Issuu on Google+

FOKUS ÖRESU ND N R 6 D e c e m b er 2 0 0 9

NYTT OM ÖRESUNDSREGIONEN

COP15 startar dansk-svenskt polissamarbete När klimatkonferensen i Köpenhamn är över kommer dansk och svensk polis att ha lärt sig mycket mer om varandras arbetsmetoder. Erfarenheter som öppnar för ett ännu tätare samarbete i framtiden.

LEDARE

– Rent konkret betyder det att vi med hjälpen från svensk sida står starkare som en samlad styrka under COP15. Framöver kan det också visa sig effektivt att våra två polissystem samarbetar, säger Flemming Steen Munch från Københavns politi. Sid 3

Sid 2 Tid till att växa Sid 2 Här lär sig barnen både svenska och danska

Danskarna servar bilen i Sverige

Peter Ström hälsar Florica Dejan välkommen til Malmö. Var femte dansk som åker över bron kör in om en bilverkstad. Det visar en undersökning

10 års brobyggande mellan människor är bara början

Sid 6

bland Øresundsbrons fritidskunder. Priserna för en bilservice ligger minst 20 procent under danska priser.

Broloppet 2010 är utsålt Sid 8

Sid 4 – 5 Malmö vill köra med elbilar Sid 12

Danskt par öppnar hotell i Skåne Drömmen om ett annorlunda liv blev verklighet för ett dansk tv- och konstnärspar som övergav Köpen­hamn och öppnade ett hotell- och konferens­ center i ett gammalt pappersbruk i norra Skåne. Sid 10 – 11

Danska hundar måste vaccineras före semestern > Sid 16

Dyrare el i Skåne och billigare på Sjælland Sid 13 Chefredaktör på Sydsvenskan:

– Smala fälgar kräver hård skalle Sid 14


10 års brobyggande mellan människor är bara början

Redaktion: Karsten Østergaard Nielsen (redaktör) Sanna Holmqvist (pressansvarig) Jacob Vestergaard Britt Andresen Jesper Skjønnemand Rikke Hyldsberg Søgaard Detta och tidigare nyhetsbrev kan även läsas på www.oresundsbron.com ISSN: 1600-972X Øresundsbro Konsortiet Box 42 78 S-203 14 Malmö Tel. 040-676 60 00 redaktionen@oresundsbron.com Design: BGRAPHIC Tryck: KLS Grafisk Hus, Köpenhamn Tryckt upplaga: cirka 7.400 ex Internet: cirka 17.000 abonnenter Ansvarig utgivare: Caroline Ullman-Hammer

2010 fyller Øresundsbron och Öresundsregionen 10 år. Och det ska firas. Både genom att se tillbaka på vad som egentligen har hänt under de 10 år som har gått sedan Øresundsbron öppnade och därmed skapade en fysisk möjlighet för ett mentalt, kulturellt och ekonomiskt bro­ byggande mellan människor på var sida av sundet. Och genom att titta framåt och försöka teckna en bild av vad som kan ske under de nästkommande 10 åren.

regionen markera födelsedagen på olika sätt. Det planeras stora event, brolopp, cykellopp, segeltävlingar – och kulturella möten, både mellan eliten och den bredare allmänheten, och i det lilla, mellan klubbar och föreningar. Alla dessa event vill vi gärna samla på en gemensam jubileumshemsida, som öppnar den 1 januari, med webbadressen www.oresund10.com. Hemsidan kommer att uppdateras löpande, i takt med att nya aktiviteter strömmar till.

Det är ett av de största samhällsekonomiska experimenten i modern tid, som vi bevittnat och deltagit i. Ingen kunde år 2000 föreställa sig den utveckling som vi har sett de senaste 10 åren. Politikerna stakade ut visionerna om en gemensam bostads- och arbetsmarknad i Öresunds­ regionen, och trots en tuff inledning har utvecklingen gått mycket fortare än någon kunnat förutse. Trafiken har mer än fördubblats – över 70.000 människor passerar varje dag Øresundsbron i tåg eller bil – och medan det före bron fanns 1.500 dagliga pendlare mellan Malmö och Köpenhamn, är det idag över 20.000, som var dag pendlar mellan hem och arbete. Tusentals danskar har funnit nya hem i Skåne, och tusentals svenskar har fått jobb i Köpenhamn.

Och vi har utvecklat en gemensam symbol för 10-årsjubiléet: en blandning av ett svenskt och ett danskt Ø/Ö, en sammansmältning av svenskt och danskt, som markerar samhörig­ heten och gemenskapen mellan Danmark och Sverige runt Öresund.

Under det kommande året kommer en lång rad organisationer och verksamheter i Öresunds­

Tillsammans med öresundsorganisationerna inbjuder vi alla i regionen att fira födelsedagen, att upptäcka alla aktiviteterna på hemsidan och att använda symbolen. Men också att delta i debatten, att komma med nya idéer – och att gå på upptäcktsfärd i regionen. För det egent­ liga värdet uppstår först och främst i mötet mellan människor. Jacob Vestergaard marknadsdirektör, Øresundsbron

Tid till att växa Så sitter man som nytillträdd purfärsk redaktör på sin redaktörsstol och dinglar med benen. Än når man inte hela vägen ner till golvet. Det tar tid att växa in i en ny roll. Särskilt en viktig sådan. Och Fokus Öresund är en viktig tidning. Vi ser ständigt hur engagerade våra läsare är i det vi skriver om bron och regionen. Det ställer krav. Att Fokus Öresund ska fortsätta leva upp till de kraven är vår, min och med­ redaktör Karsten Östergaard Nielsens, främsta målsättning. Många av er får för första gången tidningen enbart i webbversion via mail. Den förändringen inför vi från och med detta nummer. Glöm inte, att om du vill ha Fokus Öresund i tryckt upplaga,

är det bara att skicka in talongen som finns med i detta nummer. I dagarna bryter den ut, den omtalade, omsusade och redan vitt debatterade klimatkonferensen COP15. Mycket folk kommer vara i rörelse och inte minst åka över bron. Förberedelserna pågår som bäst när detta skrivs, om det läser du i det här numret av Fokus Öresund. Vi gläder oss åt alla som kommer från jordens alla hörn till vår region. Har vi tur väljer de att komma tillbaka. Kanske rentav för att besöka det tioårsjubileum, som också står för dörren, och som bryter ut med full kraft till sommaren. Det är också något att se fram emot! Sanna Holmqvist, pressansvarig sho@oresundsbron.com

2 / FOKUS ÖRESUND DECEMBER 2009


COP15 öppnar för polissamarbete över Öresund I framtiden kan svensk polis hjälpa sina kollegor i Köpenhamn vid större insatser och danska poliser hjälpa till i Malmö. Det är klimattoppmötet COP15 som har öppnat dörren för ett tätare polissamarbete över Öresund. A v K a r s t e n Ø s t e rg a a rd N i e l s e n

Klimatkonferensen COP15 är i full gång och aktivister från hela jordklotet har utsett Köpenhamn till nästa stora slagfält för att visa sitt missnöje med tillståndet i världen.

poliser under COP15, men därmed är inte sista ordet sagt… skulle de danska polismännen komma i knipa kan man hämta förstärkning från Sverige.

COP15 är den största händelse som Danmark hittills varit värd för och pressen på dansk polis är enorm. Så enorm att polisen har fått förstärkning från andra sidan sundet.

Från svensk sida har man en egen stor uppgift i att garantera säkerheten för delegaterna som bor i Malmö. Dessutom kan det visa sig att insatser gällande demonstranter kan börja på den svenska sidan.

Svenska polishundar kommer att genomsöka möteslokaler och konferensrum efter bomber. Två svenska polishelikoptrar kommer att cirkulera över Köpenhamn. Och flera svenska transportfordon kan sättas in om aktivisterna skulle visa sig vara kamplystna. Och i yttersta nödfall kan vi kalla på våra svenska kollegor, säger Flemming Steen Munch, vice polis­ kommissarie vid Köpenhamnspolisen. Tidigare har svensk polis följt med till Danmark, när festsugna studenter hoppat på tåget till Köpenhamn för att fira sin studentexamen i det köpenhamnska nattlivet. På samma sätt har dansk polis led­sagat danska huliganer på väg till fotbolls­matcher på andra sidan sundet. Schengen- avtalet har möjliggjort denna polisutväxling. Under COP15 utvidgas samarbetet betydligt. Danska Politiken skrev 3 december, att dansk polis har sagt nej tack till hjälp från 600 svenska

Samtidigt sitter svensk polis med i den danska polisens kommandocentral under COP15. De kan därmed snabbat koordinera insatserna i Sverige med de danska kollegornas. Och erfarenheterna från COP15 öppnar för ett tätare samarbete mellan de två polisorganisationerna i Köpenhamn och Malmö. – Hela vårt samarbete har optimerats och jag ser en framtid i den här typen av utbyten över gränserna, säger sektionschef Björn HolckClausen från den svenska kriminalpolisen.

Om demonstranterna under COP15 försöker kalla på förstärkning från Malmö – gör danska polisen likadant – och kallar på sina svenska kollegor.

Vad är COP15? COP 15 är FN´s årliga klimatkon­ ferens. COP står för Conference of the Parties och 15 betyder att det är den femtonde konferensen i ordningen. Deltagarna är de 193 länder som skrivit under FN´s klimatkonvention om minskade utsläpp av växthusgaser. Målet med årets konferens i Köpenhamn är att få de 193 länderna att skriva under på ett nytt och bättre avtal än Kyoto-protokollet från1997, och att binda sig för att uppnå några konkreta klimatmål för de kommande åren.

Under normala omständigheter ska danskar inte förvänta sig att bli anhållna av en svensktalande polis på ströget i Köpenhamn (och svenskar ska inte förvänta sig att bli anhållna av en dansktalande polis på Stortorget i Malmö). Samarbetet kommer bara att träda i kraft vid stora händelser som den här. FOKUS ÖRESUND DECEMBER 2009 / 3


Peter Ström tar emot Florica Dejan som kommer med sin bil från Köpenhamn för att få billig service i Malmö.

Danska kunder strömmar till bilverkstäderna i Malmö Fler och fler danska kunder har hittat till bilverkstäderna i Malmö, som uppskattar att var fjärde kund är dansk. Och det är inte så underligt, priserna är nämligen 20 – 50 procent lägre än i Danmark. A v T h o m a s H e d b e rg , f o t o D r a g o P r v u l o v i c , M a l m ö B i l d

De svenska bilverkstäderna har fullt upp. En ny kundgrupp strömmar till bilverkstäderna på andra sidan sundet för att byta filter, köpa vanlig service eller beställa större reparationer. – Jag uppskattar att 25 procent av kunderna är danska, säger Peter Ström, som driver Ströms Bilverkstad i Malmö.

Men de danska kunderna kommer ändå. Ryktet sprider sig att det är mycket billigare i Malmö. En av dem som har hittat till Ströms Bilverkstad är Florice Dejan, som ska lämna sin Citroën på 2.000-milaservice. Det kostar 2.300 SEK, vilket omräknat till danska kronor blir 1.600 DKK.

”Halva priset” – I regel mailar de för att få ett kostnadsförslag och sen kan de boka tid på vår hemsida. När vi arbetar med bilen kan de till exempel handla i Malmö. De kan få en lånebil eller så kör vi dem dit de ska. Ströms Bilverkstad har nästan ingen marknads­ föring i Danmark, men finns med på Øresundsbrons hemsida med ett rabatterbjudande. – Vi försökte med annonser på de gule sider, men det blev för dyrt. Idealet vore om vi kunde göra som i Sverige och skicka direktreklam till alla Citroën-ägare i Köpenhamn. Men det får man inte i Danmark.

4 / FOKUS ÖRESUND DECEMBER 2009

– Det är halva priset, säger hon. Min man hittade den här verkstaden på internet. Och jag är ledig i dag så därför kan jag lämna bilen. Florica Dejan berättar att hon är ganska ofta i Sydsverige eftersom hon bland annat arbetar som turistguide. – Nu ska jag se om jag hittar någonting i affär­ erna i Malmö. Jag bodde faktiskt i Malmö under fyra år på 70-talet, men då var Malmö en tråkig stad. Jag åkte hem till Köpenhamn varje veckohelg. Nu är Malmö en fantastisk stad, den har blivit kontinental och spännande. Någonting har hänt under de tre senaste åren.


Peter Ström gläder sig åt de många danska kunderna och betonar att man även kan ta emot garantireparationer. – Dessutom skulle försäkringsbolagen i Danmark kunna styra över reparationer till Sverige, men det är tveksamt om de gör det.

Rusningen har kommit i år Autoverkstaden i Fosie är en annan bilverkstad i Malmö som har många danska kunder. Ägaren Francisco Alvarez bedömer också han att var fjärde kund kommer över Øresundsbron från Danmark.

– Den stora rusningen har kommit i år. Jag skulle gissa att service och reparationer är 30 – 40 procent billigare i Sverige än i Danmark, säger Francisco Alvarez. – Vi har ingen marknadsföring i Danmark mer än att vi har en kampanj med rabatterbjudande under oktober-december tillsammans med Øresundsbron. Vi får de flesta nya kunderna genom att gamla kunder rekommenderar oss till sina vänner och bekanta.

Var femte dansk brokund reparerar bilen i Sverige Var femte dansk fritidskund hos Øresundsbron har haft sin bil på verkstad i Sverige, visar en undersökning. Det finns mycket pengar att tjäna på andra sidan sundet. A v K a r s t e n Ø s t e rg a a rd N i e l s e n

Sedan finanskrisen tog fart och lämnade efter sig en svag svensk krona har danskarna vallfärdat till Sverige på jakt efter billiga varor. Allt från kläder och skor till reavaror, elektronik och livsmedel har satt fart på den danska trafiken över Öresund som aldrig tidigare. Nu har danskarna hittat ännu en sak i Sverige som det är värt att köra lite längre för. Priserna på bilreparationer och service är nämligen så mycket lägre i Sverige att danskarna tar en tur till Sverige för att få bilen reparerad.

Det finns en anledning till att var femte (dansk) fritidskund på Øresundsbron får servat sin bil i Sverige. Danskarna kan spara över tusen kronor även på mindre bilreparationer.

Var femte fritidskund hos Øresundsbron har kört till Sverige för att köpa reservdelar eller fått servat sin bil. Det visar en undersökning bland 1.000 fritidskunder, som Øresundsbrons analysavdelning har genomfört. Och här sparar danskarna pengar. Øresundsbron har jämfört priserna på två av de vanligaste reparationerna: Byte av framruta och av kylare. I båda fallen var besparingen 20 procent i Sverige jämfört med de danska priserna – eller över 1.000 danska kronor.

Priser Kommentarer Danmark Sverige Reparation – byte av framruta i en Honda Accord

Priser från utvalda Honda-verkstäder

2,0A Elegance Tou (cirkapris)

i Danmark och Sverige

(inklusive moms)

Reparation – byte av kylare i en Toyota Corolla

Priser från utvalda Toyota verkstäder

Verso 2,2D 136/5s. (cirkapris)

i Danmark och Sverige

(inklusive moms)

Omräknat Billigast Skillnad till DKK

Sparar i procent

6.300,00

6.975,00

4.961,30

Sverige

1.338,70

21%

5.175,00

5.801,00

4.126,30

Sverige

1.048,70

20%

FOKUS ÖRESUND DECEMBER 2009 / 5


Här lär sig barnen både svenska och danska På Geijerskolan i Malmö finns speciella Öresundsklasser som lockar till sig både danska och svenska barn. Här är öresundskunskap ett fast ämne på schemat. Av Maria Sehlin, foto: Stig-Åke Jönsson

Lärarna Linda Marmberg och Åsa Egund på Geijerskolan ser enbart fördelar med Öresundsklasserna.

Korv = Pølse. Suddgummi = Viskelæder. Rast = frikvarter. Frukost = Morgenmad. Blomma = Blomst.

– Ibland blir det mer danska, ibland mindre. Jag kan ju inte köra hela lektioner på båda språken, säger hon.

När eleverna i Öresundsklassen 1 på Geijerskolan i Limhamn har ordkunskap skrivs orden på både danska och svenska.

Det kan vara en utmaning att hitta bra två­ språkiga infallsvinklar. Lärarna provar sig fram och tipsar varandra. Öresundsinriktningen kan innebära att de pratar om hur man firar högtider på ömse sidor sundet, att barnen lär sig räkna på båda språken, att man läser sagor och sjunger på både svenska och danska.

I det här klassrummet är danska lika självklart som svenska. En tredjedel av barnen har någon anknytning till Danmark. Även de helsvenska eleverna har aktivt valt Öresundsklassen, flera har föräldrar som arbetar i Danmark. – Jag tror att eleverna här får ett försprång, att de ser hela Öresundsregionen som sin framtid, säger Linda Marmberg som är lärare i årskurs 1.

– Visst är det här lite av ett försöksprojekt, men vi följer den svenska läroplanen, säger Åsa Egund som är lärare i årskurs 2. Hon ser att den dubbla språkinlärningen går snabbt. En del svensktalande barn i klass 1 vågar nu prata danska med sina klasskompisar och de som har danska som modersmål glider snabbt in på svenska.

Växlar språk Besökte vänskola

Eleverna i Öresundsklassen Beta 1 lär sig skriva på båda svenska och danska.

Hon talar själv flytande danska genom att pappans släkt är från Danmark. Hon växlar obehindrat mellan språken beroende på vilket barn hon talar till och vad ämnet är.

Dagens övning gäller att skriva ord som är olika på svenska och danska. Fröken Linda har valt ut orden och barnen skriver efter. Det är många ord som skiljer. – Jag tycker det är roligt att skriva, säger sjuåriga Selma Malja som omsorgsfullt plitar ner orden ”korv” på den blåa lappen och ”pølse” på den röda lappen. Hon har svensk bakgrund och är osäker på om hon vet något särskilt om Danmark. Att korv är detsamma som pølse är redan självklart. Och visst har hon varit på besök på vänskolan på Amager. – Det var kul! De hade gräsmatta i stället för skolgård och så satt barnen vid små röda bänkar, men de får ingen skolmat så vi fick ha med oss picknick, berättar Selma. Under dagen i Danmark deltog de i skolarbetet, sjöng och lekte.

6 / FOKUS ÖRESUND DECEMBER 2009


– Ibland var det svårt att prata med dem, fast att leka gick bra, förklarar Selma.

Öresund för att plugga eller arbeta blir mycket lättare, säger läraren Åsa Egund.

Bredare värld

Nästa klassresa över Øresundsbron går i januari.

Tanken är att båda sidor Öresund ska kännas hemma. – Nu får de referenser till båda sidor, jag tror det ger en trygghet som gör att steget över

– Då ska vi diskutera om vi kan börja använda webbkamera för att prata med varandra. Breven tar så lång tid! Och så ska vi enas om vårens tema, säger Åsa Egund.

Eleverna förbereder sig för ett ”Öresundsliv” På Geijerskolan lär eleverna sig både danska och svenska. Det får familjer från hela Malmö att anmäla sina barn som inte bara får goda språkkunskaper utan även vänner på andra sidan sundet. Av Maria Sehlin, Foto: Stig-Åke Jönsson

– Vi vill ge eleverna bästa möjlighet att studera och arbeta i regionen, säger biträdande rektor Susanne Månsson som är en av driv­krafterna bakom Öresundsklasserna.

– Vi vill öppna språköronen, ge en inblick i hur lika och olika vi är, skapa en djupare förståelse för regionens historia och bredda kompetensen, säger hon.

Den första Öresundsklassen startade för drygt två år sedan. Man började underifrån, med en förskoleklass, och nu finns även en klass i årskurs 1 och 2. Ungefär hälften av barnen i dessa klasser har svenska som modersmål, den andra hälften är på något sätt vana vid danska, har bott i Danmark eller är helt dansktalande.

Hon tycker att det här finns en naturlig integration.

– Hit söker barn från hela Malmö, vi kan inte ta emot alla, säger Susanne Månsson. Bakgrunden till att de startade klasserna var att det kom en stor invandring från Danmark och det fanns intresse att barnen skulle bli tvåspråkiga. Samtidigt visade en del svenska familjer intresse för att få mer Öresundskunskap. På Geijerskolan fanns förutsättningarna då fem pedagoger var tvåspråkiga. Man började med Öresundstema som tillval och utvecklade det till att omfatta både språk, kultur och historia i särskilda klasser.

Naturlig integration Susanne Månsson förklarar att det inte handlar om tvåspråkiga klasser utan om integration.

– Visionen är att eleverna får sådana kunskaper att de ser hela Öresundsregionen som sin framtid, säger Susanne Månsson.

– Flera av barnen har påbrå från flera länder. Jag tror nog att de här eleverna är mer öppna för olikheter, säger hon. Geijerskolan har en vänskola på Amager, Dyveke­skolen. De har inga liknande specialklasser men fungerar som brevvänner och klasserna besöker varandra och utbyter material och idéer.

Fakta om öresundsklasserna Öresundsklasserna har fått pengar av Skolmyndigheten

Utvecklas mer

för att utveckla den tvåspråkiga

Arbetet utvecklas hela tiden och ju äldre barnen blir desto mer avancerat ska det bli. Nu hoppas de kunna komma igång med arbetsutbyte för pedagogerna. Deras erfarenhet så här långt är att barnen är väldigt lyhörda och har lätt att ta till sig de nya inslagen.

ministerrådet för gränsöver­

undervisningen, från Nordiska skridande integration och stöd från Öresundskomiteen. Specialklasserna har följts av en forskare på Malmö högskola och av en dansk lärarstudent.

– De här barnen har bättre kunskaper i språk och kan mer om danska traditioner än barnen i de andra klasserna, säger Susanne Månsson.

FOKUS ÖRESUND DECEMBER 2009 / 7


Drömde du om att springa Broloppet 2010? Det är tyvärr för sent nu. De 30.000 platserna är redan utsålda.

Broloppet 2010 är utsålt Startplatserna till nästa års halvmaraton över Øresundsbron har haft en stryk­ ande åtgång. På bara fem månader har 30.000 löpare anmält sig, och en månad tidigare än förväntat får arrangörerna deklarera utsålt. Därmed har 10-årsfesten för Øresundsbron och Öresundsregionen nästa år fått en rivstart. A v K a r s t e n Ø s t e rg a a rd N i e l s e n

Vad är Broloppet? Broloppet 2010 blir det sista av flera Brolopp över Øresundsbron. Broloppet år 2000 var med sina 80.000 deltagare världens största motionslopp genom tiderna. Broloppet har uppträtt i olika

Man skulle kunna tro, att det skulle vara svårt att hitta 30.000 människor som har lust att utsätta sig för ett 21,1 kilometers hårt lopp genom en tunnel och över en bro mitt i sommarvärmen den 12 juni nästa år. Men så förhåller det sig inte.

– Det har gått snabbare än vi räknade med och vi är självklart överraskade över att platserna redan är utsålda, säger Lasse Johnsson från MAI, som arrangerar loppet i samarbete med Sparta, som också har upplevt ett enormt intresse för Broloppet 2010.

Efter bara fem månader kan Øresundsbrons stora begivenhet, Broloppet 2010, deklarera helt utsålt den 2 december. Samtliga 30.000 startplatser är bokade.

– Redan kort efter att vi öppnat för anmälningar kunde vi känna tendensen, och i genomsnitt har vi tagit emot nästan 850 anmälningar i veckan.

Det stora intresset kommer lite överraskande för arrangörerna, Sparta och MAI. De trodde, att en plats i Broloppet skulle kunna vara den givna julklappen till den aktiva öresunds­ medborgaren. Men en månad tidigare än beräknat försvann de sista platserna.

Vi är dock lite överraskade över att danskarna har varit så snabba att anmäla sig, säger Niels Jørgen Holdt, ordförande i Sparta och hänvisar till att 21.000 av de 30.000 löparna kommer från Danmark. I tidigare brolopp har svenskarna dominerat.

former under åren 2002 till 2006. Nästa år deltar 30.000 personer i Broloppet som går av stapeln den 12 juni 2010.

8 / FOKUS Ø ÖRESUND DECEMBER 2009


Ø-mail ger snabba nyheter om Öresundsregionen Øresundsbron ger också ut nyhetsbrevet Ø-mail

Danskar går om svenskar på Øresundsbron

36 procent av kunderna uppger detta som den

med snabba nyheter om Öresundsregionen.

Sedan finanskrisen kom, och den svenska kronan

största praktiska svårigheten när de handlar.

Ø-mail kommer ut ett par gånger i månaden

sjönk i värde jämfört med den danska, har

Därnäst följer parkeringsproblem, som upplevs

via e-post. Du kan abonnera på Ø-mail via

antalet danska fritidskunder med ett Bro-Pass-

som ett bekymmer av 26 procent.

vår hem­s ida eller genom att skicka e-post

avtal ökat explosionsartat, med upp till 30

till redaktionen@oresundsbron.com. Här följer

procent fler nya avtal i veckan än tidigare. För

Lägre kostnader gav förbättring

en kort sammanfattning av de nyheter som har

första gången har Øresundsbron nu flera danska

av resultatet

kommit ut via Ø-mail sedan förra numret av

fritidskunder än svenska, med 86.175 danska

Tack vare lägre kostnader lyckades Øresunds-

Fokus Öresund. Nyheterna kan läsas i sin helhet

kunder mot 85.805 svenska. Det är i synnerhet

bron förbättra resultatet för perioden januari-

på www.oresundsbron.com

under helgerna som trafiken går från Danmark

september 2009 till 71,3 DKK, vilket är 31,4 milj

till Sverige, där danskarna kan handla billiga

DKK bättre jämfört med samma period i fjol.

kläder, skor och livsmedel.

Vägtrafikintäkterna var i stort sett oförändrade,

Øresundsbron tänder Sveriges längsta ljusskedja

även om det finns positiva inslag i fritids­t rafiken:

För att visa att julen närmar sig kommer

Kreditkortssystem fortsatt hinder

De danska BroPass-kunderna ökade sitt resande

Øresundsbron att förvandlas till en åtta kilometer

för svenskars shopping i Danmark

med 34 procent och i september var det lika

lång ljuskedja mellan två länder under kvällar,

Det största hindret för svenskarna när de handlar

många danskar som svenskar som körde över

på helger och juldagarna. Ljuskedjan består

i Danmark uppges vara betalkortsproblematiken,

bron med BroPass.

av omkring 1600 lampor. Ljuskedjan tändes

visar en undersökning som Øresundsbro Konsorti-

första gången den 29 november kl 17 och

et genomfört bland sina BroPass-kunder. Svenska

kommer att vara tänd varje helg fram till nyår.

kreditkort accepteras inte överallt i Danmark och

Fest för alla Broloppet nästa år blir med sina 30.000 deltagare inte lika stort som det allra första loppet år 2000, som hade 80.000 deltagare. Men 2010-upplagan blir ändå historisk, eftersom loppet blir sista chansen att springa över bron. Samtidigt markerar Broloppet en höjdpunkt i firandet av Øresundsbrons och Öresundsregionens 10-årsjubileum – en fest som kommer att firas under hela 2010 runtom i regionen. – Målet är att bjuda in alla i Öresundsregionen till ett pärlband av festliga arrangemang hela året för att fira att vi, tvärs över sundet, har fått en gemensam tillvaro som inte fanns här för 10 år sedan. Broloppet 2010 blir förhoppningsvis en av de största festligheterna, säger Caroline Ullman-Hammer, VD för Øresundsbron. De planerade arrangemangen omfattar bland annat ett cykellopp, en seglartävling, en mat­ festival, arkitektur- och konstutställningar samt en mängd andra större och mindre events under hela året. Läs mer om firandet av Öresundsregionen och bron i ledaren på sidan 2.

Det var trångt på bron under det första broloppet år 2000. Då deltog 80.000 löpare. Nästa år blir det ingen trängsel för de 30.000 deltagarna. Men festligheterna omkring Øresundsbrons 10-årsjubileum blir desto större och engagerar förhopp­ ningsvis ännu fler.

FOKUS ÖRESUND DECEMBER 2009 / 9


Pappersbrukets huvudbyggnad, som i dag hyser hotell och ligger vackert vid Helge å är enligt uppgift Nordens största korsvirkeshus. I över två år byggde Jessica Kriesz och hennes man om det och i januari i år var det dags att ta emot de första gästerna.

Lyckan är ett gammalt pappersbruk i Östanå För många blir drömmen om ett liv utanför Danmark bara en dröm. Men för ett danskt par blev drömmen verklighet när de lämnade det trygga livet i Köpenhamn och öppnade ett hotell och konferenscenter i en gammal fabrik i nordöstra hörnet av Skåne. A v O l e O x g re n o c h K a r s t e n Ø s t e rg a a rd N i e l s e n , f o t o : O l e O x g re n

Två timmar från Rådhuspladsen Östanå Pappersbruk har anor så långt tillbaka som till 1700-talet. Stället ligger 110 kilometer från Malmö och två timmars bilresa från Köpenhamn. Det går tåg var och varannan timme från Köpenhamn direkt till Osby, en tätort några kilometer från Pappersbruket. Hotellet arrangerar gärna transport till och från stationen. Läs mer om Pappersbruket på www.pappersbruket.se.

10 / FOKUS ÖRESUND DECEMBER 2009

– Det behövs nog en stor portion naivitet och total brist på verklighetsförankring för att kasta sig in i ett projekt som det här. En både stolt och ödmjuk Jessica Kriesz slår ut med armarna och ler. Tillsammans med maken, konstnären Peter Severin, har hon gett sig i kast med något som de flesta inte skulle klara av. Utan några stora pengar på fickan, men med massor av idéer och drömmar, övertog de för

ett par år sedan ett gammalt övergivet och nedslitet pappersbruk i den lilla sömniga skånska byn Östanå. I dag har Pappersbruket rest sig som en fågel Fenix ur den skånska myllan. Till stor överraskning för nästan alla. Utom för Peter och Jessica. – Det är inte något man beslutar sig för att göra. Det är något som växer fram. Så även om det har sett hopplöst ut då och då har jag i hela mitt liv kastat mig ut i saker som jag inte vet något om. Om man bara har förstånd att


liera sig med de rätta människorna så går det, ler den tidigare produktionsledaren på Strix TV, som gjorde allvar av äventyret i Östanå år 2001.

Från Rundetårn till Pappersbruket Den gången vara drömmen om Östanå och det gamla pappersbruket inte mer än en blomstrande förälskelse. Att det gamla pappers­ bruket skulle bli deras framtid kunde varken Peter eller Jessica drömma om. – Men Peter hade en ganska populär utställning i Rundetårn, som vi även vill visa här uppe och eftersom fabriken hade stått nästan tom och orörd i flera år fick vi använda den till utställningen, berättar Jessica Kriesz. Det blev en begivenhet som fick stor uppbackning bland ortens befolkning, som alla har en nära relation till det gamla pappersbruket. De flesta har arbetat, eller känner någon som har arbetat, på fabriken som i många år var det enda stora företaget i Östanå. Så chansen att får återuppleva stället fann snabbt vägen till befolkningens hjärtan.

– Peter har alltid varit konstnär och tidigare arbetat i stora format. Han betraktar hela renoveringen som sitt största verk någonsin. Och det är också något av det som ger stället själ och får våra gäster att komma tillbaka, berättar Jessica Kriesz. Livet i Sverige har visat sig vara enklare än väntat för det två före detta köpenhamnarna. De saknar faktiskt inte storstaden, som bara ligger två timmars bilresa bort och därmed inom räckhåll när goda vänner och familjen kallar. – Den största skillnaden är att vi bor på landet. Vi kan inte gå ut och äta eller gå på bio så ofta. Men det gör ingenting för det var ju därför vi kom hit. Och vi har blivit väldigt väl mottagna av alla i Östanå så vi känner oss verkligen välkomna, säger Jessica Kriesz.

Vid dammen i byn har omtänk­ samma skåningar rest en kopia av Den Lille Havfrue för att hedra de danska invandrarna och deras besökare.

Så välkomna är de nya byborna att ortens folk har rest en kopia av Den Lille Havfrue vid dammen i byn. För att förhindra hemlängtan, som skåningarna säger.

– Vi bjöd in åtta kvinnor på orten att öppna ett kafé i samband med utställningen. Det slutade med att det kom 35. Och de hade allesammans män med sig som också ville vara med. Så nu vet vi till och med var vi kan få tag i en svetselektrod på en söndag berättar Jessica Kriesz.

Förälskad på nytt Därefter föddes idén om att skapa ett hotell och konferenscenter. Och efter två års hårt arbete med att renovera, flytta runt, måla och reparera stod Pappersbruket färdigt i början av 2009. Hotellet är i dag inrymt i fabrikens gamla huvudbyggnad från 1861. Korsvirkeshuset i tre våningar rymmer 26 rum med plats för upp till 43 personer, ett par salonger, en möteslokal och en matsal. Medan många konferensanläggningar nöjer sig med att mer eller mindre slumpmässigt hänga upp lite bilder och kanske köpa in en skulptur eller två är det konstnärliga intrycket på Pappersbruket integrerat i projektet från början. Mer praktiska själar hade nog slängt ut maskiner, verktyg och andra gamla inventarier, men här är det mesta återanvänt och blandat på ett underfundigt sätt med egna infall och skulpturer.

Jessica Kriesz och hennes man Peter Severin är glada för att de tog chansen och satsade allt på Pappersbruket i Nordskåne. ”Det som startade som en förälskelse övergick i hårt arbete – men har lyckligtvis slutat som förälskelse igen”, säger Jessica Kriesz.

FO K US Ö R ES U N D D ECEM B ER 20 0 9 / 11


Malmö vill köra med elbilar Elbilar ska vara ett komplement till miljöbilar på bioetanol, anser Malmö Stad, som tillsammans med energiföretaget E.ON satsar på att göra Malmös trafik ännu mer miljö- och klimatriktig. Av Nils Francke, foto: Stig-Åke Jönsson, Malmö Bild

Malmö går nästa år på allvar in för en framtid med elbilar på gatorna. Även om resten av Sverige satsar på bioetanol som alternativ till bensin, som vi berättade i förra numret av Fokus Öresund, vill Malmö satsa miljoner på att etablera el som ett alternativt drivmedel för bilar under de närmaste åren. – Vi har en vision om att vi ska köra så miljö­ riktigt som möjligt och elbilar är ett bra komplement till bioetanol när det gäller vår personals körningar i den stadsnära och lokala trafiken, säger Anna Lindblad från Malmö Stads miljö­strategiska avdelning. Malmö Stad har ingått ett samarbetsavtal med energiföretaget E.ON om projektet E-mobility, som ska introducera elbilen i Malmö. Vardera parten satsar 15 miljoner SEK i projektet, som dessutom får 10 miljoner SEK i bidrag Malmö Stads redan nu miljövänliga bilar får under de närmaste åren sällskap av 70 elbilar.

från Energimyndigheten. De 40 miljonerna SEK ska finansiera projektet i tre år. – Från 2010 börjar E.ON att sätta upp de första av totalt 250 eluttag på Malmös gator för uppladdning av elbilar. De ska särskilt sättas upp vid trafikknutpunkter med kollektiv trafik, i parkeringshus och vid större arbetsplatser. Vi vill gärna inspirera privata bilister till att med tiden investera i en elbil, säger Anna Lindblad.

Test av elbilar Men Malmö Stad föregår med gott exempel. Den stora skillnaden i gatubilden blir den bilpark på 70 elbilar som Malmö Stad och E.ON ska köpa in tillsammans och som ska användas internt till det dagliga transportbehovet. – Det finns inte en given elbil på marknaden just nu, som vi kan använda, så vi ska prova olika modeller av elbilar fram till 2011 då projektet ska börja, säger Anna Lindblad. Det är Malmö Stads mål att 80 – 90 procent av kommunens bilpark ska vara miljöbilar, det vill säga drivna av antingen bioetanol eller el. Malmö Stad håller med stöd av EU på att undersöka hur elbilar och hybridbilar bäst kan introduceras i stadstrafiken. Projektet, som heter ”Malmö – Plug in City”, har valt ut två insatsområden, Västra Hamnen och Hyllie/Svågertorp, där planen är att skapa en komplett infrastruktur för elbilar och hybridbilar.

12 / FOKUS ÖRESUND DECEMBER 2009


Dyrare el i Skåne och billigare på Sjælland Elpriserna i Öresundsregionen kommer att förändras när Svenska Kraftnät genomför en indelning av Sverige i fyra olika prisområden. För de flesta betyder det att elpriset blir högre i Skåne och lägre på Sjælland. A v T h o m a s H e d b e rg

Bakgrunden till den nya indelningen av elmarknaden i Sverige är att EU-kommissionen har ifrågasatt Sveriges prispolitik att ha samma elpris i hela landet, vilket har medfört begränsningar i exporten av svensk el till Danmark.

– Nu blir Skåne, Sjælland, Tyskland och Polen ett gemensamt prisområde när man inte kan överföra tillräckligt med ström från norra Sverige och det blir prismekanismen som styr i stället.

Den svenska elen, som produceras i vattenkraftverk och kärnkraftverk, är mycket billigare än den danska kolkraften. Och på den fria elmarknaden har det stor betydelse för danska hushåll och företag.

Många vill vänta

– Om det blir ökad efterfrågan från danska elkunder betyder det att det svenska elpriset blir högre. Det löser svenskarna genom att begränsa elexporten till Danmark. På det sättet behåller de den billiga strömmen till svenska kunder på de danska kundernas bekostnad, säger chefkonsulent Charlotte Søndergren på Dansk Energi. – Det reagerar vi mot. Sverige missbrukar sin dominerande ställning på marknaden. Strömmen ska flyta fritt över gränserna.

Svenska Kraftnät har föreslagit att den nya indelningen ska införas från och med den 1 juli 2011. Men nu pågår en remissgång inom EU där många intressenter tycker att det är för tidigt. Många vill vänta på att Sverige bygger ut sin överföringskapacitet till södra Sverige, vilket är planerat till 2015 – 2016. – Men vi tycker förslaget är bra. Det sätter press på Sverige och det ger samma priser i Skåne och på Sjælland så länge inte öresunds­ kabeln begränsar överföringen, säger Charlotte Søndergren.

Danskarna är vinnare när Sverige delas upp i fyra olika elpris-zoner. Det betyder billigare el på Sjælland, medan skåningarna får betala räkningen.

Mer korrekta priser

Nästa år kommer en ny elkabel mellan Jylland och Sjælland över Store Bælt. Det betyder att strömmen blir lite billigare i Öresundsregionen eftersom vindkraften på Jylland är billig.

Enligt Svenska Kraftnät ger övergången till en modell med uppdelning i flera prisområden i Sverige mer korrekta elpriser och långsiktiga prissignaler som ger incitament till effektiv lokalisering av produktion och förbrukning av el. Ju närmare produktionen kunden befinner sig desto lägre blir elpriset.

Elproduktionspriser (Nordpool) i öre per kilowattimme*

– Det här är en diskussion som har pågått i flera år, säger Roger Kearsley på Svenska Kraftnät. Eftersom den billiga produktionen finns i norra Sverige så har systemet med ett prisområde i Sverige subventionerat elkostnaderna i Sydsverige – och även på Sjælland.

År

Östdanmark

Sverige

DKK

DKK

2006

36,00 50,40

SEK

SEK

35,50 49,70

Skillnad DKK

SEK

0,50

0,70

2007

25,00 35,00

23,00 32,00

2,00

3,00

2008

42,00 59,00

36,00 50,00

6,00

9,00

* Skillnaden i konsumentpriser är betydligt större än vad tabellen visar, eftersom man då ska lägga till skatter, miljöavgifter och nätavgifter, som är högre i Danmark än i Sverige.

FOKUS ÖRESUND DECEMBER 2009 / 13


Smala fälgar kräver hård skalle Särskilt sent är det inte när jag spänner fast hjälmen utanför redaktionshuset och hoppar upp på cykeln. Men mörkt. Och blött och lite halt bland löven – det duggregnar. Typisk skånsk höst, helt enkelt.

Gästskribent Heidi Avellan, politisk chefredaktör

I Stockholm brukade det finnas gott om plats på cykelbanan kvällar som denna. Här i Malmö är jag långtifrån ensam – ja, nästan ensam om att bära hjälm, men inte ensam på cykel. När jag flyttade från Stockholm för fyra år sedan så flyttade jag alltså inte bara till en ny stad, utan också en helt ny trafikmiljö. Cyklar, cyklar, cyklar.

för Sydsvenskan Tidigare gästskribenter Frank Jensen (S), Overborgmester i Köpenhamns Kommun: Det händer inte tillräckligt i regionen Pia Kinhult (M), regionråd och ansvarig för tillväxt i Region Skåne: Femern Bælt-beslutet är ett första steg ur krisen

Vad säger det om Malmö? Att staden är platt, förvisso – här slipper jag flåset i Slussbacken eller upp på Västerbron, de två stigningar i Stockholm som nästan tog knäcken av en trött arbetspendlare. Att det är nära till det mesta, självfallet – här trampar jag hemifrån, via sonens skola i en annan del av stan och ut till Sydsvenskans skrapa på Segevång och hinner ändå i tid till jobbet. Att det inte finns spårvagnar eller tunnelbana, naturligtvis – här tvingas den klimatnojiga att trampa.

Christian Gether, direktör för Arken Museum for Moderne Kunst: Låt oss återuppliva Skanörmarknaden Stephan Müchler, verkställande direktör i Sydsvenska Handelskammaren: Öresundsregionen behöver euron

Det tjänar inte mycket till att trampa för bättre miljö om nästa vurpa blir din sista.

14 / FOKUS ÖRESUND DECEMBER 2009

Men mest av allt säger det att här bor sega typer. Motvind och regn på tvären stoppar inte den trampande armadan. Inte i Skåne, inte på andra sidan Sundet. Nu återstår bara att få lite fler att bära hjälm också. För det tjänar inget till att trampa upp flåset om ett tvärstopp sätter tvärstopp inte bara på cykeln, det tjänar inte mycket till att trampa för bättre miljö om nästa vurpa blir din sista. Händer sådant bara i myndigheternas skräckpropaganda? Säg inte det. För mig åkte hjälmen på efter att den brittiske korrespondent­ kollegan flugit framlänges över styret i just Slussbacken – på väg utför i hög fart – och tuppat av. Att hjälmbeslutet var klokt bekräf­ tades då den cyklande väninnan föll på slät asfalt i låg fart – spräckte käken, skadade flera tänder och var någon millimeter från

att knäcka en nackkota. Sjukledigheten blev ett halvår lång och läkaren fick henne till slut att fatta hur nära ögat det varit: total för­ lamning eller ännu värre… Kan inte låta bli att skänka henne en tanke varje gång jag ser köpenhamnscyklisternas halsbrytande manövrar i tät trafik – utan hjälm. Snacka om dödsförakt. Snacka om att lita på bilisternas goda vilja och snabba fattningsförmåga. Samtidigt är Malmö, Lund och Köpenhamn civiliserade cykelstäder med fantastisk infrastruktur för en trampande armada jämfört med New York. En vän till en vän hankade sig fram där som cykelbud för ett antal år sedan. Jag rös när hon beskrev hur det gällde att kaxigt och snabbt sicksacka sig fram bland bilarna för att hinna få ihop till en dagsinkomst. Mest imponerade dock att hon bar upp cykeln när hon levererade försändelserna i sky­ skraporna – annars hade det inte funnits någon hoj att trampa vidare på till nästa kund. Cykelstölder lär fortfarande vara svåra att undvika, men på svensk radio beskrev New York-korrespondenten Daniel Alling nyligen hur mycket lättare det blivit att sig fram på smala fälgar också i denna miljonstad. Här finns inte bara myller, buller och tutande bilar, det går slät cykelväg längs Manhattans västra sida. Alling tog lyssnarna med på en cykeltur till­ sammans med Caroline Samponaro från lobbygruppen Transportation Alternatives, som beskrev att det byggts 32 mil cykelbanor i staden, att cyklisterna ökat med 45 procent på några år och att de blivit trendiga i reklam. Det är inne att cykla. Och när människorna i världens huvudstad börjar trampa, då har världen ändå gått en bit framåt. Då finns det hopp för klimatet, kroppen och klotet. Då är till och med jag äntligen inne. Den rysligt fula, men stenhårda hjälmen till trots.


Abonnera på FOKUS ÖRESUND JA, TAcK

Jag vill gärna beställa nyhetsbrevet Fokus Öresund (gäller nya abonnenter) Språkversion

danska

svenska

Frankeras ej.

Jag vill få nyhetsbrevet via e-post till denna e-postadress:

Mottagaren betalar portot

E-post Jag vill få det tryckta nyhetsbrevet till nedanstående postadress Jag vill ändra adress/kontaktperson NEJ, TAcK

Jag vill gärna avbeställa nyhetsbrevet Fokus Öresund

Øresundsbro Konsortiet Svarspost Nyhetsbrev 201 045 301 203 10 Malmö

Namn Företag Adress Postnr och ort Land Fokus Öresund kan även beställas via e-post med ovanstående uppgifter till redaktionen@oresundsbron.com

Fokus Öresund ökar epostupplagan För första gången kommer inte Fokus Öresund ut som papperstidning längre till alla våra läsare. Från och med detta nummer får till exempel våra pendlare automatiskt nyhetsbrevet elektroniskt. Allt för miljön.

Vår senaste läsarundersökning visar att nästan två tredjedelar av våra läsare som får Fokus Öresund med vanlig post eller med både vanlig och med e-post, tycker att det räcker med att motta tidningen elektroniskt. Därför tar vi nu steget och ökar epostupplagan. Från och med detta nummer skickar vi alltså inte längre Fokus Öresund med post till våra pendlare. Pendlarna kommer att få tidningen via e-post. Om du är pendlare och gärna vill fortsätta att få den tryckta tidningen med posten ber vi dig fylla i kupongen ovanför och skicka in den. Portot är betalt.

Pendlare som inte fyller i kupongen får tidningen via e-post. Innehållet är exakt det samma, men istället för papperstidningen får du ett mail som visar första sidan. Du kan sen bläddra i nyhetsbrevet och läsa alla artiklarna. Tidningen kan naturligtvis också laddas ner och skrivas ut som en pdf- fil.

Så här ser Fokus Øresund ut i webversionen.

Vi hoppas alla har förståelse för denna ändring som sparar både tid och pengar som vi hellre vill satsa på att göra ett ännu bättre Fokus Öresund. Redaktionen

FOKUS ÖRESUND DECEMBER 2009 / 15


Avsändare:

POSTTIDNING

Øresundsbro Konsortiet Box 4278 203 14 Malmö Tel. +46 (0) 40 676 60 00

B

Danska hundar måste vaccineras före semestern till Sverige Danskar som ska till Sverige på semester måste komma ihåg att vaccinera sin hund redan nu. För reglerna är mycket strängare i Sverige än i Danmark. A v K a r s t e n Ø s t e rg a a rd N i e l s e n

För norwichterrieren Nelson, som ofta åker över Øresundsbron, består livet av ständiga avmaskningskurer. Det kan tyckas besvärligt men nödvändigt för att leva upp till de stränga svenska reglerna för friskare husdjur. Och danska vovvar som ska med till Sverige måste gå igenom samma sak redan nu!

Om danskarna ska ha med sin hund på semester, gäller det att vara ute i god tid. I ett tidigare nummer av Fokus Öresund berättade vi om att husdjuren måste vaccineras i god tid innan semestern, om de ska få följa med. Vi skrev om norwichterrieren Nelson, som måste avmaskas varje månad för att få följa med sin ägare över Øresundsbron till jobbet. Det behöver inte alla husdjur gå igenom, men vill danskarna ha med sin hund på semestern i Sverige, är det hög tid att börja tänka på att husdjuren måste vaccineras. Reglerna i Sverige för att införa husdjur är mycket strängare än danska. Krav som id- märkning, rabiesvaccin, blodprov, pass

16 / FOKUS ÖRESUND DECEMBER 2009

och avmaskningskur är okända begrepp för danskarna – Om man vill ha sina levande kramdjur med sig på sommarsemestern i Sverige, måste man förbereda sig redan i januari, rekommenderar Malene Mörk, dansk veterinär som arbetar i Sverige. Har du danska vänner eller tänker hyra ut din sommarstuga till danskar, kan du påminna dem redan nu om att beställa tid hos veterinären. Vilka vaccinationer som krävs finns beskrivna i Fokus Öresund nr 3 i år. Artiklen finns också här www.oresundsbron.com


fokus_2009_06_se