Page 1

FOKUS ÖRESU ND NR 2 APRIL 2009

NYTT OM ÖRESUNDSREGIONEN

Femern Bælt öppnar för höghastighetståg till Europa Möjligheten att så småningom kunna koppla samman Skandinavien och Europa med hög­ hastighetståg är den viktigaste effekten av den fasta förbindelsen över Femern Bælt. Det menar

geografiprofessorn Christian Wichmann Matthiessen, som nyligen inlett ett forsknings­ projekt om effekterna av den nya förbindelsen. Sid 4 – 5

LEDARE Ett äkta hattrick Sid 2 Schleswig-Holstein vill inte bli genomfartsland Sid 3 Nätverk ska stärka den nya tillväxtregionen Sid 6 – 7

Boendet är dyrare i Danmark, men det uppvägs av den minskade pendlingen och att de klarar sig med en bil.

Thomas B. Olsen, Nordic Sugar.

De flyttade tillbaka över sundet

”Naturligt att flytta transporter till Femern”

Eva, Dennis och Linus är en av många familjer som flyttade från Skåne till Danmark under förra året. Efter fyra år i Bunkeflostrand utanför Malmö hittade de ett hus i Laanshøj norr om Köpenhamn

Redan turistsamarbete vid Femern Bælt

och återvände till Danmark. Det blev för besvärligt när hela familjen fick pendla över bron till jobb och dagis i Köpenhamn. Sid 10 – 11

Boom för danska språket i Lund Medan intresset för att läsa danska vid Lunds Universitet är enormt, för de övriga nordiska språken en tynande tillvaro. – Det finns ett mycket stort intresse för danska,

man kan jämföra det med ett världsspråk som ryska där vi inte alls har lika många studenter, säger ämneskoordinator Lisa Christensen. Sid 13

Säg vad du tycker om tidningen – vinn en resa >>> Sid 15

Sid 8

Sid 9 PIa Kinhult, Region Skåne: Femern Bælt-beslutet är ett första steg ur krisen Sid 14 Nordvästra Europa kan bli vetenskapligt centrum Sid 16


Danmark har gjort ett äkta hattrick Med det danska beslutet om en förbindelse över Femern Bælt, som togs i mars i år, har Danmark på tre årtionden beslutat om och byggt tre av Europas största infrastruktur­ projekt: Storebæltbron, Øresundsbron – och Femernförbindelsen, som enligt lagen kan bli antingen en 20 kilometer lång tunnel eller en bro mellan Rødby och Puttgarden.

knöt effektivt ihop Danmark i mitten, Øresunds­ bron skapade en helt ny tillväxtstruktur kring Öresund och redan nu är många krafter i gång för att få optimalt utbyte av den fasta Femern­ förbindelsen. Som framgår av artiklarna i detta nummer av Fokus Øresund gäller det såväl inom forskning, utbildning, näringsliv och arbetsmarknad som inom turistnäringen.

Den amerikanska framtidsforskaren Joel Kotkin från Chapman University i Kalifornien har analyserat städer världen över och försökt komma fram till vad det är som skapar tillväxt. Hans svar är rätt entydigt: investera i infra­ struktur, effektiva transportsystem och utbild­ ning, så kommer utvecklingen, så kommer den välutbildade arbetskraften och så kommer den ekonomiska tillväxten.

Var och en av broarna kommer att få sin egen historia, sin egen betydelse i människors vardag. Men tillsammans är de med om att skapa en dynamisk storregion i den norra delen av Europa som är till nytta för många miljoner människor, primärt i Sydsverige, Danmark och Nordtyskland.

Med de klara förbättringar som broarna i Danmark har medfört och kommer att medföra för tillgängligheten till varor, tjänster, kultur, upplevelser, jobb och bostäder, så har Dan­ mark gjort ett äkta hattrick. Storebæltbron

Redaktion: Thomas Hedberg (redaktör) Jacob Vestergaard Magnus Jando Britt Andresen Jesper Skjønnemand Gitte Tage Stoustrup Detta och tidigare nyhetsbrev kan även läsas på www.oresundsbron.com ISSN: 1600-972X Øresundsbro Konsortiet Box 42 78 S-203 14 Malmö Tel. 040-676 60 00 redaktionen@oresundsbron.com Design: BGRAPHIC Tryck: KLS Grafisk Hus, Köpenhamn Tryckt upplaga: cirka 17.000 ex Internet: cirka 6.000 abonnenter Ansvarig utgivare: Caroline Ullman-Hammer

2 / FOKUS ÖRESUND APRIL 2009

Broarna skapar förutsättningarna för nyutveck­ ling, innovation och idérikedom. Ta chansen redan nu! Jacob Vestergaard marknadsdirektör, Øresundsbron

Det känns som ett steg tillbaka, Sydsvenskan Skånes största dagstidning, Sydsvenska Dag­ bladet, har gjort om tidningen. En nyhet är att två sidor i veckan ska handla om Köpenhamn. Och det är bra att tidningen efter nio år har upptäckt att en av norra Europas metropoler ligger på en brolängds avstånd. Men det är dåligt att nyheten om Ritt Bjerregaards avgång som överborgmästare i Köpenhamn bara blir en notis på utlandssidan. Det känns som om tidningen har tagit ett steg tillbaka till 80-talet i samma anda som Gammel­ danskens vänner. Det hade varit bättre att

försöka leva upp till Sydsvenskans tidigare inrikessidor som kallades Skåne Öresund Sverige. Jag vet att danska tidningar har mycket sämre bevakning av den svenska sidan av sundet. Men det är ingen ursäkt för Sydsvenskan att inte bevaka hela Öresunds­regionen på ett professionellt sätt alla dagar i veckan. Thomas Hedberg, redaktör thh@oresundsbron.com


”Schleswig-Holstein får inte bara bli ett genomfartsland” – Femern Bælt-förbindelsen är viktig för både Danmark och Tyskland. Två metropoler, Köpenhamn och Hamburg, binds samman. Vi erbjuder vår hjälp. Men det är viktigt att Schleswig-Holstein inte bara blir ett genomfartsland. Vår befolkning måste också ha nytta av förbindelsen. Det säger Peter Harry Carstensen, som är delstatschef i Danmarks södra grannregion. A v T h o m a s H e d b e rg , f o t o B j ø r n H a s s e N i e l s e n Schleswig-Holsteins minister­ president Peter Harry Carstensen (till vänster) besökte Øresundsbron för att bilda sig en uppfattning om hur bron har byggts och vad bron har betytt för regionen. Här i samtal med Peter Lundhus, verkställande direktör för Femern Bælt A/S och tidigare teknisk direktör då Øresundsbron byggdes.

Den tyska delstaten Schleswig-Holsteins ministerpresident Peter Harry Carstensen besökte i slutet av mars Köpenhamn och Øresundsbron. Besöket arrangerades av Femern Bælt A/S, som ansvarar för förbere­ delsearbetet för den fasta förbindelsen mellan Danmark och Tyskland. Peter Harry Carstensen framhöll att det finns en diskussion i Schleswig-Holstein om trafik­ belastningen som blir en följd av Femern Bæltförbindelsen. Schleswig-Holstein ligger mellan Femern Bælt och storstaden Hamburg, vilket betyder att både trafiken till Hamburg och vidare söderut och trafiken mot Berlin och vidare österut ska passera delstaten: – Vi kommer att bli ett vägskäl mot Östeuropa.

Mindre trafik via Jylland Han betonade också att det finns farhågor för att den nuvarande trafikkorridoren över gränsen mellan Jylland och Schleswig-Holstein

ska få minskad trafik, vilket påverkar befolk­ ningen i det området. – Vi vill också försöka få med arbetsplatserna i diskussionen. Det är utan tvekan en fördel för oss under byggfasen, sade Peter Harry Carstensen, som också föreslog informations­ konferenser för befolkningen och en dialog med näringslivet om möjligheterna med den fasta förbindelsen.

Modell för Femern Bælt Carstensen besökte även Øresundsbron som han tror kan tjäna som modell för Femern Bæltförbindelsen: – Man måste se en sån modell i verkligheten för att förstå vilken teknik och vilken arbets­ insats som ligger bakom detta projekt. Regionen har otvivelaktigt dragit nytta av projektet. Nu måste också Schleswig-Holstein utnyttja sina chanser.

FOKUS ÖRESUND APRIL 2009 / 3


”Höghastighetståg ett måste med Femern Bælt” Möjligheten att kunna koppla samman Skandinavien med det europeiska nätverket för höghastighetståg, är den viktigaste effekten av den fasta förbindelsen över Femern Bælt. Det menar professor Christian Wichmann Matthiessen vid Institutet för Geografi och Geologi vid Köpenhamns Universitet.

Av Magnus Jando

Christian Wichmann Matthiessen tror att integrationen kommer att gå lätt över Femern Bælt, som till skillnad från fastlandsgränsen mellan Jylland och SchleswigHolstein inte präglas av några historiska gränstvister: – Det finns annars nästan alltid historiska motsättningar vid en gräns.

Christian Wichmann Matthiessen, som nyligen inlett ett forskningsprojekt kring förväntade effekter av Femernförbindelsen, beskriver höghastighetståg som ryggraden genom hela Europa medan vi i Skandinavien ”inte har kommit någon vart på området”.

heten visar att de drar till sig företagsetable­ ringar, men i Skandinavien har vi negligerat den frågan, säger Christian Wichmann Matthiessen.

Istället för det betydligt större geografiska begreppet Öresundsregionen talar han om ”Öresundsstaden”: De fyra stadsenheterna Köpenhamn, Malmö/Lund och Helsingborg. Kärnområdena i regionen dit jobb, utbildning och finansvärlden koncentreras och som ska mätas med andra storstadsområden.

Øresundsbron och Femern Bælt blir den natur­ liga godskorridoren mellan Skandinavien och Europa, och såväl de sydskånska hamnarna som Göteborg-Kiel kommer att märka av konkurrensen när bron står färdig 2018.

– Öresundsstaden är ett internationellt service­ center och ett sådant ska ha ”state of the art” när det gäller infrastruktur. I Europa innebär det höghastighetstågförbindelser. Erfaren­

Skandinaviens godskorridor

– Då kan du transportera gods från Göteborg till Hamburg utan stopp med järnväg. Men verkligheten är ju som alltid att priset avgör och det måste i så fall bli konkurrenskraftigt i förhållande till hamnarna.

Översiktlig tidplan för Femern Bælt-förbindelsen

Den fasta förbindelsen öppnas Anläggningsarbete på kust till kust-förbindelsen Folketinget behandlar "anlægslov" Planering. Miljöundersökning inkl. hearing. Tillstånd från myndigheter. Arbete med underlag för upphandling. Folketinget behandlar projekteringslag och ratificerar traktat. Process för ratificering av traktat i Tyskland. Tysklands och Danmarks transportministrar ingår traktat. Arbete med traktat mellan Danmark och Tyskland. Tysklands och Danmarks transportministrar ingår memorandum om avtal.

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

4 / FOKUS ÖRESUND APRIL 2009


Fordon per dag (prognos) Tågpassagerare per dag (prognos)

6.000 fordon (2008) 30.000 färjepassagerare (2008)

30.000 fordon (2008) 26.000 tågpassagerare (2008)

Femern Bælt binder samman 18 miljoner 11.000 8.200

Den fasta förbindelsen över Femern Bælt mellan Danmark och Tyskland är en viktig länk mellan

16.000

Skandinavien och kontinenten.

18.200

Förbindelsen blir 20 kilometer 19.000 fordon (2008) 29.000 tågpassagerare (2008)

lång och det blir med stor san­ nolikhet en bro med fyrfilig motor­ väg och dubbelspårig järnväg. Men även tunnelalternativet utreds.

7.700 fordon

3.700 tågpassagerare

Ekonomi Danmark står för kostnaden för förbindelsen (33 miljarder DKK) och landanslutningarna på den

Prognoser och verklig trafik. De fasta förbindelserna har hittills överträffat prognoserna.

danska sidan. Tyskland står för sina egna landanslutningar. Förbindelsen ska finansieras med

Vi ska däremot inte förvänta oss en våldsam ökningstakt av pendlingen över Femern Bælt. Christian Wichmann Matthiessen gör en paral­ lell med fastlandsgränsen mellan Danmark och Tyskland i Jylland/Schleswig-Holstein, där pendlingen motsvarar en sjättedel av vad den hade varit inom ett och samma land.

Pendling Köpenhamn-Kiel – Det är rätt tunt befolkat på båda sidor av Femern Bælt och framförallt är det transport­ tiden som påverkar hur långt vi kör. Vi kommer att se en väsentlig men inte dramatisk ökning. Det är huvudsakligen mellan storstäderna Köpenhamn och Kiel som flödet kommer att gå, men då handlar det förstås inte om daglig pendling. För näringslivet och forskningen ger närkon­ takten genom bron oanade möjligheter. Såväl i Öresundsregionen som i Tyskland bedrivs framstående forskning inom till exempel läke­ medelsindustri och materialvetenskap (se text sid 16). Ändå finns det enligt Christian Wich­ mann Matthiessen i dag i stort sett inget etablerat samarbete på området. – Om bara någon tar på sig att arrangera ett forskningssamarbete finns alla möjligheter med en bro, säger han och förutspår att vi

kommer att få se en utveckling liknande den i Öresunds­regionen med företagsetableringar på ömse sidor.

broavgifter och beräknas vara

Hamburg en av Europas rikaste

Trafik

återbetald på 30 år. Betalstatio­ nen ska byggas på den danska sidan.

I dag räknar man med att 7.700

Han är överraskad över hur lite danskarna vet om Hamburg, en av Europas rikaste städer med Europas näst största hamn. – Känner man till något om Tyskland så är det Berlin, kanske Frankfurt och München. Hamburg är något man flyger över. Men det är en mycket dynamisk stad med ett kulturliv som är rikare än Köpenhamns. Vilka är då nackdelarna med en fast förbindel­ se över Femern Bælt? Finns det några för­ lorare? Christian Wichmann Matthiessen menar att orterna vid brofästena löper risk att hamna i bakvattnet.

bilar och 3.700 tågpassagerare ska passera bron varje dygn, vilket ska jämföras med 6.200 bilar på färjorna (2007). Med den fasta förbindelsen blir resan cirka en timme snabbare. Integration Femern Bælt-förbindelsen binder samman Nordtyskland och storstaden Hamburg, med tillsam­ mans 15 miljoner invånare, med den danska delen av Öresunds­ regionen (2,5 miljoner) och Skåne (1,2 miljoner).

– Först blir de av med färjorna och sedan jobben som kom med brobygget. Det är ju inte i brofästena utan i storstäderna som effekter­ na kommer att synas. Turism har de men man måste mobilisera och tänka nytt vid brofäste­ na. En sak kan vara att etablera ett forsknings­ institut, ett danskt-tyskt kulturhus.

FOKUS ÖRESUND APRIL 2009 / 5


Nätverk ska stärka den nya tillväxtregionen söderut Den kommande fasta förbindelsen över Femern Bælt öppnar för trafik om cirka tio år. Den tar då över efter färjerutten Rødby-Puttgarden mellan Rødby på Lolland och ön Femern i Nordtyskland. Det är ett långt framtidsperspektiv för näringslivet, men redan nu finns det organisa­ tioner som knyter kontakter söderöver.

Av Nils Francke

Michael Carlsen, Dansk Industri, infrastruktur, tror på en stark tillväxt i området mellan Köpenhamn/Malmö och Hamburgregionen.

Även om det dröjer tio år tills att vi kan köra i bil eller åka tåg mellan Lolland och Nordtysk­ land, finns det redan några som funderar över hur man bäst kan utnyttja de fördelar som kommer med den fasta förbindelsen. Det bildas nätverk som ska stärka den nya tillväxt­ regionen mellan Köpenhamn/Malmö och Hamburg. Regionerna har styrkor var och en för sig men det finns också områden där de kan komplettera varandra.

– Det etablerade näringslivet är en sak, de nya företag som kommer att uppstå och som vi inte känner till ännu, är något annat. Nya marknader kommer närmare på grund av tidsvinsten och det skapar nya möjligheter. Det är helt centralt. Men en förutsättning för tillväxt är att det finns goda rekryteringsmöj­ ligheter. Tillsammans med en väl fungerande infrastruktur är det det som företagen sätter högst när de pratar om lokalisering.

– Det finns en tendens till att se allt för snävt på fördelarna med Femern Bælt-förbindelsen, säger Michael Carlsen, infrastrukturchef på Dansk Industri (DI).

– Ökad turism är en given möjlighet när vi pratar om nya företag, men det är ett dilemma att turistindustrin på den tyska sidan fortfaran­ de ser risker med förbindelsen när den danska turistbranschen ser möjligheter, säger Michael Carlsen.

Michael Carlsen deltar i arbetet i Femern Bælt Business Council, där DI och handelskamrarna i Malmö, Hamburg och Lübeck kommer att följa och stödja processen kring Femern Bælt för att skapa en tillväxtregion från Nordtysk­ land till Sydsverige.

Patrik Rydén, Øresund Logistics, ser inte Femern Bælt som ett hot mot Östersjö-rutterna mellan Sverige och Tyskland.

– Vi kan förvänta en stark tillväxt i bältet mellan Köpenhamn/Malmö och Hamburg-regionen, för Femern Bælt medför att infrastrukturen stärks i hela området. På kort sikt är det klart att Lolland-Falster och övriga Østdanmark tjänar mest på det, men vi har sett vid andra stora projekt att effekten räcker längre ut i landet. Jag tror att även tillväxtområdet Øst­ jylland kommer att få glädje av Femern Bælt.

Infrastruktur och rekrytering – Om ett antal år börjar anläggningsarbetet och det kommer att skapa stor aktivitet här och nu både på bron och på landanslutning­ arna. Men om vi vill samla hela regionen måste vi fokusera på de långsiktiga målen, det är där som vår stora chans ligger, menar Michael Carlsen.

6 / FOKUS ÖRESUND APRIL 2009

Logistiksamarbete med Hamburg Det knyts också redan kontakter inom transport och logistik, en bransch där Öresunds­regionen är stark. Øresund Logistics, som är en paraply­ organisation för företag och organisationer inom transport och logistik, samarbetar med en systerorganisation i Hamburg, – För att vara förberedda ingick vi i mars ett samarbetsavtal med Hamburg Logistics. Vi kommer att starta ett projekt med dem om Femern Bælt. Det tänks och analyseras redan nu både i Hamburg och i Öresundsregionen. Det börjar bli verklighet och det kommer att bli mycket intressant, säger Patrik Rydén, direktör för Øresund Logistics. – Det finns goda samarbetsmöjligheter mellan de båda regionerna. Det har ju skett en ökad specialisering där Hamburg-regionen är stark på vissa områden och Öresundsregionen på andra. Det är en naturlig utveckling där vi med fördel kan komplettera varandra. Alla parter


Frederikshavn

S V E R I G E

Aalborg

E6 E20

D A N M A R K

Århus

Helsingør

Karlskrona

E4

Delprojekten i Femern Bæltförbindelsen i transportkorridoren Hamburg – Köpenhamn/Malmö.

Helsingborg

Kristianstad

E47 E55

SJÆLLAND

E22

Köpenhamn Malmö

E133

Sto

Ringsted E20

ælt

E20

Odense

Trelleborg

nd

E45

Ystad

E22

Öresu

reb

Esbjerg

SKÅNE

E55

BORNHOLM

Järnvägssträckningen (119 km) på den danska sidan Kust till kust-sträckningen

E47

Flensburg

L O L L A N D – FA L S T E R

(20 km) av den fasta förbindelsen

Rødby

A7

Femern B ælt

FEMERN

T Y S K L A N D

Gedser Puttgarden

Järnvägssträckningen (89 km) på den tyska

Kiel

A210

sidan A1

E45

Rostock

Vägsträckningen

E47

Bad Schwartau E45

(20 km) på den tyska

Travemünde

Lübeck

E22

A20

sidan

Till Polen och Baltikum

P O L E N

A1 E55

Hamburg E26

E22

0

50 km

100 km

Till Berlin

E45

vinner på en Femern Bælt-forbindelse, det är en win-win situation.

en paus, och det kan de få på färjorna. Men för speditionsfirmor ligger Femern Bæltförbindelsen mycket långt fram i tiden.

Inget hot mot Östersjö-rutterna Femern Bælt har setts som ett hot mot färje­ trafiken på Östersjö-rutterna mellan Sverige och Tyskland, men Patrik Rydén delar inte den uppfattningen. – Det är möjligt att en del gods kommer att flytta, men vi har sett att färjorna mellan Helsingør och Helsingborg kunde behålla sina godsvolymer efter det att Øresundsbron öppnade. Mycket av godset på Øresundsbron mellan Köpenhamn och Malmö var nytt gods. Så jag tror att färjorna mellan Sverige och Tyskland har en roll även framöver, också för att chaufförer som ska köra långt behöver

DI:s Michael Carlsen ser inte en ökad transit­ trafik med lastbilar på vägarna genom Öst­ danmark som ett hot utan som en möjlighet. – Jag delar inte svartsynen som går ut på att Femern Bælt övervägande får transittrafik mellan Sverige och Tyskland. Varför inte dra fördel av trafiken med ett godscenter och logistikcentrum med det mycket väl­ fungerande Taulov (i Fredericia på Jylland) som förebild.

FOKUS ÖRESUND APRIL 2009 / 7


Nordic Sugar:

Naturligt att flytta transporter till Femern Bælt Den nordiska sockerproducenten Nordic Sugar ser möjligheter att flytta sina transporter till järnväg när Femern Bælt-förbindelsen är klar. Det säger företagets verkställande direktör Thomas B. Olsen i den här intervjun. A v N i l s F r a n c k e , f o t o S t e e n B ro g a a rd

Thomas B. Olsen, verkställande direktör för Nordic Suger, ser möjligheter till en dynamisk utveckling på Lolland-Falster när Femern Bælt-förbindelsen blir klar.

Nordic Suger är Nordens största producent av socker med en produktion på 1 miljon ton socker om året från fabriker i Danmark, Sve­ rige, Finland och Litauen och företaget har ett stort behov av en välfungerande infrastruktur i regionen. Nordic Suger var tidigare en del av Danisco, men blev 2009 uppköpt av tyska Nordzucker, Europas näst största socker­ producent.

som ger den mest effektiva leveranskedjan och det beror i sista hand på infrastrukturen. I Sverige transporterar vi stora mängder gods på järnväg, men i stort sett ingenting i Danmark, eftersom järnvägssystemet inte uppfyller våra krav. Därför sker all landtrans­ port här med lastbil. Vi har en ganska stor transport med båt till Baltikum eftersom vi har stor aktivitet på den marknaden.

Vad kommer den fasta förbindelsen över Femern Bælt att betyda för näringslivet i allmänhet?

Kommer Nordic Suger att lägga om sin logistik från andra vägar/färjerutter till Femern, Bælt när det gäller export till Nordeuropa/Baltikum?

– Vi binder ju Nordeuropa, ja hela Europa, tätare samman och det hjälper till att få bort några – inte minst mentala – barriärer och skapa en större flexibilitet för företag på båda sidor av bältet, säger Thomas B. Olsen. – Vi har ju goda erfarenheter av bron över Öresund, som har stimulerat en ekonomisk integration. En fast förbindelse över Femern har också en klar potential att få igång en dynamisk utveckling i regionen. Nordic Sugars danska sockerproduktionsanläggningar är baserade på Lolland-Falster och vi ser goda möjligheter till en positiv näringslivs- och sysselsättningsutveckling, inte minst i det området, som ett resultat av förbindelsen.

Hur föredrar Nordic Suger att transportera sin export – med lastbil, tåg eller båt? – Nordic Suger har förutom i Danmark även aktiviteter i större delen av Nordeuropa. Vårt val av transportform beror helt på vad

8 / FOKUS ÖRESUND APRIL 2009

– Det skulle vara helt naturligt för oss att lägga om en del av våra transporter till Femern, när bron blir en realitet. Det är möjligt att vi kan uppnå en effektiv lösning med järn­ vägstransport, om järnvägsnätet byggs ut och då blir det naturligtvis intressant.

Kan Femern Bælt-förbindelsen potentiellt även leda till en större marknad? – Det är klart att den snabbare vägen till Centraleuropa kommer att ge större flexibilitet och därmed ge Nordic Sugar ännu större möjligheter att ge service till både nya och existerande kunder i den regionen, säger Thomas B. Olsen.


Turistsamarbete vid Femern Bælt:

Världens bästa motorväg med många rastplatser Beslutet om att Femern Bælt-förbindelsen blir verklighet ger samarbetet mellan turistorganisationerna i Region Sjælland och norra Tyskland en extra knuff framåt. De ser många möjligheter att utveckla produkter tvärs över vattnet. Och kollegorna i den svenska delen av Öresundsregionen, Tourism in Skåne, gläder sig åt att deras målgrupp fyrdubblas när bron står klar.

Fakta om turism i Region Sjælland Omsätter 7,2 miljarder DKK/år 11.300 heltidsjobb inom turismen 8,7 miljoner övernattningar 2,9 miljoner endagsbesök

A v M a r i e B o s u n d H e d b e rg

Under de senaste 20 åren har de turismansva­ riga i södra Danmark och norra Tyskland sam­ arbetat, bland annat i olika EU-projekt, för att fånga upp turistströmmarna och öka intresset för området.

– Det är big business och vi ser möjligheterna. Vi ska bygga världens bästa motorväg med bra skyltning och många rastplatser som gör att folk gärna kommer och stannar till i den här delen av landet. Vi ska inte bli ett transitland!

– Vi vill skapa en gemensam identitet även om vi har väldigt olika strukturer, säger Glen Polano, direktör för Østdansk Turisme i Region Sjælland. Vi vet inte något om effekten, den märks ju först om tio år, men integrations­ arbetet i Öresundregionen är en förebild.

Glen Polano vill även stärka området kring det blivande brofästet för att locka barnfamiljer som vill lämna storstan för att bo på landet. Han är ordförande i den regionala arbetsgrup­ pen Femern Bælt Development med inriktning på turism och boende.

– I vårt fall är det två ytterområden som ska knytas samman. Vi har Berlin och Hamburg i ena änden och Köpenhamn, Skåne och till och med Göteborg i den andra. I Femern Bæltregionen finns det mycket kust och vatten, många strandpromenader och en speciell infrastruktur och vi kan locka med hotell, ferie­ centra, stugor och campinganläggningar.

– I och med att avstånden blir kortare kommer vi att se en befolkningsökning på Lolland och Falster i framtiden med många pendlare som uppskattar vacker natur och städer med hög servicenivå. Men det krävs en förbättrad infra­ struktur, en utbyggnad av daghem, skolor och äldreomsorg om det ska bli riktigt bra.

Bonbonland. Foto Bent Næsby.

Skåne hoppas på fler turister Region Sjælland är en av de danska storregio­ ner som bildades den 1 januari 2007 och omfattar 17 kommuner på södra Sjælland, där Roskilde är den största, samt Lolland och Falster. I Tyskland är det regionerna Ost­ holstein och Plön samt staden Lübeck som blir delar av den nya regionen.

Bonbonland och Lalandia Glen Polano betonar att Region Sjælland redan nu har en starkt utvecklad turism, som omsät­ ter 7,2 miljarder DKK om året. Det är både affärsresenärer som kommer hit på kurser, möten och kongresser och turister som besöker etablerade attraktioner som Bonbon­ land, Lalandia och Knuthenborg Safaripark. Flera privata anläggningar har investerat för att rusta upp under de kommande åren och man har siktet inställt på att lansera kvalitets­ produkter.

– Tyskland är redan nu en viktig marknad för oss, säger Pia Jönsson-Rajgård, vd för Tourism in Skåne. Det är många barnfamiljer som kom­ mer hit för att uppleva naturen men vi har ock­ så många ur rekordgenerationen, de som är 55 + och inte har några hemmavarande barn, som gärna upplever Skåne på en kortse­ mester. De vill ha aktiva dagar – spela golf, äta gott och bo bra. De gillar våra nischade kam­ panjer, till exempel att besöka kommissarie Wallanders Ystad. – Beskedet om Femern Bælt-förbindelsen var väldigt positivt även för oss. Det innebär att vår målgrupp växte från mellan tre och fem mil­ joner till 20 miljoner turister. Idag tar det femsex timmar att ta sig hit från Berlin eller Ham­ burg, om tio år går det dubbelt så fort Även om den färdiga förbindelsen ligger långt fram i tiden känns det som att den nya regionen redan nu blir mentalt mera lättillgänglig.

– Vi ska inte blir ett transitland, säger Glen Polano, direktör för Østdansk Turisme.

FOKUS ÖRESUND APRIL 2009 / 9


Eva, Dennis och Linus – återvändare efter fyra år i Skåne Under 2008 flyttade nästan 3.000 personer från Skåne till Danmark. Det är den högsta siffran sedan Øresundsbron öppnade. Många av dem var återvändare som flyttade hem efter några år på den svenska sidan. Fokus Öresund har mött tre av dem: Eva Johansson och Dennis Madsen och deras son Linus. Av Mikael Ringman, foto Stig-Åke Jönsson, MalmöBild

I Værløse ett par mil norr om Köpenhamn breder Laanshøj ut sig med längor av grädd­ gula stenhus. Fram till 2004 rymde området Værløse flyvestation, Danmarks första flyg­ flottilj. De gamla kasernerna omvandlas nu till kedjehus och ”ejerlejligheder”. I ett av kedje­ husen bor sedan i höstas familjen MadsenJohansson. Dennis och Eva sålde sitt hus i Bunkeflostrand under sommaren och flyttade till Laanshøj i oktober. De hann precis avsluta sin fastighets­ affär innan finanskrisen slog till och den svenska kronan började falla. – Vi har verkligen haft tur. Jag tror inte att vi hade flyttat med den kronkurs det är nu, säger Dennis Madsen.

I Laanshøj låg Danmarks äldsta flottilj. Byggnaderna omvandlas nu till bostäder, även huvudbygg­ naden, det så kallade Slottet.

Dennis är från Aalborg, Eva är från Uppsala. Båda är doktorer, hon i biokemi och han i kemi. De träffades i Frankrike 1997 där de arbetade med sina respektive forskningsprojekt. 1999 flyttade de ihop i Uppsala och två år senare flyttade de till Köpenhamn. Dennis hade blivit klar med sina studier och började arbeta, först på Icon Medialab och sedan på Novo Nordisk. Eva arbetade med postdoktorala studier på Köpenhamns Universitet.

Billigare hus i Sverige Efter några år ville de flytta till ett hus. De gav sig ut på husmarknaden och insåg att de kunde få mer hus för pengarna på den svenska sidan. – Vi tänkte att det var klokt att flytta till Sverige även med tanke på mina möjligheter att få jobb. Tanken var att jag skulle hitta ett jobb på Lunds Universitetet, berättar Eva Johansson.

10 / FOKUS ÖRESUND APRIL 2009

I Bunkeflostrand fann de ett nybyggt hus nära havet för 2,9 miljoner SEK. De flyttade in i februari 2005.

– Vi trivdes jättebra. Det var mysigt att ta långa promenader vid havet, huset var stort och fräscht, berättar Dennis. Fast den där universitetstjänsten i Lund dök inte upp. Eva fick fortsätta att pendla till Köpenhamn. En tid senare dök plötsligt en tjänst som proteinkristallograf upp, Evas specialområde (hon undersöker och modifierar proteiner i utvecklandet av nya läkemedel). – Sannolikheten att jag skulle få arbeta med precis vad jag hade forskat kring var ytterst liten. Det var mitt drömjobb, som jag bara var tvungen att ta, berättar Eva. Jobbet låg i Danmark, på Novo Nordisk. – Det var inte vad vi hade planerat, men det var ingen större skillnad mot tidigare. Vi fortsatte att pendla. Ofta kunde vi ta bilen tillsammans.

Linus fick pendla till dagis Sedan kom Linus. Det svensk-danska parets första barn föddes 2006. För gränsgångar­ familjen uppstod ett gap mellan det svenska och danska välfärdssystemet. Som bosatta i Sverige hade de rätt till svensk barnomsorg när Linus fyllde ett år. Som anställda i Danmark fick de dansk föräldra­penning lika länge. Men de kunde inte få någon dagisplats i Sverige förrän Linus blev 15 månader. Räddningen blev att de kunde placera Linus i ”vuggestue” i den danska kommun de arbetar i, en rättighet som gäller från det barnet är ett halvt år. Så började hela familjen pendla. De åkte vid halv åtta på morgonen och kom vanligen hem klockan 18. – I början var det inga problem. Men ju äldre Linus blev, desto jobbigare blev det för honom att åka så mycket bil, berättar Eva.


Vuggestue upphör när barnet fyller tre. Planen var att Linus då skulle börja på förskola i Bunkeflostrand. Men så kom höststormarna 2007. En kväll när Eva och Dennis körde hem var bron avstängd. Det blåste för mycket. – Vi insåg att vi måste göra något åt vår situa­tion. Vad skulle hända om Linus var på svenskt dagis och vi inte kom hem? Vi hade inga för­äldrar eller nära vänner i Malmö. Vi hade inte hunnit bygga upp något socialt nätverk, berättar Eva. Att alltid köra med två bilar var ett alternativ. Att flytta till Danmark var ett annat. De började titta på hus. – Ibland börjar man diskutera något och sedan tar det lång tid innan man bestämmer sig. Den här gången kom vi fram till ett beslut ganska snabbt. På våren 2008 lade vi ut huset till försäljning, säger Dennis.

De hittade hus i Danmark Huset såldes i juni med en liten vinst. Till­ trädesdagen skrevs till 1 oktober så det blev bråttom att hitta en bostad i Danmark. De var trötta på att pendla och sökte något nära jobbet. Laanshøj ligger på cykelavstånd. Huset kostade 3,9 miljoner DKK.

– Vi hade nog klarat av att bo kvar i Sverige, vi hade säkert kunnat hitta en lösning för Linus. Men det känns som om det här blev bättre. Framför allt har vi mycket mer fritid nu, säger Eva.

Huset är något mindre och det ligger förstås inte vid havet. Men standarden är likvärdig och omgivningarna är natursköna. Levnads­ omkostnaderna är ungefär desamma. Boendet är dyrare, men det uppvägs av den minskade pendlingen och att de klarar sig med en bil.

Dennis Madsen och Eva Johansson återvände i oktober 2008 till Danmark efter fyra år i Sverige. Sonen Linus föddes i Sverige och slipper nu pendla till sin förskola.

– Linus fyller tre i vår. Han är född i Sverige och svensk medborgare. För oss är det viktigt att han växer upp med både det svenska och danska, så att han har möjlighet att välja själv var han vill bo när han blir vuxen, säger Dennis.

Flyttning mellan Danmark och Skåne

Prisguide Øresundsbrons analysavdelning

4. kvartalet

Årlig

Årlig

2008

förändring

2008

förändring

Flyttning från Danmark till Skåne

853

– 23%

3.822

– 23%

Flyttning från Skåne till Danmark

609

15%

2.967

17%

Nettoflyttning från Danmark till Skåne

244

– 58%

855

– 64%

Flyttning från Skåne till Danmark   2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Danska medborgare 442 633 889 1.146 1.307 1.281 1.679 Icke-danska medborgare 448 359 405 472 497 564 848 – varav svenska medborgare 422 328 357 429 411 461 662 Totalt

890

992

1.294

1.618

1.804

1.845

2.527

gör prisjämförelser mellan Danmark och Sverige, som publiceras på hemsidan www.oresundsbron.com

2008 2.012 955 – 2.967

FO K US Ö R ES U N D A P R I L 20 0 9 / 11


Ungdomssatsning ska öka språkförståelsen i Norden Mer pengar till skolan 2008 sköt Nordiska Ministerrådet till ytterligare cirka två miljoner danska kronor till språk­f rämjande insatser inom samarbetsprojektet Nordplus nordiska språk- och kultur­p rogram 2008 – 2011. Pengarna är öronmärkta till åtgärder i skolan som stärker

Nordiska Ministerrådet satsar särskilt på barn och unga för att vända trenden med försämrad nordisk språkförståelse. Ett alldeles nytt projekt går ut på att under tre år koordinera de nordiska insatserna på området. Uppgiften har gått till den danska språknämnden som sedan många år ingår i ett nätverk med övriga nordiska språknämnder.

både elevers och lärares språk­ förståelse, språkkun­s kaper och kulturkännedom.

– Vi ska se till att insatserna för de ungas språkförståelse samordnas bättre och att vi stakar ut gemensamma mål, säger projekt­ ledaren Pia Jarvad på Dansk Sprognævn. Språkpiloterna heter ett pedagogiskt projekt som riktar sig till lärare som vill arbeta med grannspråk i sin undervisning och få hjälp med inspiration och metoder. Piloterna kan också fungera som resurspersoner för kollegor och lärar­studenter som vill jobba med grannspråks­ undervisning. Projektet stöttas bland annat av Nordiska Ministerrådet, Fondet for DanskNorsk Samarbejde och Nordisk Kulturfond och fortsätter åtminstone 2009 och 2010. Språk­ piloterna kommer från alla de nordiska länderna inklusive Färöarna. – Fokus ligger framförallt på att lära sig hur man lär ut grannspråk på ett bra sätt. Vi har utbildat ungefär 60 språkpiloter och utvärde­ ringen har gett bra betyg till utbildningen,

säger Karen Bue, direktör på Nordisk Kultur­ fond i Köpenhamn. Nordiska Ministerrådet och Danmarks Radio (DR) står bakom websajten ”Norden förr och nu”, där ungdomar kan hämta allt möjligt vetande om de nordiska grannländerna. Sajten har tre fokusområden: Det första tar upp krig, politik och hur gränserna ändrats genom historien. Det andra behandlar geografi och näringsliv. Här får man t ex veta vad bokstäver­ na i Ikea står för och att telekomjätten Nokia började med att tillverka gummistövlar. Det tredje området är kultur och tar upp våra gemensamma drag men också olikheter. En första utgåva finns på Danmarks Radios hemsida. I samband med de nordiska kultur­ ministrarnas möte på Island den 6 maj presen­ teras en ny version som ska finnas tillgänglig på webben i alla de nordiska ländernas public service-tv. – Vi vill berätta om vår gemensamma historia och ge ett bidrag till den nordiska grann­ språksundervisning som är obligatorisk i alla länderna men inte prioriteras. Vi hoppas att lärarna ska använda det här materialet som är mer modernt och intressant för unga än det som används i dag, säger projektledaren Anja Lundberg Andersen, DR.

Förstärkta rättigheter i ny nordisk språkkonvention Även färöiska, grönländska och

hos polisen och sociala myndig­

eller svenska kan myndigheten

tvungen att kunna göra dig förstådd

samiska kommer att omfattas av

heter. Detta gäller vid skriftlig och

välja att svara på något av språken.

på engelska, det är många som inte

den nya nordiska språkkonvention

muntlig kontakt, inte över telefon.

En stor förändring är däremot att

känner sig trygga med engelska,

skriftlig kontakt på isländska och fin­

säger seniorrådgivare Hulda Zober

som väntas bli antagen nästa år. För att EU-medborgare inte ska

Överenskommelsen har hittills

ska ska besvaras på samma språk.

Holm på Nordiska Minister­r ådets

diskrimineras kan dessutom alla

omfattat danska, finska, isländska,

Nytt är också att det nuvarande

sekretariat.

utlänningar åberopa konventionen.

norska och svenska. Men den

kravet om nordiskt medborgar­skap

nuvarande konventionen säger inte

stryks. Alla utlänningar ska kunna

Förslaget till ny konvention ska nu

Syftet med en nordisk språkkonven­

att myndigheten också måste svara

åberopa konventionen. Däremot

behandlas i Nordiska Ministerrådet

tion är att var och en som tillfälligt

på samma språk.

innebär inte heller den nya konven­

(nordiska samarbetsministrarna)

tionen att du som student i ett

och därefter i nationella parlament

vistas i eller nyligen invandrat till ett nordiskt land vid behov skall

Nu ska konventionen byggas ut till

nordiskt grannland har rätt att exami­

innan den kan ratificeras. Gard

kunna använda sitt nordiska språk

att även omfatta färöiska, grönländ­

neras på modersmålet, det är upp

Titlestad, som är avdelningschef i

i kontakt med myndigheter och

ska, samiska och teckenspråk.

till varje enskild utbildningsinstitution.

Nordiska Ministerrådets sekretariat,

andra offentliga organ i nordiska

Dessa förfrågningar ska få svar på

länder. Avtalet antogs 1987 och

samma språk vid möjlighet. När det

– Den nya nordiska språkkonven­

ska blir mer känd bland medborgar­

gäller vid besök på t ex sjukhus,

gäller kontakt på danska, norska

tionen slår fast att du inte är

na än den nuvarande.

12 / FOKUS ÖRESUND APRIL 2009

hoppas att den nya konventionen


Boom för danskan i Lund men svagt intresse för övriga nordiska språk Medan intresset för att läsa danska vid Lunds Universitet är enormt, för de övriga nordiska språken en tynande tillvaro. Finska är nedlagt som ämne i Lund. Uppemot 90 personer börjar varje termin läsa danska vid Nordiska språk vid Lunds universitet. Av dem är det 35 – 40 som på hel­ tid läser grundkurs i danska. Resterande läser någon eller ett par av de ingående delkurserna parallellt med andra studier. Sedan ett par år tillbaka kan också studenterna i internationell ekonomi välja danska som språk, och till hösten startar Lund, som första universitet i Sverige, även en kurs för översättare till danska.

Intresset för de andra nordiska språken har däremot minskat stadigt. En handfull elever läser isländska av språkhistoriskt intresse, blivande lärare i svenska läser bara tre poäng i norska och lika mycket i danska. Lunds uni­ versitet har inte längre en lektorstjänst i norska och den som vill läsa finska får söka sig till till exempel Stockholms eller Köpenhamns Universitet.

Te x t M a g n u s J a n d o Te c k n i n g J a n S t j e r n k v i s t

– Det finns ett mycket stort intresse för danska, man kan jämföra det med ett världsspråk som ryska där vi inte alls har lika många studenter, säger ämneskoordinator Lisa Christensen. Vissa läser danska av ren lust, men givetvis är det många som gör det av karriärskäl, till exempel studenter som tänker söka läkar­ utbildningen i Danmark.

Ø-mail ger snabba nyheter om Öresundsregionen Øresundsbron ger också ut

Utvärdering av katastrofövning

Skatteavdraget för

68 procent jämfört med påskveckan

nyhetsbrevet Ø-mail med snabba

visar på brister

Øresundsbron prisregleras inte

förra året. Och en undersökning som

nyheter om Öresundsregionen.

Ett katastrofläge på Øresundsbron

Kravet på en höjning av skatte­

Malmö City låtit göra visar att många

Ø-mail kommer ut ett par gånger

kommer att hanteras professio­

avdraget på Øresundsbron för

danskar åker till Malmö för första

i månaden via e-post. Du kan abon­

nellt. Det menar myndigheter och

dem som pendlar med bil från

gången.

nera på Ø-mail via vår hemsida

organisationer efter utvärderingen

Sverige till Danmark stoppas av

eller genom att skicka e-post till

av beredskapsövningen Cayenne

den danska lagstiftningen. Där står

Slutuppgörelse om grantiarbetena

redaktionen@oresundsbron.com

i november förra året. Men allt

uttryckligen att skatteavdraget ska

på Øresundsbron

fungerade inte optimalt. Det etab­

vara 50 DKK per enkelresa och

Snart nio år efter invigningen är

Här följer en kort sammanfattning

lerades t ex inte någon övergripan­

därför ska det inte justeras med

ansvaret för Øresundsbron nu

av de nyheter som har kommit

de och samordnande lednings­

prisutvecklingen.

Øresundsbro Konsortiets eget. Det

ut via Ø-mail sedan förra numret

struktur under övningen och

av Fokus Öresund. Nyheterna

samarbetet på ledningsnivå funge­

Danskar drev upp påsktrafiken

de defekter som upptäcktes efter

kan läsas i sin helhet på

rade därför inte.

Trenden med danska inköpsresor

invigningen, och konsortiet och

över Øresundsbron håller i sig.

byggentreprenören Sundlink har

Under påskveckan ökade den

gjort upp om ekonomin och de kvar­

danska BroPass-trafiken med

varande garantierna.

www.oresundsbron.com

återstår endast mindre arbeten med

FOKUS ÖRESUND APRIL 2009 / 13


Femern Bælt-beslutet är ett första steg ur krisen Ännu en bro kommer att byggas i vår region. Mer och mer binds geografin samman. Res ­ tiden mellan Malmö/Lund till Hamburg kommer att bli tre timmar när Femern Bælt-förbindelsen står klar. Avsevärt kortare än idag. Samtidigt hoppas vi snart få positiva besked om forsk­ ningsanläggningarna Max IV och ESS i Lund och Köpenhamn. Tillsammans med de forsk­ ningsanläggningar som finns i Hamburg, XFEL och Petra, bildar Öresund och Hamburg ett styrkeområde inom materialforskning som blir svårt att slå globalt.

Gästskribent Pia Kinhult (M), regionråd och ansvarig för tillväxt i Region Skåne

Tidigare gästskribenter Christian Gether, direktör för Arken Museum

I takt med globaliseringen, den transnationella produktionen och konsumtionen, är det regioners och företags konkurrenskraft det handlar om. Ingen vill idag hindra regional tillväxt. Flera internationellt konkurrenskraftiga regioner gynnar inte bara Öresund utan hela Sverige och Danmark.

for Moderne Kunst: Låt oss återuppliva Skanörmarknaden Stephan Müchler, verkställande direktör i Sydsvenska Handelskammaren: Öresundsregionen behöver euron Linda Nihlén, som är engagerad i ungdomstinget i Lund: Ungdomens vision: Sound City Anders Olshov, vd Øresundsinstituttet: Integrationen utjämnar

Tillväxten har under de senaste åren varit god även i Skåne, men den har för tillfället kommit på skam. Den lågkonjunktur och finanskris som pågår är svår och allvarlig. Trots det måste vi minnas att de är övergående. Ett första steg ur krisen är investeringen i Femern Bælt-förbindelsen. Förra gången tiderna var svarta fick Øresundsbron ekonomin att vända upp och skapa framtidstro. Som sagt, trots det nuvarande allvarliga läget är det långsiktigt mycket allvarligare utmaningar vi står inför. Skåne och Öresund ligger i världen och det är den globala konkurrensen som blir den tuffa matchen.

löner och priser

Regionerna blir allt viktigare

Claus Hjort Frederiksen,

Ju mer integrerade de nationella EU-ekono­ mierna blir, desto viktigare roll kan regionerna få. Det öppnas en möjlighet att stötta de strukturer som i sin tur stöttar växande företag och ser till att de stannar och växer just här. Här finns en potential för Skåne och Öresund. Vi har en rimligt stor befolkning och en hygglig köpkraft. Vi har också starka universitet, en central geografisk placering och är någorlunda väl positionerade branschmässigt. Detta ger oss större motståndskraft än många andra europeiska regioner.

sysselsättningsminister (Venstre) i Danmark: Öresundsregionen – en gemensam arbetsmarknad i tillväxt

14 / FOKUS ÖRESUND APRIL 2009

Den viktiga uppgiften är att arbeta med tillväxt­ främjande åtgärder och skapa högre attrak­ tionskraft för både människor och företag. Mångfald och tolerans samt hög tillgänglighet och hög kompetens är byggstenarna. Potentia­ len är god men allt kan bli bättre. Med ännu en fast förbindelse som binder Öresund samman med kontinenten får vi möjligheten att skapa mervärde och stärka en redan stark position.

Centrum för materialforskning Arbetet med att skapa ett centrum för material­ forskning är redan i full gång. Det sker i dialog med alla regioner från Oslo i norr till Hamburg i söder. Globalt är vi alla ganska små aktörer men tillsammans bildas en stark och kompetent aktör som kan göra skillnad. Broar­ na krävs för att möjliggöra de mentala broar som nu kan byggas. Vi ser det på den integra­ tion som sakta växer fram i Öresund. Samma utveckling kommer vi att se vid Femern Bælt. För att inte tala om den sammanväxt av Öresund och Femern som sedan kan komma. Det handlar om en gemensam arbetsmarknad och en gemensam kunskapsregion. Ingen vet i dag vad som blir morgondagens bästa bransch. Men en sak vet vi. Den kommer att bygga på kunskap och forskning. Ett centrum för materialforskning bildar en kunskapsbas för många områden och framtida utvecklings­ möjligheter. Det kan handla om telekommuni­ kation, medicin, miljöteknik eller energiproduk­ tion. Eller något vi ännu inte vet. Nu har den danska regeringen tagit det första kloka beslutet (att ge ekonomiskt stöd till ESS i Lund). Nästa steg hänger på den svenska regeringen. De måste besluta om Max IV och ESS först och därefter den andra fasta förbin­ delsen i norra Öresund.


FOKUS ÖRESUND APRIL 2009 / 15

www.oresundsbron.com/ fokusoresund

Du kan även besvara frågorna på

Ange antal personer (ca.):

3. H  ur många kolleger/familjemedlemmar kommer att läsa detta nummer av Fokus Öresund?

eller tittar i tidningen

Jag varken läser

Jag tittar i tidningen

Jag läser den delvis

Jag läser allt

2. I vilken utsträckning läser/ tittar du i Fokus Öresund?

Annan

integrationen i Öresundsregionen

Jag tror att nyhetsbrevet påverkar

uppfattning om Öresundsregionen

Nyhetsbrevet har ändrat min

trovärdighet

... har en hög

... inspirerande

Artiklarna är...

... informativa

5. G  radera följande påståenden om Fokus Öresund

Annat – ange vad:

Sverige.

i lagar och regler mellan Danmark och

information om gränshinder/skillnader

möjligheter på andra sidan sundet.

inspiration/information om affärs­

jobb/bostad på andra sidan sundet.

inspiration/information om att söka

Stämmer helt

med Öresundsregionen

elser/shopping på andra sidan sundet.

inspiration/information om upplev­

Stämmer delvis

Organisation, som arbetar

Varken/eller

Offentlig tjänsteman

i regionen.

information om, vad som händer

Politiker

Stämmer dåligt

Pendlare på Øresundsbron

idé/underlag för mitt arbete.

4. P  å vilket sätt har du nytta av artiklarna i Fokus Öresund? Som… (sätt gärna fler kryss)

Medier/press

Företag

1. V  ilken mottagargrupp av Fokus Öresund tillhör du?

Du deltar då i en tävling om en hotellvistelse i till ett värde av 4.000 SEK.

Kultur

Ekonomi och finans Politik Arbetsmarknad

Medieartiklar Miljö Turism Annat – ange vad:

7. A  llmänna synpunkter på Fokus Öresund, ris och ros

IT

och trafik

Infrastruktur

Näringslivsartiklar

forskning

Utbildning och

artiklar artiklar

Färre

Fler

6. V  ilka ämnen borde det vara fler/färre artiklar om i Fokus Öresund?

passar till ditt svar. Försök svara på alla frågor. Klipp därefter ut den här sidan och skicka den med posten – portot är bet alt.

Øresundsbron genomför denna undersökning för att göra Fokus Öresund ännu bättre. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker

Säg vad du tycker om Fokus Öresund

Stämmer inte alls

Adress:

Namn:

fyll i namn och adress här:

Om du vill delta i tävlingen

men det räcker att få det med e-mail.

både med posten och e-mail,

och vill fortsätta med det.

både med posten och e-mail

läsa det även om det kom med e-mail.

med posten, men skulle fortsätta att

med posten och vill fortsätta med detta.

8. F  okus Øresund skickas både i en tryckt version med posten och en webversion via e-mail. Hur vill du helst få Fokus Öresund i framtiden? I dag får jag Fokus Öresund …

Øresundsbro Konsortiet Svarspost Nyhetsbrev 201 045 301 203 10 Malmö

betalar portot

Mottagaren

Frankeras ej.


Avsändare:

POSTTIDNING

Øresundsbro Konsortiet Box 4278 203 14 Malmö Tel. +46 (0) 40 676 60 00 redaktionen@oresundsbron.com

B

Nordvästra Europa kan bli ledande inom materialvetenskap Nordvästra Europa ska bli ledande inom materialvetenskap. Det är visionen bakom ett nytt samarbete som inletts mellan industrin och ett 20-tal universitet i Danmark, Sverige, Norge och Tyskland.

Av Magnus Jando, foto Stig-Åke Jönsson, MalmöBild

– Det finns en stor kompetens inom material­ vetenskap i det här området och material­ vetenskap kommer att bli viktigare över hela världen framöver, säger Bengt Streijffert, tidigare direktör för Öresundsuniversitetet och numera verksam som konsult för Lunds Universitet.

Den gemensamma satsningen stärks av det faktum att regionen bygger och planerar flera högteknologiska forskningsanläggningar (se faktaruta), varav ESS i Lund är en. Inom industrin finns tungviktare som till exempel den tyska fordonsindustrin och flygplans­ tillverkaren Airbus i Hamburg.

Materialvetenskap omfattar allt från nanotill bioteknologi och har stark koppling till utvecklandet av nya produkter och material för industrin; det kan handla om nya material till mobiltelefoner eller utvecklandet av lättare och bränslesnålare fordon i en tid av klimat­ förändringar.

– Nu ska vi ta fram olika underlag och planera hur vi ska gå vidare, organisera arbetet och titta på finansieringen. Sedan ska vi ha ett nytt möte i början av juni, säger Bengt Streijffert.

Fakta om nya

I slutet av mars hölls en första konferens i Köpenhamn och Lund. Deltog gjorde ett 50-tal representanter från industri och universitet i Öresundsregionen, Midtjylland, Nordjylland, Västra Götaland, Halland samt Hamburg, Mecklenburg-Vorpommern och SchleswigHolstein i Tyskland. Målet för konferensen var att se om det finns förutsättningar för att gå vidare.

forskningsanläggningar I Hamburg byggs röntgenlaser­ anläggningen XFEL, som har stor betydelse inom flera forsknings­ områden, och PETRA III, en unik synkrotronljusanläggning för rönt­ genbilder. I Lund planeras European Spallation Source (ESS), ett fler­ vetenskapligt forskningscentrum baserat på världens mest kraft­ fulla neutronkanon, och även synkrotronljusanläggningen MAX

– Vi blev överens om att prova olika möjligheter till fördjupat samarbete för att profilera oss inom materialvetenskap, öka kompetensen och ytterst förbättra tillväxten i hela regionen, säger Bengt Streijffert.

IV. Synkrotronljus bildas av elek­ troner i stället för neutroner och ger forskarna ett kompletterande verktyg för att undersöka flera dimensioner av materialens inre. Bengt Streijffert är projektledare för ett samarbete mellan fyra länder i nordvästra Europa om material­ vetenskap.

16 / FOKUS ÖRESUND A PRIL 2009


fokus_2009_02_se  

Redan turistsamarbete vid Femern Bælt Sid 9 Schleswig-Holstein vill inte bli genomfartsland Sid 3 Nordvästra Europa kan bli vetenskapligt ce...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you