Page 1

Medlemstidning från Norrskog – nummer 3 2017

Bästa affären

effektivitet i fokus på Virkesavdelningen

Dreamteam ute på fältet

Höjda timmerpriser hög kvalitet betalar sig

Pejla hunden vilken variant passar dig?

Makarna Jönsson har  levt   självhushållning i 40 år

Drömlivet på gården


Innehåll #3 2017 Nyheter > Sidan 5

Höjda timmerpriser träsmak > Sidan 8

På Krav-certifierade mjölkgården i Skylnäs bor skogsägarna Lars och Eva Jönsson som även driver Framgårn.

Konsten att tänka stort

Möt Anna Henckel > Sidan 16

Insändare > Sidan 28

Nyutexaminerad jägmästare som arbetar på Norrskogs nyaste enhet, Skogsägarservice.

Kraftverksintrång

2 / norrskogen #3 / 2017

Högsta livskvaliteten > Sidan 10


Skogen i mitt

Sven-Erik Edgren / 19 juli / Forsön, Ånge

Jag var bara lillpojke när jag hängde

med pappa på jakt första gången. Vi hade inga radioapparater tidigt 50-tal, så när någon skjutit en älg skulle man skjuta ett signalskott till de andra passarna. Det var mitt uppdrag – och mitt första minne från skogen. I syskonskaran om fyra flickor och en pojke var jag den som hängde mest med pappa i skogen. Han körde timmer med häst och bodde tidvis i skogen. När jag var 16 år började jag under Tage Lagerbäck och Einar Kristow jobba för skogsägarföreningen i Haverö som senare skulle bli Norrskog. Under några år arbetade jag som försöksförare åt föreningen. Jag minns de tryckluftsdrivna motorsågarna som faktiskt var riktigt bra, men som jag varken sett förr eller senare. En dag ringde de och sa att jag skulle hämta en stamlunnare som hette Timberjack i Östavall, ingen

visste vad det var. Norrskog var först i Sverige med att investera i en skogsmaskin som ser ut som de vi har i dag, mindre var den förstås och inte lika modern. Den Brunett BM från Filipstad som föreningen senare köpte in var den tredje som tillverkades i Sverige och den köpte jag sen begagnad och körde med i västra Medelpad. På den vägen är det, kan man säga. Jag har aldrig jobbat åt någon annan än Norrskog, men i dag kör jag bara när jag har lust. Känner jag hellre för att åka till gubbdagis (läs Jula) i Sundsvall då gör jag det. Sven-Erik Edgren är född 1941 och arbetar fortfarande som entreprenör till Norrskog. På senare år har han även köpt en del egen skog. Sven-Erik Edgren är en av de medlemmar som förekommer i »En liten film om att äga skog« som du hittar på www.norrskog.se

Foto Tina stafrén

Ansvarig utgivare Annika Lidgren, annika.lidgren@norrskog.se, tel 010-150 25 33 Redaktör

Petra Järnbert /ADC Media, petra.jarnbert@adc.se

Grafisk Form Anders Birgersson och Åse Bengtsson Helin Omslagsbild Tina Stafrén Kontakt: info@norrskog.se eller 010-150 25 00. Webb: www.norrskog.se Annonsbokning Susanne Wänman, Chilli Media tel: 070-647 15 72, susanne@chillimedia.se Tryck NSO Upplaga 13 000 på PEFC-certifierat papper

On Time del 3 > Sidan 16

På virkesavdelningen

din industri > Sidan 24

Trä blir mat och kläder

Norrskogen är din medlemstidning från Norrskog

2017 / norrskogen #3 /

3


Nytt i > Norrskog

Nya på Norrskog Skogen är i fokus när EU diskuterar ett nytt lagförslag inom klimatpolitiken. Lagstiftningen, som förkortas LULUCF, reglerar bokföring av växthusgaser från bland annat skogsbruk. Ett stort problem med förslaget är att det riskerar att begränsa ökad användning av skogsråvara och därmed utbytet av fossila råvaror till förnybara. LULUCF-lagstiftningen har, om den utformas rätt, potential att bli ett klimatkvalitetsmärke som bidrar till att öka användningen av hållbara biobaserade material. Men om lagen utformas fel riskerar den att hindra det svenska skogsbruket och tillväxten inom bioekonomin. Under hösten fattar riksdagen beslut i frågan och Norrskog driver frågan till förmån för sina medlemmar tillsammans med LRF Skogsägarna.

Källa: www.skogsindustrierna.se

Anders Holmberg anställdes den 1 september som skogsrådgivare i Kramfors. Anders kommer närmast från Byberg och Nordin, och avslutar under hösten sin ut­bildning inom Skogs- och träprogrammet vid Linnéuniversitetet i Växjö. Maud Björkgren har sedan den 28 augusti varit anställd som vd-assistent med placering i Sundsvall. Maud har tidigare haft en befattning som sekreterare till generaldirektören vid Bolagsverket i Sundsvall. Matilda Karlsson kommer från och med den 1 oktober vara anställd på en nyinrättad tjänst som marknadsutvecklare vid skogsavdelningen. Matilda kommer närmast från en befattning som centralt ansvarig för skogsbruksplaner och verksamhetsutveckling inom skogliga tjänster vid SCA Skog.

Anmälan senast 12 september till frujuliana@hotmail.com eller telefon: 070-221 99 94.

Plus 13 miljoner för Norrskog Koncernen Norrskog redovisar ett rörelseresultat på plus 13 miljoner kronor för årets första sex månader. Förklaringarna till resultatet är flera, men beror framför allt på en god trävarumarknad för granprodukter. – Produktionen vid sågverken har varit god. Det finns en stor efterfrågan på våra produkter och vi har levererat enligt plan under det första halvåret, och dessutom till hyggliga priser, säger Norrskogs vd Olov Söderström. Försäljningen av såglinjen i Sikås har bidragit positivt och avvecklingskostnaderna har hittills

varit lägre än väntat. Däremot medför nedläggningen, så som beräknat, ökade Olov Söderström. transportkostnader. På den skogliga sidan har marknadsandelarna ökat under perioden och effekter av den nya enheten Skogsägarservice börjar ge resultat. Omsättningen för Norrskogskoncernen januari–juni landar på 865 (902) miljoner kronor, rörelseresultatet på 13 (14) miljoner kronor. Fjolårets siffror för halvårsbokslutet redovisas inom parentes.

Koll på kalendariet! I kalendern på www.norrskog.se hittar du alla höstens aktiviteter i ditt område. Håll utkik!

Studieresa till Mondi Dynäs Den 20 september bjuder Norrskog in alla medlemmar till en studieresa till vår kund Mondi Dynäs AB i Väja. Programmet består av lunch på Mondi och sedan rundvandring med guide. Avslutning med middag på Hallstaberget före hemfärd.

Skogliga och landsbygdspolitiska frågor engagerade på Jämtland Game Fair. Representanter från de politiska partierna och deltagare från mässan slöt upp till paneldebatten där bland annat Landsbygdskommitténs 75 förslag för att skapa förutsättningar för utveckling utanför storstadsregionerna diskuterades. Heta frågor inför nästa års riksdagsval!

1 350 000 Så många hektar skog utgörs av frivilliga avsättningar. Av dessa bidrar privata markägare med 415 000 hektar. Källa: skyddadskog.se

4 / norrskogen #3 / 2017


Foto Tina Stafrén

Niklas Gilmark, business director på Allvar, som gör underkläder av trä.

Ett ögonblick >

Niklas Gilmark

Hur kommer man på tanken att göra underkläder av 100 år gamla granar?

Efterfrågan på trävaror av hög kvalitet skapade utrymme för höjda priser på timmer.

Höjda timmerpriser Under sommaren har Norrskog höjt timmerpriset. Grundpriset på talltimmer höjdes med 30 kronor per fastkubikmeter under bark och grantimmer med 20 kronor per fastkubikmeter under bark. – Framför allt är det våra kunder i Norden, Europa och Asien som vill att vi ska leverera mer än tidigare. Dessa kunder sätter stor vikt vid kvaliteten på trävarorna. Det virke som växer i vårt verksamhetsområde är uppskattat eftersom det ofta är rakt och lite senvuxet och har de egenskaper som efterfrågas, säger Norrskogs ordförande Gunnar Heibring. Norrskog arbetar aktivt både med att söka nya industrikunder och för att optimera värdet på medlemmarnas virke i den egna

industrin. Långsiktiga prognoser för marknaden ligger till grund för höjningen, men marknadsläget är inte den enda bidragande orsaken. Det höga trycket i sågverken spelar också in. – I takt med att vi blir mer effektiva i hantering och förädling skapar vi också utrymme för höjda priser. Norrskog är skogsägarens förlängda arm när det gäller skogsgårdens skötsel och vidareförädling av den förnybara råvaran. Genom ett effektivt förbättringsarbete i hela förädlingskedjan kan våra medlemmar dra omedelbar och ökad nytta av föreningen, fortsätter Gunnar Heibring. De höjda timmerpriserna ger medlemmarna direkt del av de intäkter som Norrskogs sågverk genererar.

– Vi måste ligga i framkant och vara det mest prisvärda och lönsamma alternativet för våra medlemmar. Bara så kan vi driva upp priserna på virke, vilket är en av skogsägarföreningens grundidéer, menar Gunnar Heibring. Utöver grundpriset för olika

sortiment erbjuder Norrskog även tillägg på virkespriset, exempelvis för större avverkningsuppdrag eller för uppdrag som kan avverkas under perioder då det är extra viktigt med bärighet i skog och på väg. Ta gärna kontakt med din skogsrådgivare om du vill veta mer om hur du kan få nytta av de förbättrade villkoren och få goda råd om hur din fastighet kan utvecklas på sikt.

– Jag hade läst en artikel om hur viskosmaterial tillverkas av bambu och fastnade för tanken att göra kläder av skog från Ångermanland som jag själv kommer ifrån. På samma sätt som vi gärna vill veta var den mat vi äter kommer ifrån tror jag att det bara är en tidsfråga innan vi blir mer medvetna om var kläderna vi sätter på oss har sitt ursprung. Då är det en häftig tanke att få bära plagg som är tillverkade av den skog där våra släktingar höll till för hundra år sedan. Tillverkningsprocessen är densamma för bambu och trä, och Domsjö Fabriker i Örnsköldsvik som vi samarbetar med, tillverkar just den råvara som man kan använda i textilproduktion. Visste du att: Domsjö Fabriker är en viktig kund till Norrskog, läs mer på sidan 24.

2017 / norrskogen #3 /

5


Nytt i > Norrskog

››

Få din skog att lyfta

Christina Björklund, Daniel Yring, Anna-Karin Hellström och Tobias Jonmeister. bild Petra berggren

Fältets drömuppställning Norrskogs nya fältorganisa-

tion börjar sätta sig och de mer renodlade rollerna med skogsrådgivning respektive produktion innebär att alla får göra det de är bäst på. Här presenterar vi de ansvariga cheferna – »radarparen« Tobias och Anna-Karin samt Cicki och Daniel. Tobias Jonmeister är rådgivningschef för södra Lappland och Jämtland och han ser stora fördelar med den nya organisationen. – Historiskt förväntades inspektorn vara en allkonstnär som skulle lösa allt mellan himmel och jord, alltså både fånga upp behoven och se till så att åtgärderna blev rätt utförda. I dag har vi specialistkompetenser både i chefsled och inom rådgivning och produktion. Jag har svårt att föreställa mig att man i en och samma person kan hitta någon som brinner för alla delar av jobbet på det sätt som vi brinner för vad vi gör i våra respektive uppdrag, säger Tobias Jonmeister. 6 / norrskogen #3 / 2017

Produktionsansvarig i hans område är Anna-Karin Hellström och de har ett nära samarbete kring medlemmarnas beställda åtgärder. – Jag må vara kille men Anna-Ka-

rin har helt klart mer diesel i blodet än vad jag har. Hon kan allt om maskiner och drivning medan jag mycket hellre ägnar mig åt marknadsutveckling och vårt kund­ erbjudande, tillägger han. Anna-Karin ser också hur de kompletterar varandra. – Jag är helt klart mer maskinoch produktionsintresserad än Tobias. Egentligen är jag nog ganska ointresserad av marknadsfrågorna. Det jag tycker är roligt är att skapa effektiva flöden, att vi kan hålla ner avverkningskostnaderna samtidigt som vi håller en hög kvalitet på entreprenörerna och gör ett miljömässigt bra jobb, menar hon. I produktionsområdet för Medelpad och Ångermanland, har Anna-Karin sin like i Daniel Yring

som nyligen tillträtt tjänsten som produktionsansvarig där. – Det är lite tidigt för mig att uttala mig om min roll men som person är jag ganska analytisk och eftertänksam. Företagsekonomi är kanske min främsta styrka. Generellt uppskattar jag jämställdhet på en arbetsplats. Det innebär bara fördelar eftersom det skapar en bättre diskussion och ett bättre klimat, menar Daniel Yring. Hans närmaste kompanjon i Sundsvall är rådgivningschef Christina Björklund, som är den som jobbat längst på Norrskog. – Skogsrådgivarna är först i ledet med ansvar för anskaffningen. Det är vi som möter medlemmarna och fångar upp deras behov. Får vi inte ihop virke blir det ingen planka i slutänden. Självklart är det A och O för oss att vi kan hålla det vi lovar markägarna och ett nära samarbete med produktion innebär att vi kan hålla en högre kvalitet, säger hon.

I de flesta fall kan en normalstor skogsfastighet i Norrskogs verksamhetsområde ge ett betydande ekonomiskt överskott varje år. Vi erbjuder alla tjänster du behöver:

•  Skogsbrukscertifiering

• Skogsbruksplan • Skogsvård • Avverkning • Överlåtelse • Vägar


Nyhet från Valtra

Allt för skogen! Kontakta din säljare!

Pris från 123.000:-

Kesla skogsmaskiner

Moheda skogsvagn M101-4WD

Förmånliga erbjudanden på extrautrustning (gäller lagermaskiner)

Pris från 245.000:10% rabatt

på Jonsereds sortiment T ex motorsågar och röjsågar.

Extra kampanj!

20 % rabatt

10% rabatt på Oregons sortiment T ex brytjärn och kilar.

Agrol olja 100:- rabatt per 20-liters dunk.

Aspen alkylatbensin Aspen 2- och 4-takt. Bättre för hälsa, maskin och miljö.

Gäller endast modell CS2253.

SUNDSVALL Jens Moberg 010-556 19 17 Reservdelar 010-556 16 30 HUDIKSVALL Daniel Andersson 010-556 01 07

Jens Moberg 010-556 19 17 Reservdelar 010-556 11 90 ÖSTERSUND Jan Persson 010-556 23 65 Anders Edblad 010-556 23 66

Reservdelar 010-556 16 90 ÖRNSKÖLDSVIK John Rödström 010-556 25 57 Reservdelar 010-556 05 30 www.lantmannenmaskin.se

Alla priser exkl moms. Reservation för tryckfel.

Moheda skogsvagn M91 med kran


trä > smak Konsten att tänka stort

De rekordstora träskorna I småstaden Casey, Illinois, USA, har affärsmannen Jim Bolin, 51 år, gjort vad han kan för att sätta sin hemstad på kartan. I årets upplaga av Guiness rekordbok är han upphovsman till åtta rekordstora saker, alla med trä som huvudmaterial. Ovan syns den nästan tio meter höga postlådan och nedan träskorna som är tillverkade av 61 lager furu.

Den jättelika gungstolen

foto wKevin Scott Ramos/Guinness World Records

Den gigantiska golfpeggen En av Jims tidigaste skapelser var den 9,37 meter höga golfpeggen, en kopia av den pegg som används på Casey Country Club. Jim och hans kollegor limmade ihop furuskivor till ett stort block ur vilket de sedan skulpterade fram peggen med motorsåg. I dag går den att beskåda på Casey Country Club.

8 / norrskogen #3 / 2017

Två år tog det att tillverka världens största gungstol, också den signerad Jim Bolin. För att bli rekordvinnare måste föremålet vara helt funktionsdugligt och sålunda går det att gunga i den drygt 17 meter höga stolen som är tillverkad av stål och trä. Varje del vägdes när stolen konstruerades och totalvikten landade på 21 ton. En »hoppets duva« har snidats i överkant på träkarmen.


HEADS ABOVE THE COMPETITION Log max sätter kunden, kvaliteten och tryggheten som högsta prioritet. Produktion och livskvalitet är något som du får på köpet.

ABOVE AND BEYOND

logmax.com

Kom förbi vår monter så berättar vi mer om årets nyheter Elmia Wood 2017, 7-10 juni Jönköping, Monter nr. 846

ENDAST SPARA 4 3 BILAR 4 220 KR

NYA MITSUBISHI L200 BILHALLEN EDITION ORD. PRIS 353 220 KR EXKL. MOMS KAMPANJPRIS 309 000 KR EXKL. MOMS UTRUSTNING SOM INGÅR:

• ALPHAKÅPA LACKERAD I BILENS FÄRG • FRONTBÅGE MED 3 EXTRALJUS • DIESELVÄRMARE MED FJÄRRSTART • VINTERHJUL PÅ LM-FÄLG 16” NOKIAN DUBB

Förbrukning 6,6 l/100 km – 7,2 l/100 km. CO2 173 g/km– 189 g/km. Erbjudandet gäller Double Cab Business Automat så långt lagret räcker. Endast 3 bilar. Kan ej kombineras med andra kampanjerbjudanden. Alla priser ä r av generalagent rek. cirkapriser. Bilen på bild är extrautrustad.

SUNDSVALL

www.bilhallen.nu

Mejselvägen 14 Öppet: mån–tor: 9–18, fre: 9–17 MITSUBISHIMOTORS.SE Telefon: 060-14 71 80

SUNDSVALL Mejselvägen 14 Öppet: mån - tor: 9 - 18, fre: 9 - 17, lör: 11 - 15 Telefon: 060-14 41 70


Hem till gården Över en miljon tittare bänkade sig framför  sista avsnittet av tv-dokumentärserien Mandelmanns gård före sommaren. På Krav-certifierade mjölkgården i Skylnäs bor skogsägarna Lars och Eva Jönsson som även driver Framgårn. De har levt självhushållningsdrömmen i snart 40 år.  text Petra Järnbert bild Tina Stafrén

10 / norrskogen #3 / 2017


Lars och Eva Jönsson tillsammans med några av de 45 korna som lever på mjölkgården i Skylnäs. 2017 / norrskogen #3 /

11


»Det syns då rakt inte på Lars att du lagar nån god mat«, får Eva höra ibland. Men det gör hon. Det kan Framgårns gäster vittna om.

I

Skylnäs några mil söder om Östersund bor Norrskogs motsvarighet till Mandelmanns. Kravmjölksbönderna Lars och Eva Jönsson är måhända lite mer rutinerade än tv-profilerna. I snart 40 år har de levt självhushållningsdrömmen och utmanat sig själva och varandra med nya projekt på gården. Egna företaget Framgårn som Eva startade 2009 erbjuder gårdsturism med boende och mat från den egna gården. – Det här är det bästa liv man kan ha, det är helt perfekt, konstaterar Eva enkelt och utan åthävor. Vi sitter i det stora trivsamma köket där blicken lätt letar sig till vyn över gården genom fönstret. Det är som en tavla. När man tänker Jämtland och drygt 400 meter över 12 / norrskogen #3 / 2017

De vackra hedemorahönsen spatserar fritt på gårdstunet och bidrar till den lantliga idyllen.

havet är kanske frodighet inte det första man ser för sitt inre, men det är en enorm växtkraft där utanför fönstret. Bakom syrenbersån, bara ett stenkast från köksbordet, trängs potatis, morötter, palsternackor, selleri, lök, sallad, fänkål och kål i prydliga fåror. Strax intill ligger ett prunkande växthus med tomater av alla de sorter, gurkor och paprika. Det växer så det knakar i de ekologiska odlingarna. Gården byggdes av Lars förfäder i mitten av 1800-talet. – Under ganska många år tillhörde fastigheten en annan släkt men 1974 köpte min pappa tillbaka gården, berättar Lars. I salen som ligger precis ovanför köket där vi sitter har tiden stått stilla, möbler

och textilier är tidsenliga. Eva och Lars har återställt tapeterna precis som de såg ut 1848 och Anna Juliana Göransdotter tittar allvarsamt ner från ett svartvitt fotografi på väggen. Hon var mor till Lars farfar. – Jordkällaren var det första vi renoverade när vi tog över gården efter Lars föräldrar, berättar Eva och rycker oss tillbaka både till nutid och dagens samtalsämne, nämligen självhushållning. När hon nämner jordkällaren glimmar det till i hennes ögon. – Det är svårt att beskriva men på hösten när rotfrukterna är skördade, frukt och bär plockade, när jag syltat och saftat och gjort alla inläggningar, när allt jobb är travat på höjden och bredden där nere – det är en sann rikedom, säger hon stolt.


Evas råd till den som vill börja odla för husbehov är att sätta färdig plant, det är det lättaste och roligaste sättet. Glöm inte markväv och rejält med gödsel.

»Jordkällaren var det första vi renoverade när vi tog över gården efter Lars föräldrar.«

– Sen är det ett bra ställe att förvara all god jämtländsk öl, tillägger Lars och målar livsnjutande bilden av sina besök i den svala jordkällaren under varma sommarkvällar. I princip all mat som serveras på Framgårn har sitt ursprung på gården men ungefär varannan vecka bär det av till affären för att handla. Och vad handlar man egentligen om man är självförsörjande på kött, mjölk, ägg, rotfrukter, grönsaker, svamp och bär? Eva ser själv lite rådvill ut när hon får den frågan. Som att hon är betydligt mer bekväm i sin jordkällare än bland hyllorna på Ica och Konsum. – Jamen, drängen vi har nu vill ha en speciell sorts flingor till frukost, så de köper vi. Och smör och crème fraiche köper jag

oftast även om jag skulle kunna göra det själv. Mjöl köper jag också även om jag äter mindre och mindre gluten, säger hon. – Ris äter vi i alla fall bara om det är verklig kris, menar Lars och skrattar. – Jag utgår helt enkelt ifrån vad vi har på gården, både när jag lagar mat till oss själva och när jag komponerar rätter och menyer till Framgårn, säger Eva. När gästerna – ofta grupper – anländer till hennes gästgiveri släpar de ofta med sig vardagsjäktet till Skylnäs. Mobiltelefoner som ringer stup i ett. Uppkoppling som ska testas, mejl som ska kollas var och varannan minut. Sen händer det som alltid händer, Lars och

Eva har många gånger bevittnat samma transformation. Lugnet infinner sig. Kanske 2017 / norrskogen #3 /

13


Lars Jönsson tillsammans med äldsta dottern Maria och barnbarnet Maja. Lars farfars mor, Anna Juliana Göransdotter, syns till vänster på det ovala fotografiet i mitten.

är det suset från skogen som gör tystnaden hörbar. Plötsligt får de syn på korna som går där och betar i allsköns ro och hönsen på gårdstunet som går fria och pickar. »Nä, nu stänger jag av telefonen!« säger någon. »Det gjorde jag för en timme sedan«, svarar en annan. – Det är fascinerande att se hur spända axlar bokstavligen faller ner när människor slappnar av, säger Eva. – Det blir liksom en bekräftelse på att det är ett bra liv vi lever här på gården, menar Lars. – Jag säger inte att det inte är arbetsamt, för det är det. Korna ska mjölkas och utfodras varje morgon. Rummen ska städas och mat ska planeras och lagas till Fram14 / norrskogen #3 / 2017

gårns gäster och då är det ofta både frukost, lunch och middag. Allt vi odlar ska tas tillvara. Men det finns många stunder att ta vara på mellan alla bestyr. Vi tar ofta långlunch och sitter och pratar ett par timmar, eller ger oss ut i skogen, till fots eller på skidor. För oss är det här helt klart det bästa livet, säger Eva. I Lars och Evas fall står den Krav-certifiera-

de mjölkproduktionen med 45 kor av rasen SRB för en del av inkomsterna, trettio procent av mjölken går till gårdsmejeriet i Åsberget och förvandlas till lokalproducerade ostar, resten går till Norrmejerier. Skogen och Framgårn är också viktiga delar för att få ekvationen att gå ihop. Självhushållning

»Eftersom ingen av oss har någon större längtan bort kan vi uppskatta det här livet.«


Jordkällaren var det första Lars och Eva renoverade när de övertog gården efter Lars föräldrar.

är snarare en naturlig förlängning av övriga näringar än något de gör för sakens skull. – Eftersom ingen av oss har någon större längtan bort kan vi uppskatta det här livet. Nu ser jag fram emot att få hjälpa en av döttrarna att renovera huset hon just köpt, men det ligger inte så långt härifrån, säger Lars. På samma sätt som det glittrade till i Evas ögon när vi pratade jordkällare får Lars något visst i blicken när vi kommer in på renovering och gamla fönster. Utan hans stora intresse för byggnadsvård hade fastigheten i Skylnäs inte på långa vägar sett ut som den gör i dag. – Skogen är ett annat stort intresse. Nu ställer vi om till blädningsbruk. Utan kal-

Jämtska Skylnäs ligger på 400 meters höjd men växtkraften är enorm i de ekologiska odligarna.

hyggen får skogen samma utseende hela tiden, men det tar lite tid efter så många år av traditionellt hyggesskogsbruk, säger han. För några år sedan gick han en kurs i kon-

tinuitetsskogsbruk och så snart det blir tid till det vill han gärna gå kursen om skogens vatten. – Ny kunskap är inspirerande, samtidigt finns det inga genvägar i skogen. Första röjningen är viktig att göra i tid och det går alltid röja mer än man gör när man väl står där. Sen är det roligt om man kan intressera nästa generation innan det blir sterbhus av alltihopa, säger han och ler. Förutom skogen odlas på gården ekologiskt spannmål till korna på 120 hektar.

Hållbarhet är en viktig drivkraft för både Lars och Eva. Som en del i det har de på gården installerat solpaneler som ger värme och solceller som ger ström. I 40 år har de skyndat långsamt och kommit väldigt långt. Men den som sitter framför tv:n och drömmer om självhushåll, hur ska den bära sig åt? – Mitt råd till någon som vill börja odla för husbehov är nog att sätta plant, det går att köpa på vilken plantskola som helst. Sen är det markväv och rejält med gödsel som gäller, det är det lättaste och roligaste sättet. Viktigast för mig är att det känns kul! Och att jag vågar prova. Skiter det sig så har jag i alla fall provat och behöver inte gå och fundera på det mer, så resonerar Eva. 2017 / norrskogen #3 /

15


Virkesavdelningen > Norrskogs värdekedja del 3

Med siktet inställt på den bästa affären

Det räcker inte att öka effektiviteten i enskilda delar av skogsbruk och industri. Verkliga vinster sker genom ökad samordning och samverkan mellan olika led i värdekedjan. text Petra Järnbert bild Nils-Petter Ekwall

Den här veckan i mitten av juli är det gan-

ska lugnt på Norrskogs virkesavdelning. Det är lugnet före stormen. Om bara ett par dagar är alla skördarlag igång igen och det kommer att snurra på fram till mitten av juli nästa år. Sören Staaf räknar till cirka 50 avlägg vid väg just i dag. Han är central logistikansvarig med övergripande ansvar att se till att rätt stock levereras till rätt ställe, i rätt tid. Det är en ständig balansakt som kräver sin beskärda del av både list, mod och rutin. Det är vid avlägget som virkesavdelningen tar vid stafettpinnen i Norrskogs värdekedja. Inte förrän virket är inmätt och lossat vid industrin lämnar de över ansvaret till nästa led i kedjan. – Totalvolymen i väglager ligger normalt på 70 000 kubik och det motsvarar mellan 300 till 400 avlägg. Färskhetsaspekten är ett kritiskt inslag i den ekvation Sören Staaf har att lösa. Varma sommarveckor ställer höga krav på mottagningsförhållandena för att inte timret ska förlora i värde. Under vinterhalvåret är det inte alls lika bråttom. – Tiden vi har till vårt förfogande är en fallande skala under året. Aldrig är det så känsligt som just nu att snabbt få in timret, säger han. Detaljkunskap om den lokala geografin, vägarnas bärighet och tillgänglighet, överlåter Norrskog på en tredje part. – Vi äger inga egna lastbilar så Norrskog 16 / norrskogen #3 / 2017

anlitar just nu Timmerkörarna och Reaxcer för detta ändamål. Under sina respektive paraplyorganisationer har de i sin tur ett stort antal åkeriföretag, med olika inriktning och fordon som lämpar sig för olika typer av transporter, berättar han. Varje vecka kör dessa åkare i snitt 60–

70 000 kubik virke till Norrskogs egen industri och till externa kunder. Det innebär att om väglagret inte fylldes på skulle det tömmas på ungefär två veckor. – Här bör tilläggas att vår produktion är vintertung eftersom många vägar och marker endast håller för vinteravverkningar. För att uppnå bättre spridning betalar Norrskog mer för virke som går att avverka under barmarkssäsong, berättar Sören. I sitt arbete är han helt beroende av prognoser från produktionen, det vill säga föregående led i Norrskogs värdekedja. Och som vi berättade i förra numret, ingår föreningen i ett projekt som syftar till att ta fram virkesdata och förbättra informationen om skogen inn-

Detta är tredje delen av åtta i en artikelserie där vi beskriver leden i Norrskogs värdekedja – och hur Norrskog skapar lönsamhet i hela kedjan till största möjliga nytta för medlemmarna.


an den avverkas. Kritisk information för industrin och för Sören och virkesavdelningen. – För att göra den bästa affären måste jag veta vad som ligger vid varje avlägg. Prognoser får jag på sex månaders rullande schema. Prognoserna är ett verktyg som slipats märkbart på senare år men fortfarande får jag en verkligt tydlig bild av verkligheten först när jag tagit del av skotarrapporten online. Först i september ser jag kanske att vi har 10 000 kubik talltimmer på väg in i oktober, säger han. Då ska fördelningspusslet läggas. Norrskogs egna sågverk i Hissmofors och Östavall ska ha sitt utifrån sina beställningar och befintliga lager, liksom externa industri- och fiberkunder. – I det läget gäller det att vara uppdaterad med det allra senaste eftersom driftstörningar och haverier hos våra kunder kan innebära inkörningsstopp under ett par dagar, säger Sören. Och det är nu Timmerkörarna och Reaxcer

kommer in i bilden. Sören har täta kontakter med Madeleine Forsman som arbetar med miljö och transportledning på Timmerkörarna. – Så snart Norrskog gör en virkesorder tar vi del av den i vårt datasystem. Jag fördelar transporterna bland åkerierna i vår fasta flotta som omfattar 60 kranbilar, varav elva är utrustade med CTI, berättar Madeleine. CTI betyder Central Tyre Inflation. Det är ett system för att kunna variera lastbilens däcktryck under färden. Ett mindre däcktryck ger en större kontaktyta mot marken vilket minimerar risken för körskador på markägarnas skogsbilvägar. – Åkarna ser samma virkesorder som jag i sitt system och oftast lägger jag ut ett avlägg på ett och samma åkeri även om det innebär flera lass som ska till olika industrier. De har ett par veckor på sig att få jobbet gjort. Bara om den mottagande industrin av någon anledning har inkörningsstopp kan virket bli liggande längre vid väg, tillägger hon. Väl framme ska virket mätas in innan det lastas av. Travmätning

»Skogsrådgivarna är till exempel jätteduktiga på att se furustolparna i skogen och vi på virkesavdelningen är bra på att påminna dem att hålla utkik efter dem.« och stockmätning är de två metoder som används av oberoende VMF (Virkesmätningsföreningen). – Sågtimmer mäts vanligtvis stockvis med så kallad stockmätning medan massaved och bränsleved travmäts. Travmätning går till så att först mäts travens längd, bredd och höjd, sen mäter man varje stock på slumpvis utvalda travar, berättar Sören. Ungefär samtidigt som mätbeskedet går ut

till medlemmen som underlag för betalning kan Sören och hans kollegor på Virkesavdelningen lämna vidare till nästa led i kedjan, nämligen Norrskogs egna industrier. Norrskogs virkeschef Jim Salvin sammanfattar på ett självklart sätt virkesavdelningens uppdrag. – Vår roll är att tillsammans med skogsavdelningen samla ihop de enskilda volymer som våra medlemmar levererar och på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt sälja denna volym både till interna och externa kunder och få ett mervärde för medlemmarna. Tydliga kommunikationsvägar rakt genom värdekedjan är viktigt för att uppnå detta. Ett exempel på mervärde för mark­ ägaren är möjligheten att ta ut specialsortiment. – Skogsrådgivarna är till exempel jätteduktiga på att se furustolparna i skogen och vi på virkesavdelningen är bra på att påminna dem att hålla utkik efter dem, menar Jim. 2017 / norrskogen #3 /

17


din > marknad

Kina 1 000 m3

120 100

USA

Import av barrträvaror per månad

Import av barrträvaror per månad

1 000 m3

Sverige Finland Tyskland Österrike Lettland

Sverige Tyskland Rumänien Österrike

140 120 100

80

80

60

60 40 40 20 0 2007

20 2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

0 2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015 2016

2017

2018

Grafer: Woodstat  Källa: Kinesiska tullen, USDA

Efterfrågan på hög nivå SÅGAT OCH HYVLAT Fortsatt mycket god marknad för trävaror generellt. Tillväxten är hög både här hemma och på exportmarknader, undantaget Nordafrika och Mellanöstern, även om där finns länder där det ser mer positivt ut än i andra. För granens del fortsätter efterfrågan på en hög nivå, mycket tack vara USA och Kina. Den nordiska och europeiska marknaden är fortsatt god. Lagren är stora och produktionen hög i Sverige och Finland. Läget för furu är inte lika stabilt även om det på sina håll fortsätter svagt uppåt. Norden och Europa samt delar av Nordafrika går bra, men i Mellansöstern ser framtiden dystrare ut, mycket beroende på oljepriset. För Norrskogs del är det viktigt att vi i detta marknadsläge har en hög produktionsnivå för båda trädslagen fördelat på alla timmerklasserna. Vi har en komplex marknadsportfölj som kräver både gran och furu från klent till grovt timmer. Vi har ett gott anseende på marknaden mycket beroende på vår höga och jämna kvalitet men 18 / norrskogen #3 / 2017

leveranssäkerheten är minst lika viktigt för att tillgodose de kunder vi valt att samarbeta med och då behövs volymer. /Alexander Åhreus, marknadschef BYGGPRODUKTER Byggprodukter, med sina hyvlade varor, har haft en stark försäljning på både svensk och norsk marknad i sommar. Vi nådde nästan upp till fjolårsvolymerna i juli trots att vi för första gången hållit stängt under två veckor. Under våren och i sommar har priserna på marknaden också kunnat höjas en del. Under hösten räknar vi med fortsatt stark efterfrågan på både hylade furuprodukter (tryckimpregnerat) och hyvlad gran. /Ola Wilhelmsson, försäljningsansvarig SÅGTIMMER Konjunkturen för trävaror är fortsatt bra. Så bra att vi höjde timmerpriserna under sommaren med 30 kronor per kubikmeter på talltimmer och 20 kr per kubikmeter på grantimmer. Dessutom har Norrskog infört ett klentimmer-gransortiment som maximerar timmeruttaget i våra

Fakta

• Utmaningen fram-

över blir att öka precisionen i våra prognoser för virkesdata ytterligare och växa med de krävande kunder vi har i dag och de vi söker samarbete med.

• Det är bra för

skogsbruket i Norrland att mycket stora skogsindustriella investeringar görs i vårt närområde.

• Nu är spelregler-

na mellan avverkningsuppdrag och leveransvirke än mer jämbördiga. Din skogsrådgivare kan ge förslag på affärsmodell för just din avverkning.

avverkningar. Vi har också fördelat om leveranstidstilläggen för leveransvirke så att höstleveranser stimuleras än mer. MASSAVED Tillgången på fiberråvara till massa- och pappersindustri har varit god i Sverige, dock har Norrskog fortsatt små lager av barrmassaved och ren granmassaved. Det är gynnsamt inför utbyggnationer inom vårt verksamhetsområde. Det stora lövmassavedöverskottet som funnits i Sverige har under sommaren minskat kraftigt i takt med att förbrukningen av löv ökat samt att importen av löv minskat. SPECIALSORTIMENT Intresset är mycket stort för björkkubb, småstolpar, stora stolpar, stamblock, knivfaner och svarvtimmer. Det är viktigt att vi tillsammans gör allt för att ta ut mycket specialsortiment ur våra avverkningar. Detta ger ännu bättre ekonomi på din skogsfastighet. Din skogsrådgivare kan ge råd kring vilka specialsortiment som är lämpliga just i din skog. /Jim Salvin, virkeschef


Norrskogs Fastighetsmäklare

Enar Augustsson Östersund

Thomas Simensen

Clas Tjäder

Härnösand

Härnösand

Tel: 010-150 28 09

Tel: 010-150 25 11

enar.augustsson@norrskog.se thomas.simensen@norrskog.se clas.tjader@norrskog.se

Tel: 010-150 25 13

Karl-Johan Andersson Östersund

Emil Lundström Härnösand

karl-johan.andersson@norrskog.se emil.lundstrom@norrskog.se

Tel: 010-150 25 14

Tel: 010-150 25 12

Vi kan villkoren för privata skogsföretag och skogsbeskattning. Norrskogs Fastighetsmäklare hjälper dig med den bästa fastighetsöverlåtelsen inom familjen, eller till högstbjudande på öppna marknaden. Vi verkar inom Medelpad, Jämtland, Ångermanland och Södra Lappland. Välkommen att höra av dig.

www.norrskog.se


Pejl på hunden

Vilken hundpejl är den bästa? Omöjligt att svara på. Det beror helt och hållet på dina egna förutsättningar och behov. Vilken hundpejl väljer Per-Anders Östberg som är skogsrådgivare i Åre undrar vi. Han jagar, han har hund och han är markägare. Det stora utbudet av hundpejlar på marknaden bygger på två olika system. – Antingen väljer man GPS som är kompatibel med ett halsband som sätts på hunden och sen kan du följa hunden i realtid på kartan. Fördelarna är dels att det är en engångsinvestering utan ytterligare avgifter, att du är oberoende av mobiltäckning och att det går att koppla upp till tio hundar till samma enhet. Vissa GPS:er är också utrustade med skallindikator. Nackdelen är den begränsade räckvidden, säger Per-Anders. Det andra systemet går att använda med en vanlig mobiltelefon. – Det handlar om ett abonnemang som man tecknar års­vis och då får man fastighetskartan i mobilen. I hundens halsband sätter man ett sim-kort och sen ställer man själv in med vilket intervall man vill få en liveuppdatering av hunden på kartan. Det går också att ringa upp halsbandet för att höra om hunden skäller. Den stora fördelen här är räckvidden, jag skulle kunna ha min hund i södra Sverige och ändå se den röra sig på kartan. Nackdelarna är att du är beroende av mobiltäckning, den kräver surf och kostnaden för abonnemanget löper på, säger Per-Anders. Själv har han både livrem och hängslen på sin hund. – Jag har både en Garmin Astro och en Tracker. Men oavsett vilken lösning man väljer tycker jag att det viktigaste är ett bra kartmaterial som uppdateras kontinuerligt, menar han. Johan Lidgren som varit med och utvecklat Norrskogsappen instämmer. – Som markägare kan det vara intressant att veta att du kan dela GPX-filer till en Garmin GPS och på så vis dela jaktpass, informationspunkter, linjer och ytor till en pejl från appen, säger han.

20 / norrskogen #3 / 2017

Norrskogsappen

Förena gärna nytta med nöje i jaktskogen. Dela linjer och ytor i din skogsbruksplan med en hundpejl av märket Garmin.

Tracker

Med Tracker kan du spåra hunden och övriga jägare i realtid och kommunicera med dina jaktkamrater via programvarans chatt. Allting lagras och kan spelas upp i efterhand.

Garmin Astro/T5 Ultracom

Tidigare Swepoint, tillverkas i Finland. En hundpejl för nordiska förhållanden.

Koppla upp övriga hundar i jaktlaget till din Garmin Astro. Halsbandet (mottagaren) är försett med LED-signallampa som aktiveras från Astro 320. Lamporna lyser svagt och nattetid kan de ses på 100 meters avstånd. Spårningsenheten är robust och vattentät ner till tio meters djup.


TRYGGHET, ENGAGEMANG OCH KOMPETENS ANPASSADE EFTER DINA BEHOV I över 30 år har Polaris byggt 4-hjulingar och varit branschledande. I vårt modellprogram med Sportsman, Ranger, RZR och årets nykomling General, finns maskiner med oändliga möjligheter, anpassade efter dina behov. Med marknadens största tillbehörssortiment täcker Polaris allt från skogsbruk och jakt, till snöröjning och gårdsarbete. Besök din närmsta återförsäljare så får du veta allt om våra nyheter! NYHET

SPORTSMAN 570 SP EPS

SPORTSMAN 570 X2 EPS

NYHET

SPORTSMAN 570 X2 EPS LE

NYHET

SPORTSMAN TOURING 570 EPS

NYHET

SPORTSMAN XP 1000 EPS

NYHET

SPORTSMAN 6X6 BIG BOSS 570 EPS

SCRAMBLER XP 1000 EPS

RZR XP 1000 EPS

GENERAL 1000 EPS DELUXE

RANGER 570 EPS

RANGER

Polaris säljs genom ett rikstäckande återförsäljarnät med service och kompetens för din trygghet.

Dahlins Motor • Bollstabruk 0612-211 88

sarnas Skoterservic

sarna 0687-30375

Birgerssons Bensin - Offerdal 0640-34079

Motorhuset i Östersund 063-570020

Strandbergets Motor & Fritid • Strömsund 070-331 66 94

Ett samarbete med Santander Consumer Bank


Möt > Anna Henckel

»Vissa skogsägare har inte fått upp ögonen för Norrskog förrän vi ringer till dem.« – Jag arbetar uppsökande utifrån beställningar från skogsrådgivarna. Fokus skiftar över tid men det kan till exempel handla om att ta kontakt med skogsägare i ett visst geografiskt område, nyblivna skogsägare eller medlemmar som Norrskog av en eller annan anledning inte haft så mycket kontakt med på ett tag. Och vilket är syftet med kontakten ni tar?

– Samtalet vi har med skogsägaren är oftast förutsättningslöst, men i grunden handlar det om att fånga upp skogsägarens behov på fastigheten. I den mån skogsägaren har tid och är intresserad informerar vi också om Norrskog, vilken nytta skogsägaren har av att vara medlem hos oss och om eventuella aktiviteter som Norrskog bjuder in skogsägaren till. Har skogsägaren konkreta önskemål om möten och åtgärder slussas de vidare till respektive skogsrådgivare. Om skogsägaren som jag kontaktat vill bli medlem i föreningen Norrskog skickar jag information och medlemsansökan till honom eller henne med post eller mejl. Hur upplever du att du blir bemött av dem du ringer? 22 / norrskogen #3 / 2017

– De allra flesta skogsägare är ju intresserade av sin skog och tycker att det är positivt att vi ringer för att höra oss för hur det ser ut hos dem. I de sällsynta fall vi uppfattar att det finns ett missnöje med Norrskog är vi måna om att fånga upp det och ta det vidare. Med information om vad som gått fel blir vi en länk mellan skogsägare och skogsrådgivare och i bästa fall är det möjligt att ställa saker till rätta igen.

Ålder: 26 år. Aktuell: Skogsägar-

service. familj: Pojkvännen

Thomas och vår stående fågelhund Jaros. Bor: Sundsvall. Äter helst: Fisk och skaldjur. Lyssnar helst på:

Pop. Läser helst:

Allätare.

Hittills har ert arbete varit väldigt lyckat just vad det gäller att värva nya medlemmar, vad tror du att det beror på?

Sevärd film:

– Vissa skogsägare har inte fått upp ögonen för Norrskog förrän vi ringer till dem men blir intresserade när de får höra om oss. Det kan till exempel vara så att de inte vetat om att Norrskog är verksamma inom deras område eller vilka tjänster vi kan erbjuda och hjälpa dem med. Jag tror också att många blir intresserade av att man som medlem får en personlig skogsrådgivare som hjälper skogsägaren att utveckla hela fastighetens värde över tid, inte någon som endast ser till pengarna och volymen som faller ut vid en avverkning.

Dold talang:

Själv bestämde du dig tidigt för att inte arbeta med skog, varför då? Och vad var det som fick dig att ändra dig?

Tittar mer på serier som till exempel Downton Abbey. Stickar. Gran eller tall:

Tall.

– När jag var liten tyckte jag nog helt enkelt att det var för mycket skogsgubbar i skogen. Jag hade siktet inställt på att söka in till Polishögskolan men när jag gjorde lumpen insåg jag ganska snart att jag inte var så intresserad av att bara ta order. Det är roligare att själv vara med och påverka. Arbetet i skogen tilltalar mig på det viset, med frihet under ansvar och möjlighet att kombinera arbete i fält och på kontoret samtidigt som jag får chans att jobba både enskilt och i grupp. Du tog din jägmästarexamen för ett par månader sedan, har du nytta av den inom ramen för Skogsägarservice?

– Absolut! Jag har rätt kunskap för att kunna ha bra samtal med de skogsägare jag ringer. Verkligheten skiljer sig såklart en del från skolböckerna men det har jag blivit varse under utbildningens gång. Vissa frågor kan jag svara på över telefon men så fort det handlar om ett besök på fastigheten bollar jag över till skogsrådgivaren som är den som åker ut till skogsägarens skogsfastighet. Jag tror också att min utbildning i kombination med mitt jobb på skogsägarservice är ett bra sätt att samla kunskap och erfarenheter inför framtida jobb som till exempel skogsrådgivare.

Foto petra berggren

Du arbetar på Norrskogs nyaste enhet, nämligen Skogsägarservice, som funnits i drygt ett halvår. Vilka är dina uppgifter där?


2017 / norrskogen #3 /

23


din > industri

Veden som blir kläder, medicin, färg och mat

Bioraffinaderiet Domsjö Fabriker är en viktig kund till Norrskog. Av veden från din skog gör de en cellulosa som går att använda till väldigt mycket mer än pappersmassa. text Petra Järnbert bild Domsjö

Domsjö Fabriker har en anrik historia full av Kempelust och Modoanda. Vd Lars Winter målar med säker hand släktträdet och knyter generation efter generation Kempe till en mångfald av företag. Han berättar historien om människor med ett genuint intresse av att utveckla sin verksamhet. En nyfikenhet bortom bara ekonomisk vinning. En lång historia av omtanke om både miljö och medarbetare. Det är en spännande historia. Men minst lika spännande är nutiden för Domsjö Fabriker och det är där vi ska göra vårt nedslag, hos en för Norrskog viktig massavedskund. – På sätt och vis har vi tagit ett steg tillbaka till Domsjö Fabrikers ursprungliga tillverkning när vi sedan millennieskiftet utvinner dissolvingcellulosa ur veden, menar Lars Winter. Ehh… dissolvingcellulosa? För den oinvigde är det ungefär här i en text läsaren ger upp och vänder blad. Men gör inte det. Lars Winter kommer att berätta så att alla förstår – en historia väl värd att ta del av. – Det är inte så komplicerat om vi tänker på vedens kemi och anatomi. Ett träd består i huvudsak av cellulosa, hemicellulosa och lignin. Bryter vi ner det ytterligare skulle man kunna förenklat kunna säga att trädet

består av socker, fibrer och lim, förklarar han. Beroende på vilken kemisk process massaveden genomgår, sulfatprocessen eller sulfitprocessen, utvinns sulfatmassa eller sulfitmassa med olika egenskaper. – De allra flesta massafabriker väljer sulfatprocessen eftersom den pappersmassan ger ett starkare papper som förvisso gulnar av hemicellulosan men som lämpar sig väl till papper, kartong, wellpapp och papperskassar, fortsätter Lars Winter. Sulfitprocessen frilägger fibrerna i veden på ett effektivare sätt. Sulfitbaserad pappersmassa gör därmed papperet svagare men med sulfitmassan finns möjlighet att istället för pappersmassa göra dissolvingcellulosa eller dissolvingmassa som det även benämns. Det största användningsområdet för dissolvingcellulosa är som råvara i viskos för produktion av textilier. Därför kallas den i vissa fall även textilcellulosa. Domsjös dissolvingcellulosa återfinns inte enbart i

»Skogsråvaran kan spela en väldigt viktig roll i omställningen till ett hållbart samhälle.«


textilier utan även i medicintabletter, gröna kemikalier, färg och livsmedel. – I samma process kan vi dessutom ta tillvara ligninet för att tillverka lignosulfonat. Det är en naturlig funktionskemikalie och lignosulfonatets största användningsområde är som tillsatsmedel i betong. I vår process frigör vi även sockret i veden för framställning av bioetanol och dessutom producerar vi biogas, säger Lars Winter som brukar lyfta fram Domsjö Fabriker som ett bioraffinaderi. Notera gärna att vad som än kommer ut i andra änden av ett träd så är det ett förnybart material och del av ett cirkulärt kretslopp i motsats till fossilt baserade produkter som utvunnits ur olja. – Här kan skogsråvaran spela en väldigt viktig roll i omställningen till ett hållbart samhälle redan med den kunskap vi har dag, menar Lars. Han använder textilproduktionen som ett talande exempel och han tar avstamp i den rådande diskussionen om plast. – Det finns prognoser som visar att vi har

lika mycket plast som fisk i haven 2030 – om 13 år. Det största problemet är som bekant plastpåsar och pet-flaskor, men faktum är att en ökande andel handlar om så kallade mikroplaster som bland annat kommer från textilier tillverkade av polyester. Polyester är oftast gjord av fossil olja som inte är förnybar med fibrer som inte kan brytas ned på naturlig väg i naturen. Mikroplaster sipprar ut i vattnet när vi tvättar kläder som är tillverkade av syntetiska material. Det har också uppmärksammats att reningsverkens avfall i dag innehåller den här typen av mikroplaster, avfall som används som gödsel i jordbruket. Bilden klarnar betydligt när han fortsätter med att beskriva den textila världsmarknaden. – Globalt konsumerar vi ungefär 95 miljoner ton textilier i år. Främst handlar det om kläder och inredningstextilier som gardiner, möbeltyger och mattor. Polyes-

Prognoser visar att vi har lika mycket plast som fisk i haven 2030. En del av problemet är mikroplaster som bland annat finns i textilier tillverkade av polyester.

ter står för 65 procent av råvaran. Bomull som odlats sedan urminnes tider står för omkring 25–30 procent medan viskos svarar för fem procent och övriga; ull, ylle, siden och silke för någon enstaka procent, berättar han. Torka och missväxt för bomull under åren kring 2010 fick Domsjö Fabrikers nuvarande ägare, indiska Aditya Birla Group, att se sig om efter producenter av dissolvingcellulosa för att försäkra sig om råvara till en av sina många verksamheter, nämligen textilframställning. – Bomull har nog nått sitt maximala tillverkningstak med tanke på att det kräver stora arealer, hård bevattning samt pesticider. Med en globalt växande Lars Winter. befolkning måste man prioritera livsmedelsförsörjningen, säger Lars. Sedan Aditya Birla tog över Domsjö Fabriker 2011, har kapaciteten byggts ut. – I dag har vi kapacitet att producera

230 000 ton dissolvingcellulosa varav 99 procent exporteras globalt. Vi är omkring 400 anställda här i Domsjö och ytterligare drygt tio i vårt lettiska virkesbolag. Årligen konsumerar vi 1,4 miljoner kubikmeter massaved och Norrskog är en av våra viktiga leverantörer, säger Lars. Ett hållbart familjeskogsbruk rimmar väl med Domsjös strävan efter att i ännu högre utsträckning utnyttja skogsråvaran. – Den stora utmaningen är i min mening att kunna göra ett så stort utbyte som möjligt av veden. Att så skonsamt som möjligt för miljön lyckas ta fram rena råvaror, högförädlad cellulosa och ersätta fossilt baserade produkter i omfattande skala. När de här produkterna nått sin livslängd kan vi återanvända överskottet av energi och komma vidare i våra cirkulärt begränsade resurser. Förändrade konsumtionsvanor är ytterligare ett steg i den utvecklingen, med en högre medvetandegrad, inte minst när vi handlar kläder, konstaterar Lars Winter. 2017 / norrskogen #3 /

25


Krönika > Henrik Jönsson

Engagerade medarbetare för Norrskog framåt Man hör ofta om företagsledare eller idrottsmän som på frågan vad som gjort dem framgångsrika svarar att de »brinner« för sin idrott eller arbetsuppgift. Det har ibland skapat frågan hos mig själv: Vilken arbetsuppgift brinner jag för? Visst, jag vill göra ett bra jobb och tycker att det är roligt att gå till jobbet varje dag men »brinner« jag verkligen för det? Under 2017 har jag vid två olika

tillfällen gjorts uppmärksam på vad jag »brinner« för i mitt arbetsliv. Det första tillfället var vid en utbildning i Toyotas produktionsfilosofi, Lean Production. Istället för att förklara arbetsverktyg i form av olika arbetsmetoder, la föreläsaren tiden på att förklara filosofin och tankesättet kring att få personalen att engagera sig och förstå att man är viktiga för före-

»Det jag brinner för i mitt arbetsliv är att i grunden omforma vår kultur till att innebära en högre grad av delaktighet för alla våra medarbetare.« tagets utveckling. Där och då förstod jag att även om vi i Norrskog och NWP under de senaste åren jobbat med ständiga förbättringar så har vi långt kvar innan vi har förmedlat känslan av delaktighet till samtliga medarbetare. 26 / norrskogen #3 / 2017

Det andra tillfället var när jag under våren för första gången besökte den största maskinmässan för träindustri som finns i vår del av världen i tyska Hannover. Här borde jag som är civilingenjör i grunden, och dessutom med ett genuint produktionsintresse, ha funnit mitt Nirvana, men den känslan uteblev. Istället kom jag på mig själv med att gå och fundera på hur man på bästa sätt organiserar förbättringsgrupper med olika representanter från Henrik Jönsson personalen när vi investeVd Norrskog Wood Products rar i nya maskiner.

Kom ihåg:

Det jag brinner för i mitt ar-

betsliv är att i grunden omforma vår kultur till att innebära en högre grad av delaktighet för alla våra medarbetare. Där var och en är medveten om sin betydelse för företagets utveckling framåt. Det är min övertygelse att för att lyckas med det kulturbygget behöver vi fokusera på tre områden. Systematik: Att systematisera och illustrera våra arbetssätt kan låta knastertorrt och tråkigt men för vår långsiktiga utveckling är det viktigt. Grunden till systematisering och illustration av hela företagets flöde har lagts i Norrskogs värdekedja som ni kan följa som artikelserie i denna tidning. Därifrån måste vi bryta ner processer och arbetsuppgifter på enhets- och avdelningsnivå. Det handlar om att göra en standard av det bästa sättet att lösa en uppgift på. Ledarskap: Jag sticker ut hakan och säger att vi måste komma bort från den gamla brukskulturens bedömning och definition

Vi arbetar med ständiga förbättringar för att utveckla Norrskog och NWP till nytta för dig som ägare och medlem. Vi ger samtidigt alla våra medarbetare möjlighet att växa genom att bidra! Vill du läsa mer? På www.norrskog.se hittar du en längre version av denna text.

av chefer som ofta präglar även vår bransch. Där chefen är den som ska lösa alla problem, ha svar på alla frågor och dessutom ta samtliga beslut. Att lägga den kravspecifikationen på en chef gör att så fort chefen inte är på plats så avstannar utvecklingen då medarbetarna inte har något mandat. Jag vill att vår organisations ledarskap ska präglas av en hög grad av delegering och utlämnat mandat. Medarbetarskapet: Att skapa en förståelse för vad det innebär att arbeta för vår förening tror jag är en nyckelfaktor. Min personliga uppfattning är att det är just i medarbetarskapet som vi har den största hävstången i vår framtida utveckling. När alla anställda inser vikten av sin roll i hela vår långa kedja från medlemmen till slutkund och att det spelar roll för helheten vad just de gör varje vecka, varje dag, varje skift – då kan de vara med och utveckla sin pusselbit i helheten. Som enskild medarbetare inne-

bär en företagskultur baserad på delaktighet och medbestämmande en vardag där du har större möjlighet att påverka och få gehör för dina idéer. För våra ägare, Norrskogs medlemmar, innebär ett Norrskog/NWP som ständigt förbättras att föreningen visar ekonomiska resultat, helt i enlighet med ändamålsparagrafen.


Vi bryr oss om Dina Försäkringar. Minst lika mycket som du. Vi är lokala och kundägda, det är naturligtvis därför vi heter som vi gör. Välkommen till Dina försäkringar.

Bättre bett. Se filmer och läs allt om våra helautomatiska slipmaskiner på markusson.se

Härnösand

I Sollefteå I Sundsvall I Örnsköldsvik I Östersund

0620-215 00 I www.dina.se

VÄLKOMMEN TILL OSS OCH BEKANTA DIG MED NYA

ALSTOR

EN KOMPIS I SKOGEN

Kjellsson Natur & Utveckling By 121, 893 96 Sidensjö Tel; 070-6060306

MecoTeck i Ånge AB Ängsvägen 5, 841 32 Ånge Tel; 0690-10068


In > sänt

Kraftverksintrång För en tid sedan satte jag mig ner och läste det finstilta i de servitutavtal för kraftledningsgator jag som markägare har med ett kraftbolag. Efter storm måste kraftbolagets montörer ibland kapa träd som fallit över ledningar. Ersättning ska då utgå till markägaren per automatik, står det. Här anser jag att skogsägare bör vara vaksamma och själva inventera sin skog i anslutning till kraftledningsgata efter storm. Som markägare har jag även rätt till ersättning från kraftbolaget när de kvistar med helikopter och åsamkar skador på trädet. Det gäller skador som leder till att trädet torkar och måste avverkas i förtid. Detta måste jag själv ha koll på och rapportera in i takt med att skadorna uppstår. / P-O Hedström, Helgum

Måste det vara så här? Vi hade beslutat oss för att sälja större delen av vår skog till en rågranne som driver köttdjursuppfödning och skogsbruk i byn. Fastigheten är ca 140 ha varav försäljningen innefattar ca 100 ha. Jag ville behålla en mindre del, om ca 40 ha. Vi kom överens om att Skogsstyrelsen skulle värdera skogen, och att priset skulle vara det gängse priset för skogsmark i detta område. Jag besökte Lantmäteriet på Östersunds kommun 28 / norrskogen #3 / 2017

som lämnade sitt medgivande till fastighetsregleringen. Köpeavtal upprättades och handpenning erlades. Ansökan om fastighetsreglering inlämnades i 2015-11-13, och därefter vidtog tystnad. Vid de telefonkontakter jag haft med lantmäteriet om vad tystnaden beror på, har jag alltid blivit väldigt trevligt bemött, men de beklagar ju också dröjsmålet. Nu har jag läst på Lantmäteriets »Min sida« att fastighetsregleringen vunnit laga kraft 2017-0330, och är under registrering. Under de närmare ett och ett halvt år som gått efter ansökans inlämnande tills dess att affären kan anses vara klar, har den långa handläggningstiden legat som en död hand för både köpare och säljare. Köparen har inte kunnat avyttra skog under förhållanden med bra prisbild för att finansiera affären; inte kunnat vidta några som helst skogsvårdsåtgärder

Det gäller att ha koll på det finstilta när stormen bedarrat.

Har du något på hjärtat? Mejla din insändare till info@norrskog. se. Manusstopp till nästa nummer är 20 oktober. Redaktionen förbehåller sig rätten att att redigera texten. Skriv under med namn, ej signatur.

som till exempel dikning, kompletterande plantsättning, eller iståndsättning av skogsbilväg. Kan ett affärsupplägg bli bättre? Inget ovisst anbudsförfarande för köparen. Inga övriga skogsköpare att tampas med. Ingen mäklaravgift för säljaren. Vi har som det känns sålt skogen men har den ändå kvar. Skogen har kommit till gagn för ett familjejordbruk i byn. Det kändes ju så bra allting. Det enda som varit enastående slitigt är lantmäteriets handläggningstid. Kan Norrskog biträda med att söka åstadkomma en förbättring av beskrivna förhållanden? / Lennart Andersson, Östersund Kommentar:

Norrskog har haft kontakt med Lantmäteriet. De är medvetna om problemet och kommer att träffa Norrskog för att diskutera saken närmare under hösten.


lyckad jakt kräver bra utrustning!

25%

rabatt

1871:– 2495:–

på ord.pris

Vakuumpack Art.nr: 303036

1786:– 2382:– Köttkvarn Art.nr: 303132

Ange kod: jakt17 i varukorgen

Vår kunskap och bredd - Er fördel!

skogma.se öppet dygnet runt

Skogsbrukarens varuhus 0644-72100 - skogma.se

Erbjudandet gäller t.o.m 170930 och kan ej kombineras. Priser inkl.moms.

TA DIN SKOG PÅ ALLVAR. DET GÖR VI. KAMPANJ FRÅN

KAMPANJPRIS

6.990:-

6.290:-

STIHL MOTORSÅG MS 261 C-M

Snabb, stark och intelligent proffsmotorsåg. Utrustad med M-Tronic för optimal motoreffekt. Stark Lätt Bränslesnål Rek. pris från 8.490:-

STIHL MOTORSÅG MS 201 C-M

STIHLs lättaste proffsmotorsåg, perfekt för kvistning. M-Tronic Bränslesnål Rek. pris från 7.390:-

Priser inkl. moms. Erbjudandet gäller t.o.m. 31 dec 2017. Med reservation för tryckfel.

STIHL och VIKING säljs endast genom servande fackhandel för att garantera dig kompetent rådgivning och personlig service.

stihl.se


Norrskogs > folket

Höstens aktiviteter

Receptet

foto Åsa Rydgren

Höstgryta 500 g nötkött (innanlår, högrev eller rostbiff) 2 vitlökar 1 purjolök 2,5 dl matgrädde 2 msk soja 1,5 tsk ingefära sesamfrön att strö över

De flesta utbildningar, skogskvällar, nätverksaktiviteter i Norrskogs regi genomförs i ditt lokala skogsbruksområde, men du är även välkommen att besöka aktiviteter i andra områden. Varför inte besöka öppet hus på Östavallsågen den 14 november med rundvandring på sågen och möjlighet att träffa VMF.

Håll utkik efter fler aktiviteter i kalendern på www.norrskog.se.

Skär köttet i tunna strimlor. Skär purjon i skivor och lägg i en ugnsfast form tillsammans med köttet. Finhacka vitlöken. Blanda grädden, soja, vitlök och ingefära. Häll blandningen över köttet och strö över sesamfrön. Grädda i 225 grader i cirka en halvtimme beronde på vilken köttbit du valt.

< Åsa Rydgren var tidigare ordförande i Kramfors skogsbruksområde. Hon gillar när maten lagar sig själv och delar här med sig av ett recept hon ofta återkommer till.

30 / norrskogen #3 / 2017

Ulrik Hansson, skogsrådgivare.

fråga norrskog Är det något särskilt jag ska hålla utkik efter när jag under hösten ändå tillbringar en del tid i skogen i samband med jakt och bärplockning?

Som du så riktigt påpekar innebär jakt och bärplockning många bra tillfällen att inventera sin skog. Bor du nära kusten och i dalgångarna kring Sundsvall, bör du hålla utkik efter granbarkborreangrepp. Det gör du enklast genom att en solig dag ta dig upp på en höjd för att få en bra överblick över skogen. Träd som angreps nu i maj eller juni lyser just nu rödbruna/bruna men har fortfarande barr kvar. Om du behöver hjälp i beslutet hur en avverkning bäst utförs, alltså om bara de angripna träden ska avverkas eller ett helt bestånd, ta snarast kontakt med din skogsrådgivare. Träd som »Efter somma- angreps för ett år sedan har ren kan röj- en grå ton, dessa träd behöningsbehovet ver du inte fästa så mycket vid. kännas akut. uppmärksamhet I de västra och norra deVi röjer så larna av Norrskogs område länge det går är risken för granbarkborreinnan snön angrepp inte lika överhängblir för djup.« ande. Efter sommaren kan röjningsbehovet kännas akut. Vi röjer så länge det går innan snön blir för djup och lite beroende på vart du bor kan det fortfarande vara möjligt att få en röjning gjord under hösten. Ett generellt råd till alla medlemmar är att kontakta Norrskog så snart som möjligt, oavsett om du funderar på att röja i höst eller avverka i vinter. Ju mer tid vi får att samordna åtgärder desto bättre lönsamhet för dig som medlem. Det blir även bättre kvalitet på det utförda arbetet om avverkningen kan detaljplaneras på barmark, då blir det till exempel lättare att hitta kulturminnen såsom stigar och kolbottnar.


NORDENS MEST SÅLDA TRAKTORKEDJOR

PIGGELIN SR-FLEX 9

PIGGELIN FLEX 9 & 11

Möt en ny bekantskap!

GUNNTRAC 5 & 6.5

FTG skördarpaket för traktor. I samarbete med Nisula Forest har vi tagit fram kompletta skördarpaket för din traktor. Kontakta oss för ett förslag! För påbyggnation på Valtra traktorer, kontakta Lantmännen Maskin. Kvalitetskedjor från Gunnebo sedan 1930 Nordic Traction AB, Gunnebo | 0490-285 90 | www.nordchain.se

FTG Cranes AB 0521-26 26 30 • info@ftgforest.com • www.ftgforest.com

Gödsla!

Få 15 procents ränta. Gödsling ökar tillväxten en med cirka 15 m3/ha under en 8-årsperiod. Medelstammens diameter ökar, vilket ger dig högre gre virkesvärde och lägre avverkningskostnad. Rätt gödsling i rätt bestånd ger en årlig förräntning örräntning på gödslingskostnaden på 10-20 %. Med SG-systemet får du ett komplett paket med allt ifrån rådgivning till markburen gödsling med specialutrustning och GPS-baserad dokumentation. Enkelt och tryggt. Läs mer på www.sg-systemet.com eller ring Skogens Gödslings AB på 0418-765 00.


POSTTIDNING B

Att driva ett hållbart skogsbruk är också en lönsam investering. Efterfrågan och pris på PEFC-certifierat virke ökar stadigt, i takt med det växande miljöengagemanget hos företag och konsumenter. Vi kan hjälpa dig med certifieringen, utan kostnad, och även ge dig bättre betalt för virket. Samtidigt bidrar du till ett hållbart och lönsamt skogsbruk med frihet under ansvar. Kontakta din skogsrådgivare eller besök norrskog.se så berättar vi mer om hur du både kan investera för framtiden och göra skillnad för miljön. För dig själv och nya generationer. www.norrskog.se

tom u s s De extra u d får på e i m pre et! virk

syre.se | Foto: Jens Blixth

Certifiera din skog för kommande småkottar

Norrskogen nr 3 2017  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you