Medlemstidning från Norrskog – nummer 4 2018
Biometria mäter virke på nytt vis
Magda Ajax minns livet på fäboden
Köra maskin i skogen Hett yrke bland unga
Varma underställ rätt kläder för väder
Förtroendevald Lars-Gunnar Nilsson har valts till ordförande i 23 år
Innehåll #4 2018 Nyheter > Sidan 5
Biometrica inventerar virke Krönika > Sidan 26
Mycket att önska av en framtida regering Hållbarhetsavtalet > Sidan 6
Renodlad produktion i Sikås
2 / norrskogen #4 / 2018
Norrskogs värdekedja > Sidan 22 Byggvaruhandeln tolkar och mäter slutkundernas behov. Möt Tor-Inge Kristiansen på Neumann Bygg i norska Tromsö. Brist på skogsmaskinförare > Sidan 20 Men allt fler söker en skoglig gymnasial utbildning i Norrskogs område.
Skogen i mitt
Sandra Alstergren /11 oktober / Hallen
Veden låg i en stor oövervinnerlig
hög utanför huset och ville man duscha varmt var det bara att kånka in den till pannrummet, så var reglerna när jag växte upp. Pappa hävdar fortfarande att jag vid något tillfälle tömde en trehundraliters varmvattenberedare på en dusch någon gång där i tonåren. Han låter mig inte glömma att egen skog alltid varit en basnäring för vår hushållning. Jag har såklart andra tidiga minnen av skog och trä men detta är mitt starkaste. Jag bor kvar på gården vid Storsjöns strand, men i dag har vi tack och lov en civiliserad flisanläggning som vi anslutit alla bostäder på gården till. Med jämna mellanrum hyr vi in ett flisaggregat som fyller flisförrådet med bland annat sådant vi tagit hand om vid röjning och gallring.
Både privat och yrkesmässigt har virke kommit att spela en central roll i mitt liv. På Järpens El och Bygg som jag varit med att bygga upp och som jag nu tagit över efter pappa, har vi valt att uteslutande jobba med Norrskog som leverantör av virke. Snabba leveranser från NWP gynnar våra kunder och vi får ofta höra att virket från Norrskog håller hög kvalitet, att det är rakt och kvistfritt. För oss som många andra bygghandlare är längderna den stora utmaningen. I en tid när vi pratar hållbarhet ända in på individnivå vill ingen få en hög med skräp kvar, varje millimeter räknas. Sandra Alstergren äger Järpens El och Byggmaterial AB tillsammans med sin familj. Hon sätter en stolthet i att leverera hög kvalitet och service och känner sig trygg med att ha valt Norrskog som partner.
Foto Tina stafrén
Ansvarig utgivare Rolf Edström, rolf.edstrom@norrskog.se, tel 010-150 25 36 Redaktör
Petra Järnbert / ADC Media, petra@adc.se
Grafisk Form Åse Bengtsson Helin / Birgersson Media Omslag Tina Stafrén Kontakt: info@norrskog.se eller 010-150 25 00. Webb: www.norrskog.se Annonsbokning Susanne Wänman, Chilli Media tel: 070-647 15 72, susanne@chillimedia.se Tryck NSO Upplaga 13 000 på PEFC-certifierat papper
gran > Sidan 8
En uppstickare
Magda Ajax > Sidan 10
Norrskogen är din medlemstidning från Norrskog
Tillbaka till fäboden
2018 / norrskogen #4 /
3
Nytt i > Norrskog
Källa: Lrf
Klonade plantor mer motståndskraftiga
Julmöte i ditt Sbo!
Per Sandelin, skogsrådgivare i Torp/ Stöde, övergick den 10 september till att arbeta som skogsrådgivare inom Sundsvalls skogsbruksområde. Anna Henckel, skogsrådgivare i Sundsvall, övergick den 10 september till att arbeta som skogsrådgivare inom Medelpad Östras skogsbruksområde. Skogsrådgivare Johan Persson, Sollefteå, övergick under oktober månad till en fältplaneringstjänst på område Väst.
Forskare från SLU och Skogforsk visar i en ny studie att granplantor som föryngrats med kloningsmetoden somatisk embryogenes, är mer motståndskraftiga mot angrepp från snytbaggar än plantor som odlats fram på traditionellt sätt. Läs mer på SLUs hemsida.
Missa inte årets julmöte i ditt skogsbruksområde. På denna tidnings baksida har vi samlat några av de årliga träffarna. Håll utkik efter fler aktiviteter i kalendern på www.norrskog.se
Planera för plantering Risken är stor att plantskolor får svårt att möta efterfrågan till vårplanteringen nästa år. Norrskog råder därför alla som ska plantera att göra sin beställning så snart som möjligt. Kontakta din rådgivare om du har frågor eller funderingar.
Efterfrågan av skogens råvaror ökar när samhället ställs om till fossilfritt. Skogsstyrelsen anser i en ny rapport att betesskador från klövvilt är det största hindret för högre produktion. Minskningen av älgstammen bör enligt myndigheten bland annat ske genom utökad jakttid, fri kalvjakt och skyddsjakt.
Kritik mot ESO-rapport Företrädare för skogsägarföreningarna och LRF Skogsägarna är starkt kritiska till den ESO-rapport som släpptes under hösten (2018:4 Skydda lagom – en ESO-rapport om miljömålet Levande skogar). ESO står för Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi och rapporten är skriven av utredare Magnus Nilsson. Det görs betydligt mer på frivillig väg än vad man vill åstadkomma med tvångsåtgärder, menar skogsägarrörelsen. Framför allt avvisar LRF Skogsägarna och skogsägarföreningarna förslagen om att skogsägarna själva ska betala för skog som undantas från brukande och att skogspolitikens frihet under ansvar ska överges.
Hur kan Norrskogs hållbarhetsavtal Träkronan göra det enklare för dig att få ett högre värde för din skog? Det var temat för höstens Roadshow på 15 orter i Norrskogs område och uppslutningen har varit stor.
200 4 / norrskogen #4 / 2018
Älgstammen måste minska
foto Therese Sjökvist
Skogsstyrelsen föreslår ett totalt brandstöd om 72 miljoner kronor fördelat på fyra olika stöd till de tre länen Dalarna, Gävleborg och Jämtland. 44 miljoner går till skogsägare för ökade kostnader med 20 kronor per kubikmeter för timmer och 50 kronor för energived. 3 miljoner kronor till stöd för utmärkning av gränser med 3 000 kronor per kilometer. 15 miljoner kronor i stöd till väghållare för uppgradering av vägnätet och 10 miljoner kronor i stöd till industriföretag eller logistikföretag, som kompensation för att täcka ökade kostnader, till exempel vid lagring. – Ersättningarna bidrar till att den brandskadade skogen kan avverkas och transporteras ut. Det minskar risken för insektsangrepp, säger Magnus Kindbom som är skogsdirektör på LRF Skogsägarna.
Nya på Norrskog
Så många par byxor kan man tillverka av en gran. Materialen du ska ha koll på, om du vill undvika att klä dig i oljebaserade textilier, är viskos, modal och lyocell. De framställs alla av cellulosa som många gånger kommer från skogen. Källa: Skogsindustrierna
Johan Persson, Skogsfrö i Skandinavien AB.
Ett ögonblick >
Johan Persson
Ni är en av Norrskogs många uppskattade skogsvårdsentreprenörer, vad gör ni nu när säsongen för röjning snart är över? Biometria blir ny organisation för för mätning och redovisning av skogsnäringens virke. Foto Biometria
Biometria ska ge industrin ökad konkurrenskraft Genom en sammanslagning av landets tre virkesmätningsföreningar och SDC (skogsnäringens it-företag) skapas en gemensam organisation – Biometria – för mätning och redovisning av skogsnäringens virke. Biometria kommer att vara igång från 1 januari 2019. Basen i Biometrias verksamhet, som pågår varje dag året runt, blir virkesmätning med informationsflöden om virke och biobränsle. Samarbetet mellan olika aktörer underlättar virkeshandeln på ett sätt som är unikt för Sverige. – De skarpa kraven på att verksamheten ska drivas opartiskt och professionellt har inte ändrats utan vägleder oss även framåt, säger Peter Eklund, vd för Biometria. Den tekniska utvecklingen inom området virkesmätning går mycket fort. Den nya organisationen svarar upp mot förändring-
arna, samtidigt skapar utvecklingstakten behov av ytterligare rekryteringar i samband med starten vid årsskiftet. – Den nya organisationen ger möjlighet att snabbare möta upp mot teknisk utveckling inom hela virkesflödet och att ta rejäla steg mot ytterligare digitalisering. Nu skapar vi bästa förutsättningar för lägre kostnader och bättre leveransprecision. Det har stor påverkan på skogsbranschens konkurrenskraft, tillägger Peter Eklund.
lar kompetens och kraft i en enhet som kliver över de gränser som tidigare funnits mellan olika virkesmätningsföreningar och SDC. Virke och Energi med drygt 600 medarbetare över hela landet svarar för mätning av virke och biobränsle. Hos Mätningskvalitet sker uppföljning av arbetet inom främst Virke och Energi. MBL-förhandlingar är i huvudsak avslutade om organisationens utformning och bemanning. Huvudkontoret placeras i Uppsala.
Den organisation som tar över
Om Biometria
vid årsskiftet får fyra verksamhetsområden samt ett programkontor för utvecklingen av Viol 3 – branschens nästa gemensamma it-plattform. Inom Externa tjänster finns kundstöd, utbildning, skördarrevision samt vägteknik. Utveckling/IT sam-
Biometria är en ekonomisk förening som ägs av skogsindustrier och värmeverk som en part. Den andra parten är skogsägarföreningar, Sveaskog och andra säljare på virkesmarknaden. Utöver parterna erbjuds i samband med fusionen ett antal transportörer medlemskap i den nya föreningen.
– Vi kör på tills snön sätter stopp. Det är roligt att jobba för Norrskog, personalen är trevlig och röjningen är intressant tack vare varierade bestånd. Förra året hade vi det längsta uppehållet någonsin, men en snöfattig vinter kan vi röja ända fram till juluppehållet. Redan nu har vi kommit igång med frö produktionen som är det vi ägnar oss åt när snön sätter stopp för plantering och röjning. Varje år samlar vi in mellan hundra till s exhundra kubik kottar för vår skogsfröproduktion. Under sommaren är vi som mest 60 personer och med många säsongsanställda lägger vi stor vikt vid internutbildningar och god kvalitetsuppföljning för att hålla den höga kvalitet vi utlovar.
2018 / norrskogen #4 /
5
Nytt i > Norrskog
››
Hållbarhetsavtalet »Träkronan«
Intresset för specialprodukter inom bygghandeln har ökat markant på senare år. Foto Norrlands Trähus
Stor efterfrågan på specialprodukter Samtidigt som sågmaskinerna monterades ned i Sikås – för snart ett och ett halvt år sedan – förbereddes för en ny verksamhet i samma lokaler. – Idén att starta en renodlad Kap & plock för specialprodukter kom från personalen på byggprodukter. Nu har verksamheten varit i full drift i snart ett år, berättar Kristoffer Amilon som till 70 procent är verksamhetsutvecklare på NWP och övriga 30 procent är platschef på den nya enheten i Sikås. Tidigare fanns Kap & plock både i Hammerdal och Krokom, dessa enheter har nu slagits samman i Sikås. Kristoffer ser bara fördelar med att produktionen av specialprodukter har renodlats och koncentrerats till en plats. – Det här är ytterligare ett förädlingsled i Norrskogs värdekedja. I andra änden handlar det om
6 / norrskogen #4 / 2018
dyrare produkter för vår slutkund. En egen produktionslinje för detta sortiment innebär ett tydligare fokus och större utvecklingsmöjligheter för ett sortiment som inte passar in i vår ordinarie produktion, säger han. Konkret handlar det om produk-
tion av exakta längder som inte ryms inom standardsortimentet, liksom målning av korta serier på upp till tolv meter långa hyvlade, ibland fingerskarvade brädor. – Vi levererar också paket med blandade dimensioner till våra industrikunder, och i dagsläget handlar det framför allt om husfabrikanter i Jämtland. Möjligheterna att tillgodose kundernas behov är oändliga och i Sikås får vi nu möjlighet att fokusera på hur vi bäst gör detta, menar han. För att öka volymerna av speci-
alvirke har Erik Högbom, som är säljare på Norrskog Wood Products, fått i uppdrag att titta på nya produkter och matcha dem mot nya kunder. – Här är det bara fantasin som sätter gränser, konstaterar han. – I praktiken kan det handla om allt ifrån att ta fram paket med egna friggebodar till att förädla våra spillprodukter och hitta avsättning för dem på en global marknad, fortsätter han. Precis som Kristoffer Amilon betonar han fördelarna med en renodlad produktion av specialprodukter i Sikås. – Först nu kan vi på allvar börja räkna på vad som är lönsamma produkter för Norrskog att ta fram. I slutänden gynnar det medlemmarna när vi ökar avkastningen på deras virke, säger han.
Med Norrskogs nya hållbarhetsavtal optimerar vi tillsammans förutsättningarna för ditt långsiktigt hållbara skogsbruk.
• Ju mer du använder
Norrskog, desto högre värde och avkastning får du i form av högre timmerpremie från första kubiken, bättre rabatter och högre service.
•
När du lämnar uppdrag på tjänster och virkesförsäljning till Norrskog får du premier, rabatter och hög service i utbyte. Läs mer på www.norrskog.se/trakronan
Norrskogs Fastighetsmäklare
enar.augustsson@norrskog.se
Thomas Simensen Härnösand
thomas.simensen@norrskog.se
Clas Tjäder Härnösand
Tel: 010-150 25 13
Tel: 010-150 28 09
Tel: 010-150 25 11
Enar Augustsson Östersund
clas.tjader@norrskog.se
Emil Lundström Härnösand
emil.lundstrom@norrskog.se
Tel: 010-150 25 12
Vi kan villkoren för privata skogsföretag och skogsbeskattning. Norrskogs Fastighetsmäklare hjälper dig med den bästa fastighetsöverlåtelsen inom familjen, eller till högstbjudande på öppna marknaden. Vi verkar inom Medelpad, Jämtland, Ångermanland och Södra Lappland. Välkommen att höra av dig. www.norrskog.se
TA DIN SKOG PÅ ALLVAR. DET GÖR VI. MOTORSÅG MS 261 C-M Det optimala arbetsredskapet: Lätt + smidig + stark = full kontroll.
MOTORSÅG MS 201 C-M NU*
6.990:ORD PRIS 8.590:-
NU*
6.590:ORD PRIS 7.590:-
Superlätt, lättstartad motorsåg för ved till kaminen, byggarbeten och fällning av mindre träd.
* = Erbjudandet gäller t.o.m. 2018-12-31. Med reservation för tryckfel. Priser inkl. moms.
Din närmaste STIHL Fackhandlare hittar du på stihl.se
träsmak > gran Inte bara barr som glimmar
Historik
Användning då och nu Historiskt har gran använts till allt från träkol och garvning till musikinstrument och för att krydda viltkött med. Samerna använde gran när de tillverkade båtar. I dag används granen främst till konstruktionsvirke och byggplywood samt vid tillverkning av tidningspapper, kraftpapper, konstfibrer och sulfitsprit. Granens svaga punkt är att den är så mjuk.
Granen är det skogsträd som sist invandrade till Sverige. För cirka 3 500 år sedan spred det sig från nordost via Finland och har sedan med naturlig utbredning sakta men säkert nått Blekinge, Skåne och Halland. Trots att granen fick fäste i vårt land så sent är den i dag vårt vanligaste skogsträd. Det saknas egentligen bara längs fjällkedjan ovanför barrskogsgränsen.
Egenskaper Picea abies Gransläktet har 34 arter men i Sverige förekommer bara en inhemsk gran, nämligen Picea abies. Picea kommer troligen av pix som betyder beck, tjära och abies betyder »alltid levande«, och syftar på de ständigt gröna barren. Ytterligare sju arter av gran odlas som prydnads- eller skogsträd i Sverige och kan påträffas förvildade, det handlar om blågran (Picea pungens), engelmannsgran (Picea engelmanni), serbgran (Picea omorika), sitkagran (Picea sitchensis), orientgran (Picea orientalis), svartgran (Picea mariana) och vitgran (Picea glauca). Så här i jultider kallas Picea abies ofta för rödgran och Abies nordmanniana säljs som kungsgran. Det är en odlad prydnadsgran i ädelgranssläktet, Abies. Båda tillhör familjen tallväxter.
8 / norrskogen #4 / 2018
Granen utvecklas bäst på näringsrik fuktig mark. Den tål mycket låga temperaturer och är skuggtålig men känslig för torka, storm, luftföroreningar och stamröta. Rotsystemet är ytligt, därför drabbas granen av stormfällning. Trädet avverkas normalt vid 70–150 års ålder och blir högst av våra svenska skogsträd, den kan bli 51 m hög och få en omkrets på 5 meter.
PLOWER PLOWER POWER! POWER! PLOWER POWER!
SPORTSMAN 570OCH 6X6 EPS KÖPSPORTSMAN EN SPORTSMAN570 FÅ 6X6ETTEPS POLARIS PLOW-KIT KÖPET* SPORTSMAN 570 6X6 KÖP EN SPORTSMAN OCHPÅ FÅ ETT KÖP EN SPORTSMAN OCH FÅ EPS ETT VINSCH • PLOGFÄSTE • PLOGRAM • PLOGBLAD SPORTSMAN 570 6X6 POLARIS PLOW-KIT PÅ KÖPET* POLARIS PLOW-KIT PÅ KÖPET* EPS SPORTSMAN 570• PLOGBLAD 6X6 EPS VINSCH • PLOGFÄSTE • PLOGRAM570 SPARA SPORTSMAN 6X6 EPS
Cylindervolym
567 cc
Drivlina Cylindervolym
Hi 567 Perf.cc Close Ratio AWD/2WD
PRIS FRÅN
Maxlast fram / bak Drivlina Cylindervolym Tankvolym Maxlast fram / bak Drivlina Cylindervolym Längd / Bredd / Höjd Tankvolym PRIS FRÅN Drivlina Maxlast fram / bak Cylindervolym Längd / Bredd / Höjd Torrvikt PRIS FRÅN VINSCH • PLOGFÄSTE • PLOGRAM • PLOGBLAD Maxlast fram / bak Tankvolym Cylindervolym Torrvikt Drivlina Färger *Pris inkl. moms. Leverans- och monteringskostnad kan tillkomma. Tankvolym Längd / Bredd / Höjd Drivlina PRIS FRÅN*Pris inkl. moms. Leverans- och monteringskostnad kan tillkomma. Färger Maxlast fram / bak Längd / Bredd / Höjd Torrvikt PRIS FRÅN Maxlast Tankvolym fram / bak Torrvikt Färger *Pris inkl. moms. och monteringskostnad tillkomma. kan tillkomma. Vi reserverar * Erbjudande inkl moms.LeveransGäller alla Sportsman-modeller (ej barnmaskiner).kan Monteringskostnader oss för slutförsäljning, tryckfel Tankvolym Längd * Erbjudande inkl moms. Gäller alla Sportsman-modeller (ej barnmaskiner). Monteringskostnader kan tillkomma. Vi reserverar oss för slutförsäljning, tryckfel / Bredd / Höjd och prisjusteringar. Kan moms. inte kombineras med andra Gäller så långt lagret räcker dock som längst till 31/12-2018. Färger *Pris inkl. Leveransocherbjudanden. monteringskostnad kan tillkomma. och prisjusteringar. Kan inte kombineras med andra erbjudanden. Gäller så långt lagret räcker dock som längst till 31/12-2018. Längd / Bredd / Höjd Pris 78.625:inkl moms. Pris Sportsman Sportsman 570570 frånfrån 78.625:inkl moms. Torrvikt
149.875:** 149.875:SPARA 149.875:** 12.000:UPP TILL12.000:149.875:SPARA 149.875:** UPP TILL 12.000:149.875:PRIS FRÅN
UPP TILL
Torrvikt * Erbjudande inkl moms. Gäller alla Sportsman-modeller (ej barnmaskiner). Monteringskostnader kan tillkomma. Vi reserverar oss för slutförsäljning, tryckfel
Färger *Pris inkl. moms. Leverans- och monteringskostnad kan tillkomma. och prisjusteringar. Kan inte kombineras med andra erbjudanden. Gäller så långt lagret räcker dock som längst till 31/12-2018.
*Pris inkl. moms. Leverans- och monteringskostnad kan tillkomma.
Pris Sportsman 570 från 78.625:- inkl moms.
Dahlins Motor Dahlins Motor Bollstabruk 0612-211Bollstabruk 88 0612-211 88
40,8 kg / 362,8 kg AWD/2WD Hi Perf. Close Ratio 567 cc 25,5 L 40,8 kg / 362,8 kg Hi 567 Perf.cc Close Ratio AWD/2WD 2950 25,5x L1245 x 1444 mm Hi Perf. Close Ratio 40,8 kg / 362,8 kg AWD/2WD 567 cc 2950 489 kg x 1245 x 1444 mm 40,8 kg / 362,8 kg 25,5 L 489 cc kg Hi 567 Perf. Close Ratio AWD/2WD 25,5x L1245 x 1444 mm 2950 Hi Perf. Close Ratio 40,8 kg / 362,8 kg AWD/2WD 2950 x 1245 x 1444 mm 489 kg kg 40,8 / 362,8 kg 25,5 L 489 kg
25,5x L1245 x 1444 mm 2950 2950 x 1245 x 1444 mm 489 kg 489 kg
Färger
Åsarnas Skoterservice Skoterservice Birgerssons Bensin Strandbergets Motor & Fritid Åsarnas Skoterservice Strandbergets Åsarna Skoterservice Örnsköldsvik Offerdal Bensin StrömsundMotor & Fritid Birgerssons Örnsköldsvik Offerdal Strömsund 0687-303 Åsarna 75 0660-561 00 0640-321 49 070-331 66 94 0687-303 75
0660-561 00
070-331 66 94
0640-321 49
Ytterocke Production Ytterocke Production Mattmar Mattmar 0640-451 17 0640-451 17
WWW.POLARISSVERIGE.COM WWW.POLARISSVERIGE.COM
WWW.POLARISSVERIGE.COM
A4_ORV_high_SE_konverterad.indd 11
A4_ORV_high_SE_konverterad.indd 11
WWW.POLARISSVERIGE.COM
2018-05-08 11:45:16
2018-05-08 11:45:16
Magda Ajax berättar minnen från livet på fädboden. Följ med på en resa tillbaka i tiden.
10 / norrskogen #4 / 2018
Magda minns livet på Backbuan
Samhällets förändringar sveper över stad och land, människa och djur. Glappet är stort mellan dagens moderna relation till naturen och det strävsamma jord- och skogsbruk som ligger knappt en mansålder bort. I Johannesbodarna i Ragunda, finns Magda Ajax, 89 år, som minns hur det var. text Katrin Åsander foto Tina Stafrén 2018 / norrskogen #4 /
11
Ostkaret bär på minnen från mitten av 1800-talet. Då tillhörde det Magdas farmor Magdalena Lundstedt, som likt Magda tidigt fick lära sig göra ost av mjölken.
D
rygt en mil från Krokvåg by, längs en stenig skogsbilväg, går färden innan fäbodvallen öppnar upp sig mellan de höga granarna. Mycket är förändrat sedan Magda Ajax var barn, då bestod vallen av flera stugor och ladugårdar, öppna ängar och gärdsgårdar. I dag jobbar skogen för att bit för bit ta tillbaka sin vall och ängarna som Magdas pappa och andra bybor en gång i tiden kämpade för att hålla öppna. Första sommaren Magda kom till Backbuan var 1936, då var hon sju år gammal. Systrarna Mary och Sofia hade tidigare varit där om somrarna, men nu fått plats som hushållerskor. – Varje sommar, från det att jag var sju till sexton, tillbringade jag här tillsammans med mamma. Mina äldre bröder, Yngve, Bror och Ivar, var tillsammans med pappa Nils. Under somrarna arbetade de med att reparera dammar och kojor som låg längs Halån. Dessa användes under flottningen, säger hon. 12 / norrskogen #4 / 2018
Innan säsongen i Backbuan kunde börja hade byns karlar besökt buan tidigare under våren för att förse stugorna med ved och se över eventuella reparationer. För Magdas mamma Märta var det också mycket att förbereda. – Det var vetemjöl, rågsikt, salt sill och strömming, ansjovis, salt, fläsk, smörsalt, ostlöpe och diskmedel, kaffe, socker och soda. Det skulle också bakas välgräddat tunnbröd som skulle hålla hela sommaren. Det här var innan åtta timmars arbetsdag och semester fanns. Vi slår oss ned på en stol utanför den enda kvarvarande stugan i buan, Margaretastugan. Vallen har tidigare rymt tre stugor med tillhörande ladugårdar och lador. – Vi buförde omkring den 8–10 juni. Vi gick alltid dit till fots, det var en halv mil med kärra och en halv mil med släpkörning. Magda tar fram ett litet mönstrat ostkar i trä. Bokstäverna ML står inskuret i träet. Det
har hon fått ärva från sin farmor, Magdalena Lundstedt, född 1856. Karet har följt Magda genom åren i Backbuan. –I det här lilla karet blev osten klar på ett par dagar. Genom att vända på osten i karet blev det mönster på båda sidor på osten. Att ta tillvara mjölken hörde till det dagliga arbetet i buan. Mjölken var livsviktig, nödvändig och basen i all den mat som gjordes. – Två gånger varje dag skulle korna mjölkas, ladugården mockas och städas. Mjölken värmde vi och tillsatte ostlöpe, då får man ostmassa. Vasslen kokade vi till messmör, det var ett kok som tog flera timmar varje dag. Osten gjordes av ostmassa och hälldes i ostkar som täcktes med ett ostkläde. Ostklädet på de torkande ostarna skulle bytas varje dag tills osten blev torr. Då ostklädet var torrt så var osten klar. – Separatorn skulle diskas varje dag efter varje användning och det gick åt mycket vatten. När vi bodde här fanns det en grävd
Livet i Backbuan handlade om närhet till både djur och natur. Var ko var värdefull och behövdes till familjens försörjning.
»Tänk att komma till obruten mark, till den vilda skogen. Avverka och bryta stubbar innan det gick att börja odla. Hugga timmer till alla hus och timra dem sedan.«
brunn så vi kunde hämta vatten fram till juli ungefär, beroende på vädret. För att kunna ta tillvara mjölken behövdes någonstans att tillaga den ordentligt. År 1935 byggde därför Magdas pappa Nils vallens kokhus. Det var ett åttkantigt kokhus, inuti stod en stor öppen spis och längs väggarna satt hyllor där osten kunde torka och lagras. Tidigare fanns bara ett enkelt vindskjul. – Kokhuset är vallens hjärta. Ingen annan hade ett sånt här sorts kokhus. Pappa var duktig på att bygga och snickra. Varför uppstod fäbodar? Efter missväxtåret 1867 med svält och fattigdom som efterdyningar kraftsamlade landets bönder; hur skulle framtidens skördar säkras? Svaret blev att bryta mark i skogen och hitta odlingsbar jord. De efterföljande åren lades grunden till en säker framtida skörd. Johannesbodarna, Backbuan, togs i bruk 1885, nästan tjugo år efter det stora missväxtåret. – Tänk att komma till obruten mark, till
den vilda skogen. Avverka och bryta stubbar innan det gick att börja odla. Hugga timmer till alla hus och timra dem sedan. Klyva spån till taken och stänga hagar till alla vallar. Vi går en sväng på det som är kvar av vallen, Magda pekar ut var de andra stugorna stått. En av ladorna som pappa Nils byggde står fortfarande kvar. Där kokhuset stod ligger stenar i en mossbevuxen hög. Bredvid platsen där stugan låg som Magda och hennes familj bodde i växer en brandgul lilja. Det är samma lilja som hennes syster Sofia en gång grävde ner utanför stugbron. Ett minne från när buan levde och blomstrade. Magda visar var korna brukade vallas. Familjen hade oftast hand om tolv kor sammanlagt, då var det både egna kor och kor från andra gårdar i byn. Om morgonen följde de med dem drygt en halv kilometer ut i skogen, en »fämatsväska« runt midjan med gröpe och grovsalt användes för att locka med sig korna ut. Hem hittade de 2018 / norrskogen #4 /
13
Paus i slåtterarbetet. Magda sitter längst fram i bilden. Från vänster sitter hennes bror Bror, Jonas Melin (vän till familjen), far Nils, mor Marta och bröderna Ivar och Yngve. Familjen levde främst av det jorden och skogen gav och barnen bidrog tidigt i sysslorna.
oftast själva och koskällan sattes på den ko som var mest pålitlig. – På hösten mjölkade de ganska lite så då hade de inte lika bråttom hem. I augusti kom svampen som de tyckte mycket om, då kunde en del av dem ibland ligga borta om nätterna. Men skällkon kunde man oftast lita på. Vi gick ut och lockade på dem och efter en liten stund hörde man skällan som sakta slog fram och tillbaka när kon reste sig upp. Klangen hördes lång väg genom skogen. Vallarna innanför gärdsgården var förbjudet område för korna, det gräset slogs en gång per sommar och sparades som mat till vintern. De gårdar nere i byn som gränsade mot skogen fick bygga hagar runt gården som stängde ute de djur som betade i skogen och kunde få för sig att ta sig ner på byn och äta upp deras grödor. – Pappa tog en slåttmaskin till buan som han slog med, lien användes också där maskinen inte kom åt. 14 / norrskogen #4 / 2018
Fäbodar ligger ofta ensligt belägna, långt från bebyggelse. Trots det minns Magda aldrig att det var ensamt på skogen. – Skogen på 30–40-talet var full av liv och rörelse. Det var hyggesbränning och avverkning, det var alltid folk i skogen. Andra familjer bodde också i de andra stugorna som fanns här då. När vårbruket var färdigt kom bönderna i Krokvåg överens om en dag då de gemensamt släppte sina hästar till skogs. Där fick de gå tills det var dags för slåtter. När höet var ladat släpptes de åter på skogen tills det blev skörd av korn och havreåkrar, då var det slut på hästarnas semester. – Det hördes lång väg när en hästflock kom springande i skogen, det var ett väldigt respektingivande ljud. Tvärs över Backbuan gick en genomfartsled vilket gjorde att folk titt som tätt passerade vallen. – Det var en genomfartsväg här till Löv
»Det kunde nog vara ensamt, men hon hade alltid fullt upp med arbete. Hon tog hand om allt medan pappa var borta, klagade aldrig. Hon var otroligt stark.«
Den rejäla koskällan har Magda sparat, klangen i den är fortfarande stark. Skällan brukade sättas på den ko som var mest pålitlig.
åsen, Berg, Stensjö och Dyhöjden och folk kom ofta på besök. Man var alltid uppdaterad med det senaste som hänt. Jag kände mig aldrig ensam eller otrygg här. Det var en väldigt levande skog med fågelsång och fågelkvitter. Åkte kaffepannan fram vid besök?
– Absolut, det var givet. Under krigsåren var det besvärligt att få tag på kaffe. Mamma brukade kunna komma över riktigt kaffe genom att byta mot några av de råvaror vi hade hemma. Till buan följde också alltid gårdens djur; kor, hund, katt och höns. Med ett färre antal djur än vad som är brukligt i dagens jordbruk var det också lättare att komma djuren nära och lära känna dem. – En kväll saknades en ko, jag var inte med själv utan min mamma har berättat det för mig. Mamma sökte efter den försvunna kon i mörkret tillsammans med Ivar, han var 14 år då. Till slut hittade de kon som gått ner sig i ett dike. Ivar högg kvist som hon
kunde kliva på och band rep under henne. De höll på länge och till slut lyckades de. Varje ko var värdefull på den tiden. Om fäbodvallen var sommarens arbetsplats
för kvinnorna så var skogen vinterns för männen. På vintern arbetade Magdas pappa i skogen med avverkning, då var hästens hans trognaste arbetsredskap. Skogsarbetet gjorde att han ofta bodde borta under veckorna. – Skogsnäringen bestod av manuell timmerhuggning. Det här var en tid innan det fanns motorsågar och skogsbilvägar. Jord- och skogsbruk var oftast det enda som fanns att leva på i landsbygden på den tiden. Hur tror du det var för din mamma att vara ensam och sköta gård och hushåll?
– Det kunde nog vara ensamt, men hon hade alltid fullt upp med arbete. Hon tog hand om allt medan pappa var borta, klagade aldrig. Hon var otroligt stark. Förutom allt gårdsarbete så vävde hon, stickade och spann garn av ull.
När sommaren var slut skedde buföringen hemåt igen, runt den 5–8 september brukade det vara dags. – Korna var glada att få komma hem igen. Jag tror de kände på sig när det räckte med fäbodtider. I takt med tiden och samhällets förändring, där jordbruket rationaliserades med maskiner och konstgödsel, så minskade så småningom behovet av fäbodvallens krafter. År 1945 var därför det sista år som Magdas familj bedrev fäboddrift i Backbuan. – Det blev andra tider och fäbodlivet fasades ut för oss. Mamma var här en sommar tio år senare, 1955, för att visa några yngre släktingar hur fäbodlivet var så att de skulle lära sig. Redan då började kunskap försvinna. – När jag och mina syskon som vuxna pratade om somrarna i Backbuan minns vi det alltid med glädje. Vi saknade ingenting och det fanns inga krav. Det var en förnöjsamhet över hur det var. Det var lyckliga gatan och en fantastisk tid. 2018 / norrskogen #4 /
15
Möt > Lars-Gunnar Nilsson
Vad är hemligheten bakom det faktum att du valts till ordförande för Åre skogsbruksområde i snart 23 år?
– Man är hedrad och stolt över att ha fått förtroendet under så många år. Jag tycker att det är en givande roll i föreningen, det har faktiskt bara blivit roligare och roligare med åren. Varför då?
– Vi har ett nytänk som genomsyrar föreningen och jag är av åsikten att allt som är nytt är roligt. Vi har en riktigt bra styrelse och väldigt bra tjänstemän i ledningsnivå. Med ordföranderådet som införlivades i organisationen för några år sedan, har råden fått större möjlighet att påverka och vårt arbete känns mer givande, även om det såklart handlar om både fram- och motgångar. Vi har blivit mer delaktiga i den operativa delen. Från början var vårt uppdrag rakt av att värva nya medlemmar, så ser det inte alls ut i dag. Hur upplever du att det nya Hållbarhetsavtalet tagits emot av medlemmarna?
– Vi har fått bra respons! Det är fortfarande så nytt men många är 16 / norrskogen #4 / 2018
nyfikna och ställer frågor. I samband med vår roadshow hade vi 45 anmälda besökare som kom för att få mer detaljerad information om avtalet. Personligen tycker jag att det är ett avtal vi borde haft för länge, länge sen. Det är stor skillnad att få premier och rabatter utbetalade årligen under avtalstiden på fem år, än som tidigare när vi fick en utbetalning efter fem år. Sen är jag övertygad om att fler steg i premietrappan kommer att gynna leveranstroheten, inte minst eftersom Norrskog i dag erbjuder bra pris för virket. Hur viktigt är leveranstrohet för dig?
Jag har svårt att se den Ica-handlare som självmant går och handlar på Coop eller vice versa. Om man inte levererar till den förening man själv är medlem i – den industri man själv äger – har jag svårt att se en hållbarhet för föreningen. Men Hållbarhetsavtalet innebär raka puckar och så bra förutsättningar för medlemmar att det gynnar leveranstroheten, det är jag övertygad om. Vilken är din egen skogliga bakgrund?
Under mina första sex lev-
Läser helst:
nadsår bodde jag bokstavligen i skogen. Pappa var hästkörare och mina första minnen omfattar hyggesbränning och plantering. Jag blev medlem i Norrskog 1986 när jag köpte ut min fars syskon och mina kusiner ur pappas föräldrahem som var en skogsfastighet. 1988 valdes jag in i skogsbruksområdets valberedning och 1990 till sekreterare för rådet. Sedan 1995 har jag suttit som ordförande för Åre SBO och sedan dess har vi tack och lov föryngrats en del, den yngre generationen har sänkt medelåldern betydligt.
Väldigt lite, förutom facklitteratur och dagstidningar.
Vad kan skogsägarföreningen Norrskog bidra skogsägaren med ur ditt perspektiv?
Sevärd film:
Norrskog är oslagbart för den markägare som har ett långsiktigt mål med sitt brukande. Vi är en så pass stor organisation att vi kan hålla priserna uppe. Föreningen erbjuder både utbildningar och skogsdagar. Med kommunikationschef Rolf Edström i spetsen bedriver Norrskog dessutom ett ovärderligt näringspolitiskt arbete för medlemmarnas räkning. Den samlade kunskapen i Norrskog är en guldgruva för medlemmarna.
Bor: Undersåker, i den
lilla byn Stamgärde. Ålder: 68 år. Aktuell: Ordförande för Åre SBO i över 20 år. Familj: Fru, två gråhundar, tio får och två katter. Äter helst:
Kött och fisk. Lyssnar helst på:
Förutom tystnaden i skogen lyssnar jag gärna på dansmusik.
Den sista färden. Dold talang:
Ganska bra på att lyssna av utan att folk märker det. Gran eller tall:
Tallbackar och riktigt fin tallskog.
Foto tina stafrén
»Den samlade kunskapen i Norrskog är en guldgruva för medlemmarna.«
2018 / norrskogen #4 /
17
Dunderställ Ull eller syntetmaterial när det kommer till underställ, det är frågan. Vi bad Hanna Bäckström som är marknadsassistent på Norrskog att räta ut några frågetecken.
Underställen är inget Hanna Bäckström stuvar undan under sommarhalvåret, de används flitigt året om. – Jag blir lätt frusen när jag är stilla, så med åren har jag blivit rätt bra på att klä mig rätt för olika aktiviteter, berättar hon. Och vad är då rätt underställ för rätt aktivitet, undrar vi. – Syntet hjälper kroppen att reglera den värme den redan har och är bättre på att transportera bort fukt och värme än ull. Syntet passar med andra ord väldigt bra i längdskidspåret. Om man vill ha ett underställ som uteslutande ska värma använder man ull, förklarar hon. Om man är väldigt frusen av sig – som Hanna
– finns det ytterligare knep att ta till. – Lager på lager är aldrig fel, en fleece ovanpå ulltröjan till exempel, sen tar jag ofta med en extra ulltröja i väskan så att jag kan byta om närmast kroppen om jag blivit svettig eller ta på mig en extra om jag fryser under dagen. Sedan hon slutade tävla längdskidåkning för några år sedan har det blivit mest ull. – En favorit just nu är Kari Traas jättefina underställ, Hanna Bäckström med ett sånt känns det helt okej att ta av sig jackan även om man inte är hemma. Hannas erfarenhet är dock att ullunderställen inte är lika hållbara som de i syntet. – Jag har underställ av märket Craft som jag använt i 15 år, så länge håller inte underställ i ull. Samtidigt får man tänka på att ull är ett naturmaterial så det är bättre för miljön ur återvinningssynpunkt. Dessutom behöver underställen i ull inte tvättas lika ofta som de i syntet.
18 / norrskogen #4 / 2018
Ull • Kari traa • Ullmax
Syntet • Dobsom • Craft
Norrlands största
Utemässa Boka din monter
på www.utemassan.se
GAMMPLATSEN LYCKSELE • 31 MAJ - 2 JUNI 10 000-TALS BESÖKARE VARS STORA INTRESSE ÄR:
JAKT, FISKE, VILDMARK, UTELIV, HUND M.M.
2018 / norrskogen #4 /
19
Leverans till kund > Norrskogs värdekedja del 7
Allt högre krav på marknaden I åtta delar beskriver vi hur Norrskog – till största möjliga nytta för sina medlemmar – skapar lönsamhet i hela värdekedjan. I denna sjunde del har vi lämnat skog och industri bakom oss. Det är dags att möta kunden. text Petra Järnbert illustration Nils-Petter Ekwall
Tor-Inge Kristiansen är försäljningschef på Neumann Bygg i norska Tromsö. Han är gammal i gemet och vet vad han pratar om. – För femton år sedan beställde vi framför allt produkter ut Norrskogs standardsortiment. I dag efterfrågar våra kunder i allt större utsträckning specialprodukter, främst vad gäller längd och specifika kulörer, säger han. Neumanns kunder är proffsbyggare som till exempel Peab och varje lösning som kan effektivisera slutkundens arbete är en intressant lösning. – Tittar vi ytterligare femton år fram i tiden kommer efterfrågan på specialprodukter att bli ännu mer avancerad. För Norrskog gäller det att våga vara innovativ, menar Tor-Inge. I takt med att kunderna blir mer kostnadseffektiva i sina processer vill de såklart ha så lite spill som möjligt. – VI ser en markant ökad efterfrågan på grundmålat och mellanstruket virke. På några års sikt tror jag att våra kunder kommer att efterfråga produkter som är ännu mer förädlade än i dag, fortsätter Tor-Inge.
20 / norrskogen #4 / 2018
Säljenheten på Norrskog Wood Products träffar sällan slutkunden. – Det är svårt för oss att ta reda på vad en slutkund tycker om sitt golv sedan det använts ett tag. Men i den mån vi får signaler om det är det oftast via bygghandeln. På samma sätt är det våra återförsäljare, grossister och byggvaruhandlare, som tolkar, mäter och försöker förstå slutkundernas behov. Därför blir dialogen med dem väldigt central för arbetet med att kartlägga och synliggöra vad kunden vill ha när vi gör bedömningen vilka behov som är möjliga för oss att tillfredsställa, säger Ola Wilhelmsson som är försäljningschef för Norrskogs Byggprodukter. I den dialogen blir det tydligt vad kunden
vill ha i fråga om produktkrav, leveransprecision och pris. – Det mest uttalade kvalitetsbehovet i dag handlar om specifika längder. Vi är uppmärksamma på problemet och har på senare år kommit en bra bit på väg vad det gäller att styra beställningen på längder från
skogen så att de stämmer bättre med marknadens krav. Det är ett väldigt bra exempel på hur vi skapar verkliga vinster genom ökad samordning och samverkan mellan olika led i värdekedjan, säger Ola Wilhelmsson. Ekvationen är egentligen ganska enkel. Virket är bara värt något om det finns en kund som vill betala för det i andra änden, och då gäller det att sätta produkter på marknaden som kunderna vill ha. Tor-Inge Kristiansen i Tromsö instämmer. Leveranssäkerheten har blivit bättre med åren. – Våra kunder har i bästa fall ett par veckors framförhållning när de gör sina beställningar men lika ofta behöver de sina varor inom ett par dagar. I dag levererar Norrskog till oss i Tromsö upp till tre gånger i veckan. Både vi och våra kunder är väldigt nöjda med de produkter Norrskog levererar och vi har en bra dialog kring våra och våra kunders förväntningar, säger han. Svensk råvara är efterfrågad i hela världen. Huvuddelen av Norrskogs 326 kunder finns
»Miljöcertifierat är något jag tror att våra kunder kommer efterfråga i ännu större omfattning i framtiden.«
i 15 länder och 3 världsdelar så det finns en hel del förväntningar att ta hänsyn till. I en tidigare del av denna artikelserie liknade vi Norrskogs industri vid ett slakteri. Det kommer in en gris som styckas efter ett givet schema. Några högkvalitativa delar säljs som de är eftersom det är det mest lönsamma. Det tillverkas som bekant ingen fläskfilékorv eftersom kunden betalar mer för filén än för korven. De bästa delarna av sågtimret tjänar Norrskog heller inget på att förädla. – Samma liknelse är användbar för att il-
lustrera de vitt skilda geografier vi levererar virke till. I den uppdelningen tar vi även hänsyn till betalningsförmåga, certifierat virke och kostnader för transporter innan virket når kunden, säger Ola Wilhelmsson. Högkvalitativt trävirke klarar en större
transportkostnad och kan nå en världsmarknad där det förädlas vidare och miljöcertifierade produkter efterfrågas i allt större utsträckning. – Tidigare var det framför allt kunder i Europa och resten av världen som efterfrågade PEFC-certifierat virke. För kunder på den nordiska marknaden har det inte haft samma betydelse fram till på senare år, när vi ser att intresset för certifierade byggprodukter ökar. Det är en trend som även Tor-Inge Kristiansen känner igen. – Miljöcertifierat är något som jag tror att våra kunder kommer att efterfråga i ännu större omfattning i framtiden, avslutar han. Neumann Bygg ingår i STARK-gruppen och motsvaras i Sverige av Beijer Byggmaterial med samma ägare. 2018 / norrskogen #4 /
21
Rekordmånga vill bli skogsmaskinförare
Bristen på skogsmaskinförare har på senare år oroat branschen, och fortfarande står entreprenörer på kö för att ta emot nyutexaminerade studenter. text Petra Järnbert foto Robert Henriksson
I Norrskogs område finns två naturbruks-
gymnasier med skoglig inriktning, Torsta i Ås utanför Östersund och Skedom i Sollefteå. Båda skolorna utbildar skogsmaskinförare, och båda skolorna får allt fler sökande till sina program. – Vi ser en kraftig ökning i antalet sökande. I år har vi nästan dubblerat antagningen, ändå kommer inte alla som söker in, säger Mattias Göransson som är programansvarig för skogsmaskinutbildningen på Skedom. Vad beror denna ökning på? Har utbildningen blivit bättre? Har jobbet blivit mer attraktivt? Mattias Göransson har inga självklara svar på dessa frågor men visst är det något han själv reflekterat över. – Urvalet har blivit större. Ny teknik har förändrat jobben i skogen från att vara väldigt fysiskt krävande till ett arbete som passar utmärkt för alla män och kvinnor med intresse för natur och teknik, konstaterar han. – Genom vår medlemsorganisation SLA, Sveriges lantarbetsgivarförbund, som i dag kallas de gröna näringarna, kan vi varje år söka marknadsföringsbidrag. Det har vi gjort sedan jag blev programansvarig här för sju år sedan, berättar han vidare. Pengarna har använts till allt ifrån tält, broschyrer och roll-ups till en häftig simulator som är välbesökt när Skedomskolan besöker gymnasiemässor runt om i länet. – I dag syns vi bättre och vi har helt klart 22 / norrskogen #4 / 2018
en mer modern framtoning, det kan vara ytterligare en förklaring till att allt fler söker sig till utbildningen, säger Mattias. Andra delar i rekryteringsprocessen har
också vässats på senare år. – Med pengar från Skogen i skolan bjuder vi hit alla som är intresserade inför sitt gymnasieval, vilket brukar handla om ungefär 30–40 elever varje år. Det är i sin tur möjligt genom en nära dialog med studie- och yrkesvägledare i hela länet, säger Mattias. Han ser också tydliga trender vad gäller de sökandes härkomst och skogliga bakgrund. – Trots att vi i dag är mycket mer
»I mars–april börjar telefonerna ringa här, då vill entreprenörerna anställa inför sommaren, men då är det redan för sent.«
aktiva på sociala medier och på så vis når elever i ett större område så är det i dag främst elever från Sollefteå kommun som söker sig hit. Tidigare hade vi alltid ett gäng från Ö-vik och Sundsvall som sökte sig hit, i dag är det bara någon enstaka elev. En annan tydlig trend är att de som söker hit saknar skoglig anknytning, de är sällan uppvuxna på en skogsfastighet eller har någon i släkten som jobbar i skogen, berättar han. Intresset från näringslivet är rekordstort.
– I mars–april börjar telefonerna ringa här, då vill entreprenörerna anställa inför sommaren, men då är det redan för sent. Våra elever har sin första praktik i årskurs två och sköter de sig bra får de jobb direkt, säger Mattias. Förutseende entreprenörer samverkar med skolan kring praktikplaceringar för att säkra sin kompetensförsörjning. I utbildningens programråd ingår även Norrskog och andra aktörer på marknaden. – Vi får på så vis en tydlig bild av marknadens behov och försöker på alla sätt vi kan möta efterfrågan, här spelar programrådet en viktig roll, konstaterar han. Själv fick Mattias Göransson sin skogliga utbildning på Torsta som är den andra skogsmaskinutbildningen i Norrskogs område. Här heter den programansvarige också Mattias men Granqvist i efternamn. Även
Max Olsson går på Torsta Naturbruksgymnasium. När han gick i årskurs sex gjorde klassen ett studiebesök till ett hygge. Han fick provsitta en skördare och prova att lyfta ett knippe timmer. »Efter den dagen var det ingen tvekan om vad jag ville syssla med i framtiden«, säger han.
här sitter Norrskog med i programrådet. Föreningen är dessutom delägare i skolan och ordförande är Marie Simonsson som även sitter i Norrskogs styrelse. – Just nu driver vi ett nytt utvecklingsprojekt tillsammans med Norrskog som handlar om beståndsgående gallring med små maskiner från Vimek, säger Mattias. Bristen på skogsmaskinförare är påtaglig i hans vardag. – En brist som är större än statistiken visar, det finns ett stort mörkertal här. Många enMattias Granquist treprenörer annonserar
inte i platsbanken när de behöver rekrytera, de ringer direkt till skolan, eller använder sina egna kontakter, säger Mattias. Torstas höjning av elevantalet kom för något år sedan och ligger nu stabilt på 23–24 elever. – Däremot satsar vi nu vidare på vuxenutbildning till skogsmaskinförare. Första vuxenutbildning startade vi redan 2013. Efter kursen på 40 veckor är eleverna anställningsbara, berättar han. Till en vuxenutbildning kallas ungefär 15–20 sökanden. – Under två veckor testas och kartläggs eleverna, det ger oss en möjlighet att titta
lite extra på lämplighet och fallenhet. Man måste passa tider, kunna ta instruktioner och ha en riskmedvetenhet. Samtidigt kan eleverna själva under de här två veckorna bilda sig en uppfattning om utbildningen motsvarar deras förväntningar, säger han. Utbildningen är dyr och det gäller att förvalta skattepengarna på ett bra sätt. En full grupp består av 8–10 personer. – I en framtid hoppas jag att vi kan nå ut även till de många nyanlända vi har i vårt område. Bland dem finns det många som tidigare försörjt sig som lantbrukare och har kunskaper och erfarenheter som svenskt skogsbruk kan vara betjänt av, säger han. 2018 / norrskogen #4 /
23
din > marknad
Månadsvis import
Kina Import av barrträvaror
1 000 m3
1 000 m3
Produktion i konstruktion index
2 200
160 140
EU Trävaruimport och byggande
120
Sverige Finland
Import från huvudexportörer
115
Byggnadskontruktion
2 000
120
Byggprognos
110
100 1 800
80
105
60
100
40
1 600 95
20 1 400
0 2007 2008 2009
2010
2011
2012
2011
2014
2015
2016
2017
2018
2019
90
2010
2011
2012
2013 2014
2015 2016
2017 2018 2019 2020 2021
Grafer: Woodstat Källa: Eurostat, Belstat, Ryska tullen, USDA, Statistics Canada, Ukraine Statistics
Marknaden mattas av från hög nivå SPECIALVIRKE Intresset är stort från våra specialsortimentskunder för björkkubb, småstolpar, stora stolpar, stamblock, knivfaner och svarvtimmer. Det är viktigt att vi tillsammans gör allt för att ta ut mycket specialsortiment ur våra avverkningar. Detta ger ännu bättre ekonomi på din skogsfastighet. Din skogsrådgivare kan ge råd kring vilka specialsortiment som är lämpliga just i din skog.
av deras produkter. Produktionsstopp under sommaren på grund av brandrisken och betydligt högre timmerandel i våra avverkningar har gjort att massavedleveranserna till våra fiberkunder blivit betydligt lägre än planerat. Från 1 augusti 2019 kommer massaveden i Sverige att klassas i prima och sekunda. Mer information om detta kommer i nästa nummer av Norrskogen. / Jim Salvin, virkeschef
SÅGTIMMER Konjunkturen för sågade trävaror börjar vika något men sågverken behöver sågtimmer då efterfrågan fortsatt är hög. Sågtimmerpriset är oförändrat på en hög nivå. Speciellt avverkningar som ligger på bäriga marker och efter bäriga vägar under vår, sommar och höst betalar sig bäst. Vi tar ut maximal volym timmer i våra avverkningar.
SÅGAT OCH HYVLAT Efter nästan två års prisuppgång planar marknaden för sågade trävaror nu ut - på en hög nivå. Undantaget är Egypten, där läget snabbt försämrats av politiska och finansiella faktorer. Oron påverkar närliggande marknader och efterfrågan på furu negativt. Produktionen i Sverige och Finland är mycket hög och sågverkslagren ökar, från en låg nivå. Normalt sjunker andelen talltimmer vid sågverken under vintern. Förhoppningsvis dämpar detta problemen på furumarknaden.
MASSAVED Fiberindustri går mycket bra och det är högkonjunktur på många 24 / norrskogen #4 / 2018
Fakta
•
Norrskogs nya hållbarhetsavtal (HBA Träkronan) ger dig möjlighet till merintäkter, skogsskötselråd och långsiktiga relationer med din skogsrådgivare.
•
Ytterligare en kall vinter kommer att göra att marknaden för biobränsle blir het. Redan nu noterar många bränslekunder att biobränsleråvara är en bristvara.
•
Din skogsrådgivare kan ge råd kring vilka specialsortiment som är lämpliga att ta ut i din skog.
Även produktionen av gran är hög i Norden. Marknaden gynnas av stor efterfrågan i Europa, medan Kinas import av trävaror stabiliserats på en lägre nivå. Faktorer som bär granmarknaden, är ökat intresse för att använda trä istället för andra material, och att ROT-området (Renovering, Om- och Tillbyggnad), som stått tillbaka för hög nyproduktion, ökar. Framtiden avgörs dock mest av världspolitiken, där synen på frihandel och fungerande handelsavtal är mycket viktig. / Alexander Åhreus, marknadschef BYGGPRODUKTER För NWP Byggprodukter fortsätter marknaden vara stark med bra försäljning både på svenska och norska marknaden. En viss avmattning på byggmarknaden i Sverige avspeglar sig dock hos våra kunder som bygger hus, men fortsatt är marknaden stark hos de flesta av dem. Runt hörnet ser vi en långsam avmattning på marknaden men från en hög nuvarande nivå. / Ola Wilhelmsson, försäljningsansvarig
LH1811
Betalningsfritt till september 2019
I torkans spår – köp nu, betala efter nästa höstskörd Är det dags för dig att investera i en ny maskin eller ett nytt redskap? Just nu erbjuder vi extra förmånlig finansiering med ränteoch amorteringsfri kredit fram till september 2019. Erbjudandet gäller alla nya maskiner i vårt lager, både traktorer, skördetröskor och redskap.
Välkommen att kontakta din säljare för mer information. Gäller maskiner och redskap som finns fysiskt i lager vid orderdatum. Gäller vid tecknande av avbetalningskontrakt på minst 2 år och minst 20% kontant/inbyte. Eventuella momslån återbetalas 3 månader efter leverans och till ordinarie avtalsränta. Lägsta kreditbelopp på 100.000 kr. Sista ansökningsdag 31/12 2018. Reservation för eventuella tryckfel.
ÖRNSKÖLDSVIK John Rödström 010-556 25 57 ÖSTERSUND Jan Persson 010-556 23 65 Anders Edblad 010-556 23 66
SUNDSVALL Jens Moberg 010-556 19 17 HUDIKSVALL Jens Moberg 010-556 19 17 Daniel Andersson 010-556 01 07
www.lantmannenmaskin.se
Följ oss på sociala medier
Krönika > Gunnar Heibring
Mycket att önska av en framtida regering Nu var det ett tag sedan jag gjor-
de några större åtgärder i min skog. Om jag ska vara riktigt ärlig har jag fortfarande en del spridda vindfällen i några gallringar, samt mindre planteringar kvar att åtgärda sedan stormen Hilde 2013. Livet rymmer som bekant en del annat än skog för de flesta av oss. Olika faser i livet kräver olika prioriteringar, det gäller alla oss enskilda skogsbrukare och det bidrar på ett fascinerande sätt till en enorm mångfald i vårt brukande. Ett brukande som gynnar mångfalden i våra skogar. Men nyligen fick jag min nya skogsbruksplan och ser nu fram emot en mer aktiv fas av mitt skogsägande. Därför står jag också i startgropen att teckna Norr-
»2018 är Norrskog precis så bra som vi måste för att vara en riktigt attraktiv partner i virkesaffären.« skogs Hållbarhetsavtal som ger mig många fördelar som medlem. Den utökade premietrappan gör det ännu mer lönsamt att vara trogen föreningen och alla pre26 / norrskogen #4 / 2018
mier och rabatter faller ut direkt efter utförd åtgärd. Helt i enlighet med föreningens långsiktiga uppdrag fokuserar vi med Hållbarhetsavtalet på skogsfastighetens ökade värde genom god skogsskötsel. Avtalet gynnar dessutom föreningen som över tid får bättre kunskap om hur mycket virke som är på väg in och vilka olika aktiviteter som ska utföras. Gunnar Heibring Sen känns det såklart Ordförande i Norrskog extra bra att Norrskog, som är prisledande på marknaden, sjösätter det nya Kom ihåg: avtalet i rådande goda konjunk1 / En stark ägandetur, kombinationen kunde inte rätt ger ett starkt bli bättre. 2018 är Norrskog precis samhälle. så bra som vi måste för att vara 2 / Frihet under en riktigt attraktiv partner i viransvar ger ett kesaffären. hållbart skogsbruk.
Därmed inte sagt att det är frid
och fröjd på skogsägarfronten. Det finns mycket att önska av en framtida regering (när jag skriver denna text har vi två månader av dödläge i svensk politik i ryggen). Redan i våras antog Skogsägartinget – LRF tillsammans med Sveriges fyra skogsägarföreningar – en deklaration som slår fast tre avgörande principer för Sveriges skogsägare. Under sommaren gick deklarationen som
3 / Brukad skog ger en hållbar utveckling.
budkavle i hela landet, och i samband med en skogspolitisk debatt på Gröna Lund i Stockholm lämnades namnunderskrifterna över till riksdagspartiernas företrädare. Fortfarande har vi ingen regering, inga ministrar, att kommunicera våra viktiga grundkrav med, men vi står fortsatt starka och enade kring dessa tre principer där vi slår fast följande: Att en stark och trygg äganderätt är en förutsättning för demokratin, rättsstaten och en fungerande marknadsekonomi. Att frihet under ansvar bygger på tilltron till skogsägarnas vilja och förmåga att fatta ansvarsfulla beslut, till gagn för såväl det egna skogs ägandet som för samhället. Att brukad skog ger förnybar råvara, mångfald, jobb och en levande landsbygd. Skogen har en nyckelroll i att klara klimatomställningen och behöver brukas mer.
•
•
•
Det här är oerhört viktiga frå-
gor för framtiden. Det handlar om våra förutsättningar att bruka skogen. Det handlar om möjligheten att nyttja skogen som förnyelsebar resurs. Det är principer vi står fast vid även om en regering låter vänta på sig.
FÖR HELA VÅRT SORTIMENT SE
SKOGMA.SE
42.500:-*
Det finns bara ett original. Mowikranen har egenskaper som ingen annan har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis skogsvagn får du ett lättkört och smidigt ekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt. Läs mer på mowi.se FTG Cranes AB 0521-26 26 30 • info@ftgforest.com • www.ftgforest.com
Norwood Bandsågverk LumberMate LM29
RABATT PÅ TILLBEHÖR !
vid köp för minst: 10.000 kr* = 5% * 30.000 kr* * =
10%
14hp Kohler
Stabil, mångsidig och användarvänlig. Sågar stockar med max diameter 72 cm och 4,9 m långa. Kan enkelt förlängas med 1,2 m sektioner för 1.600 kr* Sågverket på bilden är extrautrustat.
20% - El från skogen Teckna elavtal till medlemsrabatt på www.fyrfasen.se/norrskogsel
* 3.600:Ord.pris 4.500:-*
Trädfällriktare X-Feller Greppsäker, ergonomisk och mångsidig med tre fästpunkter. Perfekt hjälpmedel för t ex rotvältor, stocklyft, lunning mm.
Ett samarbete mellan Norrskog och Fyrfasen Energi Information om dina konsumenträttigheter, vår klagomålshantering och hjälp med tvistlösning, finner du på www.fyrfasen.se
*Samtliga priser exkl.moms och frakt, gäller t o m 181231. Kan ej kombineras med andra erbjudanden.
Tel. 0644-721 2018 / norrskogen #4 2 7 00
Enklare, smidigare och mer nutid
Foto Birka Folkhögskola
Kurs i skogsägande för skogsägare
Visst har du laddat ner Norrskogs medlemsapp? Här har du tillgång till din digitala skogsbruksplan och kan själv redigera, uppdatera och göra tillväxtberäkningar. Här kan du också genomföra ekonomiska transaktioner och få en fullständig ekonomisk översikt.
Birka Folkhögskola satsar under 2019 på en skogsutbildning för skogsägare. En utbildning som ger både nya och gamla skogsägare större kunskap om sin skog och sitt skogsbrukande. Utbildningen, som är på distans, startar höstterminen 2019. Utbildningen vänder sig till dem som i dag redan är skogsägare, tror sig komma att äga skog i framtiden eller av andra skäl vill lära sig mer om skogsägande. – Det unika med denna utbildning är att vi som anordnar den är fristående från myndigheter och skogsbransch. Vi kommer helt och fullt att arbeta för att skogsägarna ska få kunskap att utveckla sitt skogsägande i den riktning de vill, säger Håkan Schuberg, utbildningsledare.
Gjut doftljus till jul Att gjuta egna doftljus är faktiskt inte särskilt svårt. Använd gamla ljusstumpar eller köp stearinflingor eller annan ljusmassa och tillsätt olja med dofter från skog och mark. Under fliken Skogens skaparkraft på www.norrskog.se hittar du fler tips på hur du kan inspireras av skogen i årets julstök. Gör vackra mossbollar att dekorera med, eller varför inte en julren av några björkkubbar! 28 / norrskogen #4 / 2018
Norrskogsel Teckna elavtal med medlemspriser. Läs mer på www.norrskog.se
Clas Tjäder, mäklarchef på Norrskog.
fråga tilL norrskog Finns det något bra ekonomiråd för en ny skogsägare? Jag står i begrepp att ta över mina föräldrars skog och vill gärna göra rätt från början.
Spännande! Du har en intressant utmaning framför dig och stora möjligheter att bygga upp ett lönsamt företag både för dig själv och för kommande generationer. Ett tips för den som äger skog är att skapa en kassa i företaget. Som privat skogsägare kan man avsätta ett bankkonto för sitt eget skogs företag. Det går att flytta dit egna privata pengar till företagets kassa. Pengarna blir inte låsta och de blir inte skattepliktiga, men de blir en tillgång i företaget. Ett företag med tillgångar kan innebära lägre beskattning av virkesintäkter. Med en god kassa är det möjligt att betala kostnader före intäkter. Att göra så kräver förstås likviditet vilket kan vara svårt att åstadkomma i början. Men ändå, det finns fördelar med att ha en kassa i företaget, fler än att ha en kassa privat. Det leder också till lägre beskattade virkesintäkter.
Redo för en ny relation? Patent sökt
Med lång erfarenhet av lantbruk och försäkring hjälper vi dig utifrån dina förutsättningar och ser till att du får en pålitlig försäkringspartner. Vi hörs väl?
Oval länk som ger längre livslängd och mindre underhåll! När du köper en Kia ingår alltid den trygga känslan av Clarks nya ochnybilsgaranti unika Sveriges längsta från fabrik. Det tillsammans Haggislänk ger med Haggis Ultra: med komforten, kvaliteten och körglädjen gör Kia till det Stor kontaktyta sin ovala form en större Reducerat tryck smarta valet, både i vinter och under resten av året. kontaktyta, därmed ett Välkommen in och provkör lägre kontakttryck, mellan hos din Kia-handlare! länk och plattans ändlänk. Detta leder till längre livslängd för bandets länksystem och mindre behov av efterspänning 1.0 T-GDinär 120bandet HK ADVANCE PLUS är nytt. REK. CA PRIS FRÅN 199.900 KR
Rund länk: Liten kontaktyta Stort tryck
Dessutom mindre risk för “twisted link” tack vare PRIVATLEASING FRÅN 3.217 KR/MÅN** Haggislänkens breda yttersida.
Lanseringspris från 184.900 kr
Arne Sundberg Jan Nordin Fältsäljare Lantbruk Innesäljare Lantbruk Motorvärmare0660-216 med 962 Vinter- och dragpaket: 4.900 kr* 0620-251 40 komfortsats och Gäller endast vid köp av Kia Sportage arne.sundberg@dina.se jan.nordin@dina.se kupéfläkt: 5.495 kr 2.0 CRDi AWD GT Line. Innehåller avtagbar dragkrok, motorvärmare med (ord. pris 6.800 kr). kupéfläkt och 17” Hankook vinterhjul Erbjudandet gäller alla (värde 35.700 kr). modeller.
www.clarktracks.se Nordic Traction AB Gunnebo, 0490-28590 CT134_SE_1
dina.se Leverans inom tre arbetsdagar på alla våra lagerbilar.
1.6 CRDi GT LINE REK. CA PRIS FRÅN 219 800 KR
2.0 CRDi AWD GT LINE REK. CA PRIS FRÅN 337.900 KR
ADVANCE REK. CA PRIS FRÅN 229.900 KR
Kampanjpris från: 192 800 kr
Kampanjpris från: 318.800 kr
Kampanjpris från: 214.900 kr
FÖRMÅNSVÄRDE FRÅN 1.833 KR/MÅN****
PRIVATLEASING FRÅN 3.695 KR/MÅN**
PRIVATLEASING PLUS FRÅN 2.690 KR/MÅN***
ENDAST SPARA 5 20 BILAR 9 340 KR
MITSUBISHI L200L200 ONYXONYX MITSUBISHI
DET SVARTA DET NYANYA SVARTA
NYA MITSUBISHI L200 BILHALLEN EDITION Med ett robust yttre i kombination med en rymlig och bekväm kupé, är nya L200 ONYX både lastbil och personbil – allt i ett. ORD. PRIS 358 340 KR EXKL. MOMS KAMPANJPRIS 299 000 KR EXKL. MOMS
L200 möter upp mot de krav som både slitsam yrkestrafik och den aktiva familjen ställer. Allt inklätt med snygga svarta detaljer i skärmbreddare, fälgar, grill, backspeglar, handtag och robusta insteg.
• SVARTA ALUMINIUMFÄLGAR • LÄDERKLÄDDA SÄTEN • AUTOMATVÄXEL • FILBYTESVARNARE • HANDSFREE • REGNSENSOR • ALPHAKÅPA •LACKERAD I BILENS FÄRG • FRONTBÅGE 3 EXTRALJUS •UTRUSTNING NYCKELLÖST LÅS • SKÄRMBREDDARE XENONSTRÅLKASTARE • DIFFERENTIALSPÄRR BAKMED • 4-HJULSDRIFT SUPER-SELECT SOM INGÅR: • DIESELVÄRMARE MED FJÄRRSTART • VINTERHJUL PÅ LM-FÄLG 16” NOKIAN • KLIMATANLÄGGNING, 2-ZONS • VARSELLJUS LED • SVART GRILL • SVARTA HANDTAG • SVARTA ROBUSTA INSTEG MM. DUBB Förbrukning 6,6 l/100 km – 7,2 l/100 km. CO 173 g/km– 189 g/km. Erbjudandet gäller Double Cab Business Automat så långt lagret räcker. Endast PRIS 284 900 KR EXKL MOMS Förbrukning 7,5 l/100 km. CO 196 g/km. Priserna är av generalagent rek. cirkapriser ex moms. 20 bilar. Kan ej kombineras med andra kampanjerbjudanden. Alla priser är av generalagent rek. cirkapriser. Bilen på bild är extrautrustad. 2
www.bilhallen.nu
www.bilhallen.nu
2
SUNDSVALL SUNDSVALL VISKAN Mejselvägen 060-14 41 70 Bergsgatan 7 14. Telefon:E14 Viskan Mån–tor: 9-18, lör 11-15 Telefon: 060-14 71 fre: 80 9-17,Telefon: 0691-123 00
Bergsgatan 118 Öppet: mån–tor: 9–18, fre: 9–17, lör: 11–15, sön: stängt MITSUBISHIMOTORS.SE Telefon: 060-14 71 80
SUNDSVALL
VIS
Norrskogs > folket
Receptet
Grönkålssallad 250 g färsk grönkål 1 apelsin 1 rött äpple, gärna Ingrid Marie 1/2 dl russin 1/2 dl hasselnötter, valnötter eller mandel
Inom Norrskog finns cirka 30 000 ha jaktmark att nyttja för småviltsjakt. Norrskog säljer dagkort till medlemmar, leverantörer, entreprenörer och kunder. Alla som jagar småvilt på Norrskogs marker skall kunna uppvisa statligt jaktkort samt vapenlicens.
Dressing:
3 msk pressad apelsin 2 msk pressad citron 1 msk flytande honung 3 msk olja salt och peppar Finhacka grönkålen, gärna de inre finare bladen. Skär apelsin och äpple i tärningar. Grovhacka nötter eller mandel. Rör samman salladssåsen och smaka av. Blanda salladen i en skål och häll dressingen över. Pressa ner salladen med en assiett och låt den stå kallt ett par timmar. Lyft salladen med en gaffel före serveringen.
Rödkålssallad med kanel 500 g strimlad rödkål 250 g grovriven palsternacka 2 tärnade röda äpplen Dressing:
2 krm kanel 0,75 dl äppeljuice 3 msk olja 1 msk vitvinsvinäger 30 / norrskogen #4 / 2018
< Norrskogskvinnan Marianne Norberg delar med sig av några receptfavoriter på julbordet. — I min familj har alla varsin önskesallad på julbordet, säger hon.
Möt > Therese Sjökvist
»Obotlig optimist på fältet« Therese Sjökvist är skogsägare, förtroendevald i Torp– Stöde skogsbruksområde och sedan några månader vikarierande marknadsassistent på fältet. – Jag ser bara fördelar med att sitta på alla stolar samtidigt. Även om jag naturligtvis inte kan tala för alla skogsägare, så är det en fördel att se helheten när vi planerar våra marknadsperioder, säger hon. Lägg till denna helhetssyn en obotlig optimist som gärna skenar i väg, ser möjligheter och tänker utanför boxen; där har ni Therese i ett nötskal. Att älta problem »Jag ser bara och fastna i eventuella hinfördelar med der längs vägen är inte ett att sitta på alternativ. alla stolar – Ingenting är omöjligt, samtidigt.« har jag väl bestämt mig för något så måste det gå på ett eller annat sätt. Att söka och finna möjligheter är min drivkraft, både privat och yrkesmässigt, säger hon. Ett fokusområde för Norrskog är att nå ut till nya och blivande skogsägare. På detta tema fick kommunikationsavdelningen ett samtal redan för nästan ett år sedan. Samtalet kom från Therese. – Jag hörde av mig till Norrskog för att undersöka om vi som skogsbruksområde kunde göra en lokal undergrupp till föreningens facebooksida. Det ordnades blixtsnabbt och vi har i dag ungefär 220 följare som vi når ut till med lokala aktiviteter och erbjudanden, berättar Therese. Med en kreativ drivkraft som handlar mycket om att nå ut till människor på smarta sätt har hon redan visat sig vara en stor tillgång för Norrskog. Vill du möta fler intressanta Norrskogare? Kolla in http://www.norrskog.se/Norrskogsfolket/
foto petra berggren
Visste du att...
Alltid nära våra kunder Varmt välkommen till något av våra kontor i Norrland. Vi kan skog och lantbruk. Fråga gärna oss.
Ser du skillnaden? Rätt planta kan öka värdet på din skog med 24% Vi har förädlat plantor i ett halvt sekel och därför kan vi erbjuda en ökad tillväxt med upp till 24%. För att garantera din föryngring erbjuder vi också skyddsbehandlingar, markberedning och plantering. Kontakta våra kunniga rådgivare, de finns över hela landet och säkerställer att du får den bästa plantan och den högsta tillväxten för just din skog. Det ger dig både trygghet och mer pengar i plånboken.
Läs mer på www.skogsplantor.se
www.handelsbanken.se
handelsbanken.se/hammerdal
VI HJÄLPER ER GÄRNA MED ER MARKNADSFÖRING! Behöver du kuvert, kanske adresserade, eller andra trycksaker för att du ska synas på bästa sätt? Vi hjälper dig från tanke till färdig produkt!
Järnvägsgatan 12, Sollefteå 0620-68 33 00 • info@adc.se
RH-PUSHER TRÄDFÄLLRIKTARE För fällning av träd längs vägar, kraftledningar, intill byggnader samt vid riktad fällning av stora träd. • Finns i 6 storlekar • Robust konstruktion • Marknadsledande • Arbetsområde 115-270 cm
www.handelsbanken.se
DRAGSAXEN Virkessax som är 65 cm lång. • Din förlängda arm som sparar din rygg! • Dragsaxen I greppvidd 21 cm. • Dragsaxen II greppvidd 26 cm.
SWEDISH QUALITY PRODUCT
EIPAL
Tel; 0413-249 48 www.reipal.se
POSTTIDNING B
God jul! 4 december Höstmöte med jultallrik 19.00, Indals sockenstuga. Sbo Indalen.
Grötmöte 19.00, Västansjölokalen, Hässjö. Sbo Medelpad Östra.
5 december
Julavslutning 18.00, Rörögården. Sbo Berg. Julgrötskväll med skinkstut 19.00, Fanbyns byggdegård. Sbo Gimån. Skogskväll 18:00, High Coast Destillery (Box) Näringspolitik, whisky, hållbarhetsavtal och julmat! Sbo Kramfors.
6 december
Julgröt 19.00, Folketshus, Matfors. Sbo Sundsvall.
15 december
Julbord 17.30, Fjällsikten, Tåsjöberget. Sbo Strömsund.
20 december Julfika på kontoret i Vilhelmina 12.00–18.00, Hembakt bröd och specialerbjudanden. Sbo Södra Lappland.
Håll utkik efter fler aktiviteter på ww.norrskog.se/kalender