Issuu on Google+

Nr 4, December 2003, årgång 15 Redaktör: Stig Lenhoff Hematologkliniken Universitets Sjukhuset i Lund 221 85 Lund E-post: Stig.Lenhoff@skane.se www.svls.se/sektioner/he

Oss hematologer emellan Ordförandens spalt Bästa hematologvänner! Höstmörkret har sänkt sig över Stockholm och vi närmar oss snabbt den tid när många hematologer drar emot väster för att dra lärdom om hematologins framsteg samt därefter hemkomma till Sverige och de kommande helgerna. Hösten har varit en omtumlande tid inte minst i Stockholm där det stora kaoset hotar att utbryta inom sjukvården. Även om Stockholm är värst utsatt så hörs liknande tongångar från andra delar av landet och det är viktigt att vi står upp för våra patienters behov. En viktig fråga som i dessa tider känns alltmer angelägen är det korrekta utnyttjandet av resurser inte minst på läkemedelsområdet där många nya droger är på ingående och där det är vårt gemensamma ansvar att de används på ett korrekt sätt. En mycket trevlig del av höstens aktiviteter känns nu redan avlägsen. Vi tackar för det utmärkta arrangemanget i Kalmar där Johan och hans medarbetare hade, trots en hel del motigheter på vägen, fått ihop ett mycket trevligt och lärorikt program som många av Sveriges hematologer hade förmånen att få lyssna på. Under mötet fattades en del beslut som kommer att påverka framtida fortbildningsdagar framför allt beträffande arrangemanget av onsdagskvällen. Information om detta ges på annan plats i tidningen.

En fråga som togs upp på styrelsens timme var relationen mellan föreningen och de olika ”sjukdomsprofilerade” grupper som finns. Efter diskussion under styrelsens timme och under arbetet efteråt har vi kommit fram till en bra lösning som innebär en samordnad presentation av de olika grupperna på föreningens hemsida och i de flesta fall länkar till gruppernas hemsidor. Det kommer också att framgå klart att grupperna tar ansvar för de dokument som finns på föreningens sidor. Vi har också fattat beslut om att tillsammans med referensgruppen för leukemiregistret se över de statuter som gäller registrets arbete. Vi har nu kommit i den glädjande situationen genom först Rolf Billströms och sedan Gunnar Juliussons arbete att det finns goda förutsättningar att få ut också intressant vetenskaplig information ur registret som komplettering till de rapporter som tas fram mer för kliniskt bruk. Jag vill härmed tacka alla medlemmar i föreningen för året som gått och vi får gemensamt tackla de utmaningar som ser ut att ligga framför oss 2004. Med vänliga hälsningar Per Ljungman


Styrelsens timme 2003 För dem som inte hade möjlighet att delta i styrelsens timme under fortbildningsdagarna i Kalmar kommer här ett kort referat om en del av det som avhandlades. 1. Styrelsen och fortbildningsutskottet (FU) har under året diskuterat med representanter för industrin om det fortsatta samarbetet vid fortbildningsdagarna. En del förändringar kommer att göras i och med nästa års möte i Umeå, fr.a. vad gäller onsdagskvällen. Innehållet i onsdagskvällens program kommer att styras helt av FU, men omkostnaderna för föreläsare täcks av ett eller flera företag. Maten på onsdagskvällen arrangeras av FU. De ökade utgifterna för FU täcks genom att företagens avgift för utställningsplats höjs. Övernattningen mellan onsdagen och torsdagen får hädanefter täckas av den enskilde deltagaren. 2. Redogjordes för de diskussioner som förts mellan styrelsen och representanter för nationella och nordiska diagnosgrupper/samarbetsgrupper (se artikel i OHE 3/2003). Se även ordförandens spalt i detta nummer. 3. Gunnar Juliusson presenterade det pågående arbetet med akut leukemiregistret (NRALV). Rapport 4 kommer att färdigställas under de närmaste månaderna. Styrelsen kommer tillsammans med NRALVs referensgrupp under nästa år diskutera revidering av policydokumentet från 1997. På sikt strävar man efter att utöka registret även till andra hematologiska diagnoser.

Continuous Medical Education (CME) i Europa Kontinuerlig vidareutbildning för läkare är avgörande för klinisk kvalitet och patientsäkerhet. Inom hematologin har vi byggt upp ett välfungerande system med Fortbildningsdagarna som bas och diverse mindre, mer specialiserade utbildningstillfällen som komplement. Det finns nationella riktlinjer för läkares vidareutbildning, men vi har i dag inte några krav på formell redovisning av vidareutbildning, vare sig till den egna kliniken eller till företrädare för professionen på nationell nivå. Den aktuella diskussionen om läkemedelsbolagens relation till läkarkåren har också aktualiserat frågan vem som har det ekonomiska ansvaret för läkares kontinuerliga kunskapsinhämtning. Vissa europeiska länder har sedan länge ett mer formaliserat specialist- och vidareutbildningssystem. Det finns länder med obligatoriska CME system där specialister måste genomgå ett visst mått av vidareutbildning varje år för att behålla sin specialisttitel. I andra länder finns frivilliga CME system, vilka täcker många olika specialiteter. I USA är också CME poäng en del av vardagen - vi har all sett hur amerikanska kollegor jagar poäng på ASH. Den europeiska utvecklingen verkar gå mot mer reglerade förhållanden för CME.

5. Erfarenheterna av de medicinska kvalitetsrevisionerna presenterades av Michael Hedenus (se även artikel i OHE 2/2003). Huddinge och Sahlgrenska har beställt revision till 2004.

Man kan tycka att ett obligatorisk CME system är onödigt stelbent, men det kan också vara en styrka gentemot arbetsgivare och myndigheter och göra det lättare att driva fram nödvändiga resurser för läkarnas professionella utveckling. Ett frivilligt CME system är förstås en smidigare lösning, där varje enskild specialitet kan utarbeta sina egna rutiner. Att utveckla ett modernt CME system idag kräver dock stora investeringar i form av IT kapacitet, webb-lösningar, anställda som utvärderar de aktiviteter som skall ackrediteras, mm. Med tanke på den alltmer flytande europeiska arbetsmarknaden är det knappast förnuftigt att varje enskilt land ger sig i kast med ett sådant projekt

Birgitta Lauri, ordf FU Stig Lenhoff, sekr SFH

European Hematology Association (EHA) har genom sitt utskott EHA Education engagerat

4. Dick Stockelberg meddelade att SPUR-inspektionerna kommer att återupptas under våren 2004. Inventering av inspektörer pågår. 5. Richard Lerner redogjorde för arbetet med IPULS, där Richard sitter som SFHs ordinarie granskare och Lena Brandefors, Luleå, är suppleant.


sig i europeisk specialistutbildning och CME. Tillsammans med European School of Hematology (ESH) har man satt igång projektet European Council for Accreditation in Hematology (ECAH), vilket har fått relativt stora EU anslag. Två delprojekt är igång * European CME system. Syftar till att utvärdera och ackreditera utbildningsaktiviteter på regional, nationell eller europeisk nivå. Startades i pilotfas under andra halvan av 2002 och har under hösten 2003 gått in en vidareutvecklingsfas. Fortbildningsdagarna i Stockholm var den fjärde europeiska aktivitet som erhöll ackreditering, och en av de första aktiviteter som har blivit ackrediterad två gånger. Förmodligen blir nu Svensk Förening för Hematologi ”auktoriserad utbildare” vilket innebär ett förenklat ansökningsförfarande under kommande år. Alla som deltar i CME ackrediterade utbildningsaktiviteter uppmanas att öppna ett ECAH-CME account, där aktiviteter och poäng förs in löpande. Poängsystemet är anpassat till det amerikanska, dvs 1 poäng / timme, och så småningom kommer dessa system att kunna utbyta poäng. Mer information om konton, ansökningar och annat finner ni på ECAHs webbsida: www.ecah.org * Curriculum project. Som medlem i EHA Education committee har jag bland annat genomfört en undersökning med den enkla frågan ”Vad är en europeisk hematolog?”. Resultaten kan ses i sin helhet på ovan nämnda hemsidan och laddas ner som en ppt fil med namnet ”Inquiry results”. Kort kan sägas att det i stort sett finns lika många varianter av hematologer som det finns länder. Det finns länder med 7-8 års utbildning efter AT, med full labutbildning, och med specialistexamen, det finns andra med 3.5 års utbildning. Drygt hälften av Europas länder har en utbildning som innebär dubbelspecialitet i internmedicin och hematologi, medan knappt hälften endast utbildar hematologer. Mängden internmedicin varierar kraftigt i båda grupperna, från 0-5 år. Det går inte att se klara skillnader mellan EU länder, EU-kandidatländer och länder utanför EU, men det framgår att länder med lägre levnadsstandard i mindre utsträckning utbildar t ex i stamcellstransplantation. Ett antal länder

har under senare år övergått från dubbelspecialitet till enkelspecialitet, medan inga länder har utvecklats i den andra riktningen (utom möjligen Sverige…). Steg två vilket inleds under 2004 är att beskriva curriculum för de olika hematologiska grenspecialiteterna i syfte att bygga ett genemsamt europeiskt hematologiskt curriculum. Målsättningen är inte att införa en obligatorisk europeisk modell, detta är vare sig önskvärt eller möjligt, utan att fastställa minimikrav för de olika delmomenten, vilka sen kan användas för att utveckla utbildningen i de olika länderna samt öka rörligheten mellan länder. Det är också viktigt att finna former för hur forskarutbildning, för dem som önskar, skall blir en integrerad del av den professionella utvecklingen. Europa har som helhet mycket att erbjuda i utbildningsväg. Många av de större kursgivarna, som t ex ESH, erbjuder också möjligheter till att söka bidrag, vilket gör att kostnaden inte behöver bli mycket större än för en kurs i Sverige. Det är min förhoppning att vi kommer att se ett ökat europeiskt utbyte av utbildning under de kommande åren och att hematologispecialiteten skall fortsätta att utvecklas i kvalitet. Eva Hellström-Lindberg

CSM - ett kunskapscentrum Centrum för strålningsmedicin (CSM) inrättades år 2000 på initiativ av Socialstyrelsen (SoS) med uppgift att bl.a. fungera som ett nationellt kunskapscentrum för nukleära frågor (KcN). CSM ska också, genom att erbjuda specialiserad medicinsk expertis, agera som en medicinsk länk i den nationella beredskapen mot strålningsolyckor (kärntekniska olyckor) och därmed fungera som en viktig samarbetspartner för såväl SoS som Statens strålskyddsinstitut (SSI). Socialstyrelsen har även inrättat liknande kunskapscentrum för biologiska händelser (KcB) och kemiska händelser (KcK). Under hösten 2003 har skett en utvärdering av CSMs första tre verksamhetsår, preliminärt med mycket gott utfall.


Centrum för strålningsmedicin har sin akademiska anknytning till Karolinska Institutet och leds av en s.k. programdirektör, Rolf Lewensohn, professor vid Institutionen för onkologi och patologi vid Karolinska Institutet. En överläkare på heltid samt flera specialistläkare (inom främst onkologi och hematologi) på deltid finns knutna till centrumet.

* öka möjligheten till stöd länderna emellan vid inträffade händelser

Som exempel på medicinska händelser där CSM involverats kan nämnas frågan om utarmat uran i Balkan (2001) och den s.k. Studsviksolyckan (2002), då radioaktivt material läckte ut under transport av en iridiumkälla mellan Studsvik utanför Nyköping till USA. En närmare beskrivning av dessa händelser finns tillgänglig på CSMs hemsida http://www.ki.se/csm. Där finns även en pdf-fil med information till sjukvården kring ”Kärntekniska olyckor och katastrofer med radioaktivt utsläpp”, en SOS-rapport (1998:13) som CSM f.n. reviderar för uppdaterad upplaga 2004. En beskrivning av de medicinska händelseförloppen vid den s.k. Tokaimuraolyckan i Japan 1999 (då två arbetare vid en kärnteknisk anläggning omkom trots stamcellstransplantation) författad av två CSM-medarbetare beräknas utkomma i början av 2004 i form av en s k Kamedorapport.

Ett liknande nätverk håller också på att skapas inom EU efter initiativ från en grupp inom den europeiska blod- och märgtransplantationsgruppen; ”EBMT Nuclear Accident SubCommittee” under ledning av prof Ray Powles, Royal Marsden Hospital i London. Här spelar också SFHs ordförande Per Ljungman en viktig roll som medlem av EBMTs styrelse. En mer formaliserad start för detta nätverk väntas under 2004.

Inom beredskapsområdet har CSM nyligen, på uppdrag från de nordiska hälsoministrarna och SoS, initierat bildningen av ett nordiskt nätverk för medicinsk beredskap kring nukleära händelser, varvid man främst avser olyckor och terrorhändelser. Representanter till denna grupp, utvalda efter kontakter med respektive lands hematologiska specialitetsföreningar, är:

* utveckla och vidmakthålla kompetens och lämplig kapacitet för biologisk dosimetri Nätverket avses bli ett medicinskt komplement till redan befintliga nordiska nätverk inom strålskyddsområdet (inkl bl.a. SoS, FOI och SSI).

På det nationella planet har CSM på Karolinska sjukhuset etablerat ett lokalt medicinskt nätverk för omhändertagande av strålskadade patienter. Detta nätverk involverar medicinska specialister inom bl.a. hematologi, onkologi, akutmedicin, infektion, dermatologi och gastroenterologi. Gruppen inkluderar även prof Per Ljungman, Hematologiska kliniken, Huddinge sjukhus, för möjlighet till allogen stamcellstransplantation i händelse av svår strålningsolycka. Vid sådan händelse kan detta nätverk också fungera som en nationell resurs. Förutom arbete med strålningsmedicinska beredskapsfrågor bedriver CSM även strålningsmedicinsk forskning, både inom grundläggande strålningsbiologi och inom kliniskt tillämpad strålningsmedicin.

Gruppen, som hade sitt första möte på Karolinska i september, kommer främst att arbeta med att:

Den grundläggande strålningsbiologiska och molekylärbiologiska forskningen bedrivs vid centrumets laboratorium på Cancercentrum Karolinska (CCK) och involverar bl.a. frågeställningar kring strålnings- och cytostatikakänslighet med studier av cellcykelreglering med hjälp av t ex gen- och proteinexpressionsanalyser. Centrumet har sin kliniska anknytning till Karolinska sjukhuset.

* utveckla den samlade kompetensen i Norden inom området

CSM:s verksamhet leds av en styrelse med representanter från Karolinska Institutet

Hlif Steingrimsdottir, Landspitali, Reykjavik, Henrik Sengeløv, Rigshospitalet Köpenhamn, Inggard Lereim, Ullevål sykehus Oslo, Kari Remes, Univ.sjuhuset Åbo och Leif Stenke, Karolinska sjh Stockholm.


och sjukhuset samt ett flertal myndigheter. Mer information om CSM finns på den egna hemsidan http://www.ki.se/csm. Leif Stenke Centrum för Hematologi och Centrum för Strålningsmedicin Karolinska sjukhuset

Nätverk för forskningssjuksköterskor I OHE 2/2003 skrev forskningssjuksköterskorna på Hematologiska kliniken på Huddinge om det nystartade nätverket för forskningssköterskor inom hematologi. Gruppen har nu haft sin andra träff och tack vare det samarbete som inletts mellan gruppen och Svensk förening för hematologi kunde vårt möte hållas i samband med fortbildningsdagarna i Kalmar. Ett särskilt tack riktas till Johan Häggström i Kalmar som hjälpt till med kontakterna avseende de lokala arrangemangen och till de läkemedelsföretag som bidragit till finansieringen. Några av de punkter som avhandlades denna gång var våra arbetsförhållanden och hur vi i större utsträckning skulle kunna hjälpas åt att utarbeta hjälpmedel såsom mallar och checklistor för användning i forskningsstudier. Vi är framförallt glada för det intresse som SFH visar gruppen vilket också innebar att två representanter för styrelsen, Stig Lenhoff och Dick Stockelberg, närvarade och diskuterade hur vi kan utveckla samarbetet. Genom kontakterna med SFH kan vi öka vår kunskap i medicinska frågor och i nätverksgruppen finns mycket kompetens avseende genomförandet av kliniska prövningar som skulle kunna tas tillvara inom SFH och de diagnos- och studiegrupper som finns inom hematologin. Hanna Karlsson, Camilla Kristiansson, Elisabeth Wallhult, Forskningssjuksköterskor Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Seminarium om MPD Sahlgrenska inbjuder hematologiskt intresserade läkare till ett seminarium om myeloproliferativa sjukdomar på Hällsnäs konferensanläggning i Mölnlycke den 10/3 – 12/3 2004. Se även bilaga i detta utskick av OHE eller SFHs hemsida (www.svls.se/sektioner/he). Seminariet stöds av SFH.

Specialistexamen i Hematologi 2003 SFHs styrelse vill å föreningens vägnar gratulera följande fyra personer till godkänd specialistexamen i Hematologi under 2003: Lucia Ahlberg, Linköping, Honar Amin, Västerås, Conny Carlsson, Halmstad, Joakim Planck, Simrishamn.

Stipendier Som stipendieansvarig i föreningen uppmanar jag Er: Sök stipendier - det lönar sig! Med detta nummer av OHE bifogas annonser för resestipendier från Swedish Orphan, Pfizer, Amgen, Bristol-Meyers Squibb samt Baxter/Immuno. Dessutom får vi fortsatt stöd från Roche med två stipendier för fortbildningskursen på Hammersmith. Se respektive annons för detaljer. Sista datum för ansökan är för samtliga stipendier 04 01 15. En ansökan räcker för samtliga sökta stipendier. OBS att ansökningsblankett samt bilaga (för meritförteckning) hämtas hem från vår hemsida (www.svls.se/sektioner/he). Skriv tydligt och glöm inte att skicka ansökan + fem kopior. Lycka till! Dick Stockelberg!




Nya medlemmar

Vi har glädjen att hälsa följande nio personer välkomna som nya medlemmar respektive associerade (a) medlemmar i föreningen: Camilla Byström, Stockholm (a), Henrik Borvall, Bromma (a), Christer Cederborg, Huddinge (a), Eva Fredriksson, Stockholm (a), Nina Halle, Värmdö (a), Jan Hoffman, Hägersten (a), Anna Hugosson, Lidköping, Anders Johnsson, Motala, Eric Lindroth, Lövånger (a), Christer Mehle, Uppsala, Marianne Sahlqvist, Mölndal (a). Ansökan om medlemskap görs enklast (och numer nästan uteslutande) via föreningens hemsida http://www.svls.se/sektioner/he. Ange då din e-postadress för snabbt och kostnadseffektivt svar. Du kan också smidigt meddela adressändringar och lämna andra meddelanden via hemsidan.

Detta nummer av Oss hematologer emellan bekostas av MSD. Vi tackar vår sponsor.


2003 04