Page 1

I DAG NORCONSULT

EN TIDNING FRÅN SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN #1 2013

DET LILLA EXTRA

HANTERAR BULLER

PROJEKTERAR VA-LÄNK

Med hydraulisk modellering gör Norconsult kvalificerade bedömningar av vattenflöden.

Buller är ett ökande samhällsproblem. Norconsult har experter som minskar det.

Norconsult är en viktig part när Luleå kommun ska bygga Östra VA-länken.

SID 9

SID 14

SID 20

UPP NER &

SEBASTIANO VÄNDER PÅ INNOVATIONSBEGREPPET


2

ledare //

Omställning med nya möjligheter

K

an vi, som representanter för samhällsbyggnadsbranschen, bidra till att minska arbetslösheten i Sverige? Kanske en knepig fråga, men det är nog fullt möjligt.

MER ÄN HÄLFTEN av världens befolkning lever i städer och ungefär 40 procent av alla utsläpp av växthusgaser kan direkt spåras till byggnader. Sedan tillkommer utsläpp från infrastruktur och transporter kopplade till städerna och dess utformning. Mot den här bakgrunden dök frågan om hållbar stadsutveckling upp och nya tekniska lösningar har spelat en viktig roll i den utvecklingen. Men hållbar stadsutveckling innebär också en rad andra utmaningar och möjligheter – och vår bransch har en viktig roll i omställningen. Miljonprogrammet var en lyckad satsning då det genomfördes. Människor fick jobb och bostäder som de hade råd med och allt fungerade, men nu flera decennier senare ser bilden annorlunda ut. Kan man göra om samma sak – fast i ny form? Kan vi bygga mycket billigare och samtidigt öka betalningsförmågan för människorna som bor i husen? Det finns redan bra exempel på att det är möjligt, men kan vi göra det mer systematiskt och i större omfattning?

de allmännyttiga bostadsbolagen ungefär 727 000 bostäder. Upprustningsbehovet är stort och myndigheterna ställer nya krav på energibesparingar som ska reducera klimatpåverkan och spara kostnader. Dessa åtgärder kräver stora investeringar – så stora att de allmännyttiga bolagen inte kan finansiera investeringarna. Detta finansieringsproblem innebär, i kombination med den ständiga produktutvecklingen, att fokus i stadsbygI SVERIGE ÄGER

gande och stadsomvandling måste flyttas till affärs- och finansieringsmodeller. I långsiktigt lyckade stadsutvecklingsprojekt har man lyckats med nytänkande genom att kombinera ”alla” legala intressesfärer samt integrera de boendes perspektiv – alltså en utveckling från centralstyrning till interaktiv samhällsstyrning. Det går med andra ord att göra stora samhällsekonomiska vinster genom bättre välfärd, minskad brottslighet, minskade bidrag och transfereringar samt ökad sysselsättning. I Göteborgsexemplet ”Förnyelsen av Gårdsten” är det tydligt att den samhällsekonomiska vinsten med råge överstiger den företagsekonomiska förlusten. Störst vinst fick man genom ökad sysselsättning. Så visst kan vår bransch bidra till att minska arbetslösheten och leda utvecklingen för att lösa den hållbara ekvationen. Vi är många som har vilja och mod att tänka i nya banor och se och ta till vara på möjligheterna, men som i exemplet med Gårdsten behöver vi hjälp av våra politiker. VAD SÄGS OM att starta en innovationsprocess tillsammans? Läs om Norconsults arbete med innovationer på sidorna 10–13.

Njut av sommaren och den här tidningen!

Ljot Strömseng VD

PÅ OMSLAGET

Norconsults innovationschef Sebastiano Lombardo.

NORCONSULT I DAG # 1 2013


3

// innehåll // vinjett

TEXT FÖRNAMN EFTERNAMN FOTO FÖRNAMN EFTERNAMN

14

Sofistikerad kamp mot buller I takt med att det byggs i alltmer utsatta lägen ökar utmaningarna när det gäller att hantera buller. Norconsult har många verktyg.

JM:s gyllene medelväg JM har hittat en nisch där företaget köper byggrätter samt planerar och säljer bostäder.

Kreativitet på banken

6

Norconsults inredningsarkitekter har jobbat länge med Handelsbanken. Nu har de lyft kontoret på Frölunda torg.

17

Vattenlösning i Luleå Norconsult projekterar för ett nytt VA-system i Luleå. Uppdragsledaren Leif Palage visar vilka utmaningar man står inför.

10 Vägen till innovation

20

Norconsult ligger i framkant inom kreativitet och innovation. Tack vare en tydlig process kan vi ta fram och värdera goda idéer.

Norconsult I DAG – en tidning från oss på Norconsult POSTADRESS

TELEFON

Box 8774, 402 76 Göteborg

+46 31 50 70 00

BESÖKSADRESS

norconsult.se

WEBB

Theres Svenssons gata 11, 417 55 Göteborg

ANSVARIG UTGIVARE

PROJEKTLEDARE

Ljot Strömseng ljot.stromseng@ norconsult.com

Katharina Jonsson katharina.jonsson@ norconsult.com

Norconsult AB ingår i Norconsultkoncernen som är en av Nordens ledande flerfackliga rådgivare inom samhällsplanering och projektering. Tillsammans är vi 2 500 medarbetare varav 360 arbetar i Sverige.

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

PRODUKTION

OMSLAGSBILD

TRYCKERI

Rubrik AB Göteborg info@rubrik.se

Johannes Berner

Elanders Sverige AB PAPPER

ADRESSREGISTER

mail@ norconsult.com

Omslag Profisilk 250 g Inlaga Profimatt 120 g Miljömärkt trycksak 341 123. Vi bidrar till en miljömedveten tryckprocess genom att använda ett tryckeri som uppfyller kriterier inom val av papper, färg och kemikalier samt rutiner kring produktion och avfallshantering.


4

händer på Norconsult //

TEXT JULIA INGEMARSSON & GUSTAF HÖÖK

Visste du att... … Norconsult verkar för ett bättre klimat, bland annat genom att köpa så kallade reduktionsenheter. Under 2012 var de knutna till ett argentinskt deponigasprojekt, som bidrar med en årlig reduktion på 150 000 ton koldioxidekvivalenter.

Visste du att... … Norconsult var medarrangör till det välbesökta miljöseminariet Building the green future, som hölls i Kuwait. Fokus låg på gröna lösningar vad gäller bland annat stadsplanering, transporter, energieffektivt byggande och avfallshantering.

Ny chef på Mark och Vatten är ny affärsområdeschef för Mark och Vatten, samt vice vd med ansvar för affärsutveckling. Senast arbetade hon som regionchef för Samhällsbyggnad på WSP. I sin nya roll på Norconsult ska Anna-Jeanette Larnelius delta i den framtida utvecklingen av företaget – och hon tycker att Norconsult har goda förutsättningar att fortsätta växa. – Jag lovar utveckling, men det är inte självklart på vilket sätt, säger hon. För mig är det viktigt att lyssna, se vilken ANNA-JEANETTE LARNELIUS

Stockholm och Piteå stärker kompetensen I maj utökas Norconsults Stockholmskontor med verksamhet inom områdena Väg och VA-teknik. Satsningen görs eftersom efterfrågan på dessa kompetenser ökat rejält i Stockholmsregionen. De nya kompetenserna i Stockholm ska ge bättre service till kunderna och även leda till fler uppdrag inom dessa teknikområden. Piteåkontoret har förstärkts med ny kompetens på trafikområdet. Den kompletterar såväl Team Mark i Piteå som Team Trafik i Göteborg. Den nya kompetensen har bland annat bidragit till kollektivtrafikplaneringen i Alingsås och nu är ambitionen att Norconsult ska arbeta mer med trafikstrategier och analyser av utformningsförslag även i Piteå.

potential och vilka styrkor som finns och utgå från dem. – Vad gäller affärsutvecklingen vill vi samarbeta ännu mer med moderbolaget i Norge, som har en stark och spännande marknad både i Norge och internationellt. Sedan är det naturligt att jag även arbetar aktivt med utvecklingen på Stockholmsmarknaden, eftersom jag har Stockholm som bas. Det är en fördel att jag inte bara är affärsområdeschef utan även jobbar för, och ser, helheten som vice vd, säger Anna-Jeanette Larnelius. n

Nya ledare i Göteborg

JOHAN HALLMÉN ÄR ny ledare för Team Kart & Mät. Han började på Norconsult 1999 och tar nu över efter pensionerade Jan-Eric Högström. Hans mål som teamledare är främst att 3D-scanning ska användas i fler uppdrag hos Norconsult och att kännedomen om teamets kompetens ökar. − Det är viktigt att förmedla att vi faktiskt gör alla typer av mätningar och att vi har koordinat- transformationer – det är det inte alla som vet. Vi ska jobba med den här tekniken i hela Sverige och även utöka samarbetet med Norge, så vi får göra fler scanningsuppdrag.

VIKTORIA FAGERLUND ÄR ny medarbetare på Norconsult och blir ledare på Team Plan. Hon tillträder tjänsten i augusti, efter sin föräldraledighet. Viktoria är utbildad inom fysisk planering och har tidigare jobbat som översiktsplanerare på både Linköpings och Kungsbacka kommun. I sin nya roll vill hon utveckla teamet, delvis genom att jobba med fler strategiska planprojekt. − Mitt mål är att Team Plan ska vara en självklar medaktör vid planering och utveckling av samhällsbyggande, både i Göteborgs Stad och i resten av landet.

FAKTA JOHAN HALLMÉN Ålder 35 år. Familj Fru, dotter och bonusdöttrar. Fritid Aikido och snowboarding.

FAKTA VIKTORIA FAGERLUND Ålder 36 år. Familj Maken Jonas Gustavson och sonen Jakob, 1 år. Fritid Musik, träning och resor.

NORCONSULT I DAG # 1 2 2013 2012


5

Engagemang för vandrande fisk I början av maj deltog Norconsult vid Fiskmarknad 2013, ett tre dagar långt evenemang i Karlstad. Fiskmarknad 2013 riktade sig till alla som är intresserade av vandrande fisk och åtgärder som syftar till att stärka dessa bestånd.

Hur arbetar du med hållbarhetsaspekten i dina uppdrag? Sigrid Häggbom

PETER KNUTSON

GÖTEBORG Miljöutredare på affärsområdet Mark och vatten.

ÖPPET HUS I GÖTEBORG:

Branschfrågor och Petra Mede TORSDAG DEN 22 AUGUSTI

är det dags för Öppet hus på Norconsult i Göteborg. Kvällen inleds på Lindholmen Science Park, alldeles intill, där Norconsults vd Ljot Strömseng hälsar välkommen och berättar om vår föränderliga värld. Sedan är det dags för kvällens gäst, Petra Mede, som håller föredraget ”Drömmen som gick i kras samtidigt som

ryggen”. Med avstamp i sin egen karriär berättar Mede om att hon var helt inställd på en karriär som professionell dansare, men hur en allvarlig ryggskada satte stopp för hennes drömmar. Efter föredraget fortsätter kvällen på Norconsults kontor med god mat och möjlighet att knyta affärskontakter under trevliga former. Håll utkik efter inbjudan, som mejlas ut inom kort. n

Nya lokaler i Östersund invigdes Norconsults nya lokaler i Östersund. Det hölls öppet hus och i vimlet syntes kunder från bland annat Jämtkraft, Statkraft, BTEA, Fortum och Jämtvind. På plats fanns även ledningsgruppen för affärsområde Energi och våra fem konsulter i Östersund, som kunde berätta om en lyckad start för Norconsult – inte minst tack vare vindkraftprojektet i Glötesvålen i Härjedalen. n DEN 18 APRIL

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

− Det är viktigt att ta sig tid i början av projektet så man tänker objektivt. Annars är det lätt att fastna i fel spår. Även kommunikationen är viktig, så man måste ställa rätt frågor för att undvika missförstånd. Dessutom har jag allt mer börjat väga in sociala aspekter i mina projekt.

Thommy Karlsson UPPSALA Professor på affärsområdet Energi.

− Jag funderar redan från start på hur man ska få ut maximalt av en produkt eller en anläggning samtidigt som påverkan på miljön blir så liten som möjligt. Tjusningen med vattenkraft är att hållbarhetsaspekten är med oss hela tiden. Arbetet med färskvatten gör det extra viktigt att visa att teknologin inte har negativ påverkan.

Elin Dagerhamn STOCKHOLM Landskapsarkitekt på affärsområdet Mark och Vatten.

− Det är viktigt att välja hållbara och miljövänliga material. Naturmaterial är dyrare, men har bättre kvalitet. Därmed används mindre pengar än om man hade använt ett material som behöver bytas ut oftare. Jag försöker skapa smarta och effektiva gestaltningskoncept och utformningar, där det som verkligen inte behövs elimineras.


6

SMARTA LÖSNINGAR HELA VÄGEN

NORCONSULT I DAG # 1 2013


TEXT ULF ROOSVALD FOTO & ILLUSTRATION NORCONSULT

Att planera verksamheten på ett av Nordens största byggföretag är att försöka spana in i framtiden. Mark ska köpas och projekteras, bostäder säljas till personer som bara kan se sitt blivande hem på en ritning – och till sist ska marken bebyggas. – Det svåraste är att gissa hur mycket man kan ta betalt för en lägenhet, säger Joakim Gralén, projektledare på JM i Göteborg.

J

oakim Gralén har precis kommit tillbaka till kontoret intill Nya Ullevi efter en utflykt till Eriksberg. Där, på Göta Älvs norra strand, växer Göteborgs nya stadsdel fram. Under det senaste decenniet har de gamla kajerna ändrat skepnad. Förr var det platsen för några av landets stoltaste skeppsvarv och tunga industribyggnader. I dag tjänar dockorna som pittoreska vattenspeglar mellan soliga bryggor, kaféer, små kontorslokaler och parker i det som blivit ett av stadens mest attraktiva och trendiga bostadskvarter. Det är utsikt över centrum och hamnen, täta båtförbindelser och kilometerlånga promenadstråk längs vattnet. Här planerar JM för två eleganta niovåningshus under namnet Skeppsbyggaren.

så mycket som möjligt i takhöjd på garagen. Det är svårt att gräva sig ner på just den platsen, så om vi tjänar en halvmeter finns stora besparingar att göra. I ett sådant här läge testas de externa konsulternas kreativitet. Annars, medger Joakim Gralén, är konsulternas arbete under processen ganska styrt. – Inom JM har vi ett väldigt starkt fokus på projektet och den interna processen. Det är så vi blir effektiva. Ett annat byggföretag kanske löser samma problem genom att modulbygga en fastighet, det är också ett sätt att effektivisera. På JM har vi i stället mycket mallar och centrala inköpsavtal. Våra fönsterinfästningar ser ut på ett visst sätt, vi sätter upp en dörr på ett visst sätt, våra väggar har en viss tjocklek. Det är ingen idé att rita något annat. På så vis styr vi våra konsulter ganska hårt och det är inte alltid

»Inom JM har vi ett väldigt starkt fokus på projektet och den interna processen. Det är så vi blir effektiva.« Joakim Gralén, JM gett sig själv och teknikerna en rejäl utmaning att hantera. För lägenhetsinnehavarnas skull vill han ha två parkeringsdäck under huset. – Men huset ligger precis intill vattnet, och marken är bara lera. Det är en ganska krånglig process. Problemställningen är typisk i JM:s värld. För att kunna ta ut ett bra pris för de planerade lägenheterna krävs något speciellt: en extra balkong, ett extra välutrustat kök – eller kanske garageplats i fastigheten. Men det där lilla extra får inte kosta hur mycket som helst, det måste gå att räkna hem. – Nu har teknikerna på Norconsult räknat på hur man i stället kan höja huset en aning, samtidigt som vi går ner

JOAKIM GRALÉN HAR

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

konfliktfritt. Ibland kanske det är roligare att vara arkitekt för en annan typ av uppdragsgivare. Eller rättare sagt, våra konsulter får vara kreativa inom vissa ramar. De samarbeten som fungerar bäst är de där konsulterna har förstått vår affärsidé. Då kan vi bygga en väldigt lång relation. i Stockholm som John Mattson Byggnads AB. Under expansionen efter kriget var John Mattson med och byggde nya förorter som Farsta och Nacka, och lanserade de nya boendeformerna radhus och kedjehus. På sextiotalet uppförde John Mattson två av Hötorgsskraporna i Stockholm och Kolmårdens djurpark utanför Norrköping.

JM GRUNDADES 1945

// jm

7


8

jm //

Detta är JM Arbetar framför allt med nyproduktion av bostäder. Har verksamhet i Sverige, Norge, I dag är JM ett av de ledande bygg- och bostadsföretagen i Danmark, Finland och Belgien med fokus på storSverige. Om konkurrenterna Skanska, NCC och Peab är restadsregionerna och universitetsorter. JM har omlativt renodlade byggföretag, och HSB och Riksbyggen har kring 2 200 medarbetare och omsätter cirka 13 milmer fokus på boende och förvaltning, kan JM sägas vara jarder kronor. Vid det senaste årsskiftet hade JM ett mellanting. 26 600 disponibla byggrätter, de flesta i Stockholm. JM köper byggrätter samt planerar och säljer bostäder. 2013 toppade JM bostadsutvecklingsbranschens Samtidigt kan företaget hjälpa en ny bostadsrättsförening nöjd kund-index för fjärde året i rad. JM har ett långt att hålla ihop genom att ta hand om inledande förvaltframskridet miljö- och hållbarhetsarbete och strävar ning och administration. Under byggtiden bjuds köparna bland annat efter energisnåla hus och vattensnåla in flera gånger för att få en chans att titta till sin framväxinstallationer. JM har till exempel infört energiklassande lägenhet. ning av bostäder, liknande det system som finns – Det vi gör är att vi köper mark. Sedan funderar vi på för vitvaror. Sedan 2008 är alla JM:s bostäder vilka kunder vi kan hitta? Hur kan vi tjäna pengar på den lågenergihus. här marken? Det är bra att ha några prestigeprojekt på gång inom koncernen men grunden är att producera bra bostäder som människor vill köpa – och producera i stora mängder. Vår utmaning är att hitta en produkt som en kund vill betala för. Först när vi vet vad vi ska bygga kontaktar vi alltså projektledare och dessutom ansvarig för projektledarkitekter och konsulter. ningsprocessen inom koncernen. I hans roll ingår ett totalt Det svåraste är att gissa hur mycket man kan ta betalt för ansvar för projektets ekonomi. en lägenhet. – Det kan vara stressande. Vi hade ett projekt 2009 där – Kan vi ta 3,5 eller 3,7 miljoner? Det blir ju lägenheterna blev för stora och ingen ville köpa. Till slut fick en jätteskillnad i slutändan på ett stort pro- vi göra om dem till mindre lägenheter. Det är förresten en Juvelkvarnen, jekt. Vi säljer dessutom lägenheterna två år trend nu, att bygga ganska mycket små lägenheter. För fem Göteborg innan de blir färdiga. Då kan priset kännas år sedan byggdes det bara stort. dyrt vid köpet, men visa sig vara billigt två år Vad är det som avgör om en person väljer att köpa en lägensenare. Det gäller att pricka rätt. het? NÄR ETT NYTT område, till exempel Eriksberg – Det handlar mycket om framtidstro. Om börsen går upp i Göteborg, växer fram sker det också i visst är det lättare att sälja. Jag haft spekulanter som har backat samarbete och samspel med konkurrenterna ur köp för att de hört Greklands finansminister säga något på de andra byggjättarna. Skulle till exempel på tv-nyheterna kvällen innan. Människor är känslostyrda. NCC eller Riksbyggen misslyckas med prissättningen av sina lägenheter längs samma Hur märker man att en lägenhet är producerad av JM? Skiljer JM & Norconsult kajer är det inte läge att vara skadeglad. De den ut sig? Norconsult och JM nya kvarteren är beroende av att människor – Man bör titta på planritningen. Jag tycker att många slarhar samarbetat under flera år, främst på flyttar in och att området blomstrar. Om det var med det. Vi strävar verkligen efter att göra praktiska Västra Eriksberg och vid tänkta exklusiva området består av hus där lägenheter och jobbar väldigt hårt med planlösningen. Det den gamla Juvelkvarnen fönstren gapar tomma faller både priser och är vårt största fokus. i Göteborg. Norconsult har främst bistått med attraktion snabbt. arkitekter, konstruktörer Joakim Gralén kom till JM som trainee Det låter ju som drömmen för en extern arkitekt. och geotekniker. – Ja, men i andra fall har jag en känsla av att en arkitekt 1999 efter att ha gått väg- och vattenprogrammet på Chalmers tekniska högskola. presenterar en idé, och sedan får lägenheten rätta sig efter Han jobbade i Stockholm och Uppsala innan arkitektens idé. Det fungerar inte hos JM. Vi styr och ställer han återvände till västkusten. I dag är han det mesta. n

NORCONSULT I DAG # 1 2013


// så funkar det

TEXT CHRISTIAN TARRAS ERICSSON ILLUSTRATION NORCONSULT

Översikt av Göteborgsområdet från 2D-simulering av maximalt vattenstånd i Göta älv och Mölndalsån. Bilden är ett arbetsmaterial som är framtaget i samband med översvämningskartering.

9

Flödet i älven motsvarar de högsta värden som mätts upp, vilket inträffade under vintern 2000/2001 när Vänerns nivå var hög.

2D-tekniken visar att Slakthusområdet skulle bilda en tillfällig ö, helt omfluten av vatten.

Havsnivån är 1,7 meter över det normala, något som kan inträffa med någon timmes varaktighet vid västlig storm.

Vattnet från Mölndalsån bryter igenom vid Skansen Lejonet och söker en ny väg över Gullbergsvass till älvfåran. Detta hade varit svårt att se vid 1D-simulering.

Området runt Brämaregården och Backaplan kan komma att bilda en temporär sjö, vilket avslöjas av 2D-tekniken.

Simulerade flöden

F

ör att bedöma hur översvämningar kan drabba samhället vid höga flöden använder Norconsult en teknik som heter numerisk hydraulisk modellering. I de allra flesta fall används endimensionell (1D-) modellering, som är en väl beprövad metod. I korthet tar man då tvärsnitt av vattenfåran och räknar på hur mycket vattennivåerna skulle höja sig vid ökade flöden, och hur långt åt sidan från fåran vattnet skulle breda ut sig. I särskilda miljöer, som kraftigt meandrande (slingrande) vattendrag eller vid extrema situationer som dammbrott

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

– när höga flöden kan leda till att vattnet tar helt nya vägar – räcker dock inte 1D-tekniken till. För att beskriva den här typen av scenarier har det de senaste åren utvecklats och förfinats så kallad 2D-teknik. Inför simuleringen matas det in en stor mängd data; terrängens geometri, kalibreringsnivåer, flöden och ett antal hydrauliska parametrar som råhet, vilket är ett värde på vilket motstånd vattnet möter när det strömmar över underlaget. Efter en körning får Norconsult ut detaljerade beskrivningar av hur vattnet rör sig genom terrängen, vilket 1D-tekniken

MSB har kartlagt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har beställt modelleringar för de 18 mest översvämningskänsliga tätorterna i Sverige. Norconsults team Hydrologi, hydraulik och GIS, under ledning av Magnus Jewert, har fått i uppdrag att genomföra modellering för fem av orterna: Göteborg, Karlstad, Falun, Malung och Vansbro.

inte mäktar med att beskriva. Man kan också få ut animerade sekvenser som gör det lättare att visualisera skeenden. Eftersom 2D-tekniken ger en svårslagen upplösning och betydligt mer exakt simulering av händelseförlopp, varför används den då inte jämt vid hydraulisk modellering? Svaret är enkelt: för att det inte alltid behövs. 2D-tekniken ställer höga krav på indata samt kräver enormt mycket datorkraft – och som vid all modellering gäller principen ”bra nog”. Men vid komplicerade förhållanden och i speciella miljöer använder Norconsult alltså 2D för att nå bra resultat. n


10

STRUKTUR UTANFÖR LÅDAN

NORCONSULT I DAG # 1 2013


TEXT GUSTAF HÖÖK FOTO JOHANNES BERNER & SHUTTERSTOCK

// helhetssyn 11

Framgångsrikt arbete med innovation leder till såväl besparingar som bättre resultat i projekt. Men hur når man dit? Norconsults innovationschef Sebastiano Lombardo berättar om en process som kräver ett öppet sinne och hårt, strukturerat arbete.

N

är Sebastiano Lombardo i mitten av nittiotalet uppgift är att få fram det alternativ som på bästa sätt löser läste till vägingenjör på universitetet i Trond- själva problemet. Det är ju inte säkert att en väg måste dras heim fick studenterna besök av ett par personer på ett visst sätt eller att lösningen är en bro. Inom stora infrån Vägdirektoratet, Norges motsvarighet till frastrukturprojekt kan det hända att politikerna bestämt sig Trafikverket. Budskapet i deras föreläsning var att ingenjörer för en viss typ av lösning, till exempel en bro, utan att alla får sina bästa idéer när de beger sig ut i verkligheten – men alternativa lösningar på själva problemet har kommit fram. Sebastiano Lombardo fortsätter: att det då ofta är för sent. Då är budgetar satta och projekt – Om det visar sig att planerna borde ändras kan vi stödja redan på banan. Studenterna lämnades med frågan ”hur kan man se till att de bästa idéerna tas fram på ett så tidigt sta- projektledaren hos kunden, så att den personen får bra argument att ta med till politikerna. Här måste man såklart gå dium som möjligt?”. varsamt fram, så vårt sätt att jobba bygger på förståelse för Sebastiano Lombardo tog den som en utmaning. – Frågan fängslade mig, säger han. Jag började studera såväl teknologi som politiska processer. Den kreativa processen består av fyra faser innan det lateralt tänkande och kreativa tekniker, först av personligt slutgiltiga beslutet fattas: idégenerering, idéinsamling, idéintresse och sedan som en del i jobbet. Efter examen började Sebastiano Lombardo jobba med behandling och idévärdering. Arbetsformen bygger på interföretagsutveckling på Statoil och applicerade sina tankar om aktion mellan teknikexperter, kunder och användare och lateralt tänkande. Numera forskar han i ämnet och återfinns säkrar att projektdeltagarna ser saker ur olika synvinklar. sedan fyra år på Norconsult. Han kom i kontakt med före- Samtidigt är det viktigt att inte bara själva idégenereringen, taget via ett forskningsprojekt om kreativitet och det myn- när de inblandade ska vara kreativa och ”tänka utanför lådan”, nade ut i ett samarbete kring ett vägprojekt. Samarbetet är satt i system. Hela processen är strukturerad, kvalitetsgav mersmak för båda parter och ledde till att Norconsult säkrad och dokumenterad – vilket möjliggörs av att Norconinrättade en innovationsavdelning under ledning av Sebas- sults medarbetare är experter inte bara på innovation utan också på ingenjörskonst och arkitektur. tiano Lombardo. – Vi kan sätta in det kreativa i rätt kontext. Samtidigt som – Vår verksamhet löper genom alla affärsområden och har i huvudsak två uppgifter: att utveckla specialistkompetens det är viktigt att provocera fram nya sätt att se på saker krävs inom kreativitet och innovation samt att jobba i projekten rätt kunskap för att kunna reagera konstruktivt på provokatillsammans med Norconsults uppdragsgivare. Vi arbetar tionerna. Det kan vi. Norconsults sätt att jobba med innovamed kreativa processer i alla faser av ett projekt. De flesta tion är något helt annat än ”bara” brainstorming eller en kurs människor förstår kreativitet när det kommer till planering, i kreativitet. Det är inget trolleri, utan för att nå resultat krävs men vi arbetar med kreativa lösningar även i byggfasen. Det hårt och målmedvetet arbete. är det inte många som vet. Även under detaljprojekteringen finns gott om utrymme för kreativt tänkande. NÄR PROBLEMSTÄLLNINGAR blir belysta från olika håll på högsta möjliga nivå ökar förutsättningarna för bra beslut INNOVATIONSMETODIKEN är mycket strukturerad och byg- och goda resultat, såväl vad gäller kvalitet som ekonomi. Det ger alltså på att de kreativa processerna ges spelrum i tidiga finns redan flera lyckade exempel från Norge som visar att skeden – gärna i tvärfackliga sammanhang. Alla sidor av kunderna är nöjda och att projektbudgeten kunnat hållas ett problem ska undersökas, gängse praxis ska ifrågasättas nere. När riksväg 456 skulle projekteras sparades till exemoch man ska överväga så många alternativa sätt att utföra pel 100 miljoner norska kronor in i ett projekt som kostade uppgiften som möjligt. Processen inleds med att man dis- 850 miljoner. Dessutom innebar lösningen med en tunnel, kuterar uppgiftens fokus och definierar det slutgiltiga målet och inte vanlig väg, bättre boendemiljö för människorna i området. för projektet. Norconsult kan dessutom konstatera att innovationsför– Det handlar om att förstå hur kunden och andra intressenter resonerar när de tänker kring olika lösningar. Vår måga efterfrågas av kunderna och i allt fler upphandlingar.

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN


12

– Vi kan se att vår kompetens är en konkurrensfördel, säger Sebastiano Lombardo. Nyligen vann vi ett uppdrag som gällde projektering av en tunnelbanelinje i Oslo. Som främsta skäl angavs vår tydliga metodik. Norconsult i Norge utvärderar innovationspotentialen i alla uppdrag som överstiger två miljoner norska kronor. Nu försöker vi hitta ett pilotprojekt i Sverige, för att prova metodiken även här. Att lösningarna blir både bättre och billigare är starka argument, men Sebastiano Lombardo vill framhålla ytterligare två. – En stor fördel är att vårt strukturerade sätt att arbeta minskar konflikterna under projektets gång. Vi bidrar med något

de inte tänkt på själva och besparar dem även ”huvudvärk”. Utmaningen är att visa värdet av detta. Alla förstår insparade pengar, men det är inte lika lätt att visa någon att man slipper konflikter. Han avslutar: – Sedan innebär vårt sätt att jobba med innovation även samhällsnytta. Processen är utformad så att kunderna ska lära av den, att de bygger upp egen kunskap om ledningsfunktioner och om kreativitet. Poängen är att de ska kunna använda kunskapen i andra projekt. Vi vill vara med och skapa ett bättre klimat för innovationer. n

Jan Bröchner är professor i byggandets organisering på institutionen för Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers. Han var redaktör för Vinnova-rapporten ”Bygginnovationers förutsättningar och effekter”, som kom ut i fjol. Vilka särdrag finns för innovationer inom ”Varför tänker materialtillverkare som de gör?”. ”Varför brukar en byggentreprenör just samhällsbyggande? – Innovationer borde ju leda till högre reagera si eller så?”. Man måste kunna förproduktivitet, men pratar vi om högtek- utse att ens egen nyhet ligger rätt i tiden nologiska konsulter så har de märkligt nog och i branschen. Vad gäller just infraingen formell produktivitetstillväxt i den struktur är det särskilt viktigt att få med offentliga statistiken. Alltså lika illa som för sig den offentliga sektorns beställare. De byggverksamhet. Det är helt enkelt svårt att kan vara ganska tröga – och i Sverige mäta kvalitetsförbättringar och vad de är har de varit försiktigare än i Norge och värda. Innovationer i konsultledet betyder Danmark. I Danmark måste man genomofta att det blir högre kvalitet på tjänsterna. gående uppfylla vissa krav på det digitala Att kvalitetsförbättringar sedan är svåra att stödet i offentliga byggprojekt. mäta hos Statistiska Centralbyrån är givetHur ser du på upphandlingar och hur de påvis ett problem. verkar utrymmet för innovativa lösningar? – Det är rätt svårt för upphandlare att I ”Bygginnovationers förutsättningar och effekter” påpekas att projekt inom sam- värdera olika anbudsgivare efter kvalitet. hällsbyggnad som regel involverar många Både EU-direktivet och den svenska lagen om offentlig upphandling nämner kvalitet aktörer. – Ja, och det innebär att det är många som kriterium, men i praxis är timpriser som måste övertygas om nyttan med en viktigare. Eftersom upphandlarna tittar så innovation, särskilt som de flesta innova- mycket på pris blir det svårt att sälja in sin tionerna är knutna till IT. De bygger på att kompetens. Nu i mars lämnade upphandett system eller en modell börjar användas lingsutredningen sitt slutbetänkande och av alla. Det är lite som med telekom; var kom fram till att det finns mycket att fördu ensam om att ha en faxmaskin i starten bättra. Det krävs mer kompetens hos upphandlare i offentlig sektor. Jag skulle säga hade du inte stor glädje av den. – För att få med andra på båten krävs att en leverantör av varor eller tjänster säldjup förståelse för deras affärsmodeller. lan tjänar på att vara mycket klyftigare än

sina kunder. Därför är det klokt att aktivt arbeta för att höja kompetensen hos kunderna. Ett sätt är att föra en löpande dialog med viktiga kunder, så man känner av varandra även mellan projekten. Det bidrar till att bygga upp kompetens och brukar leda till fler och bättre uppdrag. Och det ökar väl chansen att komma in i tidiga skeden, där det finns störst utrymme för innovationer? – Så är det. Sådana bolag närmar sig managementkonsulternas sätt att fungera, och kan sälja strategier och kreativa idéer. Målet är naturligtvis att kunna ta betalt för värdet av det man skapar och inte bara för de timmar som lagts ner. Hur högt värderas innovationer, skulle du säga? – De flesta slutkunder ger nog tusan i det och vill bara ha mer funktion för pengarna. Problemet i stora infrastrukturprojekt är att det finns så litet utrymme för misstag. Det får inte gå fel. Därför kan innovationer passa bättre att testa i mindre projekt, så beställaren kan se att idéerna fungerar utan att riskera strul med tidplanerna i stora projekt. n

NORCONSULT I DAG # 1 2013


13

4

faser i den kreativa processen

För att inte fastna i mindre produktiva diskussioner och kunna koncentrera sig på det bredare kreativa arbetet inleds den kreativa processen med att definiera fokus – det slutliga målet. En viktig del är att gemensamt problematisera uttryckta behov och mål, så att man kan landa i enande värderingskriterier. Alla idéer och åtgärder i processen kommer hela tiden att jämföras mot uppgiftens fokus. Ett väl definierat mål ger en bättre kreativ produktion.

1. IDÉGENERERING Skapa nya idéer

Den kanske mest typiskt kreativa fasen i processen. Här gäller det att använda olika tekniker för att utmana etablerade mentala mönster och därmed tänka utanför invanda ramar och sätta fart på idégenereringen. Teknikerna används för att få ut maximal kreativ potential hos deltagarna. På så sätt skapas nyskapande idéer. Resultatet är en lång lista med idéer som försöker svara på frågor som ställdes när man formulerade fokus.

2. IDÉINSAMLING

Samla in resultat av den kreativa insatsen Nu går vi över från den kreativa till den mer analytiska fasen i processen. För att säkerställa att varje idé är förstådd och dess fulla potential är fullt uttryckt, så behandlas och formateras alla förslag så att alla val kan tas på saklig grund.

3. IDÉBEHANDLING Bearbeta och styrk varje idé

I idébehandlingsfasen analyseras potentialen i varje idé. Här gäller det att ge varje idé chansen att bli tagen på allvar. Målet är att omvandla idéembryon till specifika idéer och hitta det ändamål som varje idé kan användas till.

4. IDÉVÄRDERING

Värdera, prioritera och rangordna Syftet med idévärderingsfasen är att reducera antalet förslag och välja de bästa. Resultatet är en lista med de bästa förslagen som ett underlag för att få ett mätbart, kontrollerbart och dokumenterat underlag för en vidare beslutsprocess.

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN


14

LJUDDÄMPARNA I Sverige byggs det bostadshus där man aldrig skulle ha kommit på tanken att bygga för bara 15 år sedan; mycket nära vägar och järnvägar. För buller- och akustikexperterna på Norconsult innebär det nya utmaningar. – Man får vara kreativ för att hitta sätt att klara gränsvärdena. Det är viktigt att vi kommer med tidigt i planeringen, säger Anna-Lena Frennborn, som arbetar med trafikbuller.

I

många kommuner strävar politiker och tjänstemän efter förtätning. Städerna ska växa och alla människor vill bo i centrum. För att ekvationen ska gå ihop tas mark i bruk som tidigare ansetts omöjlig att bygga på, eftersom tomterna varit för utsatta för buller från trafik eller industrier. Gränsvärdena för buller vid bostadshus regleras av ett riksdagsbeslut och av Boverkets byggregler. För att kunna bygga tätare gör många kommuner avsteg från gränsnivåerna för buller – och de kan göra det för att personer som Anna-Lena Frennborn, Johanna Gervide, Andreas Hübinette och deras kollegor hittar innovativa lösningar. – Jag har jobbat med buller sedan 1987, säger Anna-Lena Frennborn. Eftersom man på senare år vill bygga i alltmer utsatta lägen har utmaningen att hitta bra lösningar så att

riktvärdena klaras och projektet kan genomföras blivit större och även roligare. PÅ NORCONSULT I SVERIGE arbetar i dag fem personer med bullerutredningar och tio med akustik. I Norge finns ytterligare nio ljudexperter. I korthet kan man säga att Johanna Gervide, Anna-Lena Frennborn och deras tre medarbetare arbetar med att kartlägga och dämpa buller som finns i bostäders utomhusmiljö och som når fram till husväggen. Från väggen och inåt, vare sig det gäller bostäder eller arbetsplatser, är det byggnadsakustikern Andreas Hübinette och hans nio medarbetare som ska se till att ljudnivån inomhus är behaglig. Det handlar om att minimera störningar från fläktar och annan utrustning samt minimera risken för

NORCONSULT I DAG # 1 2013


TEXT ULF ROOSVALD ILLUSTRATION MIIKA TUOMIVUO

// miljö 15

SHUTTERSTOCK

5 SÄTT ATT KOMMA TILL RÄTTA MED TRAFIKBULLER

Omledning av trafiken

Sänkt hastighet

Tyst asfalt/ tysta däck

Bullerskärmar och vallar

Tyst sida på hus

Enklaste sättet att bli av med störande buller är förstås att flytta källan, alltså de bullrande bilarna, eller åtminstone den tunga trafiken. Dock kan det vara en komplicerad lösning ur ett stads- och trafikplaneringsperspektiv.

Vid hastigheter mellan 40 och 100 kilometer i timmen bullrar däcken mer än motorn. En hastighetssänkning ger lägre ljudnivå men gör också ljudet mer lågfrekvent och svårare att dämpa/isolera bort. När man dimensionerar en bostadsfasad måste man ta hänsyn till bullrets lågfrekvens.

Modern teknik gör sakta trafiken mindre bullrig. Tyst asfalt har tyvärr visat sig dyr och ömtålig, men forskningen kring tysta däck går framåt. Nya rön visar att det faktiskt går att kombinera de tillsynes svårförenliga kraven på låg bränsleförbrukning och låg ljudalstring samtidigt.

Oftast lättare att genomföra än hastighetssänkning och omledning av trafik. En skärm nära vägen behöver inte vara så hög men däremot lång för att skärma ljudet. Vid avskärmning av enstaka hus kan det vara bättre med en kort skärm närmare huset. Träd och växtlighet har främst visuell effekt.

Att få till en tyst sida på ett hus i en redan bullerutsatt miljö har visat sig lyckat. Befintliga bostadsområden kan få avskärmande byggnader som fyller igen öppningar där buller tränger igenom. Boende upplever att de störs mindre och får bättre sömn.

störningar från angränsande lägenheter (till exempel samtal, musik, fotsteg och toalettbesök). NÄSTAN ALLT UTOMHUSBULLER kommer från antingen trafik eller industrier. Ett sätt att komma till rätta med trafikbuller är att ge sig på källan, till exempel genom hastighetssänkning eller omledning av tung trafik. För några år sedan sattes stora förhoppningar till så kallad tyst asfalt, men försök har visat att den inte alltid har någon påtaglig effekt efter några år. Dessutom slits den fortare och är betydligt dyrare än vanlig asfalt. Ett vanligt och effektivt sätt att begränsa störande ljud är bullerskärmar och vallar som dämpar buller både utomhus och inomhus. När man bygger nya bostäder kan smart arkitektur och väl genomtänkta planlösningar vara minst lika effektiva grepp. Det väsentliga är att de boende inte upplever bullret från närliggande vägar eller järnvägar som störande. Det viktigaste riktvärdet vid nybyggnation av bostäder är en ekvivalent ljuddnivå på 55 dBA och egentligen bör det inte byggas bostäder som utsätts för högre nivåer. Eftersom det trots allt byggs mer i bullriga miljöer gör man numera avsteg från riktvärdena men kompletterar med mer detaljerade utformningskrav, till exempel tysta och bullriga sidor av hus. – När det gäller nya bostäder i trafikbullerpåverkad miljö kan man bygga antingen så att riktvärdet 55 dBA klaras längs samtliga fasader eller så accepterar man en bullrig sida och ser till så att huset också får en ”tyst sida”. Då ska minst hälf-

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

Anna-Lena Frennborn, ingenjör och bullerexpert.

Johanna Gervide, ingenjör och bullerexpert.

Andreas Hübinette, ingenjör och akustiker.

ten av bostadsrummen samt uteplatsen vara vänd mot den tysta sidan, säger Anna-Lena Frennborn. Därför tittar bullerutredare på utformningen av hela bostadskvarter (lamellhus och hus med vinklar) så att man kan skapa tysta sidor och vrår, snarare än punkthus och öppna kvarter där ljudet tillåts studsa in mellan huskropparna. HUSBYGGEN I BULLRIGA miljöer kräver balansgång mellan olika intressen. Där finns kommunen och ett byggföretag som vill förtäta staden, helst utan att betala för dyrt för bullerdämpande åtgärder och material. Där finns arkitekter som vill rita något estetiskt tilltalande, kanske med stora fönster som släpper in mycket ljus – men också ljud. Och där finns länsstyrelser och Naturvårdsverket som måste förhålla sig till sina egna regelverk. Mitt i detta står bullerexperter som ska hitta en lösning som passar alla. De bästa resultaten uppnås när buller tas upp som en viktig fråga redan från början i en bygg- och planeringsprocess. Om bullerexperter och akustiker kommer in tidigt i arbetsprocessen kan de starta ett bra samarbete med de olika aktörerna, vilket är en stor fördel. Om ritningarna inte lever upp till kraven på ljudmiljö finns risken att man tvingas göra om arbetet. – Jag tycker att man märker en attitydförändring, säger Andreas Hübinette. I dag vet många arkitekter precis vad vi kan och är måna om att ta in akustiker tidigt i projektet.


En särskild utmaning är hur man ska ställa sig till buller som uppträder bara ibland. Just nu arbetar Andreas Hübinette till exempel med att begränsa oväsen från ett båtvarv. Oljudet är koncentrerat till maj månad och till väldigt begränsade tider. Under ett visst arbetsmoment stör varvet verkligen de kringboende, men under större delen av året är det inget problem alls. Hur mycket är okej att störa? Ska man ha överseende med buller under några majdagar mot att varvet faktiskt har verksamhet? Regelverken ger inget riktigt stöd och praxis kan variera från kommun till kommun. Andreas Hübinette och hans kollegor gör då en så detaljerad kartläggning som möjligt: de tar till exempel reda på exakt hur och när en truck kör på området och vilka moment som är störande – för att sedan luta sig mot erfarenhet och praxis för att komma med förslag på åtgärder. När är det här jobbet som roligast? – Det ger en bra känsla när man tror att de framtida boende kommer att tycka att de bor bra, trots att bullernivåerna på delar av tomten kan vara höga, säger Johanna Gervide. Att de inte kommer att märka alltför mycket av bullret runt eller i sin boendemiljö. Då har vi lyckats. Ni arbetar med de här frågorna varje dag. Blir man som privatperson extra medveten om buller i vardagsmiljön? – Jag är väldigt ljudkänslig och lägger märke till ljud i min omgivning var jag än befinner mig. Ofta funderar jag på hur skärmar och vallar är placerade längs vägar och vilka höjder de har. Eller hur bostadsområden nära stora vägar är utformade – ger de den dämpande effekt man avsett eller kunde man gjort det annorlunda? n

FLICKR

16

Bullret har byggts bort i Sannegårdshamnen INRE SANNEGÅRDEN sammanfogar Sannegårdshamnens östra och västra sida. Det tidigare verkstadsområdet i Göteborg byggs nu om till nytt bostadsområde med 350 bostäder samt butiks- och kontorslokaler. Eftersom området är kraftigt exponerat för buller från Lundbyleden och hamnbanan (järnväg) var uppgiften att klara riktvärdena för buller en utmaning. Norconsult gjorde en bullerutredning till detaljplanen, på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret/Älvstranden. Sedan utfördes bullerberäkningar på uppdrag av exploatörerna för att se till att byggnaderna placeras och utformas så att planbestämmelserna klaras. – Tack vare att vi var med i ett tidigt skede och kunde samarbeta med de olika aktörerna lyckades vi hitta bra lösningar, säger Andreas Hübinette.

Området har utformats med skärmande byggnader mot trafiklederna samt ”tysta” gårdar. De flesta bostadsrummen vetter mot den tysta sidan mot älven. För de mest utsatta byggnaderna blev lösningen en tjock betongfasad åt trafikleden, bullerdämpande skärmar på vissa balkonger och delvis inbyggda loftgångar. – Allt är en avvägning. Arkitekten ville inte ha så många skärmar, så vi höll det till ett minimum samtidigt som ljudkraven uppfylls. Mot älven är det stora och generösa fönster men mot trafiklederna bara små och icke öppningsbara fönstergluggar, säger Andreas Hübinette. Inre Sannegården är alltså utsatt för höga ljudnivåer både från väg- och tågtrafik – men har lösningar som ger mycket god ljudmiljö. n

Tre aspekter på resande

SHUTTERSTOCK

Norconsult arbetar aktivt för att minska sin miljöpåverkan i samband med resor. Det kan innebära att miljöanpassa resorna – eller till och med göra dem överflödiga.

Norconsult tar cykeln n Trafikkontoret i Göteborg har utlyst tävlingen Cykelvänligaste arbetsplatsen, för att uppmuntra arbetsgivare att underlätta för sina cykelburna medarbe-

tare. Norconsult har flera medarbetare som cyklar till jobbet – vissa av dem långa sträckor – och deltar självfallet i tävlingen. I garaget står numera en elcykel.

Fråga om ett resfritt möte n Man behöver inte alltid träffas för att ha ett givande möte. Vi på Norconsult ställer oss alltid frågan om ett möte kan hållas i form av en videokonferens, en te-

lefonkonferens eller ett webbmöte innan vi ger oss ut i trafiken. Ska du träffa oss på Norconsult – fråga gärna om ett resfritt möte.

Holland lär av Rescoachprojektet n För tre år sedan deltog Norconsult i Rescoachprojektet. Under den tiden har deltagarna minskat sitt bilåkande med cirka fyrtio procent. Nu har satsningen rönt

internationellt intresse. I slutet av maj besökte företrädare för holländska staden Roermond Göteborg och Norconsult för att lära sig mer om hållbart resande.

NORCONSULT I DAG # 1 2013


TEXT FREDRIK FERMÉN FOTO MATTIAS DELLMO

// kreativ form 17

Varmt och välkomnande

N

är köpcentret Frölunda torg i västra Göteborg skulle byggas om behövde Handelsbankens kontor disponeras om. Uppdraget gick till inredningsarkitekterna Catharina Charlez och Christina Brunius, som i dag arbetar på Norconsult. De har arbetat med att inreda för Handelsbanken i snart tio år, men uppdraget på Handelsbankens kontor på Frölunda torg var speciellt. Entrén skulle vara kvar i markplan och valvet i källarplan. Däremot skulle hela övriga kontorsverksamheten flyttas upp en våning. Stort fokus lades därför på utformningen av trappan och entrén.

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

En av utmaningarna var att underlätta för en samlad verksamhet i en långsträckt lokal i två motsatta väderstreck. En massiv mittkropp bidrog till en tydlig delning av lokalen. Kroppen luckrades sedan upp med passager och glasade mötesrum för att skapa bättre kontakt mellan sidorna. – När vi arbetar med banker måste vi alltid ha fokus på säkerhet, eftersom man aldrig får bortse från rånrisken, säger Christina Brunius. – Samtidigt är det viktigt med en öppenhet som välkomnar kunden. Denna öppenhet kunde dock inneburit ljudproblem i form av överhörning.

Lyssnar på kunden För att hålla kreativ höjd och samtidigt få nöjda kunder tar inredningsarkitekterna Catharina Charlez och Christina Brunius in kundens synpunkter i projekten. I det här fallet togs färgskalan fram tillsammans med personalen på Handelsbanken.

Det lades stor vikt vid akustiken, både av sekretess- och arbetsmiljöskäl. Inredningsarkitekterna valde att använda ljudabsorbenter i form av bordsskärmar, genombrutna rumsavdelare och konstverk som ”tar” ljud i olika frekvensområden. Största delen av golven täcktes med ljuddämpande heltäckningsmatta för att minska ljudproblemen. – När det gäller val av kulör har Handelsbanken blått som profilfärg. I det här fallet valdes en blågrå matta samt en blåton på den genombrutna mittkroppen. I samråd med personalen valdes orange accentfärg för att skapa en varmare känsla på kontoret. n


18 projekt //

TEXT JULIA INGEMARSSON & GUSTAF HÖÖK

Våra marknadsområden Norconsult erbjuder kommuner, statliga verk och privat näringsliv konsulttjänster inom arkitektur, bygg, samhällsplanering, infrastruktur och transport, vatten och miljö, energi, industri och data. Vi är med våra kunder hela vägen – från vision till verklighet. Norconsult genomför alla uppdrag med en tydlig miljöprofil.

Arkitektur & Bygg Infrastruktur Olja & Gas Risk och Säkerhet Industri

Samhällsplanering Vatten och avlopp Miljö Energi

Norconsult projekterar inför Västlänken Förarbetet till Västlänken är i full gång. Norconsult har tillsammans med Cowi fått i uppdrag att projektera omläggningar av alla befintliga ledningar. tar fram en 3D-modell över alla ledningar som finns i området där tunneln ska gå. Efter det följer sedan skissfasen, då vi skissar på omläggningar och bestämmer vilka ledningar som ska läggas om som förberedande arbete och vilka som ska läggas om i samband med själva tunnelentrepenaden. Alla omläggningar ska redovisas som skisser. Sist sker detaljprojektering. – Där tar vi fram förfrågningsunderlag för de omläggningar som ska ske innan tunnelentreprenaden drar igång. n

SHUTTERSTOCK

ästlänken – den åtta kilometer långa tunneln för pendel-, regional- och fjärrtåg under centrala Göteborg – ska förbättra kommunikationerna såväl i staden som i regionen. Tunneln ska börja byggas 2018, men projekteringen har redan inletts och Norconsult ansvarar, tillsammans med Cowi, för omläggningen av alla befintliga ledningar. − Projektet är indelat i tre faser, säger VA-projektören Sofia Blad. – Först har vi inventeringsfasen, då vi

Norconsult förverkligar vision i Knivsta NORCONSULT HAR FÅTT i uppdrag att utveckla Knivsta kommuns vision om ett centrum för idrott och kultur. Tanken är att skapa förutsättningar för en aktiv samverkan mellan idrott, fritid och kultur. Det finns redan en sport-och badanläggning i Knivsta centrum – och i anslutning till den ska det nu byggas ytterligare en anläggning med ishall, handbollshall, sporthall, gym och bad. Det blir även kafé och scen samt lokaler för kultur- och fritidsverksamhet i aktiv samverkan med en nyanlagd idrottsoch kulturpark.

Norconsults uppdrag omfattar hela processen; behovsanalys, projektering av inne- och utemiljö, geoteknisk undersökning, trafikutredning och riskanalys samt detaljplanarbete. – Nu är projektet inne i ett utvärderingsskede, säger uppdragsledaren Christer Håkansson. Vi har lämnat ett antal förslag till Knivsta kommun och nu ska politikerna ta ställning. n

Idrotts- och kulturcentret kommer att ligga nära Knivsta centrum och tågstationen.

NORCONSULT I DAG # 1 2013


19

Trädkronor minskar negativ uppvärmning I sitt examensarbete har Annika Larsson undersökt hur mycket solljus olika typer av trädkronor ”tar upp” – och därmed hindrar negativ uppvärmning av mark i stadsmiljöer. Sedan i våras arbetar hon på Team Landskap på Norconsult.

Socialt hållbar miljö Sedan ett och ett stadsplanering och hur halvt år drivs EUgeografin påverkar de soprojektet Socialt hållbar ciala sambanden är ny i den miljö i Lundby. Det överhär typen av projekt – och gripande målet är att skapa Norconsult ska fortsätta att tillväxt och öka efterfrågan Karin Telldén satsa på kompetens vad gälav arbetskraft i Lundby. ler sociala frågor. – Satsningarna handlar om sådant Inom Socialt hållbar miljö i Lundby som ska göra Lundby mer attraktivt kommer det bland annat att ske rent fysiskt och om att arbetslösa upprustningar av torg och gångstråk personer får sysselsättning i prooch finnas praktikplatser inom fastigjektet, säger Karin Telldén, planehetsskötsel. Fastighetsägarna ringsarkitekt på Norconsult. i Lundby är viktiga parter i projektet. Norconsult bidrar med ny kom– Vi arbetar med att utveckla petens om hur det sociala relateras relationen med dem, avslutar Karin till det rumsliga. Kunskaperna om Telldén. n

Statusbedömning av kraftstation Under året gör Norconsult en statusbedömning av kraftstationen Kariba South, som varit i drift sedan 1960. Uppdraget utförs för Zimbabwe Power Companys räkning med syfte att värdera tillståndet hos de installerade aggregaten, byggnadsdelarna och hjälpsystemen. Kariba Dam är byggd på Zambezifloden mellan Zimbabwe och Zambia och har två kraftstationer; Kariba South samt Kariba North, som byggdes tjugo år senare. De levererar i dag 1 266 megawatt till Zimbabwe och Zambia och genererar 6 400 gigawattimmar per år. n

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

3D ger bättre idrottsplatser Att planera och utforma idrottsplatser blir allt vanligare för Norconsult. Landskapsingenjören Jimmy Hagman får många uppdrag och ligger i framkant vad gäller teknik och material.

N

är en kommun ska bygga eller bygga om en idrottsplats är det viktigt att skapa bestående värden där människor trivs. Även de föreningar som använder anläggningarna är måna om resultatet – och brukar vara inblandade i processen. När Norconsult arbetar med idrottsplatser är det därför viktigt att landskapsingenjörerna har stenkoll på både helheten och detaljerna. – Nu för tiden projekterar jag alltid i 3D, säger Jimmy Hagman. Det hjälper mig att få en ”säkrare” och bättre produkt och så blir det lättare att hålla koll på både tidplan och budget. – Just nu håller vi till exempel på med planering av näridrottsplatser i Älvängen och Nödinge. De innehåller varsin fullstor konstgräsplan samt multisportarena för bland annat basket, bandy och handboll. Det ingår även sådant som lekplatser, skateboardanläggning, grillplats och utegym. Den vanligaste typen av uppdrag när det gäller idrottsplatser är fotbollsplaner där underlaget ska ändras från grus till konstgräs. För att rent allmänt ha bra koll på material har Jimmy Hagman och hans kollegor regelbunden kontakt med olika producenter. – Det kan gälla till exempel belysning, konstgräs och lekutrustning. På så sätt håller vi oss uppdaterade och kan avgöra om en nyhet verkar bra eller inte. n När man anlägger en konstgräsplan för elvamannafotboll går det åt 8 000 kvadratmeter konstgräs och 400 meter stängsel.

SHUTTERSTOCK

SHUTTERSTOCK

Socialt projekt i Halmstad Norconsult medverkar i ett så kallat SMS-projekt i Halmstad. Förkortningen står för Sociala aspekter och medborgardialog i stadsplanering och målet är att det skapas socialt hållbara städer där invånarna kan leva ett gott och hälsofrämjande liv.


20

Vackra vattenvägar för en Luleå drömmer om 10 000 nya invånare. Men om staden ska växa räcker inte avloppssystemet till. Nu förbereder Norconsult läggandet av tre kilometer rör i centrala Luleå – och planerar för en vackrare stad.

D

et är vackert redan nu. Aprilsolen kämpar för att få isen på Skurholmsfjärden att brista, bryggorna väntar otåligt på sällskap av småbåtar och en lätt vind längtar efter gröna blad att få susa i. Tillsammans med Leif Palage, uppdragsledare på Norconsult, står fotografen Tomas Bergman och jag och

tittar ut över staden. Eller mot vattenbrynet, rättare sagt. Det är här det nya VA-systemet ska dras. Det ska korsa vattnet ett par hundra meter till vänster om oss, gå längs strandkanten där vi står och följa hela fjärden, sedan under den smala Lulsundskanalen och fortsätta upp mot Bergviken och det expanderande bostadsområdet Kronandalen. Norconsult ansvarar för projektering av VA-systemet och en ny cirkulationsplats med tillhörande nya gång- och cykelbanor. Det är en av de mer komplicerade etapperna i det stora VA-projekt som ska pågå i flera år – allt för att förstärka VA-kapaciteten för Luleå, som har en vision om att växa med 10 000 invånare. I projektet ingår även en landskapsarkitektonisk del för en vackrare stad. Kommunens ingenjörer har i ett tidigt skede utrett området där rören ska ligga. Norconsults geotekniker gör nu en

NORCONSULT I DAG # 1 2013


TEXT ULF ROOSVALD FOTO TOMAS BERGMAN

21

Leif Palage vid Lulsundskanalen, en 800 meter lång kanal som förbinder Björkskatafjärden med Skurholmsfjärden. Här ska det nya VA-systemet grävas ner och korsa kanalen.

växande stad djupare analys av vad som kommer att krävas för att följa planen. Den största ledningen, spillvattenledningen, har en diameter på 1 600 millimeter i diameter. – En hel del i detta projekt är problematiskt, säger Leif Palage. Alltså, att lägga ner ett rör i jorden är i sig helt oproblematiskt. Men det finns alltid saker som blir komplicerade med så här stora ledningar. Vi har en lång lista på punkter som vi måste ta oss an. Punkterna kan röra allt från besvärliga vattenpassager, vilken stabilitet schaktslänterna vid stranden har, hur cirkulationsplatsen och nya broar ska placeras, hur dagvattenutlopp ska anläggas eller hur landutfyllnad ska gå till. Bland annat precis där vi står ska stranden fyllas ut, så det blir lite mer land i småbåtshamnen. Det är ett stort arbete. Några betydande ekologiska värden – sällsynta fåglar eller fiskar,

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

Leif Palage Uppdragsledare.

till exempel – finns inte i vattnen där VA-ledningen ska dras, men nyligen stötte vi på den rödlistade algen kransalj och svampen tallficka. Självklart kommer miljön att påverkas under byggtiden och det kommer att bli störningar för dem som bor i närheten. Småhusen bakom ryggen på oss gränsar till det som snart är en byggarbetsplats. Under arbetets gång kommer alla de Luleåbor som gillar att promenera längs Hälsans stig, som nu går längs stranden, att få leta andra vandringsleder. – Med teknikens hjälp ska vi hitta lösningar så att jobbet kan utföras så skonsamt som möjligt, både för miljön och för de närboende. Parallellt med de geotekniska undersökningarna arbetar vi med landskapsarkitekter. Förhoppningen är att strandpromenaden blivit ännu mer attraktiv när vi är klara, säger Leif Palage.


22

Projekt Östra VA-länken Uppdraget Att hitta tekniska och geotekniska lösningar för att projektera och bygga tre kilometer ny VA-ledning genom centrala Luleå. Projektet inkluderar också pumpstation samt planering och projektering av cirkulationsplats och ny dragning av gång- och cykelbana. Tidplan Projekteringen ska vara klar i augusti för att finnas med i ansökan till markoch miljödomstolen.

Det kommer att byggas nya gång- och cykelvägar och nya träd ska skapa trivsel och bullerskydd. Det finns även planer för en ny lekplats längs stråket. Men det är en lång resa. Arbetena med att lägga så kallade dykarledningar längs botten av den inre delen av Skurholmsfjärden, liksom utfyllnadsarbetena och tillskapandet av ny landmassa, kräver tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken. För projektet måste sedan en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, upprättas. Den ska prövas av länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen. Det mest intressanta är kanske att Luleå har mycket sulfidlera. Det är en lera som innehåller mycket vatten och är miljöfarlig om den reagerar med syre, så den måste behandlas enligt väldigt speciella regler. – Där leran ligger i dag utgör den inget bekymmer. Men när vi börjar med schaktningsarbeten i dessa jordlager måste vi ha en plan för hur vi tar hand om leran. I den planen ingår att skapa utfyllnadsområden där leran kan läggas. Det området måste därefter tätas med morän, sand och grus för att sulfidleran inte ska komma i kontakt med syre. Vi hoppar in i Leif Palages bil för att åka till Lulsundskanalen, där VA-ledningen också ska passera. Hans telefon ringer ofta. Ibland är det är kollegorna på Norconsult – biträdande uppdragsledaren Åsa Malmäng Pohl eller geoteknikern Bernhard Gervide Eckel – och ibland hans kontakt på kommunen. Nu handlar det om var en ny gångbro över kanalen kan placeras. Ytterligare en bro skulle ge Luleåborna möjlighet att på ett enklare sätt nå en behaglig oas i staden, men förstås inte till vilket pris som helst.

Vi kommer fram och vandrar ner i en slänt med tallar och björkar. De första vårfåglarna överröstar bruset från trafikleden i bakgrunden. Den smala Lulsundskanalen bjuder på öppet porlande vatten. Tomas, fotografen, hajar till. Han är uppvuxen i Luleå. – Men den här platsen, den hade jag glömt bort att den fanns. Jag kan inte ha varit här sedan jag var liten pojke, säger han och ser sig uppskattande omkring. – Nej, du ser, säger Leif. Det behövs en ny bro och en omdragning av cykelvägen, då skulle folk hitta hit. Här kan man ha picknick eller gå promenader. Det är väldigt vackert. Han pekar och visar precis hur Norconsult har tänkt sig att dra ledningen. – Vi vill gå så rakt som möjligt, men samtidigt vara rädda om den fina miljön som redan finns och ta ner så få träd som möjligt. Du ser, tallarna i dungen här där vi står är fulla av tallticka och annat som vi måste vårda. Han pekar mot två träd en bit bort: – Där kan vi dra ledningen, för då behöver vi bara kapa ett fåtal träd. Arbetet med att passera kanalen genomför vi nog under vintern, när vattenflödet är som lägst. Annars riskerar vi att få in vatten i diket vi gräver. Projektet befinner sig just nu i ett intressant läge. Det är nu miljöaspekterna, tillståndsbiten och den tekniken ska mötas. – Sträckningen är ritad och vi vet vilken volym användbara och inte användbara jordmassor vi har. Nu måste vi hitta den bästa tekniska lösningen på VA-systemet och hur vi skapar nya landmassor – och beskriva arbetet så bra att vi får tillstånd i mark- och miljödomstolen. Det är nu kompetenserna går samman, och det är då jobbet är som intressantast. n

NORCONSULT I DAG # 1 2013


SHUTTERSTOCK

// visste du att? 23 Ingenjörsgeolog jobbar i Peru Sedan mitten av maj och fram till semestern är Norconsults ingenjörsgeolog Carl-Fredrik Larsson på plats i Peru. Han arbetar i ett vattenkraftprojekt, som bland annat omfattar ett antal vattentunnlar, längs Huaurafloden.

Tillsammans i Norconsultkoncernen är vi 2 500 medarbetare med kontor och uppdrag världen över. Norconsult AB har huvudkontor i Göteborg och vi har distriktskontor över hela Sverige. ALLTID NÄRA

Vi finns på 18 orter i Sverige GÖTEBORG

Theres Svenssons gata 11, 402 76 GÖTEBORG Bilden från 1987 visar GF-männen Aste Olofsson (vice ordf.), Conny Widmark (vd) och Curt Janding (ordförande). Ekan finns nu i Norconsults foajé på huvudkontoret i Göteborg.

STOCKHOLM

Kommunala rötter

UPPSALA

uppdrag på den kommunala sidan – men visste du att företaget en gång i tiden var kommunalägt? Norconsult i Sverige grundades 1952 som konsultbolaget Göteborgs Förorter (GF) och ägdes av ett trettiotal kommuner i Västsverige. Verksamheten började med uppdrag inom kommunalteknik innan den under sextiotalet växte så att GF blev ett komplett tekniskt konsultbolag. – I mitten av nittiotalet erbjöds personalen att köpa bolaget och därmed avslutades kommunalägandet, säger Lennart Nilsson, på den tiden chef

Köpmansgatan 28, 771 32 LUDVIKA

NORCONSULT HAR MÅNGA

Hornsbruksgatan 19, 117 34 STOCKHOLM Bangårdsgatan 13, 753 20 UPPSALA

för trafikavdelningen på GF och numera chef för verksamhetsstöd på Norconsult.

LUDVIKA

SUNDSVALL

Storgatan 50, 852 30 SUNDSVALL konsultbolaget kontaktat av Norconsult. Ett samarbete utvecklades och tog fart – och några år senare blev GF Konsult i stället Norconsult. – Tack vare vår historia med uppdrag i kommunerna, med kunskap om offentliga processer och med heltäckande kompetens har vi unika förutsättningar. Lennart Nilsson lägger till: – Vår mission har alltid varit densamma; att vårt samhälls- och ägarengagemang ska skapa mervärde för samhället. n ÅR 2005 BLEV

SOLLEFTEÅ

Nipan 163, 881 52 SOLLEFTEÅ

PITEÅ

Karl Grankvist väg 1A, 941 52 PITEÅ

LULEÅ

Storgatan 35, 972 31 LULEÅ

VÄXJÖ

Storgatan 42, 352 32 VÄXJÖ

VÄSTERÅS

Kopparbergsvägen 6, 722 13 VÄSTERÅS

NORDMALING

Kungsvägen 92, 914 32 NORDMALING

KRISTINEHAMN

Doktor Enwalls väg 14, 681 37 KRISTINEHAMN

Norconsult i världen

ÄLVKARLEBY NORGE DANMARK LAOS

ÖSTERSUND

Kunskapens väg 6, 831 40 ÖSTERSUND

UMEÅ

PERU

Umestan hus 2, 903 47 UMEÅ

FILIPPINERNA

ÖREBRO

MOÇAMBIQUE SYDAFRIKA CHILE THAILAND

SAMHÄLLSBYGGAREN MED HELHETSSYN

Uppsalavägen 3, 814 70 ÄLVKARLEBY

Klostergatan 3, 703 61 ÖREBRO

ÖRNSKÖLDSVIK

Strandgatan 21, 223 33 ÖRNSKÖLDSVIK

MALMÖ

Arenagatan 35, 215 32 MALMÖ


Avsändare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Magnus är bergtagen Magnus Zetterlund älskar tunnlar och arbetar med att täta dem mot vattenläckage. Han har doktorerat i ämnet och välkomnar utmaningarna som dyker upp i jobbet.

M  

agnus Zetterlund har arbetat på Norconsult bara i ett och ett halvt år men är sedan länge varm i kläderna. – Jag har till exempel varit med och startat en ny grupp som sysslar med berg och geologi, säger han. Magnus arbetar med så kallad injektering av berg inför tunnelbyggen. Det mest effektiva sättet att täta en tunnel så det inte läcker in vatten är nämligen att injektera – spruta in – cement i bergets naturliga sprickor. – Den här tekniken är väldigt spännande och de senaste tio åren har det gjorts mycket forskning i Sverige. Den främsta förklaringen är nog alla turer i samband med tunnelbygget genom Hallandsåsen.

MAGNUS ZETTERLUND HAR till och med doktorerat i ämnet injektering av berg. En utmaning i det praktiska arbetet är att man inte känner till alla försättningar innan det börjat borras. Det går ju inte att skanna insidan av ett berg. – Det gäller att kunna lösa problem som dyker upp längs vägen. Vi försöker identifiera eventuella svårigheter tidigt, men det går inte att vara helt säker inför tunnelbyggen. Magnus Zetterlund är fascinerad både av tunnlar och av vatten i berg. Han benämner vattnet som sin ”fiende” i jobbet och utvecklar sina tankar kring det han kallar skräckblandad förtjusning. – Man ska ha respekt för vattentryck. Om vi till exempel pratar kärnavfall, så ska det förvaras på 500 meters djup i berggrunden. Skulle det läcka in en massa vatten är det ”kört”, för det uppstår otrolig kraft från vatten på det djupet. Det är vi hydrogeologer som ska se till att sådana olyckor inte sker. n TEXT FREDRIK FERMÉN FOTO OSKAR ALLERBY

MAGNUS ZETTERLUND – hydrogeolog på Norconsult ÅLDER 39 år. BOR Floda. FAMILJ Fru och två barn. FRITID Orientering, golf, skidor och framför allt familjen. DET BÄSTA MED MITT JOBB Att jag själv kan forma mina arbetsuppgifter.

Norconsult idag #1 2013  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you