Issuu on Google+

20 ÅR Barnhemmet Oasen 1991 - 2011

Utgåva 15

2011 En tidning från Barnhemmet Oasen för dig som arbetar med socialt arbete

LEDARSKAP Utbildning skapar framtidens ledare

STEG TILL VÄRDEGRUND

20 år senare:

Pånyttfödd Uppväxt

+

METOD FÖR FRAMTIDEN

F Ö R S NA RT 2 0 Å R S E DA N KO M M IC K E T IL L OA S E N . IDAG HAR HAN FA ST J O B B O C H E G NA D E S IG N D R Ö M M A R . F Ö L J H A N S H IST O R IA .

PEACE4Kids ART för

grundsko

lan!

-Ett pro gra m för att utv eck emo tion ella la hos sko lba och aka dem iska soc iala , rn. kom pet ens

ART-metoden PEACE4Kids växer

er

MENINGSFULL FRITID Hästar som en del av verksamheten

Sara Salmo

n


L E D A R E/ R UNE NENSÉN Vad håller migrationsmyndigheterna på med? Oasen har under årens lopp varit involverad i ett antal flyktingärenden, varav flera har uppmärksammats i massmedia. Familjer med en tragisk historia som fått en möjlighet att under vistelsen hos oss läka sina själsliga sår och återfå ett visst framtidshopp. Vi har även hjälpt många juridiskt, när vanliga advokater flytt fältet efter att rättshjälpen tagit slut. Några få har fått stanna i Sverige, andra har avvisats. Så här i efterhand, är det svårt att se något mönster i myndigheternas ställningstaganden åt det ena eller det andra hållet i utlänningsärenden. Oasen är van vid att utreda och hantera svåra bedömningsfall när det gäller tillämpning av socialtjänstlagstiftningen, exempelvis att ta ställning till huruvida en förälder är en lämplig fostrare eller inte. Så gott som alltid blir det en rimlig utgång. Utgången i utlänningsärenden är däremot svår eller omöjlig att förutsäga och kan en del fall till leda till mänskliga katastrofer. För några veckor avvisades en psykiskt ut-

mattad mor och hennes 14 –åriga son. Polisens flyktinghandläggare hade lovat att det skulle ske diskret – civil polisbil, civilklädd polis. Vid ankomsten till Kosovo skulle FN:s barnorganisation UNHCR och någon frivillig organisation hjälpa till. Fanns det något namn, någon adress, något telefonnummer så att vi kunde förbereda mottagandet? Nej inte nu, men allt skall ordnas därnere, sades det. Vad hände? Tre polisbilar varav en vanlig, och fyra polismän, varav två i uniform, och en konstant skällande polishund anländer i gryningen. Kvinnan och pojken fråntas bryskt de mobiler och kontanter vi gett dem. Nere i Kosovo fanns inget som helst mottagande. De fick visserligen sedermera tillbaka pengar och mobiler men flera veckor efteråt har ingen hjälporganisation hört av sig. Hade de inte fått kontanter av oss hade de fått sova i någon kall trappuppgång. Upprörande? Javisst. Ovanligt? Nej, dessvärre inte alls. Det är därför vi gör oss hörda med jämna mellanrum.

Rune Nensén Styrelseordförande

JURIDISK SPALT / B O H J O R T Socialtjänstlagstiftning, utlänningslagstiftning och verkligheten Vår socialtjänstlagstiftning är internationellt sett ambitiös. Redan i socialtjänstlagens inledningsparagraf omnämns demokrati, solidaritet, ekonomisk och social trygghet. I andra paragrafen betonas särskilt barnperspektivet. Vi har även en särskild lag - LVU – som gör det möjligt att skydda barn mot misshandlande eller eljest gravt olämpliga föräldrar. Man skulle då kunna förvänta sig att några motsvarande ambitioner åtminstone delvis skulle återfinnas i vår utlänningsstiftning. Dessa förhoppningar kommer emellertid på skam. I 21 a § c LVU klargörs att pågående LVUvård inte hindrar avvisning eller utvisning. Denna diskreta formulering innebär både i teori och praktik följande. Om ett barn har beretts LVU-vård på grund av gravt olämpliga föräldrar, är det inget som hindrar att barnet avvisas eller utvisas tillsammans med föräldarna. Något krav på att de behov som föranlett LVUvården ändå skall tillgodoses uppställs inte i lagen, men diskuteras i lagens förarbeten. I verkligheten sker inte denna noggranna avvägning. I 5 kap 12 § utlänningslagen anges att

tillfälligt uppehållstillstånd får beviljas den som är föremål för LVU-vård och i förarbetena anges att sådant uppehållstillstånd i princip skall beviljas. I verkligheten sker detta inte i den utsträckning som lagstiftaren kan antas ha förutsatt. I kap 10 § utlänningslagen betonas barnperspektivet på allmänt hållet sätt. I verkligheten vet jag att detta barnperspektiv ofta på sin höjd omnämns i en enda kort, allmänt hållen, mening. I 5 kap 6 § utlänningslagen anges att uppehållstillstånd kan beviljas om det finns synnerligen ömmande omständigheter. I verkligheten avvisas personer med de mest upprörande historier att vanligt folk har svårt att föreställa sig det. I verkligheten avvisas våldtagna kvinnor och flickor till områden där FN:s flyktingkommissarie varnat för att de inte kan få skydd. Migrationsverket tillåts göra andra bedömningar än FN utan några som helst beviskrav. Vad skall göras för att komma tillrätta med detta? Några få enkla handgrepp skulle avsevärt förbättra läget. Lagarna behöver förtydligas det som uttalas i förarbeten bör i centrala delar

INNEHÅLL/NUM M E R 1 5

2

3.

LEDARSKAP FÖR FRAMTIDEN

4.

PÅNYTTFÖDD UPPVÄXT

6.

GRUND SOM HÅLLER

6.

METOD SOM VÄXER

7.

MENINGSFULL FRITID

8.

ICART INTERNATIONELL KONFERENS

återfinnas i själva lagtexten. Prövningsprocessen – både i Migrationsverket och migrationsdomstolarna – måste tillföras större sakkunskap inom humaniora – psykologer, psykiater sociologer eller socionomer. Det krävs mer kunskap om människor och länder och mindre empatilös juridik.

Bo Hjort Juridisk expert Bo Hjort är VD i Infosoc Quality AB och har tidigare bland annat varit universitetslektor i socialrätt och socialkonsulent vid länsstyrelsen. Vill du ställa en fråga? E-posta till bo.hjort@infosoc.se. Frågeställaren anonymiseras i de fall frågan publiceras i tidningen.

4

6

Magnus Stalby utbildar ledare

Micke om livet före och efter Oasen

Värdegrundsarbete inom organisationen

ART-metoden PEACE4Kids börjar spridas

7

6

3

PEACE4Kids ART för grundskolan!

-Ett program för att utveckla sociala, emotionella och akademiska kompetenser hos skolbarn.

Hästar i verksamhetens fritidsarbete

Årets ART-konferens hålls i Göteborg

Sara Salmon

Omslagsbild: iStockPhoto/Satu Knape

Oasen 20 år 1991-2011 www.oasen.com

Framtid

8


Tydlig

het

Kompetens

de Utvecklan

Nyttig

Inspirerande

Framtid

Deltagare från Oasen beskriver med ett ord hur de upplever utbildningen

LEDARSKAP FÖR FRAMTIDEN Text: Magnus Stalby Bild: Garbis H. Sarafian

2000-talets arbetsplatser ställer höga krav på medarbetare och chefer. Verksamheter präglas av ständig förändring, ökad flexibilitet, tillgänglighet och samtidiga krav på personalen att hantera denna ökade press. En ökad tillsyn från myndigheter tillsammans med större konkurrens ställer krav på ett modernt flexibelt ledarskap. Som ett led i att möta framtidens utmaningar och att skapa en samsyn kring ledarskapet på Oasen beslutade den högsta ledningen att genomföra ett större ledarutvecklingsprogram. Programmet är 14 månader långt och leds av Magnus Stalby och Sara Hillbom från Psykologpartners. Båda med lång erfarenhet av ledarutveckling inom privat och offentlig verksamhet.

undvikandet som ledare och att fokusera närvaro och tydlighet. Den tredje dagen arbetade kursgruppen med skådespelare från Stockholm. Fokus låg hela dagen på kommunikation och olika typer av samtalssituationer. Grupputveckling och konflikthantering I slutet av januari 2011 genomfördes dag fyra och fem då deltagarna fick en upplevelsebaserad introduktion till grupputveckling, gruppdynamik och konflikthantering. Under

Upplevelsebaserade övningar, färdighetsträning och reflexion är hörnstenar i programmet. Fokus på inlärningspsykologi Programmet bygger på aktuell forskning kring ledarskap och organisationsutveckling. Tyngdpunkten ligger på inlärningspsykologiska modeller och teorier kring ledarskap. Programmet har flera olika delar. Basen i programmet är 7 heldagar med workshops kring olika teman. Inledningsvis sätts fokus på att definiera vilka beteenden som definierar ett funktionellt ledarskap. Dag två fokuserar på att minska det egna

2011 kommer också en dag att ägnas åt förändringsarbete och organisationsutveckling. Den sista dagen genomförs om drygt ett år då deltagarna skall redovisa och examineras på sina projektarbeten. Förutom dessa workshops så träffas deltagarna i mindre grupper om 4 för individuell coachning där fokus ligger på individuell personlig utveckling. Upplevelsebaserade övningar, färdighetsträning och reflexion är hörn-

Oasen 20 år 1991-2011 www.oasen.com

stenar i programmet. Slutligen är arbetet i lärpar en viktig komponent. Alla deltagare i programmet är indelade i par. Syftet med detta är att ha en kollega med samma arbetsuppgifter men på en annan enhet. Reflexion, diskussion och utveckling står i fokus. Resultat som håller Ledarutvecklingsprogram som bygger på inlärningspsykologi blir mer och mer populära. Beteendefokus ger tydlighet och långvariga resultat. Forskningen visar också att vid implementering av evidensbaserade behandlingsprogram som SFS, ART, MI eller KBT så är ledarskapet mycket viktigt. Med ett tydligt ledarskap, en klar vision och fantastiska medarbetare står Oasen ännu starkare att möta framtidens utmaningar. Magnus Stalby är Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut och arbetar på Psykologpartners. Magnus är även handledare för Oasens personal.

3


Pånyttfödd

Text: Jonas Sandwall Bild: iStockPhoto.com/Satu Knape

Micke växte upp i en medelstor svensk stad. Han hade en mamma, pappa, en lillebror och en storasyster. Så långt verkar allt vara som i vilken familj som helst. Skillnaden var att Mickes mamma och pappa började missbruka alkohol. Redan när Micke och hans syskon var små var föräldrarnas drickande deras vardag. Efter många år i osäkerhet kom barnen till Barnhemmet Oasen. Detta var 1993. Då var Micke en mellanstadiekille och idag är han en vuxen man. Vi har träffat Micke nästan 20 år efter att han var på Oasen för att prata om uppväxten och om att komma ut på andra sidan. Micke berättar om varför han tror att föräldrarna drack och fortsatte med missbruket trots sina barn. – Jag tror mycket handlar om att folk träffar fel sorts personer. Det är något som jag ser än idag. De du har omkring dig påverkar hur du är och vad du gör, säger Micke. Han berättar vidare att hans mamma och pappa separerade när han var liten. – De skilde sig och efter det började ett annat

4

liv, där vi barn fick flytta runt till olika familjehem, fortsätter Micke. Efter skilsmässan fortsatte mamma umgås med människor som drack och det gjorde att hon själv fortsatte dricka. Micke berättar att det fanns andra vuxna som gick in i föräldrarollen för honom och hans syskon. Många var släktingar. – Mormor och morfar var där för oss, menar Micke. Det är svårt att minnas allt när jag försöker tänka tillbaka, men min uppfattning är att vi sov hemma och åkte till mormor och morfar när vi hade vaknat. De försökte att tala med mamma och hindrade henne från att ta hem folk för att dricka. Det gjorde att mamma var borta hos an-

Oasen 20 år 1991-2011 www.oasen.com

dra och drack under dagarna. Därför var vi så mycket hos morföräldrarna. Trots mammans svåra alkoholism menar Micke att det fanns en vilja från mamman att försöka ta hand om barnen. – Jag minns att mamma sa att det var vissa saker som vi barn alltid skulle ha, säger Micke. Sånt som rena kläder och mat i magen. Det skulle liksom funka trots mammas sjukdom. Vi har aldrig heller levt i ett våldsamt hem eller blivit slagna, fortsätter Micke. Att komma till Oasen Problemen fortsatte under några år och Micke berättar att han och syskonen placerades i olika familjehem. – Vi hamnade både på sommarhem och i olika stödfamiljer, säger Micke. Så fortsatte det under några år. Det var fram och tillbaka mellan olika ställen. Vi hamnade till sist i ett familjehem och fick vi veta att vi bara skulle bo där tillfälligt. Där tog det stopp. Man kan säga att gränsen blev nådd. Jag och min yngre bror blev akutplacerade på ett akuthem i en mindre stad där vi bodde i två veckor. En dag talade de om för oss att vi nu skulle bli placerade på något slags barnhem. Detta var ju då Barnhemmet Oasen. Micke berättar att varken han eller hans bror visste vad de skulle tro. En del av farhågorna kom från TV. – När vi hörde ordet barnhem så kom vi bara att tänka på sådant man sett på TV, säger Micke.


att de nu kunde börja gå i skolan. Tidigare hade det mest blivit sporadiska dagar som syskonen varit i skolan. Men nu startade en reguljär skolgång. Skolan blev också en plats att skaffa nya vänner. Under den tiden säger Micke att han utvecklade en vilja att komma vidare. – När man ska ta sig upp och komma vidare i livet så är viljan nyckeln, menar Micke. Jag tror att jag hade viljan att förändra mer i min vardag än kanske min bror och min syster

– Vi tyckte att hon fått så många chanser och man levde sitt eget liv i stället. Vi hann kanske aldrig bli riktigt arga. När vi kom till Oasen så var det som att vi började leva på nytt. Vi fick en pånyttfödd uppväxt där vi kunde börja om. Även om Micke och hans syskon fick en nystart så var det inte enkelt. – Vissa dagar ville man inte stiga ur sängen, säger han. Visst har det varit tufft, men jag är stolt och nöjd över var jag befinner mig idag. Att jag kommit dit jag är idag beror på tre saker:

Genom Oasen fick jag viljan att bevisa att också jag kunde. hade. De var mer typen som sa ”det tar vi tag i imorgon”. Jag tror man måste vilja ta tag i saker med en gång och inte skjuta på det. Familjehemmet Efter ett år på Oasen var det dags för bröderna att lämna och komma till ett familjehem. – En tid innan vi skulle lämna Oasen så kom några som jobbade på Oasen och började förbereda oss på att det blivit dags att åka därifrån, säger Micke. De berättade att de hittat en familj till oss. Den familjen tog hand om barn som hade det kämpigt hemma och var vana vid det.

Uppväxt

Det var inte så positiva saker och vi kände oss rädda. Tankarna förändrades när syskonen kom till Oasen. – Det var som att gräva från botten och uppåt, uttrycker sig Micke. Man började inse vad det handlade om. Det var inte alls vad vi sett på TV och vi fick en helt ny syn på vad ett barnhem var. Alla tre syskon kom till Oasen men den äldre systern blev inte långvarig.

Micke berättar att familjen kom och hälsade på honom och hans bror på Oasen så de kunde lära känna varandra lite. – Någon vecka senare åkte vi, säger Micke. Hos familjen stannade vi sedan i sju år. Vi hade det bra där. Det var ju samma visa igen med ny skola och nya kompisar, men det gick bra. Både jag och min bror hade faktiskt kompisar från första dagen efter vi kom till familjen.

– Min syster hade bara några månader kvar tills hon fyllde arton år. Efter det bestämde hon sig för att flytta ihop med sin kille, säger Micke. Där blev det mer familj direkt, hon skaffade barn och så. Jag och min bror bodde kvar på Oasen i ett år. När Micke börjat berätta om tiden på Oasen så beskriver han det som en familj. – Vi visste ju att det inte var vår biologiska familj men det kändes som att ha en familj, säger Micke. Plötsligt fick man gå i skola, kunde skaffa kompisar och ha en fritid. Vi kunde göra saker som att åka cross, köpa en cykel och kläder. Man fick gå på bio med personalen. Även om personalen inte var våra föräldrar så var de en familj för oss. Micke och hans bror fick bo tillsammans i ett rum på Oasen. Strukturen i vardagen gjorde

Biologiska band Kontakten med sin biologiska pappa slutade redan innan Micke och hans syskon började flytta runt till olika familjehem. Mamman har de däremot haft sporadisk kontakt med under åren. – Både under tiden på Oasen och när vi sedan kom till familjehemmet var vi hemma hos mamma någon dag emellanåt, säger Micke. Mer än så var det inte. Hon var oftast inskriven på behandlingshem. En jul skulle vi åka hem och fira hos mamma. Hon blev så full att hon inte visste vad hon gjorde. Vi fick ringa våra styvföräldrar och be dem hämta oss igen. Efter det hade vi bara telefonkontakt med henne. Micke säger att han aldrig blivit riktigt arg på föräldrarna. Kanske beror det på att han var så liten när det började och att de aldrig fick chansen att träffas sedan och tala om det.

Det var som att vi började leva på nytt. Vi fick en pånyttfödd uppväxt där vi kunde börja om.

Oasen 20 år 1991-2011 www.oasen.com

det första är Oasen, det andra är familjehemmet och det tredje är den egna viljan att komma vidare. Trots att syskonen inte hade kontakt med sin pappa och att kontakten med mamman var knapp så gick de alla på föräldrarnas begravning när de gick bort: – Mamma och pappa dog med något års mellanrum efter jag tagit studenten, säger Micke. Jag funderade på om jag skulle gå på begravningarna eller inte. Det var ju tusen saker som man grunnade på. Men jag kom fram till att det ändå var min mamma och pappa och att det vore skönt att få lägga det bakom sig, så jag gick på bägge begravningarna. Det gjorde vi alla syskon och det kändes skönt.

Fast jobb och drömmar om design Micke säger att det familjehem de kom till efter Oasen var det närmaste en vanlig familj han kommit och han bodde där tills han blev myndig. Han kom in på gymnasiet och gick en hantverksteknisk linje. – Jag har alltid varit intresserad av att skapa med händerna, konstaterar Micke. Jag gillar att skapa och form och design passar mig. Träslöjden var man ju duktig i. Det gick bra för Micke på gymnasiet. Under en period skulle man ha praktik ute på olika företag och då såg Micke sin chans. – När jag var på min praktikplats kände jag att ”nu satsar jag”, säger Micke. Jag var där i sex veckor och när jullovet närmade sig gick jag till chefen och frågade om det fanns jobb efter praktiken. Det visade sig att företaget tyckte att jag hade arbetat som vilken annan arbetare som helst och de gav mig mer arbete. Jag fick faktiskt full lön i efterhand för praktikperioden också trots att man egentligen inte skulle få betalt för sin praktik. När studenten sedan närmade sig, hörde företaget av sig till mig och erbjöd mig jobb. Fyra veckor innan studenten hade jag fast en fast anställning klar. Under tio års tid har Micke arbetat på företaget där han fick jobbet och trivs bra. Han har precis skaffat flickvän och tycker livet är bra. Drömmen är att någon gång starta eget, förklarar Micke. – När läget blir rätt så ska jag starta upp, säger Micke. Det kommer bli design och tillverkning där jag kan arbeta med mina egna händer. En ny framtid Micke tänker tillbaka på hur hans liv kunde sett ut om han och hans syskon inte kommit till Oasen för snart 20 år sedan. Han är tyst en stund och säger sedan. – Jag tror inte att jag hade haft det hälften så bra som jag har det idag om det inte var för Oasen. Genom Oasen fick jag viljan att bevisa att också jag kunde.

20 ÅR Barnhemmet Oasen 1991 - 2011 Namnen i artikeln är fingerade av sekretesskäl. Personen på bilderna är en modell.

5


Värdegrunden för ett HVB-hem är en tillgång för alla. Både för barn och familjer men även för medarbetarna inom den egna organisationen. Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian

EN GRUND SOM HÅLLER Många har säkert hört uttryck som värdegrund och värdeord men kanske inte riktigt förstår vad det innebär. Värdegrund är ett ord som vi i Sverige började använda först kring 1990. I alla fall i en större utsträckning om vi får tro Wikipedia. Ändå har värdegrundsarbetet hunnit växa sig till en viktig grundsten i många organisationers arbete. Ordet eller snarare begreppet värdegrund kan man säga sammanfattar en organisationskultur. Det betyder att kulturen hos medarbetarna styr hur värdegrunden för en organisation ser ut och vad den innebär i praktiken. Omtanke, trygghet och kompetens På utrednings- och behandlingshemmet Barnhemmet Oasen i Småland har man under det senaste året arbetat fördjupat med organisationens värdegrund. För några år sedan utformades Oasens ledord eller värdeord; omtanke, trygghet och kompetens. Syftet med fördjupningen är att förankra organisationens värdeord och arbeta med kulturen för att bättre utveckla och införliva en stabil värdegrund. Gemensam utveckling Vi mötte personalen under en kick-off och utbildningsdag på Visingsö. Temat var värdegrund. Under dagen talade personalen kring deras tre värdeord; omtanke, trygghet och kompetens som speglar organisationens värdegrund. Dagen inleddes med en föreläsning kring värdegrundens ursprung och vad en värdegrund är. Under föreläsningen lyftes det fram att värdegrunden är en reflektion av den aktiva handlingen och va-

len du gör i din roll inom en organisation. För Oasen som organisation innebär det att personalens inställning gentemot klienter och medarbetare är det som blir till den riktiga värdegrunden. Det samlade intrycket som utomstående får av organisationens arbete blir då ett slags facit på organisationens värdegrund. Värdegrund i vardagen För att ytterligare förankra värdeorden i organisationen genomfördes en övning. Personalen utgick ifrån värdeorden och skrev ner hur de ansåg att värdeorden tog sig i uttryck gentemot klienter och medarbetare. Resultaten av övningen tydliggjorde hur värdeorden fungerar i praktiken. Genom att sätta ord på situationerna blev det lät�tare att se värdegrundens praktiska tillämpning. Personalen arbetade tillsammans i smågrupper och på slutet samlades man för gemensam genomgång. De olika svaren och tankarna sammanställdes till ett dokument som blev en del av värdegrundsdokumentationen. Många nya tankar hade väckts och personalen var positiva till att få tid över till reflektion och utveckling inom värdegrundsarbetet.

Personalen reflekterar över värdeorden

Steg till en bra värdegrund

1 2 3 4

rbetar nas a d e m a l m a S värderingar sationens i n a g r o m a r Ta f värderingar u agerar på d t e t t ä s t t a Se till rdegrunden ä v a r te k e fl e ska r ord/ledord e d r ä v a m r Utfo

ART-metod som växer PEACE4Kids sprider sig över landet Text: Jonas Sandwall Illustrationer: Simon Jannerland

Barnhemmet Oasens förlag har tagit fram den svenska versionen av PEACE4Kids, ett ART-program anpassat för grundskolan. Nu finns boken ute och säljs tillsammans med en övningsbok. Barnhemmet Oasen har sedan många år lett utgivningen av ART-litteratur i Sverige. Oasen har sedan tidigare get ut ART-boken och PREPARE-programmet på svenska marknaden. I USA har Dr Sara Salmon tagit fram ett program för just grundskolan baserat på ART. Programmet heter PEACE4Kids och finns nu översatt till svenska. PEACE4Kids är utformat för att kunna användas i skolmiljö. Detta gör att materialet passar utmärkt för exempelvis HVB-hem och institutioner som vill arbeta med ART i barn- och ungdomsgrupper. För läraren eller handledaren finns en handledningsbok där uppgifter och läDu kan ladda ner PEACE4Kids testpaket! Gå in på:

rarhandledning är samlade kapitelvis. Eleverna eller barnen har en övningsbok med alla övningarna. Gå in på www.oasen.com för att läsa mer. Där kan du även enkelt beställa materialet.

ART

INNEHÅLL • • • • •

Empati Ilskekontroll Social färdighetsträning Karaktärsträning MELT /avslappning

978-91-85353-04-0

Oasen 20 år 1991-2011 www.oasen.com

Kids

för gr

-E t t p unds ro kolan emoti gram för ! at on hos sk ella och a t utveckla kadem olbar so n. iska k ciala, ompe tense r

www.oasen.com

ISBN: 978-91-85353-03-3

6

PEACE4

Sara S

almon


Text: Jonas Sandwall Bild: Garbis H. Sarafian

En meningsfull fritid betyder mycket. Fritidsarbetet kan göra det möjligt att bättre nå fram till en individ. Förståelse för strukturen när hästarna ska skötas, hjälmar och utrustning ligga i ordning på hyllan är också viktigt. Man lär sig även att vänta på sin tur. En relation med en häst som aldrig sviker är otroligt värdefull.

Meningsfull fritid Kan en häst förändra självkänsla och lära dig att ta ansvar? Först kanske det låter underligt men efter att ha följt barn och ungdomar under deras fritidstimmar så ser man en förändring bryta fram. De tysta barnen och ungdomarna börjar prata mer, de stökiga lugnar ner sig. På Barnhemmet Oasen har man satsat på en aktiv och meningsfull fritid. Här tror personalen på fritid som behandlande inslag i den helhet som klienten upplever under inskrivningstiden på Oasen. En av de stora fritidssatsningarna är hästridning. Om man inte har någon erfarenhet inom ridning så kan känslan när man kommer in i ett stall nästan vara lite exotisk och främmande. Stora riddjur kräver både omtanke och skötsel. Det är lätt att glömma bort att hästar varit en stor del av vårt samhälle. Under lång tid förlitade människor sig på hästarna. Kanske försvann hästarna lite väl snabbt när de byttes ut mot traktorer och bilar? Förr litade vi på hästarna och utvecklade mångåriga relationer med djuren. Därför är det kanske inte så konstigt att dessa meningsfulla relationer blommar ut igen när vi på nytt närmar oss hästarna. Att hitta tillbaka går snabbt och känns naturligt. Inslag i arbetet Oasen har ett eget stall med hästar och har sedan länge bedrivit ridverksamhet med heltidsanställda ridlärare. Ridning har visat sig vara ett bra inslag i behandlingsarbetet. Många barn och föräldrar är delaktiga i ridningen och uppskattar möjligheten att få rida och vistas i stallet. Till stallet hör även ridfält och ett ridhus där inskrivna klienter kan rida under vintern och när det blir alltför dåligt väder. Ridverksamheten tog fart när Oasen utvidgade vårdverksamheten och startade Barnenheten på en hästgård strax utanför Aneby. Detta var 1999. Innan dess red en del inskrivna barn på Anebys lokala ridklubb men det var först när man fick ett eget stall som det av naturliga skäl verkligen blommade ut. Successivt har Oasen kunnat utvidga sin ridverksamhet med fler hästar. Ridhuset som kom till några år senare stod klart 2007.

Smidigt samarbete med skolan I anslutning till Barnenheten ligger Oasens egen skola. Eftersom barnen kan gå mellan skolbyggnaden och stallet blir det smidigt och enkelt för elever att röra sig mellan de olika verksamheterna. Många grundskoleelever och särskoleelever med särskilda behov kan på så sätt få anpassad studiegång där ridningen enkelt vävs in i schemat. Många av barnen har generellt svårigheter att klara av en hel
skoldag.

Fälten i anslutning till stallet

Därför kan ofta aktiviteter i ridhus och stall planeras in under skoltid. Detta har visat sig fungera mycket bra. Hästar och forskning Ridningen skapar inte bara en aktiv fritid utan går mer på djupet än så. Vi träffar Åsa som är ridlärare på i Oasens stall. – När barnen är med hästarna lär de sig att ta ansvar och utvecklas. Att lära sig ta hand om ett stort djur som en häst är ett arbete som tar tid. Det gör att ansvarskänslan och förståelsen för ansvar byggs upp. Det vi också ser är hur självkänslan växer. Vi undrade om forskningen sade något om

Oasen 20 år 1991-2011 www.oasen.com

detta. Även forskningen pekar på utbytet mellan människa och häst som något positivt. Gunilla Silfverberg är professor vid Ersta Sköndal högskola. Gunilla har forskat om vård och omsorg och rehabiliteringens etiska utmaningar med inriktning mot djur och människors hälsa. I sitt arbete har hon ägnat uppmärksamhet åt ridterapi. I en studie inriktad på hästar i terapi skrev Gunilla i slutsatsen: Hästumgänge och ridning kan ses som medel att förverkliga den princip om helhetssyn som idealt skall prägla rehabiliteringsinsatser i vårt samhälle. Detta motiveras av att ridterapi är en holistisk behandlingsform i den meningen att den kombinerar fysisk aktivitet, kognitiva och mentala utmaningar samt social interaktion. Dessutom fodrar den personligt intresse och känslomässigt engagemang. Inom socialt behandlingsarbete har psykologen och forskaren Sven Forsling funnit intressanta resultat. Sven arbetade tidigare som chefspsykolog för § 12-vården inom Stockholms läns landsting och var ledamot i SiS vetenskapliga råd. Mellan åren 1987 och 1999 drev Forsling ett § Ridlektion i ridhuset 12-hem för flickor, Stall Frossabro, där Forsling även var institutionschef. Problembakgrunden hos flickorna var relationsstörningar, svag självkänsla och bristande identitet. Metoden var att ge de inskrivna en hästskötarutbildning. I slutsatserna menar Forsling att behandlingen medfört självkänsla, förmåga till samspel med andra, ökat ansvarstagande och självreflektion.

7


“New approaches in Treatment for Children, Youth, and their Families.”

23-25 Augusti

Årets ART-konferens

Anmäl dig nu!

Göteborg

USA, Kanada, Norge & Sverige

www.icartnet.org

Burgårdens konferenscenter

Internationella topptalare

För info och anmälan

Keynote-talare

Talar under förkonferensen 23:e augusti

Dr Kari Killén

Dr Eva Feindler

“Anknytningsteori” Norge

“TAME: Teen Anger Management Education” USA

Robert Calame

Kim Parker

“Familje-ART”

“Familje-ART”

Kanada

Kanada

Magnus Stalby

Dr Sara Salmon

”Från utbildning till behandling som ger resultat”

“PEACE4Kids” USA

Sverige

Tips på ART-litteratur

OM ICART International Center For Aggression Replacement Training, ICART är en intresseorganisation för att främja forskning och utveckling kring behandlingsmetoden ART. I år hålls ICARTs internationella konferens i Göteborg. Teknisk arrangör är Barnhemmet Oasen. Förutom keynotes kommer det erbjudas fyra streams/workshops. ART är en växande metod som under de senaste åren utvecklas med fler inriktningar. Dr Sara Salmons PEACE4Kids är ett exempel på detta. Den ständigt aktuella Dr Kari Killén är särskilt inbjuden till förkonferensen och talar där om anknytningsteori.

PEACE4 ART

Kids

för grund

-Ett progra skolan m för emotion ! ella och att utveckl hos skolbar a sociala akadem n. iska kompet , enser

Sara Salmon

ART-boken

ISBN: 9789185353019

PREPARE

ISBN: 9173170178

PEACE4Kids

ISBN: 9789185353033

VÄLKOMMEN TILL GÖTEBORG! Jag träffade mannen bakom Aggression Replacement Training (ART) professor Arnold P. Goldstein 1997. Vi utvecklade snabbt ett samarbete som tillsammans med många engagerade personer resulterade i en fenomenal spridning av ART-metoden runt om i Sverige och Norden. The International Center for Aggression Replacement Training är en organisation som i år fyller tio år. Under jubileumskonferensen i Göteborg kommer du att få träffa några av världens ledande teoretiker och praktiker inom ART-metoden. Vi presenterar dessutom en färsk svensk översättning av litteratur inom området. Ta också chansen att delta i vår förkonferens där du får möjlighet att lyssna på en av nordens mest kända talare inom anknytningsteori, nämligen Kari Killén.

20 ÅR Barnhemmet Oasen 1991 - 2011

VÄLKOMMEN TILL BARNHEMMET OASEN

Rune Nensén

Ordförande ICART, Konferensarrangör

BARNHEMMET OASENS ENHETER

Barnhemmet Oasen är ett HVB-hem för utredning och behandling. Vi tar emot både familjer och ensamkommande barn för planerade och akuta placeringar enligt SoL & LVU. Vi har bedrivit vårdverksamhet i 20 år. Längs vägen har vi lärt oss mycket och fått stor erfarenhet. Barn och familjer står alltid i centrum hos oss. Vi erbjuder ett komplett utrednings- och behandlingsteam. Teamet består av socionomer, psykologer, läkare med specialistkompetens i psykiatri, sjuksköterskor, pedagoger, metodutvecklare och behandlingspersonal. Alla våra utredare är BBIC-utbildade. ART, Aggression Replacement Training, PEACE4Kids, PREPARE, BBIC, ICDP och MI är några av våra behandlingsmetoder och förhållningssätt.

Familjeenheten tar emot familjer med barn i åldern 0-16 år. SoL & LVU

Barnenheten tar emot ensamkommande barn i åldern 7-16 år. SoL & LVU

KONTAKTA OASEN

Vi tar emot akutplaceringar dygnet runt och hjälper till att ordna transporter över hela landet.

0380-472 00 info@oasen.com

I skolverksamheten finns: - Förskoleklass - Grundskola - Grundsärskola

www.oasen.com Projektledning & layout Sandwall Kommunikation AB www.sandwallkommunikation.se

Barnhemmet Oasen är medlem i Svenska Vård.

Barnhemmet Oasen är miljöcertifierat. Tidningen är tryckt på miljövänligt papper.

Postadress: Barnhemmet Oasen AB, Box 199, 578 24 ANEBY Besöksadress: Fasanstigen 17-25, ANEBY Tel: 0380-472 00, Fax: 0380-418 11 Ansvarig utgivare: Rune Nensén


Tidningen Oasen nr 15