger, inaktiv och annat. Orsaken till att fåren nu inte drack var för att natten innan hade det regnat så gräset var fuktigt, och anledningen till att de under detta studietillfälle åt hö var att de innan studiens början blivit matade. Jag studerade även var i inhägnaden fåren befann sig när de utförde vissa beteenden och när. Under de olika studietillfällena var fåren instängda i olika hagar och detta kan bli besvärligt då jag inte kan jämföra mina olika resultat. När jag gjorde studie nummer ett var flocken jämt fördelad över hagen och mitt fokaldjur gick lite fram och tillbaka medan det betade. Det man kan understryka är orsaken till att de befann sig i område D1 och skälet till att de befann sig mer i område A1. Det förstnämnda beror på att jag placerade vattenhinken där när jag kom och att fåren var törstiga, och det senare att det under studien var skugga där kombinerat med att det var varmt. Utöver detta finns ingen skillnad i naturtyp i denna hage så det finns ingen naturlig uppdelning av inhägnaden. I den andra hagen, som djuren var instängda i under studie två, finns mer naturliga uppdelningar av inhägnaden, som jag har dragit nytta av när jag har gjort mina egna begränsningar för att hålla reda på var de befann sig. Områdena består då utav olika naturtyper som beskrivs ovan. Av mina resultat från den andra studien kan man se att djuren befann sig lite mer i zon D2 och lite mindre i område A2 och inget i område E2 eller F2. Att de befann sig mest i område D2 beror troligtvis på att jag förflyttade mig dit efter att djuren blivit utfodrade i A1, och det ledde till att djuren följde efter mig. Varför de befann sig i zon A2 överhuvudtaget var för att de fick hö och lammen fick kraftfoder innan studiens början, om inte skulle de troligtvis inte varit där. Att djuren inte var i område E2 eller F2 är troligtvis en följd av att jag påverkade dem vid studiens början genom att befinna mig i min D2. De gick då inte hela vägen bort till andra sidan av hagen för de hade ingen motivation att ta sig dit. När man gör en beteendestudie finns alltid vissa risker för feltolkningar av en del beteenden. Även i denna studie finns troligtvis vissa feltolkningar. En är till exempel att jag i min undersökning skrivit att djuret ligger då det i själva verket idisslar. Jag såg under den första studien att mitt fokaldjur låg och tuggade men för att få mest korrekt resultat skrev jag att djuret låg och tog upp det i diskussionen. En annan felkälla kan vara jag. Hur jag än gör så kan jag inte studera djuren utan att påverka dem. Men även om jag påverkade dem, störde jag dem troligtvis inte så mycket att det skulle ändra deras beteenden. Djuren är vana med störningar eftersom hagen ligger mellan två vägar. De är även vana med människor då det förekommer att skolklasser eller barn som bor i närheten kommer på besök.

~ 11 ~


Beteendena jag registrerat under mina studier uppfattar jag som normala beteenden hos får då största delen av de vilda fårens tid går åt till att födosöka. Det som tåls att tänka på är den lilla tid djuret tar till att söka efter faror. Kan det vara så att den domesticerade arten inte behöver söka efter faror då de är så pass skyddade av inhägnadens stängsel, eller är beteendet inte naturligt hos arten då de normalt lever på sådana speciella platser att de på så sätt är skyddade från predatorer. Jag tror att det är en kombination av de båda och att inget av förslagen är helt rätt eller helt fel. Varje år dör många får av varg i våra inhägnader så de är inte helt skyddade, men samtidigt har de naturliga fiender såsom varg. När det gäller flockliv, rangordning, födoval och vanor m.m. ser de också helt naturliga ut. Det förekommer inga aggressiva situationer då de finns gott om föda. Det förekommer inte heller några beteenden att stångas eller att slåss över tackor då det endast finns en bagge och han är instängd i en annan inhägnad. Alla dessa beteenden förekommer dock i det vilda och eftersom de ej är önskvärda i en inhägnad så har man löst det på ovanstående sätt. Där är en bra lösning då det ej skadar eller påverkar djuren till det sämre. Jag tror att en stor orsak till fårens naturliga beteenden beror på att de lever i en väldigt naturtrogen miljö med varierande naturtyp samt skydd mot väder och rovdjur. Jag tror även att det beror på den bra föda de har tillgång till samt den extra näring de erbjuds.

~ 12 ~


Sammanfattning Med att ett djur är domesticerat menas att det är tämjt och används av människor. Får är en domesticerad art sedan många tusen år. Denna teori har sitt ursprung i att man hittat gravfynd från Irak innehållande fårrester. De är flocklevande och lever normalt på stora områden. Undersökningar av får DNA från arkeologiska utgrävningar visar att tamfåret ursprungligen kommer från mufflonfåret. Anledningen till att får tämjdes var att få husdjur förser oss med så många värdefulla produkter, som mjölk, kött, skinn och ull. De är även fördelaktiga då de lever på marker som människor inte har möjligheten att utnyttja. Jag har studerat beteenden hos får under två tillfällen, den 19 maj 2012 och den 26 maj 2012. Båda studietillfällena varade i en timme och jag använde mig utav en metod kallad ögonblicksregistrering. Det betyder att jag studerade mitt fokaldjurs beteende samt placering med jämna intervaller, i mitt fall en minut. Resultatet på min studie var att jag såg vilka beteenden som var vanligast, respektive ovanligast. Jag såg att beteendet att beta var vanligast vilket är naturligt då djuren behöver mycket föda. Studien av fårens placering i inhägnaden visar att djuren relativt jämnt utspridda över hagen men att de ofta har ett mål med var de är. Som till exempel då de befinner sig nära en vattenhink då de är törstiga. I detta resultat spelar en felkälla en stor roll då jag påverkade resultatet mycket genom att dra till mig uppmärksamhetav djuren. Under min studie uppfattade jag inga stereotyper eller onormala beteenden. Av detta drar jag slutsatsen att djuren mår bra och att de har tillräckligt med föda i inhägnaden. Jag tror även att en stor orsak till fårens naturliga beteenden beror på att de lever i en väldigt naturtrogen miljö med varierande naturtyp samt skydd mot väder och rovdjur.

Tack Jag vill tacka min farmor och farfar Ulla-Britt och Dick Holmér för att jag fick låna deras får för denna studie. Jag vill också tacka dem för den information och hjälp jag fått för att kunna utföra mitt arbete.

~ 13 ~


Referenslista Internetbaserade källor    

http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A5r https://maps.google.se/maps?hl=sv http://sv.wikipedia.org/wiki/Tamf%C3%A5r http://svenska-djur.se/sv%C3%A5r/djur/F%C3%A5r/alla%20avsnitt/

14/5-2012 26/5-2012 27/5-2012 27/5-2012

Tryckta källor 

Per Jensen, Djurens beteende… och orsakerna till det, 2006, Stockholm, Natur och Kultur, sid. 129-135

Andra källor   

Ulla-Britt Holmér, fårägare, Sala, 2012 Dick Holmér, fårägare, Sala, 2012 Erik Holmér, fårdelägare, Sala, 2012

~ 14 ~


Etologisk studie på domesticerade får