Issuu on Google+

FOKUS ÖRESU ND N R 6  · 2 0 1 1

NYTT OM ÖRESUNDSREGIONEN

– Varje gräns­ hinder är ett för mycket

Manu Sareen är Danmarks nye minister för nordiskt samarbete. Fokus Öresund har i en exklusiv intervju frågat honom vad han vill göra för att rädda relationen till Sverige, en relation som blivit allt sämre efter att samarbetet mellan den förra regeringen och svenskarna gick i stå.

– Det återstår en hel del arbete innan vi fått alla gränshinder ur vägen, säger Manu Sareen, som menar att lösningen är ett närmre sam­ arbete med svenskarna. Han lovar förnyat fokus på öresundsregionala frågor och ser en ljus framtid med ESS och Max IV.

Det krävs politisk vilja för

Läs mer på sidan 4 – 5

Gräshoppshjärnor

att bli kvitt gränshindren

2

Svenskar får fortfarande jobb i Danmark

3

Sony Ericsson satsar på Öresundsregionen

sparkade igång tillväxten

7

12

Eventstrategi ska locka fler VM till Öresundsregionen

14

Øresundsbron firar in julen med en åtta kilometer lång ljuskedja

Frank Jensen vill skapa gen­ vägar för öresundspendlare

Köpcentret Emporia sätter press på konkurrenterna

Glöm de nuvarande reglerna och skapa en uppsättning

Om ett år öppnar det stora köpcentret Emporia

nya, enbart för öresundspendlare. Så låter det förslag

i Malmö. 220 nya butiker gör det till en massiv

som Frank Jensen, överborgmästare i Köpenhamn,

konkurrent för regionens övriga köpcenter,

lägger fram för att råda bot på de svåra gränshindren.

som i sin tur svarar med att bygga ut.

Sid 6

Sid 8

16


Det krävs politisk vilja för att bli kvitt gränshindren Frågan om gränshinder som stoppar integratio­ nen över Öresund är ständigt aktuell. Närhelst människor i regionen diskuterar hur utvecklin­ gen ska tas vidare, är gränshindren alltid i fokus. I Öresundskomiteens skrift ”33 gräns­ hinder” är de prydligt listade. Arbetet med att lösa gränshindren går alldeles för långsamt. Det tycks alla rörande överens om. Liksom hur viktigt det är att få dem lösta. På konferensen Summit Öresund uttryckte Köpenhamns borgmästare Frank Jensen sin frustration över hur trögt det går. Han föreslog att Öresundsregionen får en egen lagstiftning kring skatter och arbetsmarknad, för att stimu­ lera pendlingen. Bra att detta forum hölls för att väcka idéer och tankar för ett fortsatt arbete för en starkare region.

Caroline Ullman-Hammer

Få Fokus Öresund med posten eller via mail Skriv ett mail till oss på redaktionen@oresundsbron.com

Helt klart är att det krävs politisk vilja och handling för att snabba på arbetet med att ta bort gränshindren. För trots att pendlingen går tillbaka just nu, så finns det fortfarande många möjligheter för danskar och svenskar att söka sig över sundet för att arbeta. Och den dystra konjunkturen kommer att vända någon gång. Då måste regionen stå rustad för en arbetsoch bostadsmarknad som tar fart igen.

med den adress som du vill ha tidningen skickad till. Vi skickar både med post och per mail,

Redaktion: Karsten Østergaard Nielsen (redaktör) Sanna Holmqvist (pressansvarig) Britt Andresen Jesper Skjønnemand Detta och tidigare nyhetsbrev kan även läsas på www.oresundsbron.com Fokus Öresund 9. årgång Nr 6, december 2011 ISSN: 1600-972X Øresundsbro Konsortiet Box 42 78 S-203 14 Malmö Tel. 040-676 60 00 redaktionen@oresundsbron.com Design: BGRAPHIC Tryck: KLS Grafisk Hus, Köpenhamn Tryckt upplaga: cirka 8 000 ex Internet: cirka 17 000 prenumeranter Ansvarig utgivare: Caroline Ullman-Hammer

Kort nytt om Öresundsregionen

om du så önskar.

På www.oresundsbron.com hittar du just nu massor av förmånliga erbjudanden och rabat­ ter som hjälper till i julshoppingen. Vi kanske ses i vimlet! En riktigt god jul och gott nytt år!

Caroline Ullman-Hammer VD, Øresundsbron

Vinnarna dragna

SkatØresund blir mobilt

IKEA bygger hotell i Malmö

i läsarundersökning

För två månader sedan slopade

Inte nog med att möbelgiganten

I somras genomförde Fokus

SkatØresund alla broschyrer och

IKEA håller på att flytta sitt

Öresund en läsarundersökning

foldrar på sitt danmarkskontor.

huvudkontor från Helsingborg till

bland prenumeranterna. Vi har

Istället införde de postkort med

Malmö. Nu vill IKEA även bygga

nu mottagit era svar och från

mobila QR-koder som hänvisar

ett hotell i staden, enligt di.se.

redaktionen vill vi gärna tacka

kunderna till olika webbsidor.

Tanken med hotellet är att före­

alla deltagare för medverkan

Tanken är att de flesta besökare

tagets anställda ska ha någon­

som ger oss en del att arbeta

hos SkatØresund har 45 minuters

stans att bo när de är i Malmö.

vidare med. I november drog

hemtransport som de kan använda

Därför placeras hotellet nära

vi samtidigt två vinnare som får

till att få veta mer om sina frågor

IKEAS nya kontor. Samtidigt kan

ett presentkort till Åhléns i Malmö

kring skatter. Och hittills har

kunderna prova att bo på ett

eller till Magasin i Köpenhamn

SkatØresunds lyckats väl med

hotell som speglar IKEA’s själ.

samt én fri passage över bron.

experimentet. Prova själv att

Det nya hotellet förväntas öppna

Vinnarna har meddelats.

scanna koden här intill för mer

under 2014.

information. 2 / FO K U S Ö R ES U N D 2 011

Øresundsbron är mycket beroende av att det är fullt med trafik på bron och det får vi arbeta hårt för i den nuvarande ekonomiska situatio­ nen. Vi hoppas nu på en intensiv julhandel på båda sidor Sundet och att man ska åka över för att hitta julpärlorna, som till exempel att åka skridskor mitt i Malmö city med barnen och sen gå och mysa runt Lilla torg, titta på de vackert dekorerade träden runt Gustav Adolfs torg. En av mina verkliga favoriter är de fantastiskt arrangerade julborden på Royal Copenhagen på Ströget. Att besöka Tivolis julmarknad ger en alldeles särskild julstämning. Just nu är det också många kul utställningar på gång. Toulouse-Lautrec på Statens museum for Kunst och Krøyer på Den Hirschsprungske Samling har jag bokat in. Tänk vilken förmån att bo i Öresundsregionen och få njuta av två städers julförberedelser.


Svenskar får fortfarande jobb i Danmark För fjärde året i rad minskar antalet svenskar som får anställning i Danmark. Trots det ser Arbetsförmedlingen på Öresunddirekt positivt på utvecklingen – 1 800 nya jobb visar att det fortfarande finns arbete för svenskar i Danmark. Samtidigt har fler danskar fått jobb i Sverige än tidigare.

A v K a r s t e n Ø s t e rg a a rd N i e l s e n , f o t o : C o l o u r b o x

Det har blivit allt svårare att som svensk få in foten på den danska arbetsmarknaden. Sedan 2008 har antalet svenskar som fått anställning i Danmark minskat år från år. Från 6 667 nya anställda 2007, till cirka 1 800 anställda 2011. Det visar siffror från Skat Öresund som registrerar alla nya anställningar av svenskar i Danmark.

2008. Så det är väldigt många jobb som har försvunnit.

Ändå är de nya siffrorna inte något som Arbets­ förmedlingen vid Öresunddirekt reagerar nega­ tivt på. Tvärtom är de nya siffrorna högre än man kunnat förvänta sig, säger Chister Olsson:

– Vi hoppas att bruttoarbetslösheten når sin kulmen under 2012. Samtidigt kan den danska regeringens så kallade ”kickstartpakke”, där man under de kommande två åren startar stora byggprojekt för över 18 miljarder DKK, kanske få igång arbetsmarknaden ännu mer, säger hon.

– 1 800 nyanställda är ett otroligt högt antal när man tänker på att det varit kris på den danska arbetsmarknaden under en tid. Det är ju inte enbart svenskarna som inte kan få jobb i Danmark nuförtiden. Det kan inte heller danskarna. Så ser man det i ett större sam­ manhang är 1 800 nya jobb mycket, säger han. Enligt Christer Olsson är det speciellt inom serviceyrken och på kontor som svenskar får arbete. – Det är en tendens vi har sett i några år nu, som visar att det är inom de yrkesområdena som svenskarna får jobb i Köpenhamn, säger han.

11 000 arbetslösa 2011 Christer Olsson får medhåll av Merete BingenJacobsen, vicedirektör i Beskæftigelsesregion Hovedstaden og Sjælland. Här har man sett hur konsekvenserna av den danska jobbkrisen avspeglas i stigande arbetslöshet bland danskarna. – Bruttoarbetslösheten i östra Danmark har stigit med 40 000 sedan krisen startade

Och de höga arbetslöshetstalen för östra Danmark har fortsatt att öka under 2011, då 11 000 blev arbetslösa mellan januari och augusti. Dock ser Merete Bingen-Jacobsen ljuset i tunneln.

Antalet nya svenska skattebetalare i Danmark (personer som inte tidigare arbetat i Danmark) År

Antal personer

2005

1 391

2006

3 604

2007

6 667

2008

5 798

2009

2 927

2010

2 231

2011

1 800*

*Uppskattat antal Källa: SkatØresund

Allt fler danskar får jobb i Sverige Medan svenskarna således trots allt fort­ farande får jobb i Danmark, så får också allt fler danskar jobb i Sverige. Som Fokus Öresund skrivit om tidigare har jobbcenterna i Danmark samarbetat med både Skånes Universitetssjukhus och stora entreprenörer i byggbranschen för att säkerställa att danska arbetssökande sjuksköterskor och hantverka­ re får jobb på skånska sidan. Även inom it-­ branschen kan danskarna hitta jobb i Sverige. – Dessvärre för Skatteverket inte statistik på samma sätt som SkatØresund, så vi kan bara uppskatta hur många fler som fått jobb. Men att det nu sker en större utväxling från Danmark till Sverige råder det ingen tvivel om, säger Christer Olsson.

Det är speciellt inom områdena kontor och service som svenskarna får jobb på Själland. Danskarna får i gengäld anställning som sjuksköterskor och inom it-branchen i Skåne.

FO K U S Ö R ES U N D 2 011 / 3


Ny nordisk minister:

– Vi ska samarbeta tätt med svenskarna Manu Sareen – Medlem av Radikale Venstre och vald till Folketinget 2011 – Utnämndes till kyrko- och jämställdhetsminister och minister för nordiskt samarbete den 3 oktober 2011 av den nya danska regeringen, som

Danmark lovar tätare samarbete med Sverige i arbetet med att undanröja gränshindren mellan länderna. Det berättar Manu Sareen (R), Danmarks nya minister för nordiskt samarbete. Samtidigt hoppas han att den nya regeringen äntligen ska finna en lösning på socialförsäkringsfrågorna, som hindrar pendlare från att arbeta i två länder. Han har dock inga omedelbara planer för hur samarbetet ska förbättras.

är en koalition bestående av Socialdemokraterna, SF och Radikale Venstre – Satt med i Köpenhamns Bor­ garrepresentation (byråd, red.) från 2002 till 2011 till dess att han valdes in i Folketinget – Är utbildad socialpedagog – Skriver barnböcker vid sidan av sitt politiska arbete

Kort efter att Manu Sareen (R) tillträdde som minister för nordiskt samarbete var Danmark värd för ett möte i Nordiska Ministerrådet. Här blev han placerad intill svenska Ewa Björling (M) i Folketingssalen.

A v K a r s t e n Ø s t e rg a a rd N i e l s e n , f o t o : K r i s t i a n B r a s e n

Det har länge varit kyligt mellan den svenska och den danska regeringen. För bara några månader sedan kritiserade den svenska handelsministern och Nordenministern Ewa Björling skarpt den danska regeringen och uttryckte förundran över att det bara var svenskarna som ville medverka till att avskaffa gränshindren i Öresundsregionen. – Jag känner en enorm frustration över att Danmark inte är mer aktivt, i synnerhet när det gäller arbetsmarknadsfrågor. Det handlar om att ändra vår lagstiftning, men det är mest Sverige som bidrar till det över Öresund. När vi har haft möten med samarbetsministrarna så har Danmark inte ens varit närvarande vid vissa möten, sade Ewa Björling i slutet av oktober till Landskrona Posten. Men sedan dess har Danmark fått en ny rege­ ring. Socialdemokraterna, SF och Radikale Venstre har fått en mandattid på fyra år att styra Danmark. Samtidigt har det nordiska samarbetet fått en ny minister. 44-åriga Manu Sareen (R) har tagit över ansvaret för att reda ut trådarna med sin svenska motpart. Och han lovar nya tider när det gäller samarbetet över Öresund. – Trots flera års samarbete återstår fort­ farande en hel del arbete innan vi kan säga att vi på allvar har avskaffat alla gränshinder mellan de nordiska länderna. Den nya danska regeringen kommer att arbeta nära samman med den svenska för att avlägsna de hinder som fortfarande stoppar integrationen i Öre­ sundsregionen. Varje gränshinder är ett gräns­ hinder för mycket, säger Manu Sareen, som träffade Ewa Björling vid ett möte i Nordiska Ministerrådet i Danmark i början av november.

4 / FO K U S Ö R ES U N D 2 011

Vill gärna lösa problemet med arbete i två länder Det är särskilt ett gränshinder som gång på gång ställer sig i vägen för den fria rörligheten över Sundet: Socialförsäkringen. Som reglerna är i dag, kan en pendlare inte utan stor ekono­ misk förlust jobba extra i det land där han eller hon har sin bostad. Särskilt pendlare från Sverige riskerar stora utgifter, när de själva ska betala mellan 25 och 30 procent av sin danska lön i arbetsgivaravgift om de väljer att jobba extra i Sverige. Som resultat har 15 procent av pendlarna tackat nej till extrajobb, vilket kostar dem totalt över 270 miljoner danska kronor i intäkter om året, visar beräkningar som Øresundsbron och Öresundskomiteen har gjort. Och problemet är stort, inte bara för pendlarna. En rundringning bland företag i Öresundsregionen har visat att problemet med att arbeta i två länder är det största gränshindret. En lösning har länge diskuterats fram och tillbaka mellan Sverige och Danmark. Som Fokus Öresund berättade tidigare i år, var både den svenska regeringen och den danska representanten i Nordiskt Gränshinder­ forum, Ole Stavad (S), nära att kasta in hand­ duken i kampen om att få den tidigare danska regeringen att ändra på reglerna för social­ försäkringen. – Jag vägrar att tro att de danska politikerna kan vara så dumma att vi inte kan lösa detta problem före årsskiftet. Vi ska lyckas lösa det här, sade Ole Stavad i våras till Fokus Öresund.


Sedan dess har ingenting skett. Men Manu Sareen lovar att den nya regeringen har ögonen på bollen.

över Öresund, säger Manu Sareen och hänvis­ ar till att Danmark och Sverige redan nu har ett bra samarbete inom vetenskaplig forskning.

– Regeringen är fullt medveten om problemet, som gäller både danskar och svenskar.

– Ett bra exempel är det samarbete som redan har uppstått kring synkrotronfaciliteten Max II (föregångare till Max IV och också place­ rad i Lund, red.). Här har Danmark finansierat ett instrument för biovetenskapliga försök, och ett nära och intensivt samarbete mellan danska och svenska forskare med stor bety­ delse för såväl dansk som svensk forskning har skapats. Inte minst när det gäller utbildning och praktik för danska phD-studenter och för yngre forskare i tekniker för röntgenstrålning. Det täta samarbetet kring Max-laboratoriet har också resulterat i att laboratoriet har anställt en dansk chef som ska bidra till uppbyggna­ den av det nya Max IV, säger Manu Sareen.

Socialförsäkringssystemen i Danmark och Sverige är mycket olika till sin uppbyggnad. I Sverige har man socialförsäkringsbidrag som täcker en del av utgifterna till social­ försäkringsförmåner, medan man i Danmark istället betalar via skatten. Skatt och social­ försäkring hänger inte alltid ihop, säger Manu Sareen och fortsätter: – Den tidigare regeringen har arbetat med frågan. Den nya regeringen kommer att fortsätta arbetet med att hitta en modell som både Danmark och Sverige kan acceptera. Jag har nyligen diskuterat saken med Öresunds­­­­kom­miteen och hyser goda för­ hoppningar om att vi ska hitta en lösning, säger Manu Sareen. Han vågar dock inte sätta datum eller årtal på när den nya regeringen kommer att presentera ett förslag till lösning. Säkert är dock att det ska ske inom de befintliga ramarna. Ett nytt utskott, en förening eller en speciell arbets­ grupp är enligt ministern inte rätt väg framåt. – Jag är öppen för förslag, men jag anser att det redan finns många organ som arbetar med de existerande gränshindren, till exempel Nordiskt Gränshinderforum för att bara nämna ett, säger Manu Sareen.

Radikale venstre-politikern Manu Sareen har fått i uppdrag att åter­ upprätta samarbetet över Öresund efter att den tidigare danska regeringen gjort sig ovän med den svenska regeringen, som upplevde att danskarna inte tog öresunds­ frågorna på tillräckligt allvar. Han lovar att satsa på tätare samarbete i framtiden.

Han berättar vidare att det dansk-svenska värdskapet för ESS har resulterat i att en rad forskningssamarbeten har etablerats över Sundet, för att förbereda etablerin­ gen av ESS så bra som möjligt. – Strategiska nätverkssamarbeten har skapats, till exempel Øresund Materials Innovation Community (ØMIC), som sammanför universitet, forskningscentra och regionala intressenter kring ett gemensamt tema i syfte att skapa en gemensam regional styrke­ position, säger Manu Sareen.

ESS och Max IV är vägen till framtiden Nu är Öresundsregionen så mycket mer än svåra gränshinder och Manu Sareen betonar att regionen har lysande framtidsutsikter. Särskilt forskningsanläggningarna ESS och Max IV, som ska placeras i Lund och Köpen­ hamn, anser han vara avgörande för regionens framgång. – Båda anläggningarna rymmer stor utveck­ lingspotential för Öresundsregionen och kom­ mer samtidigt att stärka forskningssamarbetet

FO K U S Ö R ES U N D 2 011 / 5


Frank Jensen vill skapa särordning för Öresundspendlare Köpenhamns överborgmästare Frank Jensen (S) vill lösa problemen för pendlare i Öresundsregionen med ett särskilt regelverk som undantar Öresundspendlare från gängse skatte­ regler i Danmark och Sverige. En spännande tanke, säger den danska ekonomiministern som dock är något skeptisk och menar att man bara flyttar problemen. A v K a r s t e n Ø s t e rg a a rd N i e l s e n , f o t o : U f f e We n g

Frank Jensens tålamod håller på att ta slut. Sedan han tog plats i överborgmästarstolen i Köpenhamn 2010 har han talat sig varm om möjligheterna i Öresundsregionen. Men lika eftertryckligt har han upprepat sin frustration över att det går för långsamt att bryta de bar­ riärer som hindrar regionen från att utvecklas tillräckligt snabbt.

Särskilda skatteregler för Öresundspendlare. Det är Köpenhamns överborgmästare Frank Jensens (S) senaste förslag till lösning på problemet för pendlarna. Förslaget presenterades för Danmarks ekonomiminister Margrethe Vestager (R) på Summit Öresund nyligen och togs emot med viss förståelse.

Särskilt de problem som pendlarna kämpar med, såsom skatteregler och landstillhörighet på arbetsmarknaden, har gett överborg­ mästaren gråa hår. Så när den nya danska ekonomiministern Margrethe Vestager (R) var uppe i talarstolen på Öresundsinstitutets konferens Summit Öresund den 28 november, grep Frank Jensen chansen. Han lade fram ett nytt förslag på hur man – en gång för alla – kan lösa pendlarnas problem som kvarstår ännu 11 år efter Öresundsbrons öppnande. – Sedan bron byggdes finns alltjämt 33 olika gränshinder kvar. Vår strategi har gått ut på att tackla de tre dominerande gränshindren varje år, men det verkar nästan vara en omöjlig utmaning, sade Frank Jensen och frågade sedan ministern direkt: – Skulle man inte kunna skapa en särskild Öresundslösning? Istället för att försöka harmonisera regelverken, skapa en modell där pendlarna omfattas av särskilda regler? frågade Frank Jensen.

En ny strategi behövs Därmed öppnade han upp för en ny utväg för problemen som tar mycket plats i debatten om Öresundsregionen. Samtidigt skickade han frågan vidare till den nya danska regerin­

6 / FO K U S Ö R ES U N D 2 011

gen som ska försöka återupprätta de nu gans­ ka svala relationerna med den svenska regerin­ gen, efter de många misslyckade försöken att avlägsna gränshindren. Och Margrethe Vestager var positiv till det nya förslaget. – Jag har full förståelse för att det här orsakar frustration. Det verkar som om man avlägsnar några problem, men samtidigt skapar nya. Så vi behöver en ny strategi för att avlägsna hindren, sade Margrethe Vestager. Hon kunde dock inte lova en särordning för de många Öresundspendlarna. Särskilt frågan om var gränsen ska gå, för vem de särskilda Öresundsreglerna i så fall ska gälla, bekym­ rade ministern. – Jag är rädd för att man bara flyttar problemet – ut till gränserna för det område som kallas Öresundsregionen. Jag tror att lösningen är att titta på vad man har gjort på andra ställen som liknar vår region.

Överborgmästare Frank Jensen


Sony Ericsson satsar på Öresundsregionen Europas bästa mobilutvecklare bor och arbetar i Öresundsregionen, säger Sony Ericssons VD. Därför satsar företaget nu allt på att regionen kan bli en hävstång för framtidens mobilteknologi, som ska hjälpa Sony Ericsson att bli världens ledande mobiltelefontillverkare. Dämed har oron för att Öresundsregionen kan mista ännu en mobilgigant knappt ett år efter Nokias nedläggningsbesked, åtminstone tillfälligt stillats. A v K a r s t e n Ø s t e rg a a rd N i e l s e n , f o t o : S o n y E r i c s s o n

Sedan japanska Sony köpte ut Ericsson ur mobilgiganten Sony Ericsson i slutet av oktober, har många rykten varit i omlopp. Skulle Sony flytta Sony Ericsson till Japan, där Sony har sitt huvudkontor? Skulle de attraktiva IT-arbetsplatserna – och ovärderlig spets­ kompetens inom framtidens mobilteknologi – nu försvinna från Lund och regionen? När Nokia stänger sin enhet i Köpenhamn vid årsskiftet står 1 000 IT-medarbetare redan utan arbete. Ännu en stängning eller flytt av arbetsplatser till Asien skulle drabba regionens mobila IT-visioner hårt. Men det kommer inte att hända. I varje fall inte om man ska tro på Sony Ericssons VD, Bert Nordberg. På konferensen Summit Öresund den 28 november berättade han att Sony Ericsson tvärtom har för avsikt att satsa allt på Öresundsregionen de kommande åren. – Det finns två stora mobiltelefonikluster i Europa. Det ena ligger i Frankrike, det andra är Öresundsregionen. Som jag ser det, har Öresundsregionen klart flest kompetenta mobilutvecklare i Europa idag. Så därför satsar vi på att Öresundsregionen är den plats som kan ta oss in i framtiden, sade Bert Nordberg på Summit Öresund.

tillbaka till Öresundsregionen, för att vara i händelsernas centrum. – Det finns en anledning till att Apple kommer till Skåne och köper upp Polar Rose. Och att kanadensiska RIM gör detsamma med skånska TAT. Kompetensen är så hög här, att dessa företag slår Apple och RIM när det gäller utveckling av vissa typer av software, berättade Bert Nordberg. De små företagens förmåga att få fram resultat inom delar av mobilteknologin är just det som Bert Nordberg betraktar som styrkan i Öresundsregionen. Och istället för att själv etablera en rad företag, som ska klara alla framtida utmaningar, ser Bert Nordberg samarbete med de mindre företagen som rätt väg framåt. – Vi har använt mycket krafter på Mobile Heights-samarbetet i Lund, där vi hjälper mindre företag att realisera sina projekt. ­ Och vi kommer definitivt även i fortsättningen att öppna våra dörrar för nära samarbete med mindre utvecklare. De bästa hjärnorna finns inte alltid i de stora företagen.

Sony Ericsson i Öresundsregionen Sony Ericsson har sitt huvudkon­ tor i Lund med 3 000 anställda. Företaget är ett av de största i Skåne och hade 2010 en omsättning på 6,3 miljarder euro. Sony Ericsson har också enheter i London, Silicon Valley, Beijing och Tokyo. Den 27 oktober köpte Sony hela Sony Ericsson-koncernen och rykten uppstod genast om att Sony skulle flytta verksamheten från Lund till Tokyo. I stället har Sony Ericsson bestämt sig för att satsa intensivt på Öresundsregionen och öppnar snart ett nytt utvecklingscenter i Köpenhamn. Därmed samlas Sony Ericssons mobila utveck­ lingsresurser i första hand i Öresundsregionen. Det är särskilt utveckling av mobilteknologi som Sony Ericsson vill fokusera på i Öresundsregionen. Telefonerna produceras fortfarande billigare i Asien.

Öppnar utvecklingscenter i Köpenhamn Och det finns handling bakom orden. Inom kort planerar Sony Ericsson att öppna ett nytt utvecklingscenter i Köpenhamn. Samtidigt flyttar VD Bert Nordberg själv från London

Sony Ericssons VD Bert Nordberg har inga planer på att flytta företaget från Öresundsregionen. Tvärtom tror han att Öresundsregionen kan komma att utvecklas till det viktigaste utvecklingsblocket för mobiltelefoni i fram­ tiden. Därför flyttar Sony nu sitt huvudkontor i London till Köpenhamn, berättade han på Summit Öresund.

FO K U S Ö R ES U N D 2 011 / 7


Emporia tar täten i Öresundsregionen Det är ett bygge av gigantiska mått som växer upp i Malmöstadsdelen Hyllie. När Emporia öppnar om mindre än ett år blir det Öresundsregionens största shoppingcentrum. Samtidigt bygger fler handelsplatser i regionen om och ut. Men företaget bakom Emporia räds inte konkurrensen.

Av Katarina Höije, foto: Peter Brinch

Emporia i siffror Totalyta 93 000 kvadratmeter Butiksyta 68 000 kvadratmeter Mer än 200 butiker, caféer och restauranger. På taket över butiksplanen ska en temapark och ett spa med öppet dygnet runt byggas 3 000 anställda som ska serva 25 000 besökare per dag Besöksmål 2013 Nio miljoner besökare Omsättningsmål 2013 2,7 miljarder SEK Invigning 25 oktober 2012

Hissar och rulltrappor är på plats. Terrazzogolvet och mellanväggarna mellan butikerna likaså. Med mindre än ett år kvar till invigning­ en av vad som ska bli Skånes största köp­ centrum börjar fasaden ta form. De två entréer som tillsammans utgörs av 804 dubbelkrökta glasskivor monteras just nu och imponerar till och med på arkitekterna själva. – Glaset har testats på en liten alpstation, men aldrig på ett projekt av den här storleken. Det är världsunikt, säger arkitekten Gert Wingårdh som ligger bakom designen av det nya köpcentrat. Det är ett bygge utöver det vanliga som växer fram mellan Malmö arena och Hyllie station. 2,5 miljarder SEK står det på prislappen för Emporia som ska bli Skandinaviens främsta shoppingcenter när det öppnar i oktober nästa år. Bara glaset till de speciella, inbuktande entréerna, den gula bärnstensentrén mot stationstorget och den blå havsentrén med utsikt mot Sundet, kostar 55 miljoner SEK. – Var och en väger ett par hundra kilo. Går ett glas sönder kostar det oss 5 000 euro att få hit ett nytt, säger Jörgen Bengtsson, projektledare för fastigheten, medan bygg­ jobbare ser till att en av de tunga rutorna kommer på plats.

Tre gånger Malmö Arena Det är storleken som ska dra folk till Emporia. Bygget blir tre gånger så stort som Malmö arena intill. På entréplanet ska de välkända kedjorna som H&M, Kappahl och Clas Ohlson finnas. På bottenplanet ska Ica Kvantum och Willys konkurrera om livsmedelskunderna.

8 / FO K U S Ö R ES U N D 2 011

– I Hyllie byggs 7 000–8 000 bostäder och flera tusen personer kommer att arbeta här inom några år. De måste handla mat någon­ stans, säger Anders Malmgren, uthyrnings­ ansvarig för Emporia på fastighetsbolaget Steen & Ström. Han ska inte bara få lokalerna uthyrda, han ska också skapa den rätta mixen. – Det är ett jättepussel att få ihop. På den svenska detaljhandelsmarknaden finns 160–170 kedjebundna koncept. Med 220 butiker måste vi ha även dem som normalt inte finns på ett köpcentrum. Hittills har de klart med 75–80 procent av de potentiella hyresgästerna. – Många lokala aktörer funderar på att flytta sin verksamhet hit eller öppna en filial. Sedan fyller vi upp med internationella aktörer som inte finns i Sverige i dag, säger han. Spetsen och läget är viktiga konkurrens­ fördelar för Emporia. – Jag har svårt att tänka mig ett ställe som har bättre tillgänglighet än Emporia. Här finns både Inre och Yttre Ringvägen nära. Varje dag kommer 17 000 bropendlare upp från City­ tunneln här. Dessutom har du bra förbindelser hit med kollektivtrafiken, säger Jonatan Carlring, projektansvarig för Emporia.

Flera köpcentrum bygger ut I Malmö och Öresundsregionen är det inte bara Emporia som satsar. Mobilia, Triangeln och Caroli City är igång med stora utbyggnader.


Det blir mer plats för handel, bostäder och kultur. Några kilometer från Emporia bygger klassiska Mobilia om och ut. Handelsytorna dubblas för fler butiker och restauranger. I första hand riktar sig satsningen mot kunder­ na i närområdet, de som potentiellt skulle kunna handla på Emporia. – I början kommer vi säkert att se en viss nyfikenhetsflykt men sedan kommer kunderna tillbaka, säger marknadsområdeschefen Anders Murmark. – Det är inte de första månaderna som är svå­ rast för ett nytt köpcenter. Det är att behålla kunderna när nyhetens behag inte finns längre. Skulle tillväxten då få en knäck kan det ju bli bekymmersamt, säger Anders Murmark.

Tror på sina verksamheter Förra året sjönk omsättningen i många av Malmös butiker, inte minst för att det blev mindre lönsamt för danskarna att åka över Sundet. Ändå är alla varuhuschefer övertygade om att just deras anläggning kommer att stå sig i konkurrensen. – Våra analyser visar att det finns köpkraft så det räcker, säger Anders Murmark. Han berättar att analytikerna räknar med att varje invånare handlar för 50 000 SEK om året, varav hälften är dagligvaror. Om Malmö

fortsätter att öka med 4 000–5 000 invånare per år blir det många miljarder i butikskassorna. – Jag är inte förvånad att så många väljer att expandera just nu. Sedan är det klart att jag hellre sett att alla inte stod färdiga att öppna samtidigt.

Ägaren Steen & Ström Steen & Ström Sverige AB har i dag nio köpcentrum i Sverige, bland annat Familia i Hyllinge. Det ingår i norska Steen & Strömkoncernen med totalt 42 köpcen­ trum i Norge, Sverige och Dan­ mark och en samlad omsättning på 39 miljarder SEK. Emporia blir Steen & Ströms största satsning

Jonatan Carlring räds varken konkurrensen eller det tuffare ekonomiska läget som tvingat flera butiker att stänga. – Vi bygger på de marknadsundersökningar vi gjort som säger att det finns plats för ett Emporia.

i Europa. Sedan den första ritningen av arkitekt Gert Wingårdh presenter­ ades har företaget bakom bygget, Steen & Ström, bytt ägare. Nor­ ske miljardären Stein Erik Hagen har sålt till franska köpcentrum­ bolaget Klepierre och holländska

2013 räknar företaget med att omsätta 2,7 miljarder SEK och ha nio miljoner kunder. Det innebär åtta miljoner SEK om dagen i butikernas kassor.

pensionsfonden ABP som äger 56 respektive 44 procent av bolaget. Steen & Ström äger även köp­ centrat Field’s, på den danska sidan av Øresundsbron, men har

– Nio miljoner kunder kan låta mycket, det är hela Sveriges befolkning, men enligt våra beräkningar är det ett rimligt mål. Malmö växer och vår ambition att nå en omsättning på 2,7 miljarder redan första året står fast. Sedan ska man inte glömma att Emporia är en långsiktig satsning. Vi bygger för framtiden och utmaningen blir snarare att nå lönsamhet de närmaste 15–20 åren, säger Jonatan Carlring.

inte för avsikt att konkurrera med sig själv. – Vi kan aldrig råda över kron­ kursen. I våra prognoser räknar vi enbart in svenska kunder. Men vi blir förstås glada om det även danskarna hittar hit, säger Jonatan Carlring.

FO K U S Ö R ES U N D 2 011 / 9


Shoppingsugna kan välja och vraka 400 nya butiker på bara några år. Inflyttningen till Malmö får varuhuscheferna att satsa. Men fler invånare är inte samma sak som ökad köpkraft varnar Lundaforskaren Ola Thufvesson. Av Katarina Höije, foto: Colourbox

Handeln i Öresundsområdet spås växa snabbt de kommande åren. Ökad befolkning och tjock­ are plånböcker g��r att det finns utrymme för fler stora köpcentrum. Men det finns förlorare i konkurrensen. – I hela Malmöregionen är det stark tillväxt. Köpkraften kommer att öka väldigt mycket. Sedan finns det alltid vinnare och förlorare. Nyhetens behag har stor påverkan. Kunden väljer oftast det senast tillkomna, säger Fredrik Kolterjahn, senior analytiker på Handelns utredningsinstitut, HUI, som jobbar mycket med köpcentrum. Trenden säger att de som investerar går bäst. Med en stor granne som har det senaste måste övriga se över sitt innehåll. Förlorare generellt är de som inte gör något, menar Fredrik Kolterjahn.

Sedan upptäcker de att skillnaden inte är så stor. – Nio miljoner är ganska mycket. Det är inte realistiskt att räkna med så många kunder. Siffran gäller snarare nyfikna förstagångs­ besökare. Det tror jag även att företaget bakom Emporia är medvetna om, säger Ola Thufvesson. Mycket bygger på spekulationerna och vem som orkar hålla ut längst, menar han. – De pratar om ökad inflyttning, men människor och köpkraft är inte samma sak. Köpkraften är svagare i Malmö än i till exempel Stockholm och Göteborg. Ändå väljer många att chansa och hoppas att någon annan drabbas.

Emporia vill skärpa konkurrensen – Om man ser på tillväxten de senaste åren är det väldigt få helt nya projekt. Det är snarare så att de befintliga expanderar. Emporia är rätt ensamma om att bygga helt nytt, säger han.

Tvingar andra att satsa Emporia driver övriga köpcentrum att satsa. Det säger Ola Thufvesson, forskare i plats­ utveckling vid Lunds Universitet. – Det är lite kapprustning över det hela. Emporia tvingar Entré, Mobilia och Triangeln att bygga om för att bli lite fräckare. Det leder ofta inte till något annat än att utbudet ser likadant ut. Kunderna besöker shoppingcentret en eller två gånger.

10 / FO K U S Ö R ES U N D 2 011

Det senaste året har HUI sett ett minskat resande över Sundet. Troligen har den starkare svenska kronan påverkat resandet med dyrare priser i Sverige, säger analytikern Fredrik Junkka. – Emporia kan säkert få en del att göra resan över bron en eller två gånger, men i det långa loppet handlar det om priset och vilket land det är billigast att handla i. Hur stor reseströmmen blir beror på hur bra konsumenterna tycker att handeln hos Emporia är. En viktig faktor är valutakurserna och där med prisnivån utvecklas mellan länderna. Danmark har en välutvecklad handel och det krävs något extra för att Emporia ska lyckas i konkurrensen om de danska konsumenterna.


Här byggs det just nu Caroli City Caroli ska bli mer innerstadsdel och mindre köpcentrum när dagens 16 butiker blir 65 våren 2013. Fler profilerade modebutiker och innersta­ Triangeln

dens enda Ica-butik ska locka 4,5

Ett 70-tal butiker idag blir runt

Malmö Centralstation

150 när den nytillbyggda gallerian öppnar 2013. Butiksytan växer till det

miljoner besökare, 1,5 miljoner fler än idag, när ombyggnaden är klar. Till shoppingkvarteret läggs Caroli

tredubbla, från 12 000 kvadratmeter

kyrka men vad den ska innehålla

idag till 36 000 kvadratmeter reser­

är ännu inte klart.

verat för affärer och restauranger.

N 55° 35.747’

N 55° 36.459’

E 13° 0.138’

E 13° 0.430’

Malmö Ø re s

unds

Mobilia De 70 butiker som idag ryms i ett

b ro n

av Malmös äldsta köpcentra blir cirka 120–130 hösten 2013 då Mobilia är färdigt med sin ombyggnad. Över 60 000 kvadratmeter shopping Emporia

ska kunderna erbjudas om två år.

När Emporia står klart hösten 2012

Med fler restauranger och kultur

ska här finnas 220 butiker, restauranger

ska dagens åtta miljoner besökare

och kaféer i Skandinaviens största

bli 12 miljoner om några år.

köpcentrum. 80 procent är redan uthyrt. Förutom klädjättarna H&M, N 55° 34.870’

Lindex och Kappahl förhandlar Emporia

E 13° 0.199’

med internationella hyresgäster som ska ta helt nya varumärken till Skåne. 2013 räknar Emporia med att omsätta 2,7 miljarder kronor och ha nio miljoner kunder.

N 55° 33.834’ E 12° 58.271’

– Emporia ökar Malmös attraktion som shop­ pingstad med ett ökat utbud av handel och förbättrar konkurrensläget mot Köpenhamn, men även andra områden i Malmö kommer troligen att känna av en ökad konkurrens från Emporia, säger Fredrik Junkka. Fredrik Kolterjahn tror inte att något av de stora köpcentrumen kommer att läggas ner. Men en del kommer att få det svårare än andra.

– Jag tror att ganska många handelsplatser kommer att känna av konkurrensen. Emporia kommer bli stort och locka många. De flesta kommer känna av effekten. Jag ser inte att någon enskild aktör kommer att förlora mycket, men några kommer tappa kunder och det finns köpcentrum i Malmös närområde som kan drabbas hårt av expansionen.

FO K U S Ö R ES U N D 2 011 / 11


– Jag gick åtta månader utan lön när vi startade, så det krävs en del uppoffringar och is i magen för att bygga upp ett företag, säger Peter Aadal Nielsen, VD för EntomoPharm, ett av Öresunds­regionens tillväxtföretag.

Peter Aadal Nielsen 41 år Ph.d i teoretisk kemi Grundade EntomoPharm i mars 2009 med svensken Gunnar Andersson Har utvecklat en metod för test av läkemedel på gräshopps­ hjärnor Företaget har åtta heltidsanställda och två deltidsanställda – jämnt fördelat mellan administrationen och analyslaboratoriet i Köpen­

Gräshoppshjärnor sparkade igång tillväxten EntomoPharm har redan från starten sneglat över Öresund och utnyttjat nätverk i både Danmark och Sverige. Det har medverkat till att det blivit ett av de tillväxtföretag som regionen suktar efter. Men investerarnas kapital sinar och få vågar satsa på nya företag i Öresundsregionen i dag. Gör en solid plan, lyder rådet från EntomoPharm och CONNECT Danmark.

hamn och laboratoriet i Lund A v D a n n i Tr a v n , f o t o : C l a u s P e u c k e r t

Tänkt stort och samtidigt väldigt smått. Det verkar vara metoden för EntomoPharm, om utgångspunkten är gräshoppans mikro­ skopiska hjärna och om målet är att mingla med de största läkemedelsföretagen i världen. På några få år har det dansk-svenska företaget gått från liten telning till trotsåldern och med tiden satsar EntomoPharm på att bli ett full­ vuxet företag. Danske Peter Aadal Nielsen är innovatören bakom företagets kärnverksamhet: en metod för att testa läkemedel på insekter. Efter många år i läkemedelsbranschen hade han insett att billiga och snabba cellbaserade testmetoder är oprecisa, medan metoder med möss och råttor är besvärliga och dyra.

12 / FO K U S Ö R ES U N D 2 011

Tillsammans med svenske Gunnar Andersson inledde han olika försök, och eftersom deras nätverk omfattade både den danska och sydsvenska universitetsmiljön, kunde de locka till sig en bred uppslutning av assistans i form av expertis från professorer och att få lokaler till sitt förfogande. Det visade sig att de var något stort på spåren; de skapade en styrelse, lockade investerare och gick från tre med­ arbetare vid starten 2009 till tio i dag. – Vi har lanserat en enormt bra produkt som appellerar till en problematik på marknaden. Vi har haft en bra strategi genom att involvera vetenskapsvärlden på båda sidor sundet.


Och vi har en bra sammansättning av männis­ kor, de som förstår sig på det forsknings­ mässiga och de som förstår sig på det företagsmässiga, förklarar VD Peter Aadal Nielsen företagets framgång.

Få tillväxtföretag i regionen EntomoPharms växtverk har gett dem en status som tillväxtföretag i en tid då det från flera håll påpekas att den typen av företag utgör ett underskott i Öresundsregionen. Exempelvis skapar Danmark färre tillväxt­ företag än OECD-genomsnittet, enligt siffror från Världsbanken som Mandag Morgen nyligen presenterade i en analys. Från investerarnas sida pekar man på att det bland annat beror på att man slickar såren efter några djärva investeringar i början av 2000-talet. – Omkring år 2000 skapades det en del före­ tag i regionen. Man tittade på USA och tyckte att det såg lätt ut, så man följde deras modell och startade med stora investeringar och 30 högavlönade fast anställda, i stället för att bygga från grunden med en stram organisa­ tion. Några av företagen gick vidare och blev börsnoterade, men väldigt många har försvunnit igen och som investerare kan man vara vass och mena att man inte fått ut något av sina pengar. Därför har kapitalgrunden torkat ut och det har blivit långt mellan snap­ sarna de senaste åren, säger Carsten Schou, partner i Seed Capital, som investerar i tekno­ logiska och biotekniska företag i Danmark och Sydsverige. Ett annat finansieringsproblem är att företag som vill agera i Öresundsregionen hämmas av att en del medel inte kan korsa lands­ gränsen fritt. – Vi har stött på en del problem med mycket pengar som är låsta i regionala fonder i exem­ pelvis Sverige och dem kan vi inte få loss. Det är väldigt trångsynt, säger Peter Aadal Nielsen.

Hämta folk utifrån Ett sätt att försöka lösa upp de olika knutarna är CONNECT Skånes och CONNECT Danmarks initiativ i november, då man för sjunde gången samlade en rad av regionens tillväxtföretag och investerare till ”Øresund TOP-10”. Ambitionen var att mötet skulle skapa en grund för framtida investeringsavtal. Och från CONNECT:s sida tittar man särskilt på vad företagen själva kan göra för att locka till sig riskkapital. – Företagen ska vara mer öppna för att hämta folk utifrån, för det är en vetenskap i sig att skaffa kapital och det kan ta allt från sex till 18 månader, säger Jens Christian Foged, regionchef för CONNECT Danmark, och fort­ sätter: – De företag som klarar sig i dag är de som har folk i styrelsen som har erfarenhet av att landa investerare. Dessutom ska de upplägg som företagen presenterar för investerarna göras ännu tydligare. Just de metoderna har EntomoPharm följt. Dels har man skapat sin produkt genom att utveckla den i samarbete med läkemedels­ företag som kan vara framtida kunder, dels har man satt samman en styrelse av människor som kan den finansiella sidan av verksam­ heten. – Både Gunnar Andersson och jag är forskare, så det var en ny värld som öppnade sig för oss. Det var viktigt för oss att få med några människor som kunde få oss att komma till skott, för det är så med oss forskare, att vi alltid kan hitta en liten förändring och en liten förändring till, och så kommer vi inte vidare, säger Peter Aadal Nielsen.

Peter Aadal Nielsens råd till innovatörer Verifiera idén för minsta möjliga medel Alliera dig med nyckelpersoner i branschen på båda sidor sundet Koppla in kunderna tidigt i processen

OECD:s definition på ett tillväxtföretag Krav

Företaget ska ha minst tio anställda. Tillväxtkrav

Företaget ska ha minst 20 pro­ cents årlig tillväxt över en treårs­ period för antingen omsättning eller anställda. Källa Erhvervs- och Byggstyrelsen/ Oxford Research 2008

Därför har företaget nu nått så långt att man talar med två av de fem största läkemedels­ företagen i världen om sin produkt. – Jag vill gärna se att insekter blir standard för test av läkemedel. Blir det ett uppsving för det så har jag uppnått allt vad jag kunde önska mig, säger Peter Aadal Nielsen.

FO K U S Ö R ES U N D 2 011 / 13


Eventstrategi ska locka fler VM till Öresundsregionen En ny eventstrategi ska locka de största kultur-, sport och vetenskapsupplevelserna till Öresundsregionen. Bakom strategin står Öresundsregionens organisationer, institutioner, regioner och kommuner. Första steget är att etablera ett samlat event­ center för Öresund, Öresund Event Center.

A v K a r s t e n Ø s t e rg a a rd N i e l s e n , f o t o : C o l o u r b o x

Tankarna har funnits länge, men nu har de förverkligats: En gemensam eventstrategi, som ska locka hit de stora begivenheterna inom sport och kultur fram till 2027. Och det är inga småsaker som man drömmer om i den nya eventstrategin. Stora sport-, kultur- och vetenskapsevenemang som VM och EM i handboll, dam-VM i fotboll, VM i ishockey, Expo2022 och stora vetenskapskonferenser är bara några av målen för den nya strategin.

till Wonderful Copenhagen och Event in Skåne har deltagit i utformningen av dokumentet. Och detta gör strategin unik.

– Vi har gjort en stor idékatalog som bland annat beskriver möjligheten för att få hit stora events som dam-VM i fotboll, säger Thomas Meier Lorenzen, som har varit huvudskribent för det nya strategiska verktyget.

Starka tillsammans

Som Fokus Öresund tidigare har berättat så är alla delar av Öresundsregionen med i eventstrategin. Alltifrån Helsingörs kommun

– Det är i sig helt enastående. Inga andra gräns­ regioner har på detta sätt utformat en samlad plan – med sådan bredd – för hur man ska locka events till området, förklarar Thomas Meier Lorenzen, som är event managementchef för Wonderful Copenhagen.

Tanken bakom den nya strategin är just att regionens aktörer, regioner och kommuner har större chans att få de största eventsen till området om de jobbar tillsammans. – Vi har ju sett att det blir en synergieffekt i regi­ onen när vi lockar hit de stora evenemangen.

E VENTSTRATEG IEN Den nya eventstrategin för Öre­

Syftet med eventstrategin är att

2016–2019 ska de första gemen­

U-20 VM för herrar och VM för

sundsregionen har skapats i sam­

locka stora events till regionen

samma mellanstora evenemangen

damer i fotboll. Men också

arbete mellan en rad regionala

inom sport, kultur och veten­s kap.

hållas i regionen. Det ska visa

en kongress med koppling till

aktörer: Region Själland, Region

Strategin innehåller flera steg

att regionen kan klara av större

forskningsanläggningen ESS

Skåne, Region Hovedstaden,

som ska utvecklas under de

events. Bland de största man

i Lund/Köpenhamn finns med

Köpenhamns kommun, Lunds

närmste 15 åren.

överväger att lägga bud på är

på listan.

kommun, Malmö stad, Öresunds­

ett gemensamt VM i ishockey

komiteen, det danska ekonomi-

2012–2015 är målet att få etab­

och närlingslivsministeriet,

lerat ett reellt öresundssamarbete

Event in Skåne, Wonderful

om events. Bland annat ska det

2020–2027 är förhoppningen att

bibehållas och utvecklas i regio­

Copenhagen och Øresundsbron.

skapas ett gemensamt event­

Öresundsregionen har gjort sig

nen – däribland Øresund Cooking,

center, ”Öresund Event Center”,

ett tillräckligt starkt namn för att

Øresund Design Week och Music

som ska professionalisera

locka hit de riktigt stora eventen.

and Art Around.

Öresundsregionens arbete med

Bland eventstrategins förslag till

stora events.

sådana events finns Expo 2022,

14 / FO K U S Ö R ES U N D 2 011

2017 eller 2018.

Dessutom beskriver strategin en rad mindre events som ska


Det är flera stora upplevelser som cykel-VM, VM och EM i handboll och Expo 2022, som ska lockas till Öresundsregionen, om det är upp till en rad aktörer i regionen. De har nu utformat en gemensam eventstrategi på tvärs över sundet. Strategin är den första i sitt slag i världen.

VM i handboll i Malmö är ett bra exempel på det. Då vallfärdade danskar till Malmö för att se handboll. Och cykel-VM i Köpenhamn visade samma tendenser i omvänd riktning, säger Thomas Meier Lorenzen, som dock också såg outnyttjade potentialer i just dessa två events. – VM i handboll blev till stor del en Malmö-­ upplevelse. Det fanns en fanzone inne i staden och fest i hela Skåne. Men reste man till Köpenhamn, så kunde man knappast ana att det pågick ett VM bara på andra sidan bron. Det är bland annat där som vi ska bli bättre på att utnyttja potentialen tvärs över sundet. Och jag är säker på att den nya eventstrategin kommer att leda till att vi i framtiden tänker på sådana saker och kommunicerar bättre tillsammans, säger Thomas Meier Lorenzen.

Just därför prioriteras etableringen av ett event­ center, kallat Öresund Event Center, högt. – I det korta perspektivet kommer Öresund Event Center att ge regionen ett gemensamt kompetenslyft som vi behöver. Och det betyder bland annat att vi kan koordinera våra resurser bättre, säger Thomas Meier Lorenzen. Bläcket är dock ännu inte helt torrt på Öresunds­ regionens nya eventstrategi, som nu är på remiss hos de deltagande aktörerna och de ska svara senast den 20 februari. I april klubbas eventstrategin och sedan inleds det långsiktiga arbetet. – Målet är att omsätta den nya strategin i verklighet inom de närmaste åren. Nu har vi verktyget, så kommer själva arbetet efter det, säger Thomas Meier Lorenzen.

”Øresund Card” ska hjälpa turister över sundet Det ska vara lättare för turister att ta sig runt i hela Öresundsregionen när de är här på semester. Därför uppstod idén om ett Öresunds­ kort, som ska ge tillgång till regionens bästa attraktioner, museer och parker, samt täcka transport i hela regionen.

En av de idéer som den nya

utnyttjas för transport i hela

huvudförfattare för event­­

eventstrategin för Öresunds­

huvudstaden.

strategin.

inträdes­k ort, som ska hjälpa

”Copenhagen Card” har funnits

– Tanken är att göra Copenhagen

turisterna att upptäcka båda sidor

i tjugo år och har under den

Card täckande för hela Öresunds­

av Öresund, även om de kanske

perioden blivit en stor succé med

regionen, så att man som turist

från början bara tänkt sig att

60 000 sålda kort på årsbasis.

utvidgar sitt upplevelse­o mråde

besöka den ena sidan.

Det är alltså ett väldokumenterat

till både Köpenhamn och Malmö

system som eventstrategin över­

och resten av regionen på ett och

väger att utvidga.

samma kort. De skulle ge turister­

regionen beskriver är ett nytt

”Øresund Card” är tänkt som en utvidgning av det existerande

na en långt större tillgänglighet till

”Copenhagen Card”, som ger

– Øresund Card är bara en tanke,

våra största attraktioner och sam­

turister och besökande i Köpen­

men det är en av tankarna som

tidigt medverka till brandingen av

hamn tillgång till en rad av sta­

kunde vara spännande att

regionen som en samlad enhet,

dens bästa museer, attraktioner

arbeta vidare med, säger Thomas

säger Thomas Meier Lorenzen.

och parker. Samtidigt kan kortet

Meier Lorenzen, som har varit

FO K U S Ö R ES U N D 2 011 / 15


Avsändare:

POSTTIDNING

Øresundsbro Konsortiet Box 4278 203 14 Malmö Tel. +46 (0) 40 676 60 00

Øresundsbron firar in julen med en åtta kilometer lång ljuskedja Nu kommer julen till Øresundsbron. Varje söndag i advent, samt jul- och nyårsafton, bildar bron en åtta kilometer lång ljuskedja. A v S a n n a H o l m q v i s t o c h K a r s t e n Ø s t e rg a a rd N i e l s e n , f o t o : D r a g o P r v u l o v i c , Ø re s u n d s b ro n .

Du har kanske redan sett det. Om inte, så titta extra noga, när du kör över Øresundsbron under decembersöndagarna. För sjunde året i rad har Øresundsbron tänt sin julbelysning. Det är tågbanans nödbelysning, sammanlagt 1600 lampor, som förvandlar Øresundsbron till en åtta kilometer lång, obruten ljuskedja. Den kan ses från två länder, från sundet och av alla som kommer med flyg över Köpenhamn och Malmö.

16 / FO K U S Ö R ES U N D 2 011

Lamporna förbrukar 37KW per timme. Liksom förra året kommer Øresundsbron ha ljuskedjan tänd sammanlagt sex dagar. Ljusen tänds första gången den 27 november cirka kl. 16.00. Därefter kommer de vara tända de följande tre söndagarna, samt på julafton och på nyårsafton, från solnedgång till cirka kl. 01.00. Det är Øresundsbrons sätt att önska alla en god jul.

B


fokus_2011_06_se