venska betydelse, som seriens grundform. uter sig till denna i grunden amerikanska trend då brittiska skribenter om serier av hävd, så brukar ligga nära den amerikanska, ionen. Dock med den skillnaden att book form dar definitionen utpekar en brittisk oneatt or more Sloper« eller »Dr. Syntax«) som den krev till exempel följande i sin ediet – och e. »Comics« historik över anglosaxiska serier:
Comics, Comix & Graphic Novels av Roger Sabin.
utanför de a se i danske avslutade do bokform som
…kausalitet,
innehållerpictures over text, the addition Kausali rivileging anpassa en text avser en d the emphasis on slapstick were all steps efterhand dessa kriteri ecoming comics. However, there was still är så fast skolorna se ng. For in order for a title to merit being äldre amerik att de inte thissom newett kind of publication, there had to som ett av d det ent: central continuing character. skall definie ill atta passa för honom tvekan ett t fortfarande har sina förkämpar, även oretiker i Christiansens Tegneserien ä Adult Comics av avhandling i till vida att de ser Roger Sabin. sine konkrete udtryk populariserad iens grundform. højere grad som en for bokfrom. n amerikanska trend /…/ …tegneserien 75 Comics, Comix & spændnings- eller ev m serier av hävd, så Graphic Novels av kanalernes (henholds merikanska, se det som et ærligt Roger Sabin. forsøg på at opdatere og udvide en teori for at tilpasse kredsløb. llnaden att den til nye omstændigheder. Uanset hvad meningen var, er det uden tvivlkommercielle et en brittisk Christiansen utgår udslag af det faktum, at mange tegneserieteoretikere i engelsksprogede lande ) som den dagstripps- och serietid jande i sin er fastlåste i deres synsvinkler på den måde, at de ser stribeserien/dagstriben anomalier som avviker som tegneseriens grundform. a serier: begränsar sin undersök
the addition were all steps ere was still merit being there had to acter.
mpar, även
At Sabin tilslutter sig denne i bund og grund amerikanske trend, er ikke»mainstreamserier«, så unm derligt, da britiske tegneserieskribenter har for vane at tilslutte sig den sanningar, ameri- vilket leder Den massmediala » kanske, massemediale definition — dog med den forskel, at de naturligvis fenomen som genom f hævder, at definitionen udpeger en britisk serie (oftest Ally Sloper eller långtDr. utanför Amerika. Syntax) som den allerførste. Sabin skrev for eksempel i 1996 følgende i sin bland teoretiker till för store kritikerroste historik over engelsksprogede serier: “The practice of privileging pictures over text, the addition of more strips and the emphasis on slapstick were all steps on the road to becoming comics. 76 However, there was still something missing. For in order for a title to merit being called the first 75 of this new kind of publication, there had to be an extra element: a central continuing character.”12 At dette synspunkt stadigvæk har sine forkæmpere, selv udenfor de engelsksprogede lande, kan man blandt andet se i danske Hans Christian Christiansens Ph.D.-afhandling, som er udgivet i bogform med titlen Tegneseriens Æstetik. Hans definition er: “...kausalitet, diegetisk tekst og en gennemgående karakter.”13 Kausalitet er det samme som sekvens, og diegetisk tekst beskriver en tæt relation mellem billede og ord. Udover disse kriterier, som ofte forekommer i begge definitionsskoler, ser Christiansen, i lighed med mange af de ældre
Definitioner gennem tiderne
65