Nr 1, Mars, årgång 20 R edaktör: Lars Nilsson VO Hematologi Universitetssjukhuset i Lund 221 85 LUND E-post: Lars.Nilsson@med.lu.se www.sfhem.se
Oss hematologer emellan Ordföranden har ordet Vad är det som är speciellt med hematologi? För egen del tycker jag hematologi är en specialitet som håller i längden. Hematologi erbjuder patienter i alla åldrar och ofta långa trevliga patient-, och anhörigkontakter. Specialiteten ger möjligheter till spännande utredningar där nya intressanta prover tillkommer. Mycket arbete ägnas åt kurativa/sjukdomskontrollerande behandlingar för livshotande sjukdomar men också med viktiga palliativa insatser. Det är en oerhörd utveckling och hela tiden tillkommer massor av nya kunskaper om sjukdomsmekanismer och nya läkemedel, många med helt nya principer och med allt högre specificitet för sjukdomen. Det är en specialitet där grundforskning ligger nära kliniken och där en ny påvisad genförändring snabbt kan omsättas i diagnostik eller potentiell behandling. Och när det gäller behandlingar är det inte längre bara det grova cytostatikaartilleriet som gäller, nu kommer många mer förfinade precisionsvapen till vår hjälp. Sen brukar det också vara trevliga människor som arbetar med hematologi - jag har alltid trivts bra på dom ställen jag jobbat och nu börjar jag faktiskt ha lite att jämföra mellan.... Det ska alltså inte vara svårt att sälja in specialiteten bland våra nya läkare. Fler ST läkare behövs när den starka fyrtiotalist-generationen nu börjar gå i pension det kommande decenniet. Det är viktigt att ta vara på deras långa erfarenhet och föra över till en yngre generation! För fortfarande har man stor nytta av klokhet och erfarenhet. Jag tror vi är många som gärna vänder oss till äldre kollegor när det kör ihop
sig kring en enskild patient - vissa saker är svåra att läsa sig till. Allt detta och mer därtill gör hematologin speciell för mig! En av dessa erfarna, och en frontman inom svensk hematologi, Bengt Wadman, Örebro, avled nyligen 72 år gammal. Han låg inte bara bakom uppbyggnaden av en modern hematologisk enhet i Örebro, han bidrog också till nya mötespunkter som Läkardagarna i Örebro och arbetade under 90-talet med patientsäkerhetsfrågor vid socialstyrelsen. Bengt hann också med att bidra med arbete för Svensk Förening för Hematologi. Bland de som arbetat närmare Bengt förstår jag att han tillhörde just den kloka och erfarna skara läkare man gärna vände sig till för att få goda råd. Vad jobbar styrelsen med? Den 31 januari hade vi vårt första fysiska styrelsemöte. Bland de för närvarande viktigaste frågorna är arbetet med förslagen hur utarbetande av nationella behandlingsriktlinjer ska ske och hur nationella kvalitetsregisterdata ska hanteras och kopplat till detta förslagen till stadgar för diagnosgrupper. Alla diagnosgrupper har fått lämna synpunkter på förslag från SFH, även svenska lymfomgruppen som fått en förfrågan gemensamt från SFH och svensk onkologisk förening, SOF. Varför är detta viktigt? Diagnosgrupperna med hängivna deltagare har gjort och gör ett fantastiskt arbete med att arbeta fram vårdprogram och riktlinjer och att driva kliniska studier
och annan forskning. Syftet med en tydligare samverkan är att ge diagnosgrupperna större tyngd vilket blir allt viktigare när våra gemensamma resurser är knappa. En tydlig regional förankring av grupperna är för detta en viktig del. Vi måste kämpa för att patienter i hela landet ska få möjlighet till samma behandlingar. En annan viktig del är de fina kvalitetsregister som det kommande blodcancerregistret erbjuder. Igen, det är nödvändigt med formella regler för diagnosgrupperna så att detta register blir ett kraftfullt verktyg för kvalitetsutveckling och forskning. Vi bedömer att vinnare i förlängningen är diagnosgrupperna som får en tydligare roll, större tyngd och nya kraftfulla verktyg för arbetet. Vad händer närmast med förslaget? Vi har nu fått in synpunkter från flertalet diagnosgrupper. Många kloka synpunkter har inkommit och vi ska revidera förslagen och skicka ut på en andra remissrunda. Vi hoppas därefter kunna lägga fram ett slutligt förslag till årsmötet i samband med höstmötet i Jönköping. Andra nyheter? Jo, nya forskningsresurser!! SFH har tacksamt tagit emot ett stipendium på 200.000 Kr för forskning om lymfoproliferativa sjukdomar från Roche. Stipendiet blir en värdefull hjälp
för kliniska forskningsprojekt i landet. Kanske är det fler företag som hakar på detta pinojärstipendium med forskningsinriktning? Avslutningsvis.... Du som har ideér och förslag på vad styrelsen borde göra - tveka inte att höra av dig! Vi i styrelsen finns spridda från nord till syd och tar gärna emot nya tankar! I samband med regionmöten kan komma ideer och frågor som kan vara mer nationellt övergripande och då kan det vara något som SFH kan hjälpa till med. Med bästa hälsningar! Mats Linderholm, Linköping
Rapport från Styrelsen Styrelsen har haft sitt första fysiska styrelsemöte den 31 januari 2007 på Arlanda vilket blev ett heldags arbetsmöte. Agendan var lång men vi hann med allt och hade ett produktivt och trevligt möte. Här kommer några punkter som diskuterades. Peter Johansson blir ny ordförande i ST-utskottet och vi hälsar honom hjärtligt välkommen. Samtidigt vill vi
>Recognises and attacks< Effektivt i benmärg1 MRD negativitet kan uppnås2 Enda antikroppen godkänd för KLL
alemtuzumab
Target specific treatment for CLL
MabCampath (alemtuzumab), monoklonal antikropp 30 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning. Indikation: MabCampath är indicerat för behandling av patienter med kronisk lymfatisk leukemi (KLL), som behandlats med alkylerande ämnen utan att uppnå en komplett eller partiell respons eller som bara uppnått en kort remission (mindre än 6 månader) av fludarabinfosfatbehandling. Kontraindikation: Patienter med känd överkänslighet mot någon av de ingående substanserna eller mot murina proteiner samt patienter med systemiska infektioner, HIV och annan aktiv malignitet samt gravida eller ammande kvinnor. För ytterligare upplysningar se FASS.se eller kontakta Schering Nordiska AB e-mail: hematologi@schering.de
US05-164
1. Keating et al. Blood 2002;99:3554-61 2. Moreton et al. JCO 2005;23:2971-2979
passa på att tacka avgående Rickard Lerner för ett väl genomfört arbete där fokus har legat på målbeskrivningsarbetet, prioritering av anbud för SK-kurser, arbete kring examinationer, SPUR-inspektioner samt kontakter med IPULS. ST-läkare Markus Hansson från Lund är ny adjungerad ST-läkarrepresentant i styrelsen och kommer naturligtvis också att ingå i ST-utskottet. Victoria Hjalmar kommer att fortsätta som adjungerad facklig representant i styrelsen. Vi är mycket nöjda med att få ta del av Victorias långa erfarenhet av fackligt arbete. Kvalitetsutskottet (KU) har haft ett telefonmöte den 17 januari och detta refererades av Mats Linderholm. Arbetet med förslag till stadgar för diagnosgrupperna samt rekommendationer för utarbetande av nationella riktlinjer inom hematologin fortgår och remissvar har inkommit från de flesta diagnosgrupperna. Vissa revideringar kommer att genomföras och svar skall lämnas till styrelsen i månadsskiftet april/maj och frågan kommer att tas upp på Årsmötet i Jönköping. Mats Linderholm meddelar att en kvalitetsrevision kommer att genomföras i Linköping under 2007 och vi hoppas att ytterligare kliniker följer efter.
ROCHE AB inrättar ett nytt forskningsstipendium som presenteras på annan plats i OHE. Vi diskuterade gemensamt vilka mål vi uppfattar att styrelsen respektive SFH har och framöver kommer vi att försöka arbeta vidare med att öka intresset för föreningen på olika sätt men även att förbättra/expandera hematolog-utbildningen och fortbildningen samt försöka utveckla SFH som både facklig och professionell intresseförening. Ansvaret för SFHs hemsida kommer fortsättningsvis att delas mellan Björn Andreasson och Lars Nilsson. Vi diskuterade också möjliga förbättringar/förändringar av OHE men här är vi förstås beroende av feed-back från alla Er medlemmar! Som vanligt gick vi igenom och godkände nya medlemmar i SFH. Nästa telefonmöte planeras till den 12 Mars 2007. Lars Nilsson Sekreterare SFH
Hematologi och omvårdnad av patienter med hematologiska sjukdomar, avancerad nivå, 15 hp* Kursstart: Ht 07 Studiefart: halvfart Ort: Linköping Anm.kod: LIU-89073 Urval: 24 platser/Lottning Tidpunkt kursens genomförande år/vecka: 2007/44-2008/14 Kursen ska ge insikt om maligna blodsjukdomars epidemiologi, etiologi, prognos och patologi. Olika diagnostiska metoder och gällande behandlingsmetoder som cytostatika, strålbehandling och nya behandlingsmetoder samt patofysiologin bakom behandlingsrelaterade symtom kommer att behandlas. Kursen ska ge ett kritiskt förhållningssätt och en kompetens för att kunna; utföra specifik omvårdnad vid maligna blodsjukdomar, handlägga symtom relaterade till sjukdomsbehandling, palliativ vård samt ta i beaktande kulturella och genusaspekter. Insikt och handlingsberedskap gällande teamarbete, krisbearbetning, etik och kommunikation och professionellt bemötande av patienter och närstående ska nås. Kursen kan bli inställd om kursen har för få sökande eller att för få antagna till kursen accepterar att ta sin plats i anspråk.
Utbildningsnivå: Avancerad Särskilda förkunskapskrav: Sjuksköterskeexamen motsvarande minst 80 poäng med grundkunskaper i forskningsmetodik motsvarande allmän forskningsmetodik 5 poäng på B-nivå
Kontaktpersoner: Åsa Lundgren, 013-227785, asalu@imv.liu.se Carina Berterö, 013 227768 carbe@imv.liu.se Mer information: www.liu.se/utbildning/kurs Sista ansökningsdag för höstens kurser är 15 april 2007 * OBS! Från och med HT 07 används ett nytt poängsystem på Sveriges högskolor, en poäng blir nu 1,5 högskolepoäng (hp). Det innebär att en termins heltidsstudier, 20 veckor ger 30 högskolepoäng.
Nytt Forskningsstipendium från ROCHE AB Vi har glädjen att informera om att ROCHE AB, i samråd med SFH, inrättar ett nytt stipendium med ändamålet att stödja klinisk forskning inom hematologi med särskild inriktning på lymfoproliferativa sjukdomar. Stipendiesumman är på 200.000:- per år och kan eventuellt delas på flera projekt/stipendiater. Stipendiet annonseras i detta och nästkommande nummer av OHE samt på SFHs hemsida och sista ansökningsdag är 30 juni 2007. Skriftlig ansökan i sex exemplar bestående av projektbeskrivning, CV, resursintyg samt handledarintyg för icke-disputerad sökande. Stipendiaten/stipendiaterna kommer att utses av en specifik stipendiekommitté bestående av fyra medlemmar i SFH, varav ordföranden i SFH-styrelsen är en, samt två personer från ROCHE AB. Stipendiaten/stipendiaterna presenteras under Fortbildningsdagarna i oktober 2007. Vi i styrelsen uppmuntrar förstås alla intresserade att söka detta nya stipendium och vill samtidigt passa på att tacka ROCHE AB för detta initiativ. Glöm inte att det finns många ytterligare stipendier att söka liksom tidigare – överlag är det ganska få som söker dessa av SFH samordnade stipendier. Som tidigare är det ett krav att en skriftlig reserapport lämnas för publicering i OHE.
Sjukvårdssatsningar!! Det är lätt att bara se till det negativa om sjukvården - nedskärningar, resursbrist osv. Det finns positiva motbilder som ska lyftas fram. Sjukvården har passerat genom tuffa besparingsår men sjukvården behöver nu och kan återta resurser med förbättrad ekonomi i landet och ökat skatteunderlag. Landstinget i Östergötland har i mångas ögon utmärkt sig för prioriteringar och besparingar. Men här satsas också. En storsatsning för Östgötarna och för Syd-Östra regionen är ett nybygge hus som invigs den 21 mars. Esplanadhuset är arbetsnamnet och här kommer bl.a. lungmedicin, onkologi och hematologi samsas under samma tak i fantastiska lokaler. Samarbete: Samlokaliseringen i Esplanadhuset har lett till spännande samverkan. För vår del så ser vi särskilt fram emot en gemensam och stark klinisk
prövningsenhet och en nybildad lymfomenhet i samarbete med onkologiska kliniken. Lymfomenheten blir en riktig win-win lösning. Den blir en kraftsamling kring lymfom som jag är övertygad om ska stärka länssamverkan, regionfunktion och framför allt gagna patientvården. Nya arbetssätt: Vi passar också på att ändra arbetssätt i den kliniska vardagen. Vårdpersonalens administrativa arbete ska minskas till förmån för mer tid för patienten. Patientnärmre vård med mindre arbetsenheter för omvårdnadspersonalen är en viktig del. En stor och stökig sjuksköterske-expedition blir nu ett minne blott. Vårdnära tjänster för t ex förrådshantering och ett projekt i samarbete med apoteket för beställning och uppackning av läkemedel är andra bitar som syftar till att ge mer tid till patienten. Utbildning: - alltid viktigt! I Linköping gavs 2006 en 10 p distanskurs i hematologi och hematologisk omvårdnad för sjuksköterskor. Vi startade som en uppdragsutbildning. I höst kommer universitetet att gå in och stödja denna utbildning som nu ingår i det ordinarie kursutbudet - en mycket välkommen satsning! Kunniga och erfarna sjusköterskor är oerhört viktiga för att vi ska kunna ge en bra och säker vård och detta är en satsning med detta syfte. Än så länge så har vi hematologer, genom ansvarsfullt arbete, bra möjligheter att ge bra, motiverad behandling. Jag vill mena att hematologin har kunnat utvecklas bra trots hårda tider och håller en internationellt hög klass på vården. Är det akuta bekymmer - med behov av akut utredning/behandling eller för svåra symtom så är jag övertygad om att våra patienter överallt kan få ett mycket snabbt omhändertagande. Detta säkras dock i praktiken ofta genom det engagemang som finns bland all personal som alltid gör den extra ansträngningen i akuta lägen. Det finns givetvis så mycket mer som borde göras! Resurserna behöver vi hela tiden kämpa för!
Jag fyller fem idag
GLI0701:03
Nu kan du ge dina KML-patienter mer tid. 9 av 10 kommer att leva efter 5 års behandling med Glivec.1 Det visar 5-årsdata från IRIS-studien som också stryker under att Glivec är en effektiv behandling av KML. De goda behandlingsresultaten har även lett till att Glivec har fastställts som medicinsk standardbehandling vid KML enligt European Leukemia Net CML Recommendations. 2 1. Druker BJ. N Engl J Med 2006;355:2408-2417. 2. Baccarani M et al. Blood 2006;108(6):1809-1820. Indikation: Glivec (imatinib) är en tyrosinkinashämmare för behandling av: nydiagnostiserad Ph+ kronisk myeloisk leukemi (KML) där benmärgstransplantation inte är förstahandsbehandling, Ph+ KML efter terapisvikt med interferon alfa-behandling i kronisk fas, accelererad fas eller blastkris. Begränsningar: Vid Glivec-behandling kan det finnas risk för läkemedelsinteraktion. Kvinnor i fertil ålder skall använda effektiv preventivmetod under behandlingen. Dosering: Rekommenderad dos är 400–800 mg dagligen. Förpackning: 100 mg-tablett (delbar) och 400 mg-tablett (ej delbar). För fullständig information se www.fass.se.
Novartis Läkemedel | Box 1150 | 183 11 TÄBY Tel 08-732 32 00 | Fax 08-732 32 01 | www.novartis.se
Fortbildningsdagarna i Jönköping, 3 - 5/10 2007 Årets Fortbildningsdagar kommer att gå av stapeln i Jönköping 3 – 5 oktober 2007. Huvudtemat för onsdagskvällen kommer att vara en översikt över cytogenetik och riskadapterad behandling vid AML. I övrigt fokuseras programmet på myelofibros, ALL, diffust storcelligt B-cellslymfom. Jag hoppas även på en debatt kring användandet av nya läkemedel i myelombehandlingen. En session kommer att behandla infektionsrelaterade problem med handläggning av CVK-infektioner, neutropen feber inkl svampinfektioner och calicivirus. Förhoppningsvis blir det även en genomgång av datorstödd cytostatikaordination. Styrelsen timme och Föreningens årsmöte hålles som brukligt är under torsdagens senare del. Även detta år uppmuntras ST-läkare att skicka in fallbeskrivningar som rör AML, ALL, myelofibros, myelom och infektionsproblematik hos neutropena patienter och CVK-relaterade infektioner. Fem stipendier kommer att delas ut och dessa täcker kostnaderna för resor, logi och kongressavgift. Bidragen ska vara inskickade senast 1/9 2007 till: Mattias Mattsson Hematologmottagningen, Medicinkliniken Centralsjukhuset 651 85 Karlstad mail: mattias.mattsson@liv.se. Vid mötet kommer också årets hematologiska avhandling att presenteras och författaren belönas med Blodcancerförbundets stipendium. Avhandlingarna ska vara försvarade mellan 1/9 2006 och 31/8 2007 och insända (följebrev + 4 ex) senast 1/9 2007 till: Docent Birgitta Sander Laboratoriet för Patologi, F46 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 141 86 Stockholm Det är fortbildningsutskottets stora förhoppning att mötet även denna gång blir intressant och givande ur alla aspekter. För Fortbildningsutskottet Jesper Aagesen Sekreterare och lokalt ansvarig
EHA Amsterdam 15-18 Juni 2006 För första gången bevistade jag EHA mötet som denna gång gick av stapeln i spännande Amsterdam – en stad som har mycket att erbjuda förutom ett mycket välorganiserat och vetenskapligt högintressant möte – jag tror helt säkert att ordföranden Eva HellströmLindberg är mycket nöjd. Jag har valt att begränsa min rapport huvudsakligen till en del MDS relaterade föredrag. Barbara Bain presenterade en rad morfologiska problem relaterade till MDS diagnosen och betonade svårigheterna att koppla dysplasi till sjukdom och speciellt till MDS, frånvaron av consensus för definition av mikromegakaryocyter, ovissheter kring olika typer av blaster, igenkänning av promonocyter samt även korrekt definition av ringsideroblaster. Osäkerhet föreligger ofta vid tidig MDS utan blastökning och kromosomavvikelser. I frånvaro av agranulära neutrofiler, Pseudo-Pelger och micromegakaryocyter förslogs ”Idiopathic Cytopenia of Undetermined Significance”, ICUS i analogi med MGUS begreppet. Kriterierna angavs till; a) oförklarade cytopenier i minst en linje under minst 6 månader, b) WHO kriterier ej uppfyllda, c) inga klonalitetsbevis. John M. Bennett gick igenom klassifikation och de nya responskriterierna för MDS och presenterade också det nya ”WHO classification-based Prognostic Scoring System”, WPSS som således inkluderar WHO kategori, karyotyp och även transfusions-beroende varmed fem olika överlevnadsgrupper definieras. Claudia Schoch diskuterade genetik och molekylärbiologi vid MDS. 50 % av alla MDS fall har normal karyotyp och till skillnad från AML så utgörs majoriteten av kromosom-avvikelserna vid MDS av obalanserade förändringar oftast engagerande kromosomerna 5, 7, 8 och 20. 27 % har komplexa (≥3) avvikelser. Genom att undersöka större MDS material har man också kunnat definierat ”nya” avvikelser i de olika cytogenetiska riskgrupperna. Således kan man i ”Good cytogenetic” gruppen hitta inte bara de med normal karyotyp, 5q deletion, 20q deletion och –Y utan också 11q deletion och 12p deletion. I ”Intermediate cytogenetic” gruppen finner man trisomi 8, 3q21/3q26 avvikelser, t(11q), 17p-, +18 och +19 och i ”Poor cytogenetic” gruppen såväl monosomi 7, 7q deletion som i(17q). FLT3-ITD är ovanligt vid MDS (2,3 %) och förekommer uteslutande vid REAB medan N-RAS mutationer är betydligt vanligare (9,5 %) och huvudsakligen ses vid KMML, RAEB och RAEBt. Ghulam J. Mufti presenterade som vanligt en mycket personlig och lättfattlig översikt över terapeutiska
MabThera underhållsbehandling ökar den progressionsfria överlevnaden med mer än tre år hos patienter med follikulära lymfom*. * van Oers et al; Blood on line, ePub ahead of print, July 27, 2006.
F Ö R AT T H O N V I L L VA R A M E D NÄR HAN SPE LAR I LAN DSLAG ET
Ny behandlingsindikation Underhållsbehandling av patienter med relapserande/refraktära follikulära lymfom som svarat på induktionsbehandling med kemoterapi med eller utan MabThera.
Roche AB • Box 47327 • 100 74 Stockholm • Tel 08-7261200
Godkända indikationer: Behandling av patienter med CD20-positiva diffusa storcelliga B-cellslymfom i kombination med CHOP. Behandling av tidigare obehandlade patienter med stadium III–IV follikulära lymfom. Underhållsbehandling av patienter med relapserande/refraktära follikulära lymfom som svarat på induktionsbehandling med kemoterapi med eller utan MabThera. Behandling av patienter med stadium III-IV follikulära lymfom som är kemoterapiresistenta eller har minst sitt andra recidiv efter kemoterapi. Förpackningar: MabThera koncentrat till infusionsvätska 10mg/ml (100 mg) 2 x 10 ml injektionsflaska, koncentrat till infusionsvätska 10 mg/ml (500 mg) 50 ml injektionsflaska. För fullständig information se www.fass.se
beslut baserade på MDS cytogenetik. Patienter med 5q deletion lämpar sig bäst för lenalidomide-behandling, trisomi 8 patienter tycks ofta ha ett autoimmunt inslag och svarar bra på ATG och/eller cyklosporin A, monosomi 7 patienter kan svara utmärkt på 5-azacytidine och slutligen tycks decitabine kunna ha effekt vid komplex karyotyp. Då stamcellstransplantation är aktuell föreslogs att ATG-baserade konditioneringar har bättre resultat än de utan ATG. Guillermo Garcia-Manero föreläste med en oerhörd hastighet om framtida MDS behandlingar medelst epigenetiskt aktiva droger. Huvudsakligen handlar det om att påverka DNA metylering och histonkoden och detta kan ske med 5-azacytidine/5-aza-2-deoxycytidine respektive med histon-deacetylas-inhibitorer såsom valproatsyra. In vitro studier visar en synergistisk apoptotisk effekt och det pågår kliniska studier på MD Anderson med 5-azacytidine + valproatsyra + ATRA. Immunomodulatory Drugs, IMiDs avhandlades under ett speciellt satellit-symposium.
Ari Giagounidis fokuserade på 5q deletion och framhöll att detta är den vanligaste aberrationen vid MDS (15 %) men att det också finns tydliga prognostiska undergrupper. Uppskattningsvis hälften (totalt 7 % av alla med aberrationer) utgörs av 5q- syndrom och har som bekant en utmärkt prognos med 107 månaders medelöverlevnad. 1/5 (totalt 3 %) har en komplex karyotyp där 5q deletion ingår och dessa patienter har en urusel prognos med 8 månaders medelöverlevnad och slutligen 1/3 (totalt 5 %) har 5q deletion + ytterligare en avvikelse och dessa har 48 månaders medelöverlevnad. Alan List gick igenom lenalidomids pleiotropiska effekter som inkluderar anti-inflammatorisk aktivitet via TNFa-, COX-2-, IL-1b-, och IL-6-inhibition; immun-stimulerande via IL-2, IL-10, INFa, STAT-5 samt både T-cells och NK-cells aktivering; anti-angiogenetisk; induktion av apoptos och cell cykel arrest. Trots att lenalidomid är en thalidomid-analog saknas många av de typiska thalidomid-biverkningarna såsom sedation, obstipation och neuropati. Däremot har lenalidomid en dosberoende myelosuppressiv effekt som vid behandling av MDS med 5q deletion ger kliniskt högst signifikanta problem
> V `>ÃÊqÊ ÛÀB``>ÀiÊ«FÊv >à >
Växande erfarenhet – ökad trygghet Efter fem års användning i Sverige kan CANCIDAS uppvisa en omfattande dokumentation och klinisk erfarenhet – redan nu mer än 5 miljoner patientdagar världen över. I kombination med ett brett indikationsområde innebär det ökad trygghet vid behandling av allvarliga svampinfektioner.
12-07-CAN-2006-S-275-J
CANCIDAS har god effekt och en fördelaktig biverkningsprofil.
CANCIDAS (caspofungin). Antimykotikum (echinocandin) för systemiskt bruk med effekt på svampens cellvägg. Ampuller 50 mg och 70 mg. Indikationer: • Behandling av invasiv candidiasis hos vuxna patienter • Behandling av invasiv aspergillos hos vuxna patienter som är behandlingsresistent eller patienter intoleranta mot amfotericin B, lipidformuleringar av amfotericin B och/eller itrakonazol. Behandlingsresistens definieras som progress av infektion eller ingen förbättring efter minst 7 dagars tidigare behandling med terapeutiska doser av effektiv antimykotisk terapi • Empirisk behandling av troliga svampinfektioner (såsom Candida eller Aspergillus) hos neutropena vuxna patienter med feber. För ytterligare information se www.FASS.se och www.cancidas.se
Tel 08-626 14 00 Foto: Digitalstudion
vaxer_ann_189x133.indd 1
07-02-23 11.46.28
Roche AB har i samarbete med Svensk Förening för Hematologi beslutat inrätta ett årligt stipendium med syfte att stödja klinisk forskning inom hematologi med inriktning på lymfoproliferativa sjukdomar. Stipendiebeloppet är på totalt 200.000 kronor. Vem kan söka? Stipendiet är öppet att söka för forskningsintresserade läkare verksamma vid hematologiska / onkologiska avdelningar i Sverige som önskar genomföra kliniskt anknutna forskningsprojekt. Komplett ansökan inklusive curriculum vitae skall insändas i 6 exemplar och vara stipendiekommittén tillhanda senast den 30 juni 2007. Ansökningsblankett och mer information kan hämtas på SFH’s hemsida (www.sfhem.se). Ansökan tillsänds: Svensk Förening för Hematologi’s sekreterare Lars Nilsson, VO Hematologi, Universitetssjukhuset, 221 85 Lund. Stipendiekommitté: Kommittén består av sex medlemmar varav fyra representanter från Svensk Förening för Hematologi samt två representanter från Roche AB. Tillkännagivande: Utsedd kandidat kommer att meddelas skriftligen. Ett formellt tillkännagivande, där stipendiaten förväntas medverka, sker i samband med Svensk Förening för Hematologi’s årsmöte vid föreningens Fortbildningsdagar i oktober varje år. Har du frågor kring stipendiet är du välkommen att kontakta Peter Hovstadius medicinsk rådgivare, Roche AB (peter.hovstadius@roche.com) eller föreningens ordförande Mats Linderholm (mats.linderholm@lio.se).
Roche AB Box 47327 100 74 Stockholm
SE.MAB.0701;12
med både neutropeni (som ofta kräver behandling med G-CSF) och trombocytopeni. Dessutom förekommer initial klåda speciellt i hårbotten, hypotyreos/hypogonadism samt hypomagnesemi. In vitro ses en direkt anti-proliferativ effekt på 5q- klonen men inga negativa effekter på normala celler. Hitills har tre kliniska studier genomförts (MDS-001, MDS-002 och MDS-003) och man ser en anmärkningsvärt hög svarsfrekvens med transfusionsoberoende (83 %) och kompletta cytogenetiska remissioner (75 %) hos MDS patienter med 5q deletion medan enbart 27 % av non-5q patienter blir transfusionsoberoende och väldigt få uppnår komplett cytogenetisk remission. I Europa pågår CC-5013-MDS-004 studien där tre centra i Sverige är aktiva (Huddinge, Sahlgrenska och Lund). I denna 3-års studie, där inklusionen just avslutats av MDS patienter med 5q deletion och transfusionsbehov (n = 165), randomiseras patienterna till 5 mg lenalidomid, 10 mg lenalidomid eller placebo. Alan List framhöll speciellt att man vid uppföljning av de tidiga MDS-studierna kan notera att svarsfrekvensen för MDS patienter med 5q deletion är lika hög för de med komplex karyotyp, för de med ytterligare en avvikelse som för de med isolerad 5q deletion (inkluderat 5q- syndrom) trots att vissa av patienterna har ökad blastförekomst i BM och därför tillhör högrisk-grupperna enligt IPSS. Således tycks det som att lenalidomid har god effekt på MDS patienter förutsatt att deras karyotyp inkluderar 5q deletion. I den Nordiska MDS gruppen planeras nu en studie där lenalidomid ges till högrisk MDS patienter och MDS-AML med 5q deletion eller monosomi 5, där andra behandlings-alternativ inte anses genomförbara (min kommentar). Pieter Sonneveld gick igenom studier med lenalidomidbehandling av relapserat/refraktärt multipelt myelom. Studierna, kallade MM-009 (USA) och MM-010 (Europa) har visat signifikant högre svarsfrekvens med lenalidomid + dexametason (60 %) jämfört med enbart dexametason (23 %), kompletta svar var 15-26 % för kombinationen jämfört med 2-3 % för enbart dexametason. Båda studierna visade också en längre tid till progression för kombinationen och den amerikanska studien visade också bättre överlevnad. Vid myelom ger man 25 mg lenalidomid dagligen och biverkningar inkluderade trombocytopeni, neutropeni, anemi och gastrointestinala besvär men ingen polyneuropati och ingen tromboembolism. Lenalidomid + dexametason + ASA vid nydiagnosticerat myelom har visat 91 % objektiva responser med hanterbar toxicitet. Ytterligare studier med lenalidomid
10
versus placebo efter SCT respektive MP +/- lenalidomid +/- underhåll med lenalidomid pågår. A. Chanan-Khan rapporterade intressanta preliminära data för lenalidomidbehandling av KLL. 25 mg lenalidomid gavs till relapserad/refraktär KLL med 41 % svarsfrekvens (7 % kompletta och 34 % partiella). Vid progressiv KLL sjukdom adderades rituximab. Man noterade en KLL-specifik ”flare” reaktion med feber, utslag och lymfkörtelsvullnad vilken kunde misstolkas som progressiv sjukdom. Vi hade också en oral presentation ”A distinct molecular signature of purified cancer stem cells: evidence for a hematopoietic stem cell origin of the 5q- syndrome” som jag hade glädjen att framföra. Lars Nilsson VO Hematologi i Lund
Bättre klassificering av blodcancer Vi har glädjen att presentera en sammanfattning av ”ÅRETS BÄSTA HEMATOLOGISKA AVHANDLING 2005-2006”, skriven av författaren Anna Andersson (Redaktören). Hematologiska maligniteter är molekylärt en heterogen sjukdomsgrupp som karakteriseras av förändringar i gener som styr viktiga cellulära program såsom celltillväxt, utmognad och celldöd (apoptos). Leukemier kännetecknas av förvärvade genetiska förändringar (mutationer). En vanligt förekommande förändring leder till att gener, normalt lokaliserade på separata kromosomer, sammanförs och bildar s.k. fusionsgener. Fusionsgener involverar ofta centrala styrgener som är viktiga för den normala blodbildningen och förändring av dessa leder till störningar av genetiska program/signalvägar som kan avläsas i förändrade genuttrycksmönster. Detta resulterar i sin tur i canceromvandling. Sedan den första genetiska avvikelsen, förekomsten av en Philadelphia kromosom (Ph) hos patienter med kronisk myeloblast leukemi beskrevs 1960 av Nowell och Hungerford, har fler än 350 återkommande genetiska förändringar och cirka 260 fusionsgener identifierats i leukemier.1,2 Förekomsten av en specifik fusionsgen vid diagnos är intimt korrelerad till patientens diagnos och prognos och används tillsammans med ett stort antal kliniska parametrar såsom ålder, antalet vita blodkroppar och behandlingssvar för att klassificera patienter till olika riskgrupper. 3 Det är till exempel väl känt att patienter med t(12;21)(p13;q22) [ETV6/RUNX1], hyperdiploidi (>50 kromosomer), t(8;21)(q22;q22) [RUNX1/RUNX1T1], och t(15;17)(q22;q21) [PML/
Karolinska Hematology Seminar V 30-31 augusti, Johannebergs Slott Hematologiskt Centrum vid Karolinska Universitetssjukhuset arrangerar med stöd av Roche AB ett tvådagars-seminarium kring akut myeloisk leukemi, follikulära lymfom och understödjande behandling inom hematologin med fokus på transfusions-behandling och infektionsterapi. Seminariet avser att belysa nya landvinningar inom diagnostik och behandling av dessa tillstånd. De inbjudna föreläsarna är internationellt ledande inom respektive område och under de två dagarna kommer det att erbjudas stort utrymme för diskussion och utbyte av erfarenheter. Akut myeloisk leukemi diskuteras av Brunangelo Falini, David Linch och Jan Cornelissen. Anneke Brand, Hermann Einsele och Georg Maschmeyer kommer att behandla olika områden inom understödjande behandling. En State of the Art föreläsning kring follikulära lymfom hålls av Gilles Salles Det femte Karolinska Hematology Seminar äger rum 30 - 31 augusti 2007 på Johannebergs slott i Rimbo. Kostnaden för deltagande är 2000 kr, varav 1000 kr avser seminarieavgift och 1000 kr avser 50 % av kost och logi. Sista anmälningsdag är 30 april. Huvudmannens godkännande krävs för deltagande. Anmälningsblanketter och detaljerat program har skickats till denne. Seminariet är ackrediterat enligt ”European Hematology CME System” – EHA och ger 10 poäng.
Magnus Björkholm magnus.bjorkholm@karolinska.se
Lotta Humble lotta.humble@roche.com
SE.MAB.0701;10
IPULS har granskat och godkänt denna utbildning. Fullständig utbildningsbeskrivning finns på www.ipuls.se IPULSnr 20070067
RARA1], kännetecknas av en god prognos, medan däremot t(1;19)(q23;p13) [TCF3/PBX1], t(9;22)(q34;q22) [BCR/ABL1], och 11q23/MLL reararrangemang ger en sämre prognos, om inte patienterna blir behandlade enligt intensiva behandlingsprotokoll. 3,4 Leukemier har studerats under lång tid och vi har fått en ökad kunskap om dess uppkomst och progression, vilket har medfört en förbättrad riskgruppering och prognos. Trots detta finns det fortfarande ett stort behov av att kunna identifiera patienter med en bättre eller sämre prognos som skulle vara betjänta av alternativa behandlingsformer. Dessutom är fortfarande kunskapen om hur uttrycket av en fusionsgen förändrar intracellulära signalvägar och ger upphov till leukemi relativt begränsad. Genom att använda sig av nya kraftfulla genomteknologier såsom den sk microarray-teknologin (på svenska ”mikromatris”), vilken möjliggör att uttrycket av tiotusentals gener kan studeras i ett och samma experiment, kan ytterligare kunskap genereras. Denna teknikutveckling har bidragit till att vi på ett helt nytt sätt kan studera de gener som har förändrat sitt uttryck vid cancer och de signalvägar som påverkats. Genom att studera uttrycket av tusentals gener i leukemiceller från barn med blodcancer har vi kunnat visa att leukemierna kan grupperas på basen av deras genuttrycksmönster. 5-7 Detta är viktig kunskap som framöver kan komma att bli värdefull för att ställa korrekt diagnos, men också för att hitta nya undergrupper av leukemier som kan tänkas vara betjänta av andra behandlingsformer. Med hjälp av matematiska/statistiska metoder kunde genuttrycksmönstret också användas för att förutsäga vilken typ av leukemi och vilken genetisk avvikelse ett prov hade vid diagnostillfället. Vidare kunde vi dessutom redan vid diagnos identifiera de patienter med T-cells leukemi som hade en hög andel kvarvarande leukemiceller behandlingsdag 29.5 Om fyndet kan verifieras i oberoende studier är detta en viktig upptäckt som i framtiden kan komma att användas kliniskt. Dessa fynd visar att genuttrycksanalyser kan utgöra ett viktigt instrument vid klinisk diagnostik av olika leukemiformer. Den primära genetiska förändringen har en stor genomslagskraft på det globala genuttrycksmönstret och är således enkel att klassificera med microarraytekniken. Det har däremot visat sig vara svårare att förutsäga klinisk viktiga variabler såsom prognos och risken för återfall. Detta kan bero på att patientgrupperna är små, vilket leder till att de gener som identifieras inte kan är reproducerbara i oberoende studier. Vidare, om genuttryckmönstret är heterogent eller om signalen är svag, så kan det bli svårt att identifiera gener som kan fungera som bra prediktorer.8
Vi studerade även de genuttrycksmönster som hittades i leukemicellerna hos normala blodceller i olika mognadsstadier och kunde då visa att ett stort antal gener uppvisade ett selektivt högt uttryck endast i leukemicellerna.6,7 Detta tyder på att de identifierade generna förmodligen är involverade i genetiska program/signalvägar som endast är aktiva i leukemicellerna och kan därför vara viktiga för leukemiuppkomst och progression. Sammantaget är denna nya kunskap viktig eftersom den ger information om vilka genetiska program som är störda vid leukemi. Förhoppningsvis kan de funna störningarna av enskilda gener eller genetiska program utgöra attraktiva och selektiva mål för framtida utveckling av nya behandlingsformer. Anna Andersson, Avdelningen för Klinisk Genetik, Lunds Universitetssjukhus, anna.andersson@med.lu.se Referenser 1. Nowell PC, Hungerford DA. A minute chromosome in human granulocytic leukemia. Science. 1960:1497 2. Mitelman F, Johansson B, Mertens F. Mitelman Database of Chromosome Aberrations in Cancer. http://cgap.nci.nih.gov/Chromosomes/Mitelman. 2007 3. Johansson B, Mertens F, Mitelman F. Clinical and biological importance of cytogenetic abnormalities in childhood and adult acute lymphoblastic leukemia. Ann Med. 2004;36:492-503 4. Grimwade D. The clinical significance of cytogenetic abnormalities in acute myeloid leukaemia. Best Pract Res Clin Haematol. 2001;14:497-529 5. Andersson A, Ritz C, Lindgren D, Edén P, Lassen C, Heldrup J, Olofsson T, Råde J, Fontes M, Porwit-MacDonald A, Behrendtz M, Höglund M, Johansson B, Fioretos T. Microarray-based classification of a consecutive series of 121 childhood acute leukemias: prediction of leukemic and genetic subtype as well as of minimal residual disease status. Leukemia. 2007:In press 6. Andersson A, Olofsson T, Lindgren D, Nilsson B, Ritz C, Edén P, Lassen C, Råde J, Fontes M, Morse H, Heldrup J, Behrendtz M, Mitelman F, Höglund M, Johansson B, Fioretos T. Molecular signatures in childhood acute leukemia and their correlations to expression patterns in normal hematopoietic subpopulations. Proc Natl Acad Sci U S A. 2005;102:19069-19074 7. Andersson A. Gene Expression Studies of Hematologic Malignancies. Department of Clinical Genetics. Lund: Lund University; 2006 8. Ransohoff DF. Rules of evidence for cancer molecular-marker discovery and validation. Nat Rev Cancer. 2004;4:309-314
Reserapport EBMT 2006 (Hamburg 19-22 mars 2006) Just när resväskorna håller på att packas för att åka iväg till Lyon och EBMT 2007 kommer här en reserapport från förra årets möte. Det primära skälet till mitt deltagande denna gång var att presentera en poster (Autologous transplantation for multiple myeloma on an outpatient basis; a single centre
experience, abstract P597). Vi redovisar här våra resultat på Sahlgrenska för våra 28 första myelompatienter som påbörjat transplantationsproceduren polikliniskt och lagts in elektivt på dag +4. Slutsatsen blev att den polikliniska proceduren bedömdes som väl genomförbar och säker. De polikliniska patienterna var i mindre behov av total parenteral nutrition och skrevs hem tidigare än de patienter som under samma period genomförde transplantationen inneliggande. På Sahlgrenska används idag den polikliniska varianten som standardmetod men vissa patienter genomför fortfarande proceduren inneliggande efter individuell bedömning. Vi har för avsikt att fortlöpande se över vårt autologa transplantationsprogram i syfte att identifiera processer som kan förläggas till öppenvård eller till hemortsjukhuset i regionen. Detta bedöms som nödvändigt för att kunna vidareutveckla den allogena verksamheten. Några fragmentariska nedslag från mötet i övrigt: • Mesenchymala stamceller har en potential att modulera svår akut och kronisk GVHD. Vi ser med tillförsikt fram emot fortsatta studier och grattis till Stockholm för Van Bekkum Award 2006. • M. Horowich (USA) presenterade registerdata från EBMT och CIBMTR rörande valet av stamcellskälla (benmärg/perifera stamceller) för både barn och vuxna som fått stamceller från HLA-identiska syskon. Sammantaget kan man säga att registerdata talar för att man bör uppvärdera benmärg. Vid KML/vuxna sågs visserligen lägre tidig mortalitet vid användande av PBSC men den sena mortaliteten var högre bl.a. via mer cGVHD. Förvånansvärt sågs ingen skillnad avseende återfall. Hos barn var både total mortalitet och transplantationsrelaterad mortalitet högre i gruppen som fick PBSC. • T. Ruutu (Fin) presenterade data som kan få användning för att definiera den idag svåravgränsade diagnosen TAM (transplantationsassocierad mikroangiopati). Arbetsgruppen föreslog att alla följande kriterier är obligata för ställande av diagnosen: 1. > 4% schistocyter i perifert blod 2. trombocytopeni (<50) 3. förhöjt LD 4. anemi 5. lågt haptoglobin. Dessa kriterier anses ha > 80 % sensitivitet och specificitet. • EBMT (EBMT Nuclear Accident Subcommittee) presenterade början till ett åtgärdsprogram i händelse av en terroristattack med kärnvapen alternativt en kärnkraftsolycka. Det är uppenbart att det i en sådan situation måste finnas en god beredskap för att kunna genomföra ett stort antal allogena benmärgstransplantationer med kort varsel. Det är också viktigt att kunna identifiera de patienter som kan ha nytta av en transplantation i en sådan situation. I detta
sammanhang vill jag göra reklam för en kurs i ämnet som arrangeras av Socialstyrelsen (Medicinskt omhändertagande vid RN-händelse, SoS Expertkurs). För mer information hänvisas till annons i OHE nr 2/2006 samt Socialstyrelsens hemsida. • Användandet av keratinocyte growth factor (KGF) för att minska oral mukosit vid autolog transplantation har i Sverige hittills varit begränsat trots bra dokumentation av effekt. Utöver ett högt pris för preparatet kan en orsak vara att man är osäker på dosering och effekt vid mindre dosintensiv behandling än den man använt i studien som låg till grund för godkännandet (Spielberger, N Engl J Med 2004). Inom EBMTs regi planeras därför en prospektiv, randomiserad, placebokontrollerad studie mellan två dosnivåer av Kepivance (palifermin) och placebo på patienter med myelom som genomgår autolog transplantation. Studien startar inom kort och Sahlgrenska blir enda svenska centra. Avslutningsvis kan sägas att det är skönt att kunna bevista ett välorganiserat hematologiskt möte utan att behöva passera Atlanten. Om två år blir det ännu bättre då vissa av oss inte ens behöver passera Göta Älv. Väl mött i Göteborg 2009! Jan-Erik Johansson
Nya medlemmar Vi har glädjen att hälsa följande personer välkomna som nya medlemmar: Mia Wikström-Ekeroth (Hjo), Barbro Kedinge Cyrus (Saltsjöbaden), Carolin Hägglund (Huskvarna), Jonas Andersson (Karlskrona), Annika Huhtasaari (Västervik), Anna Eriksson (Uppsala), Gunnar Larfors (Uppsala), Daniel Roth (Lund), Christian Scharenberg (Skövde), Petter Svenberg (Huddinge) och Jacob Odeberg (Stockholm). Samt som associerade medlemmar: Johan Johansson (Janssen-Cilag AB), Ann-Charlotte Niva (Johnson & Johnson/Janssen-Cilag AB), Carolina Bratt (Zeneus Pharma), Christina Mayer (Kungsör), Monica Björklund (Janssen-Cilag AB), Victoria Söderström (Nyköping), Christina Alm (MSD), Maryam Nikpour (Huddinge), Merita Bengtsson (TopoTarget A/S), Stefan Bjäderfors (Novartis), Camilla Sjödahl (Celgene). Svensk Förening för Hematologi har nu 555 medlemmar varav 461 fullvärdiga och 94 associerade.
13
SE-NEU-005-2006-B
Neulasta
®
förebygger febril neutropeni effektivare* än dagligt G-CSF
Rålambsvägen 17 100 26 Stockholm 08 - 695 11 00 www.amgen.se
Indikation. Reduktion av durationen av neutropeni och incidensen febril neutropeni hos patienter som behandlas med cytotoxisk kemoterapi för malignitet (med undantag för kronisk myeloisk leukemi och myelodysplasi). www.FASS.se *von Minckwitz G. et al. Eur J Cancer 2006;suppl 4:151
Optimal protection
Litet Hematologiskt Kalendarium 2007
EBMT
Lyon
25-28 Mars
Nordiska Hematologiska mötet
Trondheim
3-5 Maj
9th International MDS Symposium
Florens
16-19 Maj
ASCO
Chicago
1-5 Juni
EHA
Wien
7-10 Juni
Nordiska Koagulationsmötet
Tromsö
14-17 Juni
11th International Myeloma Wo
Kos, Grekland
25-30 Juni
Fortbildningsdagarna
Jönköping
3-5 Oktober
ASH
Atlanta
8-11 December
Internationell workshop om immunoglobulin-genanalys vid KLL 14-15 juni 2007 i Uppsala Denna två dagars workshop arrangerad på Rudbecklaboratoriet i Uppsala kommer att innehålla en mix av föreläsningar och praktiska övningar som hålls av experter på tolkning av immunoglobulin (Ig)-genanalys vid KLL. Innehåll: • Senaste rekommendationerna för analys av Ig-mutationsstatus. • Tolkning av Ig-sekvenser • Nya bioinformatiska verktyg för hantering av Ig-sekvenser • Problemfall i klinisk rutin • ”Stereotypa” B-cellsreceptorer vid KLL Vetenskaplig kommitte: Chrysoula Belessi, Fred Davi, Paolo Ghia, Eva Kimby, Richard Rosenquist, Kostas Stamatopoulos, Freda Stevenson Websida för mer information och registrering: www.igcll.com Sista ansökningsdag: 30 april 2007 Sponsorer: Svenska KLL-gruppen European Research Initiative on CLL (ERIC)
’Unrestricted grants’ från: Schering Roche
15
T E H Y N
En
i veckan
räcker för behandling av symtomatisk anemi hos vuxna patienter med icke-myeloida maligniteter som behandlas med kemoterapi Med NeoRecormon® förfylld spruta 30 000 IE en gång i veckan förenklas erytropoietinterapin för vuxna patienter med symtomatisk anemi och icke-myeloida maligniteter som behandlas med kemoterapi.
Roche AB, Tel 08-726 12 00, www.roche.com För läkare med medicinska frågor: 020-76 24 32
30 000 IE-sprutan är 8,3 % billigare än 3 st 10 000 IE-sprutor och visst kräver 3 injektioner större personalinsats än bara en? Också det en inbesparing.
www.neorecormon.se
FÖRFYLLDA SPRUTOR: 1 000 IE, 2 000 IE, 3 000 IE, 4 000 IE, 5 000 IE, 6 000 IE, 10 000 IE, 20 000 IE och 30 000 IE. RECOPEN®: 10 000 IE, 20 000 IE och 60 000 IE. MULTIDOS: 100 000 IE. För ytterligare information: Se produktresumé på www.fass.se
SE.NER.0701;5
Terapeutiska indikationer: Behandling av anemi vid kroniskt nedsatt njurfunktion (renal anemi) hos patienter i dialysbehandling. Behandling av symptomatisk renal anemi hos patienter som ännu inte erhållit dialysbehandling. Förebyggande av anemi hos prematura barn med en födelsevikt på 750 till 1 500 g och en fosterålder på mindre än 34 veckor. Behandling av symtomatisk anemi hos vuxna patienter med icke-myeloida maligniteter som behandlas med kemoterapi. Öka mängden autologt blod hos patienter i ett predonationsprogram.