Page 1

OM

juli 2013

peak-oil de lågt hängande frukterna är plockade

OMSTÄLLNING

mot ekoby 2.0

En biodlares

reflektion

Odla svamp i

kaffesump

omställningsteknologi från vad till vad?

£+$=

lokala valutor

kreativitet i finanskrisen

gör din egen fil & yogurt

juli

är njutningens tid

rocket mass heater kurs i Stjärnsund


© 2013 OM omställning

Tidningen får skrivas ut för privat bruk utan vinstsyfte. OMomställning är en helt fristående, politiskt och religiöst oberoende tidning.

Ansvarsbegränsning för tidningen OMomställning (OM): Materialet kommer från källor som OM bedömer tillförlitliga. OM garanterar inte att materialet är fullständigt eller riktigt. Materialet presenteras enbart i informationssyfte och är inte avsett att vara rådgivning. OM tar inget ansvar för ekonomiska transaktioner som grundats på tidningens innehåll. För signerade artiklar svarar varje skribent. OM delar inte nödvändigtvis dessa åsikter. OM har inget ansvar för materialet på eller åtkomsten till de externa webbsidor vilka är länkade till eller från tidningens webbsida.


Foto av Pasip p책 sxc.hu


OM OM är en ny tidning som vill informera och inspirera den “lilla människan” inom oss alla, på vägen mot ett hållbarare samhälle. Vi vill bidra till att göra vårt samhälle lite grönare - och lite snällare. I OM kommer information blandas med inspiration om vad som händer lokalt i Sverige och i resten av världen i form av artiklar, personliga rapporter och positiva nyheter. Vår målsättning är att visa att alla kan hjälpa till, och genom att ta små steg kan förändringen till ett hållbarare samhälle vara både spännande och givande. Tidningen drivs av ideella krafter och publiceras online. Du kan välja att läsa den direkt eller ladda ner och skriva ut. Provnummer – frivilligt pris 20 kr.

REDAKTIONEN ~*~

Chefsredaktör Eva Pettersson red@omomstallning.se

Korrektur & Redigering Eva Rende-Tavares red@omomstallning.se

Illustratör Jenny Enghardt red@omomstallning.se

Layout Madelene Dahlberg layout@omomstallning.se

Skicka gärna kommentarer, tips, frågor och önskemål till: info@omomställning.se Vill du bidra med t.ex artiklar eller bilder till tidningen? material@omomställning.se Har du brev och insändare till vår insändarsida? insandare@omomstallning.se Vill du annonsera i tidningen eller på vår webbsida? annons@omomställning.se För att donera till OM kan du donera via payson på: omomstallning.se/donera Vi finns även på Facebook! Du hittar oss på: www.facebook.com/omomstallning

www.omomstallning.se

Skribenter: Ylva Arvidsson, David Bennett, Peter Fröhlin, Eva Gustavsson, Stephen Hinton, Pär Holmgren, Johan Landgren, Carl Lindström, Kalle Randau, Johannes Söderqvist, Kim Weinehammar. Frilansare: Jan Forsmark, Ander Hjorth. Foto framsida: Andreas Krappweis www.krappweis.com


JULI 2013

OM

OMSTÄLLNING

INNEHÅLL Odla för våra bin, sidan 13

Juli är njutningens tid, sidan 27

Kärlek till äpplen del 1, sidan 35

ALLTID I OM Brev från redaktionen Insändare

7

9

Krönika: 18, 71 Prylgodis

52

Kultursidan

60

TRÄDGÅRD & ODLING Bli farmare på nätet

26

Juli är njutningens tid

DJUR & NATUR En biodlares reflektion

27

Odla svamp i kaffesump Kärlek Till Äpplen del 1

10

Goda nyheter för arbetskompisen 12 Odla för våra bin & humlor Funderingar från bushen

33 35

Plantan med eget ekosystem

55

13

16

MAT & HÄLSA HUS & HEM Krönika: Borrabo

Äppelglass & Äppelpaj

39

Den naturliga mjölken

41

Fil, yogurt, gräddfil, creme fraiche & smör

18

Moderna gröna hus

21

Rocket Mass Heater

23

Grilltider

45

43


JULI 2013

OM

OMSTÄLLNING

Rapport från Eisensteinföreläsningen, sidan 53

Omställningsteknologi, sidan 47

Låt träden dominera staden, sidan 65

TEKNIK, EKONOMI Omställningsteknologi

47

Kreativitet i finanskrisens spår

48

Rörelsen - Nya lokala ekonomier Prylgodis

50

ENERGI & MILJÖ

52

CO2 halten i atmosfären

RAPPORTER & NYHETER Rapport från Eisensteinföreläsningen Tre små Linderödsgrisar till Järbo

56

De lågt hängande frukterna är plockade

53

54

Nytt nätverk - Omställning Västerort

55

KULTUR & SAMHÄLLE Kultursidan

60

Omställning Sverige

62

Fairtrade+Omställning=Sant! Låt träden dominera staden

63 65

Stöd våra svenska mjölkbönder Mot Ekoby 2.0

69

Krönika - Tidens gång

71

68

58


NÅGRA ORD FRÅN REDAKTIONEN Välkommen till den nya tidningen OMomställning! Hållbart är ett ord som blivit ett modeord – vi ser det allt oftare i både information och reklam. Förr var det självklart att något som var hållbart var bra och att det höll länge. Idag har hållbart blivit ett ord utan tydligt innehåll och med reklamens hjälp urholkas begreppets värde. Vad betyder då att ställa om till ett hållbart samhälle? Enkelt betyder det att vi behöver förändra och anpassa vårt sätt att leva efter vad vår jord tål, och därmed vi själva, ur ett mycket långsiktigt perspektiv. Många tycker att det här känns jobbigt, för svårt att ta till sig, ja till och med tråkigt och väljer att skjuta det ifrån sig. Men vi behöver informationen om vad som händer, även om den ibland är svårsmält. Vi behöver förstå för att kunna förändra och göra något positivt. Vi på OM vill informera om vad som händer både lokalt i Sverige och i resten av världen, samtidigt som vi vill visa hur spännande och givande det är att göra vårt samhälle till en lite grönare och snällare plats. Om alla gör en liten förändring varje dag – sker det 9 miljoner små bra saker varje dag, bara i Sverige! Har du tips och tricks, synpunkter om vad som sagts, idéer till artiklar eller vill du kanske helt enkelt skriva något själv? Hör gärna av dig till oss på redaktionen!

Eva Pettersson Chefsredaktör

Du kan skicka dina kommentarer, synpunkter och idéer till: red@omomstallning.se Du kan även gå in på vår facebook och kommentera där! www.facebook.com/omomstallning OM OMSTÄLLNING JULI 2013

7


Bark av Somadjinn på deviantart.com | Morötter av chop-stock på deviantart.com | Grön och Kaffebönor av lockstockb på sxc.hu

8

OM OMSTÄLLNING JULI 2013


INSÄNDARE Månadens brev Tycker vi att din insändare är riktigt inspirerande eller bra kan det bli månadens brev. Vi hoppas på många härliga, kreativa insändare, men också på åsikter och tankar i ren allmänhet. Ihici voloris aut id quid mi, none aut autem nitia es ent aut acimilliciis eatem venihilis dolorem facest aborro quiatur rerspel ipis siniant otasin ratia cum que quam, sedit am. /Insändare.

Insändare!

Nått viktigt.

Igent fuga. Si omnihilitat. Faci conet ercia que corum ium esciae. /Insändare.

Posam rendelestis ut fugitist diciis esedit, corro eaquatisci quisint quae eos si vendit, in prat. Luptatur? Res et aut faccumet alis dolo te suntiscilic tempora nonseniti volorepro ium libus et que oditior repudi to etur aut volorum aut qui bearum idelit harumquid eos eum reperum quibusam eria consequae nis mo conet faci volupta temporiat. /Insändare.

Lite mer text. Posam rendelestis ut fugitist diciis esedit, corro eaquatisci quisint quae eos si vendit, in prat. Luptatur? Res et aut faccumet alis dolo te suntiscilic tempora nonseniti volorepro ium libus et que oditior repudi to etur aut volorum aut qui bearum idelit harumquid eos eum reperum quibusam eria consequae nis mo conet faci volupta temporiat. /Insändare.

RÄTTNINGAR Ajdå, något blev fel. Här publicerar vi rättningar på saker som blivit fel i tidigare nummer.

Pyssel. Igent Acerum volorat ectatusda et etustoris dolum fuga. Et enda pligent prorpos pra consecatem solupienimi, volupta tibusapienis andici acea dust, eost audanim acea eium. Sed magnim volorum et unto beaquatur aperemol.Sita aut pelit, sus, sed quidi dolupta tionem. Rum alibus. Xererro doloriatem laudi omnim fugiam nonsequosam, cum fugiatem . /Insändare.

Skicka dina insändare till insandare@omomstallning.se Bilder måste vara 300 dpi och du måste ha tillstånd att publicera bilden. Tänk på att inläggen inte får bli för långa och inte får innehålla svordomar, eller någon form av rasistisk, hotfull eller kränkande text.

Har du ett foto du vill dela med oss? (Av Alexandri1 på sxc.hu.) Du kan skicka dina bilder ihop med en liten beskrivning eller med en längre insändare. Bilden måste vara i 300 dpi för att kunna publiceras. Du måste ha tillstånd att använda bilden om det inte är du själv som tagit den.

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

9


En biodlares reflektion F

ilmen ”Inte bara honung” visades på Draken under Göteborgs Filmfestival, och nu i dagarna har den börjat dyka upp på småbiograferna runt om i landet. Trodde väl knappast att jag skulle få veta så mycket nytt. Jag hade ju sett föregående dokumentär om den globala bidöden på TV.

Men för mig var det omvälvande. Insikterna om mitt eget arbete med bin brakade ned, inte som små 25-öringar med ett lätt litet pling, utan som stora blixtnedslag som vände upp och ned på min värld. För mig som medlem i ett ekologiskt biodlingskooperativ ställdes många frågor på sin spets. Varför gjorde vi detta? Var det för att vi skulle få ut honung? Var det för att det är så roligt med just biodling? Var det intresset och nyfikenheten? Eller för att hitta metoder att rädda bina på vår planet? För mig var det en blandning av allt det där, men de ekologiska förtecknen var ändå det starkaste skälet. 10

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

Vi är beroende av våra ”kärlekens budbärare”, som de kallades så vackert i filmen. Det är ju exakt det bina är i sin uppgift att pollinera blommor.

E

fter allt som vi har lärt oss i kooperativet, och med alla goda ambitioner, var det tunga insikter. De riktiga bovarna är de som föder upp bin i storindustri för att använda dem som pollinerare i gigantiska monokulturer (massodling av en enda gröda). Genom dem har vi fått spridning av varroa, virussjukdomar och annat. Därtill all besprutning, som resulterat i att man nu i Kina går man ur huse och pollinerar trädens blommor för hand.

En av de saker vi fått lära oss i vårt lilla kooperativ är binas inneboende förmåga att bygga upp försvar mot sjukdomar och inkräktare. Men vi försvagar binas naturliga utveckling genom att byta ut deras drottningar. Att byta ut honungen mot sockervatten är också försvagande. >


“I Kina går man ur huse och pollinerar trädens blommor för hand.” Möjligen kan vi ta lite av naturens guld för att behandla våra sjukdomar i stället för med antibiotika.

V

i kan fortsätta som vi gjort hittills. Eller försöka föda upp så mycket bin det bara går utan några andra syften. Nackdelarna är ilsknare bin, och vi får nöja oss med smakprov från den fantastiska honungen.

Vårt lilla biodlarkooperativ har undvikit kemiska bekämpningsmedel. Vi har spridit ordet om binas värde till mängder av människor. Vi har lyft frågan om ekologisk biodling och vi har ökat antalet bin i stadsmiljö. Ditt bidrag är att handla allt i matväg från småproducenter, och helst ekologiskt.

Att bojkotta all form av massproduktion är ett effektivt sätt att motverka en världsomfattande katastrof. Alla kan bidra!

Kim Weinehammar Ort: Göteborg Skribent: Kim Weinehammar Foto vänster: Anna-Karin Hellman Foto höger: Kim Weinehammar

”Inte bara honung” (orginaltitel More Than Honey) är en dokumentär av Schweizaren Markus Imhoof. Hans kamera tar oss med på en gripande resa till honungsbisamhällen i Kalifornien, Schweiz, Kina och Australien. Filmen är som honung för själen – den ger kärlek och uppmärksamhet till våra livsviktiga små bin.

Yrke: Verksamhetsutvecklare Arbetar som verksamhetsutvecklare på Hyresgästföreningen i Göteborg. Miljöfrågor och stadsutveckling har en alldeles särskild plats i hjärtat, bland en uppsjö av intressen - bland annat två kolonilotter. Grundade Megaloppisen i Majorna och var projektledare för ”Ekologisk stadsdel Majorna” i samband med loppisen. Är även styrelseledamot i Majornas Bikooperativ, ett engagemang som också kommit från projektet.

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

11


Läs gärna mer om föreningen på deras hemsida: vaxtkraft.blogspot.se Fondens hemsida hittar du på www.langmanska.se

Glada nyheter för arbetskompisen Förr såg man alltid hästar ute på åkrarna och i skogen; lugnt knatandes ihop med sin bonde - båda ganska nöjda med livet. Att arbeta med en häst ger glädje, och en vän för livet. Den är inte ett redskap, utan istället en arbetskompis.

I

vårt västerländska samhälle har hästarna blivit utbytta mot traktorer och andra maskiner – som säkert är behändiga, men inte så trevliga att prata med. I andra delar av världen, ofta kallade utvecklingsländer, sköts största delen fortfarande för hand och med fyrfota vänner. I Sverige har flera jordbrukare åter tagit upp användandet av hästen som arbetskamrat, både för att skona naturen och spara på energiåtgången. Det här vill en förening i Halland uppmuntra.

I trakten av Varberg finns föreningen Växtkraft, en ideell förening för hållbar utveckling med mottot “För din närhet till djur, natur och kultur”. De har nyligen fått ett bidrag från stiftelsen Längmanska Kulturfonden. Tack vare dessa pengar kan föreningen nu sammanställa alla sina filmer om hur man jobbar med hästar. Växtkraft kommer sedan att publicera en hemsida 12

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

om bruksmetoder med arbetshästen under ett år. Hemsidan ska vara tillgänglig för allmänheten och kan även användas för visning på bygdegårdar och liknande. Det finns redan nu en möjlighet att se några av filmerna på YouTube. Dessa hittar du genom att söka på namnet Collectra.

Skribent: Madelene Dahlberg Foto ovan: xrockinrobynstock på deviantart.com Foto nedan: paulinemoss-d4wc1ac på deviantart.com


Odla för våra

bin & humlor

Artikel på nästa sida >

1 OM OMSTÄLLNING JULI 2013

13


2

3

Våra bin och humlor behöver hjälp. Anledningen är at t de är hotade; ­­och utan dessa pollinerare kan blommande grödor inte sät ta frö, nöt eller fruk t. Så mycket som t vå tredjedelar av vår mat är beroende av insek ters pollinering, och därför behöver vi alla på olika sät t hjälpas åt at t skapa bät tre förutsät tningar för våra små matproducenter.

B

åde mängden och mångfalden av vilda pollinerande insekter, som till exempel bin och humlor, minskar ständigt.

En av orsakerna är de stora förändringar som skett i odlingslandskapet sedan början av 1900-talet. I takt med att slåtterängar försvunnit, diken lagts igen, betesmarker ställts om till jordbruksmark eller planterats med skog och växt igen, har de blomrika miljöerna minskat. Det innebär färre boplatser och blommor till våra små arbetare. Andra orsaker är miljögifter och klimatförändringar. Forskningen visar också att det inte går att ersätta de vilda insekterna med tama bin, vilket man tidigare trott. Anledningen är helt enkelt att blommorna är bättre på att sätta frukt när de tar emot pollen från vilda bin. De tama honungsbina som används som pollinerare 14

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

inom matindustri och produktion av honung får tyvärr inte heller leva ett naturligt liv. Eftersom honungen i bikuporna hela tiden tas bort som skörd, matas bina med en honungsersättning i form av majssirap med hög fruktoshalt (samma sötningsmedel som finns i läsk).

E

n ny studie från University of Illinois at UrbanaChampaign visar att bin som äter detta honungssubstitut kan vara mer sårbara för de mikrobiella fiender och bekämpningsmedel som tros vara kopplade till den katastrofala kollapsen av honungsbisamhällen världen över. Studien pekar på att bristen på naturlig föda kan förstöra biets eget immunförsvar. >


En annan studie från 2010 fann bevis för att det fanns så många som 121 gifter i en bikupa.

Gott i magen Viktiga träd och växter som ger mat åt insekterna över hela säsongen är: hassel, al, hästhov, vitsippa, sälg, krusbär, lönn, blåbär, maskros, fruktträd, hallon, lind, blåklint, klöver, rallarros, och ljung.

Omfattningen av användandet av tambin har också ökat kraftigt senaste åren på grund av bristen på vilda bin. Bara i Kaliforniens stora mandelodlingar – en industri som omsätter cirka 3 miljarder dollar – läggs 239 miljoner dollar per år på att hyra mer än 1 miljon bikupor. En kostnad som ökar i takt med att bipopulationer dukar under av sjukdom.

Ängsblommor som är speciellt omtyckta är akleja, axveronika, backsippa, backtimjan, borsttistel, fackelblomster, gullviva, gulmåra, humleblomster, kungsmynta, liten blåklocka, luktviol, prästkrage, rödblära, rödklint, skogsförgätmigej, stor blåklocka, strandtrift, åkervädd, äkta johannesört och ängsvädd.

V

i kan själva hjälpa till på många olika sätt genom att stödja bevarandet av betesmarker och mångfalden i jordbrukslandskapet. De som har möjlighet kan odla växter och göra små bon åt våra vilda matproducenter. Du kan även hjälpa våra pollinerande insekternär du handlar genom att tänka på varifrån maten kommer. Att välja småskaligt producerade varor – helst ekologiskt och gärna närodlat – ökar sannolikheten för att produkten ska ha odlats på ett hållbarare sätt.

Skribent: Eva Pettersson Foto: 1 - Klangkult på sxc.hu 2 - ground000 på sxc.hu 3 & 4 - Andreas Krappweis på krappweis.com

Många av våra matörter är också omtyckta, som till exempel anisisop, isop, temynta och backtimjan.

4

visste du att? Vallhumlan (Bombus subterraneus) är en stor och vacker humla som håller till i odlingslandskapet. I Sverige är den spridd från Skåne till södra Norrland. Vallhumlan har en lång tunga, vilket är extra viktigt när grödor som rödklöver och åkerbönor ska pollineras. I andra länder har beståndet minskat kraftigt på senare år i takt med krympande ängsarealer. Arten är utdöd i stora delar av Mellaneuropa. Ett försök har gjorts av engelska forskare som med tillstånd har fått plocka ett hundratal skånska humlor i ett försök att etablera nya samhällen i England.

Eva Pettersson Ålder: 58 Ort: Värmdö Yrke: Egen företagare

Driver eget företag inom ekonomi och har varit egen företagare i över 20 år inom olika områden, allt ifrån konstnär till restaurangägare. Har ett stort intresse av miljö, natur, djur – allt som behövs för ett gott liv. Född på en liten gård på Gotland, så glädjen av att odla finns med sen barnsben. Bor själv på Värmdö i Stockholms skärgård,

men längtar tillbaka till det riktiga landet med gärden, skog och sjöar. På fritiden skrivs det gärna en hel del, men även läsning och annat kreativt skapande finner sin tid. Har 3 vuxna barn och 2 helt underbara barnbarn som det älskas att umgås med.

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

15


FUNDERINGAR FRÅN BUSHEN

efter att den huggits.” Tyvärr stämmer ingenting av detta. Det är samma bolag här som där, och skogarna är inte heller så olika varandra som man kanske först kan tro.

V

id själva huggningen dödas först de flesta arter av intresse. Alla fågelbon i trädens grenverk förstörs, de allra flesta mycelen i marken, lavarna, örterna … Att man sedan så gott som alltid återplanterar efter ett hygge och därefter röjer bort allt oönskat för att gynna dessa plantor gör störningen så gott som total. Skogens successionsordning sätts fullständigt ur spel. Det som växer upp efter ett kalhygge är inte en skog, det är en fiber– och virkesplantage. En åker. Jämförelsen med regnskogens öde känns inte längre så avlägsen.

Vad är väl en skog?

A

lla vet att en sjö inte är detsamma som en större mängd vatten, att ordet öken inte enbart betyder ”yta med sand”. Därför är det förvånande att så få svenskar idag inte tycks förstå att skog inte är det samma som ”en yta med träd”. Ordet sjö betyder fiskar, näckrosor, dy, bävrar, måsar. Öken betyder ormar, skorpioner, buskar och beduiner. Ordet skog borde betyda örter, mossor, lavar, fåglar däggdjur, insekter …

Vi kallar inte en stor vattenbehållare för en sjö, eller en grusgrop för en öken. Men en svensk träåker, på vilken man finner färre arter än i många öknar, den kallar vi likt förbaskat för ”skog”. Vill vi som nation att det ska ligga någon sanning bakom den kända frasen att vi svenskar är ett naturälskande folk så är det dags för oss att börja reagera på det som händer med de sista kvarvarande spillrorna av just vår natur. Skribent: Johannes Söderqvist Foto: Johannes Söderqvist

Alla skolbarn får lära sig att vi i här i landet har en återväxt som är större än förbrukningen och att detta bruk är resultatet av en statlig och industriell strategi som sägs vara bra såväl för den biologiska mångfalden som för klimatet. I Sverige definieras med andra ord begreppet ”skog” som gran och tall. Punkt. Att så många som bortåt 5000 arter kommer att dö ut från Fennoskandien om nuvarande landskapsomvandlande skogsmissbruk tillåts fortgå talas det ganska sällan och väldigt tyst om. Likaså att drygt 2000 arter redan idag är hotade eller missgynnade tack vare skogsbrukets system med kalhyggen och efterföljande monokulturer. Vi har alla hört det där om att regnskogen aldrig kommer tillbaka när man en gång huggit den. ”Vilken tur”, har man då tänkt, ”att inte skogsbruket bedrivs på samma brutala sätt här i Skandinavien, och framförallt är det ju tur att vår skog kommer tillbaka 16

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

Johannes Söderqvist Ålder: 37 Ort: Brunskog Yrke: Kreatör Permakulturintresserad omställare bosatt i Värmland. Intresserad av miljö och kreativt skapande — och livnär sig på att vara just Johannes — skådespelare, musiker, författare och självhushållare. Aktiv i miljödebatten sedan 20 år tillbaka.


OM OMSTÄLLNING JULI 2013

17


HUSET länge

hade väntat

N

u var det mer än fyrtio år sedan sista kon försvann från gården. Den sista hästen och de sista hönorna hade varit borta ännu längre.

Huset vred sig lite i duggregnet, det knäppte i de gamla timmerväggarna. Det var fasligt så nära farstun syrensnåret och odonbusken sträckte sig. En människa skulle nätt och jämt kunna gå runt bakom farmorskammaren och salen. Vart hade de tagit vägen? Alla de generationer som kommit och gått på Borrabo gård. De som slitit och släpat på de karga åkerlapparna, lagt stenmurar och byggt en gigantisk lada, de som satte upp en smedja nere vid bäcken och timrade ihop ett hönshus som inte liknade något annat hönshus i trakten. Vart hade de tagit vägen? Var det ingen som behövde korn, mjölk och hönsägg längre? Ingen som värmde sig om vintrarna med den ved hästarna dragit hem från skogen? Var höll de egentligen hus numera? Redan under tidigt fjortonhundratal höll sig människor vid liv uppe vid Borrabosjön, mitt i Västra Götaland. De hade inte en aning om att trakten en dag skulle 18

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

krönika

tillhöra ett jättelän med nästan samma namn som det gamla landskapet Västergötland. Ingenting visste de om kommunreformer, välfärdsunderlag eller fordonsskatter. De hade inte reda på vilken telefon – som de inte heller visste vad det var – som var smartast. Men, det betyder inte att de inte var smarta själva.

P

å något vis lyckades de med konststycket att bygga en gård som klarat att låta sina invånare leva ett hyggligt liv från vaggan till graven under femhundra år. Genom alla dessa år har världen gått igenom stora förändringar. Borrabo har legat kvar. Orört av de stora jordbruksreformerna låg markerna oskiftade för sig själva, en halv mil bortom byn Trävattna. Den ena familjen efter den andra levde på vad marken, skogen och djuren släppte ifrån sig. Sedan kom nittonhundratalet … Till en början märktes inte så stor skillnad. Breven bars ut till affären nere i byn av en gående lantbrevbärare fram till 1928, då skaffade han en cykel.

Mjölken hämtades med hästkärra till mejeriet i Trävattna ända in på trettiotalet. Det fanns för all >


del de som blev moderna och skaffade vattenledning och avlopp. Elektriciteten nådde så småningom de flesta hem i krokarna. Men Borrabo låg orört. El, vatten och avlopp kostade pengar. Ingen hade behövt det där moderna förut, så varför bråka med sådant som inte var nödvändigt? Men det mullrade borta vid horisonten. Två världskrig drog fram över Europa med en styrka man aldrig tidigare upplevt. Med fossil energi i tanken kunde stridsvagnar, stridsfartyg och stridsflygplan komma åt att döda många fler människor per tidsenhet än någonsin de gamla kavallerierna. Borrabo låg där det låg under alla dessa år.

N

S

ystrarna blev vuxna under den framtidsyra som svepte genom världen under femtiotalet med en förbränningsmotors hastighet. De hade andra planer med sina liv än att slita hårt i mörker och kyla ute på Borrabo. Ingen svärson kom och lade manken till. Ingen ung hand tog över plogen som Otto gjort när hans far började krokna. Ingen ungmora tog över kvasten som farmor använt när hon sopade ner de korn på marken som fallit på de stora stenarna på La´löcka, åkern bakom huset. Mejeriet försvann från Trävattna. Affären försvann. Skolan som var byns stolthet när den byggdes 1912 blev för stor i ett nafs. Snart lades den ner. Livet levdes någon annanstans. Det var ju så lätt att fara dit …

är temperaturen under andra världskrigets vargavintrar steg till ynkans 27 minusgrader väcktes de fyra systrarna Gustavsson i ottan av sin far Otto. ”Idag kan ni gå till skolan ungar!” Det var bara att bylta på sig och knata de fem kilometerna ner till byn. Systrarna Gustavsson bodde på Borrabo tillsammans med sin mamma, sin pappa, sin farmor och farfar samt två ogifta fastrar. Tio personer rymdes på cirka 80 kvadratmeter. Värmen kom från en rörspis i kammaren och från köksspisen som pappa Otto satt uppe och eldade de värsta nätterna. I salen fanns ingen eldstad för farfar Gustav hade blivit osams med sotaren och rivit hela muringen i vredesmod. Farfar var en enveten sort. (”Muring” är västgötska för allt som är murat, till exempel skorstenspipor.)

”Det väsnades på var och varannan stallbacke av den ena makalösa maskinen efter den andra.”

“Värmen kom från en rörspis i kammaren och från köksspisen som pappa Otto satt uppe och eldade de värsta nätterna.”

Han lämnade det jordiska 1992. Då var alarna i fädrevet gigantiska. De bildade en formlig al-katedral till hans ära, mellan de båda stenmurarna längs drevet. En av Ottos döttrar köpte loss gården från sina systrar. Hon mindes sin barndoms Borrabo med värme och >

Otto slutade att hålla djur 1967. Fähus, äng och åker fick sköta sig själva. Han hade gjort sitt. När sjuttiotalet bröt in flyttade han till ålderdomshemmet i Floby. Borrabo låg kvar. Alslyet i de sanka delarna av fädrevet fick växa som de ville. Otto ville inte fälla några träd – någonstans. Han tyckte väl inte att det var någon idé. Nu var ju den moderna tiden här. Ingen skulle någonsin mer vilja bo uppe i skogen och bruka jorden där.

När krigen var över gick förändringarna allt fortare. Mullret man bara hört på avstånd spred sig nu obönhörligen i grannskapet. En av systrarna Gustavssons klasskamrater köpte sig en lastbil när hon slutade skolan och startade åkeri. Bönderna köpte traktorer. Det väsnades på var och varannan stallbacke av den ena makalösa maskinen efter den andra. Det var kolossalt vad människorna blivit fiffiga sådär rätt upp och ner! Utvecklingen skulle ha sin gång. Nytt var bra – gammalt var dåligt! Men till Borrabo kom ingen traktor. En råoljemotor införskaffades dock, till flickorna Gustavssons skräckblandade förtjusning. Den drog tröskverket så det stod härliga till. Lite saknade de allt att få åka runt på oxvandringens karuselliknande underrede, men nog var den nya tiden fantastisk!

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

19


glädje. Här skulle ingenting få förfaras mer. Alla tak lades om. Den stora urtidsladan i skiftesverk fick nytt vasstak. Muringarna sågs över och rörspisen i salen kom på plats igen. Vagnar och seldon, hästharvar och slåtterbalkar samlades upp i lidret. Allsköns verktyg och pinaler, en gång så oumbärliga, togs tillvara och hängdes upp på spikar i brygghuset. Det blev så fint att hon fick en plakett av Västergötlands hembygdsförbund. Nu var Borrabo nästan ett museum! Men ingen bodde där längre …

E

n gråkall novemberdag 2008 rullade ett av den nya tidens vidunder in mellan fä– och mangård. Det var en bensindriven bil, byggd i Frankrike av plast och plåt från gud–vet–var, fraktad till Sverige i en stor båt som drevs av diesel. I bilen satt en liten tant som läst om Borrabo på en mäklarsida på Internet, det stora datanätverk som drivs av el som i stora delar av världen drivs av kraftverk som eldar kol. Ottos dotter började bli gammal och nu tänkte hon sälja släktgården. Den lilla tanten hade åkt hela vägen

Ylva Arvidsson Ålder: 56 Ort: Trävattna Yrke: Pedagog & mamma

från Göteborg i sin bensinbil, för att hon i hemlighet blivit förälskad i de förföriska mäklarbilderna. Verkligheten har ju en tendens att aldrig överträffa bilden av sig själv, så tanten var på sin vakt. Alla andra ställen hon och hennes man hade hittat på mäklarsidor hade visat sig vara fuktskadade eller felbyggda eller för stora eller för små eller för eländiga på mångahanda sätt, när de väl åkt för att titta på dem. Idag var tanten ensam, ingen visste att hon gett sig iväg på upptäcktsfärd. Borrabo låg där och väntade … Hur gick det sedan? Ja, det hade jag tänkt avslöja framöver i OMomställnings kommande nummer. Jag kommer att berätta om stort och smått kring vår omtumlande resa från stad till land i omställningens tid. Vi är alla på väg …

Skribent: Ylva Arvidsson Foto på hus & lada: Ylva Arvidsson Foto på rostig plog: Mazwebs på sxc.hu

Mamma, pedagog, skribent och föredragshållare – har även arbetat som lärare på högstadienivå och drivit eget multimediaföretag. Bor med man och dotter på gården Borrabo - utanför Trävattna, utanför Floby, utanför Falköping, utan att känna utaförskap. När familjen inte bygger växthus och

20

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

jordkällare sysslar de med musik och hantverk av olika slag. På gården är målet att bygga upp en plats som kan föda de som bor där, med permakultur som ett viktigt verktyg. Gillar också Star Trek - Live long and prosper!


1

moderna

grรถna

hus 2

3 OM OMSTร„LLNING JULI 2013

21


4

5

M

odern arkitektur har kommit långt genom åren - tidigare var “moderna byggen” inte direkt något som förknippades med naturvänligt. Men även inom det minimalistiska och moderna byggs det grönt. Många byggen använder lokal producerade material och arkitekter ritar solpaneler och takträdgårdar. 6 Det byggs till och med hus av Skribent: Madelene Dahlberg gamla lastpallar! 1 - 4 Corners house - Avanto Architects www.avan.to | Foto: Kuvio www.kuvio.com

22

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

2 - Easy Domes - Kari Thomsen & Ole Vanggaard www.easydomes.com | Foto: Easy Domes 3- Edgeland - Bercy Chen Studio bcarc.com | Foto: Paul Bardagjy bardagjyphoto.com 4 - Shelter house - Franklin Azzi www.franklinazzi.com | Foto: Franklin Azzi 5 - Ice House - Minarc minarc.com | Foto: Torfi Agnarsson torfi.com 6 - Manifesto House - Infiniski jamesandmau.com | Foto: Antonio Corcuera


ROCKET

MASS HEATER Kurs i Stjärnsund

R

ocket Mass Heaters (RMH) kombinerar högeffektivt förbränning med långtidslagring av värmen – en alternativ värmekälla som kan vara den mest effektiva vedpanna någonsin. Som man dessutom kan bygga själv! Vi fick lära oss hur, på en kurs i Stjärnsund. Efter 30 minuters teoretisk genomgång och presentation av deltagarna var vi ute för att inspektera stället som Joshua hade förberett som byggnadsplats. Joshua Roxendal är synnerligen lämpad för att hålla kurser i hur man bygger en RMH eftersom han har byggt ett antal både i Sverige och utomlands. Joshua förklarar, med entusiasm och glädje, de invändiga delarna i en RMH och ger oss sedan utrymme att tolka planerna på eget sätt. Det blir många frågor om vi gör rätt, men till slut tar vi mod till oss och bygget är i gång.

D

e centrala delarna i vår RMH gjorde vi av tegelstenar med ett metallrör för den inbyggda skorstenen och ett oljefat som värmeväxlare. Till rören i värmebänken använde vi spirorör. Allt annat i bygget var lera och sand, som blandades med 3 delar sand och 1 del lera. Blandningen kallas för cob, vilket är det engelska ordet för tekniken. All metall hade hittats lokalt och leran och sanden tog vi från gården. Miljöavtrycket var på så sätt nästan ingenting. > OM OMSTÄLLNING JULI 2013

23


Fakta om RMH Rocket stoves utvecklades på 1980-talet som en effektiv och rökfri matlagningsspis. Cirka 50 procent av jordens befolkning använder i dag ved eller energi från olja för att laga mat. Genom att använda en rökfri och mer effektiv spis förbättras både inomhusmiljö och hälsa. En Rocket stove sänker också kostnaden genom minskad vedåtgång, vilket ger pengar över till mer mat eller skolgång. 24

OM OMSTÄLLNING JULI 2013


Den höga verkningsgraden i en RMH beror på att alla rökgaser också förbränns. Temperaturerna i förbränningsutrymmet kan i större system nå över 1 000°C, vilket gör att alla rökgaser förbränns och mer värme genereras. När värmen sedan kyls av i utrymmet som skapas mellan oljefatet och den inbyggda skorstenen kommer endast koldioxid och vattenånga ut. Den leds i sin tur genom en bänk av lera och sand som lagrar värmen i upp till två dygn, beroende på hur stor massa som har använts. Lite som en kakelugn som ligger på sidan kan man säga. En annan speciell effekt med RMH är att elden brinner i sidled och inte uppåt. Om systemet följer alla designregler skapas ett tillräckligt sug, så att elden och röken dras in i systemet horisontellt från bränslematarröret. När koldioxiden och vattenångan kommer ut genom den sista skorstenen ska den helst vara runt 40 grader. Det innebär då att all solenergi som hade lagrats i veden nu finns lagrad i värmebänken.

N

är alla delar är på plats är det bara att täcka över med mer cob, som är den termiska massan i systemet och det som lagrar värmeenergin. Merparten av dag två ägnades åt att samla lera och sand, blanda cob och att lägga på det på vår RMH. Joshua förklarade att det bästa sättet att blanda cob är att göra det med fötterna. Några följde hans råd, medan andra föredrog spadar och skottkärror. För att skapa en fin yta blandar man cob med kalk, kogödsel eller annat material med den rätta nyansen. Det är nu som kreativiteten får flöda. Tiden var dock för kort för att vi skulle hinna göra färdigt vår RMH under våra två dagar, men bilderna som senare skickades ut gör att vi känner oss i allra högsta grad delaktiga i den högeffektiva och fina skapelsen som finns i uteköket i Stjärnsund.

Skribent: David Bennett Foto: David Roxendal

David Bennett

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

25


Du kan följa verksamheten på Facebook: www.facebook.com/minfarmse Många har uppmärksammat projektet och vill du läsa mer kan du göra det här: “Bli farmare utan att odla själv” matlandet.se/365/bli-farmare-utan-attodla-sjalv På SVT www.svt.se/nyheter/regionalt/jamtlandsnytt/din-bondgardirl “Maten som ger trygghet” op.se/lanet/stromsund/1.5607012-maten-som-ger-trygghet

BLI FARMARE —

på nätet

Många känner nog till Facebook fenomenet Farmville, och många har säkert också spelat det. Visst vore det häftigt med något liknande – som man faktiskt också får ut något av i verkliga livet?

M

inFarm är ett nytt, mycket spännande projekt som startades i våras i Jämtland. Det är ett koncept som bygger på att man online “äger” sin egna virtuella gård, som i verkligheten motsvaras av vad de lokala gårdarna odlar. Det är ett helt nytt sätt att handla lokalproducerade varor. Enligt hemsidan www.minfarm.se så fungerar det på följande sätt: “I slutet av april bygger du din onlinefarm. Lägg till valfritt antal djur och grödor, exempelvis en bit potatisfält, ett lamm, en höna eller kanske en bikupa.

26

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

U

nder sommaren har du möjlighet att besöka böndernas gårdar och ta del av uppdateringar och recepttips på nätet. I slutet av september är det skördetid och du möter upp din bonde på uppsamlingsplatsen vid cafe Vericate i Östersund för att få dina varor levererade.” Vi hoppas att detta kommer att sprida sig snabbt till resten av Sverige. Ett engagerande initiativ i en IT-fokuserad värld!

Skribent: Eva Pettersson Foto: Andreas Krappweis på krappweis.com


JULI

ÄR

NJUTNINGENS

TID

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

27


J

uli – högsommar – alla grannar är bortresta och det är lugnt och tyst i villaområdet. Jag sitter ute med en kopp kaffe och njuter av morgonen. Redan tidigt är det varmt, även i skuggan. Det här kommer att bli en riktigt varm dag. Högt ovanför mig svävar tornseglarna och deras läten är sommar för mig. På samma sätt som dofter kan bära associationer väldigt starkt, så är vissa ljud förknippade med vissa saker. Tornseglarens läte är sommar. I lavendelhäcken sliter humlor och bin och några fjärilar för att få ihop dagen skörd av nektar. Det ser ut som om hela raden av lavendel lever. Jag njuter av att kunna sitta stilla och bara se ut över den mognande trädgården, inga måsten som pockar, inga sysslor som prompt måste göras i trädgården. Juli är tid för njutning. Den långa vintern är förbi och den efterföljande våren med allt som behöver göras i trädgården, med ryggont och muskelvärk som följd, har passerats. Under vårvintern började jag förodla grönsaksplantor inomhus. Det är årets första trädgårdsarbete och det ger ett löfte om varmare tider. Jag börjar drömma om skördar och funderar på nya recept på hemgjord ketchup och inlagd gurka. Under våren har jag dels alla fixa-efter-vintern-sysslor som att klippa ner perenner, vinrankor och rosor och räfsa gräset, dels nya större projekt som att gräva för nya rabatter och flytta den där stora stenen som jag tänkt på sen i höstas. Och så ska alla de förodlade plantorna ut. Om vädret och prognoserna tillåter, så brukar jag sätta ut tomater, chili och paprika i växthuset under första halvan av maj. De är mindre känsliga för köldperioder än gurka som jag väntar med till slutet av maj. Vissa vårkvällar har jag ofta en vaggande gång när muskler som jag har glömt bort, gör sig påminda efter en dags slit i trädgården. Både barn och sambo ler åt mig när jag småsvärande går lätt böjd. Jag brukar somna ovaggad under den här perioden.

M

en i juli är det mesta av slitet över och det är tid att njuta. Jag njuter av att allt nedlagt arbete under våren, nu lönar sig och att det mesta har tagit sig. Många perenner står i full prakt, rosorna har sin högtid och grönsakslandet och växthuset växer det så det knakar. De flesta år brukar jag så på friland runt valborg, men i år var våren sen och jag fick inte ner fröerna i mina odlingslådor förrän den 10 maj. Naturen har dock en fantastisk förmåga att hämta sig och redan ser jag att grönsakerna har kommit ikapp i tidtabellen. Jag odlar mina grönsaker på friland i odlingslådor som är 1 x 2,5 meter stora och 30 cm höga och byggda av 28

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

plankor. Lådorna har jag fodrat med markväv för att skydda plankorna och för att jorden inte ska försvinna ut mellan dem. Jorden är en blandning av lera, gammal väl multnad kompost, köpejord i säck och kogödsel i säck. I några av lådorna är halten köpejord större och där torkar jorden ut snabbare. Detta måste jag åtgärda inför nästa säsong genom att tillföra mer lerjord och sållad kompost.

F

ördelarna med att odla i lådor är många. På våren värms jorden upp snabbare eftersom jorden är upphöjd. Det är enkelt att täcka lådorna för att snabbt höja temperaturen ytterligare och även för att bevara fukten. Man kan till exempel göra träramar täckta med fiberduk, enkla att lägga på och flytta undan. Förutom att de täckta ramarna höjer värmen och bevarar fukten, så slipper jag att grannskapets katter gör mina lådor till sina. En stor fördel är också att vi har haft väldigt mycket färre sniglar i odlingen sedan vi började odla i lådor. Mellan lådorna har jag lagt stenkross i en ljust gul färg för att få lite medelhavskänsla och föra tankarna till en vingård i Toscana. För att utnyttja markytan mellan lådorna över mittgången har jag böjt 1 meter breda armeringsmattor till portaler över gången. På dessa klättrar brytbönor, blomsterbönor, pumpa och västerårsgurka. Särskilt bönorna fyller väl ut hela bågen och det är enkelt att stå under den för att


skörda. Det blir också väldigt fint, särskilt nu när brytbönor och blomsterbönor blommar för fullt. Snart kan jag skörda de första bönbaljorna. Vi fräser dem gärna i olivolja tillsammans med finhackad vitlök. Dillen står kraftig och fin och har godkänt platsen den fick sig tilldelad i år. Det är inte alltid den gör det, utan den kan vara riktigt kinkig med växtplats. Ruccola och plocksallat har vi skördat i flera veckor och den första sådden har nu gjort sitt och kan rivas upp. För ett par veckor sedan sådde jag ytterligare en omgång ruccola och den kan nu börja tullas av. Vissa grönsaker är bra att så i flera omgångar, jag gör det med sallat och även med rödbetor. Då kan jag skörda späda fina sallatsblad under längre del av säsongen. Kokta nyskördade små rödbetor eller gulbetor servade med getost, balsamvinäger och ruccola är en njutning. Sallat gillar inte när det blir för varmt. En varm sommar kan man därför bli tvungen att vänta lite med att så en ny omgång. Jag såg en bra lösning på detta på det sociala nätverket Pinterest. Någon hade byggt en spaljé för pumpor som lutade cirka 30 grader över sallatsbädden. På så sätt fick pumporna bra plats att bre ut sig och mycket sol, samtidigt som de skuggade sallaten som växte under. Det är också ett bra sätt att spara plats. Pinterest är en källa till många bra odlingstips, ”Gardening”-kategorin är väldigt innehållsrik. Det är redan dags att börja skörda de första vitlökarna som jag planterade i oktober förra året. Så fort snön försvann började smala gröna spjut titta upp, som sen vuxit snabbt, en del tack vare en giva hönsgödsel i mitten av maj. Jag har i år två sorters vitlök, en italiensk sort och en fransk och det skall bli spännande att se skillnaden mellan dessa. Squashen blommar för fullt och det är en njutning att se de frodiga, kraftiga plantorna. Jag har fyra plantor och de ger mer skörd än vad familjen behöver. Vilket

brukar glädja grannar och vänner som får ta del av överflödet. Jag ska se om jag kan konservera squash på något bra sätt i år. Kanske grilla skivor och lägga in i olja och lite vitlök? Sockerärterna har vi också börjat skörda av. De är väldigt tacksamma att odla eftersom de kan sås tidigt, gror villigt och ger skörd under lång tid. Man kan välja mellan att skörda dem späda, använda dem råa eller förvälla dem snabbt. Gott som tillbehör eller i sallader. Vill man använda ärtorna låter man ärtskidan utvecklas fullt innan skörd. Jag föredrar dock att ta dem späda.

J

ag sitter förstås inte stilla hela juli. Det är trots allt en del saker som måste göras eftersom alla växter behöver vatten och gödsel i skiftande mängd. Jag samlar vatten i regntunnor, det är som en gåva från ovan. Jag älskar att använda vattnet ur tunnorna. Det sägs ju att regnvatten är mjukare än kranvatten och därmed bättre för växterna. När jag sätter ut grönsakerna i mina odlingslådor blandar jag kogödsel i jorden och efter några veckor får de en giva hönsgödsel. Mitt i sommaren kan en del av dem få ytterligare en giva hönsgödsel. Olika växter har dock olika behov av gödsel. En bra tumregel är att rotsaker inte ska få för mycket kväve, eftersom det stimulerar bladtillväxten i stället > OM OMSTÄLLNING JULI 2013

29


En annan uppgift under juli är att bekämpa skadedjur. Jag går igenom broccoliplantorna då och då för att se om det finns några kålfjärilslarver och jag tar en sväng genom trädgården varje kväll för att se hur det är med mördarsniglar. De värsta angreppen av bladlöss brukar vara över nu och rådjuren har dragit sig tillbaka till skogen. Båda dessa marodörer brukar vara som värst under juni.

för rotens tillväxt. Lök däremot älskar hönsgödsel. Andra växter ska inte ha någon gödsel alls efter midsommar. Det är växter som ska övervintra som till exempel rosor, buskar eller gräsmattan. De behöver börja avmogna redan under andra halvan av sommaren för att övervintra bättre.

E

n kompost bör finnas i alla trädgårdar. Jag komposterar allt trädgårdsavfall utom grövre grenar. Det är ett bra sätt att återföra växter till jorden. Den färdiga kompostjorden innehåller inte så mycket näring och kan aldrig ersätta gödsel, men den är fantastiskt bra för mikrolivet i jorden och som förbättring av jordens struktur. Ett praktiskt system som jag själv har är att ha två lådor som är drygt 1 meter i höjd, bredd och djup. Medan jag fyller den ena lådan med material, så kan den andra stå och mogna. När komposten är mogen sållar jag den och får fin jord som jag kan förbättra odlingslådor och rabatter med. På så sätt blir en behållare tom för att åter fyllas på medan den andra i sin tur får mogna i lugn och ro. Komposten får inte torka ut för då stannar förmultningsprocessen av. Därför är det viktigt att inte ha en för liten behållare eller en behållare med för glest galler. De kompostgaller som säljs i handeln tycker jag oftast är både för små och för glesa. Komposten bör inte heller stå för soligt eller vindutsatt. Har man mycket myror i komposten är det ett tecken på att den är för torr. 30

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

”Jag samlar vatten i regntunnor, det är som en gåva från ovan.” Jag tycker det är bra att dokumentera under hela säsongen. Hur gick det med den där nya tomatsorten? När satte jag ut squashplantorna på friland? Hur var vädret under säsongen? Hur stor plats tog gurkorna i växthuset? Jag fotograferar hela säsongen för att komma ihåg från år till år, men även för att få fina bilder av blommor och växter. Jag dokumenterar också i ett excel-dokument vad jag sår varje år, när jag börjar förodla och när jag planterar ut. Där för jag även in anteckningar som att våren var sen eller liknande.

För mig är det en bra hjälp att komma ihåg vad jag gjorde förra året och det är även ett bra sätt att utvärdera säsongen och ha som stöd för vad man ska satsa på till nästa år. Det är väldigt lätt att man på våren


när plantorna är små, sätter ut alldeles för många plantor, särskilt i växthuset. Då är det bra att ha bilder som visar hur mycket plats varje tomatplanta faktiskt tar.

E

n annan uppgift så här mitt i sommaren, och som är mer en njutning, är att skörda av kryddväxterna för torkning. Jag har ett par stora oreganoplantor som fröar av sig som ogräs. De är goda att ha färska till exempel i en sallad, men torkade är de ännu bättre och slår vilken köpt oregano som helst. Jag klipper stora buketter som jag binder ihop och hänger för att torka på en sval, torr och mörk plats. Mitt förråd är perfekt för detta, Jag odlar även rosmarin, men den övervintrar inte i Sverige så jag köper nya plantor varje vår. I vissa livsmedelsbutiker säljer de stora fina italienska plantor för drygt tjugo kronor. Eftersom jag älskar Medelhavet och dess kök brukar jag köpa tio-femton plantor och sätta ner i kryddlandet och i krukor lite här och där. Då behöver man inte snåla när man skördar för användning under säsongen och i slutet av sommaren brukar det finnas tillräckligt mycket för att jag ska kunna skörda och torka så det räcker en bra bit genom vintern. Nytt för i år är att vi har byggt ett större växthus. Jag är väldigt stolt över att vi, trots en beskrivning som lämnade mycket övrigt att önska, lyckades montera växthuset på i stort sett en helg. Och att det blev rakt. Vi hade tidigare ett mindre växthus på fem >

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

31


Skribent: Peter Fröhlin Foto: Peter Fröhlin

kvadratmeter med tunna plastfönster, men vi kände efter två säsonger att vi ville ha ett större växthus där vi får bättre utrymme att odla i. Det nya har även högre i tak, så nu får tomaterna gott om plats att växa sig stora och frodiga. Som jag berättade i början har vi förutom tomater även chili, paprika och gurka i växthuset. Tomaterna odlar jag i 25-liters plastbackar och övriga växter står i lerkrukor. Framför några av tomatplantorna har jag planterat basilika och de älskar klimatet i växthuset. De bidrar till dofterna i växthuset och ska även göra att tomaterna smakar bättre.

F

örutom gott om plats för växterna har vi nu även plats för två stolar och ett litet bord. Nu kan vi sitta här med varsitt glas vin i handen, se hur det växer och njuta av den underbara doften i växthuset. Det är viktigt att inte bara se på trädgården som arbete, utan även ta sig tid att njuta. Jag går ofta upp tidigt på sommaren och går en sväng i trädgården med kameran i handen. Det är väldigt bra fotografiskt ljus i trädgården tidiga sommarmorgnar. Nej, nu ska jag göra mig en kopp kaffe till och titta till mina vallmor.

32

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

Peter Fröhlin Ålder: 51 Ort: Täby Yrke: Projektledare och manusförfattare inom e-Learning Intresserad av odling sedan barnsben. Odlingsintresset är släkt med ett stort naturintresse. Älskar även bra vin, matlagning och flugfiske. Flugfisket är tyvärr något som utövas alldeles för sällan.


odla svamp i

kaffesump

E

n del har kanske provat att odla svamp själva; och vet då att det kan vara ganska bökigt. Oftast tar det också en väldigt lång tid innan man kan skörda. Men! Back To The Roots är ett företag i USA som lanserat odlings-kit – med kaffesump. Kaffet samlas från lokala caféer och blandas med svampsporer från Ostronskivling. Även andra matsvampar, som Murklor, Jättekragskivling (Stropharia rugosoannulata) och Shiitake, trivs i kaffesump. Med tanke på hur mycket kaffe vi dricker idag är det lätt att förstå att det finns väldiga mängder av kaffesump att tillgå. I Sverige dricker vi 3,5 koppar per dag och vuxen. Det blir ofattbara 24,5 miljoner koppar på en enda dag, bara i Sverige. Endast Statoil säljer varje dag ca 20 000 koppar. Världen över dricks det mer än 1,6 miljarder koppar kaffe per dag!

Många koppar att diska – och ännu mer kaffesump. Genom att odla svamp i kaffesumpen slipper den bli till ett avfallsproblem som påverkar växthusutsläppen eftersom kaffesump på en soptipp skapar metangas. Istället blir kaffesumpen näring till svamparna – och det som sen blir kvar efter att svamparna skördats är en utmärkt kompostjord!

T

raditionell svampodling kräver även mängder av energi för att sterilisera substratet som svampen ska odlas i, men eftersom kaffesumpen redan har steriliserats i bryggprocessen spar man denna energi. Ofta importeras sågspån eller stockar för traditionell odling från till exempel Kina, där träd huggs ner enbart för detta ändamål. >

Återvinnare Svampar är de stora återvinnarna! I naturen spelar de en viktig roll för att bryta ner organiskt material och skicka det tillbaka till jorden, samtidigt som de använder det som sin egen mat till att växta och bli just stora, fina svampar. Denna medfödda förmåga som utvecklats under miljontals år kan nu komma till stor nytta i vårt moderna samhälle där organiskt avfall finns i överflöd. Flis, sågspån, kaffesump, bryggeriavfall, kartong och papper är alla material som den mångsidiga ostronskivlingen kan växa på. OM OMSTÄLLNING JULI 2013

33


Genom att ta vara på kaffesump från lokala caféer försvinner inte bara den energiåtgången som går åt vid importen utan även träden i Kina sparas. Kaffesump är ett överlägset odlingssubstrat för just svamp eftersom den är så rik på cellulosa. Även om de flesta av våra livsmedel konsumeras i städerna, är det mycket lite som odlas där. Svampar är en idealisk gröda för stadsodling, dels eftersom det är där både avfall och efterfrågan är som störst och dels för att odlingen inte kräver så stora utrymmen.

F

öretaget Back To The Roots lanserades av Alejandro Velez & Nikhil Arora år 2009, och de säljer små behändiga odlingskit. De blev inspirerade av idéen att göra om skräp till lokal, närodlad mat – och nog har de lyckats. Deras mål är att göra mat till något lite mer personligt igen. Boxarna levereras klara för användning och du får med en sprayflaska till vatten. Öppna, spraya med vatten, skörda! Så enkelt är det. Den första skörden tar ungefär 10-15 dagar innan den är klar, och varje kit garanterar minst två omgångar svamp. Sedan Back To The Roots lanserades har det kommit fler företag med samma koncept, till exempel det Engelska Fungi Futures som också säljer dessa odlingsboxar; dock endast inom England. Personerna bakom – Adam och Eric, vill öka intresset för svamp och ändra folks attityder till hållbarhet och se avfall som en resurs. Vill du hellre prova att göra det helt själv kan du säkert gå till ett café nära dig och fråga snällt om du kan få lite kaffesump – oftast är de bara glada att bli av med det. Svampsporer kan du få tag i på flera håll, till exempel från Fungi Perfecti på www.fungi.com som säljer flera olika sorter.

Skribent: Eva Pettersson Foto svamp, närbild: www.delightfuldelicacies.blogspot Foto odlingsboxar: www.paperblog.com

34

OM OMSTÄLLNING JULI 2013


KÄRLEK TILL ÄPPLEN – trick för godare äpplen DEL 1

Ä

pplen är underbara i all sin mångfald – runda, åsiga, röda, gula, gröna, söta eller syrliga. Ett äpple som man tar i handen, känner att det är moget att äta och vet att det har vuxit utanför mitt fönster under hela sommaren, ett äpple som kommer att ge en explosion av smaksensationer i munnen är helt enkelt en del av ett rikt liv. Sådana njutningar kan man slösa med även på en fattig och svettig planet. Att man dessutom kan känna att trädet villigt bjuder oss på det här för att locka oss att sprida fröna är en extra bonus.

Ingrid Marie blir knallröda av soliga dagar under sensommar och höst. De är intensivt söta och smakrika. Strax före eller ibland efter jul upptäcker vi en dag att, ojdå, idag smakar de mindre än igår. Det är alltid lite vemodigt att känna att kulmen på säsongen är nådd och förbi, men eftersom våra älskade Ingrid Marie fortfarande är roligare att äta än köpeäpplen så fortsätter vi att äta dem tills de tar slut, och de kan räcka till fram i mars–april om trädet är stort.

Att sätta tänderna i ett bamsestort, exakt lagom moget, nyplockat, saftigt, svagt syrligt Transparente Blanche är en njutning för gudar. Det bidrar förstås till sensationen att det är så längesen man hade egna äpplen från trädgården.

Så enkelt är det inte alltid att få ta del av den här njutningen som äpplena kan ge oss. Jag har sett bland grannar, vänner och bekanta hur deras äpplen blir missförstådda, plockade och bitna i vid fel tillfälle, när de inte befinner sig i rätt mognadsstadium. Jag har också sett hur handlarna helst vill sälja omogna äpplen för att minska svinnet. Nu vill jag gärna dela med mig av kunskapen om hur man hittar fram till de här upplevelserna. Kunskapens träd kan komma att betyda “trädet som kräver lite kunskap för att ge oss sin rikedom”.

James Grieve når kulmen på sin smak i oktober. Men eftersom det är en robust och frisk äppelsort som inte ger sig i första taget, håller den sig flera månader till. Mmmm, vad det blir goda stekta äpplen av dem, med russin, hackad mandel och cashewnötter, kanel och lite honung. Vispgrädde eller banansås som tillbehör blir pricken över i.

Det här handlar varken om alla olika äppelsorter som finns, och inte heller om trädbeskärning eller andra odlingsåtgärder. Detta finns redan beskrivet i andra böcker. Här handlar det om när det är dags att plocka äpplen, hur man bedömer prickar och märken, hur man hanterar dem och förvarar sena sorter för att ha tillgång till egna svenska äpplen en stor del av året. >

I vår trädgård har vi bland annat Transparente Blanche, Signe Tillisch och Ingrid Marie. Kring vårt förra hus hade vi även Hampus, James Grieve och Filippa.

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

35


Gul Richard, nyplockade trädmogna, ännu inte ätmogna.

Sommaräpplen, höstäpplen och vinteräpplen

D

et finns mängder av olika äppelsorter. De delas in i kategorierna sommarfrukt, höstfrukt och vinterfrukt, eventuellt även vårfrukt, med hänsyn till vid vilken tidpunkt de är färdiga att ätas. Gränserna mellan de olika sorterna är en aning flytande, det vill säga vissa sorter kan betecknas som mellanting mellan de olika kategorierna. Kanske mognar olika sorter vid lite olika tidpunkt beroende på typ av klimat. Det kan också skilja sig från år till år. Mognadstiderna har i alla fall långt ifrån alltid varit desamma i de trädgårdar där jag har odlat äpplen som enligt Anton Nilssons bok Våra äpplesorter. Ett äpple som är moget och färdigt att avnjutas kallas för ätmoget. Sommaräpplen mognar i augusti och blir färdiga att äta direkt på trädet. I början av säsongen hittar man enklast dem som är färdiga att äta som fallfrukt på marken. Lite senare blir det dags att plocka dem på trädet och då gäller det att välja rätt äpplen så att man plockar just dem som är mogna och lämnar kvar de omogna. Höst- och vinterfrukten ska plockas när den är träd 36

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

mogen, höstfrukten vanligen i början eller mitten av september och vinterfrukten i början av oktober. Tidpunkten kan variera lite mellan olika år. Äpplena är då fortfarande inte mogna att äta, utan de behöver ligga och eftermogna. Höstfrukten kanske behöver ligga två till tre veckor i rumstemperatur för att bli riktigt ätmogen, och vinterfrukten något längre.

Sommarfrukt

I

juli brukar vi börja titta nyfiket på de kart som ramlar från sommaräppelträden. Så fort de börjar likna riktiga äpplen börjar vi smaka på dem. Eftersom vi bara har ätit köpeäpplen under flera månader, njuter vi av den hemodlade äppelaromen, även om de där allra första ingalunda har uppnått full smak. Så småningom börjar det i alla fall ramla finare äpplen och vi njuter i fulla drag även om vi får skära bort lite märken och maskgångar. En vacker sommardag börjar det ramla allt fler och mer väl mogna, ibland övermogna, äpplen. Då är det dags att börja plocka på trädet. Eventuellt kan man i några dagar i stället ta till metoden att skaka på trädet. För stressade nutidsmänniskor ger det en stor tidsvinst. Om man har möjlighet att planera trädgården, passar det


bra med en mjuk gräsmatta under sommarfruktträden. Det blir inte så fula märken i fallfrukten, när den faller mjukt.

D

et sägs ibland att man ska känna efter om äpplena sitter löst och då ska de alltså vara mogna. Det stämmer förstås att de äpplen man får i handen bara man nuddar vid dem är färdiga. Men ibland kan ätmogna sommaräpplen sitta fast förvånansvärt hårt. Mitt trick är att jag klämmer försiktigt på dem med tummen. Det gäller att inte klämma för hårt så att man gör märken i de äpplen som ännu inte är mogna, utan bara lite lagom så att de som är mogna ger efter lite grann. Smaken är olika, det är bara att bita och smaka och klämma tills man lär sig precis hur de känns när man själv tycker de är lagom hårda/ mjuka eller syrliga/söta. Priset man får betala för det här är att det blir ett litet märke på äpplena, men alternativet är att ömsom behöva bita i sura äpplen och ömsom få munnen full av smaklöst “äppelmos”. Observera att det bara är sommaräpplen man klämmer på när de sitter på trädet, inte höst- och vinteräpplen.

”En vacker sommardag börjar det ramla allt fler och mer väl mogna, ibland övermogna, äpplen.” Tyvärr har inte tidiga sorter av sommaräpplen någon lång hållbarhet. De är allra godast samma dag man har plockat dem. Då har de en somrig och frisk arom som går utanpå allt man kan köpa i affären. Redan nästa dag har denna friska smak försvunnit om äpplena ligger inne i rumstemperatur. Utomhus under svala nätter eller kanske i kyl eller sval bibehålls smaken lite bättre. De sena sommaräpplena kan både plockas ätmogna och lagras i några veckor.

Exempel på tidiga sommaräpplen: Transparente Blanche, Hampus, Astrakan, Säfstaholm Exempel på sena sommaräpplen: Oranie, Alice

Förebygga problem inför skörden

F

åglarna har blivit alltmer intresserade av våra äpplen på senare år. Ett aldrig så litet fågelhack är en ingång för monilia som snabbt invaderar hela äpplet och i värsta fall smittar intillsittande äpplen. Sådana här äpplen ska helst tas bort från trädet så fort de upptäcks och kastas i soporna. Monilia är en mycket smittsam svampsjukdom. Smittan överlever säkerligen kompostering i trädgården, däremot upphettas material i biogastillverkning till 70 grader och förhoppningsvis dör smittan av det. Hur vi ska skrämma bort fåglarna från våra äpplen är fortfarande ett olöst problem, tyvärr. God kartgallring så att äpplena sitter ett och ett minskar åtminstone smittrisken mellan äpplen som nuddar varandra. Kartgallringen ger också högre kvalitet på skörden: Man tar i första hand bort små, skadade, maskangripna, missbildade äpplen och alltför stora mängder med kart så att de som sitter kvar kan växa sig stora och granna. Om man nu av någon anledning inte hellre vill ha många små exemplar … Lämplig tid att kartgallra är när karten har vuxit till sig så mycket att det syns vilka som kommer att ge fina äpplen och vilka som kommer att bli små eller deformerade. Sommaräpplena bör gallras senast 3–4 veckor innan de blir färdiga, och höstäpplena senast 4–6 veckor före skörd. Kartgallring förhindrar även att mask kryper mellan äpplen som sitter tätt ihop. I handeln finns feromonpreparat att köpa för att lura bort äppelvecklare > OM OMSTÄLLNING JULI 2013

37


och rönnbärsmal från äpplena. Vi har ännu inte provat dem. Äppelvecklarna har sällan varit så stort problem att det verkar vara värt besväret och rönnbärsmalen slår bara till vissa år när det saknas rönnbär. Sommarfrukten råkar sällan ut för så hård nattfrost att det spelar någon roll. Sockerhalten sänker fryspunkten till någon minusgrad och vid någon enstaka minusgrad under en kort stund på natten hinner inte äpplet frysa.

Höst- och vinterfrukt

H

öst- och vinteräpplena får sitta kvar på träden till början eller mitten av september, då de blivit trädmogna och det är dags att plocka ned dem. För vinterfrukten gäller samma sak men det inträffar två–tre veckor senare. Bilden visar hur man kan sätta pekfingret på skaftet för att det ska följa med, när man viker äpplet uppåt eller åt sidan. Ett äpple utan skaft blir inte lika lagringsdugligt, vilket inte spelar någon roll för den tidiga sommarfrukten, men kanske för senare sommarsorter.

38

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

Det är också en fördel om fruktveden får sitta kvar på trädet så att det kan komma nya äpplen på samma ställe nästa år. Fortsättning följer...

Skribent: Eva Gustavsson Foto: Anna Johansson

Eva Gustavsson Ålder: 54 Ort: Östergötland

I nästa nummer av tidningen berättar jag mer om höst- och vinteräpplen, sortering och förvaring.

Gillar yoga och att odla frukt och grönsaker, vill gärna dra ett strå till en bättre och mer hållbar värld.


Äppelglass – på frusna äpplen ca 6 portioner

ca 7 dl tunna äppelklyftor, frusna 1,5 dl mjölk 1,5 dl grädde knappt 1 dl socker, gärna råsocker 1 kryddmått kanel Lös upp sockret någorlunda i mjölken och grädden. De frusna äpplena har frusit ihop (om de inte är styckfrysta) men låter sig hackas sönder på en skärbräda. Häll på mjölk, grädde, socker och kanel. Mixa till jämn konsistens och ställ gärna i frysen en stund, upp till en timme, innan den serveras. Serveras gärna med någon god sås, till exempel kolasås.

Äppelpaj ca 4-6 personer

125 g smör ca 2 dl vetemjöl eller dinkelmjöl ca 1 dl havregryn 3-4 äpplen 1-1½ dl honung 1 dl hackad sötmandel eller andra nötter Sätt ugnen på 200-225 grader. Häll vetemjöl och havregryn i en bunke. Dela smöret i tärningar, blanda och finfördela det med fingrarna i mjöl- och havregrynsblandningen tills det är en grynig deg. Smöra en pajform med 24-26 centimeter i diameter. Skala äpplena och ta ur kärnhusen. Skär sedan frukten i skivor och täck formens botten. Strö över den hackade sötmandeln. Värm honungen försiktigt så den blir flytande och ringla därefter honungen över äpplena. Fördela sedan smuldegen över frukten och grädda pajen i cirka 20 minuter tills den fått fin färg. Servera gärna med vaniljsås eller vispad grädde.

Recept: Eva Gustavsson | Foto glass: ChaseEqual på sxc.hu | Foto paj: Revela1 på deviantart.com

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

39


40

OM OMSTÄLLNING JULI 2013


DEN NATURLIGA MJÖLKEN Mjölken direkt från kossans spenar och den vi köper i affären är inte alls samma produkt. Den köpta mjölken är standardiserad, pastöriserad, homogeniserad och vitaminiserad. Den naturliga mjölken är bara just mjölk.

D

en naturliga mjölken har tydliga ålderstecken. Efter 1–2 dagar delar sig mjölken och grädden flyter upp. Efter 3–4 dagar börjar grädden klumpa ihop sig till begynnande smör. Ett par dygn senare brukar den naturliga mjölken ”surna”, det vill säga mjölksyrebakterierna har hunnit växa till sig så pass att mjölken blir syrlig. Mjölken blir på så vis konserverad. Den naturliga mjölken kan därför hålla sig i flera veckor som filmjölk och långfil hos oss och i andra länder till exempel som yoghurt och kefir. Givetvis förutsatt att inga andra onyttiga bakterier tillkommer.

När den naturliga mjölken väl kommer till mejeriet processas den på flera olika sätt.

Pastöriseringstemperaturer i stora svenska mejerier: - ost vid 73 grader - vanlig dryckesmjölk vid 72–76 grader i 15 sekunder - vispgrädde vid 86 grader - smör pastöriseras två gånger vid 86 grader - filmjölk vid hela 90 grader Små mejerier som gör Kravmärkt ost pastöriserar mjölken vid 63 grader i 30 minuter. Utöver dessa finns högpastöriserade produkter där temperaturerna är ännu högre. Först har vi ESL, Extended Shelf Life, då mjölken värms upp till cirka 127 grader för att få en ännu längre hållbarhet, men förblir ändå en kylvara. Den högsta temperaturen har metoden UHT, Ultra High Temperature, med 135–145 grader i 2–4 sekunder, och då behöver mjölken inte ens förvaras kallt.

H

omogenisering görs för att fettet i mjölken inte ska flyta upp till ytan. Homogeniseringen påverkar alltså mjölkens utseende och gör att den helt enkelt verkar färskare än vad den är. Vi kan därför inte se eller känna på mjölken hur gammal den är förrän förruttnelsebakterier från luften växt till så pass att det märks som dålig smak.

tandardisering görs med all mjölk utom så kallad gammeldags mjölk. Det finns två former av standardisering. Först har vi mjölkstandardisering, vilket är processer som innebär att olika mjölkprodukter får sina ”rätta” halter av näringsämnen.

Homogenisering är en mekanisk finfördelning av mjölkfettet under ett mycket högt tryck på 70–100 bar. Det innebär att mjölken mycket snabbt och hårt pressas genom 1 millimeter smala, korta rör i en temperatur av 50–60 grader, vidare ut i en stor tank med normalt lufttryck. Här bildas det omgående en dimma av mjölk, där temperaturen genast sjunker kraftigt och mjölkens molekyler stannar – ”fryser” – i sin förändrade form.

Sen är det fettstandardisering, som förenklat sett delar upp mjölken i olika standardfetthalter. Mjölken separeras i skummjölk och grädde, därefter blandas dessa till standarden för standardmjölk 3 procent, mellanmjölk 1,5 procent, och lättmjölk 0,5 procent.

Observera att ost, vispgrädde och smör inte homogeniseras eftersom själva skapande av dessa kräver att mjölken skiktar sig. Däremot homogeniseras alla andra mjölkprodukter; vanlig mjölk, alla fil- och yoghurtsorter inklusive gräddfil och crème fraiche.

S

P

astörisering/sterilisering är en upphettning med avsikten att döda farliga bakterier. Från början var det för att döda tuberkulosbakterier, och idag även listeriabakterien, EHEC samt Campylobacter. Även de nyttiga delarna i mjölken påverkas av upphettningen. Pastöriseringen/steriliseringen innebär också att mjölkprodukterna får längre hållbarhet.

Sammantaget betyder det att homogenisering kombinerat med pastörisering av mjölk, gör det möjligt att hålla den ”färsk” länge. Det är alltså tack vare dessa processer som mjölken kan skickas så långa sträckor och under tämligen lång tid. >

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

41


M

ånga frågor har uppstått kring vad som händer med mjölken när den utsätts för dessa processer och flera studier har gjorts. En av rapporterna är avhandlingen ”The effects of dairy processes on the components and nutritional value of milk” av forskarna professor Hannu Korhonen och Lic Sc Riitta Korpela. Om pastöriseringen/steriliseringen säger de att den, speciellt vid höga temperaturer ”…fullständigt förstör vissa antimikrobiella kvalitéer, som enzymerna lactoperoxidas och lysozym och vassleproteinerna lactoferrin och immunoglobuliner. Effekten på andra bioaktiva proteiner, som polypeptider, fosfolipider, oligosackarider, hormoner och tillväxtfaktorer, är inte kända.” Homogeniseringen innebär, enligt dem, att fosfolipidmembraner runt de naturliga och essentiella långkedjade fleromättade fettsyrorna sprängs sönder. Vassleproteiner och kaseinmiceller skadas också. De små fettkulorna utan membraner bildar permanenta fettemulsioner tillsammans med de skadade vassleproteinerna och kaseinmicellerna. Söndersprängningen av fettsyrorna innebär att fettkulorna i homogeniserad komjölk är lika små som de normala fettkulorna i den mycket lättsmälta humana bröstmjölken. Vilket i sin tur betyder att de kraftigt förändrade fetterna och proteinerna tas upp av kroppen lika lätt som bröstmjölk. Tyvärr finns det inget exakt svar på vad som händer när den kraftigt förändrade artfrämmande mjölken går rakt in i vårt kroppssystem, i stället för att brytas ner i vårt matsmältningssystem på det sätt som normalt sker med naturliga animaliska protein- och fettrika livsmedel.

När vi inser hur stor skillnaden är mellan naturlig mjölk och vår köpemjölk, ligger tanken lockande nära att mjölkallergi skulle hänga samman med detta. Mjölkallergi anses ju vara en allergi mot mjölkproteiner, och frågan är hur stort sambandet är mellan allergin och det faktum att den homogeniserade mjölkens söndersprängda proteinomgärdade fettkulor så lätt tar sig in vår kropp.

D

et går att undvika homogeniserade mejeriprodukter, men utbudet är litet. Den vanligaste är Arlas Kravmärkta ”Gammeldags svensk Lantmjölk”. Det börjar även dyka upp en del mindre lokala mejerier som har ohomogeniserad mjölk. Dessutom finns Åsens gammeldags lantmjölk i plastdunk, men den är tyvärr inte Kravmärkt. Gammaldags mjölk är nog det närmaste naturlig mjölk vi kommer idag, om vi inte bor granne med en mjölkbonde eller har egna kor. Av den här mjölken kan du sen själv lätt göra din egen fil eller yoghurt. Det tar faktiskt inte mer än 10-15 minuter att värma mjölken. Sen är det mest väntetid och då räcker det med att du är hemma. Tips! Värm mjölken medan du lagar middagen och tillsätta kulturen lite senare på kvällen. På morgonen är din egen fil eller yoghurt färdig, bara att tillsätta någon god frukt! Enkla recept finns här i tidningen.

Skribent: Eva Pettersson Bild: Jenny Enghardt

Eliodomestico – saltvatten till dricksvatten. Gabriele Diamanti har skapat en ugn – som omvandlar saltvatten till dricksvatten. Den fungerar genom att man fyller den svarta pannan med saltvatten på morgonen, sedan drar man åt korken. När temperaturen och trycket växer bildas ånga som tvingas nedåt genom ett anslutningsrör. Ångan samlas i locket, som fungerar som en kondensor, och till sist blir ångan till drickbart vatten. Projektet är Open-Source - vilket betyder att designen är fri att användas. Tanken är att hantverkare i fattigare länder själva ska kunna göra tillverka ugnen till lokalbefolkningen. Eliodomestico vann Core77 Design Awards 2012. Information om projektet finns på Diamantis hemsida: www.gabrielediamanti.com 42

OM OMSTÄLLNING JULI 2013


Egen fil & yoghurt Att göra egen fil och yoghurt är väldigt lätt. Det smakar alldeles underbart gott och är dessutom billigt.

Så här gör du: ××

Häll mjölken i en väl rengjord kastrull

××

Värm mjölken till ca 88 grader

××

Tag av kastrullen, vispa runt mjölken och låt svalna till 40-42 grader.

××

Tillsätt ca 2 msk kultur (köpt ekologisk fil eller yoghurt ) per liter mjölk.

××

Vispa runt så att allt blandas ordentligt.

××

Täck med lock och ställ på något varmt ställe. Ovanpå kylen eller frys brukar fungera utmärkt. Om du inte har en sådan plats kan du vira ett par stora handdukar runt kastrullen.

××

Låt stå minst 12 timmar (helst 24 timmar) för bästa resultat.

××

Vispa runt och häll på flaska/burk och ställ den i kylen. Nu är det bara att njuta, gärna med färsk frukt till eller eventuellt lite sylt. Och nästa gång – det brukar ta fort slut – kan du använda din egen yoghurt eller fil som startkultur.

Egen gräddfil & creme fraiche Lika lätt och gott är det att göra egen gräddfil och creme fraiche!

Så här gör du: ××

Häll grädden i en väl rengjord kastrull

××

Värm grädden till ca 88 grader

××

Tag av kastrullen, vispa runt grädden och låt svalna till 40-42 grader

××

Tillsätt ca 2 msk kultur per 3 dl grädde (fil ger gräddfil och yoghurt ger creme fraiche) Du kan använda både köpt eller egen.

××

Vispa runt så att allt blandas ordentligt.

××

Täck med lock och ställ på något varmt ställe. Åter igen är ovanpå kylen ett bra ställe, men handdukar går bra de med.

××

Låt stå minst 12 timmar (helst 24) för bästa resultat.

××

Förvara sedan kallt i kylskåp. Tänk på att den tjocknar lite mera när den blivit kall. Gör en dip eller lägg en klick i soppan – njut!

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

43


Eget smör Smör är lite omständigare och tar lite mera tid, men det är inte svårt. Smaken är mer än väl värd jobbet. Smaksätt kanske med havssalt och salvia – Underbart gott till grillat kött! Bäst resultat blir om du använder syrad grädde, alltså creme fraiche. Det går att göra direkt på grädde, men det är bra om den börjat bli lite “för” gammal annars är det svårt att få smöret att klumpa sig.

Så här gör du: ××

Häll creme fraiche i en vispskål. Använd elvisp eller hushållsassisten, beroende på hur mycket du ska göra.

××

Vispa grädden på högsta hastighet i 5-10 minuter. Se upp, för det kan stänka en hel del. Täck gärna med en handduk om du har ett helt öppet kärl.

××

Nu kan resultatet variera något. Antingen så delar sig grädden snällt under vispningen. Det hör du om det börjar “plaska”, för då är det kärnmjölken som skilt sig från fettet. Eller så händer det inget alls. Har du vispat i 15 minuter och inget hänt, stäng av ändå.

××

Häll upp massan i en skål.

××

Bearbeta massan genom att trycka på den med en sked eller med absolut rena händer. Om massan inte delade sig under vispningen, kommer den att göra det när du bearbetar den. Häll av så mycket av vätskan, dvs kärnmjölk, som det går. Kärnmjölken kan du spara till att baka på. När du nu har din smörklump i skålen behöver den tvättas (ältas) för att få ur all kärnmjölk. På så vis får smöret den bästa hållbarheten. Gör så här:

××

Ta en kanna iskallt vatten, häll på en skvätt på smöret och tryck på klumpen, vänd på den och tryck igen några gånger, häll sedan av vattnet.

××

Häll på nytt vatten och upprepa processen tills vattnet du häller av är lika rent som det du hällde i. Det tar en stund.

××

Förvara i kylskåp Nu har du ”ältat” smöret färdigt och du har tillverkat ditt eget smör! Sen är det bara att smaksätta med vad du vill. Den bästa basen är att använda havssalt. Smaka dig fram så det inte blir för salt. Skall du servera smöret till mat så passar det att krydda smöret med de kryddor som passar till den mat du ska äta det till.

44

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

Recept: Eva Pettersson | Foto burk: Skizof på sxc.hu | Foto smör: Superfloss på sxc.hu


grilltider Trevligt sällskap och god mat. Recept på nästa sida >

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

45


Baconlindad potatis ca ett dussin

150 g färskpotatis flingsalt. 1/2 tsk hackad färsk rosmarin ⅓ msk olivolja svartpeppar 100-150 g bacon Skrubba och dela potatisen i bitar som är ca 2 cm stora. Lägg i en kastrull, salta och låt koka i ca 3-4 minuter. Man ska kunna sticka igenom potatisen med en gaffel utan allt för mycket motstånd, men de får inte bli helt färdigkokta så de faller sönder i nästa steg. Efter att potatisen svalnat mixar du salt, rosmarin, peppar och olivolja i en bunke och blandar i potatisen så den är jämt täckt.

Grillspett

Dela varje baconbit på tre och linda potatisen. (En bit bacon per potatisklyfta.) Fäst med en trätandpetare. Lägg på grillen och grilla tills de fått en fin färg och baconet känns krispigt. Servera med lite smaksatt creme fraiche eller gräddfil!

ca 4 spett

8 små tomater 2 paprikor 4 champinjoner ½-1 rödlök 1 msk olivolja flingsalt svartpeppar kryddor ca 300 g fläskfilé eller kyckling (valfritt) Använd tomater som är lagom att sätta på spettet som de är och skär resten av grönsakerna till lagom stora bitar. Använd gärna både gröna och gula paprikor. Sätt allt på ett spett och ringla olivoljan över – på så vis får grönsakerna en fin yta och kryddorna fastnar bättre. Krydda efter tycke – rosmarin eller timjan är gott så här i grilltider. Grillas i ca 5-10 minuter. Vill man ha kött till passar både flästkfilé och kyckling, och tänk på på att grilltiden kan bli något längre. Eventuellt kan man förgrilla köttet om man vill ha grönsakerna lättgrillade.

46

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

Recept: Madelene Dahlberg | Foto grillblandning: Fsstudio på sxc.hu | Foto baconpotatis: Tracylopez på deviantart.com | Foto grillspett: CMSeter på sxc.hu


Omställningsteknologi från vad till vad?

Gräddfilsdipp Till grillspettet 1 dl gräddfil 1 msk finhackad gräslök salt och peppar. Blanda väl och servera kall. Smaka av med salt och peppar.

Till de baconlindade potatisarna 1 dl gräddfil 1 msk finhackad chili salt och peppar. Blanda väl och servera kall. Smaka av med salt och peppar.

Vad som är normalt i samhället idag kan definieras som två starka trender som format teknologin och satt normerna för vår livsföring på planeten. Den ena finansieras med pengar (hundratusentals miljarder dollar) och den andra bygger på våra egna värderingar, det vill säga vad vi som individer föredrar och väljer när vi kan. De två går oftast åt skilda håll.

I

den första trenden har banker och globala företag med hjälp av annonsindustrin målat upp vad vi ska göra, hur vi ska göra det och vad vi ska känna inför de situationer vi hamnar i. Den uttrycks inte i höga tonlägen och skarpa färger som man skulle kunna tro när det finns en överväldigande kapitaltillgång. I stället har en väldigt sofistikerad PRindustri funnit att man når oerhört mycket bättre resultat när man arbetar i det tysta och undermedvetna, och utan att man som påverkare syns. Världens största PR-företag heter Burson-Marsteller och det är med avsikt som “ingen” vet vilka de är. BM finns i alla kommersiellt intressanta länder i världen och

de arbetar bara för gigantiska industrisektorer, som kemi- och läkemedelsindustrin, tobaksindustrin eller vattenoch avloppsindustrin. De tar bara kontrakt på mångmiljardprojekt. Ett exempel är hur den sistnämnda industrin ska få ut avloppsslam på åkermark, och de vet att om de inte lyckas med det kommer hela teknologin med WC, avlopp och “avloppsrening” att hamna i en uppenbar ohållbar återvändsgränd. För att vi ska tro att slamodlad mat är bra för oss anlitar de universitet, finansierar professurer, betalar journalister, politiker och opinionsbildare för att göra sken av neutralitet. På senare tid har de lyckats ta sig in i det mest > OM OMSTÄLLNING JULI 2013

47


övertygande verktyget: själva staten och regeringen, som vi litar på ska ha vårt intresse och vårt bästa i främsta rummet. Betalningen sker då som anslag, bidrag och ”uppdrag” utan uppdragsgivare … direkta samband med industrin skulle förstöra effekten!

D

en kanske viktigaste trendförändringen sedan “efterkrigstiden” (efter andra världskriget) är den snabba kommersialiseringen av så gott som allting: religion, politik, utbildning matproduktion. Det var Freuds insikt om att människan inte gör sina mest väsentliga val baserat på ”rationellt tänkande” utan på sina undermedvetna och ofta dolda önskemål, och om man ser dessa som ett alternativ, vinner de nästan alltid. Det är av den anledningen som nästan all reklam och kommersiell ”information” innehåller lockrop och löften om tillfredställelse av våra basinstinkter.

för positiva värden. När vi ställs inför klara val väljer vi frihet, rättvisa, sanning och vänlighet för att det känns bra och rätt – inte inlåsthet, orättvisa, falskhet och grymhet. Att vi övertalats att acceptera de negativa värde-exemplen som något ”nödvändigt ont” är ett resultat av den PR-verksamhet vi skickligt manipuleras av. Så omställningsteknologin måste backa ur den storskaliga produktionsfällan. Den måste till exempel ge mer möjlighet att utnyttja kunskaper som organiska jordbrukare har tillfört för att kunna odla god hälsosam kvalitet i stället för smaklös, massproducerad, billig – ibland rent giftig – föda. Det är den teknologi- och attitydomställning den här spalten kommer att handla om.

Skribent: Carl Lindström Bild: Madelene Dahlberg

Carl Lindström Ålder: 69 Ort: Tyresö Yrke: Civilingenjör Har arbetat på Naturvårdsverket Forskning, senare som Miljöattaché på Ambassaden i Washington DC, och har även bott 35 år i Cambridge, Massachusetts. Är väldigt intresserad av och vill integrera sanitet med hälsosam småskalig matproduktion. Gillar även att segla och är därför bosatt i Stockholms skärgård.

Men på senare tid har en annan rörelse börjat växa sig stark och den vädjar till våra allmänna preferenser

Kreativitet i

finanskrisens spår

E

n ny svensk valuta har sett dagens ljus. I södra Dalarna introducerades tidigare i år ”Dalern” för att stimulera den lokala handeln och som ett komplement till den svenska kronan. Dalern har idag ca 100 användare och valutareserven är 10 daler = en timmes enkelt oskolat arbete. Att fokusera och stimulera de lokala ekonomierna har många fördelar genom att det ökar intresset för att stödja och starta nya lokala företag. Dessutom stärks den lokala gemenskapen. För att förhindra omoraliska beteenden har man studerat valutor i andra länder och försökt tänka på både för och nackdelar när systemet byggts. För dalern 48

OM OMSTÄLLNING JULI 2013


gäller till exempel att summan kontanta pengar är begränsad och att man har ett begränsat belopp på sitt elektroniska konto.

Valuta

Stad

Valutatyp

Borås Bytessällskap

Borås

Mutual Credit

Bytesbanken i Göteborg

Göteborg

Mutual Credit

Två andra exempel på lokala valutor som redan finns i Sverige är först, ”Djingis” som finns sedan 2011 i bostadsområdet Djingis Khan i Lund. Valutareserven är 1 djing=10 g honung. Den andra är ”Euronäs” som startades av Höganäs kommun 2009. Valutan kan användas i stadens butiker och restauranger. När valutan introducerades trycktes sedlar upp för att motsvara ett värde på cirka 1,5 miljoner kronor och för att komma runt skatteproblematiken fungerar sedlarna som presentkort.

Bytesring Småland

Sunhultsbrunn

Mutual Credit

Circle of Gifts Exchange

Stockholm

Timebank

Karlstad bytesring – den alternativa ekonomin

Karlstad

Mutual Credit

MellanNorrland Bytesbank

Sundsvall

Timebank

Tidsmaskinens bytesring av varor och tjänster

Stockholm

Timebank

UnitedBeat Community Exchange

Malmö

Mutual Credit

D

et finns flera databaser på internet där de lokala valutorna kan registreras. En av dem största är Community Exchange System. Den undre tabellen till höger visar en jämförelse mellan några länder i världen och antalet lokala valutor. Den övre visar vilka lokala valutor som finns i Sverige enligt databasen. Det finns ytterligare en annan stor databas som heter Online Database of Complementary Currencies Worldwide. Här finns det bara en aktiv valuta och det är Göteborgs LETS med 60 medlemmar. Värt att notera är att ingen av de tidigare beskrivna svenska valutorna finns med i någon av databaserna. Därför är det sannolikt att det finns flera lokala initiativ som är i gång eller är på väg att startas.

Land

Antal

Australien

35

Kanada

17

Finland

39

Nya Zeland

29

Sydafrika

36

Spanien

143

Sverige

8

Storbrittanien

10

USA

82

Känner du till något får du gärna berätta för oss genom att maila till red@ omomstallning.se Skribent: Eva Pettersson Daler: www.daler.ihop.nu Euronäs: www.hoganas.se/sv/Foretagare/Naringsliv/Euronas Djing: www.djingis-pengar.blogspot.se OM OMSTÄLLNING JULI 2013

49


Rörelsen är på väg att skapa

nya lokala ekonomier Omställningsrörelsen uppfinner sig själv kontinuerligt, förändringar kommer snabbt. I år till exempel blir det ingen konferens, däremot en ny bok ”The Power of Just Doing Stuff”. Boken propagerar för att vi inte ska vänta på att våra regeringar ska skapa jobb, minska utsläpp och se till att ekonomin blomstrar. Det är dags att kavla upp ärmarna och göra det själva.

O

mställningsrörelsen började med att en liten grupp på 6–8 personer träffades på en restaurang i Totnes för att göra något själva. Från början handlade frågorna väldigt mycket om oljetoppen och att varken regeringar eller företag gjorde något åt problemet.

I Totnes ställde man frågan: Hur kan vi lösa problemen i vår stad, hur kan vi designa om staden för att kunna hantera oljetoppen? Frågan var då och är fortfarande: Vad kan vi göra? Människor med en gemensam önskan om att åstadkomma en förändring samlades i små grupper. Det bildades olika projektgrupper som hölls ihop av en kärngrupp. Det var grupper som arbetade för att öka medvetenheten kring frågor om olja, klimat, rättvisa och så vidare. Vissa projekt blev färgstarka och resultaten minnesvärda, som till exempel att deltagare planterade nötträd över hela staden, och gick från hus till hus och förbättrade tätningar av dörrar och fönster. Dessa projekt fick otroligt bra publicitet och togs upp i media över hela världen.

med politiker på sina omställningsmöten. På kommunnivå finns det konsultbolag som håller workshops om energi och framtid. På dessa workshops används ofta tänkta lokala scenarier. Efteråt kopplas tjänstemän och lokala omställare ihop för samarbete kring lokala hållbara lösningar. En annan angelägen sak för britterna är att stoppa läckaget av pengar från den lokala ekonomin. Därför har ett nytt projekt startats, ”The REconomy Project”, vilket är delvis separerat från omställningsrörelsen. ”The REconomy Project” har turnerat landet runt för att hjälpa andra projekt växla upp till att bli lokala sociala företag. ”The Power of Just Doing Stuff ” – kraften i att göra saker är något som omställningsrörelsen bevisar gång på gång. Det är inget att vänta på. För oss i Sverige gäller det att hänga på och göra det på ett sätt som är anpassat till vår kultur och våra omständigheter. Är det dags att starta ett lokalt initiativ, som jag gör med David Bennett i Vällingby där jag bor, eller är det dags att starta lokala ekonomiska föreningar som köper in vindkraft? Dags att engagera politiker eller dags att bilda konsultbolag? Alla behövs, att komma i gång och få något gjort är viktigt för att utveckla en ny kultur, hur litet eller stort det än må verka. Skribent: Stephen Hinton

M

en det har inte stannat där. Projekt har vuxit till att bli företag och kooperativ, speciellt kring mat och energi. Totnes har ett eget solenergiföretag med invånarna som aktieägare. Bagerier och grönsaksodlingar växer upp överallt. Rob Hopkins, som är en av grundarna, arbetar själv med att starta ett lokalt bryggeri. Den engelska omställningsrörelsen har jobbat mycket på att skapa kontaktnät, och numera har omställare varit flera gånger i parlamentet och de har också haft

50

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

Stephen Hinton


Mule av Nholdstock på sxc.hu | Moln av Korry_B på sxc.hu | Hallon av Alex27 på sxc.hu

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

51


PRYLGODIS

1. 2. 3. 4.

Andrea – den ekovänliga luftrenaren. Jag ock mina allergier gillar skarpt den här prylen! Vi vet ju alla att plantor är bra för oss och luften vi andas, men med tanke på alla föröreningar kanske det inte riktigt räcker att plantera några blommor i lägenheten om man bor i ett område med mycket luftföroreningar. Andrea är en tyst, stilig liten sak som håller luften ren åt dig på ett naturligt sätt – med en planta. Den är också väldigt energisnål. AquaFarm är en fisktank som håller sig själv ren, och gror din mat. Ekosystemet tar hand om fiskens “rester”, och använder det som gödning till växterna över tanken. Växterna i sig håller tanken ren åt din fisk. Du kan odla det mesta – bönor, spenat, kryddor och en massa annat grönt godis. Det enda du behöver göra är att komma ihåg att mata fisken! Termometrar verkar bara bli mer och mer skrämmande för varje gång jag ser dem. Kalla, kliniska, inhumana. Så jag blev glad när jag såg att den Koreanska designern Duck-Young skapat en lite varmare (haha) termometer. Det är naturligt att vilja känna på pannan när man kollar efter feber. Det är just vad den här lilla söta termometern gör. Ladda mobilen med sol och vindkraft? Ja tack. Kinesis har lanserat en snygg laddare som du enkelt tar med dig – om det så är vid skrivbordet eller på cykeln. Just för cyklar finns även Siva som laddar din telefon allt eftersom du trampar! Det finns flera andra sol- och vindladdare där ute, men K3 är helt klart en av de trevligare. Vill man inte lägga ut en massa pengar kan man ganska enkelt själv bygga en solcellsladdare – informationen finns där ute på nätet.

Skribent: Madelene Dahlberg Foto: Andrea Luftrenare www.andreaair.com Foto: AquaFarm store.backtotheroots.com Foto: Lunar Termometer www.duckyoungkong.com Foto: Kinesis K3 laddare www.kinesisindustries.com

Små steg…

52

Ta en ruta mindre av toalettpappret.

Byt mjölken mot Krav-mjölk.

Sänk hastigheten 5 km/t.

Gör egna köttbullar i stället för färdigköpta.

Ät en vegetarisk middag i veckan.

Sätt en ”Ingen reklam”-skylt på postlådan eller dörren.

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

Madelene Dahlberg Ålder: 22 Ort: Värmdö Yrke: Grafisk designer & smyckesdesigner TV-serier, filmer, text och böcker är det stora intressena ihop med grafisk design och smyckestillverkning. Älskar att skriva men även att pyssla i ren allmänhet. Inget vidare naturintresserad pga en uppsjö av allergier, men älskar djur och växte upp med bland annat häst, hund och får. Funderar på att bli råttägare igen.


“ Den vackrare värld våra hjärtan ve t är möj lig.” r a pport fr å n eisenst einför el äsn ingen

Cirka 400 personer hade samlats för att lyssna på Charles Eisenstein på Stockholms Universitet, och ingen av oss som var där blev besviken.

T

emat för presentationen var ”The more beautiful world our hearts know is possible”, vilket också var Charles tema när han tidigare har talat för Ted Talks. En del av innehållet kändes igen därifrån, med den skillnaden att vi här fick ett större djup och han utvecklade ämnet på ett bra sätt. Ett centralt budskap är uppfattningen att alla ting, inklusive vi människor, är uppdelade eller separerade – en uppfattning som så här långt präglat våra sagor, religioner och institutioner. Charles kallar detta för den gamla sagan, vilken handlar om hur tekniken har hjälpt oss att forma naturen efter vårt behag. På 50-talet sades det till exempel att vi inte skulle behöva naturen alls i framtiden. Men det vi ser nu är att dessa sagor inte håller längre. Våra sagor, våra institutioner, vår planet och människorna håller på att fallera. ”Varför gör det ont bara att leva?” frågade Charles. Den nya berättelsen som växer i styrka liknar vissa delar av den buddhistiska läran, samt det som Eckhart Tolle pratar om, där allt och alla är en del av den universella enheten. Charles använder det buddhistiska begreppet ”interbeing”, vilket betyder att allt och alla är beroende av samexistens och att alla positiva handlingar som utförs i världen är värdefulla för helheten. Ett bra exempel är dykarna som frigjor-

de en 30 ton tung val från näten som gjorde att den höll på att drunkna. När valen hade befriats och efter att den hade simmat runt dykarna i glädje, gled den fram till var och en av dykarna och tittade dem djupt i ögonen. Det var ett mycket rörande och betydelsefullt ögonblick för dykarna. Cynikern skulle säga att det inte spelade någon roll att valen räddades, nu när planeten ändå är på väg mot en 6-gradig temperaturhöjning. Men Charles menar att det spelar all roll i världen och att vi måste ha ett system, en värld, där sådana personliga värdefulla gärningar prioriteras och har ett högt värde. Den gamla sagan kännetecknas av ego, kontroll och makt, medan den nya är ett resultat av gemensamma aktiviteter och spiritualitet. I den nya sagan är jaget summan av alla relationer och allt liv i universum. Förändringen kan beskrivas som att vi just nu genomgår en omställning som kan liknas vid ett barns uppväxt. Hittills har vi tagit allt som moder jord har gett, och hon har gett med kärlek, men nu växer vi upp och börjar inse att mamma inte har oändligt med pengar åt oss. Vi måste ta hand om henne nu. Det är genom förståelse för och kärlek till planeten och till allt liv som vi kan uppnå den vackrare värld som våra hjärtan vet är möjlig, menar Charles Eisenstein.

Skribent: David Bennett Foto: Max Lauritzen

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

53


Rapport från Omställn i ng Järbo

E

I kväll kom TRE små gulliga

fter en del ifyllande av Jordbruksverkets anmälningsblanketter, iordningställande av hage och uppsättning av elstängsel, är äntligen våra grisar här. Det är fredagkväll på Kalvmarksvägen i Järbo och våra små Linderödsgrisar kommer till oss i en transportlåda. För att de ska få lite lugn första natten ställer vi lådan i hästtransporten, som kommer att bli deras nya hem. Det är lördag morgon och vi har släppt ut grisarna ur transportburen. De kliver nyfiket men försiktigt in för att undersöka sitt nya hem. Här möts de av fin halm att gosa i och längre in färskt gräs och nyttig gröpe att mumsa på. Något avvaktande låter de sig väl smaka av godsakerna. De låter sig villigt klappas och när vi håller fram handen slickar de gärna på den. De verkar helt enkelt trivas utmärkt i hästtrailern. Efter första nattens sömn i sitt nya hus är det snart dags att släppa ut dem i hagen. Det är söndag och en förväntansfull publik samlas, och vid tvåtiden öppnas luckan. Först kommer de ut lite tveksamt, men snart upptäcker de den trevliga lergrop vi gjort i ordning åt dem. Att de gillade lergropen var väldigt tydligt, de for fram som små jordfräsar i flera timmar! Skribent: Eva Pettersson Foto: Olle Thåström

54

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

Linderödsgrisar till Kalvmarksvägen.


Ny t t nät verk – Omställn i ng Västerort

Alla deltagarna konstaterade nöjt att de ville träffas igen – Omställning Västerort är i gång!

E

fter en varm dag blev vädret snabbt kallare. Men det dämpade inte gruppen av omställningssugna som träffades för första gången vid kolonilotterna bakom Hässelby slott i Stockholms Västerort. Det var nästan 20 stycken som tyckte att det var dags att börja göra något för att väcka intresse för omställning i vårt närområde. Gruppen var blandad när det gällde ”erfarenhet” av omställning. En del hade bara nyligen blivit medvetna om vad det innebär, men de flesta hade insett att aspekter av vårt moderna leverne skapade fler och större problem än det löste för 5–10 år sedan. Efter ungefär två timmar var vi, då nästan genomfrusna, klara med vårt första möte. En snabb utcheckning visade att alla var glada för initiativet och möjligheten att träffa likasinnade. Nästa möte bokades entusiastiskt direkt. Insikten om att andra tänker samma tankar i ens närområde var samtidigt både kraftfullt och rogivande. Att bygga ”community” är ett mycket bra sätt att ställa om!

Tips att starta ett nytt nätverk: ××

Ett första möte handlar mest om att träffas och bekräfta att man vill ungefär samma saker.

××

Följande möten kan gärna ha teman med konkreta mål.

××

Arbetsgrupper kommer att behövas.

××

Fundera ut hur din digitala mötesplats ska se ut. Finns alla på Facebook? Skulle en egen sajt funka bättre?

××

Ta allas kontaktuppgifter och se till att bekräfta mötet.

××

Boka nästa möte!

Skribent: David Bennett

Den här plantan har bara vattnats

två gånger – senast år 1972! Under 50-talet var det populärt att odla växter i en lasflaska, och det är precis vad David Latimer fick för sig att göra. Året var 1960 – David fick för sig att göra ett experiment med just den här flaskan. Han planterade fyra frön i fuktig jord, och förseglade sedan flaskan med en rejäl plastkork. Experimentet var för att se om växterna kunde skapa ett eget ekosystem. Tre av arterna dog, men den fjärde – Tradescantia, eller Tremastarblomssläktet, tog fart och växte. Tradenscantia är en växttyp som återanvänder syre, vatten och näringsämnen naturligt - vilket gör att den än idag trivs i sin flaska. Plantan vattnades endast en gång efter att den såddes när David tog loss och smörjde korken under 1972. Skribent: Madelene Dahlberg Foto: BNPS www.thesun.co.uk OM OMSTÄLLNING JULI 2013

55


CO2 halten i atmosfären

D

en 9 maj i år uppmättes för första gången en genomsnittlig halt under ett dygn på över på över 400 ppm CO2 (ppm=parts per million). Mätningarna av koldioxid började 1958. För att förstå varför gränsen av 400 ppm är så viktigt får vi jämföra med den förhistoriska tidsepoken pliocen, som inträffade för 3-5 miljoner år sedan. Forskningen menar att det var då jorden senast upplevde en koldioxidhalt som motsvarar vad vi nu är på väg emot. Under denna pliocen-tid nådde CO2-halten 415 ppm, samtidigt som den globala temperaturen var cirka 3 grader högre än i dag. I Arktis kanske så mycket som drygt 10 grader varmare. De stora isarna vid nordpolen hade inte bildats ännu, isen över Antarktis var betydligt mindre och havsytan var 5-40 meter högre än i dag. Mot bakgrund av detta är det lättare att förstå varför det är så alarmerande att koldioxidhalten ökar som den gör. Före industrialiseringen, det vill säga innan vi människor började gräva upp fossilt bränsle i form av olja, naturgas och kol, låg halten av koldioxid mycket stabilt på nära 280 ppm i närmare tiotusen år. Från den industriella revolutionens

början på 1800-talet och fram till 1958, när dagens mätningar startade, steg värdet till 317 ppm. Halterna ökade sedan med knappt 1 ppm/ år fram till 2000-talets början. Sedan dess har utsläppen accelererat och mängden koldioxid i atmosfären ökar för närvarande med i snitt lite drygt 2 ppm/år. Under 2012 var ökningen hela 2,56 ppm, vilket är den näst största ökningen under ett år som har uppmätts. Det enda året med större ökning är det extrema “El Niño-året” 1998, då ökningen troligen berodde på de mycket varma vattenytorna kring ekvatorn i Stilla havet. En annan beskrivande förklaring till varför 400 ppm är så alarmerande, är att under de senaste 800 000 åren har mängden koldioxid i atmosfären pendlat mellan cirka 180 ppm under istider och 280 ppm under varma perioder. Dessutom är dagens ökningstempo avsevärt mycket snabbare – mer än hundra gånger snabbare – än den ökning som skedde när den senaste istiden slutade. Om den snabba ökningstakten vi haft under det senaste decenniet fortsätter, finns risken att koldioxidhalten kan passera 500 ppm redan till mitten av det här seklet, det vill säga om mänskligheten fortsätter att sitta kvar i beroendet av fossil energi i form av olja, naturgas och kol. För att klimatmålet på 2 graders uppvärmning ska kunna hållas måste halterna ner igen till 350 ppm enligt vissa forskare. Men det är just känsligheten i klimatsystemet som är det stora osäkerhetsmomentet i klimatscenarierna. Trots att det är en nivå vi redan har passerat är det ändå möjligt att klara det, förutsatt att vi har ett helt fossilfritt samhälle i en nära framtid, och dessutom på sikt utvecklar teknik som kan ta bort en del av de utsläpp som vi redan har gjort. Men ju längre det går desto svårare kommer det att bli, och desto mer pengar kommer det kosta och desto mer avancerad teknik kommer vi att behöva. Skribent: Pär Holmgren Graf orginal: Scripps Institution of Oceanography NOAA Earth System Research Laboratory. Översättning/redigering: Madelene Dahlberg

Pär Holmgren Ålder: 48 Ort: Uppsala Yrke: Meteorolog, författare & föreläsare www.parspektivforlag.se www.parholmgren.se 56

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

Tidigare meteorolog på SVT, men har sedan 2009 arbetat med hållbarhetsfrågor kring klimatförändringarna. Tog licentiatexamen 1993 på Uppsala universitet där det även undervisats och forskats. Startade projekten Elmopedturnén, Artister för Miljön, Crime of the Century och Timeless Knowledge som alla har med

hållbarhetsfrågor att göra. Är även intresserad av musik och kultur vilket flera av projekten tar upp. 2013 är det femte året i rad som Elmopedturnén görs. Det som från början fascinerade med meteorologi var komplexiteten i atmosfären - men idag är det mer de humanitära rättvisefrågorna som driver.


CO2

koldioxidhalten i atmosfären

I maj varje år når mängden koldioxid sitt maxvärde. Efter det minskar mängden CO2 under några månader i takt med att träd och all annan växtlighet på det norra halvklotet binder kol från atmosfären. Minskningen pågår fram till september eller oktober, för att sedan åter öka.

Beräknat värde 2013-06-28

CO2 = 399.3382787 ppm Siffran hämtad från parholmgren.se

Vertical Garden | Designer: Patrick Blanc | Foto: Simon Lapinski landscapeislapinski.wordpress.com

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

57


De l ågt hängan de fru kterna är ploc k ad e ... Se dig omkring och chansen är stor att allt skapat av oss människor i praktiken är producerat med hjälp av eller delvis består av olja.

D

et är inget vi tänker på men de flesta människor, särskilt i västvärlden, praktiskt taget slukar olja varje dag, inte bara i bränsletanken. Oljan finner du i alla typer av plaster, till exempel i din tandborste, i tillverkningen av dina mediciner, i din målarfärg eller i barnens leksaker. Den finns överallt. Det är dock främst i transporten av alla produkter vi omger oss med som oljan är mest betydelsefull. Världen konsumerar varje dag cirka 88 miljoner fat1 eller 32,1 miljarder fat olja per år2. Oljans magi ligger i dess höga energiinnehåll och flexibilitet. Oljan används i framställningen av nästan alla kemikalier, gödsel, bekämpningsmedel och är givetvis den centrala

58

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

ingrediensen i framställningen av bensin, diesel, flygbränsle och fartygsbränsle. För jordbruket är oljan helt nödvändig och för att maten ska kunna hamna på våra bord går det åt cirka 10 kalorier fossilenergi i form av främst olja och naturgas för att producera 1 kalori mat3. För vårt nuvarande sätt att leva, med en världsekonomi som kräver tillväxt för att fungera, är oljan oumbärlig då det inte finns något som kan ersätta den billigt eller som kan användas i samma omfattning. I USA har till exempel tio av elva lågkonjunkturer sedan andra världskriget föregåtts av kraftigt stigande oljepriser4. Finanskrisen som bröt ut 2008 var inget undantag. Vi har nu i över 100 års tid kunnat se vår ekonomi växa främst tack vare en ökande tillgång till ändliga fossila bränslen. Idag utgör de över 87 procent av världens energianvändning5. Världsekonomins hjul snurrar Oljetrappan nedan beskriver utvecklingen av utvinningen genom åren.


dock inte lika lätt längre då dess viktigaste smörjmedel, oljan, tappat kraft. Det hör ihop med att den olja som utvanns i till exempel Saudiarabien på 1950-talet krävde relativt låga investeringar men gav tillbaka enorma mängder olja som kunde elda på ekonomin. Sedan dess har världen ökat sin aptit och sitt beroende av olja vilket tvingat oss ut på haven där vi får sämre utdelning på våra investeringar. 1950 fick vi cirka 100 fat olja tillbaka för varje investerat fat. Vid djuphavsborrning idag får vi endast tillbaka 20 fat för varje fat olja vi investerar. Problemet är att den olja man hoppas mest på idag inte är billig olja från Saudiarabien utan extremt dyr och energikrävande olja från oljesandsutvinning från Kanada och skifferolja från USA. Denna så kallade okonventionella olja ger bara tillbaka cirka 5 fat olja per investerat fat6, ibland mindre. Man kan därför se det som en energitrappa där vi gått från att plocka de lågt hängande frukterna till att idag försöka krama ur lika mycket saft ur betydligt svårare och otillgängligare frukter.

F

ör att förstå det omöjliga med att ha kvar en ekonomisk modell som förutsätter att varor kan produceras på ena sidan klotet för att säljas på andra sidan kan vi begrunda tabellen nedan. Av all olja världen konsumerar är 85 procent så kallad råolja eller olja av den billiga typen som vi får från till exempel Saudiarabien, medan bara 15 procent7 är av det dyrare slaget, till exempel oljesand och skifferolja. Men sedan 2005 har råoljan – den som fått vår ekonomi att växa så snabbt fram till nu – inte ökat utan produktionen har legat på en platå på 73–74 miljoner fat råolja per dag. Sannolikt har vi därför nått eller kommer inom de närmaste åren att nå den maximala oljeproduktionsnivån för råoljan – eller vad som kallas Peak Oil. Detta är ett geologiskt fenomen, som till exempel USA drabbades av 1970, och innebär inte att oljan plötsligt tar slut utan att produktionen av all råolja i världen minskar varje år. Detta får oljepriset att stiga samtidigt

som länder som Kina och Indien fortsätter att öka sin konsumtion av olja. Högre oljepris är den tydligaste inflationsindikator som finns, går oljepriset upp går priset på allt i ekonomin upp, och en ekonomi som kräver billig energi för att människor ska kunna konsumera mer och fler varor kan inte växa om oljan fortsätter att bli dyrare.

V

ad innebär nu allt detta? Domedagen? Nej, inte alls, men vi i Sverige som inte har någon egen olja som våra grannar Norge och Danmark måste i rask takt ställa om vår ekonomi till att producera varor och erbjuda tjänster lokalt och regionalt i stället för att importera nästan allt. Detta blir nödvändigt när priset på bränsle och importerade varor fortsätter att stiga. Den som förstår detta har alla fördelar på sin sida och tid att ställa om.

I nästa nummer ska vi titta på Sveriges oljeberoende och vad som kan göras för att minska det. 1

1 fat olja= ca 159 liter

2

BP Statistical review of World Energy 2012, s. 9

3

Ackerman-Leist, P, Post Carbon Institute, “Rebuilding the Foodshed: Fields of ENERGY”, 25 April 2013, Tillgänglig: www.postcarbon.org/article/1617854-rebuilding-the-foodshed-fields-of-energy

4

Hamilton, J, ”Historical Oil Shocks”, University of California, San Diego, 22 December 2010, sida 26

5

BP Statistical review of World Energy 2012, s. 41 (kol+olja+ naturgas)

6

Data för oljans nettoenergi: Hall, C & Klitgaard, K, Energy and the Wealth of Nations -Understanding the Biophysical Economy, 2012 s:313 & Energy overdevelopment and the delusion of endless growth, The foundation of Ecology, Post Carbon Institute & Watershed Media, 2012, 94-95 7

Räknat på BP Statistical review of World Energy 2012 data över världens oljeproduktion- amerikanska energimyndighetens (EIA) data för råoljeproduktionen+kondensat, Tillgänglig: www.eia. gov/cfapps/ipdbproject/iedindex3.cfm?tid=5&pid=57&aid=1&cid=ww,&syid=2001&eyid=2012&unit=TBPD

Skribent: Johan Landgren Bild: Jenny Enghardt

2001

2002

2003

2004 2005 2006

2007

2008 2009 2010

2011

68,116

67,261

69,363

72,462

72,812

73,625

74,08

73,644

73,267

72,219

74,005

Global råoljeproduktion i miljoner fat per dag.

Johan Landgren Ålder: 29 Ort: Uppsala Yrke: Energikonsult Cruel Crude Consulting.

www.peak-oil.se

Skriver en bok om Peak Oil med vännen och kollegan Roberth Hansson; tema ekonomi, ekologi och energi i helhetsperspektiv med fokus på Sverige. Driver även bloggen Cruel Crude (www.peak-oil.se) där det skrivs om aktuella frågor inom samma tema som boken.

Intresserad av natur och miljö - har bland annat arbetat i olika naturskyddsprojekt för Naturskyddsföreningen i Upplandsregionen. Deltog i de internationella energi och oljekonferenserna i Washington D.C, anordnade av Association for the Study of Peak Oil and Gas (ASPO) -2010 & 2011, vilket väckte intresset för PeakOil. OM OMSTÄLLNING JULI 2013

59


KULTURSIDAN

Bild: Jenny Enghardt

BOKTIPS Lev mer på mindre Författare: Maria Österåker Allt började med en tanke om att - som en kul idé - kunna vara självförsörjande under en månad. – Följ familjen på deras snirkliga väg, där de fortfarande efter 2 år håller på med sitt självförsörjningsprojekt. Historien är en härlig blandning av recept, inspiration och praktiska tips kring matlagning, trädgårdsodling och liv för både djur och människa. Låt dig inspireras och vem vet, kanske lockas det fram ett eget projekt.

Vad är pengar? Författare: Andreas Cervenka Vad händer med ekonomin? Varför fortsätter skuldkrisen att plåga Europa trots alla räddningspaket? Andreas Cervenka, respekterad ekonomikrönikör i Svenska Dagbladet, förklarar hur allt hänger ihop. Rakt på sak behandlas de stora frågor som dominerat de senaste åren, och som avgör vår framtid. Det här är boken för dig som fortfarande tror att ekonomi måste vara svårt. Och tråkigt.

60

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

I Trädgårdsmästarens spår Författare: Eva Svalin Gunnarsson En annorlunda och underbar bok om allt som rör trädgård och odlande. Eva berättar om sina minnen av sin farfar, hennes stora inspirationskälla. Hon berättar om hur minnena från barndomen lett henne, vidare till sökandet efter mer kunskap om äldre trädgårdsodling. Genom boken knyter Eva samman gammal kunskap med dagens möjligheter och där vi får, genom att återta dessa nästan bortglömda kunskaper, nya verktyg på vår väg mot ett hållbart samhälle. Rubriker som Trädgårdens klimat, Jorden – att föda och att göda, Det oskattbara vattnet, Hjälp mångfalden att överleva, Ett smycke i trädgården, Trädgårdens gyllne skatt, ger alla en föraning om vad du som läsare kan förvänta dig av boken. Att läsa boken är som att läsa en spännande roman/deckare som det är svårt att lägga bort – för oss som älskar trädgård och odling, en riktig bladvändare och en bok att återkomma till ofta.


KULTURSIDAN Bästa trädgårdsbloggen www.stocksundgarden.blogspot. se/2011/06/svenska-tradgardsbloggar-uppdelat-pa.html Har du inte hittat din favorit bland alla trädgårdsbloggar ännu? Inte så konstigt - det finns många att välja mellan. Att också hitta en blogg som skriver om din odlingszon kan bli lite som att leta efter en nål i en höstack. Det här har Hillevi Liljeström; bloggare, trädgårdsdesigner och trädgårdsmästare, försökt råda bot på. Hon har på sin blogg ”Tankar från trädgårdsmästarn” en förteckning över trädgårdsbloggar uppdelade på just olika odlingszoner.

Framtidsveckan på Värmdö gavs Miljöbelöningen 2013 av Värmdö kommun. Grattis!

Lycka till med att hitta dina favoritbloggar!

FILMTIPS Inside Job Filmen kom för 3 år sedan, men är lika aktuell idag. Inside Job berättar den osminkade sanningen bakom den stora globala finanskrisen 2008. En kris som beräknas ha kostat ofattbara 140.000 miljarder kronor eller 140 miljoners miljoner kr. En jämförelse är Sveriges BNP 2008 vilken motsvarar cirka 2,5 % av den totala kostnaden för krisen 2008. Media skapade en bild av att det var USA’s stora huskrasch som orsakade finanskrisen. Bakom den bilden fanns vanliga familjer som lockats av fördelaktiga huslån. När sedan allt fler fick svårigheter att betala tillbaka sina lån, stod bankerna där med fler och fler tomma hus som inte gick att sälja. Detta stämmer i sak, men det var inte hela bilden. Med rättframma intervjuer, beskrivande exempel och tydlig grafik skapar Charles Ferguson en förståelse för hur dagens monetära system växt fram, vad som låg bakom krisen och hur allt detta kunde hända. Genom filmen får vi också en förståelse för hur pengar ”skapas”. Regi: Charles Ferguson Medverkande: Matt Damon, Dominique StraussKahn, Christine Lagarde, Nouriel Roubine, William Ackman m fl

Konstgruppen Kingyobu I Japan byggde om en gammal telefonkiosk – till ett akvarium! Här bor nu ett gäng glada guldfiskar som förgyller dagen för folket som passerar den annars bortglömda telefonkiosken i Osaka. Foto: Chie Gondo | demachiyanagi på flickr.com OM OMSTÄLLNING JULI 2013

61


Besök Omställning Sveriges hemsida på: www.transitionsweden.ning.com

Omställning

Tidningar som regelbundet skriver om Omställningsrörelsen är: Landet runt/Fria Tidningen, Grus & Guld (JAK), Effekt klimatmagasinet och den här nystartade e-tidningen OMomställning.

Sverige O

mställning Sverige är en del av den internationella Transition Towns-rörelsen. Den startade i Kinsale på Irland 2003 när Rob Hopkins undervisade i permakultur. Studenterna studerade Peak Oil och dess konsekvenser på samhället, “Energy Descent Action Plan”. Resultaten fördes vidare till Totnes med Rob Hopkins, där han och Naresh Giangrande utvecklade konceptet vidare. I dag vilar rörelsen på insikten om att Peak Oil, klimat-/miljöbelastningar samt ett ekonomiskt system i obalans utgör en stor utmaning/hot mot våra samhällen och vårt sätt att leva, och att en förändring måste till. Omställningsrörelsen vill utifrån utmaningarna och hoten skapa uthålliga (resilienta) lokalsamhällen genom att organisera energiproduktion, ekonomi, livsmedelsproduktion med mera så lokalt som möjligt i en stark social gemenskap. Omställningsrörelsen tar med öppna armar emot alla som vill diskutera allt från odling och biologisk mångfald till energi och klimatlösningar. På Omställning Sveriges hemsida kan du gå med i omställningsgrupper på din egen ort för att påbörja omställningen! Omställning Sverige är verksamt med stöd av “Hela Sverige ska leva” som har ett tusental små lokala grupper spridda över hela landet, och dessa två verksamheter kommer att integreras med varandra. Omställning Sverige startade som en fortsättning av projektet ”Hållbara bygder” som drevs av “Hela Sverige ska leva” 2007–2009. 2008 togs Transitionidén över från England efter ett deltagande i Transition Conference. De 26 orter som deltog i ”Hållbara bygder” beslutade våren 2008 under en konferens på Sätra Brunn, Sala, att starta en ny folkrörelse med Transition-rörelsens principer. 2009 skrevs en överenskommelse med Transition Network, “Memorandum of Understanding”, där man skrev en avsiktsförklaring kring samarbetet. Transition-rörelsen är politiskt och religiöst obunden.

62

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

Omställning Sverige har gett ut två böcker: Ställ om Sverige, 2009 (nedladdningsbar) och Sverige ställer om, 2012, (kan köpas genom info@helasverige.se).

För närvarande finns det cirka 3 500 medlemmar och 170 grupper på hemsidan, cirka 2 700 är registrerade på Facebook. Transition-rörelsen har omkring 1 100 grupper registrerade i 34 länder.

I

Sverige finns det grupper i varje län. Flera omställningsgrupper har egen lokal verksamhet och egna hemsidor/FB där lokala evenemang och initiativ kan följas. I Gästrikland och västra Sverige har utvecklingen varit mycket lyckad. På många platser har Framtidsveckor med omställningstema genomförts. Framtidsveckan är ett koncept som utvecklats av Studiefrämjandet i samarbete med omställningsgrupper lokalt. Övriga samarbetspartners i omställningsarbetet är ABF, Vuxenskolan, JAKbanken, Ekobanken, Diakonia, Svenska kyrkan, Coompanion och Leader.

Skribent: Jan Forsmark Foto: Omställning Järbo

På bilden syns medlemmar i Omställning Järbo.


Fai rtrade + Omställn i ng = Det konkreta arbetet för omställning sker för det mesta lokalt, där vi alla finns. Men för att det ska lyckas krävs att vi också lyfter blicken och tar in resten av världen. Vi måste också bekämpa och avskaffa fattigdom och hunger. Och klimatförändringar är inte rättvisa. Beräkningar visar att omkring 325 miljoner människor påverkas av det annorlunda klimatet varje år. Fairtrade som ger odlare och producenter säkrare inkomster och större marginaler är en bundsförvant i det arbetet.

K

limatförändringar tenderar att främst drabba de minst utvecklade länderna och öländer. Beräkningar visar att omkring 125 miljarder dollar har gått förlorade på grund av klimatförändringar. Det är ungefär lika mycket som det samlade biståndet i världen under ett år. Bönder runt om i världen riskerar att under de närmaste 15 åren att förlora upp emot 90 procent av sina inkomster, 30 miljoner lantbrukare kan komma att beröras. Mangoodlare i Peru, kaffeodlare i Uganda och bananodlare i Karibien har alla märkt av problemen i form av stigande temperaturer, mer regn, översvämningar, torka eller allt värre stormar. Jordbrukare med små resurser är skickliga i att anpassa sig efter omständigheterna, men små marginaler gör att de är sårbara. Omläggningar av produktionen kräver nya verktyg och utrustningar, och de saknar för det mesta försäkringar och tillgång till krediter.

Sa n t !

Sverige sedan 1969. På global nivå heter organisationen WFTO, World Fair Trade Organization. De här varorna säljs så gott som bara i specialbutiker, så kallade världsbutiker eller Fair Trade Shops. Tanken är ”trade not aid”. I stället för bistånd som skapar beroende ska vi handla med producenterna i fattiga länder. När de får ordentligt betalt för det de odlar eller tillverkar kan de själva förbättra sina livsvillkor. I märkningen får de ett fastställt minimipris som aldrig sjunker under världsmarknadspriset. Det ger odlarna en stabilitet och möjlighet att planera. Eftersom systemet samtidigt kräver att odlare organiserar sig i kooperativ finns det en social organisation som får större motståndskraft mot förändrade förhållanden. Dessutom utgår en premie som utgörs av ett procenttal på försäljningspriset. Det ger möjligheter att investera i lagerutrymmen eller infrastruktur som kan behövas. Besluten om hur premien ska användas ska tas i demokratisk ordning i kooperativet eller av en grupp där de anställda ska vara representerade om det handlar om en plantage. Det finns gott om exempel på vad premien har använts till, alltifrån att betala av skulder till anläggandet av brunnar och toaletter, bygge av sjukstugor och skolor och så vidare. Jag har själv besökt ett bomullskooperativ i delstaten Tamil Nadu i södra Indien. Deras första premie användes till att köpa in jordbruksredskap, en kamera och en dator till kontoret. >

De globala Fair Trade-systemen som idag når ut till omkring 7 miljoner människor, bönder, anställda och hantverkare bidrar till att ge större motståndskraft mot förändringarna. Jag skriver medvetet Fair Tradesystemen eftersom det inte bara finns ett utan just två system. Det ena är det Fairtrade-system som de flesta människor känner till, vars logga sitter på allt fler produkter i vanliga affärer. Här är orden Fairtrade hopskrivna. Den internationella organisation som ligger bakom märkningen heter Fairtrade International. Det andra systemet som brukar skrivas Fair Trade i två ord är faktiskt betydligt äldre. Det har sina rötter i

Enkla verktyg som köpts in till bomullsodlarna för deras första Fairtrade-premie. OM OMSTÄLLNING JULI 2013

63


Fairtrade ställer också miljökrav. På bomullskooperativet arbetade man med att på enkla planscher berätta om skadeverkningar av kemiska bekämpningsmedel och hur man med biologiska metoder kan bekämpa skadedjur. När odlarna också lyckats skaffa sig en ekologisk certifiering får de en högre premie genom Fairtrade-systemet.

E

Bomullskooperativet Pure and Fair Cotton Growers Association i trakten kring den lilla järnvägsknuten Jolarpet i delstaten Tamil Nadu i södra Indien.

tt annat exempel från Mellanamerika är kooperativet Coocafe i Costa Rica som använt sina premier till att minska vattenförbrukningen vid sköljningen av kaffebönorna med 90 procent. Premien har också gjort det möjligt att plantera träd runt kaffebuskarna så att de ger skugga, vilket bidrar till att höja kvaliteten. ”Vi har planterat träd och reducerat användningen av bekämpningsmedel med 80 procent under de senaste tio åren”, säger Gerardo Arias Camacho, en kaffebonde och medlem i Coocafe. ”Vi har använt premien för att köpa miljövänliga ugnar för att torka kaffet. De eldas med kaffebärens skal och med skal från macadamianötter. Det innebär att vi inte längre behöver avverka 200 hektar skog om året.” Ibland händer det att man får höra att vi framför allt ska konsumera närproducerat. Fairtrade-produkter ställs då i motsättning till vad som är bra på grund av de långa transporterna.

Planschen visar för bomullsodlarna hur kemiska bekämpningsmedel skadar miljön.

Men i verkligheten finns det ofta ingen konkurrenssituation. De flesta Fairtrade-varorna kan helt enkelt inte odlas här hos oss. Vi vill sannolikt inte avstå från kaffe, te, choklad eller bananer. Det är inte heller bara transporten som skapar en belastning på miljön utan man måste ta hänsyn till en varas hela livscykel. De allra flesta Fairtrade-produkter från Syd kommer hit med båt vilket ger en mindre miljöbelastning än flygfraktade varor. Så vi konsumenter kan stödja omställningen genom att välja Fair Trade!

Skribent: Anders Hjorth Foto: Anders Hjorth

Fairtrade är ett bra sätt att stödja bönder och byar i fattigare länder. Titta efter Fairtrade märket när du handlar. Fairtrade från WTFO kan hittas i specialbutiker – ta reda på om det finns någon Fairtrade affär nära dig!

Odlarens bästa vänner är biologiska metoder att bekämpa skadedjur.

64

OM OMSTÄLLNING JULI 2013


LÅT TRÄDEN

DOMINERA STADEN

Under det senaste seklet har städerna runt om i världen vuxit, inte bara som svampar ur jorden, utan också i teknisk utveckling, med förtätning, på höjden och under mark. Ett nödvändigt måste, eftersom planeten befolkas i en rasande fart och därmed städerna. Med städerna har naturen fått ge vika, inte minst då bilen infördes som normgivande. > OM OMSTÄLLNING JULI 2013

65


M

änniskorna i staden får inte alltid uppleva naturen, lära sig den och förstå den. Det senaste seklet har också inneburit reformer av olika slag. Inte över en natt, utan ett litet steg i taget. Därför blir det svårt att överblicka de små stegens väg från en liten nytrampad stig till en motorled. Den yngre generationen vet inte hur det såg ut före dem. En skog som bestått av tusentals träd rensades i en liten del för att ge plats för ett hus eller två. Så togs det bort en fotbollsplans storlek till för ytterligare några hus och en väg till husen. Så behövdes en fotbollsplan och en skola och en affär. Sedan behövdes en plats att parkera alla bilar vid affären. Affären blev populär och det kom till fler affärer. På den vägen är det. Träden har också offrats för den ökande otryggheten. Om ett område upplevs som otryggt, så är lösningen att ta ned träden och sätta upp lampor. Var världen verkligen en så mycket otryggare plats förr, när träden fick dominera? En stadsbyggnadsplan tar sällan hänsyn till några träd, om det inte är ett skyddat område eller kanske träd av en alldeles särskild art. Eller att träden är boet för en alldeles särskild art. Att ta ner träd har på något vis

66

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

blivit en självklarhet om utrymmet behövs för något annat. För att bygga ett hus. Anlägga en trädgård. Få tillgång till sol och minska skuggan. För att bygga en väg, eller en altan i söderläge. Trädälskare av olika slag har vi kunnat skymta i medierna. Längs alléerna på Göteborgs större stråk har neongröna lappar lyst om nya möten för att diskutera/ rädda träden och engagerade deltagare i trädmanifestationer har talat sig varma för det kulturhistoriska värdet på träden. På en kurs hos Jon Hartill – en erkänt duktig arborist (= trädexpert) – fick kursdeltagarna upp ögonen för vilka fantastiska väsen träden egentligen är. Bilder visades på de mest otroliga skogar, där de flera hundra år gamla träden som fortfarande lever har stammar med många meter i omkrets, och enskilda grenar långa som långsidan på en fotbollsplan. En amerikan från North Carolina fick frågan om skillnaden mellan hans hemtrakter och Sverige. Han svarade att träden är så mycket större i North Carolina. Här i Sverige är de så små. Det är något att tänka på varje gång ett träd tas ned på grund av ålder, eller att det har blivit ”för stort”, eller ska ge plats för annat i trädgården.

Träden dominerar i Edinburgh, Skottland.


Träden får oss att må bra med sin blotta närvaro. Det är det som gör att så många människor fäster sig så starkt vid denna organism och att det utlöser stora protester när de är på gång att tas ned. De ger oss skugga. I tider med sviktande ozonlager är det extra viktigt, då lövverket även skyddar oss mot den farliga UV-strålningen. De är tillhåll för tusentals insekter, och de är våra viktigaste luftrenare.

”Var världen verkligen en så mycket otryggare plats förr, när träden fick dominera?” Ett vanligt argument till att träden måste tas ner är att de är sjuka. Anledningen är att samma sorts träd planterats i alltför stor omfattning, så kallad monokultur, utan den naturliga blandning av många sorter som gör träden starka. Vi är också snabba med att gräva. Allt från elkablar och avloppsrör till gigantiska parkeringshus och fjärrvärmerör ska grävas ned. Och så gräver vi ju rabatter, så kallad markanläggning. När rötterna är skadade kan det ta ett par år innan man ser att trädet dör. Därför tror många markanläggare att de inte gör någon skada på träden när de gräver. Men ett träd behöver inte dö helt och hållet. Det kan beskäras i delar för att bevara de levande partierna. Ett träd som skuggar för mycket behöver inte tas ned. Det kan gallras så att det släpper igenom solens ljus i lagom portioner.

gamla, stora träd med stora trädkronor tar upp betydligt mer koldioxid än unga träd. Villfarelsen ligger i att unga träd under sin snabbaste växtperiod tar upp mycket, för att sedan trappa ned upptagningsförmågan.

D

et kanske är dags för oss att måna mer om den mark vi går på, och låta trädens hjärta – rotsystemet – få ta den plats som behövs, och gå så långt som att lagstadga trädskydd så man slipper misstag som vid Tidans strand i Mariestad, där en hel allé sågades ned. År 2001 togs beslutet att plantera 100 000 träd i Paris, ett mål som uppnåddes 2009. Visserligen är Paris stort till ytan, men 100 000 träd är en ansenlig mängd. Den som varit i miljonstaden på senare tid kan ändå konstatera att det inte är träden som dominerar staden, men det visar ändå att en sådan trädpolicy är möjlig. Svenskens ekologiska fotavtryck är cirka 6 hektar per person. Att plantera riktigt många träd lokalt skulle vara ett effektivt sätt att mildra vårt fotavtryck. Det kan du och jag göra. Var vi än bor finns det alltid någonstans vi kan plantera ett träd.

Skribent: Kim Weinehammar Foto ensamt träd: Costi på sxc.hu Foto Edinburgh: ColinBrough på sxc.hu

V

id nyplanering eller ombyggnad, kan man ta träden med i beräkningen. Befintliga träd kan bli fräcka arkitektdetaljer. Ge också arkitekterna och markanläggarna kunskap om trädens värde, så att plats ges för både gamla och nya träd i alla nyanläggningar. Träden ger ett mycket effektivt skydd av fasader, och man kan därmed minska behovet av kylanläggningar. De fasader som är mest utsatta för havsvindar och regn, alltså på västkusten, är också de med störst problem. Kyla och uppvärmning står också för den största energiförbrukningen. Träden är det överlägset mest effektiva sättet att binda koldioxid, men koldioxiden blir kvar i rotsystemet. Svenska trädforskare menar att det därför kan vara olämpligt att plantera träd eftersom man inte kan garantera markanvändningen tre generationer framåt. Träden riskerar att huggas ner eller brinna upp och därmed frigöra all denna mängd koldioxid.

Träd är de bästa koldioxidbekämparna i staden. Så vill du hjälpa till och minska vårt fotavtryck? Plantera ett träd, och hugg inte ner friska befintliga träd. Flera städer blir mer och mer måna om sina träd – bara i Paris planterades det 100 000 träd mellan 2001-2009. Kanske finns det något initiativ i din stad som har med trädplantering att göra?

Där kanske vi borde tänka om. Senare forskning visar dessutom – tvärtemot vad man hittills trott – att riktigt OM OMSTÄLLNING JULI 2013

67


Stöd våra svenska

mjölkbönder Arla Foods – ett multinationellt företag. År 2000 överlät Arla sina tillgångar utan köpeskilling till det nybildade Arla Foods, där danska MD Foods gavs 60 procents röstmajoritet.

Mjölkpriset har alltså, i faktiska kronor, stått ganska stilla under lång tid alltmedan foder- och dieselpriser har gått upp. Med den vetskapen är det väldigt lätt att förstå varför många mjölkbönder i Sverige väljer att sluta med sin verksamhet.

rla är en ekonomisk förening med drygt 12 000 medlemmar/mjölkbönder i sex länder – Sverige, Danmark, Storbritannien, Tyskland, Belgien och Luxemburg. Sverige har cirka 3 750 medlemmar.

Vi behöver köpa mer svensk mjölk och mjölkprodukter om vi vill ha våra svenska mjölkbönder kvar. Men det gäller att se upp, för även om det står Arla på paketet är det inte helt garanterat att det är svensk mjölk som använts. Ännu osäkrare är det med den nya trenden med egna märkesvaror, EMV. Ett exempel är ICAs egen grädde, vilken enligt uppgift kommer från Österrike.

A

Sedan dess har Arla blivit Storbritanniens största mejeriföretag och Tysklands tredje största mejeriföretag. Arla har även gjort en miljardinvestering i avsikt att mångdubbla exporten av europeisk mjölk till Kina. Detta skedde genom att Arla köpte 6 procent av aktierna i Mengniu och fick en plats i företagets styrelse. Mengniu ägs i övrigt av COFCO, Kinas största livsmedelsföretag. Ett annat viktigt tioårigt avtal tecknades i juni 2012, då med det kinesiska livsmedelsföretaget Biostime. Avtalet innebär att Arla ska producera och leverera 20 000 ton danskt mjölkpulver per år till kinesisk barnmat. I mars 2013 bekräftade Claes Henriksson, informationschef på Arla Foods Sverige, att Arlas ekologiska UHT-mjölk (mjölk som “ultrapastöriserats”, dvs steriliseras och håller ca 4 månader i rumstemperatur) säljs i Kina för motsvarande 34 kronor per liter. Alla mjölkbönder får samma pris per kilo mjölk de levererar, oavsett vilket land de kommer från, genom att en valutakorrigering av priset görs för de länder som inte har Euro.

År 1987 1999 2006 2008 2011 2013 68

Kr/kg 4.18 3.28 2.71 3.50 3.48 2.053 (april)

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

D

et betyder inte att mjölk från andra länder är sämre, utan att vi behöver köpa produkter gjorda på svensk mjölk för att kunna behålla våra svenska mjölkbönder. Viktigt att komma ihåg är också att djurskyddet är bättre i Sverige, det används mindre antibiotika och våra djur äter inte lika mycket GMOfoder (Sverige är inte GMO-fritt). Dessutom minskar transportavståndet. Hjälp våra mjölkbönder att fortsätta producera svensk mjölk genom att läsa på förpackningarna av de mejeriprodukter som du brukar köpa – så du vet varifrån mjölken kommer. Tryggast köp idag är Krav-märkta produkter! Skribent: Eva Pettersson Foto: Foxiq på sxc.hu


Mot ekoby 2.0 Sedan 70-talet har människor flyttat ut på landet, i vad som kom att kallas ekobyar, för att protestera mot felaktigheter som man upplevde fanns i det moderna västerländska samhället. Tanken att vara oberoende från samhället var central och ett liv i mer eller mindre isolering sågs som eftersträvansvärt.

I

och med globala miljömässiga utmaningar som blivit allt mer uppenbara de senaste årtiondena har en ny typ av ekoby börjat växa fram. Till skillnad från de tidigare ekobyarna är ambitionen inte längre isolering. Idag vill istället ekobyarna föregå med gott exempel i den omställning av samhället som vi idag smärtsamt inser nödvändigheten av. Ekoby 2.0 är en experimentplats där visionen om framtidens samhälle ständigt omvandlas och utvecklas och där våra över generationer nedärvda normer och beteenden granskas. Visst står miljöfrågorna i fokus, men lika viktiga är de existentiella, ekonomiska och sociala frågorna. Och hur allting hänger ihop. Ekobyar är ett unikt fenomen just för att den tar allt i beräknande och försöker skapa en helhet som bäst svarar mot naturens och människans behov. Samtidigt är varje ekoby unik i sig eftersom lösningarna och målsättningarna varierar kraftigt.

De senaste tio åren har ekobyarna börjat mobiliserat sig och även insett sin potentiellt viktiga roll i samhällsutvecklingen. Global Ecovillage Network, GEN, har idag 637 medlemsbyar världen över. I Europa är GEN involverat i storskaliga EU-finansierade omställningsoch forskningsprojekt och ett etablerat alternativt utbildningssystem finns redan. Många länder i Europa har även sina egna nationalla ekobynäterk, så även Sverige. Ekobyarnas riksorganisation, ERO, lockade på sitt senaste möte i Ängsbacka cirka 100 deltagare från Sverige och utlandet. På detta möte skapades även Baltic Ecovillage Network, BEN, med medlemmar från de nationella nätverken runt Östersjön. En av de viktigaste ambitionerna med nätverket är att på allvar utnyttja ekobyarnas kunskap och kompetenser för att på ett utåtriktat sätt stödja en hållbar samhällsutveckling. Den nya sortens ekobyar vill vara del av omställningsrörelsen och bli betraktade som embryon för ett framtida hållbart samhälle.

Kalle Randau Ort: Suderbyn, Gotland

Skribent: Kalle Randau

Vertical gardens | Vänster: Regia www.hello.iampingpong.com | Höger: www.iroonie.com

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

69


70

OM OMSTÄLLNING JULI 2013

Vänster: Theswedish på sxc.hu | Mitten: sloopjohnb på sxc.hu | Höger: phostezel på sxc.hu


krönika

TIDENS GÅNG Varje människa lever i en liten bubbla av tid, vår livstid. I vår tid har nu upphöjts till nästan gudomlig status. Vi ska leva NU, vi ska fånga nuet, vi ska vara närvarande i nuet.

A

llt det där är kanske gott och väl. Det skadar säkert inte att stanna upp då och då för att fästa uppmärksamheten vid att vi lever. Men om vi ska förstå nuet, behöver vi både då och sedan. Annars rusar vi bara runt, styrda av känslor och tankar som inte har vare sig en början eller ett slut. Utan då går vi vilse. Om vi inte vet hur evighetskort tiden med tillgång till enorma mängder billig energi egentligen är, kan vi förledas att tro att den är evig. Om vi inte vet att månghundraåriga imperier kan försvinna och bara lämna marmor och bokstäver efter sig, kan vi låta oss invaggas i tron att vår civilisation är här för att stanna. Utan sedan tappar vi riktning. Om vi inte kan föreställa oss en framtid med väsentligt lägre tillgång till energi, kan vi inte ta rätt beslut idag. Om vi inte försöker sätta oss in i vad som kan finnas bortom backkrönet i skogen, minskar våra chanser att hitta en framkomlig stig. Vi behöver både då, nu och sedan för att hitta de vägar vi så desperat behöver för framtiden.

En människa utan tidsperspektiv är vilsen på många sätt. Vår tid är vilsen. Vi letar och letar efter ett sammanhang, en helhet. Vi köper och köper och hoppas att vi ska hitta den ”livsstil” som passar oss bäst. Jag är det jag äger! Ända sedan omsättningen av industrialismens massproducerade varor sjönk på ett oroväckande sätt i USA under 1900-talets första decennier och något ljushuvud löste krisen genom att börja annonsera ohämmat, har vi varit utsatta för ständiga uppmaningar att finna oss själva med hjälp av plånboken.

P

roblemet är att vi i grunden alltid har varit skapande varelser. Vi behöver få göra något själva. Vad som helst, bara vi får lägga tanke, hand och manke till. Det är så vi har klarat oss under större delen av vår existens. Det är på sätt och vis en trösterik tanke. Vi kommer att behöva många tankar, händer och mankar. Fortare än vi anar.

Skribent: Ylva Arvidsson Foto: Bwilhelms på sxc.hu OM OMSTÄLLNING JULI 2013

71


B책t av Frouuu p책 sxc.hu | Blomma av Saveem p책 sxc.hu | Kanin av Hottaboy p책 sxc.hu

Profile for OMomställning

OM juli 2013  

Provnumret av tidningen OMomställning

OM juli 2013  

Provnumret av tidningen OMomställning

Advertisement