Issuu on Google+

FOKUS ÖRESU ND NR 4 SEPTEMBER 2009

NYTT OM ÖRESUNDSREGIONEN

Öresundspendlarna mer positiva än ekonomerna Hälften av pendlarna i Öresundsbrons regionpanel tror att ekonomin i Danmark och Sverige är lite bättre eller mycket bättre om ett år. Det är något

LEDARE Det värsta är över Sid 2

positivare tongångar än från de ekonomer som vi också har frågat. Men ekonomerna är ganska överens om att botten är nådd.

Sid 3 – 4

Filmarbetet spränger gränsen

Høgni Kalsø Hansen vill jobba både i Lund och Köpenhamn, men hindras av skattereglerna.

Straffskatt för att jobba på båda sidor av sundet

Sid 5 Aldrig så många danskar på bron som nu

Sid 7 150 miljarder ger halverad restid Stockholm – Berlin

Sid 10 X2000 gör succé Stockholm – Köpenhamn

Sid 11

Foto: Carsten Villadsen.

Det har blivit vardag att filmfolket i Danmark och Sverige söker sig över Öresund för att arbeta. Allt fler filmer är svenskdanska produktioner och stjärnor som danska Paprika Steen (bilden)

”Jag hoppas att Ikea blir ett regionvaruhus” – Vi visar att vi tror på Malmö och Öresunds­ regionen. Det är här det händer, säger Gordon Gustavsson (bilden) som är chef för världens modernaste och näst största Ikea-varuhus, som öppnar i oktober. Det ligger i Malmö nära Øresundsbron och han hoppas att det ska bli ett regionvaruhus. Fokus Öresund har gått husesyn. Sid 6 – 7

och svenska Noomi Rapace väljer att pröva sina krafter på den andra sidan. – Man kan kalla mig svenskofil, säger Paprika Steen. Sid 8 – 9

Karin Flauensgaard

Därför har hon pendlat över sundet i 29 år

Sid 12 – 13 Bro för upphandling över Öresund

Sid 14


Det värsta är över Puuuh – nu ser det ut som om det värsta är över! Av finanskrisen alltså. Som framgår av detta nummer av Fokus Öresund så är öresundspendlarna och bankekonomerna eniga om att det värsta över – men också att det inte finns någon snabb väg ur krisen. Även om öresundspendlarna ser ut att vara mer optimistiska än bankekonomerna. På Øresundsbron har vi också märkt av krisen. Efter många år med hög tillväxt bromsade trafikökningen helt upp i mitten av år 2008. Den höga tillväxten, som vi nästan hade vant oss vid, försvann – och för vissa trafikgrupper, varutransporter och affärstrafiken, blev det en kraftig minskning. Ett annat resultat av den finansiella krisen var att den svenska kronan blev ytterligare för­svagad, vilket både har haft positiva och negativa effekter för Øresundsbron.

Redaktion: Thomas Hedberg (redaktör) Jacob Vestergaard Sanna Holmqvist Karsten Østergaard Nielsen Britt Andresen Jesper Skjønnemand Detta och tidigare nyhetsbrev kan även läsas på www.oresundsbron.com ISSN: 1600-972X Øresundsbro Konsortiet Box 42 78 S-203 14 Malmö Tel. 040-676 60 00 redaktionen@oresundsbron.com Design: BGRAPHIC Tryck: KLS Grafisk Hus, Köpenhamn Tryckt upplaga: cirka 19.000 ex Internet: cirka 6.000 abonnenter Ansvarig utgivare: Caroline Ullman-Hammer

2 / FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2009

För att ta de negativa konsekvenserna först så har bron ju av naturliga orsaker en stor del av sina intäkter i svenska kronor (och även en del utgifter). Vägtrafikintäkterns föll således under första halvåret med drygt 14 miljoner DKK jämfört med året före, varav merparten berodde på den svaga svenska kronan.

De positiva effekterna har varit att danskarna har strömmat till Sverige för att handla billigt. Och det har haft stor betydelse för samman­ sättningen av trafiken på bron. Aldrig har vi upplevt en så stor andel danskar som denna sommar. Den ökade fritidstrafiken har på kort sikt inneburit att Øresundsbron har klarat sig mycket bra jämfört med övriga transport­ företag. Vi har haft en ökning med 0,4 procent under första halvåret då de flesta andra har haft en tydlig nedgång. Men den långsiktiga effekten av dessa kris­ rörelser är faktiskt ganska positiv sett med Öresundsintegrationen som mål: Ett ekono­ miskt tryck har fått danskarna att söka sig dit där varor och tjänster är billigare. Många fler än vanligt har, både på grund av kronkursen och på grund av Øresundsbrons weekend­ rabatter under våren, upptäckt Sydsverige som ett attraktivt område att besöka. Och därmed har krisen gett Öresundsintegrationen en extra knuff framåt – som kommer att bestå när vi återvänder till mer tillväxt och mer normala ekonomiska förhållanden. Jacob Vestergaard marknadsdirektör, Øresundsbron

Bron som ingen behöver? Nu när vi har levt med Øresundsbron i snart tio år är det lätt att glömma vilken förbittrad debatt som rasade i Sverige åren före byggstarten. Jag blev påmind om detta när jag i somras hittade en bok på en loppmarknad. Den heter ”Öresundsbron – en onaturlig hägring” och den väckte naturligtvis min nyfikenhet. Boken är publicerad av Skånes Naturvårds­ förbund 1992, året efter överenskommelsen mellan Danmark och Sverige om att bygga

bron. Rubriken på förordet är ”Bron som ingen behöver”. Och målsättningen är att riva upp brobeslutet. Det är lätt att le åt detta med facit i hand, men det ger lite perspektiv på utveck­ lingen. Det som var en stor stridsfråga för 17 år sen är i dag en självklarhet. Nu handlar debatten om när vi ska få nästa fasta förbindelse över Öresund. Thomas Hedberg, redaktör thh@oresundsbron.com


Bropendlarna: Finanskrisen är snart över Bropendlarna har en växande tilltro till att finanskrisen är över. Det visar en färsk undersökning som Øresundsbron har genomfört. Undersökningen bygger på 600 svar om familjens ekonomiska situation och samhällsekonomins tillstånd i Danmark och Sverige.

A v M i c h a e l B i s g a a rd

Bropendlarna är lite mer optimistiska om sin egen ekonomi än i januari då en liknande undersökning genomfördes. En knapp majo­ ritet anser att den ekonomiska situationen är bättre i dag än för ett år sen och 44 procent tror på en bättre privatekonomi om ett år. Det finns samtidigt fler bropendlare som kan få ekonomin att gå ihop och spara pengar än för ett halvt år sedan. Om man jämför med de nationella konjunktur­ mätningarna i Danmark och Sverige är bro­ pendlarnas privatekonomi något mer välkon­ soliderad. Den låga svenska kronkursen har hjälpt upp bropendlarnas privatekonomi eftersom nio av tio bor i Sverige och har sina utgifter i svenska kronor medan de arbetar i Danmark och får sin lön i danska kronor.

Normalisering av den svenska kronan

Fakta Undersökningen genomfördes i Øresundsbrons regionpanel

60 procent av bropendlarna förutser nu en normalisering av den svenska kronkursen om ett år på en nivå omkring 0,8 mot den danska kronan. Efter en djupdykning för den svenska kronkursen i början av 2009 har kronan också stigit med mer än 10 procent under de senaste månaderna. I januari var det mindre än hälften av bropendlarna som trodde att den svenska kronan under ett år skulle stiga till 0,8.

i vecka 33 och 34 i år. 431 bilpendlare och 161 tågpendlare deltog i undersökningen. Det totala resultatet för alla bropend­ lare är en vägd summa av de två grupperna för att avspegla pendlar­ fördelningen på bron. De nationella undersökningarna i Sverige och Danmark har genomförts under augusti i år.

Familjens ekonomiska situation Procent

I dag jämfört med för ett år sen

Ser ljust på samhällsekonomin Bropendlarna ser ännu ljusare på samhälls­ ekonomin. Andelen, som anser att den ekono­ miska situationen är värre i dag än för ett år sen, minskar. Och det finns en tydlig tro på att de bägge ländernas ekonomier klarar sig bättre om ett år. 46 procent av svenskarna och 54 procent av danskarna anser att den ekonomiska situationen i Danmark respektive Sverige är lite bättre eller mycket bättre om ett år. Samtidigt minskar andelen som tror på stigande arbetslöshet om ett år, men det är fortfarande fler bropendlare som är pessi­ mister än optimister i fråga om utvecklingen av arbetslösheten. Generellt sett ser bropendlarna något mer ljust på framtiden i Danmark och Sverige än den breda befolkningen i båda länderna.

Januari

Mycket bättre

Augusti

Lite bättre Oförändrat

Om ett år jämfört med i dag Januari

Lite sämre

Augusti

Mycket sämre 0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Vet inte

Landets ekonomiska situation Procent

I dag jämfört med för ett år sen Danmark

Sverige

Januari Augusti Januari Augusti

Om ett år jämfört med i dag Danmark

Sverige

Januari Augusti Januari Augusti 0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2009 / 3


Ekonomerna överens: Botten är nådd Hur bedömer du den ekonomiska utvecklingen i Danmark och Sverige under det närmaste året? Den frågan ställde vi till tre ekonomer. Och alla tre är överens om att botten är nådd. Anders Olshov, vd i Øresundsinstituttet:

Den svenska kronan repar sig Ekonomierna återhämtar sig efter det stora fall som varit. Ekonomisk tillväxt? Båda ekonomierna kommer att växa ganska kraftigt procentuellt. Arbetslöshet? Arbetslösheten kommer att stiga, dock i avtagande takt.

Steen Bocian, chefsekonom, Danske Bank:

Tillbakagången är slut – men krisen består Det är enligt vår bedömning ingen tvekan om att vi just nu upplever en läkning efter det dramatiska ekono­ miska fallet hösten 2008 och första halvåret 2009. Vi räknar därför med att både Sverige och Danmark får en tillväxt under andra halvåret – men utgångsläget är inte bra och vi kommer dessvärre att få ökande arbetslöshet ännu en tid. Tillbakagången är slut – men krisen består. Vi räknar med tillväxt under andra halvåret 2009 i både Danmark och Sverige. Men det kan inte ”rädda” tillväxten. Vi räknar med att den danska tillväxten i år blir –3,5 procent och +0,8 procent år 2010. Vi räknar med att den svenska tillväxten i år blir –6,1 procent och +1,1 procent år 2010. Vi räknar med stigande arbetslöshet i både Danmark och Sverige under det kommande året. I Sverige räknar vi med att arbetslösheten når upp till 10 procent under 2010. I Danmark räknar vi med en arbetslöshet på 5 procent år 2010 (i genomsnitt under året). Vi räknar med i stort sett oförändrad valutakurs med en tendens till starkare SEK. Det finns utsikter till låga räntor ännu en tid. Vi räknar med att Danmarks nationalbank ska kunna minska räntegapet mellan Danmark och Europa till 0,25 procentenheter under hösten i år. Där­e fter blir det diskussion om när räntorna ska börja stiga. Vi räknar med att Europeiska Centralbanken ska höja räntan under sommaren 2010 – medan den svenska riks­ banken förmodligen väntar till hösten 2010.

Valutautvecklingen DKK/SEK? Den svenska kronan stärks mot nivån 1,25 SEK för 1 DKK. Ränteutvecklingen? Räntorna på alla löptider kommer att stiga på förväntningar om starkare ekonomier och att korträntorna justeras upp.

Annika Winsth, chefsekonom, Nordea:

Sverige kan gå före Danmark ur krisen Sverige gick relativt väl rustat in i krisen, men drabbades hårt när världshandeln kollapsade kring årsskiftet. Exporten väger tungt i BNP och nedgången blev mycket djup, då BNP föll fyra kvartal i rad. Det betyder att jämförelsetalen framöver är mycket låga. Såväl företag som hushåll har varit snabba att agera. Företagen genom att anpassa kostnader och arbetskraft till en mindre kostym och hushållssektorn genom att öka sparandet. Tillsammans med draghjälp från en hittills svag krona och en mycket expansiv finans- och penningpolitik öppnar det för att Sverige kan vara ett av de länder som är tidigt ute ur krisen.

Vad gäller valutan spår vi att den svenska kronan kommer att stärkas mot euron på en horisont på 2 år och därmed också mot den danska kronan.

Svensk tillväxt väntas öka med 2,8 procent nästa år och under 2011 räknar vi med en tillväxt på 2,0 procent. Export- och hushållssektorn är de främsta motorerna 2010. Att vi redan idag ser god tillväxt i Asien och i första hand i Kina spelar in. Men allra viktig­ ast för svensk export är att Tyskland har överraskat positivt och att våra nordiska grannländer står starka.

Dansk tillväxt väntas öka med 1,5 procent under 2009 och under 2011 räknar vi med en tillväxt på 1,7 procent. Arbetslösheten väntas ligga på 5,7 procent 2010 och 6,0 procent 2011.

Det finns tecken på att nedgången i syssel­s ättningen är på väg att plana ut. Varslen har fallit tillbaka, antalet nyanmälda lediga platser sjunker inte lika snabbt läng­

4 / FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2009

re och företagens anställningsplaner är inte fullt så dystra som tidigare. Med en återhämtning i produktion­ en kan sysselsättningen vända upp igen under andra halvåret 2010 då också arbetslösheten toppar på 10,2 procent. För 2011 tror vi att arbets­lösheten sjunker något och har en prognos på 9,9 procent.

Dansk ekonomi var först in i krisen av de nordiska länderna då nedgången på fastighetsmarknaden blev påtaglig samtidigt som finanskrisen härjade som värst. Det tycks också som om det tar något längre tid för Danmark att komma ur krisen då hushållen väntas vilja bygga upp en större sparbuffert och den danska kronan, i relation till den svenska och till pundet, ligger exportsektorn i fatet.

Vad gäller ränteutvecklingen har den danska central­ banken kunnat minska ränteskillnaden till ECB och vi tror att den minskar ytterligare något och spår en ränta på 1,25 procent under ett år fram­ö ver. Om ett år har vi en prognos på styrräntan på 1,5 procent och om 2 år 2,5 procent.


Skatteregler hindrar honom att arbeta på båda sidor av sundet För en gränsgångare över Öresund kan yrkesmässiga ambitioner krocka med gällande skatteregler. Høgni Kalsø Hansen bor i Köpenhamn och arbetar i Lund. Det innebär att han betalar löneskatt i Sverige. Men om han hade tagit ett extrajobb i Köpenhamn hade skatteplikten flyttats över till Danmark och han hade förlorat drygt 8 000 DKK om året. A v M a r i e B o s u n d H e d b e rg , f o t o C l a u s P e u c k e r t

I fem år har Høgni Kalsø Hansen pendlat mellan Köpenhamn och Lund. Han har doktorerat och är forskare vid Lunds universitet. Han ingår i en tvärvetenskaplig grupp tillsammans med andra forskare från Sverige, Danmark, Norge, Tysk­ land och Spanien. Han undersöker hur regional utveckling lockar arbetskraft till storregioner. – Det är mycket givande att diskutera gränslöst, både fackligt och kulturellt, säger han. Jag trivs väldigt bra på mitt jobb och dessutom ger mitt ämne, ekonomisk geografi, mer forsk­ ningsbidrag i Sverige än i Danmark. I våras tänkte Høgni Kalsø Hansen söka ett extrajobb, en tjänst vid Köpenhamns univer­ sitet, som innebar att han skulle undervisa i det som är hans spetskompetens. Det hade varit en merit för honom att ha den erfarenheten eftersom det är hård konkurrens om de attrak­ tiva tjänsterna i den akademiska världen. Det hade också varit en välkommen löneök­ ning. Forskarlönen i Sverige är låg och han hade inte kunnat klara sig på den om han inte hade omfattats av den speciella skatte­ regel som gäller för utlänningar som arbetar i Sverige. Han betalar löneskatt i Sverige, så kallad SINK-skatt, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, på 25 procent. Han får inte göra några avdrag för kostnader, till exempel pendlarkortet på tåget över Öresund, eller rän­ tekostnader för boendet i Köpenhamn. Han är även socialförsäkrad enligt det svenska regel­ verket. Men hur skulle det bli med det om han fick två olika arbetsgivare i två olika länder? – Jag fick hjälp av SkatØresund som räknade ut att jag skulle förlora drygt 8 000 kronor om året om jag hade fått tjänsten på Köpenhamns universitet. Det kändes väldigt dumt att behöva betala för att få arbeta så jag sökte den aldrig.

– Alla danska medborgare är skattepliktiga i Danmark, var än i världen de arbetar, påpekar Ernst Larsen på SkatØresund. Det är en regel som tillämpas på motsvarande sätt i många andra länder. En dansk som arbetar i Sverige blir begränsat skattepliktig i Sverige, man betalar skatt på sin löneinkomst där men all annan skatteplikt ligger i Danmark. Enligt EU-reglerna är en person socialför­ säkrad i arbetslandet men om man arbetar i flera olika länder blir man socialförsäkrad i landet där man bor. Undantag kan vara mycket låga inkomster. Danmark har en tilläggsregel, som innebär att om man blir socialförsäkrad i Danmark och ska betala danska sociala avgifter, räknas den svenska lönen med och beskattas som om även den har tjänats in i Danmark. Och i Høgni Kalsø Hansens fall skulle skatten ha ändrats från 25 till 60 procent.

Høgni Kalsø Hansen pendlar mellan bostaden i Köpenhamn och jobbet som forskare vid Lunds universitet. Skattereglerna gör att han skulle förlora på att ta extrajobb i Köpenhamn.

– Det här handlar inte om ekonomi, påpekar han. Att arbeta på andra sidan sundet är för mig det bästa sättet att integrera. Både jag och min fru Anja har fått upp ögonen för Sverige på det sättet. Nu blir de olika skattereglerna en teknisk barriär som bromsar utvecklingen av arbetsmarknaden.

Ett prioriterat gränshinder – Just nu tittar vi på fyra prioriterade gräns­ hinder och problemen för den som har två olika arbetsgivare i två olika länder är ett av dem, säger Claes Håkansson, senior advisor på Öresundskomiteen. Tillsammans med företrädare för näringslivet i Öresundsregionen har vi diskuterat de erfaren­heter som gjorts och vi kommer att presentera förslag på lösningar, ett slags verktygslåda, till berörda politiker i Sverige och Danmark.

FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2009 / 5


Varuhuschef Gordon Gustavsson satsar på att få personal av många olika nationaliteter.

Från Kina och Japan till Öresundsregionen:

Han basar för världens modernaste Ikea-varuhus Parkeringsplatsen ser ut som ett flygfält och den jättelika blå byggnaden liknar en flygterminal. Men det är det nya Ikea-varuhuset i Malmö som snart står klart. Det blir världens modernaste och det näst största, förklarar varuhuschefen Gordon Gustavsson, som tidigare har startat Ikea-varuhus i Kina och Japan. A v T h o m a s H e d b e rg , f o t o S t i g - Å k e J ö n s s o n , M a l m ö B i l d

Fokus Öresund har gått husesyn i det nya Ikea-varuhuset, som är byggt för att kunna ta emot kunder från hela Öresundsregionen. Det är nästan dubbelt så stort som det gamla Ikeavaruhuset i Malmö och bara Ikeas varuhus i Stockholm är större. Allt är upplagt för att kunderna ska få en behaglig runda genom varu­husets 62 rum och kök – så många är de hemmiljöer som ska inspirera till köp. Om Gordon Gustavsson får bestämma så ska kunderna börja med ett besök i kaféet och ta en shopping­paus i restaurangen under sitt besök.

”Vi tror på regionen” Om lokaliseringen i Svågertorp i södra Malmö och nära Øresundsbron säger han: 6 / FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2009

– Vi visar att vi tror på Malmö och Öresunds­ regionen. Det är här det händer. Redan när jag träffade Ingvar Kamprad i Malmö 1985 så sade han att det skulle vara fantastiskt med ett Ikea-varuhus som det första man ser när man kommer in i Sverige. Sedan dess har Gordon Gustavsson arbetat i tio år med att starta och driva varuhus i Kina och Japan, vilket innebar andra utmaningar än han möter i Malmö: – I Kina finns det ont om pengar så där var vår prisbild en sensation. I Japan finns det gott om pengar, men litet intresse för heminredning.


Malmö är en mångkulturell stad med många invandrare. Därför satsar Ikea på att få personal av olika nationaliteter. De 520 med­ arbetarna talar 22 olika språk och de största grupperna icke-svenskar är från Irak, Iran och Polen. Det mångkulturella går också igen i sortimentet med inredningslösningar som invandrarna vill ha.

”Regionvaruhus” Gordon Gustavsson hoppas att Ikea i Malmö ska bli ett ”regionvaruhus”: – Det ska vara lätt att ta sig hit, inte bara från Malmö utan från hela regionen. Med Ikeavaruhusen i Danmark hoppas jag på samarbete i stället för konkurrens.

Fakta om nya Ikea i Malmö

svenska tidningar. Men jag ser en affärs­ möjlighet i att danska varuhus har söndags­ stängt.

Total yta: 45.000 kvadratmeter. Parkeringsplatser:

Granne med nya Ikea ligger det danska möbel­ varuhuset Ilva och en rad andra varuhus som säljer varor till hus och hem. Men det ser Gordon Gustavsson som en fördel.

2.500, varav 900 under tak. Antal anställda: 520. Kostnad: Hemligt (”Vi är ett

– Då finns det ännu större anledning att åka till Svågertorp. Konkurrens håller oss på tårna.

familjeföretag”). Invigning: 21 oktober.

Han hoppas naturligtvis att Ikeas legendariske ägare Ingvar Kamprad kommer till invigningen i Malmö. – Det är inte planerat, men han kanske ringer på morgonen samma dag och säger: Nu är jag här, var är du?

– Vi kommer inte att marknadsföra oss i Danmark. Jag tror att danskarna läser

Aldrig så många danskar på Øresundsbron som nu

Fakta om undersökningen Undersökningen genomfördes i vecka 29 och omfattade 6.700 personbilar, varav 797 har del­ tagit i undersökningen. Resultatet är behäftat med viss osäkerhet. Analysavdelningen har mellan

Danskarna på Øresundsbron har aldrig varit så många som i sommar. Fyra av tio personbilar kommer från Danmark. Det visar en undersökning som Øresundsbrons analys­ avdelning gjorde 13 – 19 juli i år.

Under denna vecka ökade antalet danskar med 3.000 per dag jämfört med samma vecka 2008. Danskarna gör i regel endags­turer till Malmö för att handla, men fler och fler reser också på semester till Sverige. Den svaga svenska valutan har gjort det extra förmånligt att spendera danska kronor i Sverige. Samtidigt har andelen svenskar på Øresunds­ bron minskat, eftersom det har blivit dyrare för svenskar i Danmark. Hittills har personbilstrafiken från Skåne till Danmark varit den helt dominerande på Øre­ sundsbron (inklu­sive cirka 5.000 danskar som bor i Skåne och bilpendlar till Danmark). Under 2008 var siffran 68 procent. Personbils­

trafiken i andra riktningen uppgick till 17 procent. Under sommaren är inte svenskarna lika dominerande. I sommar har andelen danska bilar ökat från 25 till 38 procent och andelen svenska bilar har minskat från 63 till 54 procent. Årets sommartrafik från Tyskland är oföränd­ rad, men andelen bilar från övriga länder har minskat kraftigt, vilket troligen beror på att den ekonomiska krisen har minskat viljan och förmågan att spendera pengar på utlands­ semester. Juli i år var den mest trafikerade månaden hittills på Øresundsbron med 24.700 bilar per dag. Trafiktopparna inträffade fredagen den 31 juli (28.531) och lördagen den 18 juni (27.739).

juli 2008 och juli 2009 ändrat insamlingsmetod, vilket också kan ha påverkat resultatet.

Personbilstrafiken över Øresundsbron i vecka 29 Genomsnittlig daglig trafik 15.000

12.000

9.000

6.000

3.000

0

Danmark 2008

Sverige

Tyskland

Övriga länder

2009

FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2009 / 7


Exempel på svenskar i dansk film och TV David Dencik: Vanvittig Forelsket (2009) Livvagterne (TV - 2009)

Vi byter filmkultur tvärs över Öresund

Sommer (TV – 2009) Kandidaten (2008) Forbrydelsen (TV – 2007) Daisy Diamond (2007) De Unge År: Erik Nietzsche (2007) En Soap (2006).

Svenska skådespelare i danska serier och danska regissörer i svenska filmer har sakta men säkert blivit vardagsmat. Filmkulturen rör sig över gränserna som aldrig tidigare.

Tuva Novotny: Kandidaten (2008)

A v K a r s t e n Ø s t e rg a a rd N i e l s e n

Den Sorte Madonna (2007) Unge Andersen (2005) Familien Gregersen (2004) Midsommer (2003). Thomas W. Gabrielsson: Livvagterne (TV – 2008 og 2010) Remix (2008) Tempelriddernes Skat II (2007) Nynne (TV – 2006) Prag (2006) Voksne Mennesker (2005) Oscar og Josefine (2005) Ørnen (TV – 2004) Rembrandt (2003) Rejseholdet (TV – 2009). Marie Bonnevie: Det som ingen ved (2008)

När du sätter på teven eller går på bio poppar danska och svenska skådespelare och regissö­ rer upp utan hänsyn till gränser och språk. Namn som svenska Tuva Novotny, Thomas W. Gabrielsson, Marie Bonnevie och Noomi Rapace och danska Paprika Steen, Jesper Christensen, Sonja Richter och regissör Peter Flinth har alla bytt land för att arbeta under de senaste fem åren. – Exemplen är ändlösa och vi har helt klart sett en ökad lust att arbeta i andra länder, säger Hanne Palmquist, direktör för den nordiska film- och TV-fonden, som varje år delar ut 70 miljoner kronor i stöd till film i Norden.

Reconstruction (2003) Jeg er Dina (2002). Noomi Rapace: Daisy Diamond (2007). Rolf Lassgård: Efter Brylluppet (2006). Lisa Werlinder: Arven (2003).

Just stödpengar kan vara en del av förklarin­ gen till utbytet av filmkrafter. För det finns stödpengar att hämta från flera håll om en film präglas av mer än en nationalitet. – Givetvis bestämmer pengarna en del, men i regi av den nordiska film- och TV-fonden finns det inga krav på samproduktion och svenska skådespelare i danska filmer eller omvänt är ingen garanti för stöd – det är projektets kvali­ tet som är avgörande. Det handlar lika mycket om att vi har fått ökad kunskap om varandras kreativa krafter och ser Norden som en enda mark­nad när det gäller tillgången på talanger, säger Hanne Palmquist. Marianne Moritzen, utvecklingschef för spel­ film inom Det Danske Filminstitut hävdar att kvaliteten har varit avgörande för utvecklingen.

Thomas W. Gabrielsson som Leon i Livvagterna, DR1 Fotograf: Mike Kollöffel, DR

8 / FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2009

– Man väljer nu de bästa regissörerna och skådespelarna oavsett om det handlar om en svensk eller en dansk film. Och det är mycket positivt, eftersom både Danmark och Sverige i sig själv är mycket små språkområden. Kan man nå ut till bägge länderna finns det plötsligt många fler som kan se filmen eller TV-program­ met, säger hon.

”Man kan kalla mig svenskofil” En av de skådespelare som har tagit steget är danska Paprika Steen. Hon är fascinerad av Sverige, språket och kulturen och har i dag en svensk agent för att hitta jobb till henne i Sverige. – Man kan säkert kalla mig svenskofil. Redan då jag var barn tyckte jag att svenska var ett fantastiskt språk. Så jag lärde mig det framför teven och i dag känner jag mig bekväm med svenska, berättar Paprika Steen, som hittills har medverkat i två svenska TV-serier. Svenske Thomas W. Gabrielsson är för när­ varande en av de mest använda skådespelarna i Danmark. Just nu spelar han in både ”Livvag­ terne” för DR i Danmark och en kriminalserie för TV4 i Sverige. – Jag har haft tur. Jag har två marknader och två språk att arbeta med. Och jag betraktar mig själv mer som skandinav än dansk eller svensk. Thomas W. Gabrielsson ser utvecklingen på filmmarknaden som en naturlig avspegling av samhället. – Om du gör en film i dag som utspelar sig i Köpenhamn så blir du ju tvungen att ha svens­ ka skådespelare med. Som verklig­heten ser ut nu skulle det vara nästan ett skämt att ha en dansk expedit i Illum. Film ska avspegla verklig­ heten og det finns mycket talang i båda länderna som självklart ska blandas, säger han.

Svenskdansk dundersuccé Med sex miljoner sålda biljetter i Europa var den svenska filmen ”Män som hatar kvinnor” den absolut största filmsuccén från Skandina­ vien på många år. Filmen, som på ytan framstår som helt svensk, är i själva verket halvt dansk. Regissören och fotografen är danska, manuskriptet är skrivet av danskar och efterproduktionen är gjord i Danmark.


Exempel på danskar i svensk film och TV Paprika Steen i filmen Applause. Foto: Carsten Villadsen.

Paprika Steen: Om Ett Hjärta (TV – 2008) De Drabbade (TV – 2003). Jesper Christensen: Maria Larssons Eviga Ögonblick (2008). Jacob Cedergren: Arn – Riket vid vägens slut (2008) Arn – Tempelriddaren (2007). Sonja Richter:

– Det är det perfekta exemplet på ett sam­ arbete. Och i förhållande till invånarantalet är det fler danskar än svenskar som har sett filmen, trots att filmen i sitt språk, sin historia och sitt upphov är svensk. Så här handlar det om en film som verkligen har lyckats med att spränga nations­gränserna, säger Hanne Palmquist. För filmens regissör, Niels Arden Oplev, var just utmaningen tvärs över språk och kultur en av de avgörande punkterna. Han hoppas

Selma (TV – 2008).

att filmen sätter en ny standard för dansk­ svenskt samarbete inom filmen.

Regissörer: Niels Arden Oplev: Män som hatar kvinnor (2009).

– Jag hoppas att det visar båda sidor att det finns något att lära av varandra. Att vår film­ produktion fungerar bäst om vi tänker på det som ett samlat projekt. Det finns ju en naturlig samhällelig och historisk förståelse mellan de skandinaviska länderna och denna samsyn borde också framgå mer på film, säger Niels Arden Oplev.

Peter Flinth: Arn – Riket vid vägens slut (2008) Arn – Tempelriddaren (2007) Wallander (TV – 2005). Simon Staho: Himlens Hjärta (2008) Bang Bang Orangutang (2005) Dag och Natt (2004).

Ystad – Sydsveriges svar på Hollywood Film i Skåne, Film Øresund och Ystad Studios har stor framgång med att locka både nationella och internationella produktioner till Ystad. Både svenska, tyska, danska och engelska filmer spelas in här. A v K a r s t e n Ø s t e rg a a rd N i e l s e n

När de flesta tänker på svensk filmproduktion

– Det hela började ju egentligen med Wallander,

Men allt i Skåne handlar inte om Wallander.

går tankarna till Stockholms pulserande filmmil­

säger Mikael Svensson och syftar på den

Mikael Svensson nämner den turkiska filmen

jö eller Film i Väst med Trollhättan-studiorna och

populära bokserien av Henning Mankell om

Günesi Gördrüm som ett exempel på att det

många internationella produktioner med Lars

poliskommissarien Kurt Wallander, vars arbete

går att locka internationella filmer till inspelning

von Triers pärlband av filmer som höjdpunkt.

med att klara upp mordfall är placerat i Ystad.

i Skåne. Den är inspelad i Malmö, Köpenhamn

Och som har blivit till över 20 filmer för bio

och på Øresundsbron.

Men i Ystad i södra Skåne kan man också.

och TV – alla inspelade i och omkring Ystad.

Här ligger Ystad Studios i gamla militärbaracker

– Varje gång vi får en större internationell film

och utgör Sydsveriges svar på Hollywood.

– Nu ses Wallander kanske inte som finkultur

hit betyder det nya utmaningar och erfarenheter

Omgiv­n ingarna är visserligen mer blygsamma,

i Sverige, men det är fortfarande populära

för våra egna lokala filmarbetare från både

men ambitionerna är höga.

filmer. Samtidigt har de öppnat en marknad

Sverige och Danmark, som deltar i inspelningarn.

i Danmark och särskilt i Tyskland, där Wallander

Så vi satsar mycket på den marknaden, säger

Varje år har Film i Skåne omkring 16-17 miljo­

är otroligt populär. Det har inneburit att vi har

Mikael Svensson.

ner svenska kronor för att stödja filmindustrin

fått många tyska produktioner hit, men också

i Skåne. Pengar som går till många olika projekt

skapat intresse från resten av världen.

av både lokal och internationell karaktär.

Inom kort börjar nästa stora filminspelning i Ystads studior. En svensk filmatisering av

Under 2008 spelade självaste Kenneth Branagh

Susanna Alakoskis bästsäljare ”Svinalängorna”,

– Vi har så många ansökningar om stöd och

(bland annat regissör och huvudrolls­innehavare

som blir Pernilla Augusts debutfilm som regis­

filmprojekt att vi dessvärre inte kan säga ja till

i den stora uppsättningen av Hamlet 1996)

sör. Och huvudrollen? Den ska spelas av ingen

alla, säger Mikael Svensson från Film Øresund

i rollen som Wallander i tre engelska filmer

mindre än Noomi Rapace, stjärnan i ”Män

i Sverige, som har till uppgift att öka antalet

till BBC, som spelades in i Ystad. Och snart

som hatar kvinnor” och ännu en skådespelare

filmer som spelas in i Öresundsregionen. Han

ska Branagh göra tre nya filmer i den skånska

som tidigare har spelat med i danska filmer.

sitter själv vid studion i Ystad.

staden.

FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2009 / 9


150 miljarder ger halverad restid Stockholm – Berlin Femern Bælt-förbindelsen är det första av tre stora infra­ strukturprojekt som kommer att påverka Öresundsregionens förutsättningar för utveckling under de närmaste decennierna. De andra två är Europabanan/Götalandsbanan i Sverige och en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingør.

A v T h o m a s H e d b e rg

Tillsammans är dessa projekt kostnads­ beräknade till mellan 125 och 150 miljarder DKK. Och framtidsvisionen är hisnande. Om Sverige, Danmark och Tyskland bestämmer sig för att satsa på höghastighetståg kan man halvera restiderna mellan Oslo/Stockholm till Hamburg/Berlin. Den samhällsekonomiska vinsten är beräknad till minst 200 miljarder DKK. Det framgår av en sammanställning som IBU Øresund har gjort. Men vägen dit är lång. Därför har Sverige och Danmark startat samarbetsprojektet IBUØresund, som ska skapa ett strategiskt under­ lag för infrastruktur- och stadsutvecklingen i Öresundsregionen. Bakom projektet står ett 30-tal intressenter med regionerna Skåne,

Prognoser och faktisk trafik. De fasta förbindelserna har hittills överträffat prognoserna.

Fordon per dag (prognos) Tågpassagerare per dag (prognos)

6.000 fordon (2008) 30.000 färjepassagerare (2008)

30.000 fordon (2008) 26.000 tågpassagerare (2008) 11.000 8.200 16.000 18.200

19.000 fordon (2008) 29.000 tågpassagerare (2008)

7.700 fordon

3.700 tågpassagerare

10 / FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2009

Sjælland och Hovedstaden i spetsen. Projektet beräknas pågå under perioden 2008 – 2010 och är huvudämnet vid årets Öresundsting (11 september) där regionens politiker samlas för att diskutera infrastruktur och hållbar utveckling. – Infrastruktur skapar i sig själv mer trafik, säger Henrik Sylvan, som har ansvar för ett delprojekt som kallas IBU3. Han pekar på trafikutvecklingen på Øresundsbron och Storebælt-bron. Åtta till tio år efter invigningen har broarna ökat sin trafik betydligt mer än prognoserna. Se kartan. IBU3 ska studera hur man ska lösa trafik­ behovet i framtiden inom fyra olika områden: – Vilken väg ska tågen gå mellan Öresund och Femern? – Hur ska den fasta förbindelsen mellan Helsingborg och Helsingør utformas? – Hur ska transportkorridoren planeras utanför Köpenhamn? – Hur ska Femern-förbindelsen kopplas ihop med det tyska väg- och järnvägsnätet? På lång sikt kan man se framför sig en korridor mellan Skandinavien och kontinenten med änd­ punkter i Oslo och Stockholm i norr via ett nav med en järnvägsring runt Öresund och med ändpunkter i Hamburg och Berlin i söder. – Det är inte slutdestinationerna som är intres­ santast. Det är alla delsträckor med pendlings­ möjligheter som uppstår om det blir en bra järnvägsinfrastruktur, säger Henrik Sylvan. – Man kan mycket väl tänka sig pendling mel­ lan Köpenhamn och Hamburg i framtiden om man kan resa den sträckan på två timmar.


Snabbtåget X2000 gör succé mellan Stockholm och Köpenhamn

Fakta om X200 X2000 är Sveriges snabbaste och modernaste tåg. Med en topphastighet på 200 kilo­ meter i timmen i kör tåget från

Sveriges snabbaste och modernaste tåg X2000 har stor framgång med att köra hela vägen till Köpenhamn från Stockholm och Göteborg. – Vi är mer än nöjda, säger Mikael Hallberg, chef för X2000-trafiken.

Stockholm till Köpenhamn på fem timmar. Tåget kör sex gånger om dagen i båda riktningar mellan Stockholm och Köpenhamn och tre gånger om dagen mellan Göteborg och Köpenhamn. Mellan Göteborg och Köpenhamn kör SJ också InterCity­t åg fyra gånger om dagen.

A v K a r s t e n Ø s t e rg a a rd N i e l s e n

Sedan den 1 januari i år har X2000 kört längre än tidigare. Medan tåget före nyår stannade i Malmö fortsätter resan nu hela vägen till Köpenhamn. En satsning som gått långt över förväntan. – Jag vill inte avslöja våra interna siffror innan vi ger ut vår egen halvårsrapport, men jag kan säga så mycket att det går överraskande bra, säger Mikael Hallberg, som är chef för X2000. – Efter det första halvåret i år ligger vårt kund­ underlag 60 procent över målsättningen. Och vi har fem gånger fler kunder än vi hade förra året. Så vi är mer än nöjda, säger Mikael Hallberg. Tanken bakom satsningen var att kunder på väg mellan Sveriges och Danmarks huvud­ städer inte skulle behöva gå av tåget i Malmö för att byta till Öresundståget och åka den sista halvtimmen till Köpenhamn. Och det har uppenbart tilltalat kunderna, som har strömmat till. – Våra undersökningar visar att både affärsoch fritidskunderna generellt reser riktigt långt med tåget. De flesta tar turen hela vägen till Köpenhamn – om det så är från Göteborg eller Stockholm. Och den omvända vägen ser trafiken ut på nästan samma sätt, säger Mikael Hallberg. Han tror att kunderna lockas av flera saker. Med sin topphastighet på 200 kilometer i timmen, sina relativt få stopp på vägen, sin restaurangvagn, fritt kaffe och fri internet är X2000 ett behagligt och praktiskt sätt att komma från A till B. – Samtidigt har antalet avgångar blivit fler så man kan åka från Stockholm till Köpenhamn sex gånger om dagen, medan turen från

Göteborg till Köpenhamn går tre gånger per dag, säger Mikael Hallberg.

Snabbtåget X2000 lämnar Köpenhamn i riktning mot Stockholm. Tåget går sex gånger om dagen i båda riktningarna.

Egentligen var initiativet att köra hela vägen till Köpenhamn tänkt som ett sätt ta tillbaka några kunder när SJ förlorade rätten att vara operatör för Öresundstågen till DSB First. Men med den nyvunna framgången har mål­ sättningen ökat rejält. Nu vill X2000 försöka ta kunder från flygtrafiken. – Ska man flyga från Stockholm till Köpenhamn förlorar man tid på att ta sig till flygplatsen, på säkerhetskontrollen och på längre väntetid. Hos oss kan man arbeta hela vägen via vårt trådlösa internet och man kommer direkt till centrum av Köpenhamn, säger Mikael Hall­ berg, som har ännu ett kort i ärmen. – Vi vill inte lova något ännu, men om allt går väl kan vi kanske köra turen ännu snabbare inom överskådlig tid. Och då finns det ännu mindre anledning att tränga sig ombord på ett flygplan, säger han.

Fransk konkurrens Det är inte bara SJ och X2000 som vill använda Öresunds­ förbindelsen för längre resor. Franska Veolia har kört mellan Stockholm och Malmö sedan i början av juli och nu överväger företaget att förlänga rutten till Köpenhamn. I så fall kan kunderna se fram emot ännu fler avgångar direkt över Øresundsbron till de svenska storstäderna.

FO K US Ö R ES U N D S EP T EM B ER 20 0 9 / 11


Hon har pendlat i 29 år:

”Hade Malmö 1980 varit som idag hade jag flyttat över sundet” Veterinären Karin Flauensgaard bor på Vesterbro. Vid sjutiden varje morgon börjar hon resan över Öresund. I Malmö tar hon cykeln till kliniken. Så har hon gjort i 29 år. Därmed vågar vi utnämna Karin till den mesta pendlaren mellan Malmö och Köpenhamn.

Av Mikael Ringman

Den säkraste källan är nog Karin Flauensgaard själv. Genom åren har hon sett hundratals ansikten komma och gå. Många har hon talat med. Ett par har blivit hennes vänner och dem träffar hon då och då över en middag i Byen. Hon vet att ur det riktigt gamla gardet är det bara hon kvar. Den givna första frågan är: 29 år är en lång tid. Hur har hon stått ut?

Karin Flauensgaard är och känner sig dansk, men som veterinär identi­fierar hon sig med den svenska branschen. Hon har arbetat i Malmö i 29 år. Här är hon med hunden Enzo som undersöks på Veterinärgruppen i Tygelsjö. Foto: Stig-Åke Jönsson, MalmöBild.

– För det första har jag inte betraktat pend­ lingstiden som spilltid. Som veterinär måste jag läsa mycket facklitteratur för att följa med i utvecklingen. Det har jag kunnat göra på båtarna och tåget. Har jag inte läst har jag talat med någon eller sovit. Sovtiden känns inte heller bortkastad. Då har jag kunnat vila ut och haft mer ork att göra saker hemma i Köpenhamn.

Långa ledigheter Namn: Karin Flauensgaard Ålder: 59 Bor: Vesterbro i Köpehamn Tid som pendlare:

– Sedan har det fungerat bra ihop med min livsstil. Jag har ingen familj och i många år jobbade jag långa pass så att jag kunde ta sammanhängande ledigheter på två-tre måna­ der varje år. Jag har rest mycket och har också kunnat jobba utomlands. Vid ett tillfälle arbeta­ de jag fyra månader i Kina.

29 år

Vi träffas på Karin Flauensgaards arbete på Veterinärgruppen i Tygelsjö. I många år arbetade hon på djursjukhuset på andra sidan Malmö. I början av 2009 startade hon och fyra kollegor Veterinärgruppen i Tygelsjö sedan de tröttnat på storskaligheten i sjukhusarbetet. Karin Flauensgaard säger att det också finns yrkesmässiga skäl bakom hennes val. Sverige har mindre hierarki och mer jämställdhet, vilket passar Karin bättre.

12 / FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2009

– Det har nog ändrat sig i Danmark, nu har veterinär blivit ett kvinnoyrke. Men nu har jag haft hela mitt yrkesliv i Sverige så jag tror att det skulle vara svårt att byta.

Hon hade inget val Från början var det inte ett val att jobba utomlands, utan en nödvändighet om hon ville arbeta som veterinär. Karin Flauensgaard beskriver den danska veterinärvärlden i slutet av sjuttiotalet som en sluten mansvärld. Karin var köpenhamnare och kvinna. Det första var måhända suspekt, det andra i stort sett otänk­ bart för en veterinär. Mot slutet av Karins tid på veterinärskolan i Köpenhamn bestämdes ingångslöner för eleverna. Till det mötet kallades de få kvinnorna inte in. – Vi skulle ju ändå inte få jobb. Det är märkligt att tänka sig nu, men så var det. I jobbannon­ serna stod det visserligen inte manlig vete­ rinär. Men det stod gift veterinär och det var samma sak. Gift skulle han vara så att man fick någon som gratis kunde svara i telefonen. Karin Flauensgaard reste efter sin examen till USA för att arbeta i ett halvt år. Hemma i Danmark fick hon syn på en jobbannons från djursjukhuset i Malmö. Hon sökte och började 1 november 1980. Överfarten tog 50 minuter och sedan hade hon tjugo minuters cykeltur efter det. Hon åkte från Köpenhamn klockan sju. Arbetsdagen började egentligen klockan åtta men Karin hade ett stående avtal att hon kunde få komma lite senare.


Vesterbro är Karin Flauensgaards hem. Livet i Byen med vännerna är mycket värt för henne och hon har aldrig övervägt att flytta till Malmö, trots pendlingstiden. ”Men hade Malmö 1980 varit vad den är idag, hade jag nog flyttat”. Foto: Claus Peuckert.

Färjorna på den tiden var lite större och var driftsäkrare. Svävarna, som kom senare, var kanske något snabbare men känsligare. Det var flera gånger som båtarna fick problem. Då fick man vänta på nästa båt. Det var samma sak om man skulle hem och kom tre minuter för sent till färjeterminalen. Man lärde sig snart att alltid ha en bok med sig.

Bron gjorde livet enklare

Så lång restid kommer

Med Øresundsbron blev Karin Flauensgaards liv lite enklare, särskilt sedan hon började arbeta nära bron. Tåget mellan Hoved­ban­ gården och Svågertorp/Malmö Syd tar 26 minuter. Sedan har hon en kvart att cykla till Tygelsjö.

upp i efter 29 år:

Värst var det förstås på vintrarna. På åttiotalet var det några bistra vintrar då båttrafiken helt slogs ut.

– Idag är Malmö en förstad till København. Inte bara tidsmässigt. När jag började pendla var det en himmelsvid skillnad mellan Malmö och København. För mig var det otänkbart att leva i Malmö, det fanns absolut ingenting att göra. Det var en död, trist stad. Sedan dess har Malmö levt upp. Hade Malmö 1980 varit vad den är idag, ja då hade jag flyttat över. Nu är det för sent att byta stad. Med den nya kliniken är det så roligt att jobba att jag nog tänker mig att pendla i tio år till.

– 1987 var det en riktig isvinter. Då gick inte flygbåtarna på två månader. Då fick jag bo hos en kompis i Malmö. Båtarna mellan Limhamn och Dragör gick så jag kunde ta mig hem på helgerna.

en öresundspendlare Drygt 1,5 år. Då räknar vi med 220 arbetsdagar per år och två timmars restid per dag i 29 år. Summan divideras med 24 timmar för att få fram pendlings­ tiden i dagar = 531,67 dagar.

Ø-mail ger snabba nyheter om Öresundsregionen Øresundsbron ger också ut nyhetsbrevet Ø-mail

Ökad semestertrafik över Øresundsbron

med snabba nyheter om Öresundsregionen.

Efter ett halvår med oförändrad trafik över

BroPass-avtal, vilket betyder att de kan över

Ø-mail kommer ut ett par gånger i månaden

Øresundsbron kom trafikökningen igång igen

Øresundsbron för nästan halva priset.

via e-post. Du kan abonnera på Ø-mail via vår

under semestermånaden juli. Trafiken ökade

I Malmö har vart femte hushåll med bil ett

hem­s ida eller genom att skicka e-post till

med cirka två procent jämfört med juli 2008.

Fler danskar tar en tur till Sverige på helgerna

redaktionen@oresundsbron.com. Här följer en

Trafiktoppen kom en vecka senare i år – den

Medan finanskrisen fortfarande sätter sina spår

kort sammanfattning av de nyheter som har

18 juli med 27.770 fordon.

på världsmarknaden lyckades Øresundsbron

kommit ut via Ø-mail sedan förra numret av

behålla sina kunder. Det visar trafikstatistiken

Fokus Öresund. Nyheterna kan läsas i sin helhet

Var femte hushåll i Malmö

för första halvåret. Antalet fordon håller sig på

på www.oresundsbron.com

kör billigt över Øresundsbron

samma nivå som förra året med ett genomsnitt

Omkring 170.000 hushåll har nu skaffat sig Bro­

på 18.765 bilar per dygn. Det är speciellt fritids­

Pass och kan därmed köra billigt och enkelt över

kunderna som står för ökningen under 2009.

Øresundsbron. Merparten av BroPass-kunderna

Antalet danskar på shopping- eller helgresor

bor i Öresundsregionen och nära bron, visar en

i Sverige har ökat kraftigt.

undersökning som Øresundsbron har gjort.

FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2009 / 13


Samarbete bygger bro för upphandling över Öresund Den offentliga sektorn är den enda bransch som ökar i Danmark just nu och kommunerna behöver öka sina inköp både av varor och tjänster. I lågkonjunkturens tidevarv har de svenska företagarna börjat fråga sig var deras köpare finns men få av dem har vågat titta över sundet.

A v M a r i e B o s u n d H e d b e rg , t e c k n i n g J a n S t j e r n k v i s t

”Nästan allt är billigare i Sverige just nu – arbetskraft, varor och tjänster – så det är ett lysande tillfälle för danska inköpare.”

– Sydsvenska företag åker fortfarande hellre tjugo mil upp i Småland än kör tre mil över bron, säger Claes Aldurén, vd på svenska Allego AB, företaget som hjälper inköpare och leverantörer vid offentliga upphandlingar.

Udbudsvagten, som redan hade ett fungerande informationsflöde. Det danska företaget driver en internetportal tillsammans med IKA, en förening för kommunala inköpsorganisationer, och med den statliga inköpsorganisationen SKI.

Både han och hans danska kollega, Kevin Leig Bengtsson, vd på Udbudsvagten, hävdar att traditionen är den största barriären när de kommunala inköpsorganisationerna ska teckna nya kontrakt. För att fördjupa informationen kring EUs regler om offentliga upphandlingar och stärka näringslivet i Öresundsregionen har Allego och Udbudsvagten inlett ett samarbete.

Sedan några år finns Udbudsvagtens annonser om offentliga upphandlingar tillgängliga för Børsens (danska motsvarigheten till Dagens Industri) prenumeranter med syftet att få fler företag att lämna anbud. I de flesta fall kan ett svenskt företag lämna sitt anbud på svenska till en dansk inköpare, förutom den del som handlar om priset.

Samarbete i stället för konkurrens

I Sverige har kommunerna mångårig vana vid att hantera offentliga upphandlingar medan en ändring i EUs regelverk för två år sedan ökade antalet markant i Danmark. Alla kommunala inköp på mer än 500.000 kronor ska utannon­

Allego tog initiativet sedan man gett upp tanken på att konkurrera på den danska mark­ naden. Det var klokare att samarbeta med

14 / FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2009


Abonnera på FOKUS ÖRESUND JA, TACK

Jag vill gärna beställa nyhetsbrevet Fokus Öresund (gäller nya abonnenter) Språkversion

danska

svenska

Jag vill få nyhetsbrevet via e-post till denna e-postadress:

Frankeras ej. Mottagaren betalar portot

  E-post

Jag vill få det tryckta nyhetsbrevet till nedanstående postadress

NEJ, TACK

Jag vill gärna avbeställa nyhetsbrevet Fokus Öresund

Jag vill ändra adress/kontaktperson

Øresundsbro Konsortiet Svarspost Nyhetsbrev 201 045 301 203 10 Malmö

  Namn   Företag   Adress   Postnr och ort   Land Fokus Öresund kan även beställas via e-post med ovanstående uppgifter till redaktionen@oresundsbron.com

seras – något som särskilt fått effekt efter den danska kommunreformen. De nya, större enheterna har fått både resurser och ekonomi att skriva långsiktiga kontrakt på höga belopp.

Potentialen ökar – Idag har vi 6.000 annonser om året men jag räknar med att det är minst det dubbla om två – tre år, säger Kevin Leig Bengtsson. Och det betyder att potentialen ökar ännu mera när informationen sprids som ringar på vattnet. – Den gränsöverskridande handeln märks allt­ mer och jag vågar påstå att det är danskarnas nyväckta intresse för privata shoppingresor på andra sidan Öresund som fått dem att tänka på Sverige även som ett land där man kan göra affärer. Nästan allt är billigare i Sverige just nu – arbetskraft, varor och tjänster – så det är ett lysande tillfälle för danska inköpare. – Debatten i media har handlat mycket om att den offentliga sektorn måste se över sitt inköpsbeteende, kritiskt granska och kon­ kurrensutsätta leverantörerna, säger Claes Aldurén. Under de kommande åren kommer många verksamheter som tidigare bedrivits i egen regi, till exempel telefonväxel, utbild­ ningsinsatser, vård och omsorg, att gå ut på anbud. Och det spelar ingen roll vilken politisk färg kommunens beslutsfattare har.

Matchmaking för köpare och säljare

Elektroniskt upphandlingsystem Allego har utvecklat ett elektro­

Både Claes Aldurén och Kevin Leig Bengtsson betonar att det fortfarande finns mycket att göra när det gäller informationen kring offent­ liga upphandlingar och man planerar en rad olika insatser under hösten. För några veckor sedan genomfördes de första informations­ mötena i Malmö och Köpenhamn och då fanns både inköpare och intresserade leverantörer på plats, i ett slags matchmaking. I det här sammanhanget samarbetar man med Sydsvenska Handelskammaren, de sydsvenska kommunernas näringslivskontor, Företagaren och andra branschorganisationer på båda sidor av Öresund för att nå ut till så många som möjligt.

niskt upphandlingssystem avsett både för inköpare och leveran­ törer. Med upphandlingssystemet kan en inköpare bland annat skapa ett förfrågningsunderlag på datorn och se till att de viktiga skall-kraven är korrekt formulerade. En leverantör kan ta del av under­ laget, fylla i och skicka det elek­ troniskt och i en simulering väga de olika utvärderingskriterierna, till exempel kvalitet och pris, mot varandra. Det svenska systemet kommer snart i en dansk version som hjälp åt Udbudvagtens kunder.

Kevin Leig Bengtsson vill ge ett tips till de svenska företagare som trots allt börjat snegla på den danska marknaden för att expandera. – Många drömmer om att öppna en filial eller att skapa en försäljningsorganisation i Köpen­ hamn. Men det kostar en massa pengar att etablera sig och kanske blir det inte lönsamt. Det är mycket smartare att se till att vinna en upphandling och skaffa sig danska kunder på det sättet.

FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2009 / 15


Avsändare:

POSTTIDNING

Øresundsbro Konsortiet Box 4278 203 14 Malmö Tel. +46 (0) 40 676 60 00

B

Öresundsregionen får del av Sveriges moderna konstskatt Den 26 december invigs Öresundsregionens nyaste kulturattraktion. Konstmuseet Rooseum i Malmö blir Moderna Museet Malmö med fokus på moderna klassiker och samtida svensk och internationell konst. A v M a r i e B o s u n d H e d b e rg

– Förväntningarna på vad som ska hända här är stora även från dansk sida, säger Magnus Jensner, chef för Moderna Museet Malmö. Många danska konstintresserade såg utställ­ ningarna på Rooseum och jag är säker på att de kommer att lockas hit även i fortsättningen. Redan nu hänger Moderna Museets vimplar utanför det gamla gasverket i centrala Malmö men det är svårt att föreställa sig att en ny konstscen på kort tid ska växa fram bakom byggnadsställningar, betongblandare och containrar. Tusen kvadratmeter utställningsyta ska bli fyra salar med olika utställningar, varav en med verk från samlingen på Moderna Museet i Stockholm. Magnus Jensner, som närmast kommer från Dunkers Kulturhus i Helsingborg, hann också vara chef på Rooseum en kort period. Tillbaka i huset använder han sig av sitt täta nätverk av konst- och kulturarbetare när han ska planera kommande utställningar och andra aktiviteter. I det nätverket finns bland annat kollegorna på Louisiana och på konstmuserna i Århus, Roskilde och Odense. Han har konstaterat att det finns få danska konstnärer representerade på Moderna Museet i Stockholm, men att han ser fram emot att få visa dem i Malmö i stället. – Jag har upptäckt att studenterna på Konst­ akademin i Köpenhamn använder Rooseums gamla kataloger som undervisningsmaterial. Kanske kan vi visa deras verk här så småning om?

16 / FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2009

Robert Rauschenbergs verk ”Monogram”, mest känd som ”Geten”, är en del av Modern Museets konstskatt i Stockholm som finns med när museet öppnar filial i Malmö. Foto: Prallan Allsten.

– När vi öppnar får Malmö sin tredje stora arena för konst. Förutom vi finns konsthallen, som är internationellt uppmärksammad, och Malmö Konstmuseum. Vi har planer på en gemensam marknadsföring över Öresund och det är redan beslutat att vi alla tre ska ha kvällsöppet varje onsdag så att den som vill kan njuta av konstlivet i Malmö under en hel dag. Moderna Museet öppnar med tre utställningar. I den största salen visas 22 nyproducerade verk av den belgiske konstnären Luc Tuymans, och i det nybyggda galleriet ställer svenska Astrid Svangren, bosatt i Köpenhamn, bland annat ut målningar på plexiglas. I den tredje salen visas ett 40-tal verk från Moderna Museets samling, däribland Robert Rauschenbergs ”Monogram”, oftast kallad ”Geten”. Det blir första gången som Moderna Museets mest kända verk lämnar Stockholm för en period.

Magnus Jensner, chef för Moderna Museet Malmö, vill marknadsföra Malmös tre konst­a renor gemensamt över Öresund. Foto: Åsa Lundén.

Fakta Moderna Museet Malmö är en del av statliga Moderna Museet i Stockholm, med stöd av Malmö stad och Region Skåne.


fokus_2009_04_se