FILM sedan kommer sanningen, och att stanna kvar vid det bråddjup som avtäcks är lika hisnande som vilken actionrulle som helst. Jag tänker på sciencefictionfilmen Avatar – Carnage har samma funktion, men resan går neråt djupt, djupt i ett virrvarr av könsroller och kärleksrelationers maktspråk. Detta vardagsrum i ett medelklasshem som borrar sig neråt istället för bort, genom anekdoter, är stor berättarkonst. Betyg: 5 i februari.
”Detta vardagsrum i ett medelklasshem som borrar sig neråt istället för bort, genom anekdoter, är stor berättarkonst.” Carnage
9
Laurence Anyways
Temat, en het transas sorger och glädjeämnen, är alltid aktuellt. Utifrån och in är filmen välgjord: storyn får täckning för både en överestetiserad urban miljö och en mängd djuplodande människoöden. Platsen är Montreal. Tiden är åttiotal och ämnet är sexualitet. Alla bryr sig! Med detta skapas frikort i att vara hur ytlig som helst, för allt står i berättandets tjänst. Att aldrig få den man älskar är den historia som har berättats flest gånger men som aldrig blir gammal. Den tar! Det verkar som att världen har mobiliserat sin gemensamma styrka och kommit överens om att regissören Xavier Dolan, 21 år gammal, ska bli vår lille filmprins. Det är med rätta, det är en sällan skådad begåvning han sitter inne på, och med lite hjälp från hans vänner, pengar, en fantastisk berättelse, kostym och cast har han gjort en av årets bästa filmer. Betyg: 4 i oktober.
göra någon nytta. Snön på Kilimanjaro utsätter idén om solidaritet för ett riktigt elddop och gör allt för att bryta ned den åldrade mannens grundfasta tro. Den lyfter alla de frågor som idealisten möter i kampen för att behålla sin livsåskådning och dessutom med en ganska modig in your face-tematik. Betyg: 3 i januari.
sämre förhandlingssists kan man ju ha inför nästa filmprojekt. Dessutom har Espinosa den goda smaken att ge stora roller till sina begåvade vänner Fares Fares och Joel Kinnaman i den här spännande actionthrillern. Betyg: 5 i februari.
14 11 Argo
Spännande och rolig – en inte helt lätt kombination att uppnå i en film. Men Ben Affleck lyckas med detta i thrillern om gisslandramat i Teheran i början på åttiotalet. På tal om Ben Affleck, som även gör huvudrollen som CIA-agenten Tony Mendez, han börjar bli sin tids Clint Eastwood; från ifrågasatt och bespottad skådis i tveksamma filmer till hyllad filmskapare. Se den här filmen, ni blir både underhållna och dessutom är det skickligt återgiven nutidshistoria. Du lämnar salongen med både ett leende och nya lärdomar, inte så illa. Betyg: 5 i december.
Marley
Få musiker har samma mytomspunna status som Bob Marley. Regissören Kevin Macdonald nyanserar myten och bjuder på hemliga familjemedlemmar, bortsprungna bandkollegor och försummade fruar. Känsloregistret sträcker sig från glädje till tårar och, framförallt, beundran för en man som dog alldeles för tidigt. Det är omöjligt att lämna salongen oberörd. Betyg: 4 i april.
”Känsloregistret sträcker sig från glädje till tårar och, framförallt, beundran för en man som dog alldeles för tidigt.” Marley
12 Rust and Bone
Med Rust and Bone gör Jaques Audiard något så ovanligt som en fransk film utan klyschor. Den är fransk utan att vara fransk. Som en Amelie från Montmartre utan att vara helt vidrig. Istället för smeta på något objektlager av baguetter och randiga tröjor berättas en historia om människor och riktiga känslor, ett klassamhälle avtäcks, en kärlek utspelas. Dessutom är den sexig på riktigt. Jaques Audiard som häromåret gjorde den franskalgeriska fängelsefilmen Un Prophète och innan dess fina Mitt hjärtas förlorade slag är kanske vår tids mest intressanta filmskapare just nu. Betyg: 5 i december.
13 Safe House
Denzel Washington är en av världens största filmstjärnor. Safe House är den av Denzels filmer som spelat in mest pengar på kortast tid – och det är svensken Daniel Espinosa som ligger bakom. Espinosas Hollywooddebut har spelat in över 1,5 miljarder kronor och
Woody Allen: A Documentary är som egentligen bestämmer. Därför är det extra imponerande att Considine får oss att bry oss om karaktärerna. Tyrannosaur behandlar självdestruktivitet, kvinnovåld, makt och, på något underligt vis, kärlek. En film att se varje gång du känner dig lite väl glad. Betyg: 5 i januari.
17 The Imposter
På mitten av nittiotalet försvinner en 13-årig pojke från sitt hem i USA. Tre år senare dyker en fransman i 20-årsåldern upp och utger sig för att vara den försvunna pojken. Och trots sina olikheter accepteras han av familjen. Bart Laytons dramafyllda dokumentär är utklädd till en thriller som vrider på sanningen, manipulerar tittaren och väcker frågor.
Filmen har inte recenserats i Nöjesguiden.
15
Weekend
En film om två snubbar som träffas på en nattklubb i Nottingham och har en natt ihop, som blir till en helg. De representerar två sidor av livet som homosexuell, att gå all the way, skrika ut det och inte bry sig om tegelstenarna eller vara den som inte orkar, som hellre är tyst om det ska vara så. Det är intressant att se de två mötas, att för en helg se dem leverera ett par kemiska reaktioner, bildliga och bokstavliga.
Weekend har inte recenserats i Nöjesguiden.
på 10 Snön Kilimanjaro
Robert Guédiguian har gjort film om klass i många år. Här sammanfattar han sina tankar om behaviorism, ansvar och arv på ett lika enkelt som mästerligt sätt. Han gör det med hjälp av en fackföreningsman tillika gammal studentkommunist som efter förtidspensioneringen slits mellan ett bekvämt medelklassliv och känslan av att inte längre
”Att han likt en Amerikas Lasse Åberg inte bara konsekvent placerat sig både i huvudrollen utan också ständigt jämte en kvinnlig skönhet går givetvis att ifrågasätta.”
16 Tyrannosaur
Paddy Considines långfilmsdebut är en film som gör det svårt att inte hata män. För i Tyrannosaur är de flesta av dem vilda bestar som misshandlar när de är arga, förolämpar när de känner sig underlägsna och våldtar när de vill visa vem det
”2012 var året då Alien-universumet äntligen fick en värdig expansion.” Prometheus
18 Bedragaren
Ingen kan säga att Richard Geres karriär varit spikrak. Oftast framställs han som en nyspirituell häradsbetäckare som tycker om att bada naken. Nästan alltid får han porträttera gråhåriga hunkar på tomgång som sällan livar upp mer än i de mest plattityd-romantiska filmsofforna. För en gångs skull får han chansen att spela ut hela sitt register och göra en seriös roll baserat på ett genomarbetat manus, och för en gångs skull blir det riktigt bra. Betyg: 5 i november
19 Wuthering Heights
Andrea Arnold, en av samtidens bästa regissörer, tar sig tillbaka till den viktorianska erans Storbritannien och Emily Brontës klassiska roman Whutering Heights. Det är vackert, fysiskt och närgånget, de eviga landskapen finns alltid nära och kärleken är omöjligare än någonsin. Att säga att filmen karvar fram något är jävligt klyschigt, men det är just vad den gör. Wuthering Heights är inte recenserad i Nöjesguiden.
20 Skyfall
Kvar är sexism, osannolika stunts och oneliners. Borta är exploderande pennor, osynliga bilar och, som i föregångaren Quantum of Solace, en ointressant handling. James Bond är tillbaka, på gott och ont. I sällskap har han en fantastisk skurk i Javier Bardems sexuellt ambivalenta Silva och en vacker scenografi (Shanghai och Macau!). Det gör att vi kan leva med Ensam hemma-slutet. Betyg: 4 i november.
Listorna är framröstade av Nöjesguidens filmredaktion, som består av Victor Schultz, Amat Levin, Caroline Ringskog Ferrada-Noli och Staffan Erfors.
2012 • NR 11/12 • NÖJESGUIDEN
51