Issuu on Google+


Att flaskmata Petra Jankov Picha

Ett annat förlag 2012

Andra upplagan. Andra tryckningen. ISBN: 9789197981026 Tryck: vulkan.se

Omslagsfoto: Ola Gäverth På bilden: Bob

www.attflaskmata.se

Flera av texterna i boken har lästs av barnläkare,

barnsjuksköterska, barnmorska och två certifierade amningskonsulter som kommit med synpunkter på

innehållet och kommenterat de medicinska delarna.


Att flaskmata

Petra Jankov Picha

3


4


Innehåll Därför behövs en bok om flaskmatning

11

Att bemöta omgivningens åsikter

17

Förklara i förväg

20

Rätten att välja själv

24

Flaskmatning, närhet och anknytning Rätten till sin kropp

Rätten att välja flaskan Överenskommelse om

marknadsföring av ersättning Överenskommelsen blir lag

Vårdpersonalens skyldigheter Var finns informationen?

Kränkningar inom vården Du kan anmäla

Vad säger forskarna?

Bröstmjölk – full av viktiga antikroppar...

21 23 25 26 27 27 29 30 32

33

34

5


...eller försenar amningen

barnets egna immunförsvar?

Sover flaskmatade barn bättre?

Flaskmatning och plötslig spädbarnsdöd

37 43 45

Men mjölken räcker inte...

47

Amningen ur ett historiskt perspektiv

55

Ammor 56 Tekniken kommer

59

WHO:s påverkan

61

Styrd amning

Kvinnans frigörelse

59 60

Nu 62 Familjepolitik 62

Flaskmatningens historia

65

Stenåldern 65 Medeltid

66

Kospenar och sämskskinn

67

Experimenterande 66 Bubby Pot

67

Gumminappar 68 Allenbury Feeder

68

Plast 68

När man inte vill amma

Stoppa mjölkproduktionen 6

De första dygnen

71

72 73


Anknytning 75 Ingen skillnad efter förlossning

77

Risker?

78

När man vill amma Gör så här

Jobbiga känslor

Inte antingen eller

76 78 79 81

Hobbyamma 81 Att pumpa

Så pumpar man

Förvara och värma bröstmjölk Hur mycket? Välja pump

82 82 83 84 85

Om bäbisen inte tar flaska

89

Bisfenol S

90

Att välja flaska och dinapp Bisfenol A

Rätt napp till rätt dryck Olika flaskor

87 89 90 91

Esska 91

Mam 92 Dr Brown

93

Silikonflaskor

94

Baby B Safe

93

Beaba 94 7


Tommee Tippee

94

Flaskmata barn med speciella behov

95

Calma 95 Chicco Step-Up

95

Tillmatningsset 96 Handsfreeflaska Rengöra flaskor Andra sätt

Olika sorters ersättning

96 97 97

99

Vilken ersättning ska man välja?

100

Semper Lemolac

102

Mjölkfri ersättning och välling

104

NAN 101 Babysemp 102 Hipp 103 Bifidus

Att byta ersättning När slutar man?

104 105 106

Välling 107 En ersättning så lik

bröstmjölk som möjligt?

109

Luft i systemet

111

Tips vid olika magproblem Hårda magar 8

Rör – skaka inte

107 110 111

Gaser 112


Akupunktur 112 Bäbisar som kräks mycket

113

Minifom

116

117

Blanda till

118

Så gör man

120

Reflux

Semper magdroppar

Praktiska tips

114 115

Vattnet 117 Kall eller varm?

Hur länge håller ersättningen? Att blanda ersättning när

man är borta eller på stan

119 120 121

Nattetid 122 På flyget På resa

På hotell

123 124 126

En enkel parlör på resan

127

Föräldrar berättar

129

Mer läsning och tips på nätet

149

Register

157

Källor

169

Tack till

179

Mer om Att flaskmata

183

9


Foto: Kajsa Fogelberg

10


Därför behövs en bok om flaskmatning Allt färre barn i Sverige ammas fullt ut enligt WHO:s

rekommendation. Rekommendationen som Sverige har förbundit sig att följa säger att barn bör ammas

helt, utan någon annan föda än bröstmjölk, tills de

är sex månader. En undersökning av Socialstyrelsen i augusti 2011 visar att av barn som var en vecka

gamla ammades 97 procent, varav 85 procent helt.

Det betyder att 15 procent av alla nyfödda barn flaskmatas helt eller delvis. Detta är en trend som hållit i sig de senaste åren.

11


Statistiken sjunker sedan i takt med att bäbisar-

na växer. I flera län så ammas bara tre av fyra bäbisar vid fyra månaders ålder. Bara 6 av 10 ammas

helt i sex månader enligt rekommendationen och det stöds även av en BVC-mottagning som berättat

för mig att deras erfarenhet är att väldigt få mammor ammar helt i sex månader.

Trots detta finns ingen skriftlig information att

få om flaskmatning, varken från bokbranschen el-

ler landstinget mer än några sidor på Landstingets

webb 1177.se. Inte ett enda informationsblad finns att sticka i händerna på undrande föräldrar.

Däremot finns det massor av faktablad, broschy-

rer och böcker i konsten att amma. På förlossningsmottagningarna frågar man inte om man vill amma eller inte, det tas för givet. Vill man inte amma måste

man ha diskuterat frågan med sin barnmorska först

för att genom henne få det inskrivet i sin journal inför förlossningen. Men inte ens då respekteras kvinnans val att inte vilja amma. På alla förpackningar

med modersmjölksersättning står att man inte bör använda produkten utan att ha rådgjort med vården innan. Man tycker att föräldrar idag borde kunna fatta sådana beslut själva! 12

På grund av att vården i så hög grad rekommen-


derar amning känner många mammor idag skuld

för att de inte lyckas amma sina barn. Bristen på information och respekt genom texter på ersättningsförpackningar och liknande där det klart står utskrivet med stora bokstäver att amning alltid är det

bästa för barnet skapar onödig skuld hos de mammor som inte kan, vill eller orkar amma sina barn. Många mammor vågar inte berätta att de flaskmatar

på grund av att de riskerar att framstå som dåliga

mammor. I en anonym undersökning på sajten Familjeliv uppgav 23 procent att de flaskmatar i smyg.

Bristen på information riskerar att göra barn li-

dande. I en stor brittisk undersökning visade man

att nästan alla engelska bäbisar fått ersättning någon gång under sitt första år och att väldigt många

föräldrar inte vet hur man gör för att blanda den

korrekt. Drygt hälften av föräldrarna i undersökningen följde inte instruktionerna på ersättningspaketen. Man blandade ersättningspulvret med vatten

enligt fel proportioner, tog vatten direkt ur varmvattenskranen eller drygade ut ersättningen med mjöl.

Varför? Jo, mammorna svarade att man från vårdens sida inte informerat dem om hur viktigt det är att

tillreda ersättning rätt utan enbart fokuserat på att få dem att amma. Hälften upplevde sig faktiskt

13


tvingade att amma. Bara en femtedel av föräldrarna

hade fått instruktioner och hjälp och råd kring flaskmatning. Problem som uppstått på grund av feldoseringar eller liknande var att bäbisarna fick ont i

magen. Man hade då bytt ersättningssort flera gång-

er vilket förvärrat magproblemen. Undersökningen kom fram till att mer information behövs och att

när föräldrarna beslutat sig för att flaskmata bör de

försäkras om att anknytning och bäbisens hälsa inte

på något sätt är förstörd och att moderskapet inte avgörs av vilket sätt man matar sitt barn på. Någon liknande undersökning har inte gjorts i Sverige men likväl behövs informationen.

Alla kvinnor har egna anledningar till varför de

inte ammar utan flaskmatar och ingen ska känna sig nödd att redovisa varför. Ändå tvingas flaskmatande

föräldrar om och om igen förklara och berätta varför

man valt det framför amning. I en enkät jag genomförde, och som ligger till grund för denna bok, svarade de allra flesta att de börjat flaskmata för att de

upplevde att mjölken inte räckte till. I enkäten har cirka 200 föräldrar svarat på frågor kring flaskmatning och hur de har blivit bemötta av vården och an-

dra runt omkring. De allra flesta känner att de borde kämpat mer med amningen just för att omgivningen 14


förväntar sig det. En liten grupp började flaskmata

för att barnet var för litet, inte orkade suga, var prematurt eller för trött. Andra orsaker är komplikationer vid förlossning som gör att mamman inte orkat

amma. En annan mindre grupp svarade att de slutat

amma av medicinska skäl som upprepade mjölkstockningar, bröstreduktion, sår på bröstvårtorna

eller intag av medicin av sådant slag som går över i mjölken och blir farligt för barnet.

De allra flesta som flaskmatar är ändå nöjda med

det. I princip alla som är missnöjda med flaskmatning upplevde att de kände sig pressade av vården,

”tvingade” att börja med flaska och att de fick för lite stöd och råd för att fortsätta amma trots att de bad om det.

Några har börjat flaskmata trots att de inte haft

problem med amningen eller ens börjat amma. Det

kan vara anledningar som att man helt enkelt inte vill, man känner sig låst eller vill från början dela ansvaret med pappan eller partnern. Oavsett vilket val man har gjort borde ingen bli ifrågasatt.

Vi har rätt att besluta om abort och preventivme-

del men när det kommer till amning är man utlämnad till den barnmorska eller BVC-sköterska man

träffar inom vården och på föräldrakurserna infor-

15


meras i stort sett bara om amning.

Det kvinnor vill veta om ersättning och flaskmat-

ning är bland annat att mjölkersättning tillgodoser spädbarns näringsbehov på ett bra sätt och att det är okej att ge ersättning utan att behöva motivera

varför. Man vill också veta hur man tillreder ersätt-

ning, hur mycket man ska ge, vilka olika flaskor och olika sorters modersmjölkersättning som finns på

marknaden. Dessutom vill man ha praktiska tips på hur man gör det enkelt för sig på natten, när man ska vara hemifrån eller åka på resa.

Många vill också läsa om andra mammors erfa-

renheter av när amningen inte fungerat eller mammor som helt enkelt inte ville amma alls. Det skapar samhörighet, kunskap och mindre dåligt samvete.

Själv har jag flaskmatat två barn. Som flaskma-

tande mamma får man ofta frågor om vilken ersätt-

ning man använder och varför, hur man gör med hårda magar, vilken flaska, hur man enklast gör nattetid, när man ska ut och handla och andra liknande frågor.

Jag hoppas att den här boken ska kunna ge svar

på de flesta frågor som uppstår vid flaskmatning. 16


Mer om Att flaskmata Denna bok är inte sponsrad av någon tillverkare av

modersmjölksersättning eller av något företag som säljer flaskor och dipnappar. Boken är heller inte

sponsrad av landstinget eller annan privat vårdinrättning.

Att flaskmata har också en webbsida och en

blogg på adressen: www.attflaskmata.se. Där hittar man alla länkar från boken, nyheter och mer tips

kring flaskor, modersmjölksersättning och flaskmatning. Inte heller den sidan är sponsrad på något sätt av något företag eller vårdinrättning.

På webbsidan kan du också ställa frågor och få

svar om flaskmatning av andra flaskmatande föräldrar.

17


Att flaskmata