Page 1

Nr 2, Juni, årgång 18 R edaktör: Gerd Lärfars VO Medicin Södersjukhuset 118 83 Stockholm E-post: gerd.larfars@sodersjukhuset.se www.sfhem.se

Oss hematologer emellan Ordförandens spalt Kära vänner Idag i ett regnigt Göteborg. Vi hade en underbar start på våren för ett par veckor sedan men nu är det mer ”normalt” igen.

föreläsningen ”Late effects after allogeneic stem cell transplantation ”. Gösta satt på första parkett och jag kan lova att han var mycket nöjd.

Vi hade förmånen att arrangera 37:th Nordic Hematology Spring Meeting” här i Göteborg förra veckan. Vädergudarna var på vår sida så Göteborg visade sig från sin allra bästa sida. Till detta möte hade den Nordiska föreningen inbjudit de nordiska diagnosgrupperna att göra ett program på 90 minuter var.

Sedan förra numret av OHE har det varit ett möte på Arlanda med styrelsen och diagnosgrupperna. Vid detta möte var vi överens om att kvalitetsutskottet skall arbeta fram ett förslag till statuter för diagnosgrupperna. Föreningen kommer därefter att ge diagnosgrupperna i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för de olika diagnoserna. Detta kopplas till de kvalitetsregister vi kommer att starta vid årsskiftet (blodcancerregistret).

Alla dessa seminarier var sponsrade av läkemedelsindustrin med ett ”unrestricted grant”. Som part i målet kanske jag inte skall bedöma resultatet men jag upplevde dessa seminarier som oerhört bra. Den Nordiska föreningen har beslutat att nästa möte som förläggs till Norge kommer att ha ett liknande upplägg. Hemsidan för de nordiska mötena är www. nordichematology.org

Jag var igår på ett möte med socialstyrelsen och beslutsfattarna i vår region. Där diskuterade man de nationella riktlinjer som snart skall implementeras inom bröst, prostata och colo-rektalcancer. Jag blev än mer övertygad om att vi på ett strukturerat sätt måste föra våra patienters talan!

För första gången hölls ”Gösta Gahrton lecture”. Jan Palmblad från Karolinka introducerade föreläsningen och gav en bakgrund. Därefter höll Per Ljungman

Ett mycket viktigt arbete som startar under hösten är den nya målbeskrivningen för hematologi. Som ni alla vet är hematologi en grenspecialitet till internmedicin.


Vi måste tillsammans med internmedicin ta fram en målbeskrivning för hematologin. En annan specialitet som varken blir gren eller tilläggsspecialitet är koagulation. Jag vill att vi tar upp en diskussion med ”koagulationisterna”. Jag har fått ett stort gensvar på min förfrågan om vilka som kan tänka sig att arbeta med målbeskrivningen. I nästa nummer kommer gruppen att presentera sig.

Första Gösta Gahrton -föreläsningen

Ha en bra sommar och hoppas vi ses i Amsterdam

Vid det Nordiska hematologiska vårmötet var det premiär för en serie föreläsningar, som vi hoppas kommer att pryda våra möten framöver: Gösta Gahrton-föreläsningen. I samband med att Gösta, som ju är hedersmedlem i Svensk hematologisk förening, pensionerades i december 1997 insamlades medel som ska göra det möjligt att bjuda in en excellent föreläsare. Nu fick Gösta själv introducera den förste i denna rad: Per Ljungman. Per sammanfattade väl och vackert vad som sker på sikt efter benmärgs- och stamcellstransplantationer för ett fullsatt auditorium.

dick

Jan Palmblad

Snart har vi mitt favoritmöte EHA i Juni. Hoppas på stor uppslutning. Medlemskap i EHA är värdefullt med mycket information om möten och utbildningar och en stor gemenskap.

sanning & co

Visit www.ehaweb.org

Tel 08-626 14 00

Vid allvarliga svampinfektioner gäller det att inte förlora värdefull tid: en snabbt insatt behandling kan vara skillnaden mellan liv och död. Cancidas är godkänt för empirisk behandling av troliga svampinfektioner (såsom Candida eller Aspergillus) hos neutropena vuxna patienter med feber. Därmed kan du tidigt ge en kraftfull, men ändå vältolererad behandling. Verkningsmekanismen angriper nämligen specifikt svampens cellvägg, vilket ger god effekt i kombination med en fördelaktig biverkningsprofil.

Livräddare på flaska

CANCIDAS (caspofungin). Antimykotikum (echinocandin) för systemiskt bruk med effekt på svampens cellvägg. Ampuller 50 mg och 70 mg. Indikationer: • Behandling av invasiv candidiasis hos vuxna patienter • Behandling av invasiv aspergillos hos vuxna patienter som är behandlingsresistent eller patienter intoleranta mot amfotericin B, lipidformuleringar av amfotericin B och/eller itrakonazol. Behandlingsresistens definieras som progress av infektion eller ingen förbättring efter minst 7 dagars tidigare behandling med terapeutiska doser av effektiv antimykotisk terapi • Empirisk behandling av troliga svampinfektioner (såsom Candida eller Aspergillus) hos neutropena vuxna patienter med feber. För ytterligare information se FASS.se och www.cancidas.se



05-07-CAN-2006-S-107-J

Angriper infektionen, inte patienten


Boc\ecWdilWh_]Â?l[hbaWh["BKI" iÂ?a[ij_bbIÂ?Z[hi`ka^ki[j HZ`i^dcZchcjkVgVcYZanb[dbVchkVg^\VÂ&#x17D;kZga~`VgZi^aaig~YZg^cdb`dgii_~chiZchdbkZg`hVb]ZihX]Z[#9~g[Â&#x17D;ghÂ&#x17D;`Zg k^Zc]ZbVidad\bZYbÂ&#x20AC;c\Â&#x20AC;g^\Zg[VgZc]ZiVkanb[dbh_j`YdbVg[Â&#x17D;gi^aahk^YVgZVchi~aac^c\hdbÂ&#x17D;kZga~`VgZ#HZ`i^dcZc [Â&#x17D;g]ZbVidad\^`dV\jaVi^dc~gdg\Vc^hZgVY^kZg`hVb]ZihdbgÂ&#x20AC;YZ>ciZgcbZY^X^chdb]Vg[ZbhZ`i^dcZgdX]X^g`V (-%bZYVgWZiVgZ# 9jk~a`dbcVhVk,heZX^Va^hiZgdX]'HI"a~`VgZhdbi^aahVbbVchbZY[dgh`c^c\hh`Â&#x17D;iZgh`dgdX]Â&#x17D;kg^\eZghdcVa hZYVcÂ&#x20AC;g'%%%jikZX`aVihZ`i^dcZci^aaZck~a[jc\ZgVcYZZc]Zi#I_~chiZchn[iVg[gVb[Â&#x17D;gVaaii^aaViik^YVgZjikZX`aV db]~cYZgiV\VcYZiVkanb[dbeVi^ZciZg^Â&#x17D;eeZckÂ&#x20AC;gYdX]YV\kÂ&#x20AC;gY#I_~chi\Â&#x17D;g^c\^cdbhajiZckÂ&#x20AC;gYdX]hdb bZY^X^cWV`_djg^c\Â&#x20AC;g^i_~chiZc#K^YhZ`i^dcZcWZYg^khV`VYZb^h`[dgh`c^c\bZYi^aa\Â&#x20AC;c\i^aaZiik~ajigjhiVi ;dgh`c^c\hXZcigjb#K^]Vg~kZcZcdb[ViiVcYZ`a^c^h`egÂ&#x17D;kc^c\hkZg`hVb]Zi#;Â&#x17D;gY^hejiZgVYhÂ&#x17D;`VcYZbZYeÂ&#x20AC;\Â&#x20AC;ZcYZ \gjcY[dgh`c^c\^cdbanb[dbdbgÂ&#x20AC;YZi`VcĂ&#x2019;cVch^ZgVY[dgh`c^c\hi^Y^c\Â&#x20AC;^i_~chiZc#HÂ&#x17D;YZgh_j`]jhZiWZYg^kZgk^YVgZZc db[ViiVcYZjiW^aYc^c\Vka~`Vg"dX]h_j`h`Â&#x17D;iZgh`ZhijYZciZg^k^a`Zck^VaaVYZaiVg# 9j[Â&#x20AC;gbÂ&#x17D;_a^\]ZiZcViijeeaZkVZcigZka^\dX]Vkhe~cYVibdh[~geÂ&#x20AC;HidX`]dabhbZhiXZcigVaiWZa~\cVh_j`]jh# <dYVbÂ&#x17D;_a^\]ZiZgi^aa`dhicVYh[g^[g^h`kÂ&#x20AC;gYĂ&#x2019;cch#9ZchZcVhiZbZYVgWZiVgZc`~iZck^hVgVii($)VkHÂ&#x17D;YZgh_j`]jhZih bZYVgWZiVgZ`VcgZ`dbbZcYZgVh^cVgWZiheaVih# 9jh`Vaa]VheZX^Va^hi`dbeZiZch^^ciZgcbZY^X^cdX]]ZbVidad\^dX]]VZiihiVg`idX]Yd`jbZciZgVi^cigZhhZ[Â&#x17D;g hÂ&#x20AC;k~adg\Vc^hVidg^h`ihdb[dgh`c^c\h"dX]`kVa^iZihb~hh^\ijikZX`a^c\hVgWZiZ^cdbanb[dbdbgÂ&#x20AC;YZi# NiiZga^\VgZjeeanhc^c\Vga~bcVhVk?VcHVbjZahhdc!hZ`i^dchX]Z[!iZa%-Ă&#x201E;+&+(''*! Z"edhi_Vc#hVbjZahhdc5hdYZgh_j`]jhZi#hZ#;VX`a^\[Â&#x17D;gZig~YVgZ~g8aVgVHigÂ&#x17D;bWZg\H68D!iZa%-Ă&#x201E;+&+(*-+# K~a`dbbZcbZYY^cVchÂ&#x17D;`VchZcVhi'%%+"%,"'&i^aa/ =ZaZcZ:Z`!kd>ciZgcbZY^X^c! HÂ&#x17D;YZgh_j`]jhZi! &&--(HidX`]dab# B~g`VchÂ&#x17D;`VcbZYbZYgZ[ZgZchcjbbZg]ZbVidad\HyH^b$%+$%'![Â&#x17D;gjidbVchÂ&#x17D;`c^c\hWgZkVck~cYWaVc`ZiiZc Ă&#x2021;BZg^i[Â&#x17D;giZX`c^c\[Â&#x17D;ga~`VgZĂ&#x201E;k^YVchÂ&#x17D;`Vcdbi_~chiĂ&#x2021;# A~hbZgeÂ&#x20AC;lll#hdYZgh_j`]jhZi#hZ$_dWW

>[bWb_l[jii`ka^ki


”Stick- och skärskador är vanligt förekommande bland vårdpersonal” En enkät som genomförts av vård­förbund­et visad­e följand­e resultat:1 O 80% uppger att de råkat ut för en incident i samband med sitt arbete. För 31% av dessa har det inträffat 1-3 gånger det senaste året! O 73% av respondenterna hade varit verksamma inom sitt yrke i tio år eller mer!

Med­ Aranesp förfylld­ injektionspenna blir behand­lingen enklare och säkrare! ®

500µg var 3:e vecka eller 2 150µg varje vecka Rålambsvägen 17, Box 34107, 100 26 Stockholm. Tel. 08 - 695 11 00, www.amgen.se

1) ”Stick- och skärskador samt blodexponering i vården” Rapport Vårdförbundet Nr 01 2005. 2) www.fass.se

SE-ARA-O-027-2006

1


Nationell AML-grupp bildas den 4/10 i Malmö Efter flera års diskussioner råder nu enighet om att tiden är mogen att bilda en svensk AML-grupp, samt de ungefärliga formerna för en sådan. Fortbildningsdagarna i Malmö torde vara ett ypperligt tillfälle att konstituera den nya nationella AML-gruppen.

SE-ARA-O-027-2006

Den svenska AML-gruppen kommer att var öppen för alla AML-intresserade kliniker, diagnostiker och prekliniker samt ha en styrgrupp med förankring i samtliga sjukvårdsregioner. Initial huvuduppgift blir kvalitetsfrågor, främst att utveckla befintliga nationella riktlinjer för diagnostik och behandling av AML. Gruppen blir naturligen referensgrupp till Blodcancerregistret vad gäller AML. Det är mångas förhoppning att den även - åtminstone på sikt – kommer att driva forskningsprojekt inom diagnostik och terapi. Onsdagen den 4/10 (preliminärt kl. 15.00-17.00) hålls därför ett möte i Malmö för att konstituera den Svenska AML-gruppen. Vid detta kommer att utses en interimistisk styrgrupp samt diskuteras stadgar och arbetsformer. Sannolikt kommer det i anslutning till mötet även ges tid att diskutera pågående/planerade studier av nationellt intresse. Kallelse och agenda följer med nästa nummer av OHE samt kommer att publiceras på hemsidan. Alla AML-intresserade är hjärtligt välkomna att vara med och bilda den Svenska AML-gruppen vid mötet den 4/10! Martin Höglund, Uppsala

Fortbildningsdagarna i Malmö, 4-6/10 2006 Årets Fortbildningsdagar kommer att hållas på Malmö Börshus den 4-6 oktober. Under onsdagskvällen kommer Professor Giuseppe Saglio från Turin att diskutera handläggning av patienter med KML. Övriga programpunkter involverar blödnings- och tromboskomplikationer vid maligna blodsjukdomar, myeloproliferativa sjukdomar, AML, eosinofili, follikulära lymfom samt en historisk tillbakablick på Professor Jan Waldenströms intressanta och framgångsrika karriär. Styrelsens timme och Föreningens årsmöte hålles som brukligt är under torsdagens senare del.

ST-läkare uppmuntras att skicka in fallbeskrivningar som rör blödnings- och tromboskomplikationer vid maligna blodsjukdomar, AML och MPD. Fem stipendier kommer att delas ut och dessa täcker kostnaderna för resa, logi och kongressavgift. Bidragen skall vara inskickade senast 1/9 2006 till Johan Häggström på mail-adress johanh@LTKalmar.se. Vid mötet kommer också årets hematologiska avhandling att presenteras och författaren belönas med Blodcancerfondens stipendium. Avhandlingarna skall vara försvarade mellan 1/9 2005 och 31/8 2006 och insända (följebrev + 4 ex.) senast 1/9 2006 till: Docent Birgitta Sander Laboratoriet för Patologi, F46 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 141 86 Stockholm. Anmälan till Fortbildningsdagarna sker via www.destinationoresund.com. Sista anmälningsdag är 6 september. Välkomna till Malmö! För Fortbildningsutskottet Jan Astermark, sekreterare och lokalt ansvarig

Post-doc på National Cancer Institute, NIH i USA Sedan augusti 2004 har jag varit tjänstledig från min ordinarie tjänst på Hematologiskt Centrum på Karolinska för att bedriva post-doc studier på National Cancer Institute (NCI), National Institutes of Health (NIH) i Bethesda, Maryland. Jag arbetar på Divisionen för Cancer Epidemiologi och Genetik vilken är en stor division inom NCI. Det ingår både laboratorier, kliniska enheter, och epidemiologiska avdelningar inom divisionen där det arbetar många olika yrkeskategorier, inklusive: läkare, sjuksköterskor, genetiker, epidemiologer, statistiker, labforskare, med flera. Liksom namnet antyder så handlar all verksamhet vid NCI om ”cancer” i alla dess former. Forskningsprogrammen vid NCI är genomgående mycket fokuserade. Storleken på organisationen gör att man med bibehållen fokus inom varje delprojekt samtidigt kan spänna över stora områden. NCI bedriver ledande forskning kring cancer med fokus på: uppkomstme


kanismer (etiologi) till cancer, sjukdomsmekanismer (patogenes), nya ”targets” för terapi, natural history of disease (prognos), och så vidare. Divisionen jag arbetar vid är huvudsakligen fokuserad på bakomliggande mekanismer till uppkomst och sjukdomsutveckling. Avdelningarna inom divisionen är organiserade efter ”exponeringsmodeller”. Det finns separata avdelningar med fokus på: infektioner, genetik, miljö- och yrkesexponeringar, nutrition, strålning, hormoner och reproduktion, samt finns en klinisk avdelning. Utöver dessa så finns det en statistisk avdelning där det arbetar ett 10-20-tal mycket erfarna statistiker. Där bedrivs utveckling av olika statistiska modeller och samt samarbetar kollegorna där med alla de andra avdelningarna. Om man som forskare vill ansluta sig till ett pågående projekt på divisionen där jag arbetar så finns det ett otal projekt att välja mellan. Vill man själv initiera ett projekt så får man bra stöd för att utveckla protokoll som skall ligga till grund för det tilltänkta projektet. Varje del i ett protokoll måste preciseras, allt från bakgrund och metoder till powerberäkningar och forskarteamet sammansättning. En annan viktig del är tidsskalan där man måste ange vilka delar som kommer vara klara vid olika tänkta datum, och förstås måste det finnas en detaljerad budget. Viktigt är även att ange vem som kommer vara första och siste författare och vad som förväntas av dessa individer. Efter att man tagit fram ett protokoll så skickas det för granskning av en intern kommitté (cirka 10 personer) som gör en vetenskaplig review och återkommer med skriftliga frågor. Man måste besvara dessa skriftligt samt måste man infinna sig och besvara frågorna muntligt inför kommittén som träffas 1 gång varje månad. På varje möte presenteras 2-5 projekt för kommittén. I slutet av mötet så röstar varje kommittémedlem och alla projekt får en poäng. Man får inte själv närvara vid röstningen utan man får reda på hur det gick cirka en vecka efter. Om ens projekt får under 3 poäng i medel (på en 5 gradig skala) så får projektet inte påbörjas. Om man får bra poäng så betyder det att ens avdelning skall prioritera projektet och att man skall tilldelas interna NIH medel. På divisionen där jag arbetar gäller följande regler för manuskript: varje manuskript som är klart för submission måste först genomgå en intern så kallad ”clearance” innan det får skickas. Såväl avdelningschefen som divisionschefen läser alla manuskript 

innan submission. Om de har frågor eller synpunkter så har man som försteförfattare ansvar att besvara/åtgärda alla dessa innan manuskriptet får skickas iväg. I princip innebär det att alla arbeten genomgår en review innan de går iväg – en bra kvalitetshöjning! En stor skillnad mot vad jag är van vid hemma i Sverige är tillgängligheten till olika typer av projektrelaterat och administrativt ”stöd” i form av så kallade ”contractors” (stora företag som är knutna till NIH genom fleråriga avtal). Dessa företag är bemannade med välutbildad personal inom programmering, statistik, projektledning, laboratorielogistik, IT, och så vidare. Även finns det företag som är bemannade med forskningssköterskor och administrativ stödpersonal som krävs för att bedriva fältbaserade och kliniska studier. Några av våra contractors hyr flera våningsplan i en stor byggnad mittemot forskningsbyggnaden där vi håller till så det är enkelt att promenera över till dem för att ha möten eller diskutera olika frågor som dyker upp. Varje forskningsavdelning på NIH kan utnyttja olika contractors upp till ett årligt värde av flera miljoner dollar. Som exempel kan jag nämna egna erfarenheter från tre olika projekt: Det första handlar om patienter som vårdats på något av Veterans Administrations networks 142 sjukhus vilka är i spridda över hela USA. Vår databas innehåller data från mer är 6 miljoner patienter. Att sätta samman data så vi kan påbörja de statistiska analyserna är ett stort praktiskt dilemma på grund av databasens enorma storlek. Tack och lov kan jag ge instruktioner till vår contractor via email, telefon eller möten angående hur jag och övriga forskarkollegor vill att databasen skall utformas, hur data kan anpassas, och så vidare – så att vi slutligen kan erhålla data i ett format som går att arbeta med. I nära samarbete har vi arbetat med detta projekt i snart 1,5 år. Ett annat projekt jag arbetar med bedrivs över stora geografiska avstånd. Under 2004-2006 har NCI samlat in blodprover från mer än 1000 individer i västra Afrika. Provrören har flugits till NIH i Maryland i USA där de tagits om hand och registrerats i en av NIHs stora biobanker. Delar av analyserna håller just på att utföras av forskarkollegor på ett laboratorium vid Mayo kliniken i Minnesota. Hela denna hantering med koordination av provrör, inmatning av information i databaser, kommunikation mellan olika enheter, beställning och uppföljning av transporter, och så vidare – allt detta har skötts av contractors. Som forskare ger jag instruktioner om hur jag och övriga forskarkollegor vill att arbetet skall läggas


upp, vi har sedan en diskussion med contractors och går genom detaljer och frågor. Efter beslut om projektstart så håller ansvariga contractors mig underrättad om aktuellt status för olika delar i projektet. Det tredje och sista exemplet på vårt samarbete med contractor är våra löpande patientbaserade studier kring patienter med kronisk lymfocytisk leukemi (KLL). Vi undersöker och tar massor med prover på patienter från hela USA som har familjär KLL. Våra patienter har antingen hört av sig själva eller så har de kommit på remiss från en läkare i någon av de 50 staterna. NIH ersätter flygresa, hotell, transporter, och så vidare. På main campus finns ett gigantiskt forskningssjukhus (Clinical Center) som tillhör NIH. Varje våningsplan i mottagningsbyggnaden har likartade korridorer, mottagningsrum, receptionsdiskar, väntrum, och så vidare. Min avdelning håller till på Clinical Center på tisdagar. På regelbunden basis så skickar vår contractor email till läkarna som skall ha patientbesök angående klockslag, vilket våningsplan i Clinical Center vi skall befinna oss på kommande vecka, och hur många patienter vi skall se. När vi

kommer dit så finns ”våra” forskningssköterskor på plats på aktuellt våningsplan. All logistik kring patienternas resor, provtagningar, med mera sköts av ”våra” administratörer. Hela ”fotarbetet” i denna kliniska studie sköts således av contractors. Vi har möte med våra KLL-studie contractors varje tisdag för att gå genom och prioritera remisser som kommit in, följa upp ärenden i studien, diskutera frågors om kommit upp, och mycket mer. Genom att avtalen med contractors omförhandlas efter drygt 5 år så finns en stor press på dessa organisationer att leverera hög service, annars kommer inte kontrakten att förnyas. Som forskare på NIH så innebär tillgången till contractors en stor avlastning och man kan fokusera det mesta av sin tid på att driva sin forskning framåt. Utöver mitt arbete på Divisionen för Cancer Epidemiologi och Genetik så har jag enligt överenskommelse med mina chefer ett löpande samarbete med den terapi- och funktionsbiologifokuserade hematologiska forskningen på Clinical Center. På torsdagar deltar jag i patientarbetet inom ramen för kliniska

>Recognises and attacks< Effektivt i benmärg1 MRD negativitet kan uppnås2 Enda antikroppen godkänd för KLL

alemtuzumab

Target specific treatment for CLL

MabCampath (alemtuzumab), monoklonal antikropp 30 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning. Indikation: MabCampath är indicerat för behandling av patienter med kronisk lymfatisk leukemi (KLL), som behandlats med alkylerande ämnen utan att uppnå en komplett eller partiell respons eller som bara uppnått en kort remission (mindre än 6 månader) av fludarabinfosfatbehandling. Kontraindikation: Patienter med känd överkänslighet mot någon av de ingående substanserna eller mot murina proteiner samt patienter med systemiska infektioner, HIV och annan aktiv malignitet samt gravida eller ammande kvinnor. För ytterligare upplysningar se FASS.se eller kontakta Schering Nordiska AB e-mail: hematologi@schering.de

US05-164

1. Keating et al. Blood 2002;99:3554-61 2. Moreton et al. JCO 2005;23:2971-2979




studier på lymfom och KLL. Kliniken där leds av Dr. Wyndham Wilson, den funktionella biologiska delen leds av Dr. Louis Staudt, och den hematopatologiska delen av Dr. Elaine Jaffe. Det är mycket spännande och lärorikt att var med i arbetet där. Varje patient undersöks först av en sköterska och sedan av en fellow (motsvarande ST-läkare nivå). Därefter presenteras patienten muntligt av ansvarig fellow inför en grupp av 2-4 läkare där jag ingår. Under patientpresentationen medverkar en forskningssköterska som för ner alla uppgifter i forskningsprotokollet. Under den muntliga dragningen kring patientfallet så diskuteras och penetreras allt från fortsatt klinisk handläggning till underliggande biologiska mekanismer och implikationer för grundforskning som bedrivs inom den funktionsbiologiska delen av gruppen. Under diskussionen har vi tillgång till digitala CT-bilder vilka granskas i detalj och jämförs med tidigare bilder. Efter cirka 10-20 minuters patientdragning/diskussion så går gruppen in och träffar patienten. Vid patientmötet ger någon av läkarna i gruppen kort besked om fortsatt handläggning samt svarar hela gruppen på frågor från patienten. Som regel ser man patienten cirka 5-10 minuter. Vid nybesök kan det handla om 5-8 experter som deltar i patientdragningen och som sedan följer med in till patienten för att besvara olika frågor. När man är klar med en patient så står det som regel en ny fellow och väntar på sin tur att dra sitt patientfall. En normal torsdag så ser man som doktor cirka 20 patienter, ibland fler. Torsdagarna avslutas kl 18.30. Sista programpunkten är ett 30 minuter långt möte där alla läkare medverkar. Man går kort genom alla patienter som varit på mottagningen under dagen. Varje patient sammanfattas i ett par meningar med fokus på aktuellt och vad som sker härnäst. Detta var några reflektioner från min post-doc på NCI/NIH i USA. Om du som läser detta är intresserad och vill veta mer hur det fungerar med post-doc på NIH – tveka inte att höra av dig! Jag har NIH-emailadress: landgreo@mail.nih.gov Slutligen vill jag framföra ett hjärtligt tack till Svensk Hematologisk Förening för stöd i samband med min post-doc. Bästa kollegiala hälsningar, Ola Landgren, Specialistläkare, Med.dr.



Svenska KLL-gruppen Vid Fortbildningsdagarna för Svensk Förening för Hematologi i Karlstad, oktober 2003, diskuterades nya prognostiska faktorer och behandlingsregimer för patienter med kronisk lymfatisk leukemi (KLL) och behovet av nationellt samarbete blev tydligt. För övriga indolenta lymfom finns sedan länge en arbetsgrupp inom den Nordiska lymfomgruppen (NLG ), och en separat KLL-grupp med representanter från hematologiskt intresserade kollegor formerades under år 2004. Målet för gruppen är att utveckla och upprätthålla en hög kvalitet avseende diagnostik, behandling och vård av patienter med KLL i Sverige. Detta ska uppnås genom fortlöpande utvärdering av nya prognostiska markörer/behandlingsformer, initiering av innovativa kliniska multicenterstudier och translationella studier samt informationsutbyte och utbildningsaktiviteter. Målet är att också kunna involvera nordiska kollegor i gruppen och att samarbeta i europeiska nätverk. Svenska KLL-gruppen är öppen för alla intresserade kollegor inom landsting och universitet. I styrelsen verkar för närvarande Eva Kimby, ordförande, Richard Rosenquist-Brandell sekreterare, Birgitta Lauri, kassör, kliniska representanter för regionerna (utsedda på regionmöten): Gunnel Sundström (Norra regionen), Anna Åleskog (Uppsala/Örebro), Anders Österborg (Stockholm), Göran Nilsson (Västra Götaland), Karin Karlsson (Södra regionen), Mats Linderholm (Östra Götaland) samt laboratoriemedicin/prekliniska forskare (baserad på forskningsaktivitet inom KLL-området oberoende av geografisk representation): Kenneth Nilsson, Uppsala, Håkan Mellstedt, Stockholm, Anders Rosén, Linköping och Göran Roos, Umeå. Därtill finns tre arbetsgrupper med idag ett 30-tal kliniskt verksamma läkare involverade. Svenska KLL-gruppen träffas två gånger per år i form av heldagsmöten på Arlanda. Vid dessa möten träffas styrelsen och respektive arbetsgrupper. Tid är också reserverad för forskningspresentationer, planering av nya kliniska studier och utbildning. Alla, även yngre kollegor med intresse av KLL-sjukdomen uppmuntras att deltaga i arbetet. Hittills har gruppen genomfört fem heldagsmöten. Flera utländska gäster har medverkat; bl.a. Michael Keating, Terry Hamblin och Peter Hillmen. Arbetsgrupperna har


även egna möten på andra tidpunkter, där planering sker av olika projekt och från vilka återrapportering sker vid heldagsmötena på Arlanda. Under hösten 2004 bildades en arbetsgrupp med bland annat uppgift att utarbeta nationella riktlinjer för diagnostik, utredning och behandling av patienter med KLL (med Karin Karlsson, Lund, som samordnare). De framtagna rekommendationerna bygger på resultat från internationella studier samt erfarenheter från svenska centra. Evidensgradering enligt SBU har utförts. Svenska KLL-gruppens riktlinjer diskuterades vid Svensk förening för hematologis årliga höstmöte i Karlstad hösten 2005 och den slutliga versionen finns snart på hemsidorna för Lunds onkologiska centrum och SFH samt till hösten på KLL-gruppens egen hemsida. Regelbunden revidering av dessa riktlinjer planeras.

Nya medlemmar Vi har glädjen att hälsa följande personer välkomna som nya medlemmar: Ala Muala (Umeå), Erik Hulegårdh (Göteborg), Christina Kjellander (Stockholm), Andreea Teciu (Västerås), Ida Tufvesson (Jönköping), Sara Rosengren (Uppsala) och som associerade medlemmar Carina Karlsson (Halmstad)) och Philip Slätis (NovoNordisk, Stockholm). Ansökan om medlemskap görs enklast (och numera nästan uteslutande) via föreningens hemsida. Ange då gärna din e-post adress för snabbt och kostnadseffektivt svar. Du kan också smidigt meddela adressändringar och andra meddelanden via hemsidan.

En annan arbetsgrupp har koncentrerad sig på diagnostik- och biobanksfrågor och en tredje på translationell forskning. Ett nordiskt-nederländskt KLL-samarbete har initierats för riskstratifierad primär-behandling av unga patienter med biologiska riskfaktorer och en randomiserad studie för dessa patienter har nyligen öppnats (fludarabine/cyclofosfamid +/- alemtuzumab). Medlemmar i Svenska KLL-gruppen har varit mycket aktiva i planeringen av studien både ur kliniskt och laborativt perspektiv. Samarbete på Europeisk nivå har initierats med representanter från svenska gruppen i European Leukemia Network och i ERIC (European Research Initiative on CLL). Då KLL sjukdomen ökar i incidens och många även yngre patienter drabbas är behovet av fortsatt samarbete med andra grupper såsom Svensk förening för Hematologi, Svenska lymfomgruppen och Svensk förening för patologi viktigt. KLL blir en egen entitet i det webbaserade blodcancerregistret. Kom ihåg att KLL-gruppen är öppen för alla intresserade kollegor och Du är hjärtligt välkommen på höstens möte den 24 oktober 2006. Stockholm den 20/5 2006 Eva Kimby Docent, överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, Ordförande Svenska KLL-gruppen




Medicinskt omhändertagande vid RN-händelse Expertkurs Kursnr 61:06 Tid: 20-22 september 2006 Plats: Krusenbergs Herrgård vid Mälaren, ca 2 mil från Arlanda

Arrangörer:

Bakgrund Riskerna för akuta händelser med utsläpp av radiologiska eller nukleära (RN) ämnen har har fått ökad uppmärksamhet under senare tid, inte minst i anslutning till en hotbild med terrorattacker och allt fler kärnkraftverk. Kursen syftar till att säkerställa sjukvårdshuvudmännens förmåga till ett adekvat medicinskt omhändertagande, behandling och vård vid inträffade RN-händelser. Kursen riktar sig mot - läkare och sjuksköterskor inom berörd specialistvård (främst hematologi, onkologi, intensivvård, kirurgi, infektion mm) som får ett speciellt ansvar för omhändertagande, vård och behandling av strålexponerade individer. Svenska och nordiska deltagare välkomnas. Även personal med ett ledningsansvar vid en RN-händelse kan antas till kursen. Önskvärda förkunskaper: ”Medicinskt omhändertagande vid RN-händelse – Grundkurs” alt. grundläggande kompetens inom RN-området (se bl a SoS 1998:13 www.ki.se/csm). Mål Efter genomgången kurs skall kursdeltagarna kunna vara delaktiga i att säkerställa adekvat beredskap inom den egna verksamheten med avseende på RN-beredskapen genom ev. organisatoriska förändringar och planering av medicinska åtgärder. Innehåll - Hot och riskbilder inom RN-området - De olika strålningsfysikaliska grundbegreppen - Hur händelser med radioaktiva ämnen handläggs och vilka stödresurser som finns i det svenska samhället och internationellt - Akuta medicinska bedömningar och åtgärder vid strålningsolyckor med stort antal skadade - Specifika sjukdomstillstånd och skador orsakade av en RN-händelse - Risker för cancer och andra genetiska skador - Informationsberedskap vid RN-händelse Kursen genomförs med föreläsningar och diskussioner samt fallövningar utifrån fingerade RN-händelser. Flera inom området internationellt ledande experter från Europa och USA har tackat ja till att medverka som föreläsare, varför delar av kursen ges på engelska. Kursledare: Upplysningar:

dr Leif Stenke och dr Siegfried Joussineau; Karolinska Univ.sjh. Pascale Ribordy DEMC, Södersjukhuset, 118 83 Stockholm +46 8 616 19 49, +46 70 484 09 04; pascale.ribordy@sodersjukhuset.se www.demc.nu

Avgift:

Kursen är avgiftsfri, Socialstyrelsen betalar för kursen. Nordiska deltagare betalar för resa, kost och logi.

Sista anmälningsdag:

14 Juni 2006

till: Pascale Ribordy


MARGARETA BLOMBÄCK M FL

KOAGULATIONSNYTT 2006 – EN HANDLEDNING I DIAGNOSTIK, UTREDNING OCH BEHANDLING AV HEMOSTASRUBBNINGAR Koagulationsnytt 2006 är en praktisk handledning i diagnostik, utredning och behandling av hemostasrubbningar. Boken, som funnits i 20-talet år och fortlöpande har reviderats, tar upp ärftliga och förvärvade blödnings- och blodproppssjukdomar under såväl stabila som akuta tillstånd. Den ges ut i samarbete med läkare som är eller varit verksamma vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna samt Stiftelsen för Koagulationsforskning vid Karolinska Institutet. Denna utgåva är mycket reviderad. Utvecklingen på området sker i dag snabbt och omfattar allt fler medicinska ämnesområden. Omfattande uppdateringar har gjorts vad gäller venös trombos och lungembolism, hemostas-

FAKTA: 185 S. HÄFTAD. ILL MED NÅGRA DIAGRAM. ISBN: 91-27-11176-8. UTK: APRIL 2006. CA-PRIS: 382 KR.

rubbningar inom obstetrik och gynekologi, hemostasrubbningar hos barn, disseminerad intravasal koagulation (DIC), trombotiska mikroangiopatier (TTP och HUS) och laboratorieundersökningar. Nytillkomna kapitel i denna utgåva behandlar allvarlig blödning, koagulopati vid septisk chock, heparininducerad trombocytopeni (HIT) och utredning av ökad blödningsbenägenhet. Koagulationsnytt 2006 vänder sig till internmedicinare,

MARGARETA BLOMBÄCK M FL är professor emeritus, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Sektionen för koagulationsforskning, Karolinska Institutet. I boken medverkar som författare: Inga Bartuseviciene, Margareta Blombäck, Sixten Bredbacka, Katarina Bremme, Maria Bruzelius, Anders Carlsson, Nils Egberg, Margareta Holmström, Jens Jensen, Hans Johnsson, Kenneth Pehrsson, Pia Petrini, Jan Svensson, Jesper Swedenborg, Nils Gunnar Wahlgren, Björn Wiman och Anna Ågren.

hematologer, anestesiologer, kardiologer, neurologer, barnläkare, laboratorieläkare,gynekologer, kirurger, primärvårdsläkare och läkarstuderande. Den används även som lärobok/uppslagsbok för sjuksköterskor, sjukhuskemister, biomedicinska analytiker och barnmorskor.

ERBJUDANDE 212 kr!

BESTÄLLNING

Ja, tack! Jag beställer ........ ex av Koagulationsnytt 2006 . Specialpris: 212 kr, (ca-pris 382 kr). Pris inkl 6% moms. Porto tillkommer. ISBN 91-27-11176-8. Kupongen skickas eller faxas till: V.G. TEXTA! Namn: Kundtjänst, Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla. Adress: Fax: 08-453 85 20. Erbjudandet gäller t o m 31/12 2006.

Postadress: Tel (inkl riktnr):

Org.nr (gäller företag):

OBS! Om du betalar själv, vänligen använd hemadressen. Om du beställer till arbetsplatsen, använd dess officiella utdelningsadress: gata eller box med tillhörande postnummer. Använd ej besöksadressen om den skiljer sig från utdelningsadressen. Är du osäker på postnumret är det enkelt att kontrollera på www.bizbook.se.

oi: aobax spec


vfendannons_BÅRD_A4

06-02-24

10.33

Sida 1

STRIKE! V

(voriconazol) – det senaste tillskottet i azolfamiljen – innebär ett framsteg vid behandling av allvarliga invasiva svampinfektioner:

VFEND® har brett spektrum – Aspergillus spp, Candida spp, Fusarium spp och Scedosporium spp. VFEND® finns i tre beredningsformer – infusionsvätska, tablett och mixtur. VFEND® är kostnadsbesparande – olika beredningsformer möjliggör en individualiserad behandling.

SKONINGSLÖS MOT SVAMPEN. SKONSAM MOT PATIENTEN.

Indikation: Behandling av invasiv aspergillos, fluconazolresistenta allvarliga invasiva Candidainfektioner (inklusive C krusei), allvarliga svampinfektioner orsakade av Scedosporium spp och Fusarium spp. Behandling av candidemi hos patienter utan neutropeni. Förpackningar: Vfend tabletter 50 mg och 200 mg (28 st, 56 st), Vfend 200 mg pulver till infusionsvätska, lösning, Vfend pulver till oral suspension (40 mg/ml). För mer information, se www.fass.se Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00. Fax 08-550 520 10. www.pfizer.se

M-PRO-04-INF-005-TLN-ELIXIR Fungal pathogen images courtesy and copyright © 2002 www.doctorfungus.org

FEND®

Profile for Svensk förening för hematologi

2006 02  

OHE

2006 02  

OHE

Profile for ohemaria