Issuu on Google+

FOKUS ÖRESU ND N R 4 S e p t e m b er 2 0 0 8

N Y TT O M Ö R E S U N D S R E G I O N E N

Expertråd till regionen: Här finns konkurrenterna Det räcker inte att känna sig själv när man ska konkurrera om den internationella uppmärksamheten. Det hävdar Martin Boisen,

LEDARE Europas tyngdpunkt flyttas norrut Sid 2

expert på city marketing, som har försökt peka ut några av Öresundsregionens viktigaste konkurrenter i Europa.

Svensk protest mot danskt handelshinder

Sid 4 – 5

Sid 3

”Flaggskepp” kan ge konkurrenskraft Sid 6 – 7 Danska Torpare: Nej till dubbelbeskattning Sid 12

Gänget bakom dansk-svenska Boozt på takterassen till företagshuset i Minc i Malmö.

Två kulturer ger framgång i Malmö Kraften från två kulturer har lotsat det malmöbaserade företaget Boozt till framgång på marknaden för e-handelslösningar.

Nya regler för utländska fastigheter Sid 13

– Quality och speed. Det är Sverige och Danmark personifierat, säger delägaren Lars Munch Johansen. Sid 8 – 9

Stor skillnad på tidningsservice Berlingske och Politiken kan du få till frukost i Skåne på utgivningsdagen utan extra kostnad. Men Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad och Jyllands-Posten tar extra betalt för att skicka

tidningen över sundet. Och Helsingsborgs Dagblad och Jyllands-Posten kommer med posten ett par dagar efter utgivningen.

”Sverige är företagarvänligare än Danmark”

Sid 10 – 11

Sid 14

Anders Borg: Båda måste bli nöjda med skatteavtalet Sista sidan

Johan och Ulrika Faerch driver babysimskola i Malmö.


Det handlar om människor – inte stål och betong Onsdagen den 3 september 2008 flyttade Europas tyngdpunkt längre mot norr, upp mot Skandinavien och Baltikum och lite längre från London, Paris, Amsterdam och Frankfurt eller Milano.

Femern Bælt-bron flyttar Europas tyngdpunkt norrut.

Redaktion: Thomas Hedberg (redaktör) Jacob Vestergaard Magnus Jando Britt Andresen Karsten Längerich Gitte Tage Stoustrup Detta och tidigare nyhetsbrev kan även läsas på www.oresundsbron.com ISSN: 1600-972X Øresundsbro Konsortiet Box 42 78 S-203 14 Malmö Tel. 040 – 676 60 00 Fax 040 – 676 65 80 redaktionen@oresundsbron.com Design: BGRAPHIC Tryck: KLS Grafisk Hus, Köpenhamn Tryckt upplaga: cirka 17.000 ex Internet: cirka 6.000 abonnenter Ansvarig utgivare: Caroline Ullman-Hammer

2 / FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2008

som gör att vi kan spela med på världsplanet inom innovation, forskning, ekonomisk tillväxt och – inte minst – livskvalitet för medborgarna. Ett rikt utbud av möjligheter är frukten av det välstånd, som broarna – de fysiska som pådrivare för de mentala – kommer att skapa.

Den dagen undertecknades regeringstraktatet om att bygga en bro över Femern Bælt av den tyska och den danska trafikministern. En ny stor infrastruktursatsning läggs till raden av stora projeket som Danmark och Sverige har genomfört under de senaste 20 åren.

Men det görs inte med investeringar i järn­vägs­ räls, motorvägar, broar eller tunnlar. Det är människornas idérikedom och förmåga att utnyttja möjligheterna som skapar dynamiken, tillväxten och kvaliteten i vardagen.

Den goda infrastrukturen med vägar, hamnar, flygplatser och järnvägar framhålls som en av de viktigaste konkurrensfördelarna när Öresunds­regionen omtalas i den internationella konkurrensen om investeringar, forskning och tillväxt.

Vi kommer att höra många hyllningstal under den närmaste tiden om perspektiven i Femernprojektet. Och som tur är har riktigt många intressenter redan börjat arbeta för att åstadkomma det egentliga syftet med bron: välfärd för människorna omkring den!

Och med Femern Bælt-bron tillkommer ytter­ligare potentialer: Vi knyts ihop med Nord­tyskland i en region, som noga räknat har 8 – 10 miljoner invånare, men i verklig­ heten blir ett centrum i en region med över 50 miljoner invånare, 30 universitet – och några av världens ledande ekonomier.

Kanske därför att många har varit en del av – eller följt med i – utvecklingen av Öresunds­ regionen. Här betraktades hyllningstalen som fantasifulla och orealistiska år 2000. Men de förverkligades redan fem-sex år senare. Och det var medborgarna som förverkligade dem. Infrastrukturen är bara katalysatorn som får idérikedomen att växa genom bättre kontakter.

Kan alla parter i detta nya perspektivfyllda projekt hitta varandra och arbeta för en utveckling av mentala broar mellan Öresundsregionen och Nordtyskland, så kan vi nu få en storlek

Jacob Vestergaard marknadsdirektör, Øresundsbron

Slopa första klass i Öresundstågen Vid årsskiftet får Öresundstågen en ny operatör, DSB First, som har stora förväntningar på sig. Tågpendlarnas vardag är fortfarande präglad av överfulla tåg och förseningar. Och det är svårt att förstå att man ska ha en halv vagn för förstaklasspassagerare där man inte ens får stå och än mindre sitta trots att tåget är fullt och trots att det nästan alltid finns lediga platser i första klass. Detta skapar ständiga konflikter mellan tågpersonalen och passagerarna.

Därför har jag ett råd till DSB First: Avskaffa första klass i Öresundstågen. Det är viktigare att få plats för fler passagerare och att skapa en bättre stämning på tågen än att behålla en fredad zon för dem som har råd att betala ett högre pris. Om första klass-kupéerna byggs om skapas extra sittplatser och extra ståplatser, tåg­personalen får en bättre arbetsmiljö och passagerarna blir behandlade som kunder och inte som ett problem. Thomas Hedberg, redaktör thh@oresundsbron.com


Svensk protest mot danskt handelshinder Den danska lagen som tvingar svenska företag att föranmäla jobb de ska göra i Danmark, strider mot EG-rätten. Det anser det svenska SOLVIT-centret som sorterar under Kommerskollegium, Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik.

Lagen om utstationering av löntagare Från 1 maj 2008 ska alla utländska företag som utstationerar med­a rbetare i Danmark registrera sig i Registret over Udenlandske Tjenesteydere (RUT). Det innebär

Av Magnus Jando

– Vi har lagt in ärendet mot Danmark till­sammans med vår rättsliga analys som ger vid handen att detta strider mot EG-rätten, artikel 49 om den fria rörligheten. Danska SOLVIT ska ta sig an ärendet, säger Markos Montmar Stavroulakis, jurist och chef för svenska SOLVIT. SOLVIT är ett nätverk med representation i varje EU/ESS-land som ska agera när lagstiftningen kring den inre marknaden inte tillämpas riktigt.

att t ex en svensk rörläggnings­

avsett att fungera och hur de motiverar detta EG-­rättsligt, säger Markos Montmar Stavroulakis.

firma inför varje uppdrag i Danmark måste anmäla bland annat vilka medarbetare som ska göra jobbet, var, samt start- och slutdatum. Detta ska

Särskilda regler för utländska företag behöver inte automatiskt vara i strid med EG-rätten. Det avgörande är just att man kan motivera restriktioner i den fria rörligheten med behovet av att se till att regler på arbetsmarknaden verkligen följs.

göras senast dagen då arbetet påbörjas. Eventuella ändringar i dessa upplysningar måste anmälas senast åtta dagar efter ändringen. Vissa kortvariga former av utstationeringar, högst åtta kalenderdager, behöver inte anmälas. Alla utstationeringar

Från och med den 1 maj i år måste alla utländska företag som utstationerar med­ arbetare i Danmark skicka in en blankett med namn på de medarbetare som ska utföra jobbet, samt var och hur länge till Erhvervsog Selskabsstyrelsen i Danmark. Innan dess ska företaget också ha momsregistrerat sig i Danmark.

Skattekontroll Argumenten bakom ändringen av lagen är bland annat att bättre kunna kontrollera att skatteregler och arbetsmiljölagar efterlevs. Men som anmälningsblanketten är utformad har Markos Montmar Stavroulakis svårt att ser hur myndigheterna bestämt kan koppla till exempel en viss hantverkare till en bestämd arbetsplats, vilket i så fall inte går ihop med syftet bakom lagen.

– Gör det det så är nästa fråga om det uppställda målet kan nås med mindre omfattande åtgärder, det vill säga om åtgärden är propor­tionerlig.

inom byggsektorn ska dock anmälas. Syftet med lagen är att ge bättre kontrollmöjligheter och överblick över utländska företag och deras

Diskriminerande?

anställda för myndigheterna och arbetsmarknadens parter, och

Markos Montmar Stavroulakis tycker också det är oklart vad som gäller för danska företag, verksamma i till exempel Sverige, som utstationerar personal från utlandet för uppdrag i Danmark.

är en följd av ett EU-direktiv enligt vilket medlemsstaterna är skyldiga att se till att utstationerade lön­ tagare säkras samma arbets- och anställningsvillkor som gäller i det aktuella medlemslandet.

– Gäller inte lagen dem så är den diskrimi­ nerande, då kan man enligt EG-rätten bara åberopa skäl som allmän ordning, hälsa och säkerhet för inskränkningar i den fria rörligheten. Danska SOLVIT har fått tio veckor på sig att svara.

– Vi ber dem att förklara hur detta ska gå till, att danska SOLVIT kollar med danska myndigheter hur detta är konstruerat, hur det är

SOLVIT löser problem snabbt För att enskilda och företagare snabbt och enkelt ska få hjälp att komma till rätta med problem som beror på att lagstiftningen kring den inre marknaden inte tillämpas riktigt, har nätverket SOLVIT skapats. Det finns ett SOLVIT-center i varje EU/EES-land. Nätverket har regeringarnas uppdrag att lösa den här typen av problem inom 10 veckor.

FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2008 / 3


Expert på city marketing:

”Öresundsregionen måste definiera konkurrenterna” – Man ska inte bara titta sig i spegeln när man ska konkurrera om den internationella uppmärksamheten. Man ska också försöka definiera sina konkurrenter och deras kompetensområden. Det säger Martin Boisen, docent i social geografi och planering vid universitetet i Utrecht, Holland. A v T h o m a s H e d b e rg , f o t o M a g n u s J a n d o

Martin Boisen är dansk och från Holland följer han med intresse Öresundsregionens ansträngningar att skaffa sig en plats på världskartan. Men han tror inte att omvärlden förstår begreppet Öresundsregionen. Omvärldens uppfattning är snarare att det handlar om ”Köpenhamn och den där andra staden” (Malmö).

Öresundsregionens konkurrenter.

Kampen om uppmärksamhet som lockar företag och turister till en stad eller en region kallas ”city marketing” och har blivit en allt viktigare form av marknadsföring. I Öresunds­

regionen har man nu kommit överens om att skapa ett gemensamt Forum för marknads­ föring av Öresundsregionen där Region Skåne, Malmö Turism, Copenhagen Capacity, Wonderful Copenhagen, Øresundsbro Kon­sortiet, Øresund Science Region och Medicon Valley samarbetar. – Det är bra att ha en gemensam bild av Öresundsregionen, säger Martin Boisen. The Human Capital, som regionen marknadsförs under, är ett starkt varumärke. Att bevara välfärdssystemet är en viktig konkurrens­ faktor. Men man ska inte bara konstatera vad man redan är bra på utan också sätta upp mål för vad man vill bli bra på och vilka som är de viktigaste konkurrenterna.

Konkurrenter över hela Europa – Det ligger nära till hands att se de andra skandinaviska huvudstäderna och möjligen Berlin och Hamburg som de viktigaste konkurrenterna. Men om man tittar på de olika sektorerna är det uppenbart att Öresundsregionen konkurrerar med andra regioner i Europa och särskilt när det gäller de hetaste sektorerna som kunskapsekonomi och life-science. Där kommer den hårdaste konkurrensen från andra regioner än syskon­ regionerna i Skandinavien. Martin Boisen har försökt peka ut Köpenhamns/ Öresundsregionens viktigaste konkurrenter inom olika sektorer:

Mässor och utställningar: Berlin, Stockholm, Milano, Amsterdam, Edinburgh, Manchester, Frankfurt.

Modeindustri: New York, Paris, Barcelona och Milano.

4 / FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2008


Martin Boisen, expert på city marketing, tycker att Öresundsregionen ska definiera konkurrenterna och deras kompetensområden.

Design och kreativitet: Rom, Amsterdam, Berlin och Helsingfors.

Kunskapsekonomi (konkurrens om högutbildad arbetskraft): Stockholm, Helsingfors, London, Pairs, New York, Kalifornien, Schweiz och Japan.

Life science (industriell forskning och utveckling):

Regioner i Nordeuropa Region Öresundsregionen Metropolregion Hamburg Berlin Stockholm-Uppsala-Södermanland

Antal invånare (2007) 3.665.000 4.278.000 3.399.000 2.538.000

Varav i arbete Bruttoregionprodukt (2008) (miljarder SEK) 1.802.000 (49%) 1.231 1.990.000 (47%) 1.193 1.572.000 (46%) 735 1.242.000 (49%) 845

Källa: Øresundsinstituttet.

Stockholm, Leiden (Holland), München och Heidelberg.

Övervärderade varumärken – Titta på vad dina motståndare gör. Vissa städer och platser har ett varumärke som är bättre än innehållet. Oxford och Cambridge är oerhört starka varumärken utan att de nödvändigtvis har lysande utbildningar. Många startar sin utbildning här i Utrecht och tar sedan examen i Oxford. Kommer de sedan tillbaka är det inget problem, men om de stannar i Oxford eller åker till USA , då är det ett problem, eftersom Utrecht förlorar kompetens.

När man väljer var man ska satsa sina marknadsföringspengar är det också viktigt att veta vilka marknader som har expansionsmöjligheter. Enligt Martin Boisen är det främst turism, kunskapssektorn och kongresser. – Många tror att det räcker som marknads­ föring att öka försäljningen eller bygga nytt, men city marketing handlar om vad alla människor i en stad gör. Man måste titta på vad folk vill ha och vilka de är för att dra till sig investeringarna och talangerna. Ju bättre man kan förankra den image som till exempel en stad vill ge av sig själv, desto bättre kan man styra människors associationer.

FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2008 / 5


Guggenheimmuseet, Bilbao. ©FMGBGuggenheim Bilbao Museoa, 2008 Foto: Erika Barahona-Ede

”Flaggskepp” kan förbättra dragningskraften En prestigefyllt byggnadsverk som Malmös Turning Torso kan snabbt bidra till att förbättra en stads image och dragningskraft. Men det räcker inte bara att bygga ett nytt ”flaggskepp”, projektet måste vara genomtänkt och ha en god förankring lokalt. Det säger den kanadensiske forskaren Brian Doucet på Utrecht Universitet i Holland. Av Magnus Jando

– Det finns en risk att det uppstår ett gap mellan den image man vill skapa och verkligheten, säger Brian Doucet som är verksam på det urbana och regionala forskningscentret på Utrecht Universitet. Malmö är med Turning Torso och Västra Hamnen ett tydligt exempel på en gammal industristad som med en ny spektakulär byggnad fått en symbol för det nya Malmö – kunskapsstaden Malmö. I London har den nedlagda hamnverksamheten gett plats till ett spektakulärt affärs- och shoppingområde i Canary Wharf.

Turning Torso, Malmö. ©HSB. Foto: Pierre Mens

6 / FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2008

Med flaggskep avser Brian Doucet storskaliga bygg- och utvecklingsprojekt som spelar en betydelsefull roll i den urbana nydaningen. Flaggskeppen kan fungera som katalysatorer för ytterligare projekt och som ett marknads­ föringsverktyg för stadens nya image. Behovet av flaggskeppsprojekt uppstår ofta i samband med nedläggningen av stora industrier. Industrinedläggningarna ger tillgång till utvecklingsbar mark samtidigt som man behöver skapa ersättningsjobb för de förlorade arbetsplatserna. Flaggskeppen blir ett sätt

att tävla med andra städer om arbetstillfällen, turism och investeringar.

”Starchitects” ger mervärde Som exempel på stora framgångar nämner han omdaningen av hamnområdet i Glasgow i Skottland och när den slitna baskiska industristaden Bilbao1997 fick det nya europeiska Guggenheimmuseet. Det ritades av den berömde arkitekten Frank Gehry. En parallell till den lika berömde Santiago Calatrava som skapade Turning Torso. Brian Doucet talar om ”starchitects” (stjärnarkitekter) – städerna vill ha något unikt, ikoniskt och igenkännbart. Utsidan blir viktigare än insidan. – Guggenheim flyttade snabbt Bilbao från industrins bakvatten till att bli en hipp industristad som kan dra till sig jobb och investeringar. Men det är inte säkert att fördelarna varar för evigt och alla kan inte lyckas i konkurrensen mellan städerna. Finns det t ex tillräckligt med konst, människor och investerare för fler satsningar som Guggenheim?


– Det är för många platser som tävlar och inte tillräckligt med investeringar att tävla om för att det ska gå runt, säger Brian Doucet.

Nöjespark blev flopp I Flint, Michigan, USA, fick t ex den nöjespark som skapades efter att bilindustin lades ner, stänga efter kort tid. Och en del projekt är mycket litet integrerade med staden i övrigt. I Rotterdam förvandlades det gamla hamn­ området på den södra sidan av floden Maas, Kop van Zuid, till bostäder, kontor och offent­ liga byggnader, bland annat en teater. Norra och södra sidan förenades av den påkostade Erasmusbron. En ”ikonisk” investering, enligt Brian Doucet. – Man satsade på att bygga en dyrare bro än nödvändigt som en programförklaring som visade att regeringen trodde på projektet.

Men även om bron blivit ett landmärke och symbol för Rotterdam och företagen har stannat, så har konkurrenten Amsterdam fortfarande en adress som klingar bättre. Kop van Zuid har inte blivit den magnet för turism och företagsetableringar som man tänkte, och den sociala skiljelinjen mellan södra och norra sidan finns fortfarande kvar. En viktig frågeställning inför alla dyra flag­g­ skepps­projekt är därför hur väl de är inte­ grerade i staden och bland invånarna i stort. – Drar alla fördel av dem eller är effekten koncentrerad till få områden? Tränger de ner till alla nivåer av samhället? En förutsättning för framgång är att flaggskeppen är accep­ terade av och används av lokalbefolkningen, säger Brian Doucet.

Nytt landmärke i Köpenhamn Köpenhamns hamn står inför en gigantisk omdaning de kommande decennierna. Tusentals kvadratmeter arbetsplatser och bostäder ska skapa i och kring Nordhavnen. Vid Marmormolen samlas alla FN-organ i en spektakulär ny stadsdel ute i vattnet. – Utvecklingen av Nordhavnen är ett enormt stort projekt. Det motsvarar 620 fotbolls­ planer och om tio år har vi påbörjat en del, men hela området kommer att ta kanske 20-30-40 år, säger Pernille Garde Abildgaard, presschef i By & Havn, som utvecklar hamn­ områdena. Nordhavnen kan totalt rymma nästan 40.000 invånare och lika många arbetsplatser. I en första omgång planeras för 2.000 bostäder och 200.000 kvadratmeter företagsmark. En idétävling avslutas i september och en domarkommitté väntas sedan utse en eller flera vinnare kring årsskiftet. En stadsplan är tänkt att antas nästa år. Byggstart är planerad till 2010. Projektet Marmormolen (Marmorkajen) nära Langelinie (känt särskilt för Den lille Havfrue) ligger något närmare förverkligande. Här finns

en övergripande plan för området, framtagen av 3XN Arkitekter. En arkitekttävling ska konkretisera idéerna. Tävlingen avslutas i september och vinnaren utses i slutet av året. Marmormolen knyter stadsdelen Østerbro mycket närmare till hav och vatten. Formgivet som tre öar som ökar kajlängden med hela 1,3 kilometer. Projektet förbinder stadsdelen och därmed hamnen med både Østerbro och Langelinie. Från Østerbro ska en gång- och cykelbro gå direkt till det nya och livaktiga hamnområdet, vilket innebär att de boende i framtiden slipper att forcera järnvägspår och trafikerade vägar för att komma fram till vattnet. Förbindelsen mellan Marmormolen och Langelinie blir spektakulär: en bro med ett 160 meter långt spann 65 meter över vattenytan ger en utsikt över hela centrala Köpenhamn och hamnen. Den östra delen av Marmomolen blir säte för ett samlat nytt FN-kontor på 45.000 kvadratmeter med 1.000 anställda. Det nya komplexet ska placeras där UNICEF:s lager nu ligger och är planerat till 2012.

Marmormolen är den mest spektakulära byggnaden i utvecklingen av Nordhavnen i Köpenhamn.

FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2008 / 7


Svensk kvalitet och dansk effektivitet har förenats i Malmö Dansk-svenska Boozt har byggt upp en egen affärsmodell för e-handel där man skapar en fullt fungerande webshop inom loppet av 30 dagar. Kraften från två kulturer har lotsat det malmöbaserade företaget dit där man är i dag. – Quality och speed. Det är Sverige och Danmark personifierat, säger delägaren Lars Munch Johansen. Av Kajsa Jakobsson, foto Stig-Åke Jönsson, MalmöBild

E-handel är en starkt växande marknad med enorm potential:

Henrik Haagen är VD för Boozt och har flera års erfarenhet av dansk-svenska företag. – Att vi etablerat oss i Malmö har en del att göra med att Sverige har en annan tradition än Danmark av att handla på nätet.

Fakta om Minc Minc startade 2002 och ägs av Malmö stad. Mincs verksamhet består i dag av Minc/Incubator, Minc/Workspace och Minc/Meetings. Minc/Incubator arbetar med att

– Online handeln växer med 20 procent i månaden, konstaterar Henrik Haagen, dansk VD för bolaget. – Våra btb-kunder (business to business) köper hela vårt system – från tekniskt system, hem­sidesdesign och marknadsföring till kund­ kontakter och leverans. Vi går in i satsningen och blir gärna partners, berättar han. Enligt Boozt-gänget innebär deras affärs­ modell en snabb väg för kunden att nå resultat. Istället för att köpa kompetens från olika håll får företagen någon som kan hålla i hela kedjan och som dessutom driver den färdiga butiken.

Tolv i Malmö och 20 i Hanoi

– I en vanlig butik består personalen av fysiska människor som tar hand om kunderna. Tänk dig istället en personalfri butik med kunder som dessutom är osynliga, säger Jesper Arvidsson och anstränger sig för att förklara komplexiteten i arbetet med webshopar. Det finns så många olika riktningar en kund kan gå, fortsätter han. Det gäller att fånga upp kunden och leda honom i rätt riktning. Det är flera kombinerade aktiviteter som ska samspela. – Det är extremt komplicerat att arbeta med e-handel och bygga upp en affärsmodell, fyller Henrik Haagen i. Vi har kunder från hela världen så vi måste till exempel kunna hantera många olika sorters betalkort.

Varför startar två drivna danska affärsmän sitt företag i lilla Malmö?

stötta entreprenörer genom coachning och expertrådgivning, kontakter till kapital och strategisk utbildning. I dag finns 23 bolag i inkubatorn och 27 bolag har lämnat programmet.

Boozt startade sin verksamhet för knappt ett år sedan och idag har företaget 12 anställda som sitter på MINC (Malmö Incubator) i Malmö samt 20 personer i Hanoi. Teknik och marknads­föring sköts delvis från Vietnam.

Minc/Workspace är ett kontors­ hotell med en modern, flexibel och högteknologisk kontorsmiljö för företag som vill vara i en innovativ miljö tillsammans med andra entreprenörer. Minc/ Workspace har för närvarande 35 bolag, bland annat Boozt. Minc/Meetings är en mötesplats för entreprenörer, innovatörer och näringslivet.

8 / FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2008

Idén bakom affärsmodellen kommer från Henrik Haagen och Lars Munch Johansen. Båda är danskar och delägare. Även flera av de anställda är danskar och några är svenskar, varav Jesper Arvidsson är en. Med erfarenhet från bland annat England, som enligt honom ligger något år före oss inom e-handel, är han ansvarig för butikerna tillsammans med kollegan Carsten Blom-Hanssen. Och det är inte vilka märken som helst de har i sin kedja av butiker på nätet; InWear, Dyrberg/Kern, Tiger of Sweden för att nämna några.

– Sverige har en annan tradition än Danmark av att handla på nätet. Här finns en helt annan kultur som tänker större, säger Henrik Haagen. – Den danska mentaliteten är ”pushigare” än den svenska, säger Jesper Arvidsson. Det är nu, nu, nu som gäller och inte i morgon. Det är också nyckeln till att lyckas on-line. Vi svenskar är lite mer diplomatiska. Lars Munch Johansen i sin tur menar att Sverige har lite mer av ”relationsship selling”, som han uttrycker det. – Som affärsmän introducerar man varandra för kontakter – om man får förtroende för varandra. Det handlar mer om respekt och förtroende. Och det innebär ju för min egen


del att jag måste uppföra mig ordentligt för att vinna förtroende. Det är liksom lite mer gentlemannaskap över det hela.

– Vi växer två- eller tresiffrigt varje månad. Nästa år räknar vi med en omsättning på över 100 miljoner kronor, säger Henrik Haagen.

”Boost your business”

Av all handel utgör näthandeln i Sverige och Danmark ungefär 10 procent idag. Henrik Haagen menar att det helt enkelt finns för få online butiker.

Henrik Haagen har även tidigare gjort affärer i Sverige. Redan för sex år sedan började han att arbeta på svenska sidan sundet, vilket så småningom ledde till att han startade företaget Tvins tillsammans med svensken Anders Schoug. Tvins är en slags motsvarighet till TV-shop. Arbetet gav mersmak och Tvins blev en grundsten till Boozt - Boozt som i ”Boost your business”, fast med ett z.

Danskt och svenskt när det är som bäst. Eller quality och speed som de själva uttrycker det. Fr v Henrik Haagen, Lars Munch Johansen och Jesper Arvidsson i den illgröna workspaceavdelningen på MINC i Malmö.

– Med vårt koncept har vi inga konkurrenter i Norden idag, säger han. I Tyskland finns det en som heter De Facto Group.

Boozt-gänget lyser av självförtroende och tillförsikt inför framtiden. Redan nästa år ska de gå med vinst.

FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2008 / 9


Tidningarna håller sig inom gränserna Möjligheten till ”öresundsprenumerationer” varierar kraftigt hos skånska och danska tidningar. Läsare av Politiken och Berlingske i Skåne betalar samma pris som danska läsare och får den lika tidigt. Den som vill ha Jyllands-Posten får däremot vara beredd att betala 47 danska kronor extra varje dag. Av Mikael Ringman

Ahmad Esmaeili säljer danska tidningar i TT-butiken i centrala Malmö. ”Mina kunder har frågat efter dem, så jag tar in dem”, säger han.

Danska tidningar som kan fås till svensk frukost Fyra danska tidningar har avtal

En rundringning som Fokus Öresund har gjort visar att tidningsläsandet kring Öresund till allra största del håller sig inom landsgränserna. Relativt få tidningar säljs på den andra sidan Öresund. De öresundskampanjer som sker står danska tidningar för. Politiken, Berlingske och Børsen har ända sedan den första tiden efter Øresundsbrons öppnande funnits i de svenska Tidningsbärarnas ordinarie distribution. Det innebär att tidningarna ligger i skånska brevlådor senast klockan halv sex på morgonen.

intresserade, de har sina egna tidningar. Problemet för oss är att hitta rätt kampanj­ kanal. Det går 99 svenskar på varje dansk, berättar Poul Skøtt, försäljnings- och marknadschef på Politiken.

Politiken genomförde en kampanj mot skånska läsare inför sommaren, dock med ganska magert resultat.

– Men intresset avtog lika snabbt igen. Sedan dess har upplagorna varit i stort sett oförändrade trots att det har flyttat flera tusen danskar till Skåne varje år. Personligen tror jag att det beror på att danskarna pendlar till jobb i Danmark och läser tidningen där. Har de någon tidning hemma skulle jag tro att många har en svensk tidning. Då kan de följa

Sverker Andersson, utvecklings- och försäljningsansvarig på Tidningsbärarna, säger att den allra första danska prenumerations­ kampanjen efter Øresundsbron var lyckad. Då tecknade många skåningar sig för prov­ prenumerationer.

med Tidningsbärarna som innebär att de kan delas ut på morgonen tillsammans med svenska tidningar. De är: Politiken

160 exemplar

Berlingske

300 ex vardag

Børsen BT

”99 svenskar på en dansk”

400 helg 100 ex 15 ex

– Det har flyttat många danskar till Skåne och det är dem vi vill nå. Svenskarna är inte

Hur har dina medievanor förändrats sedan du började pendla över Öresund? Danskarnas användning av svenska medier

Procent Mycket mera

TV

Lite mera

Radio

Oförändrat

Dagstidningar

Lite mindre

Distriktstidningar

Mycket mindre

Internet Svenskarnas användning av danska medier TV Radio Dagstidningar Distriktstidningar Ica-butiken i Bunkeflostrand har många danska kunder och har ett urval danska tidningar på sin tidningshylla.

10 / FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2008

Internet 0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


med i vad som händer där de bor och där deras barn går i skolan. Så hade jag själv gjort om jag flyttat till Danmark, säger Sverker Andersson.

försöka bör man vara en regional tidning. HD är, även om den trycks i 80.000 exemplar, en lokaltidning, säger Thorbjörn Falk, marknadschef på HD.

Tidningsbärarna delar ut 500 – 600 danska tidningsexemplar i Skåne. Dock ingen från Jyllands-Posten. Marknadschefen Karsten Jeppesen säger att Jyllands-Posten har diskuterat kampanjer men att man har valt att avstå.

Sydsvenskan är en regional tidning. Men inte heller den söker nya läsare på dansk sida.

– Danskar som flyttar till Sverige arbetar i Köpenhamn och har tillgång till tidningar där. Vi har inte något särskilt erbjudande som riktar sig till dem. Däremot har de möjligheten att prenumerera på webbupplagan av vår tidning, säger Karsten Jeppesen.

Dyrt få JP till Skåne

– Det var en hajp precis i början efter Øresundsbrons öppnande. Då hade vi ett redaktionellt samarbete med Berlingske och vi gav ut en Köpenhamnsguide som blev väldigt uppskattad. Sedan planade det ut. Vi har fortfarande ett annonssamarbete med Berlingske. Men några prenumerationskampanjer på den danska sidan är inte planerade, säger Pernilla Thelander, marknadschef på Sydsvenskan, som hänvisar till nätet och till ett tiotal inköpsställen i Köpenhamn där man kan köpa lösnummer av Sydsvenskan.

Jyllands-Posten tar ut en hög portokostnad för att distribuera tidningen till andra sidan Öresund, 47,25 DKK per dag. På helger är priset dubbelt så högt, 94 kronor. Tidningen skickas i efterhand, ”några tidningar åt gången”, enligt Jyllands-Postens kundservice.

Lösnummerförsäljningen av danska tidningar i Malmö har fått ett litet uppsving efter de senaste årens danskinflyttning. I villaförorten Bunkeflostrand nära brofästet säljs i den lokala Ica-butiken ett antal danska veckotidningar och Ekstra Bladet. Men inga morgontidningar.

Helsingborgs Dagblad har ett enhetspris för prenumerationer inom Norden, 30 kronor i porto per dag. Priset är detsamma oavsett om tidningen skickas till Helsingør eller Reykjavik .

– Vi hade även morgontidningar i början. Men våra kunder köpte dem inte. När de kom hem från jobbet efter en hel dag i Danmark orkade de inte läsa någon morgontidning, säger butikschefen Martin Nerheden.

Stora skillnader i service vid leverans över sundet Tidning

Extra kostnad

Berlingske

ingen extra kostnad* samma dag

Utdelning

Helsingborgs Dagblad

30 SEK/dag

post

Morgenavisen/ 47,25 DKK/dag, Jyllands-Posten 74,75 DKK/helgdagar post Sydsvenskan

6,70 SEK/dag

Politiken

ingen extra kostnad* samma dag

Dagbladet Børsen 7 DKK/dag B.T.

samma dag samma dag

ingen extra kostnad* samma dag

Så här mycket skiljer sig service och pris åt mellan de olika tidningarna i Öresundsregionen. Uppgifterna har inhämtats från respektive tidnings abonnemangsavdelning. * Gäller många, men inte alla, adresser i Skåne.

– Vi arbetar mot danska annonsörer, men inte mot danska läsare. Ska man överhuvudtaget

Öresundspendlarna vill ha nyheter från båda sidor A v T h o m a s H e d b e rg

Öresundspendlarna är intresserade av nyheter från både Danmark och Sverige. Och deras medievanor har förändrats radikalt sedan de började pendla över Öresund. Det visar en undersökning som Øresundsbrons analys­ avdelning gjorde i juni i år.

Samtidigt vittnar de flesta om att deras medievanor har förändrats av att de pendlar mellan två länder. Nästan hälften av danskarna använder svenska medier mycket mera nu. Drygt var fjärde svensk använder danska medier mycket mera. Se diagrammet.

Undersökningen omfattar 263 danska och 97* svenska bilpendlare som ingår i Øresunds­ brons pendlarpanel. 98 procent av pendlarna bor i Sverige och arbetar i Danmark.

Danskarna föredrar lokala nyheter, information om bostadsmarknaden, shopping/konsumtion och service, vilket avspeglar att det till stor del handlar om danskar som nyligen har flyttat till Sverige och behållit sina jobb i Danmark. Svenskarna är mest intresserade av infor­m ation om trafik och väder, arbetsmarknad och utbildning samt riksnyheter, vilket är naturligt eftersom de ofta är nya på den danska arbets­m arknaden.

70 procent av danskarna är mycket eller ganska intresserade av vad som händer i Sverige. Svenskarnas intresse för Danmark är ännu större – 77 procent. Och även om några pendlare är måttligt intresserade av det som inte är deras fosterland så är ingen helt ointresserad.

Tre av fyra pendlare anser att de får den information de behöver från både Sverige och Danmark. Men en av fyra vill ha mer information om det land där de inte är medborgare. Danskarna saknar mest lokala nyheter från Sverige och svenskarna vill ha mer service­ information (trafik, väder etc) från Danmark. Mycket tyder på pendlarnas medievanor har påverkat deras kunskaper i danska/svenska. 43 procent av danskarna tycker att de kan tala svenska bra eller mycket bra. Motsvarande siffra för svenskarnas kunskaper i danska är 47 procent. När det gäller förmågan att skriva sjunker siffran till drygt 30 procent för både danskar och svenskar. * Antalet svenska pendlare är i minsta laget vilket betyder att resultatet ska tolkas försiktigt.

FO K US Ö R ES U N D S EP T EM B ER 20 0 8 / 11


Danske Torpare protesterar mot dubbelbeskattning Föreningen Danske Torpare anser att de danska skattemyndig­ heterna tolkar den nya svenska kommunala fastighetsavgiften felaktigt. Konsekvensen blir att danskar som har sommarstugor i Sverige får betala för mycket i fastighetsskatt. Av Nils Francke

Antal fritidshus som ägs av danskar Andel av alla Antal fritidshus Kronoberg (södra Småland) 1.942

25%

Kalmar

344

1%

Blekinge

494

5%

1.984

6%

906

4%

Skåne Halland Källa: SCB

– Det är ett sätt att smyga in dubbelbeskattning bakvägen, säger Per Bonke, ordförande i Danske Torpare, som representerar fler än 10.000 sommarstugor i Sverige som ägs av danska skattebetalare. Därför har föreningen, som Per Bonke uttrycker det, försökt få politikerna att kavla upp ärmarna och vänt sig till skatteministeriet för att påverka hur SKAT i Danmark ska tolka den nya svenska kommunala avgiften för fast egendom. Den svenska kommunala avgiften ersatte vid årsskiftet den statliga svenska fastighetsskatten. Den nya avgiften är lägre än den tidigare statliga skatten, men nu kan de danska husägarna inte längre avräkna avgiften mot den danska fastighetsskatten. – Vi betalar gärna skatt men inte mer än vad som är rimligt. Därför har vi vänt oss till skatteministern med ett konstruktivt inlägg för att påverka tolkningen av den svenska skatten.

Det som vi anser är avgörande är att den svenska avgiften generellt kommer att fungera på ett sätt som motsvarar den danska fastig­ hetsskatten. Därför ska våra medlemmar, som var fallet före 2008, kunna avräkna avgiften i sin danska fastighetsskatt, säger Per Bonke. Den svenska avgiften är antingen ett fast belopp på 6.000 SEK per år som huvudregel eller undantagsvis en procentsats på maximalt 0,75 procent av taxeringsvärdet. Hur avgiften ska tolkas är en källa till oenighet mellan Danske Torpare och de danska skatte­ myndigheterna. – För skatteministeriet har det varit en avgörande skillnad att fastighetsavgiften, i motsats till den tidigare fastighetsskatten, har en övre gräns på 6.000 SEK. När vi inte kan göra någon avräkning får vi alltså betala full fastighetsskatt i Danmark och full fastighets­ avgift i Sverige, eller skatt två gånger för samma egendom, säger Per Bonke.

PS: Lagförslag ska förhindra dubbel skatt Efter intervjun med Per Bonke har skatte­ minister Kristian Jensen lag fram ett lagförslag som ska förhindra att danska ägare av svenska fritidshus betalar dubbel skatt på sina fastig­ heter. Om folketinget hinner besluta om lagen före årsskiftet får den effekt från och med 2009, men inte för skatteåret 2008.

12 / FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2008


Nya regler för utländska fastigheter Beskattningen av danskars utländska bostäder påverkas också av en EU-dom. Ett avgörande i EG-domstolen säkerställer att danska skattebetalares fastigheter i utlandet inte beskattas hårdare av det danska skatteväsendet än deras egendomar i Danmark. Det är den så kallade Jäger-domen som får effekt för danska skattebetalare, däribland danskar som äger fritidshus i Sverige. Men det är alltså inte givet på förhand att skattebetalaren kan få pengarna tillbaka. Skatteministeriet har utarbetat en modell för beräkning av utländska egendomars värde, som kräver noggrann genomläsning och uträkning innan bostadsägarna kan ställa krav på eventuell återbetalning av för mycket i betald fastighetsskatt.

EU underkänner danska regler

Enligt specialkonsulent Hans Wørmer på SKAT i Danmark finns det i deklarationerna för 2007 över 32.000 registrerade egendomar i utlandet, som ägs av danska skattebetalare med fast bostad i Danmark. De nya riktlinjerna har redan trätt i kraft, men SKAT kan ännu inte överblicka hur många skattebetalare som kommer att kunna få pengar tillbaka.

Jäger-domen går ut på att en EU-medlemsstat inte får beskatta fastigheter i utlandet högre än i hemlandet belägen egendom. Det är den danska beskattningen av utländska fastigheter, som till viss del underkänts av domen. Då Jäger-domen rör ett fall från 1998 kan en berörd skatte­ betalare få en ny bedömning

– Fallen behandlas i de regionala skatte­ centren, så det är för tidigt att säga hur många som har vänt sig vänt sig till SKAT. Det har precis varit semestertider och bostadsägarna ska först komma underfund med hur de ska gå vidare med det, säger Hans Wørmer.

av grunderna för beskattningen från och med 1998 till och med 2007, om beskattningen under den perioden inte har levt upp till de nya reglerna.

Ø-mail ger snabba nyheter om Öresundsregionen Øresundsbron ger också ut nyhetsbrevet Ø-mail

Antalet gifta dansk-svenska par minskar

Øresundsbro Konsortiet ska betala 70.000

med snabba nyheter om Öresunds­regionen.

Trots att danskarna fortsätter att flytta till

SEK i årlig fiskeavgift

Ø-mail kommer ut ett par gånger i månaden

Sverige så minskade antalet bröllop mellan

Øresundsbro Konsortiet ska betala 70.000 SEK till

via e-post. Du kan abonnera på Ø-mail via vår

danskar och svenskar förra året med fem

Fiskeriverket i årlig fiskeavgift för fångstbortfall för

hemsida eller genom att skicka e-post till

procent jämfört med 2006. Totalt gifte sig

det svenska yrkes- och fritidsfisket i Öresund. Det

redaktionen@oresundsbron.com Här följer en

302 svenskar med en dansk och det var

konstaterar Miljööverdomstolen i sin dom i det

kort sammanfattning av de nyheter som har

framförallt danska män som gifte sig med

överklagade målet rörande Öresundsförbindelsens

kommit ut via Ø-mail sedan förra numret av

en svensk kvinna.

inverkan på det allmänna fisket. Miljööverdomstolen avslår däremot övriga yrkanden om fiskeavgift

Fokus Öresund. Nyheterna kan läsas i sin helhet på www.oresundsbron.com

Øresundsbron 8 år 1 juli:

samt kompenserande utsättning av glasål.

66.000 personresor varje dag Färre svenskar fick jobb i Danmark

Första halvåret 2008 körde 18.700 fordon

Tung s-politiker kräver

under sommaren

över Øresundsbron varje dygn. Det är tio procent

att sverigedanskar får rösträtt

Antalet svenskar som får sitt första jobb

fler än under samma halvår förra året och nästan

Den tidigare skatte- och näringslivs­m inistern

i Danmark har minskat med 9 procent i juni

tre gånger så många som under första halvåret

Ole Stavad (s) pläderar i sitt grundlagstal för

och juli i år (vecka 23 till och med vecka 30)

2001. Antalet tågresenärer har ökat motsvarande

att ändra den 55 år gamla grundlagen, som

jämfört med motsvarande period i fjol. Det

och dagligen görs det nu 66.000 personresor

säger att rösträtt till folketinget kräver

är ett trendbrott efter en stadig ökning av

över Øresundsbron.

bosättning i Danmark.

Succé för elektronisk deklaration

Färre danskar flyttar till Skåne

tillgången på svensk arbetskraft under våren. Utlänningar i Sverige får vänta

Skat Øresund hoppades på tio procent. Vid sista

Nya siffror från Statistiska Centralbyrån visar

på nya ID-kortsregler

inlämningsdatum den 1 juli står det klart att

att antalet danskar som flyttade till Skåne under

Det blir inte enklare att få ett svenskt ID-kort

möjligheten att deklarera elektroniskt blivit en

första kvartalet 2008, minskade med 21 procent

redan till årsskiftet. En statlig utredning har

succé redan det första året: närmare 40 procent

jämfört med samma period förra året.

föreslagit att polisen skulle ta över uppgiften

av alla gränspendlare har valt den smidiga

från 2009, men ärendet bereds fortfarande

lösningen.

av regeringskansliet.

FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2008 / 13


Det finns avgjort en barriär för danskar att köra ”hela vägen” till Sverige, samtidigt som de utan vidare kör mellan Fyn och norra Själland. Det säger Johan och Ulrika Faerch, som driver babysimskola i Malmö och i Farum.

”Sverige är företagarvänligare än Danmark” Var inte rädd för att starta företag i grannlandet. Det finns massor av gratis och bra hjälp. Men Sverige är företagarvänligare än Danmark. Det tycker det dansk-svenska paret Johan och Ulrika Faerch, som har levt och arbetat på båda sidor av Öresund. Nu driver de en babysimskola i Malmö och i Farum på Sjælland.

Av Magnus Jando, foto Stig-Åke Jönsson, MalmöBild

Ett tiotal föräldrar sjunger barnramsor tillsammans med sina telningar i bassängen på Swimmix i Limhamn. Lek och mys är en viktig del i lärandet, menar före detta elit­ simmaren Ulrika Faerch, som driver Swimmix tillsammans med sin danske make Johan. 2.000 familjer kommer varje vecka till skolan som startade 1994 och till att börja med hyrde in sig i olika anläggningar. Nu driver Faerchs i egen regi förutom bassängen i Limhamn också två i Farum. Efter att ha långpendlat mellan Stockholm och Ålborg slog de först ner sina bopålar utanför Köpenhamn innan de flyttade till Malmö. Ulrika och Johan kan med andra ord beskrivas som

14 / FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2008

riktiga öresundsbor och har hunnit göra en hel del erfarenheter av skillnaderna mellan broderfolken och av hur det är att driva företag i respektive land.

”Danskar mer krävande” – Danskar är mycket mer utagerande och uttalat kritiska. De säger till direkt när något är dåligt, svensken pratar i omklädnings­ rummet. Håller vi föredrag lyssnar svensken medan dansken frågar, berättar Ulrika. Är då dansken gnällig eller bara mer ärlig än de tysta svenskarna?


Abonnera på FOKUS ÖRESUND JA, TACK

Jag vill gärna beställa nyhetsbrevet Fokus Öresund Språkversion

danska

svenska

Jag vill få nyhetsbrevet via e-post till denna e-postadress:

Frankeras ej. Mottagaren betalar portot

  E-post

Jag vill få det tryckta nyhetsbrevet till nedanstående postadress

NEJ, TACK

Jag vill gärna avbeställa nyhetsbrevet Fokus Öresund

Jag vill ändra adress/kontaktperson

Øresundsbro Konsortiet Svarspost Nyhetsbrev 201 045 301 203 10 Malmö

  Namn   Företag   Adress   Postnr och ort   Land Fokus Öresund kan även beställas via e-post med ovanstående uppgifter till redaktionen@oresundsbron.com

– Jag tror dansken är osäker på om det han ska få är tillräckligt bra, svensken litar på att folk vet vad de sysslar med, säger Johan. Erfarenheterna har gjort dem mer medvetna om behovet av bra information. I kontakten med danska kunder måste man vara mer tydlig och skarp och berätta om vad som ingår, hur undervisningen fungerar, föräldrarnas roll och liknande. Paret Faerch upplever Sverige som ett mer företagarvänligt land än Danmark, som ju annars har en småföretagar- och köpmans­ kultur. När de skulle starta företaget och träffade representanter för den svenska skatte­ myndigheten fick de mycket god service, ett visitkort i handen med tillägget: ”ring mig om det är något ni undrar”. På Skat i Danmark handlade det mest om vad de inte fick göra som företagare. På de danska kommunkontoren i blev de runtskickade bland tjänstemännen.

danskt kvalitetstänkande när det gäller design och arkitektur och smidigheten med Dankort – Johan fick vänta ett och ett halvt år innan han kunde få ett svenskt personnummer och därmed ett svenskt id-kort och möjligheten att t ex teckna telefonabonnemang. Den lägre danska bolagsskatten är också på det danska pluskontot, men framförallt tycker de att det danska Flexicurity-systemet på arbetsmarknaden är betydligt bättre än det svenska sist in – först ut. – Då kan man tänka att vi förstås tycker det för att vi är företagare, men det är också bättre för medarbetarna i övrigt. Det får effekter för alla på företaget om en inte funkar i gruppen. Svensken har i grunden svårare för förändringar, säger Ulrika. – I Sverige byter man inte jobb ens ifall man inte trivs, avslutar Johan.

– Man fick känslan av att de skulle hävda sig, visa att de hade makt.

Enklare i Sverige Administrationen är också enklare i Sverige. Arbetsgivareavgiften motsvaras av många fler avgifter i Danmark. I gengäld lovordar de

FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2008 / 15


Avsändare:

POSTTIDNING

Øresundsbro Konsortiet Box 4278 203 14 Malmö Tel. +46 (0) 40 676 60 00 redaktionen@oresundsbron.com

B

Sveriges finansminister:

Det är viktigt att båda länder är nöjda med skatteavtalet – Skatteverkets utredning visar att Sverige missgynnas av skatteavtalet mellan Sverige och Danmark. Men innan vi tar kontakt med Danmark måste vi se om och hur det eventuellt kan förbättras. Det är viktigt att båda länder är nöjda med avtalet. Det säger Sveriges finansminister Anders Borg, som nu första gången uttalar sig om hur han ser på utfallet av skatteavtalet från 2003. Vi ställde fyra frågor skriftligt till Anders Borg och redovisar här hans svar:

kan förbättras. Detta måste göras innan vi inleder samtal med Danmark.

1. Skatteverket har på finansdeparte­ mentets uppdrag gjort en utvärdering av skatteavtalet som visar att bara 28 procent av arbetspendlarna över Öresund omfattas av skatteutjämningen. Anser du att det är rimligt?

3. Toppcheferna i Sveriges Kommuner och Landsting skrev i somras en debatt­ artikel i Berlingske Tidende med följande budskap: ”Det nuvarande skatteavtalet mellan våra länder innebär att de svenska kommunerna får bära en större kostnad än de danska. Det är mycket viktigt att denna obalans rättas till.” Håller du med om det?

– Eftersom skatteutjämningen enbart omfattar anställda i enskild tjänst och inte offentlig­ anställda samt endast de personer som har en inkomst över 150.000 DKK, det vill säga oftast inte dem som säsongs- eller deltids­ arbetar, är det en relativt stor grupp som inte omfattas av avtalet. Den utvärdering som Skatteverket har gjort visar att avtalet inte är helt tillfredsställande. Finansdepartementet arbetar därför med att se över om vi kan förbättra det. 2. Skatteverket föreslår en rad ändringar som leder till ett ökat utjämningsbelopp och en rättvisare fördelning mellan länderna. Har finansdepartementet tagit några kontakter med Danmark för att få en ändring till stånd? – Det pågår ett arbete inom Finans­ departementet med att vidare utvärdera avtalet och se om och hur det eventuellt

16 / FOKUS ÖRESUND SEPTEMBER 2008

– För att ett skatteavtal ska vara långsiktigt hållbart är det givetvis viktigt att båda länder är nöjda. Nu visar Skatteverkets utvärdering att Sverige missgynnas och då är det viktigt att vi arbetar vidare med att se om, och i sådana fall hur, det kan förbättras. 4. Ser du några andra modeller för skatte­utjämning som är bättre, till exempel att man betalar statlig skatt där man arbetar och kommunal skatt där man bor? – Det finns en rad faktorer att beakta när man ska se vilken modell för skatteutjämning som är den bästa. Med tanke på att vi arbetar med frågan just nu är det tyvärr för tidigt att säga vilken som är den bästa.

Sveriges finansminister Anders Borg förbereder en omförhandling av skatte­a vtalet med Danmark. Foto: Carl-Johan Friman.


fokus_2008_04_se