Page 1

FOKUS ÖRESU ND NR 2 MAJ 2010

NYTT OM ÖRESUNDSREGIONEN

ØRESUNDSBRON

10 ÅR Öresundsregionen utmanar gränserna > Sid 3 De har gjort 6.000 resor över bron > Sid 6 Ökad Öresundskompetens – ingen gemensam identitet > Sid 8 Reepalu och Jensen vill satsa på marknadsföring > Sid 10 Tiffanys gränslösa dansdröm lever vidare > Sid 14 Han skapade symbolen för hela regionen > Sid 18 Pendlarna är unga med stora löneskillnader > Sid 20


Tema: Øresundsbron fyller 10 år

Låt oss spränga ramarna! Øresundsbron och Öresundsregionen fyller 10 år. Det ska firas – och det finns riktigt mycket att glädjas åt: Vi har haft en utveckling i Öresundsregionen som ingen riktigt hade drömt om för 10 år sedan. Jo, kanske drömt om, men knappast trott på.

Läs mer om 10-årsjubiléet på www.oresund10.com

Vi har upplevt att danskarna och svenskarna har kommit närmare varandra, att vi utnyttjar de ”nya” möjligheterna på bägge sidor av sundet, att vi har fått en mer integrerad bostads- och arbetsmarknad. Cirka 30.000 danskar har flyttat till Sverige under de 10 åren och över 20.000 pendlar över Øresundsbron varje dag från bostaden i Sverige till arbetet i Danmark. Utifrån sett – från EU och OECD – är Öresundsregionen ett lyckat exempel på tvärnationellt samarbete och det är naturligtvis roligt att få beröm från andra. Det är de nationella och regionala gränserna, rutinerna och reglerna som har varit svårast att övervinna under de 10 åren. Det är marknadskrafterna och de ekonomiska vinsterna som har varit motorerna i utvecklingen runt Öresund. Och även om gränshinder har försvunnit och samarbete har skett så har man inte satsat utanför de kända politiska nationella ramarna.

Borde vi inte använda 10-årsjubiléet som en anledning till att skapa förnyelse? Till att spränga ramarna. Inte för att det som har gjorts inte är bra nog, utan för att höja ambitions­ nivån hos alla involverade. Kan vi skriva historia igen runt Öresund genom äkta gräns­ överskridande samarbete? Kan vi etablera en tvärgående styrform, som kan prioritera offentliga utgifter på båda sidor så att vi kan optimera investeringar i infrastruktur, sjukhus, skolor, forskning etc. Kan göra en marknads­ föringsorganisation som tar sig an turismen, investeringarna och marknadsföringen av denna nordeuropeiska ”hot-spot”? Kan vi tillsammans skapa ett mulitkulturellt samhälle runt Öresund så det finns arbetskraft nog för att hålla igång två välfärdsstater om både 10 och 20 år? En ny generation som aldrig har upplevt Öresund utan en bro håller på att växa upp. Men ska vi vänta tills det är de som sitter i maktens korridorer innan vi hittar lösningar som både innebär förnyelse och förnuft? Gratulerar till de första 10 åren – vi på bron ser fram emot fortsättningen. Jacob Vestergaard marknadsdirektör, Øresundsbron

Redaktion: Sanna Holmqvist (redaktör) Karsten Østergaard Nielsen Thomas Hedberg Jacob Vestergaard Britt Andresen Jesper Skjønnemand Detta och tidigare nyhetsbrev kan även läsas på www.oresundsbron.com ISSN: 1600-972X Øresundsbro Konsortiet Box 42 78 S-203 14 Malmö Tel. 040-676 60 00

Inget konstigt – bara lite större Jag stod mitt på vardagsrumsgolvet, med en ettåring på armen och en fyraåring bredvid, som jag försökte övertyga om att det var världshistoria som just nu utspelade sig på TV:n. Det sa henne inte så mycket. Men jag var förundrad. Där stod den nu alltså. Øresundsbron. Invigd, färdig och öppnad.

redaktionen@oresundsbron.com Design: BGRAPHIC Tryck: KLS Grafisk Hus, Köpenhamn Tryckt upplaga: cirka 14.000 ex Internet: cirka 17.000 abonnenter Ansvarig utgivare: Caroline Ullman-Hammer

Några veckor senare gjorde jag min första tågtur över. Fast när jag steg av tänkte jag: ”Sådär, nu har jag åkt. Vad händer nu? Hur kommer jag använda bron egentligen?” Vi var många som tänkte detsamma för det tog ett tag innan åkandet kom igång. Men sedan gjorde det det, med råge. Fyraåringen är fjorton nu och åker över med vännerna för att gå på sta’n i Köpenhamn

2 / FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010

– ”Kom igen, mamma, det är inte farligt, inte konstigare än att åka till Lund. Bara lite större. Hemma vid fem!” Ettåringen är elva och har gått på match i Parken och sett nya favoritfotbollslaget FC København spela match. Ett privilegium med att vara öresundsborgare är att man kan välja sig ett danskt lag också att heja på, när det nu går lite sisådär för Malmö FF, utan lojalitetskonflikt. På tåget hem frågar jag om det var spännande att gå på match UTOMLANDS och han säger: ”Vadå, det är väl inget konstigt? Bara lite större.” Det som var världshistoria för mig är vardag för dem. Sanna Holmqvist, pressansvarig sho@oresundsbron.com


Öresundsregionen utmanar gränserna Öresundsregionen kan inte vara sig själv nog, om den även i fortsättningen ska vara en plats där investeringarna blomstrar. Gränserna till resten av Europa måste utmanas. Det säger flera näringslivsexperter till Fokus Öresund. Av Lene Bidstrup

De flesta skulle nog skaka på huvudet om de fick frågan om huruvida Hamburg och Uppsala är en del av Öresundsregionen. Men i fram­ tiden kommer det förmodligen inte vara så lätt att ange gränserna för metropolen Öresund.

man gott föreställa sig att det finns potentiella tillväxtområden, där man i Öresundsregionen vill försöka marknadsföra sig globalt i sam­ arbete med Hamburg-området, säger han.

Femern Bælt-förbindelsen kommer om några år att föra Europa närmare och med höghas­ tighetståg mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö ligger den svenska huvudstaden bara ett par timmar bort. Utbyggnaden av trafiken kommer dock inte en sekund för tidigt.

Om Öresundsregionen förstår att utnyttja möjligheterna i framtidens trafikutbyggnad tror Peter Mehlbye att regionen har potential att bli ett ledande kraftcentrum i Europa. Därmed kan Öresundsregionen utgöra en motvikt till de tunga städerna inom ekonomisk utveckling; London, Paris, Hamburg, Milano och München.

– I Öresundsregionen blir man tvungen att stärka kontakten med de stora europeiska marknaderna, fastslår Peter Mehlbye, direktör för ESPON, ett forskningsprogram som ska stödja en balanserad och harmonisk regional utveckling inom EU.

I Copenhagen Capacity ger man Peter Mehlbye helt rätt. Öresundsregionen är inte stor nog i sig själv även om den har många goda kvaliteter. Därför ska infrastrukturen prioriteras högt, fastslår direktör Steen Donner från Copenhagen Capacity.

– Världen ändrar sig och avstånden blir mindre hela tiden. Det innebär att man måste orientera sig mot ett större sammanhang. Avstånden mellan Hamburg och Öresunds­ regionen är ju litet i förhållande till hela jord­ klotet. Så med Femern Bælt-förbindelsen kan

– Om vi kunde få höghastighetståg till Hamburg skulle det vara helt rätt för utvecklingen. Men Femern Bælt-förbindelsen måste också backas upp av en rad samarbetsinitiativ. Det är inte något som kommer naturligt som med Øresundsbron, tror jag.

Vill du få nästa nummer av Fokus Öresund elektroniskt eller i din brevlåda? Sänd antingen din e-postadress eller din adress till redaktionen@oresundsbron.com

Kloka huvuden övertygade bioteknikföretag Valet stod mellan Zürich, London och Köpenhamn

svenskar som vi kan locka att bo här, berättar

då det stora internationella bioteknikföretaget

Peter Halkjær-Knudsen, som sedan i november

Chempartner från Kina skulle välja platsen för sitt

har varit direktör för det nya huvudkontoret.

nya europeiska huvudkontor. Köpenhamn vann. Även om det var svårt att locka utländsk arbetsInfrastruktur, arbetskraft, forskningsmiljö, kostna-

kraft så var just medarbetarna en av huvudor­s ak­

der för att starta företag och kvadratmeterpriser.

erna till att valet föll på Köpenhamn. I Danmark

Kriterierna var många.

och Sverige är det nämligen möjligt att hitta arbetskraft som både är välutbildat och flexibel.

– I alla de parametrar vi satte upp kom Köpenhamn ut som etta eller tvåa. Den största nack­

– Skandinavien har traditionellt medarbetare

delen med Danmark var att det är svårt att

som är bra på att arbeta självständigt och att

rekrytera utländska medarbetare på grund av

ta ansvar, säger Peter Halkjær-Knudsen.

skattesystemet. Det är bara danskar och

FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010 / 3


Danska företag blir allt vanligare i Malmö De senaste tio åren har fler och fler danska företag etablerat sig i Malmö där de danskägda arbetsställena, enligt den senaste statistiken, nu utgör 21 procent av det totala antalet utlandsägda arbetsställen. A v T h o m a s H e d b e rg

Det finns 291 danska arbetsställen med cirka 5.400 anställda i Malmö. Därmed toppar Danmark listan över utlandsägandet i Malmö. Därefter kommer Storbritannien (164), Norge (162) och Tyskland (144). De danska etableringarna har ökat i rask takt sedan Øresundsbron invigdes, men under 2009 blev det stiltje, enligt Agneta Möller, näringslivsutvecklare på Näringslivskontoret i Malmö. – Danska företag har haft problem på hemmamarknaden. Man kan tycka att de skulle kunna förbättra sin situation genom att etablera sig i Sverige, men det varit svårt att låna pengar under finanskrisen.

4 / FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010

Agneta Möller tror dock inte att det är ett trendbrott på lång sikt och hon ser bara positivt på att så många danska företag vill etablera sig i Malmö: – De tillför något nytt och de svenska före­ tagen får nya kunder. Det blir hårdare konkurrens, men det kan vara livgivande. De danska företagen i Malmö arbetar främst (81 procent) inom branscherna finansiell verksamhet & företagstjänster samt handel, kommunikation, hotell och restaurang. Och många av företagen är verksamma i Svågertorp nära Øresundsbron. Det gäller till exempel Vestas, som nyligen etablerade sitt nord­ europeiska huvudkontor i Malmö.


År 2000 sprang cirka 80.000 löpare över bron. Foto: Drago Prvulovic

10-årsfirandet ska märkas i hela regionen Öresundsregionen fyller 10 år i år. Det vill säga, den unika, integrerade region mellan två länder som skapats med hjälp av Öresundsbron, men framför allt av de människor som lever här.

www.oresund10.com

Av Sanna Holmqvist

Det ska firas på ett sätt som ska synas och höras i hela regionen och under hela året! – Tillsammans med en rad myndigheter och organisationer har vi byggt en gemensam hemsida för firandet, www.oresund10.com. Här finns en kalender med alla de evenemang som rör firandet. Här vågar vi lova att nog alla hittar något som intresserar dem, berättar Camilla Ottenheim, projektledare på Öresundsbron för 10-årsfirandet.

Den 1 juli är det exakt 10 år sedan Øresundsbron invigdes, och det kommer markeras med ett festligt firande kring bron. Mer information om det kommer på hemsidan. – Sedan anordnas en seglingstävling i Öresund, mat-, musik-, konst-, design- och arkitektur­festivaler och mycket annat. Vi vill rekommendera alla att hålla ett öga på www.oresund10.com så man vet vad som sker, och sedan vara varmt välkomna att vara med och fira, säger Camilla Ottenheim.

I styrgruppen för 10-årsjubiléet sitter: Malmö stad, Köpenhamns kommun, Region Skåne, Region Hovedstaden, Öresundskomiteen, Öresundsuniversitetet, Wonderful Copenhagen och Øresundsbron.

Höjdpunkter under året blir förstås Broloppet den 12 juni, då 30.000 löpare ska springa över bron. Loppet anordnas av Sparta och MAI.

FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010 / 5


6.000 resor över bron:

De lever på båda sidor av sundet Tre månader innan Øresundsbron öppnade flyttade familjen Nielsen Gyldborg till Sverige. 10 år senare har de rotat sig i Sverige men jobbar kvar i Danmark. Vilken dag som helst kör de sin 6.000:e färd över bron. – Vi är nog en av familjer som kört flest gånger över bron, konstaterar Martin Nielsen. Av Maria Sehlin, foto Drago Prvulovic

Fakta om familjen Familjen Gyldborg Nielsen bor i skånska Snogeröd, cirka 5 mil från det svenska brofästet. Martin Nielsen arbetar med post på SAS Kastrup. Pia Gyldborg Nielsen arbetar på Securitas i Köpenhamn. Tessa, 15 år, går i skolan i Höör. Mads, 12 år, och Marc, 9 år, går i skolan i Snogeröd.

Att Martin och Pia tog steget över Öresund för 10 år sedan var helt brons förtjänst. De bodde trångt i Köpenhamn och väntade sitt tredje barn. Huspriserna på andra sidan sundet övertygade. När de hittade ett nästan 300 kvadratmeter stort hus för under en miljon kronor bestämde de sig direkt. Här fick de ett hus i den lilla byn Snogeröd, fem mil från Malmö, med utsikt över Ringsjön. Här skulle de bo.

sedan hade bilproblem fick vi låna en bil av en granne. Så hade nog ingen dansk granne gjort, säger Martin.

– Då tänkte vi att det var ett försök på tre år. Huset var så billigt att det skulle kunna gå att sälja utan förlust, säger de.

– Det är nog det jag gillar allra mest med Sverige: Alla sånger. Det sjungs på skolavslutningar och luciatåget sjunger en hel rad med sånger och på fester vågar alla sjunga med i snapsvisorna, säger Martin.

Innan de flyttade visste de inte mycket om Sverige och svenskar. – Den bild vi hade av svenskar var att de var fulla i Nyhavn och att Sverige var ett land fullt med regler.

De deltar numera både i svenska och danska traditioner och högtider. De har varit med på grannarnas studentfest, byns midsommarfest och hunnit uppleva många skolavslutningar och luciatåg på barnens skolor.

– Svenskar verkar inte vara rädda för att skämma ut sig i sången, det är dejligt, säger Pia.

Barnen tvåspråkiga De har omvärderat sin syn. – Svenskar dricker inte alls mycket, tvärtom. Och Danmark är mer byråkratiskt än Sverige.

Efterlängtad bro De första månaderna fick de pendla med färja över Helsingborg – Helsingør. En resa som tog 2,5 timme enkel resa. Numera tar resan mellan hem och arbete i Köpenhamn cirka en timme. – När bron öppnade var det en riktig festdag för oss, säger Pia Gyldborg Nielsen. Resan är inga problem, det är motorväg nästan hela vägen. Man vänjer sig vid pendlingen. Familjen har blivit en självklar del av byn Snogeröd. – Vi har fantastiska grannar! Det var hej och välkomna hit när vi kom och när vi för några år

6 / FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010

Barnen pratar ofta svenska med varandra även om familjen har bestämt att det är danska som gäller hemma. – När vi är hos släkten i Danmark, kanske en-två gånger i månaden, så pratar vi danska utan problem. Fast ibland kan man glömma något ord, säger dottern Tessa, 15 år. Något de uppskattar stort med Sverige är den fria skolmaten och de låga dagispriserna. – Skolmaten i Sverige är jättegod! Jag hade aldrig klarat mig på bara mackor, säger 12-årige Mads. Den enda nackdel med Sverige de kan komma på är att det är lite långt till släkten. Å andra sidan blir det numera längre och mer intensiva träffar när de väl ses.


Familjen Gyldborg Nielsen gillar musik. Här är det familjeorkestern som övar. Från vänster: Tessa, Martin, Pia, Marc och Mads.

Regionen har förändrats

Lillebror Mads är mer osäker:

Familjen märker hur regionen förändrats sedan brons tillkomst. De är inte längre det exotiska inslag de var i Skåne för 10 år sedan.

– Jag kan bo var som helst. De får väl bli en husbil så att jag kan flytta runt.

– Förr var det jättespeciellt att vara dansk i skolan, nu är ingen som bryr sig längre. Det går en dansk i varje klass, säger Tessa. De första åren var den vanligaste frågan från danska vänner och bekanta ”Varför?” – Nu är det ”Vad kul! Hur är det?”, säger Martin. De är fortfarande danska medborgare men funderar på om barnen ska söka dubbelt medborgarskap. – Jag är skåning, jag vill bo kvar här. Jag vill gå i gymnasiet i Malmö för att få nära till både Snogeröd och Köpenhamn, säger Tessa.

För föräldrarna är det självklart att bo kvar i Sverige. De ser framför sig hur Skåne och Sjælland allt mer upplevs som en och samma region: – Om en generation är det fler som ser både Danmark och Sverige som hemma. Titta bara på alla unga svenskar som jobbar i Danmark, de kommer att träffa danskar och bilda familj, säger Martin.

Pia och Martin från Danmark har bott i Sverige i 10 år och de har inga andra planer än att stanna kvar i sitt hus i Snogeröd.

– Om 10 år kommer vi inte att säga att vi är danskar eller skåningar, utan Öresunds­ borgare, säger Pia.

Danmark >< Sverige Fördel Sverige

Fördel Danmark

Billigare hus och bil, fri skolmat, billigare dagis,

Högre lön, släkten, rågbröd, danskarna,

naturen, lugnet, trevliga grannar, svenskarna,

snabba beslut, Tivoli, Bakken, hygge, casual

musiken.

living.

Fördel pendling

Nackdel pendling

Det bästa av två länder.

Det är dyrt att pendla.

Köper med sig från Danmark

Köper med sig från Sverige till släkten

Rågbröd för att det är godare. Kött, frukt och

Godis, läsk, hundbajspåsar, rökt lax från

blommor känns billigare. Ibland en back öl till

Ringsjörökeriet.

grannarna.

FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010 / 7


Ökad Öresundskompetens – men ingen gemensam identitet En tydlig Öresundsidentitet finns inte. Och det är inte sannolikt att den kommer, säger tre forskare Fokus Öresund har talat med. Däremot lär svenskar och danskar hela tiden mer om varandra och livet på andra sidan bron. – Det är mer relevant att tala om Öresundskompetens än om Öresundsidentitet, säger etnologen Orvar Löfgren. Av Mikael Ringman

– Köpenhamnsidentiteten är starkare än Öresundsidentiteten, säger Torben Dall Schmidt.

– Øresundsbron är en stark symbol, men trots allt bara en väg, säger Fredrik Nilsson.

Torben Dall Schmidt är gränsforskare vid Institut for Grænseregionsforskning vid Syddansk Universitet. Han är skeptisk till tron på en gemensam identitet i regionen. De nationella identiteterna sitter djupt rotade och region­ känslan kan inte på allvar konkurrera med dem, vare sig kring Öresund eller i andra regioner i Europa. – Vi är inte bara uppfostrade i olika länder, vi är uppfostrade i olika system för utbildning, skatter och förvaltning. Identitet är heller inget man mana fram, det är något som uppstår och växer fram nedifrån. Kanske är det så att Öresundsidentiteten fram till nu har varit ett top-down projekt. Det intressanta är att den integration som nu faktiskt sker, där människor arbetar tillsammans på mer daglig basis, skapar identitetsprocesser som rör sig bottom-up. Torben Schmidt Dall säger att det förmodligen är mer relevant att tala om en gemensam Köpenhamnsidentitet än en Öresundsidentitet. – Köpenhamn är en så stark motor i regionen. I praktiken är det kring den som det mesta kretsar, säger han.

– Jag tycker det är mer relevant att tala om Öresundskompetens, säger Orvar Löfgren.

Fredrik Nilsson, docent i etnologi, på Malmö högskola, har forskat kring förväntningarna på Øresundsbron och konstaterar att de till en början inte alls infriades. – Det fanns många orealistiska drömmar om en framtid där alla skulle vara Öresunds­ medborgare och kanske till och med tala samma språk. Så enkelt var det inte. Tiden efter brons öppnade präglades i hög grad av tillnyktring och besvikelse. Det blev till en

8 / FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010

början mindre rörelser över gränsen och färre bilar på bron än man hade tänkt sig, När drömmarna inte infriades såg man i stället olikheter och svårigheter, inte minst när det gällde att sammanjämka två olika nationella system. Men sedan kom användningen av bron igång. Fredrik Nilsson talar om att allt fler svenskar och danskar möts i en gemensam vardag och får fler gemensamma erfarenheter. – Det betyder förstås något för våra identitetsprocesser, även om vi rör oss på en helt annan nivå än de starka drömmar som vävdes innan bron öppnade. Det processer som sker omfattar framför allt Köpenhamn och Malmö. Men även om Øresundsbron är en stark symbol, ska vi komma ihåg att den trots allt bara är en väg. Orvar Löfgren, professor i etnologi, vid Lunds universitet säger att vi måste släppa vår besatthet av att söka efter den regionala identiteten. – Den leder bara fel. I över 15 år har vi frågat oss när vi ska känna oss som Öresunds­ medborgare. Jag tror inte vi någonsin kommer att nå dit. Den nationella identiteten är så starkt närvarande i vardagen, den försvinner inte. – Jag tycker det är mer relevant att tala om Öresundskompetens. Vi har blivit mer avslappnade i förhållandet till den andra sidan. Allt fler lär sig att hantera två länder och då är det inte längre lika viktigt vad som är svenskt eller danskt, säger Orvar Löfgren som tillsammans med Fredrik Nilsson i vår kommer ut med boken Regionauterna, om människorna som rör sig över Öresund.


Vad är en Öresundsmedborgare? Öresundsklasserna på Geijerskolan i Limhamn skolar eleverna till att bli Öresundsmedborgare. Här lär man sig både svenska och danska, läser om ländernas olika kulturer och traditioner och såklart den gemensamma historien. Vi frågade några elever i Öresundsklass 2 vad en Öresundsmedborgare är.

– Kompetensen ser ut på många olika sätt. En dansk som köper ett ödetorp i Örkelljunga lär sig hur en svensk byggnadsnämnd fungerar, en dansk shoppare lär sig att hitta till Center Syd och hur ett svenskt snabbköp är upplagt. Orvar Löfgren säger att det traditionellt har varit mycket stereotyper mellan det typiskt svenska och danska. När regionauterna möter vardagen på den andra sidan, inser de snart att det inte är så enkelt. Verkligheten rymmer många olika sorters danskar och många olika sorters svenskar. Han ser det som naturligt att olikheterna styr rörelsemönstret. Om allt hade varit exakt lika på båda sidorna så hade det inte funnits någon dragningskraft. – Øresundsbron fungerar som en vippbro, den lutar över åt olika håll beroende på skill­ nader i valuta, huspriser och arbetsmarknad. Det är faktorer som är oförutsägbara. Regionauterna har blivit skickliga på att scanna den regionala terrängen. Öresund har blivit ett möjligheternas landskap där man rör sig utifrån vilka behov man har.

Mads Fredrik

Ella Waldorff, 8 år:

Wiberg Holm, 9 år:

– Att kunna båda språken är viktigt. Jag har

– Det är när man pra-

dansk pappa och svensk mamma så jag pratar

tar både svenska och

båda språken hemma. Jag känner mig lika hem-

danska och bor nära

ma i båda länderna. Vi har pappas släkt i Dan-

bron. Om man ska

mark, det är kul att hälsa på dem. Jag tycker

jobba i Danmark är

inte att det så stor skillnad mellan Sverige och

det bra att bo nära

Danmark, mycket är lika. Fast all mat smakar

bron. Jag är född i Danmark och flyttade till

ju inte likadant, som ketchup. När jag blir stor

Sverige när jag var fyra år. Hela familjen är

vill jag bli ridlärare,

danskar så vi pratar danska hemma men jag

just nu vill jag bo

pratar lika bra svenska. Det är ingen skillnad på

i Danmark för det är

Danmark och Sverige, jag känner mig lika hem-

mysigt. Men jag tror

ma på båda sidor. Jag tror att jag kommer att

att jag kommer att

bo i Danmark när jag blir stor, jag vill i alla fall

bo både i Sverige

testa. Men jag kan lika gärna bo i Sverige!

och i Danmark.

Jonas Lorenzon, 9 år:

Elvira Svensson, 9 år:

– En bra Öresunds­m edborgare är en som inte

– Hon kan både svenska och danska. Jag är

slösar på miljön, han bor ofta i lägenhet och

född i Sverige men min pappa jobbar i Danmark

han hjälper andra. Jag känner mig hemma på

och när jag hälsar på honom på jobbet så kan

båda sidor i Öresund.

jag förstå vad de pratar om, det är bra. Det

Jag är född i Dan-

bästa med Danmark är att de har så många

mark men min mam-

roliga ställen som Zoo och Experimentarium,

ma är svenska och

det bästa med Sverige att jag bor här. När jag

pappa norsk. Vi flytta-

blir stor vill jag träna späckhuggare och kanske

de till Sverige när jag

bo i Danmark om jag

var baby. Jag är inte

inte hittar något kul

så mycket i Danmark,

jobb här. Jag tror det

men jag kan prata danska och tycker det är väl-

är lättare för oss

digt kul att gå i Öresundsklass för då lär man

som går i Öresunds-

sig lite mer om Danmark. När jag blir stor ska

klass att flytta till

jag kanske bli arkitekt och bo i Oslo.

Danmark.

Natasja Juel Mølvig, 8 år:

Tilde Eriksson, 8 år:

– Han kan båda språken och kan skriva på

– Hon är snäll mot

både svenska och danska. Och räkna på både

andra och hjälper

svenska och danska! Att räkna på danska är

andra. Jag är född i

lite bakvänt, man vänder på siffrorna. Sedan

Sverige men farmor

är det bra att känna någon på båda sidor bron

är danska och pappa

så att man har någon

jobbar i Danmark. Det

att leka med. Jag är

är bra att kunna prata

född i Danmark, vi

både svenska och danska. När pappa

flyttade till Sverige

pratar danska i mobiltelefonen så förstår jag

när jag var fem.

vad han säger och när vi hälsade på vår vän-

Jag känner mig mest

klass på Amager kunde jag prata med dem.

hemma i Sverige.

Språken är rätt lika, jag tror att om hundra år

Nej i Danmark. När

så har språken blandats mer. När jag blir stor

jag blir stor kommer jag nog att bo i Sverige.

kommer jag kanske att bo i Danmark. Eller

Det är mysigare i Sverige och bättre skolor,

i Sverige. Det beror på var jag får bäst jobb.

fast i Danmark finns fler roliga saker som Tivoli. FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010 / 9


Med Öresundsregionen i fokus Av Sanna Holmqvist

Två politiker, två städer, två länder – en region. Den ene nytill­trädd, den andre kommunalråd sedan 1985. Båda gläds de åt den andres fokus på Öresundsregionen. Samarbete och handling är de gemensamma honnörs­orden. Möt Ilmar Reepalu (S), kommunstyrelseordförande i Malmö, och Frank Jensen (S), överborgmästare i Köpenhamn.

Frank Jensen:

– Nu är det dags för konkret handling och fokusering Visioner i all ära, men nu är det politisk handling som behövs för Öresundsregionen. Det menar Frank Jensen, nytillträdd social­ demokratisk överborgmästare i Köpenhamn. När Frank Jensen tillträdde sitt nya ämbete den 1 januari 2010 fick köpenhamnarna en överborgmästare som tydligt satte hela Öresundsregionens frågor högt på agendan. Samarbete över sundet är en av hans prioriteringar. – Jag ser gärna att nästa steg i det svenskdanska samarbetet är en gemensam inter­ nationell marknadsföring av Öresunds­ regionen. Den ska gå ut på att visa på vilka möjligheter vi kan erbjuda, både för företag, högre studier, forskning och förstås turism. Tillsammans med sin svenska kollega Ilmar Reepalu, kommunalråd i Malmö, var Frank Jensen nyligen i Cannes på den stora investeringsmässan MIPIM, där de hade en gemensam monter. Frank Jensen, nytillträdd social­ demokratisk överborgmästare i Köpenhamn.

10 / FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010

– Det var ett bra första steg och jag vill att vi fortsätter vad vi påbörjade, säger han.

Ett annat fokus för honom är miljöfrågorna. – Jag ser gärna att regionen blir ett grönt laboratorium, genom att satsa på hållbarhet, CO2-neutralitet och andra miljöfrågor. För det behövs ett ännu mer fokuserat samarbete mellan länderna. När Øresundsbron invigdes 2000 var Frank Jensen justitieminister. Han hade stora för­ hoppningar på vad den nya bron skulle kunna föra med sig. – Jag delade den visionen som många hade, om integration och ökat samarbete. Och jag tycker att det har lyckats, mer eller mindre. Trafiken ökar stadigt, Malmö och Köpenhamn har kommit tätare inpå varandra och den utvecklingen kommer bara fortsätta. Men bron kan inte ensam stärka den regionala utveck­ lingen. Hittills har vi haft riktigt många politiska visioner. Nu är det dags för politisk handling.


Ilmar Reepalu:

– Kanske behövs ännu en fast förbindelse Han drömde om en bro mellan Malmö och Köpenhamn. Nu utesluter han inte att det kan behövas en till. Framtiden i Öresundsregionen handlar också om kommunikation och medias integration, menar Ilmar Reepalu (S), kommunalråd i Malmö. Ilmar Reepalu drömde om Øresundsbron långt innan den fanns. Som malmöpolitiker var han en av de starkaste drivkrafterna bakom att den blev byggd. – Jag ville och trodde att en bro över Öresund skulle hjälpa till att sudda ut landgränserna och tydliggöra att vi här har den befolkningstätaste regionen i Europa. Människor skulle kunna bo, arbeta och handla där det var förmånligast, utan gränshinder. På så sätt skulle också välfärden öka, säger Ilmar Reepalu. I stort sett har hans drömmar infriats, tycker han, men det har tagit längre tid än han trodde för integrationen att komma igång. Nu gläder han sig åt att det går desto fortare. Malmö och Köpenhamn har kommit varandra närmare. Precis som Frank Jensen nämner han städernas samarbete på MIPIM-mässan i Cannes som ett lyckat exempel. – Jo, men också de samarbeten som lett till att hamnarna i de båda städerna har bildat ett gemensamt bolag, att vi gått samman om flera interreg-projekt, att danska barn i svenska skolor får lära sig danska, att man kan välja dagis på den sida som passar bäst, att danskar kan låna böcker på svenska bibliotek utan att ha personnummer…

Han gläder sig åt Frank Jensens tillträde som borgmästare i Köpenhamn. – Frank Jensen har fokus på Öresundsregionen och inte enbart Köpenhamn. Det är jättebra att han lyft de frågorna igen. Precis som Frank Jensen har Ilmar Reepalu starka visioner för framtiden. De handlar om kommunikation för att öka kunskapen om den andra sidan i regionen. För det behövs att media blir bättre integrerade med varandra. – Jag förundrar mig över att det går så långsamt och att de fortfarande bara har nationellt fokus. Mina visioner handlar också om infrastruktur. Pendlingen över sundet ökar starkt och vi måste se hur vi kan förbättra förbindelserna. Kanske behövs ännu en fast förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn. Dessutom behövs mer gemensam statistik, menar han, för arbets- och bostadsmarknad, befolkning och företag, så att det skapas en gemensam självbild och ett gemensamt underlag för beslut i regionen.

Ilmar Reepalu (S), kommunalråd i Malmö.

FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010 / 11


De lever högt på Øresundsbron För många företag och organisationer fanns det en tid före Øresundsbron. En tid då vissa uppgifter var svårare än i dag – och vissa uppgifter var helt omöjliga. För några är Øresundsbron förutsättningen för att verksamheten existerar och fungerar i vardagen. Vi har talat med tre av dem. A v K a r s t e n Ø s t e rg a a rd N i e l s e n o c h P e l l e F i s c h e r - N i e l s e n

– Vi hade inte existerat utan Øresundsbron Det uppfattades som dödsstöten för hamnarna i Köpenhamn och Malmö när Øresundsbron öppnade år 2000. Bron skulle ta trafiken från färjorna och frakten från hamnarna och därmed ta bort viktiga intäkter från båda hamnarna. – Det var vår första tanke. Vi räknade med att vi skulle tappa 15 – 20 procent av omsättningen och behöva säga upp 30 – 40 anställda, berättar Lennart Pettersson, vice vd i Copenhagen Malmö Port. Men sanningen var en annan. Före bron hade hamnarna inte haft någon glädje av varandra. Gods som landades i Malmö blev till exempel aldrig ompackat och skickat via färja till Köpenhamn eller omvänt. Det var helt enkelt för besvärligt. – Vi förstod att vi kunde samarbeta och dela på en del av kostnaderna. Samtidigt kunde vi locka nya kunder med möjligheten att lossa gods i en hamn och fördela det i det andra landet. Och alla prognoser visade samma sak:

Øresundsbron skulle skapa nya synergieffekter som vi kunde utnyttja. Så vi bestämde oss för att slå samman hamnarna år 2001, säger Lennart Pettersson. Resultatet av samarbetet kom snabbt. De två hamnarna kunde erbjuda att ta emot allt från stål, olja och containers till passagerare i kryssningsfartyg. År 2003 valde Toyota att placera sitt europeiska center för distribution av bilar i Malmö. Det var den centrala place­ ring­en med tillgång till järnväg, motorväg och containerfartyg som avgjorde det. I dag har de två hamnarna ökat omsättningen avsevärt. Då bron öppnade lossade de två hamnarna tillsammans 11 – 12 miljoner ton gods om året. I dag är siffran 18 miljoner ton, det vill säga en ökning med 50 procent. – Øresundsbron har visat sig vara avgörande för att vårt företag fungerar. Det hade inte funnits någon Copenhagen Malmö Port om inte Øresundsbron hade öppnat.

Copenhagen Malmö Port har blivit en stor hamn för transporter av bilar.

Bron har underlättat samarbetet mellan regionens universitet Det finns gott om universitet i Öresundsregionen och sedan 1997 har de 11 universiteten på båda sidor sundet samarbetat under den gemensamma beteckningen Öresundsuniver­ sitet. Det har givit upphov till ett blomstrande forskningsliv, där erfarenheter nu dryftas fram och tillbaka över Øresundsbron.

12 / FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010

– Vi brukar säga, att ett plus ett blir tre, för det har uppstått en synergi i förhållande till forskning och utbildningarna, som oftast återspeglas över sundet. Det gör att kompetens och erfarenheter nu utnyttjas bättre”, berättar Jacob Juul Gade, som är sekretariatschef på Øresund Org, som förutom Öresundsuniversitetet är paraply för flera initiativ i regionen.


Ferring flyttade från Malmö till Ørestad Ferring Pharmaceuticals flyttade 2002 från Malmö till Ørestad. Och det skedde tack vare Øresundsbron. Den stora svarta byggnaden tornar upp sig högt över stationen i Ørestad. Det har den gjort sedan 2002, då det internationella läkemedelsföretaget Ferring Pharmaceuticals flyttade in. Byggnaden var inte bara firmans nya huvudkontor, utan står också som ett monument över de möjligheter, som följde efter att den första bilen en gång kört över Øresundsbron i juli år 2000. Ferring Pharmaceuticals hade i början av det nya årtusendet behov av större utrymme, och valet föll snabbt på Ørestad i andra änden av den då nyöppnade bron. Det berättar dess styrelseordförande Ole Kjerulf-Jensen: – Det var ett naturligt val, eftersom vi kunde se att infrastrukturen redan var eller var på väg att komma på plats, så att den kunde uppfylla våra behov som en internationell verksamhet. Vi har tåg, metro och busslinjer precis utanför dörren och en internationell flygplats nära inpå. – Bron hade en enorm betydelse för den goda infrastruktur, som låg bakom vårt beslut att flytta över sundet. Och idag ger bron fantastiska möjligheter för dem av våra anställda, som pendlar från Sverige, säger Ole Kjerulf-Jensen och fortsätter:

Ferrings forskningscenter var en av de första byggnaderna i Ørestad.

Öresundståget går nämligen ända fram till dörren, så det är inte något krångel med flygbåtar eller färjor. Dessutom har vi motorvägen och metron tätt intill för våra danska med­ arbetare. Ferring Pharmaceuticals sysselsätter i dag närmare 400 anställda från framför allt Sverige och Danmark i Ørestad, där de bedriver forskning för mediciner inom områden som barnlöshet, prostatacancer och inkontinens.

– Det betydde kort och gott, att vi kunde behålla våra 140 duktiga svenska medarbetare.

Med 13 år i ryggen har Öresundsuniversitetet följt en stor del av den utveckling, som regionen har genomgått sedan Øresundsbron stod klar. Och den utvecklingen har haft stor betydelse för universitetens samarbeten. – Vi existerade innan bron byggdes, men den har utan tvivel varit en viktig vändpunkt för samarbetet i regionen. Utan den tror jag inte att vi hade varit i närheten av att ha så täta samarbeten som vi har i dag, säger Jacob Juul Gade.

– I dag betyder det helt konkret, att vardagen blivit enklare för våra medarbetare, som vanligtvis åker över bron flera gånger i veckan. Vi i Danmark betraktar det inte längre som en utlandsresa att åka till Lund eller Malmö, men mer som till vilket annat möte som helst i Roskilde eller Allerød, avslutar Jacob Juul Gade.

FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010 / 13


Tiffany, 20 år: – Jag ser mig själv dansa även om 10 år, men det är svårt att hitta danskompanier. Det är finanskris också i balettvärlden, säger Tiffany Sztuk.

Tiffanys dansdröm ledde till Malmö och tillbaka till Köpenhamn Tiffany Sztuk, 20 år, älskar dans. När hon var 15 år pendlade hon från Köpenhamn till Malmö för att få möjlighet att fortsätta sin dansutbildning. Därefter blev hon antagen till balettgymnasiet i Stockholm. Men ett berömt danskompani i Danmark lockade henne tillbaka över Öresund. A v T h o m a s H e d b e rg , f o t o C l a u s P e u c k e r t

– Min kärlek till dansen vann över behovet av gymnasieutbildning, ler Tiffany när vi träffar henne i Köpenhamn. Det är fem år sedan vi senast träffade Tiffany på Dammfriskolan i Malmö dit hon fick söka sig för att fortsätta sin utbildning sedan Det Kongelige Teaters balettskola i Köpenhamn hade underkänt hennes vrister. Det var inte tillräckligt höga för en balettdansös. – Det var riktigt bra för mig att jag kom in på balettprogrammet i Malmö. Jag hade inget emot att pendla till Malmö. Jag kunde läsa

14 / FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010

läxor på tåget. Men på ett eller annat sätt hade jag dansat vidare i alla fall, säger Tiffany. När det var dags för gymnasiet var Tiffany på väg till Stockholms Balettgymnasium. Men samtidigt fick hon ett erbjudande om att bli anställd som lärling i Peter Schaufuss Baletten i Holstebro på Jylland. Och då valde hon det.

”Mer utmanande” – Det var mer utmanande rent balettmässigt. Peter Schaufuss Baletten arbetar med klassisk baletträning men har en egen stil. Vi gjorde


– Jag tycker om att studera och då har jag en bättre situation när jag inte kan dansa längre, säger Tiffany.

Tiffany, 15 år, var omslagsflicka i Tema Öresund, tidningen som Øresundsbron gav ut när bron fyllde fem år. Foto: Drago Prvulovic, MalmöBild.

massor av föreställningar och jag har lärt mig mycket. Efter fyra år med Peter Schaufuss Baletten är Tiffany nu tillbaka i Köpenhamn där hon bor tillsammans med sin mamma och sina två systrar i Frederiksberg. Hennes pappa, som engagerade sig hårt i dotterns dans­ ambitioner dog tyvärr för tre år sen. Och nu går hon en högre förberedande utbildning på två år som motsvarar gymnasiet. – Bara för att jag är tokig i dans så är jag inte dum i huvudet. Jag inser att jag inte kan vara dansare hela livet. Karriären slutar vid 40, säger Tiffany. Men hon dansar fortfarande. Två hyllmeter med utslitna balettskor i lägenheten vittnar om detta. – Jag tränar varje morgon i Dansens Hus och sen är det skola på eftermiddagen. Balett är fortfarande viktigast för mig. Men jag har även börjat med hiphop.

Hon har fortfarande kontakt med sina kompisar från balettskolan i Malmö. Någon dansar i Stockholm, någon dansar i London. Och någon har satsat på något helt annat. Under tiden med Peter Schaufuss Baletten träffade hon sin pojkvän Peter som bor i USA och också är dansare. – Han söker jobb i Köpenhamn nu, berättar Tiffany. Det är alltid lättare för pojkar än flickar att få jobb som dansare. Det finns helt enkelt färre pojkar som dansar.

Vad ser du framför dig om tittar 10 år framåt i tiden? – Jag ser mig själv dansa, men det är svårt att hitta danskompanier. Det är finanskris också i balettvärlden. Men jag är karriär­ människa. Det jag gör det gör jag till... – …150 procent, lägger Tiffanys mamma till.

Tiffany försörjer sig delvis som frilansdansare. Hon blir bokad genom olika kontakter, som hon känner, till olika dansshower. FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010 / 15


”Hamntunnel i Köpenhamn viktigare än HH-förbindelse” Öresundsregionen är 3,7 miljoner människor förenade med navelsträngen Øresundsbron. På båda sidor av sundet sitter politiker och planerare och funderar på hur man ska förbättra infrastrukturen. Men det är svårt för Danmark och Sverige att samsas. Det tog lång tid att komma överens om Øresundsbron. Vad blir nästa steg? A v T h o m a s H e d b e rg

– Jag räknar med att man börjar på en allvarlig diskussion om höghastighetståg, säger Christian Wichmann Matthiessen, professor i geografi, som var ledamot i den danska infrastrukturkommissionen och som hellre talar om Öresundsstaden än om Öresundsregionen. Men Öresundsstaden menar han Storköpenhamn, Helsingør, Malmö, Lund och Helsingborg.

Christian Wichmann Matthiessen, professor i geografi.

– Det är mycket viktigt för Öresundsstaden att bli uppkopplad med det europeiska nätet för höghastighetståg. Det är ryggraden i Europas framtid, som ska ersätta många korta flyglinjer som till exempel Köpenhamn-Stockholm. – De som inte är uppkopplade får stora svårigheter, särskilt Öresundsstaden – ett internationellt servicecenter, som måste ha förbindelser som är state of the art, det vill säga höghastighetståg och internationella flyglinjer.

Persontrafik över Øresund 1999 – 2009 Miljoner personresor 40 35 30

I Sverige står höghastighetståg högt på agendan och Öresundskomiteen pekar i sin utvecklingsstrategi fram till 2020 på behovet av höghastighetståg mellan Köpenhamn/ Kastrup och Stockholm/Arlanda. Men om Danmark säger nej så blir det ett glapp mellan Köpenhamn och Hamburg och då blir det ingen koppling till Europa. – I Danmark handlar diskussionen om förbindelserna mellan Köpenhamn och Århus (Kattegatt-bron) och det är helt irrelevant. Det är förbindelsen mellan Köpenhamn och Hamburg som är viktig. Men det törs man inte diskutera, säger Christian Wichmann Matthiessen. Enligt Christian Wichmann Matthiessen beror en stads utveckling på tre saker: konkurrensförmåga, intern funktionell framgång och levnadsvillkor. – Øresundsbron har betytt mycket för Stor­ köpenhamn. Man har behållit den höga kvalitetsproduktionen. Där bor en tredjedel av Danmarks befolkning. Där finns 36 procent av arbetsplatserna. Där produceras 42 procent av bruttonationalproduken. Det är en stor vinst för hela det danska samhället. Utan bron hade genomsnittsinkomsten i Köpenhamn närmat sig genomsnittet för hela Danmark.

Vad betyder Femern Bæltförbindelsen för Öresundsregionen?

25 20 15 10 5 0

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Färjor

Øresundsbron, tåg

16 / FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010

Øresundsbron, bil

– Femern Bælt-förbindelsen kommer att stärka Öresundsstadens konkurrensförmåga. Den betyder ökade trafikströmmar och förstärkt samarbete mellan Öresundsstaden och Hamburg när det gäller forskning och näringsliv. Och den är en förutsättning för höghastighetståg. Men den har inte samma dramatiska effekt som Øresundsbron.


Jönköping

Skagerrak Göteborg

SVERIGE

Frederikshavn

Aalborg Kattegatt

Karlskrona JYLLAND

Kristianstad

Århus

Helsingør

Helsingborg

DANMARK

SKÅNE

København St

SJÆLLAND

or

Kastrup

Sturup

Ystad

æl

Öres

eb

Esbjerg

Malmö

t

un

Odense

d

BORNHOLM

FYN

MØN LOLLAND

Östersjön

FA L S T E R

Flensburg Rødby

Femern Bælt

FEMERN

Puttgarden

Gedser

Kiel Rostock

Travemünde

POLEN TYSKLAND Hamburg

Christian Wichmann Matthiessen hänvisar till en rapport som han och den svenske ekonomiprofessorn Åke E. Andersson gjorde innan Øresundsbron började byggas: – Vi hade rätt i våra förutsägelser om brons konsekvenser utom på tre punkter. Snabb­ heten i integrationen av näringslivet gick lång­ sammare än väntat eftersom det inte fanns några nätverk. Staterna var inte så villiga att harmonisera reglerna som vi trodde. Och den offentliga sektorn, framför allt sjukvården, har inte utnyttjat möjligheterna till specialisering. – Men vi hade rätt om den integrerade arbetsmarknaden, bättre internationell konkurrensförmåga och att gränsen mellan Köpenhamns och Stockholms omland har flyttat från Öresund en bra bit upp i Sverige.

Vilket tror du kommer först – en HH-förbindelse eller en bro över Kattegatt?

mellan Helsingborg och Helsingør. Redan nu finns en färja som går var15:e minut från city till city. Och jag tror inte danskarna vill satsa på de jätteinvesteringar som krävs på Nordsjælland. – Den funktionella framgången kommer av Citytunneln i Malmö och en hamntunnel i Köpenhamn för att avlasta city från biltrafiken.

Varför är det så svårt att planera infrastruktur över nationsgränser? – Efterfrågan, utvecklingsskedena och prioriteringarna är olika i olika länder. Tyskarna var aldrig med på Femern Bælt-projektet. Nationella behov får alltid förtur, eftersom politikerna ska stå till svars inför sina väljare. Vi kunde inte bygga en bro Öresund förrän vi hade byggt en bro över Storebælt, trots att Øresundsbron var en bättre idé.

– Ingen av dem har hög prioritet. HH-förbindelsen förbättrar inte villkoren för integration

FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010 / 17


Han skapade symbolen för en hel region – Øresundsbron ser ut som den gör därför att den ligger just här. Den får aldrig konkurrera med himmel och hav om skönhets­ upplevelsen. Det säger Georg Rotne, arkitekten som skapade bron som har blivit en symbol för en hela Öresundsregionen. A v M a r i e B o s u n d H e d b e rg , f o t o C l a u s P e u c k e r t

Øresundsbron var ett internationellt byggprojekt Byggherre: Öresundskonsortiet Byggår: 1995 – 2000 Arkitekt: Georg Rotne Ingenjörer: ASO Group (Ove Arup & Partners (UK), SETEC (F), Gimsing & Madsen A/S (DK), ISC Consulting Engineers A/S (DK). Entreprenör: Sundlink Contractors HB (Skanska AB, Hochtief AG, Højgaard & Schultz A/S, Monberg & Thorsen A/S).

Redan 1993 ritade Georg Rotne de första strecken till bron över Öresund. Beslutet om att den skulle byggas hade fattats av de svenska och danska regeringarna och man utlyste en tävling där sex internationella konstruktionsgrupper uppmanades att komma med förslag på hur förbindelsen skulle se ut. De tävlande fick utgå från ett referensprojekt som bestämde vissa tekniska och funktionella krav men man fick också föreslå alternativa konstruktioner för att hitta den allra bästa lösningen.

skulle få en finare utsikt och eftersom bron är en motorväg är det säkrare om den inte bara går rakt fram.

En av de sex utvalda grupperna var ASO Group (se faktarutan) och Georg Rotne flög många turer mellan Köpenhamn och London för att rita de olika förslagen på brodelen. Han är noga med att påpeka att han hela tiden arbetade tillsammans med ingenjörerna, ”det var därför resultatet blev så bra”.

Tävlingen blev en spännande process in i det sista. I juli 1994 beslutade tävlingskommittéerna att två bidrag var värda att utarbetas vidare. Det var ASO Groups förslag på en bro i stål och betong i två plan med en S-formad linjeföring, och Øresund Link Consultants, ØLCs, förslag på betongbro i ett plan och en rak linjeföring. I juni 1995 korades segraren och i november samma år skrev Öresundskonsortiet, som det hette då, kontrakt med entreprenören Sundlink Contractors om att ta ansvar för både designen och konstruktionen och bygga ASO Groups förslag.

– För du tror väl inte att jag arbetar som en konstnär, målar en tavla med en bro på och som sedan ingenjörerna får göra något verkligt av? frågar han och det märks att han har fått förklara det här många gånger under byggtiden.

– En svängd linjeföring ger en omväxlande utsikt och man ser högbron, resans höjdpunkt, ur olika vinklar, förklarar Georg Rotne. Så småningom fick vi ändra broformen till ett C eftersom tunnelns sträckning ändrades för att underlätta bygget vid Kastrup flygplats och förbättra vattengenomströmningen.

Øresundsbron är vackrast Den spanske arkitekten Santiago Calatrava (som ritat Turning Torso i Malmö) fanns med i en första omgång av tävlingen och han levererade tre alternativa förslag på hur bron skulle se ut. Det var vackra, mycket personliga modeller, de var skinande vita och de gick rakt över ett spegelblankt Öresund…

Bilisterna skulle få fin utsikt I referensprojektet skulle järnvägstrafiken och vägtrafiken gå på en bro bredvid varandra men ASO Group avgjorde att det skulle bli både trafiksäkrare och behagligare för bilisterna om de inte stördes av framrusande tåg. Referensprojektets bro var alldeles rak men det gjorde ASO Group om till en S-kurva för att bilisterna 18 / FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010

Vi sitter i Georg Rotnes arbetsrum i hans charm­ iga lägenhet ett stenkast från Rådhuspladsen i Köpenhamn. Väggarna är klädda med bok­ hyllor fyllda med böcker, inte bara facklitteratur. Under de senaste åren har han arbetat som arkitekt och lektor, bland annat i byggteknik, på Kunstakademiets Arkitektskole i Köpenhamn men förra året tackade han för sig. Han åker ofta på bron över till den svenska sidan och han tycker fortfarande att det är en av de vackraste broar han har varit med och ritat. – Jag gillar inte att man säger att bron är maskulin. Men den är stark och den hänger ihop i sina olika delar, säger han medan han flätar ihop sina händer för att betona det han


– Jag gillar inte att man säger att bron är maskulin, men den är stark och den hänger ihop i alla sina delar, säger Georg Rotne, som ritade Øresundsbron.

säger. Alla lodräta linjer är raka utan böjar och alla synliga ytor smalnar av efter hand och uttrycker styrka och stabilitet. Pylonernas insidor lutar svagt utåt så att man inte får för sig att de lutar sig mot varandra.

Bron ska smälta in Han berättar också gärna historien om varför Øresundsbron är svart, eller ”traffic black” som den speciella nyansen heter. – Det var många som önskade sig en vit eller blå bro men det gick varken jag eller Öresundskonsortiets ledning med på. En bro är en länk mellan två punkter och det är väldigt viktigt att själva konstruktionen inte tar överhanden, den ska smälta in i miljön på platsen där den ligger. Vi som lever vid Öresund vet att blått är en mycket sällsynt färg här, himlen och havet är nästan alltid grått. – Färgen på fackverken ska vara mörk för att visa att de två broplanen hänger samman. Vi provade med mörkblått men tog bort alltmer av det blåa. Det var Ulf af Segerstad, medlem i Öresundskonsortiets estetiska kommitté,

”Referensgruppen för utformningsfrågor”, som tyckte att man skulle se färgerna i Öresund som om det vore en målning gjord av den franske impressionisten Édouard Manet. Øresundsbron är aldrig varm eller kall, den innehåller en massa olika rena färger och det är fascinerande att se hur den växlar färg efter väderlek och tid på dygnet. Georg Rotne erkänner att det är skapelse­ processen som är det mest spännande i ett brobygge, på andra plats kommer själva byggandet. Han har ritat broar bland annat i Danmark, England, Saudiarabien, Malaysia och Singapore. I Skottland finns en annan av hans egna favoriter, Kylesku-bron, eftersom den ligger så fantastiskt vackert. ”Brons läge betyder så mycket”.

”Du tror väl inte att jag arbetar som en konstnär, målar en tavla med en bro på och som sedan ingenjörerna får göra något verkligt av?”

Men kanske är hans vackraste bro den som han aldrig fick vara med och bygga, Milleniumbron i London, från Tate Modern till S:t Paul´s Cathedral. – Vårt tävlingsförslag var så vackert, men vi vann inte…

FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010 / 19


Öresundspendlarna kartlagda:

Unga med stora löneskillnader Pendling är det vanligaste skälet att resa över Öresund. Den typiske pendlaren bor i Sverige och arbetar i Danmark, är under 40 år, lever i ett fast parförhållande och har ofta hemmavarande barn. Löneskillnaderna är stora. Cirka 30 procent av dem som arbetar i bank- och bioteknikbranscherna tjänar mer än 50.000 DKK i månaden medan över 80 procent av dem som arbetar inom handel, hotell och sjukvård tjänar mindre än 30.000 DKK i månaden. Det framgår av en stor undersökning som genomfördes våren 2009. A v T h o m a s H e d b e rg

Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes av COWI under perioden 23 – 28 februari 2009. Cirka 24.000 frågeformulär delades ut till resenärer på Øresundsbron och färjorna Helsingborg – Helsingør. Svarsprocenten var 30,6 procent. Data i rapporten är viktade i för-

Sedan bron öppnade år 2000 har den totala trafiken över Öresund ökat väsentligt och i stort sett hela ökningen har skett på Øresundsbron. Det vanligaste skälet för resan är pendling mellan bostad och arbete (42 procent). Pendlarna är i majoritet på Øresundsbron medan fritidsresenärerna dominerar på färjorna Helsingborg-Helsingør.

hållande till det faktiska antalet bilar och passagerare på de olika överfarterna under undersökningsperioden. Läs mer: www.oresundsbron.com/ pendlingsrapport

De flesta pendlarna använder sig av kollektivtrafiken, men danskarna som bor i Sverige är mer benägna att ta bilen (54 procent) än svenskarna (23 procent). Det finns också en skillnad mellan könen. 38 procent av männen och 20 procent av kvinnorna väljer att köra bil till och från arbetet.

Nära bron eller färjorna

Lönen bestäms av branschen

90 procent av pendlarna bor i Sverige och arbetar i Danmark. De allra flesta har sin bostad och sitt arbete i de områden som ligger närmast Øresundsbrons landfästen i Malmö och Köpenhamn och färjelägena i Helsingborg och Helsingör. 34 procent av pendlingen är koncentrerad till Malmö och Köpenhamn. Siffran ökar till 57 procent om man även räknar med kranskommunerna.

Pendlarna som bor i Sverige och arbetar i Danmark tjänar i regel cirka 30 procent mer än om de hade arbetat i Sverige. Men det finns stora löneskillnader mellan olika branscher. Inom bank- och bioteknikbranscherna tjänar cirka 30 procent mer än 50.000 DKK/65.000 SEK per månad. Inom handel, hotell och hälso­vård tjänar över 80 procent under 30.000 DKK/39.000 SEK per månad.*

Det finns också ett samband mellan hur långt pendlarna reser och hur ofta de pendlar. Det är en större andel som långpendlar (mer än 100 kilometer mellan bostad och arbete) bland dem som bara pendlar två dagar i veckan eller mindre. De som arbetar inom utbildnings­sektorn har en högre andel som pendlar färre dagar i veckan än de andra yrkesgrupperna.

Pendlarna arbetar oftast i ett serviceyrke eller ett kreativt kunskapsbaserat yrke. De flesta pendlarna arbetar inom branscherna handel, hotell, offentlig service, transport, hälsovård och IT. 85 procent av dem arbetar heltid.

*B  ara dem som uppgav sin lön i DKK är medtagna i rapporten.

2 0 / FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010

I undersökningen tillfrågades inte pendlarna om sin nationalitet utan bara om bostadsland och vilket land de känner sig mest knutna till. De allra flesta öresundspendlarna som bor i Sverige (68 procent) svarar att de känner sig mest knutna till Sverige. Man kan därför anta att de är svenskar som arbetar i Danmark. Men det finns också en grupp på 22 procent som svarar att de bor i Sverige och känner sig mest knutna till Danmark. De förmodas vara danskar som har flyttat till Sverige och behållit sitt arbete och samhörigheten med Danmark.


Här bor pendlarna

1 punkt = 1 pendlare

0

15

ng

It

Registerdata från Ørestat

30

60 kilometer

Inkomstnivå per månad uppdelat på branscher Procent 100 80 60 40 20

Annat

Industri

Mindre än 30.000 DKK

Service 30.000 – 50.000 DKK

Mer än 50.000 DKK

r

ni ld bi

Ku ltu

Ut

Ho te ll fe nt se lig rv ice Ba nk Tr an sp or t Hä lso vå rd Ko ns ul t Re kl am Of

an By lä gg gg / n Bi ing ot ek ni k Lä ke m ed el An In nan du st r Ha i nd el

0

Kreativa / kunskapsbaserade yrken

Totalt

Ej besvarat

FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010 / 21


Danska pendlare vill stanna i Sverige De allra flesta danskarna i Sydsverige har uppenbarligen kommit för att stanna. 62 procent räknar med att de bor kvar i Sverige om 10 år. A v K a r s t e n Ø s t e rg a a rd N i e l s e n

Över hälften räknar med att behålla sitt jobb i Danmark de närmaste 10 åren och inga har planer att söka jobb i Sverige. Ett logiskt beslut, enligt analyschef Britt Andresen på Øresundsbron.

De kom till Sverige för att få större bostäder, billigare bilar, närheten till naturen och upp­ levelsen av att bo i ett annat land. I dag utgör danskarna den största invandrargruppen i Malmö. Och även om det var 10 år sedan Øresundsbron öppnade för ett bättre liv på den andra sidan har danskarna i Sverige uppen­ barligen ännu inte fått nog av broderlandet. 62 procent av Øresundsbrons pendlarpanel räknar i alla fall med att de fortfarande bor i Sverige om 10 år, enligt en undersökning som omfattar 400 pendlare. En av dem är Britt Kamper. Hon har bott med sin familj i Sverige i sex år och för henne har Sverige blivit ett nytt hemland. Barnen går i svensk skola, talar svenska lika bra som danska, mannen har fått svenskt jobb och även om familjen skulle kunna flytta tillbaka ser Britt ingen anledning till det. – Vi har inte lust. Det skulle betyda att barnen fick starta om på en annan plats och det finns det ingen anledning till för vi har fått ett jättebra nätverk och vi känner att vi hör hemma här. Och så sätter vi stort värde på naturen. Den vill jag inte undvara, säger hon. Just närheten till naturen är ett av danskarnas viktigaste skäl till välja det svenska livet. Även

22 / FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010

större och billigare bostäder samt låga levnads­ kostnader skattas högt i undersökningen. Helt integrerade är de danska invandrarna dock inte. Över hälften räknar med att behålla sitt jobb i Danmark de närmaste 10 åren och inga har planer att söka jobb i Sverige. Ett logiskt beslut, enligt analyschef Britt Andresen på Øresundsbron: – Lönen är högre i Danmark av det enkla skälet att Köpenhamn är en huvudstad med alla dess möjligheter och behov av specialiserad arbetskraft. Och det betyder också att man har bättre karriärmöjligheter i Danmark. För Britt Kamper har jobbet i Danmark ännu mer att erbjuda än karriär och högre lön. Möjligheten att hålla kontakten med foster­landet genom arbete och kolleger är en fördelarna med det nya livet. – Det betyder att jag fortfarande har en daglig koppling till Danmark som jag är tacksam för. Det var en av orsakerna till att vi övervägde flyttningen, Bron finns där hela tiden och jag kan röra mig fritt fram och tillbaka som jag vill utan att behöva tänka på det, säger hon.


Nya kortet underlättar pendlarnas tillgång till vård och medicin Hälften så många pendlare uppger sig numer ha problem med att få läkarhjälp jämfört med för ett par år sedan. Orsaken är det nya digitala sjukförsäkringskortet.

A v K a r s t e n Ø s t e rg a a rd N i e l s e n

Sedan Øresundsbron öppnade har öresundspendlarna haft rätten att kunna välja läkare fritt i både Danmark och Sverige och de ska också ha möjligheten att gå på apotek och hämta mediciner i båda länderna. Ändå fick många pendlare uppleva att bli avvisade när de sökte hjälp hos läkare eller ville hämta medicin på väg hem från arbetet. Så sent som 2008, då Øresundsbron gjorde en undersökning om pendlarnas erfarenheter av hälsovården, svarade 38 procent att de haft problem att utnyttja den danska hälsovården, medan 24 procent haft svårt att hämta medicin. Flera uppgav att de direkt nekats läkarhjälp, och bemötts med motiveringen att om de bodde i utlandet, så skulle de också gå till läkaren i utlandet. – Problemet uppstod för att varken läkare, apo­tekare eller pendlare kände till deras rättig­ heter och för att pendlarna saknade en unik identitet i systemet, säger Britt Andresen, analyschef på Øresundsbron, som stod bakom rapporten från 2008 om pendlarnas problem med hälsovården.

bevis. I början var kortet bara en bit papper med lite uppgifter, men utan identitetsnummer, vilket betydde att pendlarna blev avvisade vid läkarens dörr och på apoteket.

År 2009 blev ”sundhedskortet” digitaliserat, vilket har haft en positiv effekt för pendlarnas rätt att få den läkarvård i Danmark som de har rätt till. Teckningar: Jan Stjernkvist.

Först i fjol fick sundhedskortet sitt eget iden­ titets­nummer och förändringen märks redan. I en ny undersökning om öresundspendlarnas upplevelser av hälsovården svarar 17 procent att de har upplevt problem med att behandlas inom den danska hälsovården, samtidigt som 14 procent haft svårt att hämta medicin på danska apotek, visar en rundfrågning som Øresundsbron har gjort. Därmed verkar ett av de största gränshindren vara på väg att övervinnas. – Det nya digitala sundhedskortet har gjort situationen mycket bättre, för nu registreras alla pendlarnas läkar- och apoteks­besök direkt i datorsystemet. Samtidigt har alla fått ett identitetsnummer, som de inte hade förr, och det gör det väsentligt lättare för alla att försäkra sig om att informationen stämmer och därmed också att hjälpa pendlarna att besöka läkare och apotek, berättar Britt Andresen.

Lösningen blev ett så kallat sundhedskort, pendlarnas motsvarighet till sjukförsäkrings­

FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010 / 23


Avsändare:

POSTTIDNING

Øresundsbro Konsortiet Box 4278 203 14 Malmö Tel. +46 (0) 40 676 60 00

B

Miljökämpen som bytte sida Först var han emot. Sedan ändrade han sig och blev för. Idag menar han att Øresundsbron har gjort att Öresund mår bättre än innan bron byggdes. Av Sanna Holmqvist

Det var 80-tal i Sverige och miljöfrågorna stod högt på agendan. Tekniske ingenjören och undervattensfilmaren Kjell Andersson hade 1987 gjort en uppmärksammad film, som visade hur dåligt haven omkring Sverige mådde. 1988 ägde en stor demonstration rum i Helsingborg där demonstranterna krävde ett renare Öresund. – Dittills hade allt miljöengagemang handlat om luften. Havet var det ingen som brydde sig om. Det sågs som oändligt, ett ställe där man bara kunde dumpa avfall utan att det gjorde något, eftersom det inte syntes. Industrierna fick tillstånd för alla möjliga konstiga utsläpp, som de aldrig fått lov att göra om det gällt luften. Men på 80-talet växte engagemanget också för havet, säger Kjell Andersson. Det nya intresset för havet påverkade samhället på alla nivåer. När det sedan var dags att bestämma om en bro över Öresund, möttes Kjell Andersson till sin förvåning av en öppenhet han aldrig stött på förut hos byggare och politiker. För egentligen var han ju emot. – Jag var rädd att det skulle bli ännu ett infrastrukturprojekt där ingen hänsyn togs till havet. Istället blev vi miljöexperter inbjudna att delta i diskussionerna, man lyssnade på våra argument. Det hade man aldrig gjort förut vid stora byggen. Det var helt exceptionellt. Det fanns till exempel planer på att bygga ett par långa armar, som skulle leda vattenströmmarna förbi Saltholm. Hade de armarna byggts

24 / FO K U S Ö R ES U N D M A J 2010

hade havsbotten mellan Pepparholm och Saltholm varit död idag, menar Kjell Andersson. – De lyssnade på oss och avstod från att bygga armarna. Jag kan faktiskt inte komma på en enda sak som vi var tvungna att kompromissa om. De tog hänsyn till alla våra argument. Det nya miljömedvetna sättet att bygga ledde inte bara till att farhågorna om miljön kom på skam. Øresundsbron påverkar miljön, men i positiv riktning, som gör att havet idag mår bättre än det gjorde innan bron byggdes. Fem år efter att bron var klar kunde man inte längre se spår efter grävningarna på havsbotten, menar Kjell Andersson, som regelbundet filmar Öresunds botten. – Bropelarna bildar underjordiska rev där växter och fiskar lever och frodas. Många var oroliga att musslor och fisk skulle försvinna, men så blev det inte. Det är klart att andra faktorer har betydelse, industrin är renare idag och färjorna är borta. Men jag menar ändå att Øresundsbron visar att det går att bygga utan att förstöra, utan tvärtom förbättra, havsmiljön. Kjell Andersson finns till vardags på teknisk geologi, Lunds Tekniska Högskola.

Kjell Andersson filmar Öresunds botten regelbundet och tycker att bron har förbättrat havsmiljön.


fokus_2010_02_se  

FOKUSÖRESUND ØRESUNDSBRON NR 2 MAJ 2010 NYTT OM ÖRESUNDSREGIONEN Öresundsregionen utmanar gränserna &gt; Sid 3 De har gjort 6.000 resor över...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you