Issuu on Google+

FOKUS ÖRESU ND NR 1 FEBRUARI 2008

NYTT OM ÖRESUNDSREGIONEN

Om tio år pendlar en av sju från Malmö till Köpenhamn Pendlingen över Öresund fortsätter att öka i snabb takt. Redan om tio år beräknas 14 procent av arbetskraften i Malmö pendla till Köpenhamn. Det framgår av Øresundsbrons långsiktiga trafik­

prognos, som spår fortsatt flyttning av danskar till Malmö och stor brist på arbetskraft i Köpenhamn.

LEDARE Den tysta revolutionen Sid 2 Fartsyndare på bron kontaktas för samtal Sid 17

Sid 3

De valde Malmö för att slippa bilköerna

Pia Bak-Fredriksen, psykolog.

Hon ger råd till ”försiktiga svenskar och ”pushiga danskar”

Marie Louise och Christian Rohde är typiska representanter för pendlarna över Öresund. Han pendlar med bil och hon pendlar med tåg. I sin nya villa i Vintrie i Malmö bor de bra och pendlar till Köpenhamn utan att behöva sitta i bilköer. – Vi har köpt hus med tanke på att stanna i Malmö. Vi har ett barn på väg och har fått vänner här, säger Christian Rohde.

Sid 8 – 9

Sid 4 – 5 Jarl Samuelssson, vd för DSBFirst.

Pendlare nekas läkarvård i Danmark Många danska läkare avvisar öresundspendlare, trots att alla som pendlar över Öresund har rätt till sjukvård både i Sverige och Danmark. Det visar en undersökning som Øresundsbron har gjort.

Var femte deltagare, som utnyttjar den danska sjukvården, har blivit nekad behandling för att han/hon bor i Sverige. Sid 6 – 7

2010 blir tufft år för tågpendlarna I år kommer Citytunnelns borrmaskiner fram till Malmö Centralstation och 2010 inleds en omfattande ombyggnad av stationsbyggnaden och bangården. Det blir en stor utmaning för

järnvägsbolagen och tågpendlarna när tågen under ett år ska klara sig med sex spår i stället för dagens tolv. Sid 12 – 13

Han kräver Øresundståg som håller tiderna Sid 10 – 11 Skånetrafiken vill ha fler tåg från Svågertorp Sid 11 Dansk minister vill inte ta bort alla gränshinder Sid 18


Den tysta revolutionen Jag träffade några pendlare häromdagen. Några av Øresundsbrons riktigt goda kunder. De som förkroppsligar den revolution som pågår runt Öresund på arbets- och bostads­ marknaden. Pendlarna talade mycket om fördelarna med att ha en tillvaro på båda sidor om sundet – och om nackdelarna, bland annat några tips till oss på Øresundsbron hur vi skulle kunna göra det bättre för pendlarna. Men så sa en av dem: ”Och så har jag varje dag världens vackraste väg till arbetet”. De andra nickade. Det blev tyst ett ögonblick – och så tog snacket fart igen. Det är härligt att inte allting handlar om pengar, praktiska saker och gränshinder. Det är en enorm strukturförändring som pågår i vår region i dessa tider. En mental förändring av stora dimensioner, som är förutsättningen för att det ska skapas tillväxt på båda sidor av Öresund. Att danskarna fyller de nybyggda bostäderna i Sydsverige, att svenskarna är villiga att fylla hålen på arbetsplatserna i Köpenhamnsområdet.

Redaktion: Thomas Hedberg (redaktör) Jacob Vestergaard Magnus Jando Britt Andresen Karsten Längerich Gitte Tage Stoustrup Detta och tidigare nyhetsbrev kan även läsas på www.oresundsbron.com ISSN: 1600-972X Øresundsbro Konsortiet Box 42 78 S-203 14 Malmö Tel. 040 – 676 60 00 Fax 040 – 676 65 80 redaktionen@oresundsbron.com Design: BGRAPHIC Tryck: KLS Grafisk Hus, Köpenhamn Tryckt upplaga: cirka 15.000 ex Internet: cirka 6.000 abonnenter Ansvarig utgivare: Caroline Ullman-Hammer

2 / FOKUS ÖRESUND FEBRUARI 2008

Det är en förändring som kommer att fortsätta under många år framöver – och som berör

hundratusentals människor. Och den pågår egentligen ganska obemärkt. Öresund­s­ pionjärerna är folk med målet att få en bättre tillvaro. De kräver inte nödvändigtvis att allt ska göras enkelt och lätt för dem, utan hittar en väg genom administrativa djungler och irriterande praktikaliteter, som stör vardagen. De är vana att klara sig. Sett i helikopterperspektiv är de spjutspetsar i ett av de största samhällsexperimenten i Europa i modern tid. För EU måste det vara en guldgruva av kunskap om hur man ska skapa fri rörlighet för arbetskraften i det stora perspektivet. Och den lite tveksamme politikern kan gärna hänga på i trygg förvissning om att den föränd­ ring som vi ser nu har starkt stöd. En opinions­ undersökning som Øresundsbron genomförde i november 2007 visar att 84 procent av befolkningen i regionen svarar ”Bra” eller ”Mycket bra” på frågan ”Är det bra eller dåligt att fler bosätter sig, studerar eller får arbete på andra sidan av Öresund?” Under två procent svarar ”Dåligt” eller ”Mycket dåligt”. Tala om folkligt stöd för en förändring. Jacob Vestergaard marknadsdirektör, Øresundsbron

En tågbiljett mellan Köpenhamn och Humlebæk, tack Häromdagen tog jag och min fru tåget från Malmö till Humlebæk och Louisiana. Eftersom jag har ett pendlarkort mellan Malmö och Köpenhamn behövde jag en tilläggsbiljett mellan Köpenhamn och Humlebæk. Det kan jag köpa i automaten på stationen, tänkte jag. Men se det gick inte. Där fanns bara biljetter från Malmö C. Så jag skyndade till SJ:s biljett­ kontor, men där blev det nobben: - Skånetrafiken kan hjälpa dig, fick jag veta och stegade i väg till Skånetrafikens biljettkontor medan vårt tåg rullade ut från stationen. Där möttes jag av beskedet att en sån biljett måste man köpa på tåget och man slipper ombord­ tillägg. 20 minuter försenade kom vi i väg och

fick mycket riktigt köpa en biljett av tågvärden. Men tänk så mycket enklare det hade varit om den hade gått att köpa i automaten. Inför Öresundstågens start år 2000 talades det mycket om ett integrerat biljettsystem på båda sidor av sundet. Men sanningen är att integrationen har drivits fram av resenärernas klagomål. Det tog lång tid innan det kom upp en svensk biljettautomat på flygplatsen i Kastrup och det tog ännu längre tid innan DSB och Skånetrafiken kunde komma överens om en gemensam resegaranti för pendlarna. Thomas Hedberg, redaktör thh@oresundsbron.com


Pendlingen fortsätter att öka:

Om tio år arbetar 14 procent av Malmös yrkesverksamma i Köpenhamn Pendlingen över Öresund kommer att fortsätta att öka i snabb takt fram till år 2025. Det visar Øresundsbrons långsiktiga trafik­ prognos. Om tio år beräknas 14 procent av de förvärvsarbetande i Malmö-området pendla till ett arbete i Köpenhamn. Det betyder att Malmö blir en stor inpendlingskommun till Köpenhamn med ett pendlingsavstånd som är mindre än från Roskilde. A v T h o m a s H e d b e rg

– Bristen på arbetskraft på Sjælland kommer att locka många sydsvenskar till arbets­ marknaden i Köpenhamn under de närmaste åren, säger Karsten Längerich, strategisk analytiker hos Øresundsbron och ansvarig för prognosen. – Även i fortsättningen kan vi räkna med en lägre arbetslöshet i Köpenhamn än i Malmö och lönenivån förblir markant högre på den danska sidan på grund av att de danska löner­ na pressas upp. Från november 2000 till november 2007 har pendlingen över Øresundsbron ökat från 2.500 till nästan 18.000 per dag. Dessutom pendlar 1.500 – 2.000 mellan Helsingborg och Helsingør. Och den nya prognosen visar att pendlingen fortsätter att öka.

sam ålder på Sjælland om andelen i yrkes­ verksam ålder av hela befolkningen ska vara samma som i dag. Skåne väntas få en mer positiv befolkningsutveckling, dels eftersom Skåne har haft en större invandring än Sjælland, dels eftersom det föds fler barn i Skåne. Arbetskraftsbristen och löneökningar­ na väntas därför bli mindre på den svenska sidan, vilket gör det ännu fördelaktigare att arbeta i Köpenhamn om man bor i Sverige. Många danskar flyttar till billigare boende i Malmö-området och 70 procent behåller sitt jobb i Köpenhamn. Under perioden 1998 – 2025 beräknas cirka 63.000 personer flytta från Sjælland till Skåne, varav cirka 26.000 kommer att ha flyttat tillbaka fram till år 2025. Under samma period beräknas cirka 12.000 skåningar flytta till Sjælland, varav 20 procent fortsätter att arbeta i Sverige.

56.000 pendlare år 2025 År 2017 beräknas antalet pendlare över Øresundsbron ha ökat till 46.000 och år 2025 är siffran uppe i 56.000 (inklusive 4.000 studerande), varav 4.000 bor i Köpenhamn och 48.000 i Malmö-området. Den viktigaste förklaringen till den ökade pendlingen är skillnaden i befolkningsutveck­ lingen i Skåne och på Sjælland. Köpenhamn och resten av Sjælland kommer snart att få stor brist på arbetskraft, vilket pressar upp lönerna i Danmark. Om 20 år kommer det att fattas 310.000 i yrkesverk­

Om tio år beräknas cirka 14 procent av de sysselsatta i Malmö-området pendla till Köpenhamn. Det är lika stor andel som i dag pendlar mellan Næstved och Köpenhamn där avståndet är mer än dubbelt så långt, 93 kilometer. Och fler än som i dag pendlar till Köpenhamn från Vordingborg och Slagelse (se tabellen).

Beräknad befolkningsutveckling i Malmö-området 2007 – 2027 Kommun 2007 Burlöv 15.515 Kävlinge 26.933 Lomma 19.411 Lund 103.042 Malmö 273.729 Staffanstorp 20.856 Svedala 18.774 Trelleborg 40.687 Vellinge 32.044 Stormalmö 550.991

2027 Förändring 7% 36.621 36% 23.160 19% 126.134 22% 341.234 25% 36.598 75% 25.902 38% 51.229 26% 39.573 23% 697.057 27% 16.606

Källa: Region Skåne

Andel sysselsatta som pendlar till Köpenhamn år 2006 Roskilde Køge Ringsted Holbæk Næstved Vordingborg Slagelse Stormalmö (2007)

Andel 42% 33% 22% 21% 14% 11% 10% 6%

Avstånd 41 km 45 km 66 km 65 km 93 km 100 km 98 km 38 – 66 km * )

*) Bunkeflostrand: 38 km och Lund/Trelleborg: 66 km Anm: Källa:

Köpenhamn är i detta sammanhang Region Hovedstaden Øresundsbro Konsortiet och Danmarks Statistik

Pendlingen ökar dramatiskt med både tåg och bil. Under de kommande 10 åren väntas en fördubbling av tågpendlingen och en tre­ dubbling av bilpendlingen.

FOKUS ÖRESUND FEBRUARI 2008 / 3


Malmö var ett alternativ till bilköerna i Köpenhamn Øresundsbron är nog en av de minst trafikerade infartsvägarna till Köpenhamn. Just trafiken i och omkring huvudstaden var en av orsakerna till att Marie Louise och Christian Rohde valde att flytta till Malmö och pendla till sitt jobb i Köpenhamn. Och nu stannar de på den svenska sidan.

Så mycket kostar det att pendla över Øresundsbron

Personbil Årsavgift 230 DKK/280 SEK Resa 1 – 16 per kalendermånad: 135 DKK/165 SEK per enkelresa Resa 17 – 50 per kalendermånad: 27 DKK/ 33 SEK per enkelresa Från resa 51 per kalendermånad: 135 DKK/165 SEK per enkelresa

Månadskostnad Enkelresor per månad

DKK

SEK

20

2.287

2.795

30

2.557

3.125

40

2.827

3.455

50

3.097

3.785

Buss 40 turer per månad: 1.200 DKK/1.500 SEK

Tåg DSB – Øresundskort (Köpenhamn–Malmö) 1.400 DKK (gäller i 30 dagar) Skånetrafiken – Öresundskort 1.730 SEK (gäller i 30 dagar)

Av Nils Francke, foto Drago Prvulovic, MalmöBild

De långa bilköerna på infartsvägarna till Köpenhamn är historia för Christian Rohde och hans svenska fru Marie Louise, som i dag båda pendlar över Øresundsbron. Resan går från deras nybyggda villa i Vintrie, söder om Malmö, till deras jobb i Köpenhamn. Han tar bilen och hon tar tåget. Men varför blev det Malmö? – Vi bodde i Köpenhamn och ville gärna ha vår egen bostad, men vi tyckte att priserna var för höga i Köpenhamnsområdet. Därför valde vi Malmö. Men den täta trafiken i och omkring Köpenhamn var en lika viktig orsak till att vi valda att flytta till Malmö sommaren 2006, säger Christian Rohde, som arbetar som entreprenadchef hos NCC. Han kan se flera fördelar med att pendla med bil över bron, inte minst eftersom det är en avkopplande biltur.

Resan är en fin upplevelse – Det idealiska vore naturligtvis att kunna gå till sitt arbete, men det kan vi ju inte. Men bortsett från det så är det en fin upplevelse att göra resan över bron. Jag tycker mycket om vattnet och jag njuter av att se Öresund under resan, men det viktigaste är att det fortfarande är gott om plats i trafiken på bron. Och det är ingen kö! Om han ska hitta något negativt så är det den fasta utgiften för resan över Öresund. Det skulle helst vara gratis att köra över bron, tycker Christian Rohde. En av orsakerna till att Christian och Marie Louise flyttade till Malmö är den klassiska

4 / FOKUS ÖRESUND FEBRUARI 2008

med lägre prisnivå i Sverige, men det var inte ett spontan hugskott de fick, som de ändrar när deras barn ska börja skolan till exempel. Marie Louise är från Stockholm och hade inte svårt att välja Malmö. Hon arbetar som reve­ nue manager hos SAS Radisson i Köpenhamn.

”Vi stannar i Malmö” – Vi har köpt hus med tanke på att stanna i Malmö. Vi har ett barn på väg och har fått vänner här. Dessutom är Malmö en vacker stad med många grönområden och vi bor nära naturen. Malmö har en liten stads fördelar till skillnad från Köpenhamn. Det är först när man flyttar från Köpenhamn som man upptäcker hur mycket det finns att välja på och hur hektisk en storstad faktiskt är. För tre månader sen flyttade paret in i sin nybyggda villa i Vintrie, ett område i snabb utveckling, som har fördelen att ligga nära Malmö och nära motorvägen till Köpenhamn. Det har även andra danskar upptäckt. – Jag tror att hälften av de par som har köpt ett av de 31 husen är blandat dansk-svenska som vi och den andra hälften är rent svenska. På frågan om de stött på hinder i de admini­ strativa och sociala systemen svarar Christian Rohde: – Det var nog mest i början då vi flyttade hit, men inte nu längre. Jag upptäckte att om man inte har ett svenskt personnummer så är man ingenting i Sverige. Men så snart person­ numret var på plats var det inga problem.


Christian och Marie Louise är ”typiska pendlare”, och glada för sitt nya hus i Vintrie, ett område där det finns fler dansk-svenska par.

Vem pendlar över Øresundsbron? Sedan Øresundsbron öppnades har pendlingen över Öresund femdubblats och idag pendlar totalt 17.600 personer till jobb eller studier på andra sidan av sundet. Den helt dominerande delen, 92 procent, bor i Sverige. 58 procent av pendlarna är danskar. 41 procent av pendlarna tar bilen över bron medan resten tar tåget. Danskar som har flyt­ tat till Skåne väljer i högre grad än de svenska pendlarna att ta bilen till jobbet. 63 procent av bilpendlarna har en dansk bakgrund, men bara 36 procent av tågpendlarna. Samtidigt är det en klar tendens att männen kör bil och att kvinnorna utnyttjar kollektiv­

Fakta

trafiken. 70 procent av bilpendlarna är män medan 55 procent av tågpendlarna är män.

Resultaten bygger på uppgifter från Øresundsbrons kundpanel, som vid årsskiftet omfattade

De bropendlare som bor i Skåne är mycket yngre än den förvärvsarbetande befolkningen i Malmö-området, där huvuddelen av bro­ pendlarna bor. 62 procent av bilpendlarna och 64 procent av tågpendlarna har ännu inte fyllt 40 år medan bara 44 procent av de förvärvsarbetande i Malmö-området är under 40 år.

1.505 bilpendlare, samt svar på en intervjuundersökning med 435 tågpendlare. Resultaten är på grund av insamlingsmetoden behäftade med en viss statistisk osäkerhet.

Bropendlarna är en förhållandevis väl­utbildad grupp. 35 procent av bilpendlarna och 42 procent av tågpendlarna har en lång vidareutbildning.

Bropendlarnas ålder

Bropendlarnas utbildning

Procent

Procent

50 Folkskola eller liknande

Bilpendlare

Bilpendlare

Tågpendlare

40

Tågpendlare

Sysselsatta i Malmö-området

Studentexamen eller motsvarande

30 Yrkesutbildning 20

Vidareutbildning upp till 3 år

10 Vidareutbildning mer än 3 år 0

18 – 24 år

25 – 29 år

30 – 39 år

40 – 49 år

50 – 59 år

60+ år

0

10

20

30

40

50

FOKUS ÖRESUND FEBRUARI 2008 / 5


Öresundspendlare avvisas av danska läkare Många danska läkare avvisar öresundspendlare trots att alla som pendlar ��ver Öresund har rätt till sjukvård i både Sverige och Danmark. Det visar en undersökning som Øresundsbron har gjort. Var femte deltagare som utnyttjar den danska sjukvården har varit med om att den danska läkaren nekat att behandla dem på grund av att han eller hon bor i Sverige. Orsaken är i regel sjukvårdspersonalens dåliga kunskap om reglerna. A v T h o m a s H e d b e rg

Fakta om undersökningen Resultaten kommer från en under­ sökning som gjordes i december 2007. Deltagarna ingår i Øre­ sundsbrons regionpanel som består av 1.140 bil- och tåg­ pendlare. 652 av de 1.140 panel­ deltagarna besvarade enkäten.

Som boende i det ena landet och med arbete i det andra kan öresundspendlare välja fritt mellan den svenska och den danska sjuk­ vården. Men i praktiken fungerar det inte som det ska och det beror på att både pendlare och de anställda i sjukvården saknar informa­ tion om reglerna.

– De gällande reglerna ger i teorin öresunds­ pendlarna ett gott skydd. Men i praktiken fungerar det inte som det var tänkt, eftersom både de anställda i sjukvården och pendlarna själva saknar information om dessa regler och hur de ska hanteras, säger Øresundsbrons analyschef Britt Andresen.

Totalt 38 procent av deltagarna som bor i Sverige och utnyttjar den danska sjukvården har haft problem. De vanligaste problemen är att bli nekad behandling av danska läkare eller att bli krävd på betalning för läkarvård, som normalt är gratis i Danmark. Deltagarna i undersökningen svarar generellt att det är krångligt och byråkratiskt att utnyttja den danska sjukvården när man bor i Sverige.

– Det är uppenbart att det behövs en omfat­ tande informationsinsats både för pendlarna och för de anställda i det danska sjukvårds­ systemet.

Pendlare som bor i Danmark och arbetar i Sverige utgör bara 5 procent av alla öresundspendlare och ingår inte i undersökningen.

Sjukvårdskort skapar problem Många av problemen uppstår för att sjuk­ vårdskortet, som öresundspendlare som bor i Sverige, ska använda i stället för det gula sjukförsäkringskortet, används felaktigt eller inte alls används. Exempelvis uppger fortfaran­ de en del pendlare sitt gamla danska person­ nummer - eller blir direkt tillfrågade om det – när de går till läkaren, trots att de ska använda sjukvårdskortet och det tillhörande identitets/ högkostnadskortet.

Pendlare vill behålla sin läkare Undersökningen visar också att vanans makt är stor när öresundspendlarna väljer sjukvårds­ system. Danskarna som har flyttat till Sverige utnyttjar i hög grad fortfarande den danska sjukvården medan de svenskar som får jobb i Danmark i stort sett samtliga håller fast vid den svenska sjukvården. Hela undersökningen offentliggörs i rapporten ”Øresundspendlarnas erfarenheter av sjuk­ vården” i mitten av mars.

Enskilda pendlare har blivit så trötta på allt besvär med sjukvårdskortet att de medvetet använder sitt gamla sjukförsäkringskort fast de vet att det inte gäller längre.

Öresundspendlare har rätt till läkarvård i både Danmark och Sverige, men det fungerar inte alltid i praktiken. 6 / FOKUS ÖRESUND FEBRUARI 2008


”Ge oss ett sjukvårdskort som gäller i båda länderna” Sakur Gurses har pendlat över Öresund sedan 2004 och har upprepade gånger haft problem i kontakten med sjukvården på båda sidor av sundet. Hans egen läkare har satt sig in i reglerna, men sjukvårdspersonalen bör utbildas i pendlarnas situation, menar han.

Av Nils Francke

– Jag har upplevt problem med mitt cprnummer (personnummer) när jag till exempel är på en blodbank för att få ta ett blodprov eller hos en specialläkare som inte vill behandla mig därför att han inte kan få sina pengar. Sakir Gursus är dansk medboragare och han flyttade till Malmö i juli 2004. Sedan dess har han pendlat till sitt jobb som socialassistent i Köpenhamns kommun. Han har upprepade gånger hamnat i problem med sjukvårds­ myndigheterna för att han inte bor i Danmark och inte är skattebetalare i Sverige. – Jag har behållit min danska läkare eftersom hon redan känner mig väl och hon har satt sig in i reglerna som gäller för oss pendlare. När jag köper medicin på recept har jag heller inga problem om det är på läkarens lokala apotek i Köpenhamn, för där har jag nu fått ett nummer så att de känner igen mig. Men om jag ska köpa medicin på ett annat apotek

uppstår genast problem för att de inte kan hitta mig i systemet, säger Sakir Gurses. – Det är stor skillnad mellan sjukvårdssyste­ men i Danmark och Sverige, vilket förvånade mig mycket. Som dansk är det mycket svårt att utnyttja den svenska sjukvården, eftersom systemet är svårt att förstå och eftersom personalen i regel saknar kunskap om reglerna för pendlare. Vid sjukdom blir vi ofta tvek­ samma om vart vi ska vända oss och det är svårt att få tid hos en familjeläkare. – Jag har satt mig in i de svenska reglerna, men det är inte alla som har tid till det. Det är så invecklat att man ofta känner sig villrådig.

Entydig identitet viktig De danska regionernas central­ organisation ska nu ta fram en lösning på problemet med att danskar som flyttar till Sverige riskerar att bli avvisade av sin danska läkare. Det berättade vi i förra numret av Fokus Öresund. – Vi behöver finna en lösning där vi entydigt säkrar patientens identitet. Dessutom behöver vi ta fram ett särskilt avtal för den här gruppen som löser ersättnings­ frågan och som också ger läkaren rätt att avstå från vissa plikter som till exempel hembesök. Det säger Flemming Skovsgaard,

– Det behövs klara och otvetydiga regler som är kända för båda länderna sjukvårdspersonal. Man skulle kunna göra det mycket enkelt för oss genom att ge oss ett sjukvårdskort som gäller i båda länderna så att kostnaderna blir utjämnade, säger Sakir Gurses.

som sitter med i en arbetsgrupp som på uppdrag av Danska regio­ ner – en intresseorganisation för de fem danska regionerna – ska ta fram ett lösningsförslag som gör det enklare för såväl sjukvård som patienter.

FOKUS ÖRESUND FEBRUARI 2008 / 7


Hon ger råd till ”försiktiga” svenskar och ”pushiga” danskar En svensk som börjar arbeta i en dansk organisation får vara beredd att vässa armbågarna. En dansk som jobbar i Sverige gör däremot klokt i att gå lite försiktigare fram. Psykologen Pia Bak-Fredriksen vet vilka kulturkrockar som kan uppstå på svensk-danska och dansk-svenska arbetsplatser.

Av Mikael Ringman, teckningar Jan Stjernkvist

Pia Bak-Fredriksen är född, uppvuxen och utbildad i Sverige, men har levt större delen av sitt yrkesverksamma liv i Danmark. Sedan fem år tillbaka bor hon i Malmö, med ett kontor i Malmö och ett i Köpenhamn. Hon arbetar som konsult med rekrytering och ledarutveckling och hennes dubbla kulturella kompetens ger henne flera uppdrag från företag som tar steget över till andra sidan Öresund. Pia Bak-Fredriksen tog själv klivet för drygt 30 år sedan när hon träffade en dansk man och flyttade till Danmark.

Danskarnas snabba beslut stöter ofta på en grundlig och mer tidskrävande svensk beslutsprocess.

I det danska arbetslivet var hon ovanlig i flera avseenden – rekryteringskonsulter var ovanliga i sig, hon var dessutom svensk och kvinna i en mansdominerad bransch.

– När jag flyttade till Danmark tänkte jag inte på skillnader och problem. Vi var alla unga i en ny bransch och jag kände mig som en av flera pionjärer, inte som en svensk bland danskar. Det var egentligen först i samband med att bron byggdes, när jag började arbeta också på den svenska sidan, som jag själv märkte av de kulturskillnader som finns. När Pia Bak-Fredriksen gav sig över till skånska potentiella kunder var det trögt i början. Inte många avtal slöts. Svenskarna sa inte nej, men beskeden drog ut på tiden. – Jag insåg att något inte stämde när mina uppringningar inte besvarades. Efter en tid förstod jag att problemet fanns i min danska attityd. Jag var tydlig och rak, sålde in mig själv och förväntade mig rakhet tillbaka. Från svensk sida upplevdes jag som ”pushig” och jobbig när jag ringde och krävde ett besked. Sedan dess har hon reflekterat mycket över vad som skiljer dansk och svensk arbets­kultur, ett ämne som hon också hållit föredrag om. Vi låter Pia Bak-Fredriksson berätta om några områden där det svenska och danska bryter mot varandra.

”Ingen vill veta vad jag tycker” – Svenskar som börjar arbeta i Danmark kan tappa sugen efter en tid. ”Ingen frågar mig om min mening”, säger de. Svenskar är vana att bli tillfrågade. I Sverige bereder chefen beslut­ en under lång tid, de masseras fram inom organisationen. Vilket betyder att alla har en möjlighet att säga sin mening under proces­ sens gång. I Danmark förutsätter chefen att du hör av dig om du har en mening. Säger du inget tror chefen att du håller med.

8 / FOKUS ÖRESUND FEBRUARI 2008


När Pia Bak-Fredriksen arbetar med chefsrekrytering kan ibland kandidater från andra sidan falla bort. ”En mycket typisk svensk chef passar kanske inte så väl i en mycket typisk dansk organisation”.

”Det var intressant…” – Jag upplever att språkbruket är rakare i Danmark. Man går rakt på: ”Blir det någon affär”. Svenskar kan säga ”Det var intressant” och mena ”nej, jag tror inte det”. En dansk chef kan mycket väl avrunda en diskussion genom att säga: ”Nu får det vara slutsnackat. Jag har hört vad ni tycker och bestämmer att vi gör så här”. Vilket för en svensk med­ arbetare låter burdust och aggressivt. – En svensk chef uttrycker sig nog försiktiga­ re. ” Nu har vi talat länge om det här. Jag upp­ fattar det som om de flesta tycker så här. Kan vi enas kring det?”. Den svenske chefen säger egentligen samma sak som den danska men på ett annat sätt. En dansk anställd kan missa undertonen och vilja fortsätta diskus­ sionen.

”Jag har ett förslag” – Det sämsta en dansk chef kan göra bland svenska anställda är att kalla till ett möte, föreslå något och vilja ha gehör för det direkt. Då slår alla bakut. I Sverige talar man först med alla parter för att se till att alla är med på banan. Sedan håller man möte och fattar beslut. Den chefsstilen går bra i Sverige, men en svensk chef som uppträder på det viset i Danmark kan framstå som svag och utan egen ståndpunkt.

har stiftats för hastigt och måste ändras i efterhand, säger Pia Bak-Fredriksen som dock poängterar att det egentligen är mer som före­ nar än som skiljer svenskar och danskar åt. – Om en svensk och dansk åker till samma möte i New York så uppträder snart båda som skandinaver. Men här hemma blir de kulturella skillnaderna mer påtagliga. Vi tenderar att läg­ ga märke till det som sticker ut och avviker.

De danska medarbetarna kan missa undertonen hos den svenska chefen och fortsätta diskussionen.

– Skillnaderna har sitt ursprung i olika ägar­ strukturer. I Danmark ägs även många stora företag av familjer. Med starka ägare som har stort inflytande blir det korta beslutsvägar och snabba beslut. Svenska företag har en bredare och mer professionell ägarstruktur och en starkt reglerad arbetsmarknad. Svenskar måste bereda sina frågor noga för att de ska gå igenom.

”Hoppsan det blev fel” – Svenskar kan förvånas över att danskar snabbt byter ståndpunkt. Det handlar om att danskar sätter en ära i att kunna fatta beslut snabbt, vilket ibland leder till förhastade beslut. När de har fel är danska chefer flexibla och prestigelösa. Det är ju lätt att fatta ett nytt beslut. Det finns till och med ett uttryck, ”hovsa-lagar” (hoppsan-lagar), för lagar som

FOKUS ÖRESUND FEBRUARI 2008 / 9


Ny chef kräver Öresundståg som håller tiderna Vad kan en ny tågoperatör göra åt den tidvis kaosartade situationen för Öresundstågen? En hel del, enligt DSBFirsts nytillträdde, svenske VD Jarl Samuelsson som vill se färre försenade och inställda tåg. Förberedelserna inför övertagandet av tågtrafiken över Öresund är i full gång. Den 11 januari 2009 blir det skarpt läge, från den dagen är DSBFirst ensam operatör för Öresundstrafiken. Av Kajsa Jacobsson, foto Drago Prvulovic, MalmöBild

Största tågoperatören i Sydsverige Det var den 11 januari som DSB och Skånetrafiken skrev under det avtal som säkrar DSBFirst den svenska delen av Öresundstrafiken. Senare samma dag skrevs även avtal med danska Trafikstyrelsen gällande

– Vi kommer att kunna halvera antalet för­ senade och inställda tåg genom att vi får ett isolerat trafiksystem. Vi kommer således inte att vara beroende av andra operatörer som påverkar trafiken. Att vi är en och samma operatör kommer även att innebära att det blir en mer enhetlig reseupplevelse för kunderna, säger Jarl Samuelsson.

trafiken på Kustbanan och Kastrupbanan i Köpenhamn. Jämfört med det anbud som DSBFirst tog hem 2007 har nu tågtrafiken på den svenska sidan mer än fördubblats, då företaget nu även kommer att köra den

Från första stund kommer DSBFirst att satsa på en markant kvalitetsförbättring. Förutom ovan nämnda förbättringar kommer kunderna att märka av förändringar i form av renare tåg och bättre trafikinformation.

länsöverskridande trafiken till Göteborg, Alvesta (mot Kalmar) samt till Karlskrona. DSBFirst blir därmed den största tågopera­ tören i södra Sverige.

– Informationen ska nå ut via delvis nya kanaler. Vi kommer att anställa speciella trafik­ informationsmedarbetare som är utbildade i att översätta ett ofta invecklat tågspråk till kunderna, förklarar Jarl Samuelsson.

Han har bred erfarenhet Sedan den första VD:n för DSBFirst hoppat av redan vid starten är det således en ny, svensk man med bred erfarenhet från järn­ vägen som satt sig vid spakarna för företaget. Jarl Samuelsson tillträdde i början av januari i år och har gedigen erfarenhet inom området. Han har bland annat arbetat i SJ AB, Linx AB och Green Cargo AB. De senaste fem åren har han varit regionchef för just Green Cargo i Göteborg. Branschen kan han utan och innan; karriären inleddes nämligen som lokförare. – Jag är väl insatt i de bekymmer man kan ha som lokförare; man är alltid ensam och måste kunna ta beslut själv – något jag har nytta av även som VD, konstaterar Jarl Samuelsson. Den 1 maj flyttar han och övrig personal in i DSBFirsts huvudkontor i centrala Malmö.

10 / FOKUS ÖRESUND FEBRUARI 2008

Huset kunde inte ha legat bättre – alldeles i närheten av Malmö Centralstation och precis vid den framtida uppgången från Citytunneln. I huvudkontoret kommer det att finnas en driftscentral, vilorum för lokförare och tågvärd­ ar, samt omklädningsrum och personalmatsal. – Vi har 60 procent av vår trafik i Sverige och det känns rätt att sitta mitt i Malmö, mitt i smeten, säger Jarl Samuelsson. Fram till inflyttningen i Malmö arbetar Jarl Samuelsson på DSBs huvudkontor i de gamla kasernhusen på Sølvgade 40 i centrala Köpenhamn. – Det är stimulerande att arbeta i Danmark, jag lär känna organisationen och hur DSB tänker.

800 anställda Månaden före inflyttningen till Malmö ska företaget vara färdigbemannat på ledningsnivå på båda sidor sundet. När all rekrytering är klar kommer DSBFirst att ha upp emot 800 anställda. Nuvarande personal på Öresunds­ tågen kommer att precis som andra få söka de nya jobben. Redan har 100 danska lokföra­ re anställts och endast 20 fattas. På svenska sidan är rekryteringen i full gång och många har anmält sitt intresse för de 160 platserna. Jarl Samuelsson och hans kollegor lockar med varierande körning, en platt organisation och vinstbonus. Själv kommer Jarl Samuelsson att vara en flitig tågresenär. Övernattningslägenheten i Ørestad är snart inflyttningsklar och nytt hus med ny sambo i Onsala, söder om Göteborg, väntar över veckosluten.


DSBFirsts nye chef Jarl Samuelsson lovar att halvera antalet försenade och inställda tåg när han tar över ansvaret för Öresundstågen nästa år.

Skånetrafiken vill ha fler avg��ngar från Svågertorp Sedan början av januari kör sex extra tåg i rusningstrafik över sundet. För Svågertorpsresenärerna, strax söder om Malmö, är det helt klart ett lyft – de slipper stiga på fullsatta tåg. Enligt Skånetrafikens presschef, Ulrika Mebius, arbetar Skånetrafiken aktivt för att få till stånd ännu fler tåg över Øresundsbron. Av Kajsa Jacobson

Mellan klockan sju och åtta på morgonen och mellan klockan fyra och fem på eftermiddagen avgår numera tre extratåg. Extratågen går mellan Svågertorp söder om Malmö och Nivå norr om Köpenhamn. Vi har fått en väldigt positiv respons från Svågertorpsresenärerna som tidigare ibland fick stiga på redan överfulla tåg, konstaterar Ulrika Mebius. – Vi ansökte faktiskt om ännu fler tågavgångar än de som beviljades. Eventuellt kan vi få in ytterligare några avgångar för Øresundståg i vår. Det krävs emellertid en lång framförhåll­ ning eftersom vi måste ansöka hos Banverket som är den instans som fördelar de så kallade tåglägena mellan godståg och persontåg. Ansökan måste in ett år i förväg. Jag kan för­ stå om kunderna tycker att det tar för lång tid, men det är således inget man ändrar från vecka till vecka.

Kunde man då inte ha förutspått att trafiken över sundet skulle växa? – Visst trodde man att tågtrafiken över sundet skulle öka, men inte så lavinartat som det gjort under senare år. Förra året, 2007, ökade tågtrafiken med 26 procent, och lika mycket året dessförinnan. Även bilparkeringen vid Svågertorp har fått växa i takt med att antalet tågpendlare ökat. I dagarna har ännu en parkeringsplats öppnat vid Lockarpsvägen. Inför 2009 tror Ulrika Mebius dock på en viss stagnation när det gäller tågresenärer över sundet. Det är ett komplicerat samspel mellan olika företeelser. Bland annat finns det tecken på att arbetsmarknaden i Sverige blir allt bättre och då kanske färre människor söker arbete i Danmark.

FO K US Ö R ES U N D F EB R UA R I 20 0 8 / 11


Tuff tid för pendlarna när Malmö Centralstation byggs om Om två år hänvisas de 46.000 dagliga resenärerna till pågatågstationen när banhallen på Malmö Centralstation stängs för ombyggnad. Den största ombyggnaden av en personbangård i södra Sverige någonsin blir en stor utmaning för såväl passagerarna som järnvägsbolagen. Men trots att trafiken då får klara sig med sex istället för tolv spår tror Banverket att Öresundstrafiken ska kunna gå med oförminskad frekvens. Av Magnus Jandoo, foto Stig-Åke Jönsson, MalmöBild

Hållpunkter för ombyggnaden av Malmö C 2008 Citytunnelns borrmaskiner. ska enligt planerna vara framme vid Malmö C under våren. Arbetet med glashallen startar. Bygget av en ny bussbro från Norra Vallgatan till pågatåg­ stationen inleds. 2009 Bussbron invigs. Spårombyggnad börjar. Förberedelser för provisorisk

– Vi planerar för att det över Öresund blir samma turtäthet och samma tidtabell med 20 minuters avgångar som i dag. Även de tillkommande tågen i högtrafik mellan Svågertorp och Danmark, som började gå i januari 2008, bedömer vi kan köra som nu. säger Tore Edbring, planerare på Banverket som planerar trafiken från stationen under ombyggnaden. Planeringen av tidtabellerna sker i en grupp med bland annat Banverket, Skånetrafiken och SJ. Det är först på hösten 2009 som tidtabellen för 2010 definitivt fastställs.

station inleds. 2010 Glashallen färdig. Nytt p-hus och cykelparkering vid Malmö C klart. På- och avstigningszon vid pågatågsstationen färdig. Banhallen stängs för tågtrafik som i sin helhet flyttas till pågatågstationen. 2011 Citytunneln med Malmö C nedre tas i bruk. Ombyggnad av Malmö C klar.

Det är i första hand anslutningen till Citytunneln men även den kraftigt ökade tågtrafiken som tvingar fram en ombyggnad av Malmö C och gör att bland andra de redan hårt prövade cirka 8.000 tågpendlarna över Öresund ställs inför nya utmaningar. Ombyggnaden innebär att i princip hela spårsystemet byggs om. När banhallen stängs flyttar all tågtrafik till och från centralen ut till pågatågstationen och en provisorisk station omfattande spåren 8 – 13 som samtidigt förlängs för att kunna rymma 240 meter långa tåg, till exempel tre sammankopplade Öresundstågset.

Gator kring Malmö C återställs. Ny underjordisk cykelparkering

Öresundstågen är prioriterade

klar. Källa: Banverket

12 / FOKUS ÖRESUND FEBRUARI 2008

Öresundstågen är ett prioriterat system och planeras kunna köra med oförminskad frekvens. Indragningarna kommer framförallt att drabba de extra avgångarna i rusningstrafik i den lokala pågatågstrafiken i Skåne. Det är också ovisst om fjärrtrafiken, såsom X2000 och nattåg, kan upprätthållas som idag.

Utmaningen ligger framförallt i hur man ska kunna sköta det löpande underhållet av tågen under 2010, då arbetet med Citytunneln inne­ bär att den direkta kopplingen bryts mellan plattformsspåren och depåbangården, där tågen har sin uppställningsplats, städas och tvättas. Konsekvensen blir en tidskrävande omväg. – Nu verkar vi kunna få en tillfällig växel­ förbindelse som förbättrar kommunikationen mellan bangårdarna, men inte under hela bygg­ tiden. Planeringen utgår från att tågen skall ha samma standardnivå som idag när det gäller underhåll, service och städning. Frågan är hur mycket som måste läggas över på anläggningar på den danska sidan och andra platser i Skåne, säger Tore Edbring. Det blir tre ingångar till den provisoriska stationen, eftersom det byggs en ny på-


och avstigningszon vid pågatågsstationen genom utfyllnad av kanalen och en ny bussbro. Men det blir trångt för resenärerna.

trängseln och att hålla tidtabellerna, säger Ulrika Mebius och passar på att slå ett slag för Svågertop.

– Det kan inte se ut som i dag. Vi måste omvär­ dera mycket runt pågatågstationen om vi ska kunna hantera ett lika stort flöde som i dag på halva ytan, säger Anders Karlsson, Banverkets projektledare för bangårdsanpassningen.

– För dem som bor nästan lika nära Svågertorp kan det vara ett sätt att undvika böket vid Malmö C att resa därifrån.

Skånetrafiken hoppas på tålamod

Målsättningen är också att resenärerna ska få en uppvärmd vänthall i anslutning till pågatågstationen när banhallen stängs 2010.

På Skånetrafiken, huvudman för Öresunds­ trafiken tillsammans med DSB, hoppas presschefen Ulrika Mebius på pendlarnas tålamod. Det kommer att bli en utmaning och jobbigt för resenärerna – “för att det ska bli bättre i framtiden”.

SJ:s presskommunikatör Sven-Ingvar Håkansson är mycket mån om att fjärrtågen kan angöra Malmö som i dag även under bygg­ perioden. Fjärrtågen kommer till Malmö mitt i pendlingstrafiken och då är det viktig att båda systemen fungerar, menar han.

– Man ska inte vara tidsoptimist under ombyggnaden. Det blir en utmaning med

– Våra fjärrtåg matar också linjer till Danmark. Vi har passagerare norrifrån som ska vidare till Kastrup och Köpenhamn. Det är viktigt att våra kunder inte drabbas under ombyggnaden och vi hoppas därför att Banverket kan lösa detta på bästa sätt.

Malmö C byggs om. Parallellt med den befintliga centralhallen byggs en glashall, som ska förbinda lokalbusshållplatsen Centralplan, med den nya stationsdelen. Från glashallen når resenärerna både dagens spår och Citytunnelns nya under­jordiska spår. Illustration: Metroarkitekter

Citytunneln Citytunnelprojektet omfattar 17 km järnväg. Sex kilometer är tunnel under centrala Malmö, elva kilometer är järnväg ovan jord. Förbindelsen kommer knyta samman Malmö C med Øresunds­ bron samt knyta ihop det skånska järnvägsnätet och öka kapacite­ ten för spårburen trafik i framti­ den. När Citytunneln är klar kommer 85 procent av alla tåg som anländer till Malmö att fortsätta söderut genom tunneln och vidare till Ystad, Trelleborg eller Köpen­ hamn via Øresundsbron. Idag måste tågen köra in till Malmö Central och vända för att fortsätta söderut. Citytunneln tas i bruk 2011. Källa: Citytunneln

Det är den ökade tågtrafiken och anslutningen till Citytunneln som gör att bangården för persontåg vid Malmö Centralstation måste byggas om. Under ombyggnaden ska all persontrafik samlas på de sex spåren längst till vänster.

FOKUS ÖRESUND FEBRUARI 2008 / 13


Ny hållplats för öresundsbussar närmare en lösning Kalkbrottsgatan i Limhamn kan bli läge för en ny busshållsplats för resenärer mellan Sverige och Danmark.Vägverket, Svedab och Øresundsbron har beställt en fördjupad utredning av läget som alternativ till Skånegården.

DANMARK

E20

Samåkningsparkering Enligt projektledare Emma Morin på Vägverket i Skåne diskuteras det också att anlägga en sam­ åkningsparkering för bil­p endlare i anslutning till busshållplatsen. Det finns ett ökande behov bland bilpendlarna att spara pengar

Øresundsbrons betalstation

Klagshamnsvägen

Kalkbrottsg

atan

Av Magnus Jando

Som Fokus Öresund berättat tidigare har danska bolaget Gråhundbuss, som kör 999-bussarna mellan Malmö och Köpenhamn, framfört önskemål om en busshållsplats närmare bron, i riktning Danmark. På väg mot Sverige kan bussarna stanna på Skånegården, omedelbart efter Øresundsbron. Men i andra riktningen är närmaste stopp i dag vid Mobilia köpcenter inne i Malmö, cirka 10 kilometer från bron. Gråhundbuss kör i dag cirka 130.000 resenärer per år med 999, vilket motsvarar cirka 430 personer om dagen.

genom att åka flera personer i samma bil över Øresundsbron.

Konsultfirman Tyréns i Malmö har på de tre parternas uppdrag utrett och kostnadsberäk­ nat en ny motorvägshållplats vid Skånegården. Man har också översiktligt bedömt ytterligare tre lägen i Malmö när det gäller för- och nack­ delar avseende t ex gångavstånd och kostna­ der, däribland Kalkbrottsgatan. Alternativ Skånegården kostnadsberäknas till 5,7 miljoner kronor, som innebär att det befintliga stoppet på den södra sidan av Yttre Ringvägen anpassas bättre och kompletteras med en ny hållplats med pendlar- och cykel­ parkering på den norra sidan. En gång- och cykelväg under Gottorpsvägen föreslås koppla ihop de båda hållplatserna. Men en svaghet med det alternativet är att det blir cirka 750 meters gångväg mellan de båda hållplatserna.

14 / FOKUS ÖRESUND FEBRUARI 2008

Förslaget Kalkbrottsgatan, som nu alltså ska utredas närmare, innebär att hållplatsen placeras utmed Yttre Ringvägen öster om Øresundsbrons betalstation. Resenärerna tar sig mellan hållplatserna på befintliga gångoch cykelvägar. En pendlarparkering kan anläggas vid anslutningsvägen in till betal­ stationen. På minussidan här är att det är dyrt att anlägga nya hållplatser på båda sidor om motorvägen, och att även det här alternativet innebär ganska långt gångavstånd mellan hållplatserna – cirka 400 meter. Till fördelarna hör att hållplatsen har en natur­ lig koppling till det lokala vägnätet, att det för upptagningsområdena Bunkeflostrand och Sibbarp är både närmare och mer lättillgäng­ ligt. Det finns dessutom redan en hållplats för stadsbuss som gör övergången buss-buss smidig. Øresundsbrons vd Caroline Ullman-Hammer, tycker att just tillgänglighetsaspekten gör Kalkbrottsgatan till ett intressantare alternativ än Skånegården, men både hon och Kerstin Åklundh, planerare på Vägverket Region Skåne, understryker att man först och främst måste konstatera om en hållplats är samhälls­ ekonomiskt försvarbar överhuvudtaget. – Det ska ju helst vara fler än Gråhundbuss som använder den, säger Caroline UllmanHammer som inte utesluter att bussbolagen får bidra till finansieringen. I slutet av februari ska utredningen om Kalkbrottsgatan vara färdig. Sedan vidtar dis­ kussioner mellan intressenterna, Malmö stad och Skånetrafiken i egenskap av trafikhuvud­ man i Skåne.


Dyrare att ha hus i Sverige för många danskar Fastighetsskatten slopas i Sverige från den 1 januari 2008 och ersätts med en kommunal avgift, vilket påverkar öresundspendlare med småhus i Sverige och inte minst danskar som har fritidshus i Sverige. Av Nils Francke

De nya svenska skattereglerna betyder förändringar för öresundspendlare som har småhus i Sverige och som pendlar till jobbet i Danmark. Fastighetsskatten har ändrats från att vara en skatt, som ska betalas till staten, till en avgift, som ska betalas till kommunerna. Avgiften är nu knuten till bostaden och dess taxeringsvärde och inte till bostadsägarens inkomst. Det betyder att alla som äger ett småhus i Sverige ska betala den nya bostads­ avgiften, även pendlare trots att de blir beskat­ tade för sin inkomst i Danmark. Denna ändring har skett genom att ta bort en begränsning som innebar att bostadsägare med låg inkomst slapp betala fastighetsskatten. Öresundspendlare som inte beskattas för sin inkomst i Sverige har hittills fallit under den regeln även om de reellt har haft en inkomst i Danmark och har inte behöver betala skatt för sin fastighet. Lars Hougaard är ordförande för Foreningen Öresundsborger, och han är inte bekymrad för den nya avgiften. – Det är inte en kärnfråga för oss. Så länge vi som pendlare och medborgare inte blir diskri­ minerade jämfört med våra grannar kan vi inte klaga. Tvärtom har flera av våra medlemmar varit förvånade över att pendlarna hittills inte har varit tvungna att betala fastighetsskatt.

Dubbelbeskattning av fritidshus För danskar som äger fritidshus i Sverige, men annars bor i Danmark, betyder slopandet av fastighetsskatten också en hel del. De danska ägarna till fritidshus betalar fastighetsskatt på sin svenska fastighet i Danmark. Och samtidigt har de varit tvungna att betala fastighetsskatt till svenska staten.

Det var egentligen dubbelbeskattning, men det gick att leva med eftersom den danske husägaren kunde dra av den svenska fastig­ hets­skatten från den danska fastighetsskatten på det svenska fritidshuset. Men från den 1 januari 2008 har den statliga skatten blivit en kommunal avgift. Och det blir som äpplen och päron i administrativa sammanhang – de kan inte direkt jämföras. – Eftersom det nu är en kommunal avgift kan de danska husägarna inte längre dra av den från den danska fastighetsskatten, som är en statlig skatt, säger Ernst Larsen, Skat Øresund. Därför blir det – allt annat lika – dyrare att ha fritidshus i Sverige, eftersom man nu skall betala både full fastighetsskatt till staten i Danmark och den kommunala avgiften till kommunen i Sverige.

6.000 SEK per år Den nya kommunala avgiften som ersätter fastighetsskatten uppgår till 6.000 SEK per år för småhus med ett tak vid 0,4 procent av taxeringsvärdet.

– Skat Øresund har ännu inte märkt några stora reaktioner från husägarna. Den kommer nog först när de ska deklarera för 2008, tror Ernst Larsen. Och det kan fortfarande ändra sig. EU har nämligen i januari i år avgjort en principiell dom i ett fall om tyska skatteregler, en dom som kommer att få betydelse för andra EU-länder. Domen innebär att det är olagligt för ett land att kräva skatt för en semesterbostad som lig­ ger i ett annat land. Man ska alltså bara betala skatt för semesterbostaden i det land där bostaden ligger. Vad det kommer att betyda för danskar som äger ett fritidshus i ett annat land, till exempel Sverige, är ännu inte klart. – Vi är nog tvungna att följa övriga EU-länder i detta fall, men vi har ännu inte beslutat om hur det ska gå till när det gäller den inbetalade fastighetsskatten, säger Peter Høyer i Skatteministeriet till Fokus Öresund.

FOKUS ÖRESUND FEBRUARI 2008 / 15


Pendlarna är Øresundsbrons mest kritiska kunder Bilpendlarna, som utgör cirka fem procent av Øresundsbrons kunder, men som står för knappt 40 procent av den dagliga trafiken över Øresundsbron, är helt klart den mest kritiska kundgruppen. Det framgår av den kund­ undersökning som Øresundsbron genomför regelbundet för att förbättra kvalitet och service. J��mfört med kontantkunder, företagskunder med avtal och fritidskunder med avtal är pendlarna de mest missnöjda.

Jacob Vestergaard, Øresundsbrons marknadsdirektör: ”För att undvika att andra kundgrupper oriktigt utnyttjar det låga pendlar­p riset är det nöd­v ändigt att lägga in begränsningar i avtalet”.

Pendlarna har blivit betydligt mer missnöjda mellan 2006 och 2007. I september 2006 var 83 procent av pendlarna nöjda med det allmänna kundförhållandet till Øresundsbron medan 7 procent var missnöjda. Om man bara ser på de missnöjda pendlarna så ökade missnöjet från september 2006 till juni 2007 från 7 till 15 procent för att därefter falla till 11 procent vid mätningarna i september och december 2007. Både för företagskunder och privatkunder, som utgör 95 procent av Øresundsbrons avtalskunder, var andelen missnöjda kunder 1 procent i genomsnitt under perioden – och inte i någon av dessa grupper var det någon som svarade ”Mycket missnöjd”.

Kritik mot högt pris Av kommentarerna till undersökningen kan pendlarnas missnöje också avläsas: Bara 7 procent av pendlarnas kommentarer är positiva medan 32 procent av såväl före­ tagskunderna som privatkunderna har positiva kommentarer. Hälften av pendlarnas kommen­ tarer handlar om att priset är för högt. Bland privatkunder och företagskunder, som betalar cirka dubbelt så mycket som pendlarna per resa är det 40 respektive 36 procent av kommentarerna som handlar om högt pris. – Vi är naturligt glada för att vi har kritiska kun­ der – men å andra sidan är det lite förargligt att vi i en så viktig kundgrupp har mellan 10 och 15 procent, som är missnöjda med i stort sett all kontakt de har med oss. Vi har

16 / FOKUS ÖRESUND FEBRUA RI 2008

en mycket bra dialog med pendlarna och via den dialogen får vi många goda idéer till att för­bättra vår service, säger Øresundsbrons marknadsdirektör Jacob Vestergaard. – Vi vet från bland annat kommentarerna i kundundersökningarna att pendlarna i hög grad fokuserar på priset som ett problem – och även strukturen i pendlaravtalen. Och vi ska bli bättre på att förklara samman­ hanget och förutsättningarna.

Pendlarna har 75 procents rabatt – Integrationen på arbets- och bostadsmarkna­ den kräver att vi har ett relativt lågt pendlarpris för att passera mellan regionens två delar. Pendlarna betalar i stort sett cirka en fjärdedel av kontantpriset och hälften av det avtalspris som företags- och fritidskunderna betalar. Därmed är pendlarpriset mycket attraktivt – även för andra kundgrupper som inte har pendling mellan bostad och arbete som transportbehov. Och för att undvika att andra kundgrupper ”oriktigt” utnyttjar det låga pendlarpriset är det nödvändigt att lägga in begränsningar i avtalet, som gör att det inte blir attraktivt för till exempel företagskunder. – Eller med andra ord: ett mer liberalt pendlar­ avtal – utan till exempel en höjning av priset efter de första 50 enkelresorna – skulle med­ föra att vi skulle få höja pendlarpriset drama­ tiskt för att behålla den totala intäkten från alla kundgrupper. Och det är varken i linje med önskemålet om en integrerad bostad- och arbetsmarknad eller i den enskilde pendlarens intresse, säger Jacob Vestergaard.


Det måste till en automatisk hastighetskontroll i Öresundstunneln som en preventiv åtgärd, anser, Øresundsbro Konsortiet.

Mer fokus på trafiksäkerheten på Øresundsbron Øresundsbron ska under den närmaste tiden sätta mer fokus på trafik­ säkerheten på förbindelsen – bland annat respekten för hastighets­ gränserna. Säkerhetssatsningen innebär en informations­kampanj, kontakt med kunder som bryter mot bestämmelserna och att avslaget på ansökan om automatisk trafikkontroll i tunneln överklagas. – Av de senaste kundundersökningarna under hösten framgår att kunderna blir mer och mer oroliga för säkerheten på förbindel­ sen. Det är särskilt tillfällena då bilister har kört mycket fort som har gjort kunderna – och oss – mer bekymrade under den senaste tiden, säger Øresundsbrons marknadsdirektör Jacob Vestergaard. Det är dansk och svensk polis som står för kontrollen av trafiksäkerheten på förbindelsen. I Sverige är automatisk trafikövervakning van­ ligt på vägnätet, medan danska myndigheter och politiker har varit mer återhållsamma. Det var skälet till att Köpenhamnspolisen i fjol avslog Øresundsbrons ansökan om automatisk fart­kontroll i tunneln. Avslaget har nu över­ klagats till nästa instans, rikspolischefen.

En preventiv åtgärd – Øresundsbron är tack och lov en mycket säker förbindelse, men det är ju ett faktum att hög fart dels ökar risken för olyckor, dels förvärrar följderna av en olycka. Därför är fartgränserna på Øresundsbron ett medel för att upprätthålla säkerheten. Konsekvenserna av till exempel en allvarlig olycka i tunneln är enorma: Dels själva olyckan och de skador som sker där, men en olycka i tunneln skulle kunna medföra en långvarig stängning av

förbindelsen – till stor skada för tiotusentals människor som är beroende av förbindelsen, till exempel för att komma till och från arbetet, säger Jacob Vestergaard. – Vi hoppas därför att vår önskan om auto­ matisk fartkontroll i tunneln kan ses som en preventiv åtgärd, som dels kan minska olycks­ risken, dels kan uppfattas som en garanti för att samhället runt Øresundsbron kan fungera. Tills vidare kommer Øresundsbron att under den närmaste tiden försöka skapa mer fokus på säkerheten dels genom mer information till kunderna, dels genom att systematisera de observationer som medarbetarna på förbin­ delsen gör av kunder som inte kör ansvarsfullt.

En säker förbindelse Øresundsbrons motorväg är en säker trafikförbindelse. Antalet olyckor med allvarlig personskada per 10 miljoner körda kilometer sedan bron öppnades är mycket lågt:

2003

0,10

2004

0,11

2005

0,09

2006

0,07

2007

0,09

Under 2007 inträffade 10 olyckor på motorvägen, varav två med allvarlig personskada.

– Vi ska under inga omständigheter uppträda som poliser, men genom en systematisk inrapportering till vårt trafikcenter kan vi förmodligen snabbt tar reda på vilka kunder som inte kör ordentligt, säger Øresundsbrons driftsdirektör Bengt Hergart, som har ansvaret för den personal som färdas på förbindelsen och som betjänar betalstationen. – Vi kommer därefter att ta ett samtal med dessa kunder och i fall det inte hjälper får vi anmäla kunderna till polisen, som därefter får överta ärendet. FOKUS ÖRESU N D FEBRUA RI 2008 / 17


Öresundsregionen – en gemensam arbetsmarknad i tillväxt Öresundsregionen kan bli ett ledande tillväxtcen­ trum i Europa. Redan i dag upplever regionens 3,6 miljoner invånare en kraftig ekonomisk utveckling och den utvecklingen har alla förut­ sättningar för att fortsätta. Vi har innova­tiva företag inom IT-,service- och läkemedels­ industrin. Vi har universitet, som matchar de bästa i Europa. Vi har ett rikt kulturliv och duk­ tiga medarbetare. Den potentialen ska utnyttjas.

Gästskribent Claus Hjort Frederiksen sysselsättningsminister (Venstre) i Danmark. Foto: Ricky Molloy.

Tidigare gästskribenter Riksdagsledamot Christin Hagberg (s), Svalöv, ledamot i skatteutskottet: Sverige förlorar miljarder – vad väntar regeringen på? Folketingsledamöterna

Visionen är en gemensam arbetsmarknad. I Danmark är sysselsättningen i topp och arbetslösheten i botten – det är en dröm för en sysselsättningsminister. Baksidan av medaljen är att Danmark har akut brist på arbetskraft. Det kostar tillväxt och välfärd. Därför har den danska regeringen lanserat en rad initiativ som ska säkra mer arbetskraft. Insatsen sker på olika sätt och ett av dem är att locka medarbetare från utlandet. Då är det naturligt att titta över sundet, för 18.500 bilar, framför allt pendlare, gör dagligen turen över Øresundsbron. Både Sverige och Danmark har nytta av integrationen: Danmark behöver fler medarbetare och Sverige behöver fler jobb.

Helle Sjelle och Karen Hækkerup: För många fina ord – och för lite konkret handling Cristina Husmark-Pehrsson (m), nordisk samarbetsminister i Sverige: Integrationen ska stärka konkurrenskraften så att fler får arbete

Rapporten ”Öresundsregionen – Två länder – en arbetsmarknad” kan läsas på www.bm.dk

Om vi ska förverkliga regionens hela potential och visionen om en gemensam arbetsmarknad måste vi säkra en arbetsmarknad utan gräns­ hinder. Det var bakgrunden för den dansksvenska arbetsgrupppen, som min kollega Sven Otto Littorin och jag tillsatte i våras. Arbetsgruppen presenterade i december rapporten ”Öresundsregionen – Två länder – en arbetsmarknad” och föreslog bland annat en lösning på problemet med sociala avgifter. Sociala avgifter ska en dansk arbetsgivare betala till Sverige utöver lönen när medar­ betaren bor i Sverige och förutom att arbeta i Danmark också arbetar i Sverige. Det gräns­ hindret tar vi nu bort med en ändring i den dan­ ska skattelagstiftningen så att arbetstagaren kan dra av beloppet från sin danska skatt om han själv betalar sociala avgifter i Sverige. Förslaget har fått kritikerna att hävda att arbetsgivaren ska ha överblick över både danska och svenska socialförsäkringsregler, men kritiken bottnar i en missuppfattning. Medarbetaren som bor i Sverige och arbetar i både Sverige och Danmark är nämligen

18 / FOKUS ÖRESUND FEBRUARI 2008

– och kommer även i framtiden att vara – omfattad av den svenska socialförsäkringen. Ändringen i den danska skattelagstiftningen betyder bara att medarbetaren nu kan dra av sina sociala avgifter i Sverige från den skatt som ska betalas i Danmark. Förslaget är alltså en klar lättnad. Men det finns också gränshinder som varken kan eller ska tas bort. Många gränshinder är nämligen inga verkliga gränshinder utan bara exempel på olika regler i Danmark och Sverige, som inte är direkt knutna till att man bor i ett land och arbetar i ett annat. Våra länders regelverk ingår i var sin tradition och helhet och kan bara harmoniseras med stora förändringar av båda ländernas lagar. Det underlättar vardagen för pendlarna, men väcker knappast begeistring i den breda danska och svenska befolkningen. Därför satsar vi i stället på andra lösningar, till exempel att avliva de många myter, som lägger onödiga hinder i vägen för en gemen­ sam arbetsmarknad. Underlaget för att välja att arbeta i ett annat land ska vara informativt och fullständigt. Man ska snabbt kunna orientera sig om skatt, sjukpenning, barnpassning, föräldraledighet och allt det andra som får vardagen att funge­ ra. Där har både danskar och svenskar god hjälp av Öresundskomiteen, Øresunddirekt, Skatteportalen och Socialförsäkringsportalen, som ska blir färdig i år. Från politiskt håll har båda regeringarna satt samarbetet på dagordningen och genom den svenska regeringen har öresundspolitiken fått fotfäste i Stockholm och inte bara i Malmö. På den danska sidan hjälper vi företag med att rekrytera medarbetare – först och främst genom hjälp till självhjälp, med en informativ hemsida, rekryteringsmässor och danska jobbambassadörer. Insatsen riktar sig också till potentiella medar­ betare och vi samarbetar med både ambassa­ der och näringsliv. Målet är att skapa synlighet och kunskap om Danmark som ett bra land att arbeta i. Med den dansk-svenska arbetsgrup­ pen har visionen om ”Två länder – en arbets­ marknad” kommit ett steg närmare.


Abonnera på FOKUS ÖRESUND JA, TACK

Jag vill gärna beställa nyhetsbrevet Fokus Öresund Språkversion

danska

svenska

Jag vill få nyhetsbrevet via e­post till denna e­postadress:

Frankeras ej. Mottagaren betalar portot

E­post Jag vill få det tryckta nyhetsbrevet till nedanstående postadress Jag vill ändra adress/kontaktperson NEJ, TACK

Jag vill gärna avbeställa nyhetsbrevet Fokus Öresund

Øresundsbro Konsortiet Svarspost Nyhetsbrev 201 045 301 203 10 Malmö

Namn Företag Adress Postnr och ort Land Fokus Öresund kan även beställas via e-post med ovanstående uppgifter till redaktionen@oresundsbron.com

Självbetjäning på Øresundsbrons hemsida uppskattas av pendlarna A v G i t t e Ta g e S t o u s t r u p

I januari lanserade Øresundsbron själv­ betjäning via internat för pendlarkunderna. Pendlarna är mycket positiva till den nya tjän­ sten som kallas Mitt konto. Många pendlare har utnyttjat möjligheten att se fakturor, specifikationer och att uppdatera personliga upplysningar via internet. I februari öppnades Mitt Konto även för övriga kunder. Mitt konto innehåller i dag följande funktioner: – Startsida med kontaktupplysningar som kunden själv kan uppdatera online – Mina turer: översikt över turer, datum och tidpunkt – Ekonomi: tillgång till fakturor och specifikationer med arkivfunktion Kunden kan dessutom uppdatera kreditkorts­ nummer och på så vis undgå att bli stoppad i BroBizz­filen för att kortet är ogiltigt. Kunden kommer in till Mitt konto via startsidan på Øresundsbrons hemsida. Kunden ska använda sitt kundnummer samt ett lösenord som skickas med posten. När kunden loggar in första gången kan han eller hon skapa ett nytt lösenord som är lättare att komma ihåg.

När alla kategorier av kunder fått själv­ betjäningslösningen kommer Øresundsbron att genomföra en kundundersökning där användarna kan tycka till om det befintliga innehållet på Mitt konto samt ge förbättrings­ och utvecklingsförslag. – Självbetjäningen gör vardagen enklare för våra kunder, som inte längre behöver kontakta oss för att få hjälp med de vanligaste ärendena, säger privatmarknadschef Ann­Marie Bolander Boström. – Det innebär också att våra medarbetare får mer tid över till att hjälpa till med övriga ärenden. Det är med den målsättningen som vi vill vidareutveckla Mitt konto i samarbete med kunderna. Mitt Konto har i första omgången lanserats för Øresundsbrons cirka 8.600 pendlare och antalet inloggningar har hittills överstigit det förväntade. I februari öppnades Mitt konto även för ØresundBusiness­kunder och kunder med BroPass.

FOKUS ÖRESUND FEBRUARI 2008 / 19


Avsändare:

POSTTIDNING

Øresundsbro Konsortiet Box 4278 203 14 Malmö Tel. +46 (0) 40 676 60 00 redaktionen@oresundsbron.com

Ny öresundskanal ska ses på nätet Danska TV2/Lorry och Sydnytt i Malmö har planer på att återuppta samarbetet med gemensamma program, men den här gången blir det med en web­baserad TV­kanal.

B

Abonnera på fler nyheter om Öresundsregionen Øresundsbron ger också ut nyhetsbrevet Ø­mail med snabba nyheter om Öresunds regionen. Ø­mail kommer ut ett par gånger i månaden via e­post. Du kan abonnera på Ø­mail via vår hemsida eller

Av Nils Francke

genom att skicka e­post till

Invigningen av den fasta förbindelsen över Öresund den 1 juli 2000 gav inspiration till flera mediasamarbeten över Öresund mellan tidningar, radio­ och TV­stationer i Malmö och Köpenhamn. Praktiskt taget inget av dessa initiativ har överlevt till i dag. Bland initiativtagarna till samarbete var de regi­ onala TV­stationerna TV2/Lorry i Köpenhamn och Sydnytt i Malmö, som har provat med nyhets­ och magasinsprogram med större eller mindre gemensamt innehåll och gemen­ sam profil. I dag visar de fortfarande varandras nyhetsinslag, men sedan en tid har det inte förekommit gemensamma produktioner. Men nu ska det bli ändring på det.

redaktionen@oresundsbron.com

Web-baseret tv er på 24 timer i døgnet

– Vi planerar att etablera en gemensam web­baserad TV­kanal på nätet tillsammans med Sydnytt, men det sker tidigast i höst, säger Dan Tschernia, direktör för TV2/Lorry. De två TV­stationerna ska först ha den nöd­ vändiga finansieringen på plats. Liksom förra gången TV­stationerna samarbetade är det EU­bidrag som ska finansiera det nya projek­ tet, denna gång från Interreg 4. Det finns inte mycket att berätta om den kommande kanalen för närvarande, men om mediet web­TV jämfört med traditionella TV säger redaktionschef Pär Lärka på Sydnytt: – Det kan vara svårt att få plats med ett gemensamt program i en traditionell TV­kanal som vi har provat med Lorry tidigare då vi sände ett gemensamt program (Projekt Ö) en gång i veckan. Men på nätet är vi ute 24 timmar om dygnet. Och det är den vägen

20 / FOKUS ÖRESUND FEBRUARI 2008

utvecklingen går. Sedan jag började på Sydnytt för två år sen har vi fördubblat besöksantalet på vår websida, samtidigt som antalet tittare på TV­kanalen har legat stilla eller sjunkit. Nyheterna är desamma, det är bara en annan och mer flexibel publiceringsform på nätet. – Just nu är vi i planeringsfasen då det gäller att få alla parter med – Sveriges Television, Interreg, TV2. Men när vi är klara kommer det att gå rätt snabbt att förverkliga planerna, säger Pär Lärka.


fokus_2008_01_se