Issuu on Google+

20 ÅR Barnhemmet Oasen 1991 - 2011

Utgåva 16 En tidning från Barnhemmet Oasen för dig som arbetar med socialt arbete

2011

20 ÅR Barnhemmet Oasen 1991 - 2011

Eva Feindler

TIDSLINJE

T a l a r e

I C A R T

TAME

•Händelserna år •Bilderna

2 0 1 1

Teen Anger Management Education

ICART 2011 Årets höjdpunkt för sociala sektorn!

+

GÖTEBORG

23-25/8

SKOLA PÅ HVB-HEM Vikten av integrerad skola

FRÅN VISION TILL VERKLIGHET Oasens grundare Rune Nensén om att följa drömmen


L E D A R E/ R UNE NENSÉN Det var bättre förr... Vår allmänna uppfattning är att tillsynsverksamheten gentemot HVB-hemmen historiskt sett har varit av god klass – kompetenta tjänstemän och insiktsfulla frågor. Efter att tillsynsverksamheten övergått till Socialstyrelsen börjar vi dock skönja att samma tjänstemän tvingas in i tillsynsstrukturer som förmodligen upplevs som frustrerande för båda parter. Socialstyrelsen har exempelvis valt att påtagligt minska sin kunskapsåterföring till HVB-hemmet med hänvisning till att man riskerar att binda upp sig i tillsyns- och tillståndsverksamheten – vilket förefaller vara en överdriven ängslan. En av våra medarbetare ringde nyligen till Socialstyrelsen centralt och frågade ”Finns det några forsknings­rapporter i denna fråga?” och fick svaret ”Det får ni leta efter själva!” Reglerna i 4 § förvaltningslagen om myndigheternas serviceplikt förefaller något nedtonade i Social­styrelsens framtidsstrategi… Socialstyrelsen har även av svårförståeliga skäl valt att avskilja tillstånds­verksamheten från tillsynsverksam­heten. Enligt vår uppfattning kan detta medföra en kompetensförtunning på tillståndssidan. HVB-hem är en synnerligen

komplex verksamhet – beteendevetenskapligt, juridiskt, organisatoriskt, personal­mässigt och ekonomiskt. Den största källan till kunskap och kompetens är just praktisk erfarenhet av tillsynsarbete i allmänhet och kunskap om det enskilda HVB-hemmet och den specifika målgruppen i synnerhet. Socialstyrelsens ställningstagande leder gärna tanken till att man betraktar tillståndsverksamheten som en mindre kvalificerad verksamhet som inte behöver annan kunskapstillförsel än den allmänt hållna lagtexten och kortfattade förarbetsuttalanden. När man integrerar många länsstyrelses till en enda myndighet är det naturligt att man strävar efter en enhetlig tillsynsverksamhet. I denna strävan har Socialstyrelsen enligt vår uppfattning åstadkommit en ökad fyrkantighet och en mindre optimal målfokusering. Man fokuserar mer på formalia snarare än vårdinnehåll. Långtgående krav på målgrupp­separation (t ex avseende barn med eller utan föräldrar) som inte har något stöd i vetenskaplig forskning. Intervjutekniken är numera så standardiserad att det blir svårare att anpassa den enskilda intervjun till barn med skilda typer av neuropsykiatrisk problematik.

Rune Nensén Styrelseordförande

JURIDISK SPALT / B O H J O R T Lök på laxen Med tanke på Runes ledare ovan finns det en viss risk för att vi båda framstår griniga gamla gubbar om även jag recenserar Socialstyrelsen, men jag tar chansen att lägga litet lök på laxen J. Den 1 juli 2011 sker ändringar avseende de regler som populärt brukar benämnas ”lex Sarah” men som egentligen återfinns i socialtjänstlagen och LSS. Liknande regler för hälso- och sjukvård - ”lex Maria” - finns i den nya patientsäkerhetslagen. Ändringar innebär bland annat att anställdas m fl rapporteringsskyldighet till sin ledning avseende missförhållanden (eller en påtaglig risk för missförhållanden) utökas till att även omfatta individ- och familjeomsorgen. Det behövs numera inte att ett allvarligt missförhållande föreligger utan det räcker med ett missförhållande. När det gäller ledningens skyldighet att göra vidareanmälan till tillsyns-

myndigheten krävs dock ett allvarligt missförhållande. Ändringarna berör även HVB-hemmen. Vad är då ett ”missförhållande”? I förarbetena till lagändringarna (prop 2009/10:131 s 31) får man inte några direkta svar utan regeringen överlämnar till Socialstyrelsen ”att i föreskrifter, allmänna råd eller handbok närmare precisera vad som avses med begreppen missförhållande, påtaglig risk för missförhållande samt allvarligt missförhållande”. Man skulle då kunna förvänta att Socialstyrelsen gav detta uppdrag hög prioritet och i god tid innan halvårsskiftet kom med någon vägledning i frågan. Vad jag erfarit väntas sådan vägledning dock inte komma ut förrän en bra bit efter lagändringarnas ikraftträdande. Undrar om jag borde rapportera detta missförhållande någonstans…

INNEHÅLL/NUM M E R 1 6

2

3.

FRÅN VISION TILL VERKLIGHET

4.

TIDSLINJE OASEN 20 år

6.

SKOLA PÅ HVB-HEM

6.

MÖTE REKTORER

7.

TAME:

8.

ICART INTERNATIONELL KONFERENS

Bo Hjort Juridisk expert Bo Hjort är VD i Infosoc Quality AB och har tidigare bland annat varit universitetslektor i socialrätt och socialkonsulent vid länsstyrelsen. Vill du ställa en fråga? E-posta till bo.hjort@infosoc.se. Frågeställaren anonymiseras i de fall frågan publiceras i tidningen.

4

7

Rune Nensén om att bygga en HVB-verksamhet

Upplev Oasens milstolpar

Vi ser på vikten av en integrerad skola

6

Vi träffar rektorerna på Oasens skola

3 8

TEEN ANGER MAGAGEMENT EDUCATION Dr Eva Feindler om att möta aggressiva ungdomar

Årets ART-konferens hålls i Göteborg

Omslagsbilder: Garbis H. Sarafian & iStockphotos

Oasen 20 år 1991-2011 www.oasen.com


Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian & iStockPhoto

20 ÅR Barnhemmet Oase n 1991 - 2011

FRÅN VISION till VERKLIGHET I år firar Barnhemmet Oasen 20 år. I en personlig intervju möter vi grundaren och socionomen Rune Nensén som berättar om resan. Berätta om din bakgrund. Hur kom du in på socionombanan? - Under gymnasietiden i Sundsvall fick jag allt mer ett intresse att engagera mig i arbete med barn och ungdomar. Det blev så småningom en självklar väg att fortsätta på. Innan jag sökte in till socionomprogrammet hade jag en tid både utbildat mig för och arbetat inom sjukhuskyrkan både i Sverige och England. Mina handledare i London var bland annat utbildade psykoterapeuter med lång erfarenhet av arbete med människor i kris. Under ett halvår arbetade jag på St Joseph´s Hospice i London, det hospice som under Cicely Saunders ledning grundande Hospice Rörelsen, en vårdmodell av cancerpatienter i livets slutskede, som även senare implementerats i Sverige vid olika sjukhus. Arbetet med människor i kris och i livets slutskede i kombination med socionomutbildningen blev en lärorik erfarenhet som lade grunden till mitt arbete både på socialbyrå och senare i privat vård. Var hamnade du efter utbildningen? - Jag arbetade först i Eksjö som socialsekreterare. Sedan kom jag till Vetlanda där jag erbjöds tjänsten som förste socialsekreterare och sedan avdelningschef. Efter några år ringde en kollega från något som då kallades för socialförvaltningens stab i Jönköping. Staben skötte de olika ”program” som fanns för barn-, äldre- och individomsorgen. Jag arbetade som utredare och programsamordnare under socialdirektören och hade kring 100-talet socialsekreterare att ansvara för. Det var en spännande och lärorik tid. Hur kom idén till dig om att starta ett privat HVB-hem? - Jag trivdes med jobbet som övergripande ansvarig för individ- och familjeomsorgen men kände att jag mer och mer blev en bricka i ett spel som inte egentligen åstadkom särskilt mycket för enskilda människor. Politiker kom oförberedda till socialnämnden trots att man haft en vecka på sig att läsa utredningar och sätta sig in i ärenden som man skulle fatta beslut kring. Det blev nog droppen som fick bägaren att rinna över. Jag började fundera över framtiden och vad jag skulle ägna mig åt de närmaste 10 åren. Jag visste ju att det fanns ett behov av bra institutionsplatser. På väg hem från jobbet till Aneby där jag då bodde kom

idén om ett utredningshem med inriktining på barn och familjer och på den vägen är det. Hur var känslan att släppa allt och börja om? - Det är klart att det var delade känslor. Jag kände att min framtid skulle ägnas åt något meningsfullt men det var samtidigt nervöst. Detta var 1990 och jag var tvungen att ta stora lån. Men jag tog klivet och vi började bygga samma år. Öppningen var planerad till september 1991. När jag samma år var på semester med familjen slog mig tanken; Vad händer om telefonen inte ringer? Några månader senare fick jag svaret. Första veckan fylldes åtta platser av tretton. Veckan efter var det fullt. Förutom några svackor under lågkonjunkturer så har det fortsatt så. Vad är det som är unikt med Oasen? - Att möta människor i utrednings och behandlingsarbete utifrån ett helhetsperspektiv där vi sätter barn och familjer i centrum och samtidigt erbjuder i förekommande fall både förskola, skola och särskola. Detta har varit och är den grundläggande tanken med Oasen. I praktiken genomförs arbetet i team där alla arbetar tillsammans; socionomer, psykologer, läkare med specialistkompetens i barn- och vuxenpsykiatri, sjuksköterskor, pedagoger och behandlingspersonal. Några år in i verksamheten så startade förskolan. Nu finns även grundskola. Har detta varit en medveten strategi? - Det föll sig nog rätt naturligt. Förskolan startades när vi såg ett behov av att strukturera dagarna för de mindre barnen. När antalet växte blev det svårare för en del barn med stora egna behov att fungera tillsammans med alla familjer som var inskrivna. Vi bestämde oss då för att köpa gården Karlsborg strax utanför Aneby. Här startade det som idag kallas för Barnenheten. På Barnenheten byggde vi också grundskolan som idag även inkluderar en grundsärskola. Finns det fördelar med att ha egen skola? - Absolut! Detta var också den rätta vägen för oss. Vi ansåg att barnen måste få en ordnad skolgång. Många barn som kommer till oss har inte gått i skolan på flera år vilket ställer höga krav på oss som vårdgivare. Genom en helt integrerad skola som är godkänd av skolverket kan vi möta detta behov.

Oasen 20 år 1991-2011 www.oasen.com

Vad har varit den största utmaningen? - Jag är nog glad att jag inte visste allt i förväg. Den största utmaningen är och förblir att hitta bra och kompetent personal. Personalen är

Den grundläggande tanken med Oasen är att möta människor i utredningsoch behandlingsarbete utifrån ett helhetsperspektiv där vi sätter barn och familjer i centrum. Oasens största tillgång. Under åren har vi fått både ris och ros i media. Det är nästan alltid så att man aldrig, som i idrottsreportage, redovisar vad det är som händer utan väljer ut enskildheter och gör det till en sanning. I själva verket blir den typen av journalistik i socialtjänstsammanhang mycket oseriös. En annan utmaning har varit Migrationsverket. Jag är efter mer än 20 år i socialtjänstsammanhang förvånad över att enskilda ärenden kan hanteras så inhumant och ovärdigt. Det räcker ju inte att byta namn från Invandrarverket till Migrationsverket. Det behövs genomgripande organisationsförändringar och möjligen tillsättning av kompetent personal för att åstadkomma en varaktig förändring. Det är inte rimligt att avvisa människor när dom varit uppemot 5 år i Sverige och hunnit anpassa sig till våra förhållanden.

Metodutveckling och internationellt arbete ser ut att vara viktiga delar i verksamheten? - Ja, Oasen har varit med och lanserat behandlingsmetoden Aggression Replacement Training, ART, i Sverige. Jag mötte metodens grundare, Arnold P. Goldstein på en konferens i Stockholm 1997. Från dess fram till Arnolds bortgång arbetade vi mycket tillsammans. Oasen har också deltagit i många internationella metodkonferenser och samarbetat med människor som Dr. Eva Feindler och Dr. Sara Salmon. Vi har även lanserat ART-programmen PREPARE och PEACE4Kids i Sverige. Det är vi naturligtvis stolta över. Nu har det gått 20 år. Hur ser framtiden ut? Jag citerar gärna Ingvar Kamprad som svar på på den frågan: ”Underbara framtid - det mesta är ogjort”!

3


ART-boken

Oasen översätter och ger ut ARTboken på svenska i juni 2000. I dagsläget har boken tryckts i hela fem upplagor och ART-metoden är spridd över hela världen!

Öppning

De första grävskopetagen tas till det som nu är familjeenheten. Kommunalrådet Göran Äng klipper bandet. Oasen börjar att marknadsföras.

Checklista för komplett team

Familjeenheten

Oasen startar sin familjeenhet med 12 platser. 12 personer anställs på enheten. Familjeenheten ligger i utkanten av Aneby samhälle.

Föreståndare Socionomer Läkare med specialistkompetens i psykiatri Psykologer

Fakta Familjeenheten 2011

Sjuksköterskor

Målgrupp: Barn i åldern 0-16 år med sina familjer, samt blivande föräldrar. Antal platser: 37. Upptagningsområde: Hela Sverige. Placeringsgrund: Planerade och akuta placeringar enligt SoL & LVU. Utredningsperspektiv: Socialt, barnpsykologiskt, barn- och vuxenpsykiatriskt. Utlåtanden: Från skola & förskola. Olika metodutlåtanden.

1991 1992

1993

1994

1995

1996

1997

Pedagoger Metodutvecklare Behandlingspersonal

1998

1999

2000

Förskola

Oasen såg tidigt behovet av skolverksamhet. Det första steget togs 1995 när förskola startade i anslutning till Familjeenheten.

Möte med Arnold P. Goldstein

Under ett besök i Stockholm 1997 möter Rune Nensén och personal från Oasen ART-metodens grundare, Arnold P. Goldstein. Detta blev början på ett långt samarbete. Oasen kommer bli ledande inom ART-metodens spridning och utveckling i Sverige. Arnold har mastertränat Oasens personal i ART.

ldstein Arnold P. Go

Andra viktiga möten Oasen 5 år

Till 5-års jubiléet bjuds Kari Killén in att föreläsa i ett fullsatt Aneby konserthus.

on Dr. Sara Salm Sara har gjort PEACE4Kids som är ART för skolbarn. Hon har utbildat Oasens personal.

Dr. Eva Feindler Eva är professor på Long Island Univeristy, USA. Hon har utbildat Oasens personal.

Dr. Kari Killén

Kari är en av Skandinaviens auktoriteter inom anknytningsforskning.

Aaron Gre gory Aaron har arbetat i New Yorks ungdomsvård. Han har utbildat Oasens personal.

20 ÅR Barnhemmet Oasen 1991 - 2011

TIDSLINJE 1991-2011

Under 20 år har Oasen varit med och lett utvecklingen inom HVB i Sverige. Vi är stolta och glada över att vi har samlat på oss unika erfarenheter och upplevelser genom åren. Här visar vi några av de händelser och milstolpar som vi varit med om. Det har blivit en hel del. Men det absolut viktigaste ligger ändå framför oss. Vi ser nu fram emot de kommande 20 åren med spänning!


Oasens skola ICART

September 2001 bildas styrelsen för ARTmetodens internationella intresseorganisation, International Center for Aggression Replacement Training, ICART, med initiativ av Arnold P. Goldstein och Rune Nensén.

Oasen insåg tidigt att det fanns ett stort behov av integrerad skolgång. En förskola fanns redan och 2003 tas steget till en grundskola. 2008 tillkommer grundsärskola och 2010 musikskola. 2009 byggs skolbyggnaden ut ytterligare. Idag är Oasens skola en unik ledstjärna inom HVB. Stora resurser läggs på individuell skolgång och en meningsfull skoldag. Det märks inte minst på resultaten.

Konferenser

Efter mötet med Arnold P. Goldstein växer ART i Sverige. Oasen beslutar sig för att hålla en internationell ART-konferens i Malmö i september 2001. 800 deltagare och ett stort mediadrev sätter ART på sverigekartan. Konferensen startar dagen efter 11 september-attacken vilket gör den extra laddad. Detta blir även ett startskott för Oasens medverkan på många internationella konferenser.

Fakta Oasens skola 2011 Målgrupp: Placerade barn i åldern 7-16 år. Max antal elever: 35 Antal klassrun: 5 Antal personal: 7 lärare, totalt 13 personal. Övrigt: Bibliotek, mediacenter, stall och crossbana.

renser Urval konfe:e19 98

g

erig Stockholm, Sv 02 e: 1999/2001/20 ig er Sv ö, m Mal 2000 Oslo, Norge: erige: 2000 Sv g, in öp nk Jö 07/2011 : 2003/2005/20 SA U , do Colora 04 Holland: 20 Amsterdam, 2009 len: 2005/2007/ Po a, w za War 06 ada: 20 Montreal, Kan

Skolutvecklin

PEACE4Kids

Förskola: 1995 2003 Grundskola: la: 2008 ko rs Grundsä 2010 Musikskola:

2010 översätter Oasen PEACE4Kids. Det är ART-metoden anpassad för skolmiljö. Programmet är skapat av Dr. Sara Salmon. SBOK

ÖVNING

PEACE4

Kids

PEACE4

ART

Kids

för gru

nds

-Ett prog kolan! emo tion ram för att hos skol ella och aka utve ckla soci dem iska barn . ala, kom pete nser

Sara Salm

on

peace4kid

s_elevbok

_v2.indb

1

2010-08-0

9 11.49

2001

2002

2003

2004

2005

Barnenheten

I januari 1998 startar Oasen sin barnenhet med 12 platser. Barnenheten ligger strax utanför Aneby. Här köper Oasen en lant- och hästgård, Karlsborg. ART är en av grundpelarna på den nya enheten. Snart börjar stora ombyggnationer och två stora avdelningar med plats för 16 barn invigs. I anslutning till Barnenheten ligger Oases stall och crossbana.

2006

2007 2008 2009 2010 2011

SFS: Steg För Steg

I början av 2009 släpps tecken- och nivåsystemet Steg För Steg, SFS, som är utvecklat av Oasen. Systemet har nio nivåer och är till stor hjälp i det dagliga livet för barnen på Oasen. Varje halvår stäms systemet av tillsammans med barnen vilket gör det unikt i Sverige.

ICART 2011

I samband med 20 år inom HVB anordnar Oasen årets internationella ART-konferens. Den hålls i Göteborg i slutet av augusti med talare som Kari Killén och Dr. Sara Salmon.

Oasen 20 år

Fakta Barnenheten 2011 Målgrupp: Barn i åldern 7-16 år. Antal platser: 20. Upptagningsområde: Hela Sverige. Placeringsgrund: Planerade och akuta placeringar enligt SoL & LVU. Utredningsperspektiv: Socialt, barnpsykologiskt, barn- och vuxenpsykiatriskt. Utlåtanden: Från skola & förskola. Olika metodutlåtanden.

2011 firar Oasen 20 år som HVB-hem. Under åren så har hemmet satt en standard för många HVBhem och varit delaktiga i införandet av nya metodprogram i landet.

PREPARE-programmet 2003 kommer en vidareutveckling av ART-boken och programmet. Oasen översätter boken PREPARE och ger ut på eget förlag. PREPARE är ART med ytterligare övningar och lektioner.

20 ÅR Barnhemm

et Oasen

1991 - 2011

Lite siffror 1991-2011 Antal klienter: ca 1 600 Antal vårddygn: ca 265 000 Antal verksamhetsår: 20

Byggnation & Invigningar

Konferenser & Utbildningar

Metoder & Litteratur

Jubileum


Vad är Oasens skola? Svaret kan sammanfattas i en mening: Oasens skola är möjligheter. För eleverna innebär det möjligheten att få precis den kunskap de behöver. Alltifrån individuella lektioner till anpassning av skoldagens längd och bredd i innehållet. Oasens skola ger möjligheten att på ett strukturerat sätt ta sig vidare i skolan. Ett av Oasens mål är att behandla hela männis- per av barn som undervisas. Gruppindelningen kan. För att nå upp till detta mål insåg man ti- i skolan kallas för kunskapsbaserade grupper. digt vikten av en integrerad skolgång. Det går Det betyder att det inte i första hand är åldern helt enkelt inte att erbjuda lika bra vård för barn som bestämmer vilken klass eleven hamnar i och ungdomar om man inte kan tillhandahålla utan vilken kunskapsnivå man ligger på. Det kan en skolgång som integreras i den egna verk- även vara så att socialtjänsten har vissa önskesamheten. Det finns många HVB-hem som er- mål om skolgången och då följer skolan detta. bjuder skola, men då ofta bara i basämnen och Skolan har satsat mycket på att eleverna ska i lokaler som under några kunna uttimmar får agera ”skola”. trycka sig Ett ”hopplöst fall” har vi motbevisat Oasen ville erbjuda mer än också i de så. Oasens skola har därför flera gånger. Elever har också motbevisat e s t e t i s k a sig själva. Det lever man på länge. en helt egen byggnad och ämnena. eleverna undervisas i alla Under det ämnen. Det är en grundskola som är godkänd av gångna året startades en helt egen musikskola. skolverket med egen lärarkår. Genom skolan kan Lärarna har märkt att många barn som kan ha Oasen vara tillsammans med barnen 24 timmar svårt för sig i de teoretiska ämnena kan stärka om dygnet. Det blir en heltäckande vård. självkänslan genom att få visa att de kan vara bra 11 pedagoger, varav sju är lärare, undervisar på något annat. Sång, spel och musikframträdanoch stöttar eleverna genom skoldagarna. Behövs den skapar självförtroende och en positiv känsla, det annan specialkompetens i ett enskilt fall så vilket påverkar resten av skolgången som också ordnar skolan detta. kan upplevas lättare och mer positiv. Individuella behov och uttryckssätt I princip alla barn som kommer till Oasens skola har behov av särskilt stöd. Många gånger är just omgivningen problemet. Skolan tar emot asylbarn som kanske inte har direkta bekymmer med skolan men den nya omgivningen blir ett hinder som måste övervinnas. Även barn med skyddad identitet undervisas i skolan. Utmaningen för skolan är att lösa alla dessa skarvar hos olika ty-

Lärarkompetensen Att erbjuda alla inskriva barn och ungdomar en individuell skolgång kräver också kompetent lärarkår och personal. När vi frågar biträdande rektor Per Wretbäck om vilka egenskaper en lärare som arbetar med den här typen av skola bör ha svarar han: - Du måste vara flexibel. Om du prövar ett grepp i klassrummet kanske du märker att det

MÖTE rektorer Vilken är den största utmaningen du har som rektor? - Att få elever som tidigare inte gått i skola att känna att det är meningsfullt. Det gäller att få eleverna att nå det resultat de verkligen kan nå. Några elever kan tidigare ha haft en havererad skolgång. Vår utmaning är att få in dem på banan igen. När eleverna kommer hem till sina hemskolor lär vi eleverna se deras skolors starka sidor och inte bara bristerna. Vi vill också att hemskolorna inkluderar eleverna på ett bra sätt. Vi ser gärna att eleverna är en del av en social gemenskap. En inkluderande skola.

Namn: Helén Nensén Roll: Rektor Oasens skola Utbildning: Linköpings Universitet Vilka aktuella skolprojekt ha ni? Förskollärare - Nu kommer den nya läroplanen som ska Statliga rektorsutbildningen börja implementeras under hösten. Arbetat som rektor sedan 1993

6

Hur många söker gymnasiet efter Oasens skola? - Nästan alla söker Gymnasiet. De som inte har godkänt erbjuder vi sommarskola. Det är tveksamt om de eleverna hade gått ut årskurs 9 över huvud taget om de inte gått hos oss.

Namn: Per Wretbäck Roll: Bitr rektor Oasens skola Utbildning: Luleå tekniska Universitet, Lärare 1-7, Svenska SO, Statliga Rektorsutbildningen

Hur känns det? - Det är fantastiskt roligt att se hur eleverna växer. Likadant i personalgruppen. Ett ”hopplöst fall” har vi motbevisat flera gånger. Elever har också motbevisat sig själva. Det lever man på länge. Var ser du skolan om 5 år? Vi kommer att vara ännu mer spetsinriktade. Ännu mer barn med särskilda behov och större kunskap.

inte fungerar. Då måste du direkt kunna ställa om och gå på en annan linje. En mogen och väl avvägd distans är också nödvändig. Många barn har en mycket svår bakgrund och då måste du ändå kunna se förbi det och fokusera på kunskap och framtid. Utmaningen här är att få barnen att förstå att Gustav Vasa kan vara viktig att känna till trots allt de varit med om. Det som varit får inte stå i vägen för det positiva som kan komma i framtiden genom bra kunskap. Metoder ger livskunskap En grundstomme i skolans verksamhet sedan starten 2003 är behandlingsmetoden Aggression Replacement Training, ART. Alla elever har tre ART-lektioner i veckan där de följer olika manualbaserade ART-program. Skolan använder bland annat det helt nyöversatta programmet PEACE4Kids som är ART särskilt anpassat för skolmiljö. ART innehåller mycket mer än det namnet antyder. Huvudkomponenterna i ART är färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Genom detta får eleverna ett brett utbud i sunda och viktiga sociala mönster som många gånger saknas. Eftersom personalen är utbildade i metoden så används synsättet under hela skoldagen. Detta gör att man kan ta tag i situationer direkt när de uppstår istället för att behöva vänta tills efter skoltid. En andra viktig del i skolans arbete är KBTverktyget Steg För Steg, SFS. Det är ett nivåsystem som hela Oasens verksamhet använder sig av. Att systemet gäller hela dygnet och även i skolan förstärker bara ytterligare att skolan är en del av Oasens helhet. Struktur Skoldagen på Oasens skola är strukturerad. Detta är ett måste eftersom många elever har diagnoser som Asbergers syndrom och ADHD vilka kräver en i förhand informerad struktur och schemaläggning. Skoldagen börjar med informationsöverlämning från den enhet som barnet bor på. När barnen lämnar skolan överlämnas information från skolpersonalen tillbaka till enheternas personal om hur skoldagen varit och vad som hänt. Genom detta är skolans kontakt med hemmet ständigt synkroniserad. Skolan utgör en del av Oasens utrednings- och behandlingsteam. Det innebär att skolan medverkar på behandlingskonferenser, i utlåtanden och gör pedagogiska utredningar.

Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian & iStockPhoto

SKOLA PÅ HVB-hem


23-25 Augusti, Göteborg

TAME Behovet av behandling Förutom kognitiva brister och störningar visar aggressiva ungdomar på en hög nivå av emotionell och fysiologisk upphetsning. Ett av den dialektiska beteendeterapins många bidrag till området kognitiv beteendebehandling är betoningen på bristande känsloreglering och dess påverkan på impulsivt beteende (Linehan, 1993a). Faktum är att många ungdomar som söker behandling lider av olika typer av emotionell dysreglering (Keenan, 2000). Barn och tonåringar som har problem med impulsivt aggressivt beteende verkar vara oförmögna att klara de lägre nivåerna av den affektiva upplevelsen av ilska på ett prosocialt och konstruktivt sätt. Den retlighet och irritation som orsakas av målblockering eller lättare interpersonell konflikt lämnar ofta plats åt intensifierad ilska och explosiv vrede. Mot bakgrund av dessa ungdomars uppjagade sätt att vara och de svårigheter som orsakas av deras beteende, är behovet av behandling uppenbart; dock har man diskuterat formen för sådan behandling. De senaste åren har det funnits en oro över att gruppbehandling för ungdomar med asociala beteendeproblem kan ha en iatrogen effekt och på så sätt resultera i en ökning snarare än en minskning av sådant beteende bland gruppdeltagarna (t ex Arnold & Hughes, 1999; Dishion, McCord, & Paulin, 1999). I en empirisk granskning av studier som bedyrade sådana påståenden samt en efterföljande metaanalys av 66 behandlingsstudier, av vilka 53% innefattade en gruppkomponent, fann Weiss et al. (2005) inte många bevis som stödde tidigare nämnda anspråk på denna effekt. Resultaten av metaanalysen drog slutsatsen att studier som innehöll gruppkomponenter faktiskt hade mindre risk att framkalla en negativ effektstorlek. En generell beskrivning av ilskehanteringsträning Grundat på premissen att tonåringar som tappar kontrollen över sin ilska gör så på grund av särskilda brister i den kognitiva färdigheten och förmågan att uppföra sig, utvecklade Feindler

Översättning: Therese Eriksson Bild: Garbis H. Sarafian & iStockPhoto

Det asociala beteendet hos barn och ungdomar är en betydande utmaning för dem som jobbar inom det kliniska området. Trots att antalet ungdomsarresteringar för våldsamma och aggressiva brott verkar ha sjunkit under det senaste decenniet, förblir förekomsten av uppförandestörningar bland barn och ungdomar hög.

Teen Anger Management Education

och hennes kollegor (Feindler, Ecton, Kingsley, & Dubey, 1986; Feindler & Guttman, 1994; Feindler, Marriott, & Iwata, 1984; Feindler & Ovens, 1998) ett ilskehanteringsprogram för ungdomar. Den gängse förbättrade ilskehanteringsinterventionen (Weisner, 2005) fokuserar på kontrollen av emotionella och impulsiva reaktioner, liksom på det som är ett lämpligt uttryck för att visa sin ilska på ett bestämt och rationellt sätt. Det förbättrade ilskehanteringsprogrammet använder en självreglerande taktik för coping-färdigheter med särskild betoning på de kognitiva komponenterna i ilska. Dessutom har man tagit med beståndsdelar från DBTstrategier för känsloreglering och färdigheter i interpersonell effektivitet (Linehan, 1993b) för att förbättra ungdomars förmåga att bygga upp en medvetenhet om emotionell upphetsning och öka alternativen för prosocialt beteende då de ställs inför en interpersonell konflikt. Från början till slut undervisas ungdomar om (1) interaktionen mellan kognitiva, emotionella, fysiologiska och beteendemässiga komponenter; (2) adaptiva och maladaptiva ilskefunktioner; (3) situationsbetingade utlösare som provocerar fram deras ilska; (4) principen om val och personligt ansvarstagande i deras respons på provokation, samt (5) vikten av lämpliga verbala affektyttringar. Introduktion till metoden För att avgöra lämpligheten av denna KBTbaserade metod för ilskehantering måste först en klinisk utvärdering göras som utformas för att få en uppfattning om tonåringens ilskestörning. En granskning av den aggressiva tonåringens psykologiska profil och beteendehistorik bör visa på brister i hantering av upphetsning, impulskontroll och prosociala reaktioner på interpersonell provokation. Andra faktorer som behöver tas med i beräkningen vid intervju och undersökning inkluderar psykiatrisk diagnos, kognitiv funktionsnivå, emotionell mognad, huruvida tonåringen är redo för behandling i grupp, och motivation för behandling diskuteras i sin helhet i ett annat sammanhang. (Feindler & Baker, 2004).

Oasen 20 år 1991-2011 www.oasen.com

Följande representerar en rad typiska frågor som ställs av dem som planerar att implementera ett program: långa bör ? Hur sessionerna vara? tanke på att unga ! Med människor generellt

sett har kort koncentrationsspann bör inte sessionerna vara längre Dr Eva Feindler än 45 minuter, så att en Keynote-talare ICART 2011 maximal mängd material kan smältas. Dock kan sessioner förlängas för mogna ungdomar och i grupper där det finns ett lojalitetsband.

? Hur gamla bör gruppdeltagarna vara? program utformades ursprungligen för ! Detta tonåringar, med gruppdeltagare i åldrarna 13 till 18. Behandlingsprogrammets takt och innehåll kan dock trappas ner för barn i yngre åldrar.

det några tonåringar som definitivt inte ? Finns skulle dra nytta av ilskehanteringsträning? ungdomar som går igenom extrem depres! Ja, sion och/eller som har självmordstankar har

kanske inte motivationen till att delta. Tonåringar som för tillfället missbrukar kommer heller inte dra nytta av programmet då substanserna reducerar deras motivation och dämpar deras kognitiva förmåga. Slutligen, ungdomar med tankestörningar eller vanföreställningar kommer vara oförmögna att snappa upp mycket från programmet. Dessa problem skulle behöva tas itu med före tonåringens deltagande i ilskehanteringsträningen.

? Hur kan behandlingens riktighet säkerställas? session bör ha en checklista över alla ak! Varje tiviteter och de färdigheter som ska läras ut. Då

sessionen är avslutad bör ledarna gå igenom denna checklista för att säkerställa att allt innehåll täcktes. Sessionerna kan också videofilmas så att denna genomgång kan slutföras av en övervakare.

ARTIKEL+

Vill du läsa mer? Artikeln i sin helhet finns på www.oasen.com

7


“New approaches in Treatment for Children, Youth, and their Families.”

23-25 Augusti

Årets ART-konferens

Anmäl dig nu!

Göteborg

USA, Kanada, Norge & Sverige

www.icartnet.org

Burgårdens konferenscenter

Internationella topptalare

För info och anmälan Specialerbjudande för studenter!

Keynote-talare

Talar under förkonferensen 23:e augusti

Dr Kari Killén

Dr Eva Feindler

“Anknytningsteori” Norge

“TAME: Teen Anger Management Education” USA

Robert Calame

Kim Parker

“Familje-ART”

“Familje-ART”

Kanada

Kanada

Magnus Stalby

Dr Sara Salmon

”Från utbildning till behandling som ger resultat”

“PEACE4Kids” USA

Sverige

Tips på ART-litteratur

OM ICART International Center For Aggression Replacement Training, ICART är en intresseorganisation för att främja forskning och utveckling kring behandlingsmetoden ART. I år hålls ICARTs internationella konferens i Göteborg. Teknisk arrangör är Barnhemmet Oasen. Förutom keynotes kommer det erbjudas fyra streams/workshops. ART är en växande metod som under de senaste åren utvecklas med fler inriktningar. Dr Sara Salmons PEACE4Kids är ett exempel på detta. Den ständigt aktuella Dr Kari Killén är särskilt inbjuden till förkonferensen och talar där om anknytningsteori.

PEACE4 ART

Kids

för grund

-Ett progra skolan m för emotion ! ella och att utveckl hos skolbar a sociala akadem n. iska kompet , enser

Sara Salmon

ART-boken

ISBN: 9789185353019

PREPARE

ISBN: 9173170178

PEACE4Kids

ISBN: 9789185353033

VÄLKOMMEN TILL GÖTEBORG! Jag träffade mannen bakom Aggression Replacement Training (ART) professor Arnold P. Goldstein 1997. Vi utvecklade snabbt ett samarbete som tillsammans med många engagerade personer resulterade i en fenomenal spridning av ART-metoden runt om i Sverige och Norden. The International Center for Aggression Replacement Training är en organisation som i år fyller tio år. Under jubileumskonferensen i Göteborg kommer du att få träffa några av världens ledande teoretiker och praktiker inom ART-metoden. Vi presenterar dessutom en färsk svensk översättning av litteratur inom området. Ta också chansen att delta i vår förkonferens där du får möjlighet att lyssna på en av nordens mest kända talare inom anknytningsteori, nämligen Kari Killén.

20 ÅR Barnhemmet Oasen 1991 - 2011

VÄLKOMMEN TILL BARNHEMMET OASEN

Rune Nensén

Ordförande ICART, Konferensarrangör

BARNHEMMET OASENS ENHETER

Barnhemmet Oasen är ett HVB-hem för utredning och behandling. Vi tar emot både familjer och ensamkommande barn för planerade och akuta placeringar enligt SoL & LVU. Vi har bedrivit vårdverksamhet i 20 år. Längs vägen har vi lärt oss mycket och fått stor erfarenhet. Barn och familjer står alltid i centrum hos oss. Vi erbjuder ett komplett utrednings- och behandlingsteam. Teamet består av socionomer, psykologer, läkare med specialistkompetens i psykiatri, sjuksköterskor, pedagoger, metodutvecklare och behandlingspersonal. Alla våra utredare är BBIC-utbildade. ART, Aggression Replacement Training, PEACE4Kids, PREPARE, BBIC, ICDP och MI är några av våra behandlingsmetoder och förhållningssätt.

Familjeenheten tar emot familjer med barn i åldern 0-16 år. SoL & LVU

Barnenheten tar emot ensamkommande barn i åldern 7-16 år. SoL & LVU

KONTAKTA OASEN

Vi tar emot akutplaceringar dygnet runt och hjälper till att ordna transporter över hela landet.

0380-472 00 info@oasen.com

I skolverksamheten finns: - Förskoleklass - Grundskola - Grundsärskola

www.oasen.com Barnhemmet Oasen är med i:

Projektledning & layout Sandwall Kommunikation AB www.sandwallkommunikation.se

Barnhemmet Oasen är miljöcertifierat. Tidningen är tryckt på miljövänligt papper.

Postadress: Barnhemmet Oasen AB, Box 199, 578 24 ANEBY Besöksadress: Fasanstigen 17-25, ANEBY Tel: 0380-472 00, Fax: 0380-418 11 Ansvarig utgivare: Rune Nensén


Tidningen Oasen nr 16