Page 18

rd

Rád

No

Och antalet besökare växer. Åren 2014 till 2015 växte besöksnäringen med 6 procent till rekordomsättningen 267 miljoner kronor. I Turistekonomisk modell, TEM® summeras 366 000 gästnätter, en ökning med 30 procent sedan 2012. Under samma tidsperiod har 34 nya årsverken skapats i kommunen. – I Jokkmokks kommun finns ett unikt världsarv - Laponia som kombinerar natur och kultur. Renskötarkulturen och renen är en del av världsarvet. Min erfarenhet är också att fjällregionen, med den småskaliga besöksnäring, har hög status internationellt men fortfarande låg status nationellt. Det saknas både nationellt intresse och kunskap om områdets roll och värde för hela samhället. Och arbetet börjar hos oss själva, vi måste bli bättre på att kommunicera vår egen lokala stolthet och bild av de fördelar livet på landsbygden ger. Och varför vi faktiskt väljer att bo här. Vi är inte de som ”blev kvar”. Om vi inte kan signalera det till mans, så fungerar inga reklam- eller PR-kampanjer för att påverka Jokkmokks och landsbygdens rykte. Ett fantastiskt spännande initiativ är den nylanserade Jokkmokkspodden som drivs av två kvinnliga multientreprenörer. Då traditionella medier lämnat landsbygden för länge sen, växer nya digitala och innovativa ”publicister” upp i sociala medier i det tomrum som uppstått. Nya stolta och diskuterande röster börjar höras och sprida bilden av den egna bygden. Man är trött på att bli marginaliserad. – Storskalighet och centralisering passar inte alla. En omfattande småskalighet är viktigare för en levande landsbygd än centraliserad storskalighet. I Jokkmokk finns en stor statlig närvaro i form av Vattenfall, Försvaret och Sveaskog, där de strategiska besluten fattas på annan plats. Beroendet av en storskalig verksamhet som motor gör landsbygden mycket sårbar och jag ser den närproducerade småskaligheten som en viktig kompletterande framgångsfaktor. I besöksnäringen, som består av en myriad av små- och medelstora företag, där är densiteten och klusterbyggandet viktig för framgång. Renskötseln och andra samiska näringsgrenar, duodji, kultur, konst, musik, litteratur är alla Jokkmokks största privata näringsgrenar. Här finns också ett starkt näringsliv med profilerande, innovativa och kvalitetsinriktade varumärken, som Care of Gerd, Stoorstålka, Systrarna Viltok, Kåbdalis skidanläggning, Sameslöjdsstiftelsen Sámi Duodji, Utsi ren, Jokkmokkstenn, Årrenjarka fjällby, Saltoluokta fjällstation, Sápmi ren och vilt eller Jokkmokkskorv. – Här växer företag fram med stark affärsidé om att vara hållbara. b

je

ka

lo

tt

le

ál

ge

e

s

d

n

E

S á lu h ávrre

RG

Gu vtjávrre

NO

RITSEM

AK

VÁISALUOKTA

KA

JA

UR

STORA SJÖFALLET/ STUOR MUORKE NATIONALPARK

Vä l k o m m e n till Jokkmokk

E

ÄNONJALME

NATURUM

KUTJAURE

AKKA

ÁHKKÁ

KISURIS

STORA SJÖFALLET VIETAS

LÅDDEJÅKK

lede

n

VASTENJAURE

ela

nta

KEBNATS

dj

SAREKTJÅHKKÅ

TUOTTAR

SORJUSHYTTA

N

SALTOLUOKTA

PADJELANTA/ BADJELÁNNDA NATIONALPARK

ER

STALOLUOKTA

ARASLUOKTA

T

RE

SITOJAURE

VÄRLDSARVET LAPONIA

STADDAJAKKÅ

SÅRJÅSJAURE

TARRALUOPPAL

AKTSE

SAREKS NATIONALPARK

NOR

STOR

A

LU

SULITJELMA

PÅRTE

VIR

SÅMMARLAPPA

VAIMOK

IH

ÁV

RR

LE

Ä

RSKEN

V

LV

MOT GÄLLIVARE

E

TARREKAISE

PORJUS/BÅRJÅS

KVIKKJOKK

NUNJES

E4 5

RL

ÄL

VE

MUDDUS/ MUTTOS NATIONALPARK

N

G

SL

ED

EN

KU

N

KARATS/GÁRÁSJ

JOKKMOKK/ L

IL

LA

POL

CIR

JÅHKÅMÅHKKE LU

LE

Ä

LV

POLCIRKELN

G

EN

SJÄLLRARIM/SJÄLLÁRIEBME

MURJEK/MUORJEK

KÅSKATS/GOASKÁSJ

LAN

D:

SV

PADJERIM/BADJERIEBME

VUOLLERIM/VUOLLERIEBME

E

IG G

Å

97

NORDLIGAS

SW

T

ES

ED

H

P LA

R

IS

PIESKEHAURE

MOT BODEN

TE

D E

KÅBDALIS/ GOABDDÁLIS

ST

IN

AT

ION

E4

374

5

MOSKOSEL

MOT VIDSEL

MOT ARVIDSJAUR

Illustration: Lisa Wallin, Märkvärdig

Det, menar hon, bygger en unik plattform som går att vidareutveckla och göra både internationellt och internationellt attraktiv. – Socialt, affärsmässigt, ekonomiskt lönsamt men också miljöanpassat med hög kvalitet där man vill bo, leva och verka i en hållbar kontext. Det är Jokkmokk i ett nötskal. Genom att EU uppgraderar sin strategi för den arktiska delen av Europa riktas strålkastarna mot den här regionen, något som ger ytterligare potential för ökad attraktivitet och mötesplats med studiebesök. – Det gäller inte bara Jokkmokk utan hela regionen och kan göra att vi får delegationer från olika delar av världen som vill se hur vi hantera möjligheter och utmaningar med stora avstånd, en gles och åldrande befolkning. Men jämfört med andra platser på samma extrema latitud har vi mycket mer hållbara samhällen och kan fungera som en förebild och har mycket att inspirera med. Mer Jokkmokk i världen skulle alla må bra av, säger Annika Fredriksson.

Här växer företag fram med stark affärsidé om att vara hållbara

18

I

N

IHAU

Pa

VIR

KE

LN

Möten i Norr nr 2/2016  
Möten i Norr nr 2/2016  
Advertisement