Issuu on Google+

Portfolio Olle Hellblom


om mig Jag heter Olle Hellblom och läser sedan hösten 2009 Arkitektur & Teknik på Chalmers i Göteborg. Jag har alltid varit intresserad av både tekniska och konstnärliga ämnen och jag tycker att programmet på ett naturligt sätt kombinerar de två delarna. Jag hoppas och tror att kunskap inom båda områdena också är till stor hjälp i yrkeslivet. På fritiden cyklar jag gärna långa rundor på min landvsägscykel, spelar amatörteater, bakar bröd, läser böcker eller lagar mat med vänner.

Olle Hellblom Örtugsgatan 7 414 79 Göteborg ollehellblom@gmail.com 0737-529572


Innehåll skolprojekt 2012 Höghus i Hong Kong 2011 Släpljuslaboratorium Radhus i Stora torp 2010 Brohus Skanstorget 2009 Bastu

övrigt Material- och rumslaborationer Från från till till Brobyggartävling 4 ARK


Släpljuslaboratorium Uppgiften

Fokuspunkt

Resultat

Vi skulle utforma ett släpljuslaboratorium över hällristningarna vid Lövåsen i Tanums hede. Kursen handlade om optimering i flera olika avseenden, såsom bärande konstruktion, tillgänglighet, yteffektivitet med mera.

Projektet kom framförallt att handla om att skapa en spännande upplevelse kring hällen som var tillgänglig för alla. Därför tog utformningen grund i ramperna som vandringen gick på och de olika nivåerna som bäst gjorde att besökarna kunde komma nära hällen.

Släpljuslaboratoriet hängdes upp över den översta delen av hällen i två jättekonsoller som fungerar som bärande struktur och i vilka gångbanan löper för att skapa en dynamisk vandring med varierande ljus, rumsupplevelse och öppenhet.


Gerum

Lรถvรฅsen

d

sle

ng

dri

n Va

Parkering Situationsplan Sotetorp


Vandringen går runt landskapsmodellen som visar havets utbredning under bronsåldern. Byggnaden är öppen uppåt och ut mot åkern så att besökarna kan skåda ut över åkerlandskapen och få en idé om hur det var att leva i Bohuslän för 3000 år sedan. Vidare går vandringen genom den första konsollen som tar besökaren in i ljuslaboratoriet.

På väggen finns en tidslinje som sätter hällristningarna i ett större sammanhang. Efter att besökarna har passerat genom ljuslabbet befinner de sig inne i den andra konsollen. På väggen till vänster finns tidslinjen, den visar när området befolkades efter den senaste istiden, under vilka tider olika epoker, som medeltid och vikingatid, utspelade sig samt jämför den lokala historien med internationella arkeologiska fynd och eror.

I släpljuslaboratoriet betraktar man hällristningarna. Två nivåer i släpljuslaboratoriet gör att besökare kan samlas kring ristningarna och betrakta dem på nära håll. Det enda ljusinsläppet är glipan mellan hällen och nedre delan på väggarna, detta gör att ristningarna beslyses med släpljus. Vinter- och kvällstid är ristningarna belysta av spottar som sitter under gångbanan.

På balkongen mellan entréerna till kontoret och matsalen kan forskarna ta emot besökare. Från balkongen har man god översikt över hällen och forskarna kan visa besökarna omgivningen och vad de arbetar med i kontoret.


Sektion AA 1:100

A

A

Plan 1:200

Fasad รถst 1:100


Process


balans/litet avtryck Genom att balansera upp vikten av det utkragande taket med volymer på andra sidan behövs endast en liten stödyta.

konceptmodellerna illustrerade tre olika förhållningssätt och angreppspunkter som jag fann intressanta att arbeta vidare med.

vindlande/upptäcksfärd Byggnaden längs hällen definieras av de vindlande stigarna som uppmuntrar besökarna att gå på upptäcksfärd vid ristningarna.

vridande/strävande Byggnaden växer uppåt och utåt från en liten bas för att på ett skulpturalt sätt ge skydd åt hällen. Formen möjliggör intressanta rum både utvändigt och invändigt.


Skissmodell Jag valde att arbeta vidare med den vindlande upptäcksfärden och la stort fokus på tillgängligheten genom hela projektet. I och med detta blev ramper ett viktigt element i projektet som satte förutsättningar för hur utformningen skulle bli. Kring ramperna som utgör hela vandringen längs hällen är de olika funktionerna utspridda. Den långsträckta vandringen bryts av av de olika rummen längs vägen.

Slutsatser Det var väldigt intressant och lärorikt att utgå från tillgänglighet och att i mesta möjliga mån göra ett släpljuslaboratorium som skulle passa alla. Jag tycker att jag kom långt i utformningen av projektet och särskilt första delen av vandringen med det öppna modellhuset, de stora konsollerna och släpljuslaboratoriet blev som jag hade önskat mig. Vad gäller de andra två volymerna så känns de inte riktigt genomarbetade och hade jag haft mer tid eller fått chans att utveckla projektet hade jag velat utforma även dessa volymerna så att de på ett mer naturligt sätt blev en del av vandringen.


radhus i stora torp

I samarbete med Maria Hult och Per Bergström

Fokuspunkt Projektet handlade för oss till stor del om att analysera och diskutera radhuset som boendeform och hur privat och gemensamt vävs samman i området. Vi ville utforma ett radhusområde som tillät de boende att till fullo kunna njuta av både det egna huset och närheten till och gemenskapen med grannarna.

Uppgiften I projektet utgick vi från en detaljplan som fanns över Stora torp i Göteborg, närmare bestämt över tomten där SVT-huset tidigare låg. Detaljplanen innefattade bostäder i flerfamiljshus såväl som radhus. Vår uppgift bestod i att rita radhusen och göra energiberäkningar på dem utifrån de analysmetoder vi parallellt lärde oss i kursen Byggnadsfysik.

Eftersom programmet också innehöll energiberäkningar var det viktigt för oss att hitta intressanta angreppssätt på energifrågor. Resultat Radhusområdet består av tre typer av lägenheter som skiljer sig i storlek och i hur stor privat trädgård de har. Gemensamt för alla radhusen är dock att de har ett Växthus som är riktat åt gårdssidan som gör att alla boende får en privat inglasad uteplats med direkt närhet till de gemensamma gårdarna.


ENHET

För förbipasserande tycks huskropparna vara sammanvävda i en enhet. Fasaderna lurar ögat, distansmonterade skärmar skuggar fasaden på olika sätt, taknockar går om varandra. Det är något alldeles särskilt med det grönskande området framför oss. Det nya radhusområdet ENHETEN i Stora torp ökar medvetenheten hos de boende med sitt nytänk kring energihushållning. Här skapas ett toppmodernt grönt boende som väver samman sociala och praktiska aspekter för att skapa något som är lika hållbart idag som om 20 år. Området ENHETEN adderar också något alldeles nytt till den förlegade uppfattningen om vad ett radhus är. Här kombineras flerbostadshusets gemenskap med villans självständighet. Fokus flyttas från den enformiga upprepningen mot mångfalden i det gemensamma. Längorna flätas ihop och i knutarna mellan husen finns smarta utrymmen för cyklar, odling och återvinning. Det planerade bostadsområdet kombinerar det bästa från två världar genom sin närhet till både staden och det natursköna Delsjöområdet. Goda kommunikationsvägar för såväl spårvagn som cykel gör att centrum bara ligger några minuter bort. Skatås motionscentrum erbjuder friluftsaktiviteter inom gångavstånd och till golfoch tennisbana är det inte heller långt.

MARIA HULT PER BERGSTRÖM OLLE HELLBLOM

Vägen till ENHETEN

Stadssituation 1:10000

1. Ett “vanligt” radhusområde. Raka längor står utplacerade med jämna mellanrum. Bakgårdarna delas av med plank. Stelt och avkärmat.

NYA ULLEVI

2. Planken räknas bort. Det halvprivata uterum som uppstår undersöks och definieras. Öppet och osäkert.

S

SKATÅS

S

S

3. Radhuslängorna vrids så att de halvprivata rummen möts. Nya spännande uterum skapas. Svårdefinierat.

S

S

S S

KORSVÄGEN

4. En materialväv hjälper till att förstärka känslan av en enhet. De halvprivata uterummen definieras och förstoras med hjälp av en inglasning. De mindre enheterna har sammanvävts till en stor.

LISEBERG

DELSJÖN

1


Situationsplan 1:500

Entré

Radhuslängorna är vinklade för att närma sig varandra och omfamna mellanrummen mellan husen. Resultatet blir två olika sidor, en entrésida mot vägarna som går mellan husen och en sida som vetter mot innergårdarna som bildas av vinklingen. På entrésidan är övergången mellan privat och offentligt tydlig. Framför vissa av lägenheterna är det bara en liten tomtstrimma som avgränsar. Mot de gemensamma innergårdarna är det inte lika tydligt var gränsen går. Stora balkonger och växthus riktas mot varandra, de privata delarna vävs samman och bildar en enhet.

N

A Radhusen närmast Delsjövägen är tre våningar höga och mellan dem bryts fasaden upp. De små husen som rymmer cykelrum leder in vägarna till radhusens entrésida.

Cykelrummen är placerade för att göra förvaringen säker och tillgängligheten bra. Entrén blir en knutpunkt i bostadsområdet och vägarna ansluter direkt till huvudcykelleden som leder in till centrum.

För den mer vana besökaren finns det även bakvägar mellan Mellan bilvägen och radhusen ligger ett litet grönområde växthusen som leder direkt in till innergårdarna. med träd och buskar. Parken tillsammans med trevåningshusen skärmar av bostadsområdet från trafiken.

us

ellh

Lam

Växthus Trädgårdarna på entrésidan varierar från väldigt små till stora men samtliga radhus har en egen del av växthuset som täcker första våning mot innergårdarna.

Från den gemensamma komposten kan de boende hämta näringsrik jord till växtbädden där egenodlade tomater, gurkor, kryddväxter och blommor förgyller sommaren och ramar in verandan.

Radhuslängorna är sammankopplade med växthus som löper längs hela fasaden mot tematrädgårdarna. Här kan du sitta ostörd bland växterna eller slå upp dörrarna och bjuda in grannar eller delta i gemensamma aktiviteter. Området omkring bostadsområdet erbjuder stora möjligheter till utomhusaktiviteter, framför allt under sommaren. Växthusen förlänger den varma årstiden och erbjuder möjlighet att njuta av solen även under våren och hösten.

C

Tematrädgårdar & gemensamhetshus Mellan radhusen, gränsande mot gårdsgatan, ligger fyra gemensamhetshus. Dessa och växthusen längs fasaderna definerar tematrädgårdarna.

För att ta till vara alla gamla möbler och kläder som de boende har liggande finns det i ett av gemenskapshusen ett bytesrum där man kan lämna de saker som bara ligger och skräpar och se om någon granne har lämnat något som kan komma till andvändning.

I den första tematrädgården finns en badtunna och De två andra trädgårdaran går i idyll- respektive aktivitetstema. en pool som värms upp med hjälp av solfångare. I idyllen blommar all världens blomster längs en liten bäck. Den I gemensamhetshuset finns en bastu för ruggiga aktiva trädgården har plats för boulespel och kullerbyttor. höstkvällar. Den andra tematrädgården är en prunkande fruktträdgård. Här växer äppel-, päron- och plommonträd mellan bärbuskar. Trädgårdsredskap finns att tillgå i gemensamhetshuset som också innehåller en verkstad för cykelreparationer eller andra små projekt.

B Från gårdsgatan ser man in på innergårdarna mellan radhuslängorna.

Ett av gemenskapshusen är ett miljörum där de boende kan källsortera sitt hushållsavfall. Det komposterade avfallet mals ner på plats och näringsrik jord kan hämtas bara några veckor senare. I varje tematrädgård finns en grillplats med murad grill och trädgårdsmöbler.

På somrarna står växthusdörrarna på vid gavel, gränsen mellan de privata verandorna och det gemensamma uterummet löses upp.

2


B

Entréplan 1:100

0

1

2

3

4

5m

Lägenheterna Lägenheterna är uppdelade i en privat och en mer offentlig del. Åt sidan som vetter mot växthus, balkong och innergård är rummen stora och ljusa medan entrésidan med badrum och sovrum är mer privat.

A

A

Målgrupp Ingen av lägenheterna i radhuslängan är den andra helt lik. De varierar både i antal våningar och storlek, de har olika stora tomter och olika varianter på rumssammansättningar.

3 RoK 68 m2 Tillgänglig

Den minsta lägenheten i radhuset passar det lilla hushållet på två till tre personer. Sovrummet, vardagsrummet och köket är rymliga och ljusa. Det lilla rummet passar som barnrum, gästrum eller kontor.

B

Eftersom lägenheten är i ett plan är den perfekt för de som vill slippa gå i trappor.

B

Plan 1 1:100

4-5 RoK 120 m2 Varierande tomtyta

A

A

De tre mittersta lägenheterna är i två våningar och passar den medelstora familjen. På entréplanet finns, förutom ett stort badrum och sovrum med plats för dubbelsäng, det stora köket med plats för umgänge och dörr ut till växthuslängan. Trappan leder upp till vardagsrummet och den stora balkongen ut mot bakgården. På övervåningen finns ytterligare två eller tre mindre rum, klädkammare och toalett. Lägenheterna har olika stora tomter på framsidan, och passar allt från den som inte vill klippa så mycket gräs till den lekfulle studsmattehopparen.

Plan 2 1:100

5-7 RoK 163 m2 Stor trädgård

B Den största lägenhetstypen har tre våningar, en stor tomt framtill och två balkonger, en på vardera sida radhuset. Passar till den större familjen som vill ha stor plats, eller till den som har både barn och behov av till exempel hemmakontor eller ateljé.

3


Fasad entrésida 1:100 Gårdsgata Gårdsgatan löper mellan radhusområdet och lamellhusen och är områdets nav. Här ligger gemensamhetshusen och entréerna till innergårdarna, här tar barnen sina första tramptag på cykeln och här möts folk som bor i de olika delarna av området. Biltrafiken håller gångfart och boendeparkeringen är förpassad till ett garage under mark. I garaget står också bilarna i områdets bilpool. Gårdsgatan kantas av träd och ett antal gästparkeringar.

Sektion A-A 1:100

Balkong En enorm kvalitet är de stora balkongerna, som passar utmärkt till att ta sitt för- eller eftermiddagskaffe på eller sitta med vänner på kvällen med ett glas vin. Här kan man överblicka de fantastiska innergårdarna.

Fasad Ytan på fasaden är en slät ljus puts utanpå ett lager av murad lättbetong. Mot framsidan av radhuslängan finns en distansmonterad skärm av cederträ på 20 cm avstånd från putsen. Den sträcker sig över fasaden och på så sätt sammanväver denna yttre fasad hela längan och ger även ett flödande uttryck mellan längorna på gaveln mot Delsjövägen. Träet sträcker sig också horisontellt i en riktning upp mot skogen vilket gör att det fungerar som en sammanlänkning av stad och natur.

Sektion B-B 1:100

Fasad söder 1:200

0

2

4

6

8

10m

Fasad norr 1:200

4


Trappan är lätt för att släppa igenom ljuset från takfönstret och sammanväva våningsplanen.

Trappa och takfönter Trappan är en viktig detalj i lägenheterna. Den förbinder det stora köket på bottenvåningen med vardagsrummet på övervåningen. Ljuset från takfönstret precis över trappan flödar ner genom trapploppet och förbinder våningarna ytterligare.

De låga och djupa fönsternischarna släpper in mycket ljus och är en fin plats att sitta på.

Yta för umgänge Det stora samkvämsrummet på nedre plan är ett rum där familj och vänner kan samlas, för att sitta att samtala länge runt bordet, laga mat tillsammans eller sitta och lugnt titta ut mot växthuset och innergården utanför.

Vardagsrum på övre plan i det största utförandet. Till vänster skymtas trappan från köket, som även här lyses upp av takfönstret.

Flödande rum rumsligheterna flödar från gården, in i växthuset, genom köket och uppför trappan, ut i vardagsrummet och ut genom dörren till balkongen där man återigen är sammanbunden med den gemensamma gården.

Privat

Semiprivat

Semigemensamt

Gemensamt

5


ENERGI

Värmeväxlare

Huvudmaterialet i konstruktionen är lättbetong. Utöver sin rent formmässiga och estetiska roll i byggnadens uttryck har lättbetongen också bra konstruktiva egenskaper. Genom sin förmåga att både bära och isolera används lättbetongen för att skapa både tak och vägg i klimatskalet vilka omsluter huskroppen mot uteluften. Dessutom är det ett oorganiskt material vilket minskar risken för fuktrelaterade problem.

Isolering Klimatskalet är mycket välisolerat för att minimera transmissionsförlusterna. Väggar och tak kombinerar lättbetong med stenullsisolering och grund har ett fyrtio centimeters tjockt isolerskikt täckt av ett lager betong. Tillsammans med fönster och dörrar blir Umedel-värdet 0,2 W/m2K för ett hus mitt i radhuslängan.

Ett från- och tilluftssytem med en högeffektiv värmeväxlare gör att ca 80% av värmen i utluften tas till vara. Ventilatinssystemet ser också till att luftkvaliteten är god med en luftombytestakt på 0,53 luftomsättningar per timme.

Solfångare På taket, som är vinklat åt söder, sitter solfångare som förser huset med varmvatten. Vattnet pumpas via solfångarna till värmepannan där varmvattnet lagras. Halva husets varmvattenbehov tillgodoses av solfångarna.

Fönster Fönster och dörrar är ett kritiskt moment när det kommer till transmissionsförluster. För att inte energiförlusterna ska bli för stora har huset treglasfönster med lågemmisionsskikt som ger ett U-värde på 0,9 W/m2K.

FTX

Uppvärmning Den huvudsakliga uppvärmningen av huset sker med hjälp av värmeväxlaren. Eftersom transmissionsförlusterna är så små tas också spillvärme från människor och maskiner i hushållen tillvara. För de kallaste månaderna finns ett värmebatteri i värmeväxlaren att tillgå, övrig tid på året saknar huset konventionellt uppvärmningssystem.

Anslutningsdetalj Det är viktigt att lufttätheten är hög för att inte varmluft ska sippra ut genom otätheter i klimatskalet. Därför är särskilt anslutningsdetaljer mellan konstruktionsdelar viktigt. I anslutningen mellan vägg och grund sitter en gummilist klämd mellan lättbetongväggen och betongplattan. Mötet mellan grund och vägg är också konstruerat med ett isoleringsskikt som löper kring hela grunden för att undvika köldbryggor som lätt kan uppstå här.

Växthus

I hela konstruktionen är det viktigt att det inte kommer in för höga halter fukt som kan ställa till problem. Mellan det innersta lättbetonglagret och stenullsisoleringen finns en fuktspärr. Denna förhindrar den fuktiga inomhusluften att tränga ut mot kallare delar av konstruktionen och kondensera.

Att leva energismart handlar om att ändra sin livsstil och inställning till flera saker. Att ha ett växthus precis utanför köket kan inspirera till att odla egna råvaror och därmed främja intresset för närproducerad mat.

Specifik energianvändning [kWh/m2år]

Energiförluster Diagrammet visar en jämförelse med vårt hus om det inte skulle använda sig av FTX-system (värmeväxlare) och solfångare respektive med användning av dessa smarta energilösningar. Ventilationsförlusterna sänks till 20% av det ursprungliga värdet, och varmvattnet till 50%. Transmissionsförluster är låga tack vare god isoleringsgrad och luftläckageförluster minimerade på grund av ett noggrant och tätt byggnadsutförande.

Den mängd energi som går åt per kvadratmeter och år anges som den specifika energianvändningen. Som diagrammet visar är BBR:s krav på denna energianvändning 110kWh/m2år och då radhuset ligger klart under denna gräns och närmar sig kraven för att vara ett passivhus uppfyller det våra mål på ett klimatsmart lågenergihus.

Detta radhus Passivhus, flerbostadshus

Passivhus, enbostadshus

BBR:s krav

Parkett 20 mm Grålumppapp Betong 100 mm Cellplastisolering 2∙200 mm Makadam

Lättbetong 125 mm Fuktspärr Stenullsisolering 250 mm Lättbetong 125 mm Puts 10 mm Utanpåliggande fasadskärm, 200 mm utanför puts

Utan FTX och solfångare

Med FTX och solfångare

6


Process Vi utgick från att diskutera hur vi ville att bostadsområdet skulle knyta an till de angränsande delarna, åt ena sidan en ganska stor bil väg och åt andra sidan skog och friluftsområde. I samband med detta kom också tankar om en samanvävd enhet upp, ett område som hängde ihop och erbjöd gemensamma ytor och möjligheter. Under hela arbetets gång arbetade vi parallellt med modeller, 3D-modellering, handskisser och texter som uttryckte känslor och funktioner vi eftersträvade att förmedla i projektet. Slutsatser Det var intressant att parallellt med skissarbetet och utformandet av radhusen hela tiden ha energi beräkningar som ett verktyg för att motivera eller förkasta idéer. Slutligen visade beräkningarna på att våra radhus var mycket energieffektiva och i stort sätt i paritet med passivhusnivåer. Sammantaget var det också både roligt och lärorikt att arbeta i grupper då tankar och idéer måste stötas och blötas för att man skall kunna komma överens om en lösning som alla är nöjda med.


brohus vid feskekôrka Uppgiften Att rita ett brohus över vallgraven vid Feskekôrka i Göteborg. Brohuset skulle innehålla ett café med plats för cirka 25 gäster. Fokuspunkt Jag ville aktivera rummet vid vallgraven i Rosenlund. För att göra detta på bästa sätt valde jag att förlänga mitt brohus med ett trädäck framför Feskekôrka. Reslutat Brohuset fick två tydligt skiljda sidor, den ena norra öppnar upp sig och mynnar ut i trädäcket längs vallgraven, den andra är en tydligare barriär med två öppningar, en direkt in i caféet och en annan som leder ut på brons gångbana.


Ett lugnt rum vid vattnet, ett vattenhål mitt i staden. Vi göteborgare är dåliga på att utnyttja vattnet som rinner genom vår stad. Förutom vid Kungstorget och operan är centrum helt befriat från fina platser längs älven eller vallgraven. Feskekôrka ligger perfekt mellan absoluta centrum och populära Linnéstaden, en mötesplats här kommer på ett naturligt sätt knyta ihop de två delarna. Gatorna vid Rosenlund man idag undviker kommer bli lika populära stråk som Kungsgatan och Vasagatan.

Nytt liv åt skamfilat område. Brohuset tillsammans med nybyggda bostadshus och affärslokaler längs södra kajkanten bidrar till att Rosenlund får nytt liv och blir det område det förtjänar att vara. Stråket mellan Pusterviksbron och Rosenlundsbron, som idag är ett slags ingemansland, aktiveras genom verksamheter, bostäder, ett fint rum vid vallgraven och ett spännande brohus.

En bro med två sidor. Brohusets södra sida är lugn och stabil. Här ryms caféet som har éntreer både mot kajen och mot gångstråket över bron. Åt norr öppnas brohuset upp och det vecklar ut sig mot kajen framför Feskekôrka som breddas med trädäck för att bjuda in folk att sitta här och dricka kaffe eller lapa sol under sommarhalvåret.

Brohus

OLLE HELLBLOM I BYGGNAD OCH STRUKTUR I CHALMERS HT 2010

1 SIDA


Situationsplan

Plan B

Lägre byggnad eller aktivitetsyta.

Miljö

Bostadshus med affärer i bottenplan.

Städ

N 1:1000

0

10

20

30

40

WC

Kök

50m

Förråd

Sektion BB A

A

Caféyta

B 1:100

0

1

2

3

4

5m

1:100

0

1

2

3

4

5m

Brohus

OLLE HELLBLOM I BYGGNAD OCH STRUKTUR I CHALMERS HT 2010

2 SIDA


Södra fasaden

Sektion AA Under dagen står den stora dörren öppen och blir en välkomnande entré som bjuder in till caféet. Nattetid är dörren stängd och gör fasaden till en stängd yta.

Den östra fasaden försvinner ner i kajen på den norra sidan. Vid den södra kajen ligger caféet bakom den stora glasväggen.

1:50

Bärande Struktur

Från den norra fasaden går en konsol under gångbanan. I den västra fasaden är ett fackverk i stål som bär upp den södra delen av bron och fördelar krafterna ner i det södra stödet och genom konsollen till det norra brofästet.

0

1

2

Material

Detalj västra fasaden

De bärande strukturerna är i stål och armerad betong. Övriga väggar är i betong. Gångstråket är i rödmålad betong och golvet i caféet är i trä. Golvet i brons nordvästra del är i samma träplank som trädäcket det hänger samman med. Den västra fasaden består av skifferplattor och glas.

Glasskivor och skifferplattor sitter infästa i fackverkets balkar eller i ramar mellan balkarna där de inte är i kontakt med fackverket.

3

4

5m

Fasaden är inte tät men skyddar mot regn och vind.

Brohus

OLLE HELLBLOM I BYGGNAD OCH STRUKTUR I CHALMERS HT 2010

3 SIDA


Process Processen var formad kring ett antal dagsskisser då vi tillsammans skulle diskutera olika delar av projektet, såsom placering, material, volymens storlek med mera.

Processen för mig handlade också om att hitta en form som tydligt samspelade med de rumsliga egenskaper jag eftersträvade.

Jag skissade till en början för hand för att sedermera bygga upp en 3D-modell av brohuset i Rhino där jag kunde göra renderingar som jag kunde sammanfoga med bilder jag tagit på platsen för att förmedla den känsla jag eftersträvade att skapa.


Slutsatser Brohusets möten med kajkanterna kändes lyckat, både sidan som öppnar upp sig mot trädäcket och den mer strikta sidan mot den södra kajen fungerade bra. Kritik mot brohuset kan särskilt riktas mot att det har en så tydlig baksida i den östra sidan, min förhoppning i projektet var dock att strukturens rörelse och vridning skulle göra att även ‘baksidan’ kändes levande.


Rum och geometri, våren 2010

Skanstorget Sk get

I samarbete med Emil Adiels. Uppgiften

Uppgiften bestod i att utforma en ny plan för Skanstorget i Göteborg. I programmet ingick att planera ett två våningars parkeringsgarage under torget. Uppe på torget var det upp till var och en att bestämma hur planen skulle se ut. I garaget skulle särskillt fokus läggas vid brandsäkerhet, ventilation, ljusinsläpp och trapphus. Fokuspunkt Fokuset i projektet hamnade för oss framförallt på rumsligheterna som bildades på torget i förhållande till bilvägen och Skansberget. Vi valde att tydligt skärma av bilvägen med en byggnad och att aktivera stigen upp till Skansen Kronan för att göra stigen upp för berget mer attraktiv.

Hela skansberget blir en utställningshall!

På kvällen lyses tälten upp och kastar ett varmt sken över den

Tälten

snirkliga stigen upp för

som slingrar sig upp längs

Skansberget.

stigen till Kronan står öppna för alla att ställa ut, stort som smått.

Trapphuset är ett schakt vars väggar är draperade med segeldukar. På dagen letar sig solljuset ner till garaget och på nätterna lyses schaktet upp nedifrån och sprider samma immiga sken som de omgivande tälten.

Resultat Projektet blev ett poetiskt förslag till utformning av stadsrummet vid Skanstorget. Troget riktades mot Haga och Skansberget där ett antal paviljonger lyser upp sluttningen under kvällstid.


T o r g e t

Rumsligheter

A

Situationsplan 1:400

Idag yter rumsligheten på Skanstorget ut i alla riktningar. Det nns inga tydliga avgränsningar åt några håll utan det är bara de stora byggnaderna runt omkring som denierar rumsligheten och torget. C

C

B

1 B

B D A

På vårat torg nns en väldenierad rumslighet på insidan av den nya byggnaden. Här bildas ett tydligt rum som sträcker sig upp mot Kronan. Längs Övre husargatan bildas en rumslighet som fungerar som shoppingstråk men här nns också plats för uteserveringar på den breddade trottoaren längs gatans ostliga sida.

2 E

A

1: Huvudbyggnaden

Den stora byggnaden denierar rummet vid Kronans fot och skärmar av det från traken. I bottenplan nns butiker, caféer och restauranger och i de övre våningarna bostäder.

2: Saluhall

Byggnad i ett plan för saluhallsliknande kommers. I eftermiddagssolen vid den västra fasaden kan en blomsterförsäljare stå.

Emil Adiels & Olle Hellblom

A: Konststråk

Materialbeskrivning

B: Park och lekplats

Torget har två olika typer av stänläggning, kullersten på de öppna ytorna och längs gångstråken en mer barnvagn- och rullstolsvänlig variant i en rödare ton.

C: Uteservering D: Passage genom huset samt hiss till garage och bostäder E: Vänthall för kollektivtrak


Vy från Övre husargatan

Vy mot Skansen Kronan

Grönområdet vid Skansbergets fot har förlängts ner mot torget och ger större utrymme för rekreation och lek. Häcken som löper längs gräsmattan ger viss avskärmning från torget. Stigen upp mot Kronan kantas av tältliknande skulpturer som bildar rum med plats för mindre konstutställningar. Under dagarna gör de stigen mer levande och till något annat än en tröttsam vandring upp för berget. Under nätterna lyses tälten längs stigen upp mot Skansen Kronan upp och hela Skansberget blir ett konstverk.

Det västra trapphuset ligger i nedre delen av sluttningen upp mot Skansen Kronan. Två segel skuggar ingången i berget som leder ner till garaget. Trapphuset är mittpunkten i och början av konststråket som sträcker sig upp för hela skansberget. Nattetid är schaktet upplyst nedifrån och tillsammans med tälten som även de är upplysta kastar det ett behagligt ljus över stigen upp mot Kronan.

Huset som avgränsar torget från bilvägen förbinder också Övre husargatan med Husargatan och Haga. Affärerna i husets bottenvåning och den nya stombusslinjen gör att Övre husargatan blir en levande gata i stil med Linnégatan. Mitt i huset nns en passage in till torget. Här är också entrén till bostäder och garage. Den glasade vänthallen i husets ände fungerar också som entré till torget. Husets övre våningar rymmer bostäder.

R u m m e t

Trapphus fasad norra 1:50

Trapphus fasad östra 1:50

Vy från Skolgatan

Inne på torget är man ordentligt avskärmad från traken och stadsrummet här är riktat mot det nya konststråket längs vägen upp mot Skansen Kronan. Restaurangen i byggnaden har en sommaröppen uteservering på torget och en inglasad uteservering på taket. Båda är riktade mot Kronan och eftermiddagssolen.

Emil Adiels & Olle Hellblom


G a r a g e t

Garaget är planerat för mindre bilar och platserna är mellan 4 och 4,5 meter långa. Placeringen av parkeringsplatserna är tydlig och enkel i raka led. Detta ger god åtkomlighet och tydliga körbanor. Elcentralen ligger vid det östra trapphuset på övre plan eftersom det då är i anknytning till hissen och huvudbyggnaden på torget. Det nns ett städutrymme på varje våningsplan.

Konstruktion

Garaget är byggt med samma konsolbjälklags-konstruktion som Sundsgaraget i Helsingborg. Avståndet mellan pelarna är 7,5 meter i balkarnas riktning och mellan 14 och 14,5 meter tvärs mot balkarna. Genom garaget går också fem pelare till huvudbyggnaden på torget.

Utrymmning

Båda planen är uppdelade i två brandceller. Mellan brandcellerna nns tre nödutgångar, dessutom är dörrarna till trapphusen nödutgångar. Alltså har varje brandcell totalt fyra utrymmningsvägar varav en leder ut i friska luften. Utrymmningskvalitén är god eftersom det praktiskt taget över allt nns minst två möjliga utrymmningsvägar.

Ventilation

Friskluftsintaget sitter på huvudbyggnadens tak och luftödet riktas genom garaget med radialäktar. Utluften leds upp längs Skansberget och slutar i en enkel skorsten längre upp i sluttningen.

Garage övre plan 1:400

Garage nedre plan 1:400

Tekniska specikationer

Antal platser: 440 + 6 st handikapplatser Total area garage: 10300kvm kvm/parkeringsplats: 10kvm Konstruktion övre plan: Konsolbjälklag Brandklass stomme: R90 Area tilluft galler: 4kvm Area tilluft kanal:4kvm Sektion AA 1:400

Sektion BB 1:400

Emil Adiels & Olle Hellblom


Sektion trappa 1:50

Sektion gånglinje 1:5

Trapphusets väggar är draperade med segeldukar som leder ner ljuset till garaget och ger en mjuk känsla i schaktet. Går du ner i den generösa spiraltrappan sveps du in i ett varmt ljus och mjuka former innan du genom stora glasdörrar träder in i det något mer dunkla garaget. Nedifrån lockar dagsljuset från schaktets topp. På vägen upp framträder slutet av schaktet allt eftersom du tar dig förbi segeldukarna.

Räcke 1:10

T r a p p a n

Ljusstudie

Mycket ljus kommer in genom textil- och glastaket och ner i schaktet. Ljuset ltreras sedan av tyget som följer väggarna på schaktet och det bildas ett behagligt ljus med många nyanser. Garagets övre plan har spalter i taket över körfälten där dagsljuset tar sig in. Det nedersta planet får in en del dagsljus från trapphuset men är i övrigt upplyst med lampor.

Plan E 1:100

Plan U1 1:100

Plan U2 1:100

Emil Adiels & Olle Hellblom


Process Vi utgick från att skissa på olika rumsligheter på torget. Tankarna om torget som ett rum i staden låg sedan till grund för vilken typ av avgränsningar vi ville ha mot de omkringliggande rummen. Slutsatser Det var ett spännande och aktuellt projekt som var lätt att engagera sig för eftersom debatten om vad som skulle göras med Skansktorget vid tillfället var i allra högsta grad levande. Vårt projekt markerade tydligt de rumsligheter vi eftersträvade, däremot var det vissa delar som inte kändes helt genomtänkta och färdigt. Detta berodde till viss del på att programmet för projektet var något otydligt och att fokus var tänkt att främst ligga på det underjordiska garaget, eftersom stadsrummet var det som intresserade oss mest valde vi att i stället lägga mest fokus på den biten.


Rum och människa, hÜsten 2009


Uppgiften Projektet gick ut på att rita en bastu vid Sandsjön en bit utanför Göteborg. Bastun skulle vara cirka 40m2 och förutom själva bastun även innehålla duschrum, omklädningsrum, avslappningsrum och toalett. Fokuspunkt Det viktigaste för mig var att belysa närheten till vattnet och utsikten över sjön. Resultat Bastun består av en yttre struktur av betong som öppnar upp sig ut mot sjön. Denna yttre volym omsluter de element som utgör de invändiga rummen i bastun.

Process Varje midsommarskväll, efter solen gått ner och upp, brukar vi gå till en bastu, vid Förös nordliga strand. Synder och sorger blir glömda, när ångorna värmer din kropp, vilande tankar får tänkas, och sinnena komma till ro.

Vi har rest över alla sju haven, det var rått och kallt som i graven. Men vi mjuknar snart, det är helt underbart. Här uppe på översta laven.

En lerig stig imman stänger inne mjuka kroppar

Bastun var det första projektet jag gjorde. Jag utgick ifrån olika känsloscenarier jag förknippade med att basta. Jag gjorde också tre dikter av olika slag utifrån samma utgångspunkt, att beskriva min känslomässiga relation till bastun. Viktiga idéer för mig blev intimitet, slutenhet och närhet till vattnet. Jag ville kunna sitta i lugn och ro och blicka ut över sjön. Slutsater Strukturen består av ett stabilt skal som innesluter en lättare struktur. Detta ger en intim känsla och tillsammans med att bygganden öppnar sig mot vattnet så uttrycker det på ett bra sätt de känslor jag ville förmedla med bastun. Planlösningen och interiören är lite opersonlig och i enklaste laget, en mer genomarbetad interiör hade krävts för att bastun skulle kännas mer personlig och omslutande.


Dagbok från kursen MaterialFästa punkter i rymden och rumslaborationer, hösten 2010 Fästa punkter i rymden Min kropp tilltill Min reducerades kropp reducerades punkterpunkter och linjer. och linjer.

Kroki Pennan gick varv och åter varv, runt kroppens konturer. Blicken spändes vid minsta utbuktning, vid varje fläck och varje fåra.

Från stödytan sträckte Från stödytan sträckte figuren, strävade den. figuren, strävade den. Vi blev påtagligt medvetna om

Vi blev kraftspel påtagligtochmedvetna om balans, kraftspel och balans, då skulpturen skulle då skulpturen skulle belastas. belastas.

Världens Världens Pilkoja Pilkoja En punkt klarade en halv hink med sand, vackraste vackraste idrott idrott en annan bara smulor. En punkt klarade en halv hink med sand,

en annan bara smulor.

Träet bångnade, Med penseldrag Med penseldrag genom luften genom målade luften målade repet doftade tjära. Therese och Therese Katja, och Katja, Träen bångnade, virvlande virvlande rum. rum.tjära. repen doftade av

Flyktiga,Flyktiga, i ständigi rörelse, ständig rörelse,

Böjliga organsika Böjliga organsika former, former, materialet materialet i sin orubblighet. i sin orubblighet. Tillsammans Tillsammans fann vi former, fann vi former, passande passande oss såväloss somsåväl pilen, som pilen,

skapande skapande och utplånande och utplånande i samma ögonblick. i samma ögonblick. som luktade som av luktade väta och av väta natur. och natur.

I huvudet fastnade bilden av den vackra, ofullkomliga människokroppen. På pappret ett virrvarr av lemmar, skuggor och konturer. Lodlinjer och spänningar strålade ut från stödytan.

O

Fäst på papper Fäst på ersätts papper virvelns ersätts virvelns magi, magi, av en annan. av en annan.

Ordnat kaos Kladd i svart och vitt, meter efter meter av smetiga ytor och starka kontraster. Med musikens språk till hjälp tolkade vi ritningar ur kladdet. Utritningen trädde ett rum. Ur rummet byggelement. Ur elementen ett logiskt system av balkar. Världens vackraste idrott

Pilkoja

Med penseldrag genom luften målade Therese och Katja, virvlande rum. Flyktiga, i ständig rörelse, skapande och utplånande i samma ögonblick Fäst på papper ersätts virvelns magi, av en annan.

Böjliga organiska former, materialitet i sin orubblighet. Tillsammans fann vi former, passande oss såväl som pilen, som luktade av väta och natur.

Ordnat kaos Kladd i svart och vitt, meter efter meter av smetiga ytor och starka kontraster. Med musikens språk till hjälp tolkade vi ritningar ur kladdet. Ur ritningen trädde ett rum, Ur rummet byggelement, Ur elementen ett logiskt system av balkar.

met


Brobyggartävling Under två veckor deltog jag i Chalmers structural design contest. Uppgiften bestod i att rita och bygga en bro över dammen utanför arkitekturhuset på Chalmers.

Vår bro blev en smäcker bågkonstruktion bestående av tre förspända delar som gjorde att krafterna fördelades genom konstruktionen.

Deltagare var andraårsstudenter från arkitektur, arkitektur & teknik, väg och vatten, byggingenjör och AE-programmen på Chalmers.

Resultaten blev en fin bro med ett tydligt kraftspel där alla element var tydligt uppvisade. För att bli riktigt beständig hade bron behövts stabiliseras ytterligare i sidled, nu varade den endast ett par dagar innan konstruktionen vek ut åt sidan och kollapsade.

Bron skulle byggas av ett specifierat material bestående av trä i olika dimensioner och rep.


Från från till till I samarbete med Jim Ye.

I denna workshop fick vi i uppgift att i modell arkitektoniskt beskriva begreppen: Från, Över, Mellan, Under, Längs med,

Förbi och

Till.


4 ARK Sedan 2010 är jag redaktör och kassör i föreningen Studenternas arkitekturtidskrift som två gånger om året ger ut arkitekturtidskriften 4 ARK. Det redaktionella arbetet innefattar att ordna workshops och seminarier för studenter på skolan och andra intresserade för att hålla samtalet om arkitektur levande.

samtal och texter.

När tidningen skall ges ut så gör redaktionen allt arbete med korrekturläsning, redigering och layout av tidningen. Det är ett väldigt intressant och lärorikt åtagande, framför allt därför att man kommer i kontakt med mycket intressanta människor

Från workshopen Byggprocessen fast forward, våren 2011


Portfolio