Vi väljer att bo i det indiska rummet, ombonat med guldkantade textilier
arbete där hans erfarenhet av konflikthantering kommer väl till pass. – Den största utmaningen var att komma överens, menar Göran. Var kompromissar man och vilka strider ska man ta?
skitsnacket tystnat, och i Ramsele ges ibland komplimangen att Skogsnäsborna “blivit som folk”, skrattar Sarah. Men visst stöter hon ibland på fördomar, ofta gamla uppfattningar, om Skogsnäs. – Den svenska kulturen är rätt öppen och fri, men kutymen är stenhård, säger Sarah. Men många är också positiva och nyfikna, och även i starten fanns värdefulla vänskaper som stöttade och gav konkret hjälp, berättar Sarah. – Vi fick gåvan att lära oss av de människor som fortfarande hade den gamla kunskapen i odling, att köra häst i skogen, att göra ost. Allt sånt. Nu är den generationen borta.
I D A G H A R D E T M E S TA
EXPERIMENTET ATT VARA människa ÄR NÅGOT SOM JAG TYCKER ATT MAN SKA VÅGA PRÖVA
V I Ä R J U M Å N G A som har bott i Skogsnäs och alla har sina egna upplevelser och minnen, tydliggör Sarah när vår nyfikenhet utmynnar i alltfler frågor om kooperativet. Vi inser att de första åren i Skogsnäs var känslomässigt krävande för gruppen, då de ursprungliga definitionerna av gemenskap blev diffusa. Det handlade om att snabbt vinna människokännedom, acceptans och tålamod, samt finna strategier för rättvisa. – När vi bildade Skogsnäs hade vi många regler och tankar kring moral, berättar Sarah, som ju många hade på 70-talet. Vi hade bland annat en helt gemensam ekonomi, men det blev svårt i praktiken. Ägande är ansvar, och hur delar man saker och ting? Vad kan man dela? Vi ägde till exempel traktorer gemensamt, men vem ska ta hand om dem när de går sönder? Göran kör in på gården och gör oss sällskap vid bordet. Han arbetar som handledare på kommunen och på behandlingshem, ett
94
P Å S K O G S N Ä S V I L A R den demokratiska formen på medlemmarnas rätt att vara olika. Alla beslut ska fattas i konsensus på stormöten, och först en månad efter att frågan först lyfts. – På så vis tar vi bort makten från de vältaliga. Det ska inte bara finnas plats för den som är ”duktig”. – Ingången är att definiera vad vi är oense om, säger Göran, och ibland kommer vi då fram till att vi egentligen inte är oense. Det har vi lärt oss efter alla år, så det går rätt fort nu. Det senaste beslutet som togs var att man kan äga sitt eget hus på ofri grund, medan marken alltjämt ägs och delas av kooperativet. Det beslutet tog 3,5 år att fatta, så den demokratiska formen är långsiktig – men då har den ju också fungerat i drygt 40 år, poängterar Sarah. – Experimentet att vara människa är något som jag tycker att man ska våga pröva, summerar Göran. Att inte tro att det bara finns ett sätt att leva, eller en politisk väg. – Ja, Skogsnäs är ett slags socialt experiment, instämmer Sarah. Villkoren förändrar sig och vi måste utvecklas med dem, precis som ett samhälle ska, säger Sarah.
cirka 45 vuxna, och enbart under det senaste året har sju personer mellan 25-35 år flyttat in och blivit medlemmar i kooperativet. Vi tar en
PÅ S KO G S N Ä S B O R I D AG