Page 1

opus portr ätt

PASSIONERAD. ENGAGERAD. HÅRDLANSERAD.

DEN OKLIPPTE KASTRATEN MÖT RICKARD SÖDERBERG, SVERIGES HÅRDAST ARBETANDE TENOR MED BÅDE HÅR OCH TESTIKLAR I BEHÅLL. text Hanna Höglund

30 OPUS

foto Martin Lindeborg


OPUS 31


opus portr ätt

D

et är ett sammanträffande nästan för bra för att vara sant. Här sitter barock-

tenoren Rickard Söderberg och häller Dr. Bach-droppar i cola lighten. Han har det stres�sigt – hysteriskt, säger han – dagen före releasen av nya skivan Castrato Arias Uncut edition. De homeopatiska dropparna ger honom lugn och harmoni inför konserten och den efterföljande festen; något man kan behöva när man är sin egen indie-tenor. De som kommit i kontakt med Rickard Söderberg på skiva eller på scen minns, förutom den varma, fylliga stämman, det långa, blonda håret, det dramatiska uttrycket och humorn. Troligen också det miljö- och hbt-politiska anslaget, om man hört hans egenproducerade cd The Perfect Man eller sett honom i Sopoperan i Halmstad, där han använde rösten till både musikalsång och Wagnervolym. Naturligtvis var det en klännings- och korsettklädd Söderberg som stod för sommarens snyggaste operasvimning i Poppeas kröning på Drottningholm. Nu ser han med beslöjat sexig och kajalförstärkt blick in i kameran på omslaget till kastratskivan som ligger på bordet. Vi äter vegetarisk pizza på det groteskt stora, skinande nya men folktomma köpcentret Entré i Malmö, som är Söderbergs hemstad. En larger-than-life-känsla som passar en intervju med Rickard Söderberg. Särskilt som ledstjärnan på nya skivan varit »too much is not enough«. – Opera är större än livet. Barock med, och så är jag vädur! Jag är som klippt och skuren för att gestalta detta, säger han. Till skivan ville han ha en liten ensemble att kunna jobba »kamrataktigt« med. – Först hade jag tänkt kalla skivan Castrato Arias »with balls«. Det hade kanske varit lite grovt. Nu blev det »uncut« istället. Lite roligt är det i alla fall… Från början skulle det bara vara Händelarior på skivan, men så insåg Rickard att det finns så mycket annan rolig musik. – Vivaldi till exempel, som är helt hysterisk och går undan fort som fasen. Och som blivit lite förbigången av Händel i vokalsammanhang. Det är just Vivaldi-arian Gelido in ogni vena – skivans kanske svartaste spår – som är med på Opus-läsarnas skiva som följer med detta nummer. – Den handlar om en man som dödar sin son för ett brott som sonen sedan visar sig vara oskyldig till. Vi pratar knappast om en radiohit, alltså. Inte ens en P2-hit. Vi strävade efter att göra den distanserat, långsamt och utan värme på grund av den otroligt ångestladdade situationen i handlingen. Annars håller Söderberg med ensemble ett högt tempo skivan igenom. – Vi skämtade om att nu satsar vi på 142 i tempo, så ses vi om två veckor och ser om vi klarar det, säger han. Det är också Rickard Söderberg själv som har arrangerat all musik, och som spökspår på skivan har han lagt en aria av brodern till den berömde kastraten Farinelli, Riccardo Broschi.

»Först hade jag tänkt kalla Skivan Castrato Arias ›with balls‹. Det hade kanske varit lite grovt.« 32 OPUS


Namn: Rickard Söderberg Ålder: 34 Bor: Malmö Civilstånd: Gift med Anders.

Tillsammans har de en hamster. Yrke: Tenor med inriktning på

barock och nyskriven repertoar. »Jag håller på att låta repertoaren växa. Nu närmar jag mig Wagner.«

OPUS OPUS 33 33


opus portr ätt

Söderbergs roller i urval. Bilden t v: Don José ur Carmen sommaren 2005 tillsammans med Therése Badman Stenius. »Vi gjorde 18 föreställningar på 24 dagar. Kaffe och yoga räddade mig!« Nedan: SopOperan, 2008. »Jag är överlycklig att få ha gjort den operan. Vid sidan om opera är miljöarbete min stora passion.« På bilden syns även Christina Dongas som djävulen och David Johansson som ängeln. T h: »Jag skulle göra Steuerman i Wagners Holländaren på Norrlandsoperan, men så blev sångaren som skulle göra Erik sjuk vilket slutade med att jag gjorde båda rollerna. Det blev en fantastisk föreställning med Andrea Quinn vid pulten.«

Bilden ovan: Opera Norfjordeid, som norsk Lenskij i Eugene Onegin. Bilden i mitten: »Min favoritscen, Drottningholm – där jag gjorde Sospiro i Gassmans l'Opera Seria, en riktig pärla som jag hoppas får en storslagen framtid!« Bilden t h om mitten: Titelrollen i J.C. Bachs Temistocle på Oper Leipzig, 2005. »En av de häftigaste rollerna jag någonsin gjort!«

34 OPUS

Bilden t v: »Det Kongelige Teater i Köpenhamn gjorde en artikel med sina största kvinnliga divor, och i samband med att jag gjorde Greve Almaviva ur Rossinis Barberaren i Sevilla tyckte man tydligen att jag tillhörde en av dem. Eh… så det var bara att raka av sig mustaschen, kränga på peruken och göra sig redo för en close-up.« Bilden t h: 2009 blev Rickard Söderberg vald till en av årets viktigaste miljöinspiratörer av tidningen Camino. »Ett erkännande som ger mig kraft att fortsatt vara besvärligoch krånglig för att påverka, engagera (och skrämma) människor till att ta större miljöhänsyn. Hur underbart än opera är, betyder den ingenting om vi inte kan dricka vattnet och andas luften!«


»Jag blev paralyserad av Birgit Nordin som Nattens drottning. Jag minns att jag tänkte: jag vet inte vad det är. Men jag vill göra det.« – Den heter Son Qual nave och är så himla banal, bara D-dur-skalor upp och ner, så den fick komma med som bonus. Det är på det spåret som Söderberg brister ut i Nattens drottning-koloraturer. Allt i tenorläge förstås som på resten av skivan. – Egentligen är det ju dödsstraff på Nattens drottning mitt en barockaria men vi hade så roligt när vi spelade in så vi kunde inte klippa bort det. Vi gick på socker och kaffe under inspelningen. Vi hade köpt stora lådor med arraksbollar som vi bara knöfade in. Och sedan spelade vi som galningar. Vi har ju inte gjort det här för pengar utan för att det är roligt. Så fungerar det när man gör en indie-platta. Resultatet kan förhoppningsvis också bli en plattform för mig att använda till frågor jag brinner för. Jag arbetar ju även politiskt, för Miljöpartiet. Söderberg som är öppet homosexuell hade nästan hoppats på fler upprörda röster och mer debatt kring den förra skivan The Perfect Man som kom för ett år sedan. Där sjöng han klassiska lieder och sånger ursprungligen skrivna för kvinnlig röst, som handlar om kärleken till en man. – Men samtidigt får jag se det som att kampen för hbt-frågan inte har något egenvärde. Det är målet som räknas, även om vi inte är där än. Man kan få känslan att det finns fler öppet homosexuella i kultur-, opera- och musikvärlden. Varför är det så? – Jag kan bara spekulera i det, men kanske för att kulturvärlden är förhållandevis fördomsfri. Kommer jag till operan är det till exempel ingen issue att jag är gay. Sedan kan det kanske vara så att omprövningen av den egna sexualiteten leder till en process inom en som gör att man blir forcerad att utforska sig själv. I skolan, som liten, var Rickard Söderberg »en outcast, en ö av märklighet«. Han säger det efter intervjuns längsta paus, men lägger till att han har haft sina fantastiska föräldrar som gett honom trygghet och frihet och som fortfarande alltid sitter på parkett på första raden och hejar på honom. Han var gossopran som barn, den enda killen i flickkören i födelsestaden Halmstad. Senare kom teater och pianospel in i bilden men det var när han var tio år och gick i fyran som den avgörande operapunkten kom i hans liv: – Jag spelade in Trollflöjten på vhs och blev paralyserad av Birgit Nordin som Nattens drottning. Jag minns att jag tänkte: »Jag vet inte vad det är. Men jag vill göra det«. Koloratur är det allra roligaste att sjunga, har han sagt i en tidigare intervju – och för att hålla igång rösten mellan Wagnerföreställningar sjunger han Händel. Just den här krocken mellan stilarna verkar vara det som ger Rickard Söderberg livsluft, men han väljer ibland att tona ner det när han gör auditions i till exempel konservativa Tyskland, där man skulle anses som förryckt om man blandade Vivaldi och Wagner, säger han.

OPUS 35


opus portr ätt

Vad känner du när du spelar roller? – Jag känner mest på repetitionerna. Då kan jag grina och göra allt för att hitta till rollen. Jag tycker om att vara tidigt på teatern och lägga mask själv. Helst med Barbra Streisand i öronen. Då kan jag gå in i karaktären och hitta kroppspråket. När jag gjorde Orfeus i Monteverdis Orfeo på Drottningholm ville jag inte att han skulle vara så mycket gud, utan mer man. Han fick vara mycket på golvet och så använde jag runda rörelser, ett runt kroppspråk. Inför amman i Poppeas kröning såg jag istället dokumentären Trotjänarinnan av Marianne Gillgren. Teaterbiten i operan är jätteviktig för mig. Hur viktig är den här långhåriga Simson/Samson-imagen för dig? – Det är ingen medveten Nigel Kennedy-strategi. Det är såhär jag ser ut bara, jag älskar det långa håret. Jag hade faktiskt tänkt klippa mig i ett års tid, bokat frisör och allting, men när det väl var dags började jag nästan tjuta som en brud i Top Model. Jag klarade bara en centimeter. Jag tycker att det är coolt. Du ser lite grunge ut. – Men jag lyssnar bara på Barbra Streisand! (skratt) När det gäller kajalen på nya plattan tänkte jag på Jack Sparrow i Pirates of the Caribbean. Barock är mer hårdrock för mig och då ska man ha en rock-approach också.

36 OPUS

Rickard Söderberg har en idé om vad nästa skiva ska handla om, men än så länge är det hemligt. »Det är inte Tosca i alla fall. Men jag har sjungit Carmenarior tidigare och jag vet att fick jag bara göra den rollen skulle jag förföra Don José så det står härliga till!«


Magda Olivero, en verismhjältinna.

Vilket är det skönaste rummet att sjunga i?

Vilka är dina tre favoritoperor?

– Drottningholms slottsteater, absolut.

Vilka tre tenorer har betytt mest för dig?

– Elektra, Die Frau ohne Schatten, Suor

Vilken är den bästa skivan i hyllan?

– Anthony Rolfe Johnson, Corelli, och så

Angelica.

– Runaway! Skivan som Carola gjorde med

en kliché: den unge Pavarotti. Det finns

Vilka är dina tre mål att klara av inom tio år?

BeeGees 1986.

inget som slår det. Alla tre är magnifika i sin

– Fortsätta att vara gift med Anders.

Vilken är den allra vackraste arian?

vokalhantering. Perfektion.

Fortsätta att göra som jag vill inom musiken

– Ombra mai fu. Jag sjöng den för Anders

Vilka tre sopraner?

– att ha den möjligheten. Och att fortsätta

när vi gifte oss. Det är lite Absolute Opera

– Edita Gruberova, en koloraturgudinna.

orka vara kompromisslös i min ambition att

över det svaret, men jag är inte mer raffinerad

Birgit Nilsson, en Straussnaturkraft. Och

leva miljö- och klimatsmart.

än så (skratt) …

Sju snabba frågor …

OPUS 37

OPUS 25 Rickard Soderberg  

MÖT RICKARD SÖDERBERG, SVERIGES HÅRDAST ARBETANDE TENOR MED BÅDE HÅR OCH TESTIKLAR I BEHÅLL. opus porträtt 30 OPUS 30 OPUS text Hanna Höglun...