Nr 2, Juni 2003, år gång 15 Redaktör: Stig Lenhoff Hematologkliniken Universitets Sjukhuset i Lund 221 85 Lund E-post: Stig.Lenhoff@skane.se www.svls.se/sektioner/he
Oss hematologer emellan Ordförandens spalt Bästa hematologvänner, Under våren har styrelsen diskuterat och svarat på Socialstyrelsens remiss om den framtida specialistutbildningen. Det har säkert inte undgått någon att flera specialistföreningar har haft mycket synpunkter på utredningen. Frågan är inte enkel eftersom det finns flera olika aspekter att ta hänsyn till. Vad är egentligen en hematolog? Eva Hellström-Lindberg har gjort en intressant utredning på uppdrag av EHA och det framgår att en hematolog är väldigt olika saker i olika Europeiska länder. I detta sammanhang vill vi gärna gratulera Eva till valet att bli ”president elect” i EHA!! Utredningen visade att det finns i stort sätt tre olika varianter av en europeisk hematolog: den ”svenska” med en nära koppling till invärtesmedicinen, den ”brittiska” med en koppling till laboratoriemedicin och den ”tyska” med koppling till medicinsk onkologi. Trots att detta gör att det argument som främst har framförts kring förändringarna i specialistbegreppet, nämligen att förslaget skall anpassas till EU och en europeisk arbetsmarknad, har begränsad bärkraft för hematologin så valde
ändå styrelsen efter diskussioner att lämna ett positivt remissvar till förslaget. Argumenten var framför allt att kunskaper i allmän intermedicin är en omistlig del i vad en svensk hematolog behöver kunna och att den svenska organisationen av sjukvården gör att den nära kopplingen till internmedicinen bör kvarstå för att på bästa sätt gynna hematologin på olika typer av sjukhus. Om kollegor med andra europeiska utbildningar vill arbeta i Sverige så måste dispenser kunna ges i enlighet med önskemålen om en ökad rörlighet inom Europa och en fri arbetsmarknad. En annan viktig fråga som kommer upp på styrelsens timme vid fortbildningsdagarna i Kalmar är kvalitetsrevisionen. I det sammanhanget vill vi tacka Mikael Hedenus som ordförande i kvalitetsutskottet arbetat intensivt och framgångsrikt så att hematologin är en av de första verksamheter som fått klart riktlinjer och ett godkänt program för revision. Vi ser det som viktigt att detta arbete fortsätter och vi är glada att Martin Höglund accepterat att ta över från Mikael för att fortsätta och utveckla detta område.
Slutligen så är sommaren här när ni läser detta och jag vill önska alla i föreningen en trevlig sommar med några sköna veckor i hängmattan, på badstranden eller var ni nu vill tillbringa er välförtjänta ledighet. Vi ses i Kalmar! Med varma sommarhälsningar Per Ljungman
Den första skarpa medicinska kvalitetsrevisionen inom svensk hematologi Bakgrund Medicinsk kvalitetsrevision (MKR) är den medicinska professionens eget instrument för att förbättra den medicinska kvalitén. Det kan även ses som ett verktyg att hjälpa den reviderade enheten att utveckla sitt interna kvalitetsarbete. MKR går till så att två utomstående revisorer granskar själva kärnan i den medicinska verksamheten såsom diagnostik, behandling och resultat. I viss omfattning studeras även organisation, resursutnyttjande och lokaler. Grundprincipen är att kliniken (enheten) själv beställer revisionen hos Enheten för Medicinsk Kvalitetsrevision (EMK), som är ett organ bildat av Läkarförbundet och Svenska Läkarsällskapet med syfte att administrera och samordna kvalitetsrevisioner. Revisorer är erfarna läkare som genomgått särskild utbildning i medicinsk kvalitetsrevision via EMK. Svensk Förening för Hematologi beslutade redan för cirka fem år sedan att starta medicinska kvalitetsrevisioner. Förberedelsearbetet, där Michael Hedenus varit primus motor, har varit omfattande och innefattat bl.a. två pilotrevisioner. Vår ”revisionsmodell” är tilllämplig för hematologienheter vid universitetsoch länssjukhus, men förutsättningarna för MKR av länsdelssjukhus är under utredning. Föreningen har nio utbildade kvalitetsrevisorer (Magnus Adriansson, Mats Björeman, Gunnar Grimfors, Michael Hedenus, Eva HellströmLindberg, Martin Höglund, Per Hörnsten, Stig Rödjer och Ingmar Turesson). Förra hösten var det så äntligen dags för den första skarpa revisionen av en hematologisk enhet.
Revision nr 1 – från den reviderades synpunkt (Gunnar Grimfors) Den 14-15 oktober 2002 reviderades Centrum för Hematologi (CfH), KS, av de utbildade revisorerna Martin Höglund och Per Hörnsten på uppdrag av EMK och efter det att revisionen beställts av CfH. Inför revisionen fyllde medarbetare vid CfH i ett startdokument som underlag. Dessutom plockade vi fram klinikens PM, samt totalt 50 journaler (5 olika diagnoser), vilka utvalts slumpvis av revisorerna. På kliniken uppfattades besöket som spännande och trevligt. Det framkom ingen känsla av att någon rotade i våra interna affärer. I slutet på andra dagen gavs en muntlig, kortfattad rapport och en tid senare en skriftlig, utförlig. Klinikens starka sidor lyftes fram, vilket gjorde oss stolta, men även förbättringsoch utvecklingsområden. Många av revisorernas synpunkter rörde våra lokaler, vilket vi nu kan använda i våra strävanden till förbättring av dessa. Andra synpunkter rörde organisationen och klinikens IT-system för hantering av provsvar. Resultatet av revisionen används dels internt för förbättringsåtgärder, dels utåt – t.ex. vad gäller lokaler - som argument till förändringar. Att kliniken har genomgått en medicinsk kvalitetsrevision ger också en kvalitetsstämpel, som kan lyftas fram i diskussioner vid beställning av tjänster från kliniken. Revision nr 1 – från revisorernas synpunkt (Per Hörnsten, Martin Höglund) Efter att tidigare ha arbetat tillsammans med ett antal SPUR-inspektioner kände vi oss nu hedrade över förtroendet att få genomföra den första skarpa kvalitetsrevisionen inom svensk hematologi. Vi hade naturligtvis stor nytta av att två pilotrevisioner utförts och ingående diskuterats i revisorsgruppen. Trots en något sen hantering av formalia från EMK:s sida fick vi i tid de viktiga startdokumenten, innehållande basala uppgifter om verksamheten, returnerade och mycket väl ifyllda från den beställande kliniken. Verksamhetsplan och dito berättelse bifogades
även, och vi kände att vi hade en bra grund att stå på inför själva inspektionen.
(martin.hoglund@medsci.uu.se) eller från Anders Bengtsson, EMK (anders.bengtsson@slf.se).
Revisionsbedömningen grundas ju främst på intervjuer, granskning av lokaler samt journalgenomgångar med riktade frågeställningar utifrån de mallar och riktlinjer som tidigare bestämts av revisorgruppen. Allt skall rymmas inom två dagars arbete. Allt var dock väl förberett och de personer vi önskade träffa fanns till förfogande under ca en halvtimme vardera, vilket kändes ganska tillräckligt för att få en hygglig bild av verksamhetens olika delar. Dessutom kunde vi komplettera med spontana intervjuer av ytterligare medarbetare.
Utredningen om läkarnas specialistutbildning och strukturen för medicinska specialiteter.
När det gäller val av intervjuobjekt tror vi det är viktigt med en balans mellan å ena sidan nyckelpersoner med olika grader av ansvar för verksamheten, och å den andra sidan individer med visst ”utifrånperspektiv”, som t.ex. ST-läkare under randutbildning, konsulter från andra kliniker eller paramedicinsk personal. Journalgenomgångarna gick i stort sett bra, trots komplicerande faktorer i form av förekomst av både pappers- och datajournal hos de patienter som varit med några år. Den praktiska hanteringen av inspektionerna kommer säkert hela tiden att förbättras ytterligare utifrån gjorda erfarenheter. Själva revisionsrapporten skrevs utifrån förutbestämd mall och krävde som väntat stor omsorg beträffande formuleringar och omdömen. Vi bollade därför rapporten mellan oss ett flertal gånger tills vi med någorlunda gott samvete kunde leverera det färdiga dokumentet till beställaren. Sammanfattningsvis hade vi som revisorer ett mycket spännande och stimulerande uppdrag. Vi hoppas att medicinsk kvalitetsrevision inom ramen för EMK blir ett etablerat och efterfrågat kvalitetsinstrument inom svensk hematologi. Ytterligare information om medicinsk kvalitetsrevision inom hematologin kan fås av ordf. i SFH:s kvalitetsutskott, Martin Höglund
Ingen har väl undgått debatten som denna utredning har väckt. Tyvärr har denna debatt varit mycket ensidig och enbart tagit upp en del av utredningens förslag. Nedan följer huvudlinjer av förslaget. Förslaget består av två helt skilda delar. Den första handlar om specialistutbildningen. Huvudsyftet är att säkra kvaliteten i utbildningen. Ett nybildat Nationellt råd för specialistutbildningen (med företrädare från Socialstyrelsen, Läkaresällskapet, Läkarförbundet, landstingen och de privata vårdgivarna) skall medverka i utformning av målbeskrivningar, bedömningar av enskilda läkares kompetens för erhållande av specialistbeviset, verka för hög kvalitet i specialistutbildningen. Man vill att handledares och studierektorers ställning stärks. Det blir huvudmännens ansvar att alla ST-läkare har tillgång till en handledare med genomgången handledarutbildning och att det finns en heltäckande studierektorsfunktion. Man vill ha bättre kontroll av de utbildande enheter genom fastställda kriterier och regelbundna SPUR-inspektioner. Specialistutbildningen skall som idag vara målstyrd. De teoretiska momenten under utbildningen bör vara definierade i målbeskrivningen. Man föreslår att statens stöd till SK-kurser ökas successivt. Specialistbeviset utfärdas efter intyg från både verksamhetschefen och handledaren på samma sätt som idag. Man vill ha externa sakkunniga som företräder den sökta specialiteten och som bedömer de inkomna ansökningshandlingarna. Sakkunniga utses av Socialstyrelsen i samråd med Nationella rådet och på förslag från specialitetsföreningar. Obligatoriskt specialistexamen avfärdas bl a av ekonomiska skäl. Den andra delen av förslaget ägnas åt den nya indelningen av medicinska specialiteter. Det
är den här delen som vållat mycket debatt. Man vill att specialiteterna indelas i bas-, gren- och tilläggsspecialiteter. Man kan inte bli specialist i en grenspecialitet utan att först bli det i basspecialiteten. T ex blir urologi, barnkirurgi, plastikkirurgi och kärlkirugi grenspecialiteter till basspecialiteten kirurgi. Basspecialiteten internmedicin kommer att ha kardiologi, gastroenterologi, njurmedicin, endokrinologi, lungmedicin, hematologi, allergologi, reumatologi och geriatrik som grenspecialiteter. Onkologi blir en enskild basspecialitet och gyn.onkologi försvinner. Blödnings- och koagulationssjukdomar föreslås också att försvinna som specialitet. Tilläggsspecialitet kan man förvärva som tillägg till en annan specialitet. Man föreslår 2 tilläggsspecialiteter nämligen smärtlindring och akutsjukvård. Specialistutbildning i basoch grenspecialitet kan pågå parallellt. Specialitetsföreningar är en av remissinstanserna för detta förslag. I remissvaret skriver styrelsen för Svensk Förening för Hematologi att man till fullo stödjer den del av förslaget som rör specialistutbildningen. Man ifrågasätter den underordnade roll som specialistexamen har fått i förslaget. Vad det gäller den föreslagna nya specialitetsindelningen accepteras att hematologi blir en grenspecialitet till internmedicin. Föreningens åsikt har redan tidigare varit att en hematolog bör ha dubbel specialistkompetens. Det påpekas att förslaget innebär svårighet för en onkolog att skaffa sig specialistkompetens i hematologi och vice versa. Det är mycket olyckligt att blödningsoch koagulationssjukdomar försvinner som specialitet och vi föreslår att specialiteten kvarstår som tilläggsspecialitet.
till Svensk Förening för Hematologis årliga fortbildningsdagar som i år går av stapeln i Kalmar, närmare bestämt i Kalmarsalen centralt i vår vackra kuststad vid randen av Kalmarsund. Det vetenskapliga programmet kommer i år att ha tyngdpunkterna vid diagnostik och behandling av KLL samt kring de viktiga ställningstagandena vid AML. Programmet är som tidigare av brett allmänhematologiskt intresse och även amyloidos, von Willebrands sjukdom, MDS och en etisk föreläsning med diskussion kring patienter med nedsatt autonomi kommer att ingå. Torsdagskvällens bankett med dans är bokad på Kalmar slott, vilket jag hoppas skall ge en minnesvärd och spännande afton i renässans-atmosfär. På onsdagskvällen innan mötet har i år Amgen arrangerat ett symposium med inbjuden föreläsare om var stamcellsforskningen står idag. I samband med detta planeras även förtäring och en föreläsning om regalskeppet Kronan. Jag vill också uppmärksamma ST-läkare om att föreningen delar ut 6 st stipendier för forbildningsdagarna som täcker anmälningsavgift, resa och övernattning. För att få stipendium krävs att man gör en fallpresentation under fortbildningsdagarna som berör något av de aktuella områdena d v s KLL, amyloidos, von Willebrand, MDS eller AML. Ansökan om stipendium skickas till Birgitta Lauri, Medicinkliniken, Sunderbyns sjukhus, 371 80 Luleå. Ansökan skall vara inne senast 1 september.
Välkomna till Fortbildningsdagarna i Hematologi 2-3 oktober 2003 i Kalmar!
Det vetenskapliga programmet i sin helhet presenteras i det bifogade annonsbladet till OHE (med viss reservation för justeringar) och anmälan görs lämpligen via bifogad anmälningsblankett, som även kan laddas ner via föreningens hemsida (http://www.svls.se/ sektioner/he/). Av praktiska skäl ingår på denna blankett även anmälan till Amgens symposium, där en övernattning ingår.
Jag har som sekreterare i fortbildningsutskottet äran och glädjen att få inbjuda er
Våra sponsorer kommer som tidigare att ha sina utställningar i anslutning till konferensen
Richard Lerner ordförande i ST-utskottet
vilket jag hoppas skall kunna ge ett ömsesidigt utbyte. Senaste anmälningsdag är 15 september! Jag hoppas att så många som möjligt skall ha möjlighet att deltaga och att vi ses i oktober! Väl mött i Kalmar! Johan Häggström
SK-kurs ”Maligna lymfom och andra lymfoproliferativa sjukdomar” 20-23 oktober 2003 Denna SK-kurs ges på Karolinska sjukhuset, Stockholm. Kursen syftar till att ge den senaste utvecklingen inom området. Följande kommer att belysas: Principer för molekylär patologi vid hematologiska maligniteter. Molekylär bas för cellcykel och apoptos. Molekylär diagnostik av lymfoproliferativa sjukdomar. WHO klassifikationen. Detektion av MRD. Nya droger och strategier för behandling av lågmaligna lymfoproliferativa sjukdomar. Molekylär patologi och behandling vid Hodgkins’ sjukdom. Långsiktiga biverkningar vid behandling av Hodgkins’ sjukdom. Molekylärgenetik vid lymfoproliferativa sjukdomar. Chip teknologi, immunoglobulin och T-cell receptorgener vid hematologiska maligniteter. Molekylär biologi och patologi vid högmaligna B-cells lymfom. Nya behandlingar vid högmaligna B-cellslymfom. Minitransplantation vid hematologiska maligniteter. Kliniska strategier vid T-cells lymfom. Observera att kursen skall sökas centralt!
Stipendier Som stipendieansvarig i föreningen uppmanar jag Er: Sök stipendier - det lönar sig! Med detta nummer av OHE bifogas annonser för resestipendier från Janssen-Cilag, Pfizer och Wyeth-Lederle. Sista datum för ansökan är för samtliga stipendier 1/8. Använd bifogade ansökningsblankett. En ansökan räcker
för samtliga sökta stipendier. OBS att ansökningsblankett samt bilaga (för meritförteckning) även kan hämtas hem från vår hemsida www.svls.se/sektioner/he. Beslut om tilldelning av stipendier fattas vid styrelsemötet i augusti och anslås därefter på hemsidan. Endast de som tilldelas medel kommer att meddelas. Skriv tydligt och glöm inte att skicka ansökan + fem kopior. Lycka till! Dick Stockelberg
Nätverk för forskningssköterskor inom hematologi Forskningssköterskorna inom hematologi i Sverige har bildat ett nätverk. Syftet med nätverket är att underlätta kontakten mellan de olika hematologiklinikerna i Sverige och att ta lärdom av varandras arbete och erfarenheter i våra gemensamma studier. Vårt första möte ägde rum i februari 2003 på Långholmen i Stockholm. Mötet var möjligt att genomföra tack vare fi nansiering från Blodcancerföreningen och olika läkemedelsföretag. Det var ett mycket givande möte där alla berättade hur den kliniska prövningsverksamheten är uppbyggd på deras sjukhus, hur de hittar patienter som kan ingå i studier, patientinformation, vem som gör vad när en patient är med i en studie och vilka problem som finns och hur man kan lösa dem. Det gläder oss att flera läkare på våra sjukhus har visat positiv respons till bildandet av ett nätverk mellan oss forskningssköterskor och att de välkomnar ett samarbete med Svensk förening för hematologi. Charlotte Wikholm, Kirsti Niemelä, Marie Abrahamsson, Mari Svensson Forskningssköterskor Hematologiska kliniken Huddinge Universitetssjukhus
Nya medlemmar
Vi har glädjen att hälsa följande tio personer välkomna som nya medlemmar respektive associerade (a) medlemmar i föreningen: Evren Alici, Huddinge, Ulrika Blank, Lund (a), Cecilia Isaksson, Umeå, Mikael Jildenmyr, Tygelsjö (a), Helene Johansson, Göteborg (a), Ulf Klangby, Bromma (a), Kyriakos Konstantinidis, Huddinge (a), Sigurdur Yngvi Kristinsson, Stockholm, Eva Lindblad, Gävle (a), Mattias Magnusson, Lund (a), Maarit Maliniemi, Stockholm (a), Hans Meevers Scholte, Amstelveen Holland (a), Anncarin Svanberg, Uppsala (a), Christine Wennerås, Göteborg, Carina West, Trångsund (a), Eva Westergren, Gävle (a), Yvonne Wilhelmsson, Växjö (a).
Ansökan om medlemskap görs enklast (och numer nästan uteslutande) via föreningens hemsida http://www.svls.se/sektioner/he. Ange då din e-postadress för snabbt och kostnadseffektivt svar. Du kan också smidigt meddela adress änd ringar och lämna andra meddelanden via hemsidan.
Detta nummer av Oss hematologer emellan bekostas av MSD. Vi tackar vår sponsor.