Page 1

För dig som arbetar med socialt arbete

Höst 2012 nr. 19

ICDP

Vägledande samspel i familjebehandling

ETT NYTT CENTRUM FÖR LIVET Möt Nadia, Leo och Florije som gjort resan från asyllösa flyktingar till att få ett nytt liv i Sverige

ART-Utbildning

200 personer har utbildats genom behandlingshem

& HVB

FAMILJ + TEMA:

Social Workers Conference Vikten av internationella möten


Omslagsfoto:

iStockPhoto.com


IN NE HÅ LL/NU M M ER 19 LEDARE

4.

JURIDISK SPALT

5.

ICDP - VÄGLEDANDE SAMSPEL

6.

Rune Nensén Bo Hjort om aktuell socialjuridik Familjebehandling där det positiva lyfts fram

ETT NYTT CENTRUM FÖR LIVET

10.

ART - KONSTEN ATT FÖRÄNDRA

16.

SKOLTIDNING

18.

SWSD 2012

20.

Möt en familj som trotsat alla odds Utbildning för framtiden

Elevernas text och bild i tidningsprojekt Internationell socialarbetarkonferens

10.

6.

16. 20.


LED ARE /R U NE NE NS É N Segregering av barn som placeras på HVB-hem utan förälder

Rune Nensén

Föreställ er att ett barn mister sina föräldrar i en olycka och ska placeras i ett familjehem, förmodligen hos anhöriga. Tänk er att någon handläggare inom socialtjänsten skulle invända ”Det går inte. Den familjen har ju egna barn!”. Eller att samma tonåring ska byta skola och rektorn säger ”Han måste placeras i en särskild klass där det bara finns föräldralösa barn.”

Föreståndare Oasen HVB & Skola

Låter detta sannolikt? Naturligtvis inte, det vore ju närmast absurt. Tänk er att en handläggare på Socialstyrelsen säger till ett HVB-hem ”Ni får absolut inte blanda ihop ensamkommande barn med barn som har föräldrar.” Detta låter ju lika absurt, men det är faktiskt så som Socialstyrelsens praxis vid tillståndsgivning ser ut. Någon förankring i vare sig författning eller vetenskap och beprövad erfarenhet finns inte mig veterligen. Min erfarenhet av 25 års arbete med barn på HVB-hem säger mig att vid varje placering hos oss övervägs om HVB-hemmets resurser passar

4

Oasen HVB & Skola

barnets behov i alla avseenden. Vid val av fysisk placering på hemmet bör man göra en individuell bedömning och försöka få barnet att inlemmas i en trygg och trivsam gemenskap. Man blandar självfallet inte ihop en kraftigt utagerande tonåring som skulle skrämma vettet ur en ammande småbarnsförälder och hennes barn. Å andra sidan bör man undvika att utan någon rimlig anledning segregera barn placerade utan någon förälder från övriga barn. Även barn som placerats ensamma bör självfallet kunna delta i gemensamma aktiviteter som passar dem och umgås med andra barn och vuxna som de trivs med vare sig de andra barnen är tillsammans med sina föräldrar eller inte.


JU RID ISK S P AL T/B O H J O R T Socialstyrelsen och framtiden

Vi har under senare tid riktat en del kritik mot Socialstyrelsens arbetsformer när det gäller tillsyn av HVB-hemmen. I våras fick vi oväntat kraftigt medhåll i Statskontorets utredning 2012:11. Statskontoret pekar bland annat på att antalet oavgjorda ärenden har ökat från 2 400 vid årsskiftet 2009/2010 till 17 200 (!) vid årsskiftet 2011/2012 trots en 50%-ig ökning av tillsynspersonalen. Man redovisar att Socialstyrelsens chefsjurist slumpmässigt studerat 13 tillsynsärenden och funnit i tre av dessa att dokumentationen inte gav tydligt stöd för myndighetens påståenden, i två ärenden fanns tveksamma författningstolkningar, i sju av ärendena hade de kritiserade inte fått yttra sig över beslutsförslaget. I ytterligare ärenden hade fel lagrum angivits. Statskontoret rekommenderade bildandet av en renodlad tillsynsmyndighet, ett förslag som vann regeringens gillande och kommer att bli verklighet inom kort. Kommer detta att lösa problemen? Jag kan ta ett milt verkande gift på att många problem kommer att kvarstå. Den lösning som skisserats är främst en omorganisation.

Projektledning & layout sandwall.me

Man löser inte grundläggande problem avseende kompetens och förhållningssätt genom en omorganisation. Exempelvis har såväl den genomsnittliga socionomen som juristen en mycket liten del socialrätt och allmän förvaltningsrätt i sina examina rättsområden som är helt centrala vid tillsyn av socialtjänsten. Jag har själv varit huvudlärare i socialrätt vid en socialhögskola och har fått intrycket av att rättskunskapens andel av utbildningsresurser och utbildningstid genomgått en närmast anorektisk utveckling sedan slutet av 1970-talet. Handläggarna vid Socialstyrelsen har visserligen fått sju (!) dagars tillsynsutbildning, men detta är självfallet helt otillräckligt. Först med en radikal förbättring av Socialstyrelsens rekrytering och internutbildning samt en återupptagen dialog med erfarna socialarbetare i kommuner och HVB-hem kan tillsynsreformen få luft under vingarna.

Oasen HVB är medlem i Svenska Vård.

Oasen HVB är miljöcertifierat. Tryckt på miljövänligt papper.

5

Oasen HVB & Skola

Bo Hjort

Juridisk expert

Bo Hjort är VD i Infosoc Quality AB och har tidigare bland annat varit universitetslektor i socialrätt och socialkonsulent vid länsstyrelsen.

Ansvarig utgivare: Rune Nensén Tidningen Oasen Box 199, 578 24 ANEBY


ICDP

VÄGLEDANDE SAMSPEL Familjebehandling är ett område som kräver stora krav på de metoder och förhållningssätt som används. På Oasen har familjebehandlingen successivt implementerat ICDP. Det positiva står i centrum för samspelet mellan barn och förälder. Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian, iStockphotos

6

Oasen HVB & Skola


Familjebehandling är ett område som ställer stora krav på de metoder och förhållningssätt som används på behandlingshem. På familjebehandlingshemmet Oasen HVB har familjebehandlingen under några år successivt implementerat ICDP programmet. ICDP som står för International Child Development Programme. I Sverige brukar ICDP kallas för Vägledande samspel. ICDP är ett metodprogram med målet att stärka förälderns eller vårdnadshavarens bild av sitt barn. Programmet utvecklades i Norge 1985 av professorerna Karsten Rukman Hundeide och Henning Rye vid Oslo Universitet. Programmet är utformat med utgångspunkten i FNs barnkonvention. På ICDPs hemsida kan man läsa att programmet i första hand inte är skapat

för barn med problem som exempelvis inom psykiatrisk verksamhet utan är inriktat på de som har omsorgen om barnet. ICDP är en internationell stiftelse, ICDP International. I Sverige drivs programmet av stiftelsen ICDP Sweden. Styrkan i programmet är att stiftelsen utbildar de människor som är omsorgsgivare vilket garanterar en jämn kvalitet på utbildningen. I Sverige utbildar ICDP Sweden lärare, förskollärare, sjuksköterskor, psykologer, specialpedagoger, personal inom socialtjänsten och personal på behandlingshem. Utbildningen inom programmet är gedigen och består av tre nivåer där den sista nivån innebär att du själv får utbilda i ICDP. Till exempel på din egen arbetsplats. Sussanne Fornander arbetar som familjebehandlare på Oasens Familjeenhet.

7

Oasen HVB & Skola

FORTS NÄSTA SIDA:


Under ICDP-utbildningen visar Sussanne Fornander hur bilder fungerar som ett komplement i samtalet.

FORTS ICDP:

Hon är utbildad på nivå tre och utbildar nu själv Oasens personal internt. Detta har resulterat i att det på kort tid blir fler och fler med ICDP-kunnande i personalstyrkan. - Målet är att så många som möjligt av behandlingspersonalen ska ha gått nivå ett. När någon arbetar med exempelvis föräldrasamtal har de alltid nivå två, säger Sussanne.

I programmet lyfter vi fram det positiva i barnets beteende GENOMSYRAR Oasens familjebehandlare Sussanne Fornander kom i kontakt med programmet för några år sedan. Hon ser hur ICDP även fungerar som ett slags värdegrundsintrument som genomsyrar hela familjebehandlingen.

8

Oasen HVB & Skola

-I det dagliga arbetet med människor och familjer blir ICDP ett värdegrundstänkande. I behandlingsverksamheten så sammanfattas människosynen på ett bra sätt genom ICDP. POSITIVT GENOMSLAG På Oasen kommer de familjer som har frågor eller problematik kring samspel in i ICDP. Målet är att få föräldrarna att se på sina barn med nya ögon. I programmet lyfter man fram det positiva i barnets beteende och relation. -Många föräldrar som kommer till oss har dåliga erfarenheter av hur deras barn uppfattas av människor runt omkring familjen. Föräldrarna har fått höra så många olika negativa beskrivningar av sina barn. Eftersom den sociala situationen lätt gör att barnet blir utåtagerande får föräldrarna ofta höra problematiken om deras barn. ”Barnet fungerar inte i skolan, det är


stökigt i affären, barnet gör fel här och fel där.” Denna negativa bild fastnar till slut hos föräldrarna som får svårt att se de positiva sidorna hos barnet, säger Sussanne.

1. Den emotionella dialogen Visa att du tycker om ditt barn (1) Följ barnets initiativ (2) Intim dialog (3) Ge erkännande (4)

ICDP-behandlingen bryter det 2. Den meningsskapande dialogen negativa och visar på allt det Gemensam uppmärksamhet (5) positiva som fungerar. I samtal Ge mening (6) diskuterar föräldrarna och familjeUtvidga, ge förklaringar (7) behandlare föräldrarollen och vad som fungerar. Men det handlar 3. Den reglerande dialogen inte om gränssättning som man Planlägga steg för steg (8a) lätt kan tro. Anpassa stödet istället för att gradera stöd (8b) -Många delar av behandling går ut på att gränssätta men här är Reglera situationer med fasta rutiner (8c) ICDP annorlunda. Många föräldPositiv gränssättning (8d) rar är faktiskt rätt duktiga på att säga ”du får inte” och ”sluta”. Man behöver naturligtvis gränssättningen men vi vill ge dem ett större register att bemöta barnen med. Vi ger en utökad vägledning. BERÄTTANDE MÖTEN När en familj kommer till Oasen ser familjebehandlaren till familjens situation. I starten av programmet träffas ICDPvägledaren/familjebehandlaren och föräldrarna. Här får föräldrarna svara på frågor kring hur de ser på sitt barn, vad barnet betyder för dem. -I ICDP arbetar vi kring totalt åtta olika teman. I snitt burkar familjen träffa ICDPvägledaren fem till sex gånger under behandlingen. Varje gång arbetar vi med material och kompletterar gärna med fotografi och bilder. I den dagliga verksamheten för behandlingspersonal alltid daganteckningar som används för att få en så bra bild som möjligt. Efter varje ICDPsamtal så skattar föräldrarna utvecklingen tillsammans med vägledaren, säger Sussanne. EN DEL AV HELHETEN ICDP är inte en komplett behandlingsform. Oasen har fler alternativ beroende på familjens behov, vilket Sussanne understryker: -Allt beror på typen av familjeproblematik, säger hon. Är barnet nyfött eller upp till skolåldern tycker jag att ICDP är perfekt.

Vi vill ge föräldrarna ett större register att bemöta barnen med. Om barnet är äldre använder vi ART och Familje-ART. Ett exempel skulle kunna vara en familj med en sjuåring som har både problematik inom anknytning och beteende. Då blir det både ICDP och ART. VERKLIGHETEN VISAR Att ICDP ger familjerna nya verktyg och nycklar är Sussanne övertygad om. - Jag minns en familj som bodde på Oasen med en son på två och ett halvt år. När familjen kom till oss var mannen i familjens ton aggressiv mot sonen. Jag bad deras fadder ta kort i den dagliga verksamheten på sådant som var positivt. Små ljusglimtar helt enkelt. Jag tog fram fotografierna vid våra samtal och visade mannen det positiva. Efter ett tag vände det. Han blev mjukare i tonen och relationen till sonen var en helt annan när de åkte. ICDP var en stor hjälp i behandlingsarbetet med den familjen, säger Sussanne.

9

Oasen HVB & Skola

En översikt av de olika delarna i ICDP

Tre dialoger, åtta samspelsteman


ETT NYTT CENTRUM FÖR LIVET Text: Garbis Sarafian & Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian, Graphic River & iStockphotos

Paret Leo och Nadja träffades första gången som barn under brinnande krig. Efter att blivit grundlurade på sin utlovade flyktresa till Tyskland hamnade de slutligen på Oasen under en tid när familjen var i totalt kaos. - Oasen var bra för oss, vi fick den hjälp vi behövde säger Leo, pappan i familjen.


Jag träffar Leo och Nadia i deras enkla men välskötta lägenhet i en ort på småländska höglandet. Nadia ställer fram kaffe och lilla Florije 3 år tittar nyfiket på mig. Paret är i 30-årsåldern och är till en början reserverade trots att vi setts dagligen under de två år de bodde på Oasen. De vill under skyddade namn ställa upp på en intervju. Lägenheten är relativt enkelt inredd men mycket välskött. I vardagsrummet står en stor soffgrupp. - Jag köpte hela soffgruppen för 1 500 kronor på Blocket säger Leo stolt och spricker upp i ett leende. Familjen har nyligen fått uppehållstillstånd i Sverige efter att tidigare fått avslag. Efter det positiva beskedet har den lilla familjen bosatt sig på småländska höglandet och börjat sin anpassning till det svenska samhället. Florije springer runt och visar mig alla sina nallar. Flickan går på förskola och börjar lära sig svenska

12

Oasen HVB & Skola

bra. Allt verkar idylliskt. Men det har inte alltid varit så i denna familj. MÖTTES SOM BARN När Leo och Nadia träffades första gången var det som barn och under brinnande krig. Deras familjer bodde i ett omtvistat gränsområde på Balkan. Familjerna umgicks och var vänner sedan länge. När hårda strider bröt ut hamnade de mitt i skottlinjen. Nadias gravida mamma och hennes pappa dödades och vid endast 5 års ålder stod hon därför helt ensam i livet. - Vår familj tog hand om henne, säger Leo


Jag sålde guld och smycken och lånade av bekanta för att få ihop pengarna. Mannen ordnade pass och papper åt oss så vi skulle kunna ta oss dit. Vi tyckte vi kunde lita på honom för han var ju ändå en landsman.

eftertänksamt och nickar åt Nadias håll. Leo står för det mesta av kommunikationen under intervjun. Nadia säger inte så mycket men nickar instämmande. Jag får uppfattningen att hon förstår mer av det svenska språket än man kan tro. Nadia och Leo växte sedan upp tillsammans i Leos familj och en dag när de två vuxit upp föreslog Leos mor att de kunde gifta sig.  - Det gjorde vi säger Leo lakoniskt. GRUNDLURADE Paret flydde Balkan och bosatte sig i Bulgarien samtidigt som Nadias psykiska hälsa försämrades. Leo försörjde familjen som byggjobbare. - Vår situation i Bulgarien blev mycket svår förklarar Leo. Tiden i landet blev inte som de tänkt sig. Nadia fick allt svårare psykiska problem och den hjälp hon behövde fanns inte att få som flykting i Bulgarien.  - Vi ville till ett annat land och hörde att Tyskland var bra, berättar Leo. Vi träffade en landsman som sa att han kunde hjälpa oss att komma till Tyskland illegalt. Det

skulle kosta 10 000 dollar. Leo fortsätter: - Jag sålde guld och smycken och lånade av bekanta för att få ihop pengarna. Mannen ordnade pass och papper åt oss så att vi skulle kunna ta oss dit. Vi tyckte vi kunde lita på honom för han var ju ändå en landsman. Vägen skulle gå via Sverige, men när paret anlände utfattiga till Malmö för vidare färd mot Tyskland var mannen som bortblåst. Efter att fruktlöst ha sökt honom i närmare en veckas tid insåg Leo att de hade blivit lurade. - Jag gick till en taxichaufför och frågade om jag fick låna hans telefon för att ringa efter hjälp hos kommunen, vi hade ju ingenting… Efter en tid i Malmö kom de till Mariannelund och fick boende på en flyktingförläggning. Situationen blev nu allt svårare på flera sätt.  Nadia var gravid och i allt sämre psykiskt skick. Det var ingen bra kombination. Förläggningen hade begränsade möjligheter och någon tipsade om att Oasen

13

Oasen HVB & Skola

FORTS NÄSTA SIDA:


Vi ska börja lära oss svenska snart och sen ska Florije gå i skolan. Vi vill också lära känna lite nya vänner.


FORTS FAMILJ:

kunde vara ett bra alternativ. Med en vecka kvar av sin graviditet kom familjen till Oasen i Aneby där man stannade i två år. - Vi fick verkligen bra hjälp på Oasen, man tog hand om oss, säger Leo med eftertryck. Det är ingen tvekan om att han är tacksam. - Det var mycket bra på Oasen, alla hjälpte oss på många sätt. Min fru är frisk nu, hon fick hjälp på sjukhuset och på Oasen. Jag är mycket tacksam. Lilla Florije föddes i Eksjö en varm sommarkväll. När barnet var fött låg ansvaret för det lilla barnet helt på honom. Nadia var inskriven på psykiatrisk avdelning och för stunden helt oförmögen att ta hand om sin dotter. Utan avlastning och stöd av personal på Oasen hade det inte fungerat.

FRAMTIDEN När jag frågar familjen vad de gör om fem år tystnar de för ett tag. I ljuset av de senaste årens händelser verkar det vara en för lång tidsrymd att greppa. - Vi ska börja lära oss svenska snart och sen ska Florije gå i skolan, säger de eftertänksamt. Vi vill också lära känna lite nya vänner. Frågor om framtida sysselsättningen har de inget direkt svar på. Intervjun är slut och jag reser mig för att gå men innan jag går får jag en kram av lilla Florije. - Hej dååå! ropar hon oavbrutet. - Vi kanske ses, tänker jag.

Reflektioner: Oasens Familjebehandlare När familjen kom till oss på Oasen befann de sig verkligen i kris. Familjen kom direkt från BB där Florije hade fötts. Arbetet började med att få balans i basala rutiner som mat och sömn. Allt var fokuserat på att få dem att kunna landa. Struktur och rutin var nödvändigt för att de skulle kunna hantera deras pressade livssituation. En stor del av tiden gick åt att hjälpa familjen i asylprocessen. Asylärenden är något vi har stor erfarenhet av på Oasen och som vi under

åren kunnat hjälpa många människor med. I detta fall hade familjen en advokat vi inte ansåg var engagerad i familjen. Vi såg till att de fick byta advokat. Dessutom kunde vi påverka så att de fick en muntlig förhandling i migrationsdomstolen. Efter två månader blev mamman sämre. Vi arbetade tillsammans med psykiatrin. När vi såg att mamman blev suicidal lades hon in. Vi arbetade samtidigt med pappan genom Vägledande samspel. Detta var deras första barn

och han kände sig osäker i föräldrarollen. Mamman ville inte knyta an till barnet vilket ökade pressen på pappan. En ljusglimt jag kommer ihåg var när Florije hade sitt tvåårskalas. Familjen bodde då i en av våra lägenheter. När personal kom förbi för att gratta sprang Florije och mötte dem med en kram. Allt det tråkiga fick under ett födelsedagskalas försvinna. Det känns så skönt att det mitt i djupaste kris får komma stunder och avbrott när det kan få vara fest och någon slags glädje.

NAMN

Sussanne Fornander YRKE

Familjebehandlare på Oasen HVB & Skola UTBILDNING

Socionom, ICDP Nivå 3 LÄS MER

oasen.com

15

Oasen HVB & Skola


ART Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian, iStockphotos

Metoden som förändrar beteenden hos människor. Möt ett behandlingshem som idag har utbildat nära 200 personer i ART.

ART eller Aggression Replacement Training är en grundsten för behandlingsverksamheten på många av landets HVB-hem. Metoden är multimodal och består av tre delar. Ilskekontroll, sociala färdigheter och moralträning. Dessa tre delar som är grunden i ART brukar kallas för bas-ART. Metoden har sitt ursprung i Kognitiv Beteendeterapi, KBT. Idén i KBT är att människans negativa och destruktiva beteende går att förändra till någonting positivt genom människans egen handlingsförmåga. På Oasen har ART varit en del av verksamheten i nära 15 år. Behandlingshemmet tog in ART på ett tidigt stadium när metodens grundare, den nu framlidne Dr. Arnold P. Goldstein, var som mest aktiv. Detta har inneburit många fördelar. En stor del av personalgruppen har ART-utbildning och Oasen har även översatt och

16

Oasen HVB & Skola

gett ut ART-litteratur i Sverige. Oasen har sedan början av 2000-talet utbildat både externa aktörer såväl som egen personal i metoden. När vi träffar Oasens metodutvecklare, Nikolai Hamstein, räknar han snabbt efter och säger: -Nu borde vi ha utbildat runt 200 personer i ART genom Oasen. Det är klart att det genomsyrar vår verksamhet. Vi är verkligen ett ART-center i Sverige. Under 2012 och kommande år pågår en stor internutbildning. Vi träffar Nikolai som sitter med ART-utbildningens andra delmoment. Hur kommer det sig att ni valde ART som en av era behandlingsformer? Nikolai: ART fyllde ett tomrum bland våra metoder. ART gav verktyg för att ta hand


om beteendeproblem på ett praktiskt och välfungerande sätt. Vi såg att den då rådande terapiformen att samtala sig till förändring var långt ifrån tillräcklig. Samtal kan absolut hjälpa men det måste till en praktisk rörelse i och av människan. Här blir ART ett viktigt verktyg till nystart för barn och familjer. Ni säger att ART genomsyrar verksamheten. Hur kan man se detta? N: Det bästa sättet att se det är när man tittar på våra dagsscheman. Vi insåg tidigt att de barn och ungdomar som fanns hos oss behövde ART som ramverk under hela dygnet. Vi startade därför en egen skolverksamhet för att bättre kunna följa upp och stötta våra inskrivna barn. Detta innebär praktiskt att ART ligger schemalagt tisdag, onsdag, torsdag samt lördag eller söndag. Om det inte är skoltermin så fortskrider arbetet ute på våra enheter. Vi lever och andas ART helt enkelt, ha ha. Varför har ni valt att ha ART under skoltid? N: Vi såg att barnen var som mest koncentrerade under förmiddagar när de befann sig i skolan. Dessutom är ART-manualen uppbyggd genom lektioner. Skolmiljön passade då perfekt. Det blev en win-win. Vi kunde erbjuda en heltäckande vård och våra barn och ungdomar fick ett konsekvent dygn utan avbrott i vården. Detta med integrerad skola går det inte nog att understryka vikten av. Det är hela skillnaden mellan att nå fram eller inte. Detta kräver då att personalen kan ART? N: Precis! Vår ambition är att personalen som håller i ART-undervisning ska vara adekvat utbildade ART-instruktörer och att all behandlingspersonal ska få intern utbildning inom alla grunder i ART. Alla

1. 2.

1. ART Master Trainer, Jimmy Henriksson talar om ART i skolmiljö. 2. Metodutvecklare och ART Master Trainer, Nikolai Hamstein, går igenom kursens upplägg.

som börjar hos oss får ett exemplar av ART-boken som de måste läsa igenom. Om du fortsätter att arbeta för oss så har du med största sannolikhet en ART-tränarutbildning inom en treårscykel. Lyckas ni leva upp till ambitionerna? N: Ja, det måste jag säga. Det är inte enkelt utan kräver stora resurser. Men det är också ett medvetet val som vi gör. En behandlingsform som ART måste vara totalt närvarande för att få genomslag. Och just genomslag hos våra klienter är något vi ser dagligen. Hur stor del av personalen är utbildad i ART? N: Idag är 20 personal färdiga ART-instruktörer. Tre stycken är ART Master Trainers, vilket är nivån du bör ha för att kunna utbilda egna ART-instruktörer. Efter vår nuvarande storsatsning kommer vi under 2013 vara uppe i 40 ART-instruktörer. Något jag vågar påstå är helt unikt i Sverige.

SNABBFAKTA ART METOD Metoden bygger på KBT, Kognitiv Beteendeterapi. FRÅN Ursprungligen utvecklad i USA av Dr. Arnold P. Goldstein. Har använts i Sverige sedan 1996. BAS-ART Ilskekontroll Moralträning Social färdighetsträning LITTERATUR ART ISBN: 9789185353019

PREPAREPROGRAMMET ISBN: 9789185353026

PEACE4KIDS

ISBN: 9789185353033

UTBILDNING oasen.com ART I SVERIGE swe-art.se LÄS MER PÅ oasen.com

17

Oasen HVB & Skola


Skoltidning Under våren gjorde Oasens skola en egen tidning. Ett projekt kring kultur, svenska och bild. Text: Elever på Oasen Skola & Jonas Sandwall Bild: Elever på Oasen Skola

Helén Nensén är rektor på Oasens skola. Tidigt under våren fick hon en idé att göra ett spännande och stort tidningsprojekt med eleverna. En tidning förenar språk och bild på ett bra sätt menar Helén. Dessutom lär sig skolbarnen hur en tidning fungerar på riktigt. -Vi satte ihop redaktionsgrupper, bildredaktörer och alla barn var journalister, berättar Helén Nensén.

När det var dags för skolavslutning fick alla barn och föräldrar var sitt tryckt exemplar av skolans nya tidning. Något som betydde mycket för eleverna på Oasens skola. -Vi såg hur det lyfte elever språkligt och stärkte självkänslan vilket är extra givande, säger Helén.

+

Intervjue r: Dead By A Matgläd pril je

Oasens skola Idrott & hälsa Roliga g arv

ket Och myc

Tenhults Naturbruksgymnasium ELEVARTIKEL!

I ladugården På Tenhults gymnasium finns två ladugårdar. En ungdjursladugård och en mjölkladugård. På gården har de två maskiner, en Fiat med frontlastare och en teleskopslastare. Det finns också en gödselbrunn. I maskincentrum I maskincentrum har de en Lamborghinitraktor, en Fiat, en John Deere, en Class Arion, en Volvo bm, en Valtra och en Valmet.

18

Oasen HVB & Skola

Kosläppet Kosläpp är när bönderna släpper ut sina kor på sommarbete. Kosläpp sker på våren, när vädret tillåter, och är en fantastisk upplevelse för oss människor att bevittna. Och en riktig fest för korna!


Nummer

t mer...

1

Här är en bild på Åsens by och hur landskapet ser ut i reservatet.

Kulturlandskapet Åsens by är ett reservat sedan år 1994. Det är ett ständigt arbete med att återskapa betesmark, äng och åker. Med reservat menas att man vill behålla hur naturen en gång har varit inom ett speciellt område. På Åsens by finns det äldre sorter av vårvete, svarthavre, höstråg med allmogeogräs, midsommarråg, korn och spånadslin. Enbart naturgödsel används på Åsens by. De använder moderna jordbruksredskap men eftersom årstiderna gör att olika arbetssätt används, visas olika brukningsmetoder och arbetssätt. Exempelvis används

arbetshästar och hästdragna redskap emellanåt. Ett par namn på arbetshästarna är Dolly och Lucky. Det är fint med alla ladugårdar och hus som finns i naturen på Åsens by. En del människor tycker till och med att det är så pass fint att de vill ha dop och bröllop ute i detta kulturlandskap som finns här ute.

Ro liga ga rv!

ELEVARTIKEL!

ELEVARTIKEL!

Det var en gång två bröder som hette Oliver och Orvar. De skulle handla på Ica nära. Då sa Orvar: -Ska vi köpa oliver, Oliver? En norrman skulle hoppa ut från ett flygplan. En kamrat hindrade honom och sa: -Tokstolle, du måste ju använda fallskärm! -Måste jag? -Ja, det regnar ju! Det var en gång en familj som Inge, Inga och ingen ingick i. En dag ringde de på dörren då sa Inga: -Hej!

19

Oasen HVB & Skola


1.

2.

Internationell Samverkan

OBS! Vi har helt nytt adressregister och ber dig kontrollera att adressen stämmer. Om inte maila oss på info@oasen.com.

3.

Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian, iStockphotos

Under juli månad arrangerades den globala konferensen Social Work Social Development - SWSD 2012. Huvudarrangör var International Federation of Social Workers, IFSW, en yrkesorganisation med stor genomslagskraft och tydliga kontakter inom stora nätverk som exempelvis FN. Från Oasen fanns Garbis Sarafian, administrativ samordnare, på plats. Han menar att det var en stor möjlighet för Oasen att presentera sig för en bred internationell publik. - Vi har ända sedan starten 1991 försökt hålla oss uppdaterade på internationell forskning inom det sociala området, säger Garbis.

1. Gäster i Oasens monter 2.. Garbis Sarafian i Oasens monter

Genom ART-metoden som vi var med och introducerade i Sverige 1997 har vi under åren arbetat mycket internationellt och för oss är det viktigt att ha ett öra mot marken för att se vad som händer i ett globalt perspektiv, fortsätter Garbis.

En bredd av människor Totalt 2500 personer från hela världen var på plats och bland talare, besökare och utställare fanns representanter från universitet, fackförbund, frivilligorganisationer,

behandlingshem, myndigheter mm. - Det fanns en akademisk tyngd men även många praktiska goda exempel på konferensen säger Garbis. - Detta var en konferens som jag tror gjorde deltagarna både ödmjuka och laddade inför framtiden, avslutar han.

SWSD KEYNOTES!

Gå in på swsd2012.creo.tv med intressanta så hittar du alla keynotes s Rosling! världsnamn som bl a Han

VÄLKOMMEN TILL OASEN HVB & SKOLA Tidningen Oasen drivs av Oasen HVB & Skola. Vi är ett hem för utredning och behandling med över 20 års erfarenhet. Vi tar emot både familjer och barn för planerade och akuta placeringar enligt SoL & LVU. Vi erbjuder ett komplett team med socionomer, psykologer, läkare med specialistkompetens i psykiatri, sjuksköterskor, pedagoger, metodutvecklare och behandlingspersonal. Vården har KBT som grund. ART, Aggression Replacement Training, PEACE4Kids, PREPARE, BBIC, ICDP och MI är några av våra behandlingsmetoder och förhållningssätt.

la ter & sko Våra enhe

d barn i Familjer me 6 år. åldern 0-1 SoL & LVU

7-16 år. Barn i åldern SoL & LVU

s: mh ete n finn I sko lve rksa lass - Förskolek kola Grundsärs & a kol - Grunds

oasen.com

Tidningen Oasen nr 19  

Tidningen Oasen är till för dig som arbetar inom socialt arbete.

Advertisement