Issuu on Google+

En medlemstidning från Norrskog

Nummer 2 2013

NYTT i NORRSKOG

”Vi gör ett kanonjobb” Ida Oderstål– stolt entreprenör Cityskogsseminarium | Trä är doften av liv i Marocko | Medlemswebben lyfter | Avverka när skogen är mogen | Skogsskötsel och storm | Markägare går ihop och bygger väg | Varför tar flisstacken eld? | Certifiera skogen

BÖRTNANSKOGEN


Köp inte lantbruksförsäkringen i säcken Prata med oss först så hjälper vi dig med en bra lantbruksförsäkring för allt från gård till gröda. Vi har lång erfarenhet av att försäkra även annat du bryr dig om. Till exempel familjen, hemmet, hunden, katten, geten, bilen, båten, mopeden, snöskotern och resan. För fler visdomsord om våra försäkringar, ring oss eller titta in på dina.se.

0660-124 00 0620-215 00 0624-100 01

0613-206 90 0611-262 10 0643-101 15

0661-442 14 060-66 56 70 0691-306 49


3 intro

En medlemstidning från Norrskog

”Det hade jag ingen aning om, sa Leif” Din medlemstidning från Skogsägarna Norrskog Tel: 0612-71 87 00 info@norrskog.se www.norrskog.se Ansvarig utgivare Erika Lundin, erika.lundin@norrskog.se Tel: 0612-71 87 66 Redaktion Petra Järnbert Redaktör/ADC Media petra.jarnbert@adc.se Tel: 070-262 91 95 Nicklas Stavbom AD/ADC Media nicklas.stavbom@adc.se Tel: 0620-68 33 06 Medarbetare Mia Boman Olle Söderström Clas Tjäder Peter Nilsson Anna Peman Mikael Wiklund Omslagsfoto Mia Boman Tryck Selma Solutions, Sollefteå Upplaga 22 500 Annonsbokning Rolf Söderberg, 090-711 523 rolf.soderberg@display-umea.se Mikael Wännström, 090-711 525 mikael.wannstrom@display-umea.se

INNEHÅLL

Allt för sällan lägger jag av mig VD-

Smsa: Norrskog Number One till kepsen, men för ett par veckor sedan 076-146 51 15, innan den 30 april, så är gjorde jag i alla fall ett försök. Det var en du med i utlottningen av sågskyddsbyxor vacker vinterdag med mycket vår i luften. från Pfanner! Jag skulle träffa Leif som Det såg fint ut. har sin skog intill min. I Kändes bra att stå där I hans blick höstas rensade vi ut ett med någon som delade såg jag samma mitt intresse av det där dike i rågången mellan våra fastigheter, nu skulle Egentligen är det typ av respekt diket. vi tillsammans komma just så hela den kooperativa överens om hur vi skulle för Norrskog tanken fungerar, en tanke gå vidare. som globalt sett just nu som jag allt ”Och vad pysslar du föds på nytt och växer fram med nu för tiden?”, undi nya moderna former. oftare möter rade Leif. Förutom det här diket som bland våra Jag berättade att jag vi står och tittar på delar är VD för Norrskog, en jag och Leif också förutkollegor i skogsägarförening med sättningarna för svenskt branschen. 13 000 medlemmar, egen skogsbruk som klubbas skog som nästan kvalar in i Miljömålsutredningen i miljardklassen, egna industrier, kunder i i mitten av juni. (Läs gärna mer i förra 30 länder och att vi omsätter ungefär numret av Nytt i Norrskog som 2 miljarder kronor varje år. du hittar på vår hemsida.) ”Det hade jag ingen aning om, sa Leif” I Min skog må vara mindre i hans blick såg jag samma typ av respekt för areal än Leifs, men i en skogsNorrskog som jag allt oftare möter bland ägarförening har vi alla en våra kollegor i branschen. röst. Jag hoppas att alla Sen var jag tvungen att tillägga att just ni tusentals medlemmar 2012 gick vi 42 miljoner back. som jag inte kommer att ”Men med en omsättning på två miljarder träffa på stämman eller är det kanske inte hela världen”, sa Leif. ute i råden hittar sätt att Jag vet inte om det var en fråga eller förvalta den rösten på ett konstaterande men jag kände att jag – hör gärna av dig till gärna ville ge honom en tydligare bild av mig på mail eller telefon läget och berättade att vi visserligen haft – om du har förslag och kostnader för stormen på 33 miljoner idéer på hur vi i ännu under 2012, att priset på virke gjort att vi större utsträckning kan bli förlorat ytterligare flera miljoner, men att Norrskog Number One! det aldrig – aldrig – är okej att gå back. Janne Björck Och att jag trots allt är rätt stolt över att vi VD Norrskog lyckats bygga ett positivt kassaflöde på 26 Janne.bjorck@norrskog.se miljoner. 0612-71 87 30 Ungefär då var vi framme vid diket och skogsägarkepsen åkte på igen.

Intro: Cityskogsseminarium i Stockholm i maj • Häng med Norrskogskvinnorna till Börtnanskogen • Medlemswebben lyfter • Medlemserbjudande: Vårmössa • SBO 215 • Miljö: Certifiera skogen • Forskning: Varför tar flisstacken eld? Medlem: Bra investering att bygga väg • Guide: Avverka när skogen är mogen • Utblick: M.I.O Entreprenad gör ett kanonjobb i skogen • Marknad: Trä är doften av liv i Marocko • Expertpanelen: Samägande: Investeringsvilja och förväntan på avkastning • Virkesmarknadskrönika

Norrslöknsoamgma

– det mest alternativet också! – bli medlem du

PEFC/05-38-142

w.norrskog.se

Läs mer på: ww

Nytt i Norrskog


PRIS FRÅN:

8.590:FS 460 C-EMK

5.690:FS 240 C-E

PRIS FRÅN:

6.490:-

rktyg! inkl. 3 skärve

MS 241 C-M

STIHL – världens mest köpta motorsågsmärke och ledande inom produktutveckling sedan 1926. STIHL och VIKING säljs bara hos rådgivande Servande Fackhandlare. För mer information om våra produkter och din närmsta specialist, besök: www.stihl.se eller ring 020 - 555 666 Välkommen till Din Servande Fackhandlare!

Riktiga redskap säljs bara av experter


5 intro

En medlemstidning från Norrskog

Äga • bruka • glädjas Häng med Norrskogskvinnorna till skogen Tid: Från 12.00, lördag 18 maj – till 12.00, söndag 19 maj 2013 Plats: Börtnan, Södra Jämtland. På programmet: Laila Spik låter oss uppleva det lappländska ”naturskafferiet” • Samtal med Norrskogs skogschef Olof Falkeström och styrelseledamot Marie Simonsson • Skogsrådgivare Anette Thelberg reder ut skogsbrukets mysterier på plats i Börtnanskogen. Deltagaravgift: 200 kr, inkluderar föreläsningar, mat och fika. Ev. boende betalar du själv. Friluftshotellet Camp Börtnan bokas genom Gunnel Hennebo. Info och anmälan senast 10 maj: Anita Osterling, 0693-160-29, 070-533 85 80, anteanita@gmail.com Gunnel Hennebo, 0687-330 10, 070-368 11 46, gunnel.hennebo@bredband.net Norrskogskvinnorna är Norrskogs nätverk av kvinnliga skogsägare. Alla kvinnor som äger skog, tillhör familj som äger skog eller planerar att bli skogsägare är hjärtligt välkomna!

90 st

Under 2012 anordnades 90 aktiviteter i Norrskogs skogsbruksområden:

• 48 skogsdagar/kvällar • 12 trivselaftnar • 30 övriga (studiecirklar/kurser, mässor/marknader)

Missa inte! Cityskogsseminarium Stockholm i maj Har du din skog i Norrskogs område men bor i Stockholm? Då kommer du snart att få en inbjudan till det Cityskogsseminarium som Norrskog tillsammans med LRF-konsult och Handelsbanken arrangerar i Stockholm den 7:e maj. Vi bjuder på förtäring och en dag som är skräddarsydd för dig som är aktiv skogsägare på distans. Programmet hittar du på www.norrskog.se Begränsat antal platser så först till kvarn gäller!

Varför är DU medlem i Norrskog? Bengt Skylare, 36 år, Gällö

Erik Edlund, 59 år, Tängsta

Mona Tholin, 69, Österlo

– Jag har varit skogsägare i ett år nu och gjort en avverkning än så länge. Men både min far och min svärfar är norrskogsmedlemmar och de tyckte att det kunde vara en bra idé att gå med i Norrskog eftersom man kan få hjälp med det mesta som hör skogsägandet till genom föreningen.

– Norrskog är det mest lönsamma alternativet i det långa loppet, det vill jag framhålla. Jag har varit medlem i föreningen i snart fyrtio år och som aktiv medlem har jag haft förmånen att få träffa väldig många skogsägare – idag har jag ett bra nätverk när jag har konkreta frågor eller bara vill prata skog.

– Det är en lång historia! Vi följde i min svärfars fotspår och ärvde liksom medlemskapet, det är 25 år sedan nu och vi har trivts med Norrskog sedan dess. Nu är det barnen som tar över samma medlemskap, de hade nyligen kontakt med Norrskog angående en aktuell avverkning.

Nytt i Norrskog


6X6 800 FOREST 111 900:-

ALLHJULSDRIFT – PÅ RIKTIGT

KRAFTFULL, HÅLLBAR OCH

EXTREMT ANVÄNDBAR I SKOGEN. Bollstabruk Dahlins Motorservice 0612-211 88 • Funäsdalen Snökompaniet 0684-290 00 • Gäddede SGT i Jämtland 0672-103 12 Mattmar Ytterocke Produktion 0640-451 17 • Offerdal Birgerssons Bensin 0640-321 49 • Strömsund PN Motor 0670-100 00 Sundsvall Servicecentralen 0771-65 46 54 • Vilhelmina Vilhelmina Motorcenter 0940-559 70 Åsarna Åsarna Skoterservice 0687-303 75 • Östersund Motorhuset I Östersund 063-57 00 20

-


7 intro

En medlemstidning från Norrskog

Medlemswebben lyfter Just nu pågår arbetet med att ta fram ett helt nytt utseende för Norrskogs medlemswebb. – Den blir bättre, snyggare och mer anpassad efter kundens behov, säger Mia Boman, informationsansvarig på Norrskog. Antalet inloggade på medlemswebben blir allt fler. – Vid årsskiftet hade vi över 2 000 användare vilket överträffar alla våra förväntningar, säger Mia Boman. Nu har en utvecklingsgrupp fått i uppdrag att ta medlemswebben vidare till en ny nivå av användarvänlighet. – Det är jag, tillsammans med IT-chef Janne Björkman Mia Boman och ett antal initierade medlemmar som fått det här spännande uppdraget, säger Mia. Förändringarna är omfattande, det handlar om ett helt nytt utseende innan året är till ända. – Med medlemswebben vill vi, precis som bankerna, ge våra medlemmar

möjligheter att interagera på webben. Varje enskild medlem får också upp kontaktuppgifter till sin rådgivare i samband med inloggningen. Naturligtvis tar vi nu fram en plattform som är möjlig att utveckla för framtida behov, bland annat jobbar vi på en lösning för att kunna lägga ut uppdragsredovisningar och avräkningsnotor på webben, berättar Mia Boman. Vi vill bli ännu bättre på att tillgodose våra medlemmars behov. Har du funderingar eller förslag på IT-tjänster som skulle göra ditt medlemskap roligare och mer värdefullt? Hör gärna av dig! info@norrskog.se

Medlemserbjudande barnmössa i bomull Rosa och turkos Frågor om erbjudandet och beställning till Anders Lundgren 0612-71 87 20, anders.lundgren@norrskog.se Ange om betalningen ska belasta konto hos Norrskog.

Pris: 50:- (inkl moms och frakt)

Finns det något som INTE går att göra i trä? Bara fantasin sätter gränser för träets nyttjandepotential – när Norrskogs Forskningsstiftelse anordnar ett seminarium om framtidens användning av trä. Forskare i absolut framkant av utvecklingen tar oss med på en spännande resa. Anmäl dig idag om du vill vara säker på att få en plats!

Tid: Den 1 oktober 2013, 10.00 – 15.00 Plats: Östersund Anmälan: till Björn Skogh, bjorn.skogh@norrskog.se, 063–14 58 88 Läs mer på: www.norrskog.se

Varför är DU medlem i Norrskog? Daniel Persson, 37 år, Sollefteå

Patrik Edblom, 48 år, Dorotea

Elisabeth Öhlén, 55 år, Fränsta

– Jag gick med i Norrskog när min pappa gick bort och jag tog över fastigheten. Sedan dess har jag köpt till några skiften och idag skulle jag nog säga att mitt medlemskap till stor del handlar om ett stort förtroende för min skogsrådgivare, jag har fått mycket hjälp av honom under de här åren.

– I enskilda affärer finns det ofta andra aktörer som erbjuder ett högre pris men i det långa loppet är Norrskog det mest lönsamma alternativet. När jag säljer till min egen förening går dessutom vinsten tillbaka till mig som medlem, och inte till aktieägare eller riskkapitalister. Det är de huvudsakliga skälen till att jag är medlem i Norrskog.

– Ja min pappa var en av dem som drev frågan om att grunda en skogsägarförening, han jobbade hårt för det. Personligen tycker jag att föreningen är viktig eftersom den driver den privata markägarens frågor och står på vår sida.

Nytt i Norrskog


Flyttbar vinsch ingår!

Föllinge: Mats Skoter, 0645-410 37 • Kramfors: BN:s Försäljning & Service, 0612-109 10 • Stugun: Erik Holmgrens, 0695-10260 • Sundsvall: Yamaha Center, 060-64 15 80 • Vilhelmina: Däck & Maskin AB, 0940-102 40 • Östersund: Yamaha Center, 063-51 01 47


9 intro

En medlemstidning från Norrskog

Kartläggning av framgångsfaktorer

– SBO 2015 Utvecklingsgruppen för Norrskogs skogsbruksområden har bytt namn till SBO 2015. – Med ett nytt arbetssätt i utvecklingsgruppen ska vi uppnå stora förändringar de närmaste åren, säger medlemsansvarige Anders Ohlsson. Skogsbruksområdet har en inneboende kraft – ett vitalt och aktivt skogsbruksområde har stor potential att bidra till viktig medlemsnytta. – Vi ser till exempel att vissa aktiviteter drar jättemycket folk medan andra får ett mer ljummet mottagande av allmänheten. Här gäller det att vi sätter fingret på framgångsfaktorerna i våra mest dynamiska skogsbruksområden för att utveckla de övriga, säger Anders Ohlsson. En synnerligen välbesökt aktivitet förra året var till exempel en rågångskväll där man fick lära sig hur man hittar och behål-

ler sina rågångar. – Här var nyttoaspekten central, har man inte koll på sina rågångar kan det bli väldigt besvärligt vid en avverkning, i värsta fall får man hyra in en lantmätare att göra jobbet åt en och det kan bli en ganska kostsam historia, menar Anders. Eftersom skogsbruksområdet äger uppdraget att initiera och verkställa aktiviteter av olika slag omfattar projektet även att ta fram bra verktyg och hjälpmedel för råden. – Vi har tagit fram en valberedningsutbildning och sett över rekryteringen till valberedningen. Den tydliga trenden är att

förtroendevalda sitter en allt kortare period i rådet, vi får därmed en högre omsättning av medlemmar i råden och det gäller att vi kan sätta rätt verktyg i händerna på nya rådsmedlemmar, säger Anders Ohlsson. I den nya organisationen har medlemsservice och skogsekonomi integrerats i Skogsavdelningen, liksom den nya utvecklingsgruppen SBO 2015. – Projektet har pågått i knappt ett år, innan utgången av 2015 ska vi se en märkbar förbättring i utbudet av aktiviteter, ett tydligare mervärde för medlemmarna, det är målet, säger Anders Ohlsson.

Prognos för Granbarkborren När Skogsstyrelsen senast flög över

Medelpad och delar av Ångermanland konstaterade de att det finns en hel del vindfällen kvar i skogarna. – Även om vi fick bort de sista resterna av gamla skador förra säsongen så är risken att vindfällen som ligger kvar innebär ett bra yngelmaterial för granbarkborre. Kan-

ske kommer vi inte att se så stora skador under 2013, men risken är stor för en explosion under 2014, om man inte får ut de sista vindfällena ur skogen, säger Olof Falkeström. Kontakta din skogsrådgivare om du har funderingar!

Personalnytt Tommy Osc efterträ der And arsson ers platsch ef för N Lindh som WP Ös tommy tavall.  .oscars son@n orrskog Tel: 069 .se 0-524 0 8

Mikael Eklund, ny skogsrådgivarei Berg. mikael.eklund@norrskog.se Tel: 063-77 84 86

Patrik Finn, ny controller på Norrskogs skogsavdelning patrik.finn@norrskog.se Tel: 0612-71 87 82 

Johan Langhammer, Ante och Anita Osterlings fastighet på 60 hektar ligger i ny controller NWP. Mordviken strax norr om Bräcke i östra Jämtland. johan.langhammer@norrskog.se Vill du ta del av Skogspraktikan i sin helhet hittar du den Tel: 063-14 58 55 på www.norrskog.se Nytt i Norrskog


10 medlem

Bra investering

att bygga väg Det här är historien om när åtta markägare i Ovanmo gick ihop för att bygga en 3,3 kilometer lång väg. – Med en väg som håller för avverkning under sommarhalvåret får vi dels en högre premie för virket, dels blir avverkningen skonsammare för miljön, säger Sören Eliasson, en av markägarna i Ovanmo. Sören Eliasson bor i byn Ovanmo strax söder om Ramsele – på västra sidan om Faxälven. 2008 skrev han ett kontrakt med Norrskog på en gallring på drygt tio hektar. Förutsättningarna var inget vidare, långa skotningssträckor skulle innebära höga avverkningskostnader. – För ett par år sedan beställde en annan markägare en gallring av nästan 2 500 kubik i samma område och i det läget ställde Anton Sjödin, vår skogsrådgivare, frågan rakt ut: ”Ska ni inte gå ihop och bygga en väg här?”, berättar Sören Eliasson. Tillsammans med Anton begav han sig ut för att stega upp en lämplig vägsträckning. – Så här i efterhand är jag verkligen förundrad över att det överhuvudtaget gick att bygga en väg längs den här sträckan. När vi gick där tyckte jag mest att det var

3

Det är viktigt att alla inblandade får god tid på sig att ta del i beslutsprocessen hemskt kuperat, stenigt och blockigt. En ganska stor fiskförande bäck skär dessutom av området, och vi insåg att det skulle bli för kostsamt att korsa bäcken, i stället fick vägen bli något längre, berättar Sören. Anton Sjödin kallade berörda markägare till ett möte och alla åtta infann sig. – Vi hade totalt tre möten innan vi var helt överens om vägsträckningen. Våra förutsättningar var goda, vi är bara privata markägare och vi har en fin sammanhållning i grunden. Ändå finns det naturligtvis olika viljor och det är nödvändigt att kompromissa. Om jag skulle komma med ett enda råd kopplat till den här typen av gemensamt vägbygge så skulle det vara att

Fördelar med en skogsbilväg för sommarbruk:

• Premien för timmer som avverkas under barmarkssäsong är upp till 40 kronor högre per kubikmeter sågtimmer. • Man slipper lägga pengar på plogning. • Markberedning och andra åtgärder blir både skonsammare för miljön och billigare när det finns en väg nära utförda avverkningar.

Nytt i Norrskog

man tar god tid på sig att komma överens, det är viktigt att alla inblandade får god tid på sig att ta del i beslutsprocessen, menar Sören Eliasson. Lämpligt nog fanns det en entreprenör i byn som genast skred till verket, sedan en tredje part – Skogsstyrelsen – fördelat båtnadsutrymme och procentandelar av kostnaden bland de åtta markägarna. – Vårt förtroende för Bröderna Edmo Väg och Mark var stort innan, för att inte tala om efteråt! Det är imponerande krafter i de där maskinerna som bryter fram en väg ur ingenting. Det var ett stort stenblock som de valde att gå runt i stället för att spränga sig igenom men i övrigt ser

båtnad är ett gammalt svenskt ord som betyder nytta/fördel/vinst och begreppet finns kvar inom fastighetsrätten. Ett båtnadsområde är ett geografiskt avgränsat område som avgör vilka fastigheter som anses ha nytta av en gemensamhetsanläggning och som därför ingår i den.


11 medlem

Foto: mikael wi klu

nd

En medlemstidning från Norrskog

Från vänster: Gö ran Hernebeck, Sören Eliasson, Henrik Edmo, Eri k Edmo och An ton Sjödin.

Foto: Anna Peman

sträckningen ut som på pappret. De inledde arbetet hösten 2011 och var klara under våren 2012, berättar Sören. Nu återstår att bilda en vägförening för

underhållet av vägen. Det finns en lokal bergtäckt i Ovanmo och en given fråga på första mötet är huruvida vägen ska grusas eller inte. – När vi beräknar kostnaden för underhåll utgår vi ifrån de båtnadsområden som Skogsstyrelsen tilldelat oss, andelarna skiftar mellan 0,5 procent och drygt 25 procent bland oss åtta markägare, säger Sören. Anna Peman är en av de åtta markägarna,

12

hennes fastighet ligger knappt två kilometer in längs den nya vägen, och trots att hon bor drygt tio mil från sin fastighet har det blivit flera turer till skogen det senaste året. – Den ekonomiska aspekten var naturligtvis huvudargumentet när jag fattade beslutet om att vara med och bygga väg. Även om jag inte har någon aktuell avverkning på gång just nu, så kommer vägen att löna sig i längden. Personligen tycker jag att det är en rolig investering, nu kan jag med lätthet ta mig ut i skogen, både i samband med skogsvård, översyn och rekreation, säger Anna Peman. Precis som de flesta skogsägare tycker hon

Punkter att ta upp med entreprenören

• Kontraktsumma, pris per meter eller totalpris terrassering • Kontaktperson, entreprenör och beställare • Pris för grusning • Vägklass • Trumkostnader • Tid för utförande

• Garantitid • Väglängd • Miljöhänsyn vid utförande • Byggteknik • Lagar och andra myndighetskrav, vem ansvarar och för vad? • Betalningsplan

att det är roligt att ta hand om sin skog. – Jag har gjort en översyn både av granbarkborreangrepp och snöbrott, en förmiddag åkte jag upp för att titta närmare på fastighetsgränserna och då såg jag alldeles färska björnspår på vägen. Skogens konung har invigt vägen, det känns bra, konstaterar hon. Och skogsrådgivare Anton Sjödin konstaterar att vägen redan bidragit till att halvera avverkningskostnaderna för den första gallringen. – Det blev en riktigt bra väg som markägarna kommer att ha stor nytta av i många år framöver.

I ovanmon finns 3 200 hektar privat skog. I dessa skogar löper ett privat vägnät genom skiftena, med upp till fem kilometer långa vägsträckor.

Nytt i Norrskog


ÄLGAR OCH ANDRA HJORTDJUR är på många sätt imponerande. Tyvärr orsakar de skogsskador för enorma belopp, främst genom bete på ungtall. LRF samarbetar med skogsägarföreningarna och andra organisationer och myndigheter för att få hjortstammarna i balans med foder tillgången, bland annat i det nya älgförvaltningssystemet.

INTRESSET FÖR AFFÄRER inom förnybar energi ökar snabbt och tusentals landsbygdsföretagare driver energiverksamhet. Därför har vi lanserat Energiföretagaren, ett material som inspirerar och vägleder tilll lönsamma affärer inom förnybar energi.

FÖRR ELLER SENARE blir det aktuellt att lämna över skogen till en ny generation. Det finns en hel del att sätta sig in i för att det ska bli så bra som möjligt. LRF-koncernen har spetskompetens och erfarenheter som är till god hjälp vid ägarskiftet.

FÖRYNGRINGSFRÅGOR, röjning, slutavverkning, naturhänsyn eller säkerheten i skogen? LRF och skogsägarföreningarna arrangerar kurser, studieresor, studiecirklar och seminarier. Genom LRF får du även riktigt bra rabatter när du exempelvis ska köpa ny motorsåg, bil och drivmedel.

LRF_skog_385x250.indd 1

DET SKA VARA MÖJLIGT för alla som vill att arbeta, bo och leva på landsbygden. Därför är det viktigt att vi driver frågor som förbättrar servicen och infrastrukturen på landsbygden. Alla har rätt till bra vägar, el, post, telefoni och bredband.


TIDNINGARNA LAND SKOGSLAND, Land Lantbruk och Land ingår i medlemsavgiften. Det gör också en basolycksfalls- och en livförsäkring. Dessutom får du tillgång till LRFs egna företagarcoacher.

VEM VET VILKA PLANER stat och kommun har för din plats på jorden. LRFs experter arbetar ständigt med frågor kring äganderätt och markintrång.

DET FINNS GODA MÖJLIGHETER att öka tillväxten i Sveriges skogar. Det skulle underlätta en omställning till ett grönare och mer hållbart samhälle. LRF samarbetar med skogsägarföreningarna genom bland annat satsningen Krafthandling Skog för att öka både lönsamheten och tillväxten i familjeskogsbruket.

LRF HAR ÖVER 1 000 lokalavdelningar runt om i Sverige där medlemmar träffas för att dela med sig av sina erfarenheter och påverka utvecklingen i bygden. För medlemmar under 36 år finns dessutom ett särskilt nätverk, LRF Ungdomen.

Är det här din värld? DÅ ÄR DU varmt välkommen till LRF-familjen och 172 000 människor som också hör hemma i det gröna näringslivet. GÅ IN PÅ lrf.se/skog. Här kan du: 1. Gå en tipspromenad och få mer information om vad ett medlemskap kan betyda för dig. Du kan dessutom vinna en tidningsprenumeration. 2. Ställa frågor till några av våra experter.

SOM MEDLEM I LRF är det tryggt att veta att den skogsförsäkring du kan teckna genom oss innehåller en allriskdel som täcker skador från exempelvis skadeangrepp, brand och storm.

VILL DU HELLRE PRATA med någon är du välkom-

men att ringa Medlemsservice, 020–44 44 33. DU BEHÖVER INTE vara heltidsbonde för att vara

medlem i LRF. Det viktiga är att du har ditt hjärta på landsbygden.

FÖRST GUDRUN, sedan Per och Dagmar. Stormarna kan vi inte resonera med, men väl politiker och myndigheter när våra medlemmar drabbas.

2013-03-07 10:47


14 miljö

Björn Skogh är utvecklingschef på Norrskog och har förtroendeuppdrag i Skogfors och flera andra forskningsstiftelser. Han är ordförande i svenska PEFC och har lång erfarenhet av skogsbruket från Domänverket, AssiDomän, Sveaskog och Norrskog.

Skogscertifiering – varför då? Vad är egentligen PEFC-certifiering? Och varför ska jag som skogsägare certifiera min skog? Norrskogs utvecklingschef och ordförande i svenska PEFC, Björn Skogh, hjälper oss att reda ut begreppen. Vad skulle du säga är grundtanken med en certifiering enligt PEFC?

– Ur markägarens perspektiv är det en fråga om att kunna visa – och få acceptens för – att man tar viktig miljöhänsyn i sitt skogsbruk. På marknaden är certifieringen slutkundens garanti på att trävaror och papper kommer från en certifierad råvara. I grunden är det en fråga om trovärdighet. På de allra flesta marknader ökar trycket på certifierad råvara och inom ett antal år tror jag att det blir svårt att hitta en aktör som tar emot virke som inte är certifierat. Därför vädjar vi verkligen till alla markägare att certifiera sin skog. Det finns två dominerande certifieringssystem, PEFC och FSC, varför valde Norrskog att satsa på PEFC?

PEFC är utformat för det privata skogsbruket eftersom det är en större organisation som tecknar avtalet med möjlighet för många små markägare att ingå i samma paraplyavtal vilket innebär en enklare hantering för markägaren. Eftersom Norrskog

Idag är 39 procent av Norrskogs medlemmar certifierade enligt PEFC. – Det är en siffra som vi skulle vilja fördubbla inom en snar framtid, säger Björn Skogh. är certifierat enligt PEFC tar vi alltid den miljöhänsyn som certifieringen kräver när vi utför uppdrag åt skogsägaren, men råvaran blir inte certifierad om inte den enskilde markägaren också har certifierat sin skog. En certifiering enligt FSC innebär att varje markägare tecknar sitt eget avtal. Både PEFC och FSC är globala system men PEFC har sin grund i det nordiska och europeiska privata familjeskogsbruket i stora drag skiljer sig miljöstandarderna mellan de olika certifieringarna inte så mycket åt. Vad krävs för att jag som medlem ska få min fastighet certifierad enligt PEFC?

– För Norrskogs medlemmar gäller att man inom ett år från det att man certifierat sig,

också skaffar en skogsbruksplan. Skogsbruksplanen är det dokument som ligger till grund för en certifiering. Där framgår bland annat att markägaren tar miljöhänsyn genom en frivillig avsättning om minst fem procent av volymen i beståndet, liksom att man uppfyller certifieringskraven vid varje åtgärd på fastigheten. Vad innebär certifieringen konkret för miljön?

Huvudanledningen med certifieringen är naturligtvis att, om vi tar hänsyn enligt standarden, innebär det en förbättring av den biologiska mångfalden i den totala skogsmiljön. Det gäller alltså inte bara specifika arter utan även för vatten och naturvård, man

Varför är DU medlem i Norrskog? Stina Ekbäck, 69 år, Skog

Veronica Åkervall, 36 år, Bräcke

Eva Olofsson, 62 år, Lit

– Det är viktigt för mig att ingå i en skogsägarförening eftersom den utgör en motvikt till de stora bolagen och kan balansera priserna på marknaden, och för att det är en medlemsstyrd demokratisk organisation där jag har makt att påverka genom förtroendevalda.

– Det var helt givet att jag skulle bli medlem i Norrskog när jag ärvde lite skog från min morfar för en tid sedan. Både min morfar, min pappa och min svärfar har varit nöjda med den hjälp de fått av Norrskog genom åren, och jag tänker att i en medlemsägd förening finns det goda förutsättningar att kunna påverka.

– Kontakten med skogsrådgivaren är en avgörande del i att vi väljer Norrskog. Han är kunnig, trevlig och gör ett bra jobb. Vi är mycket nöjda med hur avverkningarna har utförts.

Nytt i Norrskog


15 miljö

En medlemstidning från Norrskog

sparar hänsynskrävande biotoper, döda träd, naturvårdsträd med mera, som gynnar den biologiska mångfalden. Sammantaget bidrar en certifiering till en förbättring i den totala miljön i skogen, det råder det ingen som helst tvekan om.

plan. Men eftersom skogsbruksplanen i sig är den bästa investering du kan göra som skogsägare, och eftersom vi som sagt betalar lite extra för certifierat virke, så skulle jag säga att det i längden är lönsamt för skogsägaren.

Finns det några andra fördelar med certifieringen än de rent miljömässiga?

Omfattas certifieringen av kontroller av olika slag?

Dels ger certifierad råvara i dagsläget en högre premie vilket ger skogen ett högre prismässigt värde, sen ser jag också att certifieringen många gånger bidrar till både stolthet och självkänsla för många skogsägare. Innebär PEFC certifieringen extra kostnader och extra jobb för mig som markägare?

Nej det vill jag inte påstå. Du ska sätta dig in i vad certifieringen innebär och vad standarden kräver av skogsägaren. Man ska känna till vad som ska sparas, vilka hänsyn som ska tas i samband med skogsbruksåtgärder. Certifieringen är förenad med kostnaden av att ta fram en skogsbruks-

Självklart, annars skulle den sakna all form av trovärdighet. Dels gör vi internkontroller, dels hyr vi in externa revisorer som gör ytterligare kontroller av hela vår verksamhet, urvalet är slumpmässigt och det brukar handla om ett 100-tal skogsägare som kontrolleras varje år. Vad innebär PEFC:s spårbarhetsstandard?

Certifierat virke är spårbart så till vida att vi vet vilken mängd certifierat virke som kommer in till sågverken och kan sätta av samma mängd på marknaden. Spårbarhetsstandarden är ett mått på certifieringens trovärdighet och den är lika över hela världen.

Några nyheter i standarden • Skogsägarens ansvar för viltfrågor har förtydligats. • Uttag av skogsbränsle är en naturlig del av ett aktivt skogsbruk och ska utföras på ett hänsynsfullt sätt. • Den tidigare nyckelbiotopspolicyn är beskriven direkt i standarden. • Avsnittet om ”Metoder för att skydda mark och vatten” har omarbetats och blivit mer omfattande. Bland annat hänvisas till ny branschgemensam miljöpolicy om körskador. • Större fokus på att funktionella kant-, och skyddszoner skapas och eftersträvas vid skogsbruksåtgärder. • Från andra gallring till och med slutavverkning ska grov död ved av minst tre färska högstubbar, stockar, liggande eller ringbarkade träd skapas per hektar. • I blandbestånd där de naturliga förhållandena så medger, ska lövträd värnas vid röjning och gallring så att de vid slutet av omloppstiden utgör minst fem procent av volymen i beståndet, inklusive närområden.

PEFC • PEFC är en skogscertifiering som verkar för ett uthålligt skogsbruk. • PEFC är störst när det gäller certifiering av skog. I hela världen är 244 miljoner hektar skog certifierad enligt PEFC. • PEFC tar sin utgångspunkt i det småskaliga familjeskogsbrukets villkor och bygger på nationella certifieringsstandarder anpassade till lokala förhållanden. • Certifieringen gäller skogsägarens samtliga fastigheter, även de som förvärvas efter man har tecknat avtalet, förutsatt att man inom en rimlig tid upprättar en skogsbruksplan. • PEFC-certifierade skogar revideras externt av oberoende certifieringsorganisationer. • PEFC möjliggör märkning med PEFC:s logotype av virke och träbaserade produkter från PEFC-certifierade skogar. Över 8 500 företag är idag spårbarhetscertifierade enligt PEFC.

Varför är DU medlem i Norrskog? Tommy Martinsson, 56 år, Gällö

Björn Magnusson, 65 år, Fränsta

Åsa Eriksson, 41 år, Ljustorp

– Skogsägarföreningen är en viktig motpol till storbolagen. Jag har själv arbetat i skogen i hela mitt liv och tycker att Norrskog gör ett väldigt bra jobb. Är man trogen Norrskog har man många fördelar, med en bra dialog till sin rådgivare får man bra service. Sen är det såklart viktigt att man bjuder till själv också.

– Jag tror att vi har större möjlighet att påverka priset på virke när vi som medlemskunder buntar ihop oss och talar med en röst. Tillsammans har vi en bättre förhandlingsposition i miljö-, och utvecklingsfrågor. Dessutom är det fördelaktigt att vara medlem i Norrskog för de skogsbrukstjänster föreningen erbjuder. Gemenskapen i föreningen är också viktig.

– Andra aktörer på marknaden har som affärsidé att förse den egna industrin med billig råvara, så självklart vill jag inte göda dem med mitt virke. Norrskog är motsatsen till det och har en viktig roll att hålla råvarupriserna uppe. Dessutom har vi samarbetat med Norrskog under många, många år och har bra erfarenheter av det. Nytt i Norrskog


16 miljö

Viktiga pusselbitar på plats i Grot-projektet Det finns rekommendationer för hur man lagrar flis, dessa bygger på erfarenhet snarare än vetenskap och fortfarande innebär lagring av flis en viss brandrisk. – Risken vid lagring är dels att vi får substansförluster, och i värsta fall en självantändning, säger Rikard Lundström, bioenergiutvecklare på Norrskog. Massaindustrin har lagrat flis i snart 100 år. Ändå finns det fortfarande frågetecken kring om och när en stack med sönderdelad Grot börjar brinna. – Genom bättre kunskap om vad som händer i stacken när man lagrar sönderdelad grot, skulle Norrskog kunna bli mer flexibel i hanteringen av sortimentet, säger Rikard Lundström. Sedan något år har bland andra Peter Nilsson, civilingenjör, på SLU i Umeå, Institutionen för skogliga biomaterial och teknologi, tillsammans med Energidalen studerat lagring av flisstackar. Substansförluster och brandrisken är två av de faktorer som Peter Nilsson fokuserat på. – Vi tittar dels på brandrisken och hur man kan minimera denna, men också på vilka lagringssätt som bäst tillvaratar energin i råvaran. Genom att arbeta smartare i lagringsledet kan man undvika att värdefull energi går förlorad, säger han. Skogsbränslet har på senare år ökat i värde och blivit en allt viktigare råvara. – På sommaren kan vi producera den kvalitativt bästa grotflisen medan efterfrågan finns under vinterperioden. Att transportera och lagra osönderdelad grot är inte ekonomiskt försvarbart. Vad vi hoppas försöken ska ge svar på är hur vi ska lagra det flisade materialet på ett så ekonomiskt och säkert sätt som möjligt, menar Rikard Lundström.   – Grot är kanske inte den hetaste produkten på marknaden idag, men vi vet att det är en marknad som kommer åter och då måste vi vara på banan, tillägger han. Hittills har SLU i samarbete med Energidalen gjort tre lagringsförsök av flis: 2010 – Den första lagringsstudien – Köpmanholmen

Grot-projektet inleddes i samband med att Domsjö Fiber fick en brand i en av sina flisstackar. Enligt rekommendationer skall man då dela stacken och isolera branden. Domsjö Nytt i Norrskog

Temperaturen gick upp i samma nivåer i samtliga stackar, under de första fyra veckorna ökade temperaturen från ungefär 0 – 70 grader Fiber ville testa en annan metod, de hyrde in en schaktmaskin och kvävde branden. Det funkade – men var det verkligen ett bättre sätt? Det var då Energidalen och SLU i Umeå, genom professor Iwan Wästerlund och Peter Nilsson, kom in i bilden. – Vi lade upp fyra stackar, två komprimerade och två lösa. En av varje täckte vi med ventilerande duk, de andra två var otäckta, berättar Peter Nilsson. Försöket ledde till flera intressanta upptäckter. Temperaturen gick upp i samma nivåer i samtliga stackar, under de första fyra veckorna ökade temperaturen från ungefär 0 – 70 grader för att sen plana ut och stanna på 70 grader. Det som däremot skilde stackarna åt var att den täckta lösa stacken hade torkat under tiden medan den otäckta komprimerade stacken var väldigt fuktig. När man räknade på värdet av de fyra stackarna kunde man klart konstatera att de båda otäckta stackarna förlorat mycket i värde under lagringsförsöket, en värdeförlust som i grunden handlar om att energi gått förlorad i reaktioner till följd av biologisk nedbrytning och fuktvandring. 2011 – Den andra lagringsstudien – Lycksele

Här gick försöket ut på att jämföra lös täckt stack med lös otäckt stack, och resultatet bekräftade den tes man formulerat efter det första försöket: Även sedan kostnaden för den ventilerande fiberduken dragits av, framstod den täckta lösa stacken som en klar vinnare med minimal energiförlust under lagringsförsöket. Fiberduken som använts i samtliga försök

har lite samma egenskaper som goretex, den låter vattenånga lämna stacken, viket medför en upptorkning av materialet, samtidigt som den skyddar mot återfuktning i form av kondens och regn. Sammanfattningsvis såg man att det inte var någon större temperaturskillnad mellan de båda stackarna, men däremot stor skillnad i energiförlust. 2012/2013 – Den tredje lagringsstudien – Utansjö

I detta pågående försök har man främst tittat på de första kritiska 2–4 veckorna av lagringen, temperaturstegringsfasen. – Med hög temperatur ökar naturligtvis risken för antändning, men i det här försöket tittar vi på en del andra faktorer också, bland annat har vi dragit in slangar i stacken för att ta reda på vad det är för gas vi har där inne. De här processerna är syreberoende och vi ser att syrenivåerna är ganska låga initialt, vilket är logiskt eftersom de reaktioner som äger rum i stacken förbrukar en hel del syre. Vår hypotes är idag att en hög tillförsel av syre vid en redan hög temperatur i stacken gör att antändningsrisken ökar dramatiskt. Vi har också format stackarna på lite olika sätt och sett att en hög stack ökar risken för antändning. Blandat material av olika storlekar och fukthalt ökar risken för brand. Bakterier och svampar – de som startar kedjan som gör att temperaturen tar fart – har lättare att få fäste i finfördelade partiklar som boss och barr. Hittills kan vi konstatera att temperaturen har ökat på det sätt som vi trodde, en analys av syrgasutvecklingen kommer vi att presentera efter sommaren.


17 miljö

En medlemstidning från Norrskog

Täckta stackar Vid gasprovtaningen sugs gassammansättningen inne i stacken ut för att analyseras. Differenstryck mellan stackens inre och omgivningen testas också.

Dr. Fulvio di Fulvio, forskningsbiträde Raul Fernandez, och projektledare Thomas Kårén Energidalen, tar prover i stackarnas centrum.

Bakgrund Grot-projektet drivs genom Energidalen och är ett samarbetsprojekt inom skogsbranschen, där Norrskog ingår som en av många parter. Energidalen har jobbat med skogsbränslefrågorna sedan mitten av 90-talet. En inventering av aktuellt och framtida behov av skogsbränsle visar på en kraftigt ökad efterfrågan, både regionalt och nationellt. Tillgången av grot med nuvarande skogsbruk i Västernorrlands och Jämtlands län bedöms ligga på 3-4 TWh årligen, med hänsyn tagen till teknik, ekonomi och ekologi. Nytt i Norrskog


18 En dag hos M.I.O Entreprenad

12.27

Kojan. Nästa vecka kommer det en praktikant från skogsbruksgymnasiet, Ida peppar alla att göra det till en positiv upplevelse.

10:05

13.15

Fikarast. M.I.O Entreprenad håller till i företagshotellet gamla posthuset i Vilhelmina.

Smörjning. Mattias Oderstål smörjer ett aggregat.

”Vi gör ett kanon Sen ungefär ett år tillbaka anlitar Norrskog M.I.O Entreprenad AB för alla typar av skogsåtgärder i södra Lappland – får vi lov att presentera – en klart lysande stjärna på entreprenörshimlen. När Ida Oderstål berättar vad hon gjort de senaste åren är det lätt att få svindel. Tillsammans med sin syster grundade hon år 2000 PR byrån Svenska Formbolaget i Vilhelmina. Efter sex år av stadig tillväxt i bolaget fick de erbjudande om att köpa hotellet i Vilhelmina. – Vi sålde PR-byrån och slog till eftersom vi såg en stor utvecklingspotential för hotellet. Min mamma och min bror anslöt också till det nya företaget, berättar Ida Oderstål. När de drivit hotellet i sex år hade de nära nog fördubblat omsättningen. – Det gjorde sig inte självt, vi gav anläggningen allt vi hade och efter sex år Nytt i Norrskog

Jag är uppvuxen med inställningen att ingenting är omöjligt kände vi oss alla redo att gå vidare. Då är vi framme vid hösten 2011 och Ida har tillsammans med sin man Mattias precis bildat ett nytt företag M.I.O Entreprenad som har för avsikt att erbjuda sina tjänster inom skogsnäringen. – Idag har vi en slutavverkningsgrupp, en stor skördare och skotare och en maskintrailer, men det jag brinner för just nu är att köpa in en Hitachi ZX135 och ett högläggning/plantsättningsaggregat (Bracke

P.11a) Grävaren har ett mycket skonsamt marktryck på bara 0,29 kilo per kvadratcentimeter, att jämföra med en traditionell markberedare med ett marktryck på ca 2,5kg/cm2. Det skulle dessutom öka sysselsättningen under sommarhalvåret, konstaterar hon. Hur föds sådan enreprenöranda?

Ida Oderstål kan svaret på den frågan, hon har fått den många gånger förr.


19 En dag hos M.I.O Entreprenad

En medlemstidning från Norrskog

14.33

Skogen. Med sin bakgrund som aktiv skidåkare och skidskytt har Ida Oderstål vaga planer på att i en framtid erbjuda andra skogsentreprenörer mer hälsoinriktade tjänster i skogen, som träningscoach.

15:43

Facebook. Förutom rent administrativa sysslor uppdaterar Ida Oderstål varje dag företagets facebook-sida med fina bilder och vetgiriga texter.

kanonjobb i skogen” – Jag föreställer mig att det handlar om våra föräldrars inställning till våra många infall och idéer i barndomen. Fick vi för oss att vi ville ha rinnande vatten i lekstugan sa pappa bara ”Jamen det går att ordna!”. Ville vi ha en kamin i kojan sa mamma att ”Det löser vi!” Jag är uppvuxen med inställningen att ingenting är omöjligt, säger hon. Första bokslutet för M.I.O Entreprenad ligger – inte helt otippat – långt över förväntningarna. – Dels beror det såklart på att gubbarna gör ett kanonjobb i skogen, dels jobbar vi stenhårt med kommunikation. Jag det

lite som min mission att sprida budskapet i den här überviktiga näringen – att vi som jobbar i den här branschen gör ett jättebra jobb. Vi bryr oss mycket om miljöfrågor, ekologisk hållbarhet och naturhänsyn. Vi vidareutbildar oss och certifierar oss, jag tror det är väldigt viktigt att vi kommunicerar ut det budskapet så att det når allmänheten. Många politiska beslut som fattas berör oss och för att dessa beslut ska bli rättvisa är det viktigt att så många som möjligt känner till våra förutsättnignar och inte minst varifrån papper, biobränslen, kläder och trävaror kommer ifrån, säger Ida Oderstål. Nytt i Norrskog


20 guide

Avverka när skogen är mogen Vissa avverkar när skogen är mogen – vissa väntar tills priset är som högst. Men skillnaden i vinst är liten eller obetydlig om man tar hänsyn till fler faktorer än bara just priset på virke. Det visar beräkningar som Norrskog tagit fram. De flesta skogsägare är inte beroende av en årlig inkomst från skogen för sin försörjning. Man är lågt belånade och därför inte så tyngda av årliga avbetalningar. Faktum är att de flesta skogsägare idag låter den största delen av behållningen gå tillbaka till verksamheten, man investerar i skogsvård, kostar på vägar, maskiner och ekonomibyggnader. Mot den bakgrunden torde det vara skogens förutsättningar som råder när beslutet om en avverkning fattas, eller hur? Men det är här priset kommer in i bilden. När ett högt pris för virke sammanfaller med att skogen är mogen för gallring eller slutavverkning är det enklare att slå till, annars inväntar många ett bättre prisläge som kanske kommer om några år, om 10 år eller i värsta fall inte alls. Och åren de går. Under tiden händer det grejer i skogen. När ett bestånd har passerat sitt ”bäst före datum”, det vill säga den optimala slutav-

verkningstidpunkten, börjar det ibland smyga sig in röta i stammarna och träden blir mer känsliga för insektsangrepp. I en gammal skog avstannar volymtillväxten och förräntningen på kapitalet blir stadigt sämre. Skogen går från att vara en hygglig aktiefond till – i bästa fall – ett checkkonto… Om du däremot avverkar i rätt tid, kan

pengarna förräntas på en betalningsplan med god ränta och dessutom har den nya ungskogen fort en högre tillväxt än gammelskogen. I räkneexemplet här intill ser du att vinsten blir exakt den samma trots stor skillnad i pris vid avverkningstillfället.

Avverka år 2000 4 ha granskog Netto volymtillväxt 8 m3sk/år

Avverka år 2008

Volym Timmerpris Massapris

1 080 m3sk 335 kr/f 210 kr/f

1 144 m3sk 433 kr/f 353 kr/f

Nettovinst

186 000 kr

335 000 kr

Real nettovinst Ränta Värde ungskog Resultat 2008

243 000 kr 65 000 kr 40 000 kr 350 000 kr

350 000 kr

350 000 kr

Koll på läget i din skog? En skogsbruksplan från Norrskog är den bästa investering du kan gör i ditt skogsbruk. Lika bra är den för att planera din skogsekonomi. Skogsbruksplanen ger dig ovärderlig överblick över ditt skogsinnehav. Nu kan du också se din skogsbruksplan på Norrskogs medlemswebb.

Erbjudande!

Teckna avtal om avverkning med Norrskog innan den 1 maj så får du 10 % rabatt på beställning av en ny skogsbruksplan eller revidering av en gammal plan. För att vara PEFC- certifierad behöver du ha en aktuell skogsbruksplan som inte är äldre än 10 år. Kontakta din skogsrådgivare för mer info. www.norrskog.se/kontakt

www.norrskog.se Nytt i Norrskog


21 guide

En medlemstidning från Norrskog

Följ din

skogsbruksplan Det är inte bara slutavverkningen som tjänar på att göras i rätt tid. Under skogens omloppstid ska ett antal viktiga åtgärder göras vid rätt tidpunkt för ett optimalt utfall vid en slutavverkning. I din skogsbruksplan framgår tydligt om ett åtgärdsförslag bör utföras omgående, inom fem år eller inom tio år. Planeraren tar hänsyn till specifika förutsättningar på fastigheten och anpassar planen efter dessa. Skillnaden mellan att följa planen – och att inte göra det – handlar i slutänden om kronor och ören. Ett välskött bestånd ger vid förstagallringen ett netto, beroende på volym, trädslag och avverkningskostnader, på mellan 6 000 och 15 000 kr per hektar (Observera att lokala variationerna kan vara stora).

Oftast är det vid första gallring man kan se effekten av väl utförd ungskogsröjning. Om man däremot missat att röja är det troligt att vi först måste göra en underröjning och sen vänta ett par år innan vi gallrar. Att gallra bestånd som inte är röjda kan innebära en kostnad för markägaren. Det blir alltså stor skillnad på nettot be-

roende på om man röjt eller inte. Mellan tummen och pekfingret kan man säga så här – och exemplet är hämtat ur Skogsstyrelsens röjningsfolder – en väl utförd

ungskogsröjning kostar ungefär 2 000 kr per hektar, den som investerar i röjning får ett netto på ca 6 464 kr per hektar vid en första gallring och 187 290 kr per hektar vid slutavverkningen. Struntar man däremot i den första viktiga ungskogsröjningen innebär den första gallringen i stället en kostnad på ungefär 2 700 kr per hektar och nettot vid en slutavverkning landar på 137 985 kr. I slutänden innebär det alltså en skillnad på nästan 50 000 kr per hektar för hela omloppstiden vid slutavverkningen.

virkesprisutveckling Grundpriser (1979-2012)

400

Skogens omloppstid • Markberedning • Plantering • 1 – 2 röjningar • 1 – 3 gallringar • Slutavverkning

200

0

1983

Björk

Barrmav

Grantim

Talltim

Teckna avtal 2014

om avverkning med Norrskog innan den 1 maj så får du 10 procent rabatt på beställning av en ny skogsbruksplan! Nytt i Norrskog


Stalon

Se din våra lok mo ala del åte ler h rfö rsä os ljar e

Quality products from Lapland Sweden

Torsta

Dämpare anpassade till alla vapen och behov Låg vikt och mycket kort förlängning av vapnet

www.stalon.nu

STEN

0940-50035 i vägen eller bara på fel ställe?

Vi spräcker sönder den, även med känsliga ledningar i närheten.

BROTT PÅ HYDRALSLANGEN? Ring oss dygnet runt så hjälper vi dig med en ny.

Är du skogstokig på ditt jobb? Eller vill du bli? Naturbruksprogrammet, Jämtlands Gymnasium Inriktning Skog: skogsmaskin, jakt, vattenbruk, skogsvård. Inriktning Lantbruk: maskin, växtodling, djurskötare. Inriktning Djur: häst och smådjur (hund och zoodjur)

Vuxenutbildning, Jämtlands Vux 072 – 74 60 710 info@sebl.se, www.sebl.se

Vi erbjuder vuxenutbildning inom den gröna näringen. Du söker via din hemkommuns lärcentrum/ komvux.

Konferens på Torsta!?

Vi kan ordna personalaktiviteter, boende, konferenslokal, utbildning, föreläsningar, guidningar, mat och en härlig atmosfär. Välkommen till det gröna navet i Norrland! Torsta är beläget i Ås, strax utanför Östersund.

Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se årets nyheter hos din återförsäljare eller på www.mowi.se

FTG Cranes AB. Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg. Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com

Läs mer på torsta.se och följ oss gärna på Facebook/Torsta AB!


TA MED DEN DIESEL DU BEHÖVER! SKAFFA ALLTANKS DIESELKORT Ansök på vår hemsida www.alltank.se och tanka förmånligt.

Kallsedet

NYHET!

Sta

Krokom Alsen

Nu finns vi också i Ånge

Krokom

Järpen

Östersund

FöretagsFilmer

Hammerdal

Härnösand

Brunflo Sörbygden Söråker Timrå Ånge

Kovland

Sundsvall

Sundsvall smörjmedel 060-15 77 39 Östersund smörjmedel/order 063-10 91 08 Sundsvall växel 060-180 180

Visa upp företaget med film, ett enkelt och effektivt sätt att nå ut med ert budskap. lägg upp filmen på er hemsida, gör utskick, visa den på mässor, introducera studiebesökarna.

Vi förmedlar ditt budskap 070-307 39 37 info@medialupus.se www.medialupus.se

PREMIÄR! ! PREMIÄR

EGEN VÄG: VÄ DINN EGEN VÄG: ORESTER LJDI VÄLJ F

NNYYAASSUUBBAARRUU FORESTER

Gårdsbaserad Förnybar Energi!

Gårdsbaserad Förnybar Energi!

För att klara de mål som är uppsatta av regeringen och Förkrävs att klara de mål användning som är uppsatta regeringen och EU så en större av av förnybar energi. LRFEU villsåvara och utveckla energiområdet och få krävsmed en större användning av förnybar energi. vill vara med och fler LRF företag att starta ochutveckla växa påenergiområdet landsbygden.och få fler företag att starta och växa på landsbygden.

Subaru Forester från

Subaru Forester från 254.900:254.900:-

• • • • • • •

Standardutrustning Forester Standardutrustning Forester • 7 airbags och whiplashskydd Alltid 4-hjulsdrift 7 airbags ochantisladd whiplashskydd •Klimatanläggning Alltid 4-hjulsdrift • •VDC (antispinn, och •traction VDC (antispinn, •Farthållare Klimatanläggning control) antisladd och traction control) •17’’ Farthållare • Eluppvärmda ytterbackspeglar aluminiumfälgar Eluppvärmda ytterbackspeglar •CD-stereo 17’’ aluminiumfälgar • •Eluppvärmd framruta i nederkant Eluppvärmd framruta i nederkant •Bluetooth CD-stereo • •Max. dragvikt 1.800–2.000 kg • Max. dragvikt 1.800–2.000 kg •USB/AUX-ingångar Bluetooth • USB/AUX-ingångar

Hoting 0671-71 30 00 Sollefteå 0620-599 50 Storuman 0951-777 75 www.ivarsbil.se

Boxermotorer Boxermotorer • 2.0i, 150 hk (198 Nm) 2.0i,147 150hkhk(350 (198Nm) Nm) • •2.0D, 147 hk hk (350 Nm) • •2.02.0D, Turbo, 240 (350 Nm) • 2.0 Turbo, 240 hk (350 Nm)

Därför erbjuder vi blivande och befintlig företagare i Jämtland Västernorrland tillsammans Därföroch erbjuder vi blivandemöjligheten och befintligaatt företagare i medJämtland oss ta fram en affärsmodell för sitt energiföretag. och Västernorrland möjligheten att tillsammansDet kan med handla om att en se affärsmodell vilka resurser gården har inom oss ta fram försom sitt energiföretag. förnybar energi, vilka som skullesom kunna använDet kan handla ommaskiner att se vilka resurser gården das har samtinom att lyfta idéerenergi, om hurvilka du kan tjäna pengar genom förnybar maskiner som skulle ökadkunna produktion ochsamt använd-ning av förnybar energi användas att lyfta idéer om hur du kan eller hur tjäna du genom attgenom tänka ökad nytt blir mer energieffektiv och pengar produktion och användsänker dina kostnader. ning av förnybar energi. Vi ser gärna att du kontaktar oss för ett spännande energisamtal. Intresserad? Kontakta oss! Roger Johansson, 0612-77 18 02, roger.johansson@lrf.se

Intresserad? Kontakta oss! Andreas Hägglund, 063-55 10 89, andreas.hagglund@lrf.se Roger Johansson, 0612-77 18 02, roger.johansson@lrf.se Andreas Hägglund, 063-55 10 89, andreas.hagglund@lrf.se

Västra Hoting 450 Östersund 063-16 20 45 830 80 08:47:36 HOTING Sollefteå 0620-599 50 Tel 0671-71 30 00 Storuman 0951-777 75 Öppet Måndag 9-17, Tisdag - Fredag 8-17 • www.ivarsbil.se

Bränsleförbr. bl. körn. 5,7-8,5 l/100 km, CO2-utsläpp 150-197 g/km. Bilen på bilden är extrautrustad. *Eller vid 1.500, 3.000 och 4.500 mil.

Bränsleförbr. bl. körn. 5,7-8,5 l/100 km, CO2-utsläpp 150-197 g/km. Bilen på bilden är extrautrustad. *Eller vid 1.500, 3.000 och 4.500 mil.

liggande_kvartssida.pdf

2009-11-10

*Sveriges överlägset mest sålda pickup sedan lanseringen år 2005, källa Bil Sweden. Med reservation för ändringar. Bilen på bilden kan vara extrautrustad. C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K


24 marknad

Nytt i Norrskog


25 marknad

Norrskog har funnits länge på den Marockanska marknaden men affären med Seddik El Abbadi och trävaruhuset Abbadi Maroc Bois var den första utan mellanhänder. Det var 2003. Idag är det dottern Fadoua El Abbadi som håller i spakarna. Nytt i Norrskog har besökt kunden – tio år senare. Fadoua El Abbadi är uppvuxen med doften gården, ett stenkast från atlantkusten, i Salé, som av trä. tillsammans med Marockos huvudstad Rabat – För mig är det doften av liv. Pappas passion bildar landets näst största storstadsområde med för trä är hans största drivkraft, det är en glädje cirka 2 miljoner invånare. för honom att få dela den med sina kunder, och i – Idag har vi ett lager på mer än 22 000 kvaden mån vi kan överträffa kundens förväntningar dratmeter, fördelat på sex välsorterade brädgårdar försöker vi göra det, i Salé, Rabat och Casblanca. säger Fadoua. marknad spänner över hela Vi har testat andra Vår Genom att importera kundpaletten, vi säljer trävaträvaror av hög kvaliror både i paket och styckevis. skandinaviska tet vill Abbadi Maroc Furan från Norrskog blir oftast producenter men Bois såväl utmana som synliga snickerier som dörrar, stimulera det inhemska fönster och möbler. Gran, för under de här tio snickeriet. ren konstruktion, importerar vi åren har Norrskog från Österrike, Frankrike och – Vi skulle kunna importera förädlade Rumänien, berättar Fadoua El visat sig hålla trävaror, som till exempel Abbadi. måtTet både vad det – Vi värdesätter furan från färdiga fönster och dörrar, men vi fokuserar Norrskogs område för den höga gäller pris, serpå att bevara äktheten i kvalitén. Vi har testat andra skandetta material, eftersom vice och kvalité. dinaviska producenter men unvi vet att det finns en geder de här tio åren har Norrskog digen hantverkskunskap visat sig hålla måttet både vad i Marocko och vi tror mycket om våra kunder, det gäller pris, service och kvalité. Idag kommer menar hon. ungefär tre fjärdedelar av den fura vi importerar Det är snart fyrtio år sedan hennes pappa och från Norrskog, förra året blev det ungefär 7 000 mamma slog upp dörrarna för den första brädkubikmeter, säger Fadoua El Abbadi. Nytt i Norrskog


26 marknad

– Vi skulle kunna importera förädlade trävaror, som till exempel färdiga fönster och dörrar, men vi fokuserar på att bevara äktheten i detta material, eftersom vi vet att det finns en gedigen hantverkskunskap i Marocko och vi tror mycket om våra kunder, säger Fadoua El Abbadi.

Abbadi Maroc Bois har egna lastbilar och när leveransen anländer med båt till Casablanca lossar de själva lasten och levererar till egna brädgårdar. – I dag är vår verksamhet koncentrerad till Marockos nordvästra kust, men vi är öppna för att etablera oss även i andra delar av Marocko när vi ser att marknaden är mogen. Däremot kommer vi aldrig att växa på bekostnad av vår höga servicenivå, eftersom den är något av ett signum för vårt företag, precis som vår stora kärlek till trä, menar hon. Att Fadoua och hennes två yngre bröder skulle ge sig in i trävarubranschen var inte självklart, men efter avslutade universitetsstudier har de alla valt att arbeta i familjeföretaget. – Det fanns inga sådana förväntningar på oss från våra föräldrar, men när jag stod där med min examen och skulle välja bransch var valet ganska självklart. Jag hade känslan för trä med mig från uppväxten, dessutom såg jag hur hårt mina föräldrar arbetade Nytt i Norrskog

och nu kunde jag avlasta dem på riktigt, säger Fadoua. Samarbetet med Norrskog inleddes ungefär samtidigt som hon började arbeta i företaget, och tillsammans med sin pappa besökte hon Norrskogs sågverk i Sikås, Östavall och Hissmofors för ungefär åtta år sedan. – Det var bra, vi kunde gå omkring på sågverken och visa exakt vad vi vill ha. Sedan dess upplever jag att vi får precis vad vi ber om, och Norrskogs säljare Hans Nässén har stor förståelse för vilka dimensioner och kvalitéer som är gångbara på den marockanska marknaden, och kan därför förstå våra behov, säger Fadoua. Marocko är inte lika pressat av det ekonomiska läget som stora delar av Europa, även om Fadoua betonar att konjunkturen satt sina spår även här. – Vi märker av den finansiella krisen, samtidigt stimulerar den marockanska regeringen på olika sätt nybyggnation, vi har en bra position på marknaden och vi ser ljust på framtiden, säger hon.

Både Fadoua och hennes två yngre bröder, Tahir El Abbadi och Younes El Abbadi arbetar i familjeföretaget. Här tillsammans med Norrskogs säljare Hans Nässén.


Vi tror på Norrland. Vi kan skog. Och finns nära dig! Alla våra bankkontor har en bankman med skogsekonomi som specialkompetens. Här hittar du ditt närmaste Handelsbankkontor. Välkommen!

handelsbanken.se/skogochlantbruk

MARKNADENS SNABBASTE VEDMASKINER!

Andra generationens vedmaskin med unika egenskaper när det gäller säkerhet, kraft och snabbhet!

KÖRKLAR från

Fr.

Ny h e t ! EVO

36 HC

59000 kr.. (exkl. moms)

Se

m ko

ma

nd

ä eh

◆ EVO 36 HC Nyhetsmodel: Hydraulisk sågning och hydraulisk justering av klyvkniv.

◆ EVO 30 Klyvkraft 3-5,6 tn ◆ EVO 36 Klyvkraft 2 - 8 tn

nd

e els

r ..

.w

.pi ww

l ke

m

e ast

r.co

m

◆ Vridbar transportör

◆ Separat klyvning

ÅTERFÖRSÄLJARE: BOLLNÄS Bollnäs Motor & Fritid AB 0278- 232 30 , ENKÖPING Traktorcentralen AB

0171-20100, FALKÖPING GJ Maskin AB 0515-77 78 00, HALLSTAVIK Hasses Hyr & Maskin AB 0175-200 20, HALMSTAD Holmgrens i Halmstad AB 035-218175, KALMAR Smålands Traktor AB 0480-44 45 50, KATRINEHOLM Lindmans Maskin AB 0150-22297, KISA Kisa Motorservice AB 0494-128 50 , MOHOLM ULAB i Moholm AB 070-525 31 52, MORA Traktorcentralen AB 0250-17735, MOTALA Häggbergs Traktor & Maskin AB 0141-71190, MUNKA-LJUNGBY Rasmusson Maskin AB, L 0431-433215, NOL Magnabo AB 0303-74 32 43, NORRKÖPING Häggbergs Trak. & Maskin AB 011-100430, NORRTÄLJE Lättviktsmotor 0176-579 61 , RAMSBERG Ramsbergs Maskiner AB 0581-66 01 74, SALA Traktorcentralen AB 0224-16000, SKELLEFTEÅ Lindgrens Lantbruksmaskiner AB 0910-589100, SKÖVDE GJ Maskin AB 0500-44 66 00, STORA SKEDVI Traktorcentralen AB 0225-40571, STORVIK Traktorcentralen AB 070-5116004, TORSBY Traktor & Fritid 0560-102 40, ◆ Genialt V-format matarbord ◆ Transportunderrede - Lätt efter bil! ULRICEHAMN GJ Maskin AB 0321-53 14 40, UMEÅ Traktor-City i Umeå AB 090-189316, VÄRNAMO A. Anderssons Maskin AB 0370-207 60, ÅRJÄNG Myrvolds Maskiner AB 0573-130 50, ÄLMHULT Carl Nilsson Älmhult 0476-533 00, AGROMASTER OY Box 8, 738 21 Norberg www.pilkemaster.com ÖSTERFÄRNEBO Bastfallets Lantbruksmaskiner 0291-32000, ÖSTERSUND KJ Skog o Trädgård 063-354 45.

Telefon: 0223 212 05, info@agromaster.se


28 expertpanelen

Fokus: Tidningspapper och massavedmarknaden Konsumtionen av tidningspapper har

minskat drastiskt i Västvärlden. I USA har konsumtionen sjunkit med 65 procent sedan sekelskiftet. Europa ligger inte långt efter, här har förbrukningen minskat med ca 50 procent på 13 år. Bakgrunden är ändrade vanor hos oss konsumenter, vi blir fler och fler som tillgodogör oss nyheterna digitalt. Tyvärr finns det ingenting som tyder på att den utvecklingen kommer att stanna upp, den nya tekniken blir bara billigare och billigare. En läsplatta kan idag tillverkas för några hundralappar.  Efterfrågeminskningen har lett till nedläggning av åtskilliga pappersmaskiner och några har konverterats till andra produkter, t.ex. bokpapper. I Finland och Norge kom en nedläggningsvåg redan 2009, när den svenska kronan var svag och svensk industri hade en valutafördel. Under december i fjol och under första halvåret i år läggs flera pappersmaskiner ner även i Sverige. Hallstavik och Hylte var

Nytt i Norrskog

Vedfibern är en ”byggkloss” som med modern teknik kommer att finna andra  betydande användningsområden än papper och textil på längre sikt. de bruk som drabbades av nedläggningar i december. I Hylte Bruk läggs ytterligare en maskin ner före sommaren, sedan produktionen nästan halverats, och i Kvarnsveden läggs en stor och relativt modern maskin ned under våren. SCA har aviserat att man fasar ut en maskin i Ortviken som blir testmaskin. Även i Frankrike, Finland, Tyskland och Italien är nedläggningar planerade under 2013.   Nedläggningarna av produktionskapacitet leder till att stora mängder granmassaved och granflis från sågverken frigörs på virkesmarknaden. Den norska veden har delvis hamnat i svenska virkesflöden (ca 1 miljon m3f/år letar sig över gränsen mot Vänerindustrierna) och delvis hamnat i Norsk sulfatindustri varigenom importen av massaved till södra Norge har upphört. Utvecklingen i Finland är likartad, importen av massaved har minskat mycket kraftigt sedan 2008.  Nedläggningarna som nu gjorts och aviserats i Sverige innebär en neddragning i produktionskapacitet på drygt 900 000 årston, motsvarande ca 2 miljoner m3f i årlig förbrukning av massaved och flis från sågverken.  Vad betyder då detta för svensk virkesmarknad?  Att vedförbrukningen minskar med ca 2 miljoner m3f/år och att ved tillförs från Norge i storleksordningen 1 miljon m3f/år innebär att konkurrensen om massaveden minskar kraftigt. Lägg därtill att Finlands importbehov minskar och att Ryssland ”öppnas” som vedbod för den Europeiska massa- och pappersindustrin igen, som en effekt av sänkta tullar. Även om det sker

viss succesiv ökning av vedförbrukningen inom andra segment av massa- och pappersindustrin, så stärks vedbalanserna rejält ur industrins synpunkt. Vi skogsägare får framöver helt enkelt räkna med sämre betalning för vår massaved, än vad som hade varit fallet med en fortsatt livskraftig tryckpappersindustri.   På längre sikt kanske detta ändå är positivt för oss skogsägare. Lägre vedpriser bör leda till högre investeringsvilja i kvarvarande anläggningar som därigenom kan öka sin vedförbrukning. Om de höga vedpriser vi sett 2008 och 2010 skulle ha permanentats på den svenska marknaden, hade investeringsviljan i svensk skogsindustri minskat kraftigt och även upphört helt på vissa industrier, med nedläggningar även i andra segment än tryckpapper som följd. Nu ökar förutsättningarna för att hygglig avsättning för massaveden kommer att finnas, till dess att nya produkter dyker upp om några 10-tal år. Vedfibern är ju en ”byggkloss” som med modern teknik säkert kommer att finna andra betydande användningsområden än papper och textil på längre sikt. Men till dess ser det tyvärr ut som vi får leva med sämre avsättningsmöjligheter för massaved än vi varit vana vid den senaste tiden.

Efter en kort forskarkarriär har Olle Söderström – som också är skogsägare – arbetat 10 år inom Virkesmätningen och därefter som virkeschef på Norrskog sedan 1996. Sammanlagt rör det sig om 30 års erfarenhet av virkes- och virkesmarknadsfrågor vilket gör Olle till en av Sveriges mest kunniga och erfarna inom området.


29 expertpanelen

En medlemstidning från Norrskog

Clas Tjäder clas.tjader@norrskog.se 0612-71 87 62

Tänk efter innan

– eget arbete på samägda fastigheter I förra numret skrev jag om svårigheterna med att ta betalt för eget arbete när det gäller samägda fastigheter. Den som lägger ner egen arbetstid gör klokt i att i förväg uppskatta vad jobbet är värt – och få både behovet, och värdet av att få det utfört – på pränt. Det finns olika sätt att förhålla sig till eget arbete på en samägd fastighet. De som lyckas bra är de som i förväg skriver ner vad som gäller. Det går att ta hjälp av skogsbruksplaner och Norrskogs skogsrådgivare för att uppskatta vad som verkligen behöver utföras och vilken den alternativa kostnaden skulle vara om jobbet lejdes bort. En sådan planering behöver följas upp och revideras minst en gång per år.

Vissa löser situationen med att göra en sämjedelning. Det innebär att varje delägare får ansvara för skötseln av ett ”eget” område. Svårigheter kan dock uppstå om skötseln inte blir gjord. Så snart någon halkar efter är det ändå ett gemensamt problem, eftersom en sämjedelning inte är juridiskt bindande. Och när det kommer till en framtida försäljning är jobbet inget värt. Ett annat sätt är att inom ägargruppen – i förväg – bedöma och komma överens

om kostnaden för flera åtgärder. Den av delägarna som är självverksam slipper sedan betala för andra åtgärder i andra bestånd, då kostnaden fördelas på de övriga delägarna. Detta kräver framförhållning och samsyn som kan vara svår att åstadkomma i efterhand. Det enklaste är förstås att bara utföra eget arbete tillsammans – eller bara för nöjes skull – och i övrigt köpa tjänster. Lycka till och ha så roligt som möjligt!

Hur gör ni?

Långsiktiga investeringar på samägda fastigheter Ägare av samma fastighet kan ha relativt olika skattesituation i sina företag. Olikheter som påverkar både investeringsviljan och förväntan på avkastning. Syskonen Erik, Anna och Leopold äger sin skogsfastighet tillsammans och nu närmar sig deklarationstider. Syskonen har var sin betalningsplan med 50 000 kr som har fallit ut till betalning i december 2012. I fjol hade de bara kostnader på 3 000 kr. Överskottet som ska deklareras blir 49 000 kr var. Erik och Anna har också var sitt skogskonto från år 2007. De har sparad räntefördelning och kan deklarera enligt 2,5 ggr principen, maximal skogskontoinsättning med 30 000 kr var.

Skattekostnaden blir 5 700 kr var. Kvar: 13 300 kr. Vill de ha mer pengar att röra sig med kan de hellre ta ut från sitt äldsta skogskonto. Men för Leopold blir det värre.

Han behövde en del pengar privat år 2007, och hade inte möjlighet att öppna något skogskonto då. Istället använde en periodiseringsfond vid det tillfället. En del av utbetalning på 50 000 kr går nu åt till skatten när den gamla periodiseringsfonden om 28 000 kr återförs.

Han har inget underlag för räntefördelning så skattekostnaden på beloppet från betalningsplanen kommer att bli 32 000 kr    Kvar: 0 kr. Erik och Anna tycker att det vore bra att rödfärga ekonomibyggnaden nästa år, men Leopold som måste ta ur egen ficka, tycker att det kostar för mycket. Hur gör ni för att lösa en sådan situation? Ring mig eller skriv ett mail! clas.tjader@norrskog.se, 0612-71 87 62

Ny serie i Nytt i Norrskog: Skogsägande syskon • Gemensamt skogsbrukande – eget arbete • Samägande – affärsbeslut och ställföreträdare • Dela utgifter – personliga kostnader • Dela inkomst – personliga intäkter • Skattemässiga avsättningar – ekonomi och kassa • Överlåta sin egen andel – köpa ut delägare. Nytt i Norrskog


Ge elever nära dig möjlighet att få lektioner i din skog! En skolskog är ett samarbete mellan skogsägaren och skolan. Kontakta oss! 08-412 15 90 Nationella kansliet

Vi håller inlandet rullande! Alltid nära till hands! • Från fjäll till kust. • 75 fordon, skogs- och anläggningstransporter, vinterväghållning. • Försäljning av grusmaterial i Åsele, Dorotea och Vilhelmina.

läs på campus eller distans

Nu ser jag den överallt. Skogen. jag ser den överallt. Fanns det så här mycket skog innan jag började läsa om den? Nina läser Skogs- och träprogrammet på distans och bloggar på Lnu.se. i skogen startar resan från planta till färdig produkt. Vill du vara med? Linnéuniversitetet ger flera utbildningar inom Skog och trä, t ex Hållbart familjeskogsbruk och tre programutbildningar. Sök senast 15 april. Ninas blogg och mer info hittar du på lnu.se/amnen/skog-och-tra Vår studievägledare svarar gärna på dina frågor tel 0470-70 86 25.

ÅSELE Tel 0941-149 00, fax 149 29 VILHELMINA Tel 0940-149 03, fax 123 36 www.inlandsfrakt.se

Just nu för dig som bor i Västernorrland eller Jämtland:

Hör av dig till oss Håkan Wallgren 0612-771809, hakan.wallgren@lrf.se Mona Thorsson 063-55 10 81, mona.thorsson@lrf.se

Nyhet! LRFs medlemsförsäkring Skog

Visste du att 94 000 av LRFs 172 000 medlemmar är skogsägare? Bli medlem du också!

Erbjudandet gäller för dig som är ny medlem vid ett tillfälle under 2013, dock ej familjemedlemmar.


PN1303

Just nu!

Valtra A83 HiTech + fabriksmonterad lastare Valtra V36. Pris från

389.000:Standardutförande med lastare V36. Ord pris från 490.000:-. Priser exkl moms. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.

Valtra A83 har kopplingsfri fram/back och liten vändradie, vilket gör den perfekt till lastararbeten. Prata med din säljare redan idag!

BOLLNÄS/HUDIKSVALL Hans-Erik Olsson 070 - 604 27 16 SUNDSVALL/HUDIKSVALL Conny Hansson 070 - 378 41 01 www.lantmannenmaskin.se

ÖSTERSUND Anders Edblad 070 - 378 41 02 Jan Persson 0730 - 52 32 86 ÖRNSKÖLDSVIK Björn Johansson 0730 - 52 32 85


GÖR SOM ANDRA SKOGSÄGARE

TA TILLVARA PÅ DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER PÅ BÄSTA SÄTT 50 000 skogsägare anlitar varje år LRF Konsult för fastighetsförmedling, värdering, skogsbruksplaner, ekonomi, juridik, generationsskifte och rådgivning. Affärsmöjligheterna för skogsägare är många. Vilka är dina?

Kontakta oss, vi finns i närheten! HAMMARSTRAND

0696-537 30

SVEG

0680-71 41 40

HEDE

0684-163 71

STRÖMSUND

0670-61 47 70

HÄRNÖSAND

0611-289 30

SVENSTAVIK

0687-515 90

SOLLEFTEÅ

0620-259 20

ÖSTERSUND

063-15 71 00

SUNDSVALL

060-67 88 00

ÖRNSKÖLDSVIK

0660-595 80

www.lrfkonsult.se/skog


Nyttinorrskog nr2 2013 webb