Issuu on Google+


INNEHĂ…LL t NR 4 t 2012

OMSLAG

FOTO

Johannes Helje M A KE & H Ă… R Izabel Colleen P R A K T I KA N T

Felicia Lundgren MODELL

Bobby Oduncu -ĂŠTJOUFSWKVONFE#PCCZ QĂŒOPKFTHVJEFOTF TACK TILL

Eric LÜÜf, Stockholm Classic Tattoo

C H E F RE D A K T Ă– R O C H A N SVA R I G U T G I VA RE

U T G I VA RE

Margret Atladottir margret.atladottir@nojesguiden.se

T R Y C KE R I

RE D A K T I O N S C H E F

MittMedia Print

Amat Levin amat.levin@nojesguiden.se

DISTRUBITION

A R T D I RE C T O R

16 NÖJESGUIDEN s ZHALA Efter en lüng väntan är hon redo att gÜra saker pü sitt sätt.

Martin Petersson martin.petersson@nojesguiden.se AD-ASSISTENT Daniel Eriksson daniel.eriksson@nojesguiden.se RE D A K T Ă– R G Ă– T EB O RG

Rasmus Blom rasmus.blom@nojesguiden.se RE D A K T Ă– R M A L M Ă–

Naralie Ibron natalie.ibron@nojesguiden.se RE D A K T Ă– R U P P S A L A

20 EN HOPPLÖS KROPP Kan kroppen komma undan blicken? 25 MÄRKT FÖR LIVET Du tvekar pü om du ska tatuera dig. Du vill hÜra vad en tatuerare tycker. Och en tatueringsborttagare. Den här artikeln är fÜr dig. 34 FRAMTIDENS SJUKVÅRD FÜr endast 35 000 kronor für du reda pü om du kommer att bli sjuk. Lockad? 70  &  MÖTER LOTTA LUNDGREN Hur egenkär är hon egentligen?

Peter Morath peter.morath@nojesguiden.se RE D A K T Ă– R N O J E S G U I D E N . S E Parisa Amiri parisa.amiri@nojesguiden.se P R A K T I KA N T E R

Caroline ThĂśrnholm caroline.thornholm@nojesguiden.se Vendela Lundberg vendela.lundberg@nojesguiden.se

Jonas Adner, Holly Astera, Quetzala Blanco, Rasmus Blom, Maja Bredberg, Staffan Erfors, Patrik Forshage, Jimmy HĂĽkansson, Aleksander Kovacevic, Love Lagerberg, Julia Pileby, Hasan Ramic, Caroline Ringskog Ferrada-Noli, Nicholas Ringskog Ferrada-Noli, Sanna Samuelsson, Victor Schultz, Isabelle StĂĽhl, Pelle Tamleht, Pontus Tenggren, Alf Tumble F O T O G R A FE R O C H I L L U S T R A T Ă– RE R

Clara AldÊn, Johannes Helje, Camilla Hammarin, Walti HÜsli, Miriam Ivanoff, Emil JÜnsson, Carsten Oliver Bieräugel VD

Faje Gani faje.gani@nojesguiden.se P R O D U K T I O N S L E D A RE

Josefin Lundgren josefin.lundgren@nojesguiden.se E V E N T - O C H P R O M O T I O N A N SVA R I G Johan Mattsson johan.mattsson@nojesguiden.se S Ă„ L J A RE S T O C K H O L M

S Ă„ L J A RE G Ă– T EB O RG

...nür konsumenten nära kÜptillfället.

MalmÜ/Lund och Uppsala (och även i 24 mindre städer!)

...firar 30 ĂĽr 2012.

...har 50/50 kvinnliga och manliga läsare.

Tidningen du just nu läser är gratisdistribuerad och annonsfinansierad. Det redaktionella innehüllet är just det – 100 procent redaktionellt. NÜjesguiden är partipolitiskt obunden,

...har opinionsbildande och trendsättande läsare. ...har en snittläsningstid pü 28 minuter.

...79 procent av vüra läsare är Üver 25 ür, 21 procent är under 25 ür. ...finns i Stockholm, GÜteborg,

men du kan alltid lita pü att vi brinner fÜr jämställdhet, genus-, etnicitet- och klassmässigt. Vi älskar Sverige och vill leva i ett müngkulturellt samhälle. Vi tror pü den goda smaken och vür publicistiska tanke lyder som fÜljer: Vi vill guida dig till det bästa nÜjet. Trevlig läsning.

Henning Wideberg hw@nojesguiden.se Charlie HedstrĂśm charlie.hedstrom@nojesguiden.se S Ă„ L J A RE M A L M Ă– / L U N D John Stahle john.stahle@nojesguiden.se S Ă„ L J A RE U P P S A L A

Minna Ramsell minna.ramsell@nojesguiden.se EKONOMI

Lela Djurdjevic ekonomi@nojesguiden.se

6/½+&4(6*%&/t/3t

Budcompaniett AB, Bring AB, MalmĂś Europa Trading AB PERIODICITET

12 nr/år 34LPOUSPMMFSBEEJTUSJCVUJPO FYFNQMBS3JLT *44/9 3FEBLUJPOFOBOTWBSBSFKGùS JOTéOUJDLFCFTUéMMUNBUFSJBM Stockholm /ùKFTHVJEFO ½TUFSNBMNTHBUBOE 4UPDLIPMN UFMo SFE!OPKFTHVJEFOTF Göteborg /ùKFTHVJEFO ,VOHTQPSUTBWFOZFO (ùUFCPSH "OOPOT(ùUFCPSH UFMo

M E D V E R KA N D E S K R I B E N T E R

Johan Majer johan.majer@nojesguiden.se Joakim Hampus joakim.hampus@nojesguiden.se Fransisco Pinto f.pinto@nojesguiden.se Ayman Qadri ayman.qadri@nojesguiden.se ...är Sveriges stÜrsta gratistidning inom nÜje!

NĂśjesguiden Holding AB

MalmĂś /ĂšKFTHVJEFO 4ĂšESB'ĂšSTUBETHBUBO .BMNĂš "OOPOT.BMNĂš UFM


MEDARBETARE

MARGRET ATLADOTTIR är chefredaktÜr pü NÜjesguiden, har en güng i tiden dejtat en snubbe med midjeväska och tycker att Carola borde sluta blogga. VarfÜr? – Självklart Ünskar jag att Carola kunde blogga om sitt liv och sina barn utan att motta en jävla massa hat. Men nu är ju världen som den är, sü tills dess, fÜr hennes välmüendes skull, vill jag att hon slutar.

AMAT LEVIN är redaktionschef pü NÜjesguiden. Det bästa han vet är att beställa flygbiljetter. VarfÜr? – FÜrutom det uppenbara att man ska ut och resa, für välja vad man har fÜr titel. Att välja �Dr.� är nügot jag varmt rekommenderar.

MARTIN PETERSSON är dj och Art Director pü NÜjesguiden. I sommar ska han till Kroatien. Vad ska du gÜra där? – Flyta runt i Adriatiska havet och gü pü festival.

RASMUS BLOM är redaktÜr pü NÜjesguiden GÜteborg och har i det här numret skrivit om tatueringar. Har du själv nügon tatuering? – Nej, och det känns faktiskt helt okej.

NATALIE IBRON pluggar juridik och är redaktÜr fÜr NÜjesguiden MalmÜ/Lund. Känner du att Blondinbellas kampanj Size Me gÜr nügot fÜr dig? – Säkert god tanke i grunden, katastrofalt att den genomfÜrdes. Problemet är inte att vi inte VET att det mOOTUKFKFSNFETUPSMFL ÊLUB tjockis?). Den Üverdrivna exponeringen av kvinnokroppen är i sü fall ett viktigare mül att attackera, till exempel südan som en naken kvinna pü omslaget till en tidning fÜr unga kvinnor.

PETER MORATH pluggar och är redaktÜr fÜr NÜjesguiden Uppsala. Känner du att Blondinbellas kampanj Size Me gÜr nügot fÜr dig? – Jag har ingen aning om vad Blondinbellas kampanj Size Me är fÜr nügot. Helst av allt skulle jag inte vilja ha nügon aning om vad Blondinbella är fÜr nügot heller.

8/½+&4(6*%&/t/3t

PATRIK FORSHAGE är, utÜver fritidssysselsättningen som rektor, musikredaktÜr pü NÜjesguiden. Vilken festival har bäst bokningar hittills i sommar? – Ända tills nügon festival gÜr det rätta PDICPLBS3FEE,SPTTHÊMMFS8BZ0VU West, i ür igen. Jag längtar efter +POBUIBO3JDINBO 'FJTU .BSL Lanegan och Josh T Pearson, och att sabba hÜrseln med hjälp at Afghan Whigs och Death Grips. Annars har 3PTLJMEFFOMÚKMJHUTUBSLMJOFVQ NFEBO Peace & Love üt andra hüllet är tvungna att skylta med Billy Idol som ett toppnamn. Jag menar, hur tänkte de?

SANNA SAMUELSSON är moderedaktÜr pü NÜjesguiden. I det här numret skriver hon om Cindy Sherman, Diana Orving och skitvillkor inom detaljhandeln. Du har nyligen varit pü road trip i USA. Är du bekväm med att vara �en turist�? – Ja, jag har insett att det är det enda ärliga sättet att resa pü. Man müste ju vara en snäll turist, fÜrstüs, men det finns ingen anledning att lütsas som att man är världsvan och vet allt och är snudd pü infÜdd. Det fina med att resa är ju att man für vara lite blüÜgd!

PARISA AMIRI bloggar, pratar i radio och ansvarar fÜr nojesguiden.se. Tillsammans med Margret och Amat gÜr hon podcasten NÜjesgaten. Vad kan vi fÜrvänta oss av den framÜver? – FÜrutom hilarious ämnen frün läsarna/lyssnarna hoppas jag pü fantastiska gäster varje vecka. Vi sätter ribban rätt hÜgt med fÜrsta gästen, favoriten Pär LernstrÜm! Kakan, om du läser detta, kom och gästa? Puss!

ALF TUMBLE gÜr musik och skriver om dryck i NÜjesguiden. I det här numret dricker han vin med Karin Winther. Hur var det? – Angenämt. En smart och sympatisk frankofil. Svürt att inte trivas i südant sällskap. Jag funderar fÜr Üvrigt pü att bjuda in nügon otrevlig typ snart och dricka nügot riktigt smutsigt. FÜrslag?

JONAS ADNER frilansar, jobbar med tv och är NĂśjesguidens krĂśnikĂśr. I detta nummer skriver han om vĂĽr fascination fĂśr comebacker. Det ryktas om att du spelar trummor. Berätta! – Jag spelar dĂĽ och dĂĽ med trevliga Wild at Heart. Bandet är det nya boken när det gäller att vara â€?bättre än filmenâ€?! QUETZALA BLANCO bloggar pĂĽ /ZIFUFSPDIĂŠS/ĂšKFTHVJEFOT filmredaktĂśr. Vilken filmpremiär ser du mest fram emot i sommar? – Jag längtar väldigt mycket efter Hanekes nya film Amour med Isabelle Huppert, Emmanuelle Niva och Jean-Louis Trintignant i rollerna. Den IBOEMBSPNUWĂŒĂŒSJOHBSNFEFO EPUUFS%FOFOBĂŒSJOHFOGĂŒSFO stroke och kärleken sätts pĂĽ prov. Det lĂĽter trist men kommer fĂśrmodligen att vara ĂĽrets bästa film.

ISABELLE STÅHL läser filosofi, skriver krÜnikor i bland annat GP och Helsingborgs Dagblad samt är NÜjesguidens litteraturredaktÜr. Vi hÜrde att du nyligen var i Bosnien. Vad gjorde du där? – Jag vandrade i bergen och bodde hos en bosnisk familj och läste Heidegger. Och lärde mig att uppskatta det svenska klubblivet – Michael Jackson är fortfarande VÄLDIGT stor i Bosnien.

NICHOLAS RINGSKOG-FERRADA NOLI är jurist, journalist och XFCCSFEBLUĂšSQĂŒ1*/ĂšKFTHVJEFO skriver han om musik. Du outar Drake som feminist i det här numret, tror du att det är nĂĽgot han skulle skriva under pĂĽ? – â€?Feministâ€? verkar vara ett sĂĽ laddat ord i USA, det händer ju att även showbiz-kvinnor som gĂśr tydligt feministiska uttalanden inte vill kalla sig själva fĂśr feminister. SĂĽ jag tror tyvärr inte att Drake skulle gĂśra det. Mest, som ofta är fallet, pĂĽ grund av okunskap om vad feminism är.

MAJA BREDBERG är musikskribent och en av Sveriges bästa skribenter. I det här numret funderar hon Üver medias ansvar fÜr kroppsidealen. Kan vi gÜra skillnad? – Ärligt talat känns det mest hopplÜst, vi är alla del av ett sammanhang där marknaden styr. I en südan värld kan plÜtsligt bara moralisten i en rädda oss. FÜljdfrügan är väl hur jävla lattjo det alternativet blir?

HOLLY ASTERA pluggar medie- och kommunikationsvetenskap och är musikskribent och bloggare pü NÜjesguiden. Du kom nyligen ut som kent-hatare. Vad kan kent gÜra fÜr att bli mer omtyckta av dig? – Bli lite mindre skitnÜdiga.

LOVE LAGERBERG är musikskribent pü NÜjesguiden och jobbar pü Färgfabriken i Stockholm. Vilken festivalbokning ser du mest fram emot i sommar? – I Sverige tänker jag att jag gillar MBCFMLWÊMMBSOB/VNCFSTPDI4XBNQ pü Stay Out West. Voltfestivalen med The Black Dog och Oneohtrix Point Never och Hultsfred med AlunaGeorge. Jag trivs uppenbarligen bättre pü klubben än pü festival.

CARSTEN OLIVER BIERÄUGEL bor i Berlin, har en examen i biomedicin och är fÜrmodligen världens bästa illustratÜr. Vilket är det roligaste uppdraget du har fütt? – Jag har fütt münga roliga uppdrag under üren men sü klart kommer jag ihüg nügra som stack ut: det roligaste �roliga� uppdraget var nog att teckna fyra stora fotorealistiska penisar fÜr Dorian Magazine fÜr nügra ür sedan. Det uppdraget som var roligast som i �most challenging� var nog att müla NÜjesguidens Kanye-omslag fÜrra üret. Uppdraget som var roligast när det gäller street cred och coolness var definitivt min installation pü Paul Frank-stündet pü Bread & Butter pü #FSMJO'BTIJPOXFFL4IJUMPBEPG work, men jätteroligt.

JIMMY HÅKANSSON är frilansjournalisten som bloggar pretentiÜst om tv-spel pü blogemup.se. I detta nummer tar han reda pü om tv-världens vaginakvot är fylld. Du infiltrerade nyligen Retrospelmässan i GÜteborg. Beskriv stämningen. – NÜrdigt, hjärtligt och Üverraskande oelitistiskt. Till skillnad frün münga andra popkulturskonnässÜrer är de flesta retrospelslovers smärtsamt medvetna om hur nÜrdiga de är. Vidare blev jag fÜrnedrad av min sjuürige son i Street Fighter 2. Men det talar vi inte om.

CAROLINE RINGSKOG FERRADANOLI är fÜrfattare, pluggar tv pü Dramatiska institutet och skriver pü sin kommande roman. Vad saknar du i filmsverige idag? – Bra filmer som innehüller büde en solid berättelse och en fantastisk form. När det är som bäst nu für man välja mellan en av de tvü. Och dü är det när det är som bäst, oftast saknas bägge. Vi lever i ett fegt filmklimat där visionärerna für kämpa och de orkar inte gÜra allt själv utan stÜd, samtidigt som etablissemanget är trÜtta och nÜjda. Bevis pü detta är att Sverige inte har nügot bidrag i Cannes i ür. Det är inte okej. Inte fÜr ett land som kallar sig fÜr en civilisation.

VICTOR SCHULTZ är filmskribent och recenserar i det här numret Bullhead och Dirch. Vi har hÜrt att du ska vara riktigt bra pü tennis. Hur bra? – Jag spelade i Büstad en güng men fÜrlorade alla mina matcher. Tisdagar klockan tvü är jag bäst pü Spünga tennis- och bordtennisklubb när inte Sebbe servar ut mig.

ALEKSANDER KOVACEVIC är journalist och har i det här numret prÜvat pü framtidens sjukvürd. Vad ger du den fÜr betyg? – Sjuk av sjuk mÜjliga.

CAROLINE THÖRNHOLM är praktikant pü NÜjesguiden och har i sitt fÜrsta nummer skrivit om Hollywoods kroppsfokus och intervjuat Lotta Lundgren. Hur kommer ditt liv att fÜrändras nu när du är publicerad i NÜjesguiden? – Med ett ex i väskan kommer jag att jobba in NÜjesguiden i ofÜrskämt münga konversationer framÜver, resten blir en fÜrtjusande Üverraskning.

PELLE TAMLEHT är NÜjesguidens krogredaktÜr i Stockholm, webbchef pü nojesguiden.se, süngare i bandet The Sunshine, dj och karaokefantast. I det här numret tipsar han bland annat om grÜna krogar. Vilken är Stockholms bästa grÜna krog? – Hur motsägelsefullt det än mü lüta svarar jag Djuret. Ät allt bara, ät det.

PONTUS TENGGREN är fÜre detta medlem i Hästpojken och NÜjesguidens krogredaktÜr i GÜteborg. I det här numret skriver han om tatueringar UJMMTBNNBOTNFE3BTNVT#MPN Har du själv nügon tatuering? – Nej. BJÖRN GADD driver bloggen Vegankrubb och är NÜjesguidens krogredaktÜr i MalmÜ. Han gÜr saker som att lista alla pizzerior i Sverige som serverar pizzor med vegansk ost. Ge oss dina bästa tips fÜr att bli mer vegansk i vardagen! – Klipp dig och sluta dricka mjÜlk. JULIA PILEBY är reporter och skribent och har i det här numret undersÜkt hur mycket det kostar att ha en vagina. Matchade resultatet dina fÜrväntningar? – Att det uppstür extra kostnader har man ju alltid varit medveten om, men aldrig hur mycket det faktiskt kan rÜra sig om pü ett ür. Det var nyheter fÜr mig.

HASAN RAMIC är frilansjournalist och dancehallexpert och har i det här numret intervjuat Zhala. Du hĂĽller även pĂĽ att lära dig allt om NBA. Hur gĂĽr det? – Det gĂĽr bra, men jag verkar hĂĽlla pĂĽ fĂśrlorare. Mitt favoritlag Minnesota Timberwolves kom inte ens till slutspelet, och just som jag bĂśrjade bli fĂśrtjust i Glen â€?Big Babyâ€? Davis frĂĽn Orlando Magic fĂśrlorade de sin andra slutspelsmatch. Jag mĂĽste hitta nĂĽgon BUUIFKBQĂŒ NFO7­(3"3BUUIFKBQĂŒ Miami Heat.


Ledare

EN FUNGERANDE KROPP BORDE RÄCKA REBECKA HEDSTRÖM SKREV en krönika förra

året i Nöjesguiden nummer åtta. Den handlade om hur trötta vi är på att våra kroppar jämt och ständigt ska komma på tal, bara för att vi är kvinnor. Som exempel tog hon upp de svenska hiphopartister som basunerat ut ”INGA SMALA GUZZAR!” på spelningar och låtar, och givetvis började missförstånden hagla. ”Är Nöjesguiden emot hiphop?!”, ”Får man inte uttrycka sig fritt inom konstens ramar?!”, ”Det är väl kanske positivt att uppmana till bojkott av smala ideal?”, och så favoriten: ”Censur!”. Själva kärnfrågan, att vi inte uppskattar att någon människa, man som kvinna, berättar för oss hur vi ska se ut rann lite ut i sanden. Synd. Vi plockar upp frågan igen nu då. Varför är kroppen, och kanske framförallt kvinnokroppen, ett så oerhört populärt ämne inom ”konsten”? Om den inte är för smal är den för tjock, eller så är den sexig som fan, den ska diskuteras men framförallt exponeras.

”Om den inte är för smal är den för tjock, eller så är den sexig som fan, den ska diskuteras men framförallt exponeras.” Det är ett problem. För lika vanligt förekommande som de människor som vill visa upp sina kroppar, är vi som helst av allt bara vill att den aldrig ska komma på tal. För egentligen, varför måste den det? Isabella Löwengrips magasin Egoboost släppte nyligen ett nummer med chefredaktör Isabella naken på omslaget. ”Size me” står det över henne. Size Me, en kampanj som ska visa hur trötta tjejer är på de orimliga kroppsideal som sköljs över oss dagligen. En fin tanke. Men varför klär chefredaktören av sig naken? Kan vi inte göra det här på något annat sätt, snälla? Jag har ett förslag i alla fall: jag tycker att vi ska fortsätta prata om kroppen. Men kanske sluta lägga så höga värderingar i om den är ”fin” eller ”ful”? Vad spelar det egentligen för roll? Själv är jag mest glad om den fungerar. I det här numret skriver vi om ätstörningar, tatueringar, hur mycket en vagina kan kosta samt om en ny trend inom hälsa – lyxvården. Självklart hittar du mycket mer, som den bästa musiken, filmen och kulturen i vår. Trevlig läsning! se över era  supportrar. Det Nivarmåste ett helvete under VM Hockeyvärlden!

Vi får in ett stort berg av läsarbrev varje månad, men bli inte avskräckt – det finns en chans att vi väljer att svara på just ditt. Vill du få samma kick som när man vinner ett par miljoner på Triss? Ta chansen och skicka ett brev till… Nöjesguidens redaktion Östermalmsgatan 87d 114 59 Stockholm … eller mejla: red@nojesguiden.se

Hej, Jag och mina kurskamrater skriver ett arbete i genusvetenskap om bloggerskan och fenomenet Hanna Widerstedt så ni kan säkert förstå att vi blev glatt överraskade när vi upptäckte att ni skrivit om henne i senaste numret av Nöjesguiden. Tack för det! Vad vi däremot vill framföra kritik mot (förutom frågor som ”finns du på riktigt?”, vilket i högsta grad är en härskarteknik, tänk att få sin existens ifrågasatt - osynliggörande om något) är att under rubriken ”Döskalle & Mästerligt” saknas tydliga avsändare. Vi kan förstå att det är ett medvetet konceptet att hålla intervjuarna hemliga men är det verkligen lämpligt i en tidning? Om vi som läsare inte känner till vem/vilka skribenten/ skribenterna är, hur kan vi då veta att intervjun är tillförlitlig? Kanske är det intervjuns snarare än Widerstedts äkthet som bör ifrågasättas. Fridens liljor, Rebecka Kvist Hej, Vi har existerat i Nöjesguiden sedan tidernas begynnelse. Vi som intervjuar är Döskalle & Mästerligt, två högst pålitliga reportrar som är både lämpliga och äkta. Hälsningar, Döskalle & Mästerligt ”På Easys comeback finns överhuvudtaget ingenting som antyder att millenieskiftet inträffat.” Och det var väl djävligt skönt kan man tycka. Blev riktigt glad av att få en nostalgikick modell XL. Det enda som stör mig är att Song to remember låter

AVLYSSNAT

på stan. Kram. gör det igen. Vafan  händz?!-succén följs upp av Grillat & Grändy

nya Jag ler. Finns på ett Spotify eller iTunes nära dig.

chefredaktör

MARGRET ATLADOTTIR margret.atladottir@nojesguiden.se

10/½+&4(6*%&/t/3t

GLÖM INTE att kolla in nojesguiden.se! Varje dag med nya recensioner och nöjesnyheter direkt hem till dig. Dessutom kan vi glatt meddela att Margret Atladottir, Soran Ismail, Pelle Tamleht, Pontus de Wolfe, Emelie Thorén, Parisa Amiri, Sara Bourke, )BTBO3BNJD ,SJTUJO;FUUFSMVOE  Soraya Hashim, Holly Astera, Tobias #PTUSÚN 3FCFDLB)FETUSÚN #SJUB ;BDLBSJ 3BTNVT#MPN 1POUVT Tenggren, Tobias Norström och Amat Levin bloggar hos oss. VÄLKOMMEN IN!

BREV

... att Bill Skarsgård försökte spela kändiskortet i kön till Sturecompagniet under valborgsnatten kan vi ha överseende med. Det blir svårare att komma över att han kände sig nödgad att namedroppa båda sina äldre bröder. Dock utan framgång då ingendera av vakterna hade hört talas om någon av familjemedlemmarna...

på tok för mycket Stone roses. Annars är ju skivan ett perfekt soundtrack till sommaren 2012. Man kan låtsas som att det är sommaren 1992. Jag ger den 4 av 5 bajenbärsochrakadebrudar. Patrik S. Hej Patrik S. Vem är väl jag att ha synpunkter på dina nostalgifester? Eller på dina osmakliga betygsskalor? Men jag måste ändå undra – är det inte lättare att låtsas att det är sommaren 1992 om man lyssnar på musik från 1992, istället för på ny musik som vill låta som 1992? Med vänliga hälsningar, Patrik Forshage Hej! Vi såg din artikel i Nöjesguiden och tycker att det är jättebra att ni uppmärksammar unga kvinnor med samlagssmärta/vestibulit. Vi vill berätta om ett teamarbete som görs på många ungdomsmottagningar runt om i landet. Som nämns i artikeln är det viktigt att bli tagen på allvar och få en tidig behandling. Vi har utvecklat en teambehandlingsmodell, Huddingemodellen. Behandlingen innebär att man jobbar med hela kvinnan både den fysiska och psykosexuella hälsan. Kvinnan får träffa barnmorska och kurator vid samma behandlingstillfälle och blir inte slussade runt till olika mottagningar. Behandlingen pågår tills kvinnan kan ha smärtfria samlag. Vi har dessutom förankrat vår arbetsmodell vetenskapligt genom en tämligen omfattande utvärd-

… en av våra skribenter, som har tagit ställning mot en vidrig och könsdiskriminerande nattklubbsreklam, fick ett mejl från en klubbförknippad med texten ”Men tänk på att […] det är en kund du attackar [sic!] med dina påhopp. Du hade fått en utskällning om jag varit din chef.” Chefen har övervägt situationen noga och säger ”lol”… ... vad kommer att hända med Spy Bar? Vem tar över efter Salvatore Scappini? Det vi vet är att David, tidigare känd som vakten i Gubbrummet, blivit befordrad och numera är ansvarig för Gubbrummet...

ering. Utvärderingen av behandlingen visar att kvinnorna har fått en ökad livskvalitet och att de även har fått verktyg att hantera sin situation och sina relationer. Det är alltså inte bara att kvinnorna blir smärtfria utan behandlingen verkar på ett flertal livsområden. Vi vill uppmana alla unga kvinnor när sex gör ont att gå till sin ungdomsmottagning och berätta om Huddingemodellen, ett behandlingsalternativ som hjälper. Hälsningar Inga-lill Olsson Barnmorska Birgitta Örjes Svensson Kurator, leg. Psykoterapeut Hej, Tack för ert tips! Med vänlig hälsning, Amat Levin Hej Nöjesguiden! Jag har en sak jag vill framföra. Maja Bredberg är den absolut bästa skribenten i Sverige just nu. Jag har mailat henne detta, men vill även tacka er för detta fynd. Tack för en fantastisk tidning. Vänlig hälsning, Gustav Svensson Hej Gustav! Du har tur! I detta nummer skriver Maja extra mycket. Läs hennes intervju med Usher på sida 28, funderingar kring kroppen på sida 20 och hennes musikrecensioner på skivsidorna. Amat Levin och Margret Atladottir

... det verkar som att Collage-kidsen har hittat ingången till Vardagsrummet. Marie Serneholt har skymtats där men det yttersta beviset måste ändå vara att EMD-Erik trängde sig fram till entrén... ... polisen har fullt upp att hålla koll på Kåken. Det har nu alltså kommit till deras information att terrassen är sinnessjukt överbefolkad och numera tittar de in titt som tätt för att se att ”allt står rätt till”... ... Gustaf Törlings karriär går som på räls...

... Linda Skugge meddelade via Aftonbladet att Blondinbellas utvik är ”fruktansvärt”. Märkligt nog sammanfaller detta utspel samtidigt som Skugge lanserar en ny bok... ... Makode Linde är så pass känd nu efter tårtan att det var ett gissel för Nöjesguiden att plåta honom. Det ringde i hans telefon konstant, och vi fick hoppa in i en taxi med honom på väg till en radiointervju för att få lite intervjutid. Att intervjuas i taxi, det yttersta beviset på att man har lyckats? Vi älskar dig Makode!..


R E E B O K R E A LF LE X 999:Häng på trenden i vårens färggladaste sneakers. Lätta, luftiga med en fantastisk passform. Matcha den till din sommaroutfit eller dina träningskläder. Den här skon ger dig det bästa av två världar! Välkommen till Radical Sports.

R E E BOK 999:-

RADICAL SHOES

Arkaden & Kungsgatan 48, Göteborg. Södergatan 15, Malmö s hop online ! w w w.rad i c a ls p o r ts .s e


BÄST JUST NU t UPPSALA

BAR

KONST

MUSIK

SÅ HÄR BLIR DINA KOMMANDE VECKOR

KROG

Magnussons

Thomas Broomé

Jack White

Lingon

Drottninggatan 1

Galleri Magnus Karlsson, Fredsgatan 12, till och med den 20 maj

aktuell med Blunderbuss

Svartbäcksgatan 30

Damon Albarn

Villa Anna

aktuell med Dr Dee

Odinslund 3



Joel Alme

Plock

aktuell med A Tender Trap

Dragarbrunnsgatan 24



Kakelbaren Stockholms nation, Drottninggatan 11

Sirous Namazi Edenbergs bar Rådhuset, Stora Torget

Galleri Nordenhake, Hudiksvallsgatan 8, till och med den 20 juni



Det moderna livet Nationalmuseum, till och med den 3 februari 2013

   KLUBB

KLUBB

KONSERT

SCEN

FILM

Bryggan

Jay-Z och Kanye West

Scener ur ett missförstånd

Snerikes nation, S:t Olofsgatan 16

Globen i Stockholm, den 29 maj

Uppsala Stadsteater, till och med den 19 maj

The Avengers  i Nöjesguiden

Utgång

Korallreven

Stockholms nation, Drottninggatan 11

Debaser Medis i Stockholm, den 19 maj

natt@Saluhallen Sysslomansgatan 15

Phontrattarne Reginateatern, till och med den 15 maj

The Magnetic Fields Filadelfiakyrkan i Stockholm, den 12 maj

Marley  i Nöjesguiden

Med vårvärmen kommer feelingen tillbaka.

KONSERT Skövde drar större artister den här månaden. Vi skäms och åker ner till Stockholm.

FILM 21 Jump Street  i Nöjesguiden

The Avengers! Vi är sålda!

MUSIK Jason Mraz och Labyrinth gör sitt

Spöksonaten Dramaten i Stockholm, till och med den 9 juni

bästa för att förstöra, men Jack White väger upp.

KROG Betygsätts när recension kommer.

TV Krönika

Vi lajvar vidare till Game of Thrones.

FETTET OCH JAG ”JAG DRÖMMER ATT jag och Fettdoktorn

springer hand i hand över ängar, sommarängar, och hon är så vacker och så förförisk och i hennes hår hänger bacon och korv och margarin och när hon skrattar märker jag att hennes tänder är gjorda av kolhydrater och jag HATAR kolhydrater så jag skriker och vaknar.” I hela mitt liv har jag ätit ofantligt mycket bröd. Det har alltid varit den ultimata födan. Det är enkelt, det är gott, det är snabbt. Mitt brödätande har alltid gjort att jag vinner tid. Tid som jag kan ägna åt andra saker här i livet än att äta. Medan andra står i TIMMAR och förbereder något ledset jävla långkok som luktar jäst hyena har jag redan hunnit kötta i mig tolv mackor, njutit, blivit mätt, diskat, ringt mormor, plöjt sista säsongen av The Wire, spelat en femsetare pingis, borstat tänderna, pluggat inför morgondagens seminarium och gått och lagt mig. Skulle fler göra som jag skulle vi alla hinna med viktigare saker. Samhället skulle bli mer effektivt. Vi skulle få mer gjort, tjäna mer pengar och kunna ägna mer tid åt våra intressen. Detta har alltid varit min övertygelse. Men när jag häromveckan i vanlig ordning var tvungen att hämta dammsugaren för att få upp alla förbannade brödsmulor som fastnat i tangentbordet och liksom gjort det omöjligt att trycka på knapparna A, E, D, G och H (som ändå känns nödvändiga att ha), fastnade mina ögon på en blinkande banner på skärmen.

12/½+&4(6*%&/t/3t

”Bort med bröd!” stod det. ”Börja ditt nya liv med LCHF!”. Jag fnös, skakade på huvudet, mumlade ”bort med BRÖD?!” och fortsatte dammsuga. Men så började jag fundera. Kanske är 14 mackor om dagen inte så hälsosamt, ändå. Och visst vore det lite skönt att inte behöva inleda varje morgon med att dammsuga datorn. Kanske skulle det vara intressant att testa något nytt. Prova på den där vansinnesdieten en gång för alla. Få det bevisat att det är ett skämt. Bannern fortsatte blinka. Jag klickade. Livet som LCHF:are var till en början frid och fröjd. Herre min je vad jag mådde. Jag BÄLGADE i mig biff, bearnaise och bacon. Nöjd som ett litet as satt jag på mitt rum och slevade i mig diverse fettdrypande sörjor på majonnäs, ägg och ost, skrattade rått åt alla patetiska joggare nere på gatan och tänkte ”jogga på ni, här har jag suttit på mitt arsle i en vecka och ätit rent späck och se, jag RASAR i vikt”. Så höll jag på. Fortsatte sleva, fortsatte slörpa, fortsatte smacka. Dag ut och dag in. Jag hade nog aldrig mått så bra. Såhär efter tolv dagar med enbart jordnötssmör till frukost har det börjat ta emot. Det är inte så mycket att jag saknar bröd. Bröd kan jag leva utan. Uppenbarligen. Men jag sover dåligt om nätterna. Drömmer att jag fräser åt folk som handlar potatis på ICA. Flåsar när jag ser grisar på tv. Lånar bacon av grannar och gömmer det på sjuka ställen – i pennskrin, på spårvagnar, under mattor, mellan

uppsalaredaktör

Peter Morath

peter.morath@nojesguiden.se

lakan. Jag har till och med haft en romantisk dröm om Annica Dahlqvist. Ni vet, Fettdoktorn. Hon som typ injicerar sina patienter med Bregott. Hon som jag alltid tyckt varit jävligt obehaglig. Jag drömmer att jag och Fettdoktorn springer hand i hand över ängar, sommarängar, och hon är så vacker och så förförisk och i hennes hår hänger bacon och korv och margarin och när hon skrattar märker jag att hennes tänder är gjorda av kolhydrater och jag HATAR kolhydrater så jag skriker och vaknar. Och går och steker mig lite bacon. Nej, det börjar bli lite ansträngande att gå på den här dieten. Jag lägger ner alldeles för mycket tid på mitt ätande. Står i TIMMAR och förbereder smörgrytor. Orkar inte diska längre. Pallar inte hämta telefonen för att ringa mormor. Har lagt ner pingisen. Somnar när jag försöker koncentrera mig på tv-serier. Struntar i tandborstningen. Skiter i morgondagens seminarier. Har gått upp fem kilo. Men på riktigt, hörrni. Tänk nu efter innan ni avfärdar LCHF som trams. Bacon till frukost. Varje dag. Det ÄR värt det. Q

Game of Thrones.

Detta eviga tjat om pollen 40 % Körkortshysteri 15 % Att undvika studentflak 10 % Månadslång Valborgsbaksmälla 35 %


Krönika

EN POLITISKT KORREKT KROPP Text: VICTOR SCHULTZ Illustration: CARSTEN OLIVER BIERÄUGEL

Vad förmedlar en solbränna? Ett botoxat ansikte? Eller en vältränad bringa? Victor Schultz funderar på vilken roll kroppen har inom politiken. Idealistens syn på det demokratiska samhället är den på ett samhälle som har höjt sig över de kroppsliga drifterna. Idealisten ser på samhället och utropar ”Förnuftet framför allt”. Att idealisten är just en idealist och samhället ett helt annat har ni säkert redan räknat ut, men here it goes: Ingen vinner ett val utan rätt kropp. Redan för ett par år sedan genomförde det välrenommerade amerikanska universitetet MIT en studie som visade att personer med drag som ansågs typiskt attraktiva eller auktoritära hade en betydligt större chans att vinna väljarnas tycke. Och även om dessa drag är mer eller mindre universella finns det en hel del modifikationer och tolkningar som skiljer sig från land till land. Att studera olika nationer och deras ledare är ungefär som att titta på en världskarta över sociala och estetiska värdegrunder. USA är ett bra, och kanske klyschigt, exempel på hur fasaden betyder

allt. John F. Kennedy var från tidig ålder ett fysiskt vrak som drog i sig mängder av opiater på en daglig basis. Ändå såg Nixon ut som en ihopsjunken ogre vid sidan av Kennedy, som tack vare korsetten han bar för sin usla rygg fick en klanderfri hållning, och på grund av sin livshotande njursjukdom belönades med en solbränt hudton året om. Nuvarande vicepresident Joe Biden har försett sig med både botox och hårimplantat och under 2004 års presidentkampanj var John Kerrys möjliga konsumtion av det upplyftande nervgiftet vida omdiskuterat. Således är det mer eller mindre oviktigt om presidenten tränar och håller sig i form så länge han eller hon kan slänga sig med en PT, en kritvitt leende och en basketboll då och då. Om USA:s president ska ha en kropp kompetent och framgångsrik nog att administrera ett lands militära styrkor, ska Rysslands helst klara av leda dem på slagfältet. Under sina 13 år vid makten har Vladimir Putin sett till att alla spår efter de spritsvullna kroppsideal som Boris Yeltsin stod för är tillintetgjorda. Den forna KGB-agenten är en av landets mest firade kampsportare och han har arbetat hårt

”Det ska synas att man har käkat kokt korv med pulvermos och rostad lök, att man stått i snålblåsten med barnens fotbollslag och sålt bingolotter och spisat denniskorvar.” för att göra den sovjetiska stridskonsten sambo till något av en nationalsport. Semestrar gör han i den sibiriska vildmarken – helst utan tröja. 2007 släpptes officiella vildmarksbilder där den tröjlöse Putin flexar, fiskar och avfyrar vapen.

I Sverige har vi andra förväntningar på våra ledares kroppar. Några extrakilon gör ingenting, det ska synas att man har käkat kokt korv med pulvermos och rostad lök, att man stått i snålblåsten med barnens fotbollslag och sålt bingolotter och spisat denniskorvar. Vad man ska undvika är att sticka ut. Att vara förmer. När Juholt dök upp med mustasch fanns det säkerligen några olyckskorpar som började ana att allt inte stod rätt till. Redan där etablerades bilden av honom som en excentriker, en man som andades mer finska pinnar och beska droppar än folkhem och trygghet. När han sedan återvände från sin politiska timeout med en explicit solbränna, då var loppet i princip redan kört. Passar inte partibladet och en stuga i urskogen när det krisar, då är det lika bra att dra, det fick Mona Sahlin erfara redan under Tobleroneaffären. En solbränd kropp är en osolidarisk kropp. Och som Lars Ohly så fysiskt klargjorde vid valet 2010 görs inte de stora politiska ställningstagandena i den öppna debattsoffan utan i det stängda sminkrummet. Q Victor Schultz är filmrecensent på Nöjesguiden.



FKP SCORPIO PRESENTERAR

14-16 JUNI 2012 THE CURE /UK/ THE STONE ROSES /UK/ MUMFORD & SONS /UK/ THE XX /UK/ JUSTICE /FR/ SLASH ft. MYLES KENNEDY & THE CONSPIRATORS /US/ NOEL GALLAGHER’S HIGH FLYING BIRDS /UK/ THE CARDIGANS /S/ KASABIAN /UK/ GORILLAZ SOUND SYSTEM /UK/ THE GASLIGHT ANTHEM /US/ MARINA AND THE DIAMONDS /UK/ THE SOUNDTRACK OF OUR LIVES /S/ ANNA TERNHEIM /S/ MARKUS KRUNEGÅRD /S/ GARBAGE /US/UK/ NATIONALTEATERNS ROCKORKESTER /S/ DEN SVENSKA BJÖRNSTAMMEN /S/ JAMES BLAKE /UK/ THE KOOKS /UK/ M83 /FR/ BOMBAY BICYCLE CLUB /UK/ EAGLES OF DEATH METAL /US/ THE VACCINES /UK/ BAT FOR LASHES /UK/ JAMIE XX /UK/ CHASE & STATUS /UK/ BIG K.R.I.T. /US/ FEED ME /UK/ NOAH AND THE WHALE /UK/ FRANK TURNER & THE SLEEPING SOULS /UK/ MILES KANE /UK/ FAMILJEN /S/ FAR & SON /S/ NÄÄÄK & NIMO /S/ THE BRONX /US/ KATZENJAMMER /N/ BLOOD RED SHOES /UK/ BEAR IN HEAVEN /US/ JOKER /UK/ PENGUIN PRISON /US/ ERRORS /UK/ THEESATISFACTION /US/ FUTURE ISLANDS /US/ SPECTOR /UK/ FINK /UK/ FANFARLO /UK/ MIKAL CRONIN /US/ CHARLI XCX /UK/ NAUSE /S/ S.C.U.M /UK/ PORCELAIN RAFT /IT/ ALUNAGEORGE /UK/ BRETON /UK/ STAY+ /UK/ BIG DEAL /US/UK/ AU PALAIS /CAN/UK/ VINTAGE TROUBLE /US/ SIMIAN GHOST /S/ AZURE BLUE /S/ FRENCH FILMS /FI/ EWERT & THE TWO DRAGONS /EST/ WILLY MOON /NZ/ COSMO JARVIS /UK/ BOMBUS /S/ RISING /DK/ SLEEP PARTY PEOPLE /DK/ HYPERDUB RECORDS PRESENTS KODE9, IKONIKA, SCRATCHA, COOLY G & MORGAN ZARATE /UK/ JACQUES RENAULT/US/MEDLAR/UK/GREYMATTER/UK/MOULLINEX/PT/FARE SOLDI/IT/STUDIO BARNHUS/S/ QULINEZ/S/SANDRA MOSH/S/ AÉREA NEGROT /VEN/ LUCAS NORD /S/ DIRTYTWO /S/ YES! SOUNDSYSTEM feat. BLACK MOOSE + MC TOJU + DONUTS + GEORGIOUS, MAGNUS CARLSON & ROBERT PLASZCZYK DJ-SET, EMMA BATES, HARALD BJÖRK DJ-SET, LOADED, IKONS DJ-SET, PJOTR & STAFFAN LINDBERG, MANDF, RICHARD ROSSA, WE ARE THE PEOPLE, POPAGANDA-MINISTERIET, KÄRLEKSDÖDEN & LOVE LAGERBERG, WILD AT HEART DJ-SET, THAT FUCKING PARTY, THIS IS NOT A LOVE SONG VS. SO TOUGH! SO CUTE! HÅLL DIG UPPDATERAD: WWW.FACEBOOK.COM/HULTSFREDSFESTIVALEN, TWITTER; #HULTSFRED2012 OCH HULTSFREDSFESTIVALEN.SE 14/½+&4(6*%&/t/3t

KÖP BILJETT NU ! www.eventim.se / hultsfred


NÖJESGUIDEN s ZHALA I april hade ZHALA RIFATS SLIPPIN’ AROUND premiär på SVT:s musikblogg PSL. Låten är en gripande mörk historia, med en massiv produktion som har en framtid som radioplåga och klubbhit. Videon, som är regisserad av konstnären MAKODE LINDE, visar Zhala som någon slags utomjordisk häx-geisha iklädd svarta tygsjok och vad som verkar vara ett stort grått skägg. Succén var omedelbar. Hasan Ramic har träffat henne för prat om tålamod, artisteri och påstådd konkurrens.

”JAG MÅSTE FÅ UTTRYCKA MIG FRITT” Text: HASAN RAMIC Foto: EMIL JÖNSSON

H

ur var du som liten? – Jag var klassens clown som stod i centrum och var kompis med alla, jag tog alltid plats och sjöng och dansade, men jag var alltid själv på något sätt. Varför tror du att det var så? – Jag tror att det beror på att jag inte tyckte att jag var söt när jag var liten. Jag kan se en bild på mig själv nu och tycka att jag är söt, men jag tyckte nog inte det då. Jag tror att jag håller på att hitta tillbaka till hur jag var som barn nu när jag blir vuxen. Jag gick ifrån det lite under tiden som tonåring och runt gymnasietiden, men nu återupptäcker jag glöden jag hade i mig som liten. Vem vet, jag kanske blir en tonåring igen om några år. Varför det? – Jag måste få uttrycka mig väldigt fritt, och det kunde man göra som barn på ett sätt som är svårare när man är vuxen. Det var en period i livet när man inte brydde sig så mycket om ytliga saker, och det är dit jag strävar. Du använder ditt riktiga namn som ditt artistnamn, är det skillnad på dig som person och som artist? – Det är ganska mycket samma person, men jag väljer att se mig själv medvetet

16/½+&4(6*%&/t/3t

när jag gör musik. Det är för att man ska orka fortsätta, att det blir lite ”jag som gör musiken” och att det inte bara är ”jag som är jag”, alltså artisten och personen i ett. Uppdelningen är nog tydligast när jag skapar musik för det gör jag när jag är ensam och det bara är mina tankar och känslor närvarande – och sedan efterarbetet som måste vara lite mer konkret, att arrangera, producera och få allting att låta bra. Du kommer in i ett musiklandskap där det finns många kvinnliga soloartister, och det finns en tendens från mediernas sida att jämföra tjejer med varandra och låta dem tävla. Är det något du har känt av? – Jag har hört det här ganska ofta, att det bara finns plats för ”en tjej” och jag håller inte alls med om det. Det finns plats för oss alla och jag tycker att alla grymma tjejer därute ska ta plats och synas. Dessutom tycker jag att det bara är bra om jag jämförs med kvinnor, eftersom kvinnor har ett roligare uttryck. Jag älskar kvinnor, mycket mer än jag älskar män, men jag tycker att den här grejen att vi måste tävla är helt idiotisk. Jag tänker inte delta i det. Du är inte helt okänd som artist, speciellt för Stockholms flitiga klubbesökare. Varför har det tagit så lång tid att släppa något? – Det har tagit lång tid för mig att våga

blotta mig. Jag vill att allt jag gör ska vara så perfekt som möjligt och att jag ska kunna stå för allt jag gör på alla sätt. För ett par år sedan hade jag ett erbjudande på bordet från ett skivbolag, och vi skulle bli ett ”team” som pushar min musik. Men min och deras vision av vad jag skulle göra stämde inte alls överrens, och jag tyckte att det de hade att erbjuda inte alls var intressant. Jag hade säkert tyckt att det var jättecoolt om jag var 15, men nu ville jag något helt annat. Jag ville göra saker på mitt sätt. Kan du beskriva din nya singel Slippin’ Around för de som inte har hört den? – Det är melankolisk, kosmisk pop med inslag av witchcraft. Den är mörk men ändå ljus och hoppfull på något sätt. Och med ”melankolisk” menar jag snarare ”dramatisk” för att produktionen är så stor. Tror du att den funkar på klubben? – Jag har dansat till den hemma, jag hoppas att den funkar på klubben, haha! Vad handlar den om? – Slippin’ Around är mer en känsla. En känsla av melankoli och hopp. Texten är väldigt poetisk för mig. Andra kanske inte anser att det är poesi men vem vet, om tio år kommer man att se tillbaka på den och tycka att den är jättepoetisk.

Konstnären Makode Linde har regisserat videon, berätta om ert samarbete. – Det visuella är jätteviktigt i min musik, jag har inte alltid så lätt att uttrycka allt i text, och då blir det allt runtomkring som får förstärka känslan jag försöker förmedla i musiken. Det är ett viktigt verktyg. Makode är jättebra. Förutom att han är en väldigt god vän SER han mig på ett sätt som andra inte gör. Det är väldigt skönt att låta någon annan tolka mitt uttryck, och jag tycker att Makodes genialiska bildspråk och trippighet passar min musik perfekt. Vad händer näst? – Jag håller på med fler låtar, och jag tänker släppa ett album. Är det verkligen nödvändigt? Räcker det inte bara med att släppa låtar på YouTube? – Ja, man får göra som man vill tycker jag, men det har alltid varit en dröm för mig att göra ett helt album. Nu behöver det inte heller vara på ett speciellt sätt, att man ska göra 14 låtar som alla är fyra minuter långa. Det kommer att vara ett spår på 60 minuter med bara din röst och kastanjetter? – Haha! Why not? Q Lyssna på Zhalas låt Slippin’ Around på nojesguiden.se


Vilket album är soundtracket till ditt liv? – Nirvana, Nevermind. Vilken låt lyssnar du på när du är kär? – Kent, Kräm (Så nära får ingen gå). Vem gjorde dig arg senast? – Min bästa kompis som jag dör för. Låten du skäms för att du älskar? – Michael Bolton, When a Man Loves a Woman. Beskriv dig själv med ett ord: – Fladdrig. Har du någon gång snott något? – Ja. Vad gör dig knäsvag? – En riktigt bra låt och när folk är snälla på riktigt. Knegigaste jobb du haft? – Hemtjänsten. När grät du senast? – Tre veckor sedan. Vilken tid är din väckarklocka inställd på? – 10:00. Vem var den senaste personen som ringde dig? – Min A&R på förlaget, Dee Demirbag. Den bästa boken du har läst: – Naiv.Super av Erlend Loe. Det här är det största samhällsproblemet i Sverige just nu: – Att vi är så besatta av karriär och pengar att vi glömmer bort oss själva, de omkring oss, och världen vi lever i. Vi blir elakare och elakare känns det som. Alina Devecerski, artist, är aktuell med låten Flytta på dej.

NÖJESGUIDEN s

Makode Linde

NÖJESGUIDEN s

Alina Devecerski

FOTO: EMIL JÖNSSON

Måste man lida för sin konst? – Först nu har jag förstått att man även kan lida för andras. Men nej, man måste ingenting. Vilken pryl kan du inte leva utan? – Mina laptops. Vad gör du en måndag? – Går hem. Vad står på ditt CV om fem år? – First Lady. Vad ska dina barn heta? – På idéstadiet har de bara nummer. Vad köper du alltid på systemet? – Ingenting. Jag tycker inte om alkohol. Vilket yrke skulle du aldrig kunna tänka dig? – Soldat. Vilken film har fått dig att gråta? – Lilla sjöjungfun. Vilken filmkaraktär påminner mest om du själv? – Cicciolina. Om du var tvungen att äta en sak hela livet, vad hade det varit? –Röv. I vilket land vill du helst bo? – Västtyskland. Skulle du hellre ta bilden eller vara med i bilden? – Det beror på vad det är för slags bild. När sov du senast på golvet? – För en vecka sedan. Det här gör jag om jag känner mig oinspirerad: – Jobbar. Bästa resmålet: – Costa Rica. Det här är det största samhällsproblemet i Sverige just nu: – Det är hemligt. Makode Linde, konstnär, aktuell med Sveriges mest kända tårta.

FOTO: EMIL JÖNSSON

18/½+&4(6*%&/t/3t


Kan vi komma undan blicken? Varför är mäns utseende underrepresenterat i det offentliga samtalet? Och cementerar vi gamla normer när vi lägger upp förskönade bilder på Twitter, Facebook och Instagram? Maja Bredberg har funderat på kroppen och varför vi ens bryr oss.

EN HOPPLÖS KROPP Text: MAJA BREDBERG Illustration: MIRIAM IVANOFF

D

en här texten börjar nog med att jag, en lagom solig våreftermiddag då temperaturen orkat sig upp så mycket att tonåringstjejer går i shorts och pensionärer bytt vinterjackan mot yllerock, sitter med en halväten ostpaj framför mig på ett nästintill öde turisthak ute på Djurgårdsslätten. Jag vet egentligen inte varför jag ska börja just där, det är en dag precis som alla andra dagar, inget unikt eller särskiljande med just denna, och vid närmare eftertanke är det kanske precis just därför allt börjar där. Jag har unnat mig en Mariestads och druckit upp den till hälften. Det är en ”klassisk tjejöl” förklarade den korpulente krögaren när jag beställde. Borde jag ha tagit en Staropramen istället, för att verka mindre förutsägbart tjejig? Eller är det ale som krävs för att… Nä, Gud vilken enfaldig tanke. Till vänster om mig strålar ljuset

20/½+&4(6*%&/t/3t

”Varför kommer så många män undan med att vara fula?” in och lyser frikyrkligt upp en harlekinmönstrad, blyinfattad glasvägg. Framför den sitter en ensam äldre man och skriker meningar på måfå rakt ut i intet. Den utlevande mannen, känns också klassiskt. Pojkar kommer att vara pojkar i alltför förlåtande miljöer och sedan växa upp till att bli män utan taktfullhet, varav en del sedermera blir gaphalsar till gubbar som inte för en sekund bryr sig om huruvida de möjligen stör sin omgivning. – Jag vill tvätta bort en man ur mitt hår! ropar den ensamme mannen och jag

tänker att jag vill tvätta bort män även ur mitt. Eller kanske egentligen inte män i sig, så dramatisk behöver jag väl inte nödvändigtvis vara. Men mer specifikt: mäns sexualitet, och faktumet att man ständigt ska behöva förhålla sig till den, skulle jag mer än gärna slippa. När jag skriver män menar jag förstås heterosexuella herrar, för det är ju deras norm allt slentrianmässigt verkar utgå ifrån. Hur vi kvinnor porträtterats i bild och text – genom vilket vi fått veta hur vi

bör vara och sedan för alltid burit med oss. Det blir en del av vårt eget uttryck när vi sedan ska försöka förhålla oss till både andra och oss själva. Jag sitter här med min öl just på grund av det. Jag har letat efter manskroppen och jag har hamnat på Djurgården med en gapig gubbe. Han är i sena 70-åren, så krum i ryggen att han börjar få puckel och jag undrar hur mycket av hans liv som har gått åt till att oroa sig över sin kropp. Hur mycket mer han hade behövt oroa sig för den om han fötts som kvinna. JAG HAR SEDAN länge slutat att reagera på

den nakna kvinnokroppen. Jag har en själv förstås som jag ser ibland, men mest har jag fått sett andras. I reklam. I tidningar. På bloggar. Replika efter replika av samma tröttsamma, oinspirerande kvinnoideal. Man behöver inte lägga till ”kropp” någonstans i dess sammanhang


för att understryka att kvinnoidealet idag rör så mycket mer yta än det någonsin kan komma att handla om mänskliga egenskaper och karaktär. Det är liksom självklart. Medan mansidealet istället syftar till olika sätt att handlingskraftigt ge uttryck för att vara man. Kvinnan och mannen. Det passiva och det aktiva. Objektet och subjektet. Tilldelat vid födseln och sedan dess en evig plåga. Det där vet vi ju. Men varför blir det ingen förändring? Varför fortsätter vi att definiera och värdera kvinnor utefter deras utseende? Varför kommer så många män undan med att vara fula? Och varför är det bara kvinnors behov att bli accepterade och bekräftade som kommersialiseras och görs till miljardbusiness? Män har också kroppar. Med nariga näsvingar, blodkärlsbeprydda knäväck och överflödig hud som inte gör mycket mer än att bara hänga där. Män har apelsinhud och äppelkinder och potatisnäsor som kan justeras till och bullmagar och chipstuttar – varför exploaterar vi inte detta lika framgångsrikt som kvinnokroppen? Det finns en möjlig marknad, men ingen verkar vara engagerad nog i att skapa en efterfrågan. Inte ens kukkomplexet – detta enda manliga kroppsideal som som skär rakt igenom mäns innersta ängslan – har vi lyckats profitera på. Jaja. Det är väl klart att kvinnokroppen har en längre historia av att bli tuktad, snörd och återhållen, modellerad med och formad efter tidens rådande ideal. Det är klart att sådant hänger med. – Stoppa dina bekymmer i en trasig säck, skriker plötsligt gubben och låter fingrarna vibrera över bordsduken. Kanske är det precis det vi gör, tänker jag. JAG HAR VERKLIGEN inga svar. Ju mer jag tänker på det, desto mer undrande ställer jag mig till oss. En helt vanlig dag räknade jag hur många rubriker, artiklar, bilder och reklam det fanns som handlade om kvinnokroppen och hur många det fanns om manskroppen på Aftonbladet och

”Porträtt på Instagram, på Twitter, på Facebook. Medvetna, upplysta, lärda kvinnor som alla producerar likadana bilder på oss – det är som om en man skulle ha tagit dem.” Expressens respektive hemsidor. På Aftonbladets förstasida fanns det elva artiklar, elva rubriker, elva bilder och åtta reklamannonser om kvinnors kroppar. Om manskroppen fanns det två artiklar, två rubriker, fyra bilder och noll annonser. Hos Expressen fick männen ännu mindre uppmärksamhet. Medan kvinnokroppen avhandlades i tio artiklar, sju rubriker, 15 bilder och två reklamannonser fanns det inte ens enda artikel om manskroppen, inte en enda rubrik, inte en enda annons – ingenting alls utom två futtiga små bilder. Jag undrar vad det gör med oss. Att vi bara fortsätter i de gamla hjulspåren. Även om det finns undantag är manskroppen generellt sett gravt underrepresenterad i det offentliga samtalet. Medan kvinnokroppen skärskådas fullständigt. För att hitta den nakna manskroppen måste du ta dig till freakshow-avdelningen i tidningshyllan där muskelmän envisas med att efterlikna belgiska slaktkor. Och för att se män sexualiseras, framställas som de objekt för sexuell njutning som de faktiskt är för runt hälften av Sveriges vuxna befolkning, måste du ta dig till ett konstgalleri. PÅ WALDERMARSUDDE HÄNGER under våren Eugène Janssons målningar av helnakna, poserande män från 1900-talets

början. Vackra, tillgängliga objekt sedda genom hans sexualitet. Manskroppen tolkad genom hans lust. Utställningen är anledningen till att jag befinner mig i matsalen med det låga taket, de nötta blåvitrutiga dukarna och den gapige gubben. Jag har nyss besökt utställningen och för första gången som jag kan minnas har jag i ett offentligt sammanhang fått ikläda mig rollen som den som bär på åtrån och inte den som önskar åtrås. Som den vars sexualitet styr. Bland Eugène Janssons tavlor upplevde jag förmånen att iaktta istället för att bli iakttagen. Jag kände makten som betraktandet ger. Självklart kan även rollen att få åtrås skänka en makt, att vara den som är eftertraktad. Om man bara bortser faktumet att man som åtrådd aldrig själv kan välja när man börjar eller slutar att åtrås. Ibland blir man smickrad, ibland vill man faktiskt bara vara ifred. – Får jag lov att vara din tekopp? sjunger gubben ängsligt om och om igen. JAG TÄNKER PÅ mitt eget ängsliga beteende. Hur länge jag varit övertygad om att kvinnoidealen berodde på att män återspeglade kvinnor. Att det är män som varit konstnärer och fotografer och författare och att det är genom deras sexualitet vi blivit definierade. Men så

tittar jag på mig själv, på mina vänner, på främmande kvinnor, på bilder som vi skapar av oss själva. Porträtt på Instagram, på Twitter, på Facebook. Medvetna, upplysta, lärda kvinnor som alla producerar likadana bilder på oss – det är som om en man skulle ha tagit dem. Det är samma nakna blick, samma plutmun, samma kroppsformer som framhävs. Av mig med. Som om vi aldrig kan komma undan kopplingen mellan vår egen kropp och mäns sexualitet. Och jag ser hur vi uppmuntrande gillar varandras bilder och ger komplimanger. Männen med. Vi bekräftar alla kvinnorna som vackra och dugliga, men så ytterst sällan att männen lägger upp sådana bilder på sig själv. Jag blir inte klok på om vi deltar i cementeringen av gamla normer eller om vi bryter upp dem genom att definiera själv. För vems skull lägger vi upp våra bilder? Hur djupt och svårupptäckt går viljan att bli bekräftad av andra? Hur lösgör vi oss från vår samtida kontext och skapar nya värden? JAG VET, DET är sjukt misogynt att lägga

hela ansvaret på kvinnorna. Jag delar inte den liberala synen på kvinnoideal och komplex som ett problem på individnivå – jag ser strukturen, men jag ser den även i mitt eget handlingsmönster. Jag ser den hos andra kvinnor med, och det är oss den drabbar hårdast. Därför blir jag rådvill när det verkar som att vi nu med hjälp av photo booth och smartphones med kamera som har spegelfunktion är högst delaktiga i att reproducera samma gamla taskiga kvinnosyn där vi blott är våra kroppar. – Åh, titta! Nu kommer de ut och joggar. Jogging, jogging, jogging, ropar den gamla mannen. Tre kvinnor som är ute på jogging. Jag tittar ut och ser de tre spänstiga jäkta förbi. Känner min egen mage puta över byxlinningen och förbannar känslan av att ens behöva bry mig. Gubben återgår till att sjunga ”Får jag lov att vara din tekopp?” och jag inser att jag inte har ett enda rimligt svar på en endaste av mina frågor. Q

t/3t/½+&4(6*%&/ 21


Fetma sägs vara en epidemi i västvärlden. Det är en symbol för moraliskt förfall. Och så överallt, alla dessa bilder av lyckliga ätande smala kvinnor.

VEM FÅR UNNA SIG? Text: SANNA SAMUELSSON Illustration: DANIEL ERIKSSON

Ö

verallt syns bilder på lyckliga kvinnor som äter. Man ser dem i reklamer för bantningspreparat, för dieter, i receptböcker samt i hälsotidningar och de är alltid vältränade och smala. Ofta klädda i någon harmonisk färg, som orange eller lila. Så finns det bilder på olyckliga kvinnor som äter. De är feta och äter för mycket. De är motsatsen till harmoniska: på gränsen till tragiska och illa klädda. De är ofta varnande exempel i dokumentärer eller tv-serier. Vi lär oss tidigt vad som är lyckat ätande och vad som är abnormt, äckligt.

kropp som inte är en kropp får finnas till. Min granne och jag småpratar. Det är runt semmeldagen. Hon säger: ”en gång om året ska man ju få unna sig”, med en ton som antyder att jag också unnar mig denna enda dag. Som antyder att det inte finns någon rimlig chans att jag äter semla varje dag bara för att det är gott. Jag säger ingenting. Det skulle bryta det kvinnliga bantningssamförståndet. Det som får kvinnor att bara anta att andra kvinnor bantar och som gör det till ett normalt fikarumssmåprat. För alla gör det, alla vill gå ner i vikt och ingen vill vara tjock. SOCIOLOGEN ANNA JOHANSSON skriver i

EN BILD FÖR ett bantningspreparat fastnar

på min näthinna. Den föreställer en kvinna som äter en mängd kakor. Hon ser lycklig ut och är, trots kakorna, väldigt smal. Kvinnan som äter kakor i reklamen är del av en före-och-efter-historia. Första bilden saknas men finns med i historien ändå. Den är jag, framför skärmen och efter-bilden är på henne. Hon är den jag kan bli. Först efter att jag gått ned, då får jag äta utan skuldkänslor. Då kan jag släppa kontrollen eftersom bara en disciplinerad kropp får vara gränslös. Bara en kropp som inte äter får äta. Bara en

22/½+&4(6*%&/t/3t

antologin Ätstört (ETC Förlag: 2011) att fetma har blivit den starkaste symbolen för avvikelse, en måttstock som normalt och abnormt mäts mot. Fetma är ett stigma, ett tecken på att personen saknar karaktär. Man pratar om fetma som en sjukdom, som en epidemi. Det är inte bara ett hot mot din personliga hälsa utan också ett tecken på moraliskt förfall i samhället. Fetma kopplas dessutom till arbetarklassen, framförallt till dess kvinnor. Alla dessa skämt om feta ”white trash”-mammor och deras barn, de är en del av den måttstocken.

Johansson skriver i sin artikel ”Feta damen äter ihjäl sig” om hur den feta, ätande kvinnan ses som suspekt. Vi begapar ”äckelfascinerat” feta kvinnor på tv. De som inte kan röra sig, de som inte kan sluta äta, de som, trots att de vet att det är fel, inte kan göra något åt det. De som är bortom kontroll. Det finns en anledning till att vi fascineras, menar Johansson: ”De feta är vår tids monster som laddas med det mest farliga och hotande, våra djupaste rädslor och tabun. På samma gång väcker de också våra mest förbjudna fantasier och önskningar." Vår lösning på rädslan för att bli sådana är en kombination av ett fördömande av andras kostvanor och att sätta upp tydliga gränser i vårt egna liv. ”Jag är inte en sådan som äter snabbmat ofta. Mina barn får inte dricka läsk på vardagar. Jag steker i olivolja istället för smör. När jag äter fett eller sött unnar jag mig. Det är en medveten, kontrollerad handling och det är inte regel. Jag är inte en av dem som inte kan kontrollera sig. Jag är normal.” Johansson menar att äckel inför okontrollerad ätande är detsamma som äckel inför en okontrollerad kroppslighet. ”En kroppslighet som inte håller sig inom ramarna, som spränger gränserna. Äcklet

inför det feta handlar om förnekelse av kroppslighet.” Den feta kroppen beskriver hon som ”en kropp som växer, sväller, förändras och förfaller. En kropp som till slut dör. En kropp som man inte kan kontrollera.” Det är en kropp som tar för stor plats, på fel sätt, kan man tänka. Och sammankopplat med fetma som epidemiretoriken blir det tydligt. Epidemier är något som sprider sig och tar över. När vi säger att vi ska unna oss, denna enda gång, hävdar vi då, trots att vi är lite olydiga, att vi ändå inte är abnorma, ändå inte är farliga, ändå inte smittar? Vi tar det säkra före det osäkra och markerar normalitet, i vår fnissiga och kontrollerade olydnad håller vi koll på varandra. Vi smittar inte, rinner inte över eller breder ut oss. MEN VAD HÄNDER om vi går över gränsen? Om vi, trots våra icke-smala kroppar, äter kakor som den leende kvinnan på bantningsreklamen. Om vi struntar i gränserna, äter semla när vi får lust istället för en gång per år. Om vi unnar oss ständigt, tills det slutar vara unnande och blir ätande istället. En semla är ändå bara en semla. En kaka är en kaka. En kropp är en människa. Q


LÅT OSS PRESENTERA:

Om du inte kan komma till Berghs, kan Berghs komma till dig.

Distribueras av Carlsberg Sverige. Konsumentservice 020-78 80 20. www.carlsbergsverige.se Alkoholhalt 5,0 % vol.

Känner du att dagarna börjar upprepa sig? Att du behöver helt ny kunskap eller förfina den du har? En distanskurs på Berghs i höst kan vara vägen dit. Med kurser inom en rad områden har du mycket att välja mellan. Från Projektledning och Illustration till Interactive Communication och Copywriting. Vi erbjuder kurser både på engelska och svenska. För mer info, ring 08-587 550 00 eller besök berghs.se

STYRKAN SITTER I SMAKEN www.pripps.se

$ONRKROL VDPEDQGPHG DUEHWH|NDU ULVNHQI|URO\FNRU


I en tid då det börjar bli mer unikt att INTE vara tatuerad accepteras inte velighet. Vi har pratat med en tatuerare och en laserterapeut för att hjälpa en tvekande förstagångare att fatta ett beslut.

MÄRKT FÖR LIVET Text: RASMUS BLOM och PONTUS TENGGREN Foto: WALTI HÖSLI

V

i måste prata om tatueringar. Av flera olika anledningar måste vi prata om tatueringar. Dels för det faktum att alla är tatuerade. Tatueringen som sådan spänner sig numera över alla samhällsklasser, yrkeskårer, musiksmaker, kön, sexuella läggningar och etniciteter. Tatueringen känner inga gränser på det sättet. Fotbollsspelaren, hiphoparen, stekaren, förortskidet, innerstadskidet, medievetaren, börshajen, modellen, skådespelaren, musikern. Ja, till och med den där otroligt blyge killen med timanställning på Ica har lagt sig under nålen. Du gör inte revolt genom att rista in ”ONLY GOD CAN JUDGE ME” över ryggen längre, din mamma kommer inte att gråta, för även hon har en liten, liten delfin i ljumsken. Men varför vi framförallt måste prata om det här med tatueringar är för att hjälpa en känd musiker från Göteborg att bilda sig en uppfattning huruvida han själv

ska tatuera sig eller inte. Ett dilemma som allt fler svenskar verkar ställas inför med tanke på tatuerandets ständigt ökande popularitet. Vi kan kalla artisten ”Mårten”. Namnet är fingerat för att Mårten vill vara anonym. Så här ligger det till: 2010 fick Mårten ett presentkort av sina vänner i 30-årspresent. Presentkortet berättigade Mårten en tatuering som enligt tatueraren skulle räcka till en gadd i färg och vara ungefär som en fryspizza i storlek. Att permanent märka huden låg inte överst på listan över saker som måste göras, men det var ändå något han funderat på under en längre tid, så presenten var uppskattad. För att han inte skulle fega ur bokade vännerna en tid ett par veckor senare, så att han i lugn och ro kunde bestämma sig för motiv och tatueringens placering. Men saker kom emellan och Mårten hittade ständigt nya ursäkter att inte skaffa den där tatueringen. Två år senare är han fortfarande otatuerad. Vännerna har sedan länge slutat hoppas. Därför bestämde vi oss

för att försöka hjälpa Mårten på traven. Vi vrider och vänder på begreppet för att ge honom en så bra grund som möjligt att stå på inför sitt vardande beslut. MEN TATUERINGAR ÄR som bekant inget

nytt under solen. Julius Caesar har skrivit texter om tatueringar innan oss. Det går att spåra långt tillbaka till uråldriga indianstammar och kunde ses på egyptiska mumier. Alpmannen Ötzi som levde 3 300 år före Kristus och som hittades nedfrusen i en glaciär hade tatueringar bakom sitt vänstra knä, på sin högra ankel och till och med en i ryggslutet. Alpmannen Ötzi är med andra ord fadern till det vi idag kallar ”tramp stamps”. Men det är bara fram tills alldeles nyligen vi slutade associera tatueringar med Hell’s Angels eller som japanerna slutade göra detsamma med deras organiserade brottslighet Yakuza. Det är just den där gängtillhörigheten som ju tatueringen bottnar i. I fängelsekulturerna

indikerade en tatuerad tår vid ögat att vederbörande begått mord och ett spindelnät vid armbågen visade att man överhuvudtaget suttit inne. För vidare läsning och fantastiska bilder om just fängelsetatueringar kan vi tipsa om böckerna Russian Criminal Tattoo Encyclopedia. Tatueringen avslöjar vilka du tillhör och vilken person du är. I överförd bemärkelse kan en liten arty fjäder på skuldran visa att du är hipster. En liten ironisk mustasch på ditt pekfinger att du är en rolig hipster. En felciterad text över bröstet att du är en intellektuell dokusåpakändis. Och att inte ha några tatueringar alls kommer förmodligen att ses som ett ställningstagande i sig vad det lider. MEN NU SKA vi hjälpa Mårten att fatta det där beslutet. För att göra det lite lättare för honom träffar vi två experter. Den som gör tatueringarna och den som tar bort dem. Vi börjar med att träffa Jonas Nyberg på Göteborg Classic Tattooing, en studio som

t/3t/½+&4(6*%&/ 25


anses vara en av stans bästa. Varför tror du att tatueringar har blivit så stort? – För att innerst inne vill alla se tuffa ut, och tatueringar är lika tufft som att äta mat med stark sås på. Finns det några risker med att tatuera sig? – Det finns risker med allt, men som kund kan man minimera den risken genom att tatuera sig på en seriös studio och inte hemma hos någon som har tittat för mycket på tv och köpt sig ett tattoo-kit på eBay, med instruktionsvideo och allt. ”Jag ska minsann bli tatuerare jag också, det ser ju ut och vara hur lätt som helst!” Andra risker är ju att din tatuering kommer att se ut som skit om den är gjord av någon lite mindre seriös eller av någon som tar sig vatten över huvudet och trasslar in sig i för många olika stilar. Till exempel om du vill ha ett realistiskt porträtt av någon som inte behärskar den stilen kommer du antagligen inte bli så nöjd i slutändan. Så kontentan av allt detta dravel om stilar hit och dit är att det är du som kund som bär ansvaret för hur bra din tatuering blir. Bara för att din kompis tatuerade sig hos den och den betyder inte det att han eller hon är bra på allt. Titta noga i tatuerarens portfolio innan du bokar tid. Lägg ner tid på att hitta den som passar ditt motiv bäst. Åk runt på olika studios och titta i alla olika portfolios eller på hemsidor för olika studios. Ibland kan det löna sig att betala lite mer direkt istället för att först betala lite och sedan gå och göra en dyr cover up. Bortsett från det uppenbara; hakkors och andra stötande symboler. Vad skulle du aldrig tatuera? – Allt som jag känner att jag inte behärskar. Annars gör jag allt. Vem skulle du aldrig tatuera? – Någon som känns som om de egentligen

26/½+&4(6*%&/t/3t

”Tatueringen avslöjar vilka du tillhör och vilken person du är. I överförd bemärkelse kan en liten arty fjäder på skuldran visa att du är hipster.” borde fundera några varv till på vad det är de vill tatuera. Jag ber hellre en kund att gå hem och fundera på sitt motiv än att göra något som hen känner sig osäker på, eller som jag tycker blir dåligt. Vilken är den vanligaste första tatueringen folk gör? – Allt beror på vilken studio du frågar, på vår studio kan jag tänka mig att det kanske är en ros eller en skalle. Två bra motiv som alltid kommer att vara tuffa och tidlösa. Jag hade kunnat göra skallar och rosor varje dag resten av mitt liv om jag fick chansen, jag hade varit lycklig varje sekund! Vilken var den första tatueringen du skaffade själv? – En drake på vänstra överarmen. När jag just fyllt 18 år, drakar är ju tufft, haha. Vilken var den första du gjorde på någon annan? – Opium och Afrika på arabiska på min vän Jamie från Botkyrka, när vi bodde i Spanien. Tack Jamie! Vilket klientel kommer in till er på Göteborg Classic Tattooing? – Det är unga som gamla från när och fjärran. För det mesta är det människor som är relativt insatta i traditionell tatuering, och som vill ha något som håller i längden. ”Bold will hold” som man säger.

Oftast ges vi ganska fria händer vad gäller själva utförandet av tatueringen, medan motivet brukar vi arbeta fram tillsammans. Hur ser den genomsnittliga kunden ut? – Jag tänker inte särskilt mycket på hur kunderna ser ut, man ser ju mest en väldigt utvald del av just den personen under några timmar som till exempel en underarm eller en vad, och just på så nära håll är vi alla mycket lika. Det händer ofta att någon kommer fram och säger ”hallå där” och man har inte en aning om vem personen är förrän han eller hon säger ”du gjorde den här tatueringen på mig”, först då kommer man ihåg vem personen är och vad man samtalade om medan man tatuerade. Hoppas att folk har förståelse för detta fenomen, ibland kan det vara svårt att komma ihåg alla man träffar varje dag. Ursäkta för det! Vilken är den fulaste tatueringen du har sett? – Oj, det vettefan, jag har sett en hel del fula tatueringar, men jag har nog ingen som jag kommer ihåg som den fulaste. Jag tror nog att det finns bra mycket fler fula tatueringar än bra tatueringar på världens gator. Men det känns som att det är något som håller på att förändras, kunden kräver mer av sin tatuerare nuförtiden. De är mer pålästa, har ofta en relativt klar bild av vad

de vill ha, och är bra på att leta sig fram till den tatuerare som hade utfört deras tatuering på bästa sätt. Men något som jag personligen har svårt för, det är traditionella tatueringar som har alldeles för lite svart i sig, det ser sällan bra ut tyvärr. Återigen, det är kundens ansvar vad den vill bära med sig på sin kropp för resten av livet, men lägg några dagar extra på att hitta den tatuerare som passar ditt motiv bäst. EFTER VÅR PRATSTUND med Jonas Nyberg träffar vi laserterapeuten Oskar Lundblad på Scandinavian DermaCare, en klinik som tar bort tatueringar. Den ligger på behagligt gångavstånd från Göteborg Classic Tattooing. Varför tar folk bort sina tatueringar? – Skälen till att folk vill ta bort sina tatueringar varierar. Det kan vara tatueringar som man gjorde för länge sedan och som man inte står för idag. I vissa fall har vi haft kunder med gängtatueringar och högerextrema motiv. En stor del av våra kunder bleker ner sina gamla tatueringar för att göra cover-ups. Vilka tar bort sina tatueringar? – Det kan vara alla typer av människor men den genomsnittliga kunden är nog en kvinna i 30-årsåldern som vill ta bort en tatuering som hon gjorde i 18–20 årsåldern. Vilka motiv är vanligast att folk tar bort? – Svårt att säga, men tribaltatueringar på armar är ganska vanligt. Händer det att ni skrattar när ni ser folks tatueringar? – Nej, det försöker vi att inte göra såvida inte kunden själv inbjuder till det. För vissa kan det vara väldigt jobbigt att ha en tatuering som man inte trivs med. Hur lång tid tar det? – Beroende på storlek: 5–45 minuter. Hur ont gör det? – Ungefär lika ont som att göra


tatueringen, våra kunder erbjuds bedövningssalva vid behov. Finns det några risker med att ta bort sina tatueringar? Något man behöver tänka på inför behandlingen? – Alla våra kunder fyller i ett hälsointyg innan vi påbörjar behandling. Vår läkare gör en bedömning i de fall vi är osäkra. Det är viktigt att man inte är solbränd på området som man ska inleda behandling på. Försvinner den helt? – Vissa färger kan vara svåra att ta bort helt. Vi kan aldrig garantera att tatueringen försvinner helt men de flesta blir nöjda. Har du eller någon av dina kollegor tatueringar? – Nej. Är det för att ni själva har tagit bort dem? – Haha, nej det har helt enkelt inte blivit av för någon av oss, men vem vet? OCH NU ÖVER till Mårten själv som alltså

står i begrepp att göra den där efterlängtade första tatueringen. Den som inte helt sällan resulterar i en till och kanske en till. Vi samlar ihop de rön vi fått från våra experter och stämmer träff med Mårten. Vad är din uppriktiga åsikt om tatueringar? – Det är fint. Och fult. Det beror naturligtvis på vad man har. Men jag tycker nog ändå att det är finare med tatueringar än utan. Jag imponeras av folk som väljer ett motiv och håller fast vid det livet ut. Det verkar kul att vara tatuerad. Något att titta på när de visar skit på tv. Varför har du då inte tatuerat dig än? – Ingen anledning egentligen. Jag kunde inte komma på vad jag skulle tatuera och mådde länge fysiskt illa för att jag inte kom på något. Jag har ändå varit hos tatueraren och snackat om motiv, men har hela tiden reviderat mina tankar. Dina vänner som gav dig tatueringen verkar ha gett upp hoppet om att du ska skrida till verket. Och de vi har talat med verkar tycka att du ska låta bli just för att det har dröjt så länge. Har det förvärrat saken? – Det visste jag inte. Har någon sagt så? Då blir ju det här ännu värre. Har du några uppslag om vad du vill tatuera in? – Hade jag vetat hade jag ju sluppit den här ångesten. Jag hade bestämt mig för en uggla på cykel, men fick reda på att det var hipstertatueringen som var mest populär 2009 så jag lade ner det. Katten har varit en favorit länge. Den känns alltid bra efter tre, fyra öl, men sällan dagen efter. Men jag har haft katter, så jag skulle kunna tillägna tatueringen till min gamla katt Stephan. Var placerar du den? – På underarmen där den inte syns så

mycket. Du är medveten om att det gör jätteont där? Skräms du av smärtan? – Jag har hört talas om det. Men armbågen ska tydligen vara ännu värre, så jag är glad att jag övergav spindelnätet. Men helt ärligt, jag är lite orolig. Folk använder sina kroppar som de vore sociala medier och tatuerar in sjukt banala grejer. Vill du ha något som är Miami Ink? Något som betyder något på riktig? – Herregud, nej. Ink-programmen är helt vidriga. De är en av anledningarna till att jag har skjutit upp det. De sitter där och talar perfekt amerikanska och tatuerar bara in grejer som betyder oerhört mycket. Så du vill ha något lite mer lättsamt? – Jag vet inte. Å ena sidan vill jag ha något fånigt, å andra sidan vill jag ha något som håller över tid. Det är svårt. Helst av allt ska man ha tatuerat något när man är tolv som är lika smart 20 år senare. Och då menar jag inte något spindelnät på armbågen. Det ville jag i och för sig ha när jag var yngre. Eller i alla fall något på armbågen. När man är ung har man ju gärna skitdålig smak. Så det är ju lite av ett moment 22. Du är en ung man full av populärkulturella referenser – du borde inte ha svårt att

hitta på något smart. Dessutom skriver du texter och målar upp bilder i dessa. Ska det verkligen vara så svårt för dig att hitta på något som är personligt och samtidigt smart? – Man får ju inte sno andras tatueringar! Men du har rätt, jag borde kunna komma på något som betyder något för mig. Något som är kopplat till musiken eller något snyggt tecken. Typ hakkors, men inte alls något så laddat. Kanske en rebus som bara jag förstår och vet svaret på. Sedan är jag orolig för att tatueraren inte ska förstå. Men han gör väl vad man ber honom om? Jag vill alltså INTE ha ett hakkors, men någon sorts symbol kan vara fint. Inget

kinesiskt tecken kanske, men, ja du förstår. Bortsett från det mest uppenbara, vad skulle du aldrig tatuera? – Tribaler, romerska siffror eller något på latin och saker jag själv har skrivit. Det vore sjukt förmätet att bära omkring på något eget. EFTER VÅRT SAMTAL är Mårten knappast

klokare, men han verkar ha bestämt sig. Det blir bläck i sommar. Om det blir ugglan, katten eller en Tom Hanks-svår da Vinci-kodsrebus återstår att se. Men han ska skaffa sig en tatuering. Och när tatueringen är klar lovar han att vi på Nöjesguiden ska få ta del av den. Q

t/3t/½+&4(6*%&/ 27


Att det är skillnad i hur män och kvinnor behandlas medialt borde vara uppenbart för de allra flesta att se. Medan manliga intervjuobjekt generellt får större chans att prata om sitt arbete, är det vanligare att intervjuer med kvinnliga artister, skådisar, konstnärer och författare präglas av ett banalare fokus. Så när vi fick 15 minuter på oss med albumaktuella USHER gjorde vi ett experiment. Vi sket i musiken, ställde enbart ytliga frågor och skrev två versioner av texten – en där han är ett subjekt och en där han är ett objekt – för att visa hur det i många intervjuer hade kunnat se ut om han var en kvinnlig r’n’b-sångerska.

USHER SKYDDAR SITT VARUMÄRKE Text: MAJA BREDBERG

D

et sitter en tjock, svartklädd man och sover på en stol utanför svit nummer sju på Soho Hotel. Han ska föreställa den första etappen av Ushers säkerhetscrew och vaktar, mer eller mindre uppmärksamt, artisten som befinner sig i London för att ge Europas utvalda musikjournalister ett smakprov på det kommande, elektro-influerade albumet Looking For Myself. I ett sovrum längst in sitter Usher själv, avslappnat manlig i en rosafärgad t-shirt och mörka shades, tillbakalutad och leendes. Han lutar sig fram och drar ett djupt andetag när vi hälsar. – Du luktar ljuvligt, säger han. Vad har du på dig? Åh, tack. Det är Victor & Rolfs Flowerbomb och… – Ah, Flowerbomb. En klassiker på kvinnor. Ja, uppblandat med Palmers kroppsmör. Apropå kropp, jag googlade ”Usher” + body” innan jag kom hit – vet du hur många träffar jag fick? Usher vinklar ner solglasögonen, möter min blick och skakar nyfiket på huvudet. 43 och en halv miljon. Han slänger bak huvudet, bryter ut i ett skratt och tar av sig solglasögonen i en och samma rörelse. Det går inte att undgå en viss förnöjsamhet som sprider sig över hans ansikte. Det är ganska mycket, ja. Hur får det

28/½+&4(6*%&/t/3t

dig att känna? – 43 och en halv? Miljoner? Wow. That’s nice. Det betyder att de tycker om min kropp, eller hur? Så mycket som jag tar av mig min tröja. Så, hur gör du? – Nu ska jag berätta något som inte så många känner till. Du behöver bara veta vad du har för blodtyp och sedan äta det som är bra för just din blodgrupp. Du kan googla fram långa listor på vilken sorts mat du bör äta. Jag säger inte att du kan vara glad och lycklig och få min kropp utan att träna – du kan inte äta allt du vill, du måste äta rätt och du måste träna. Jag tycker att man borde träna minst en timme om dagen. Göra hundra sit-ups och push-ups om dagen. Hundra? Jag kan inte ens göra en. – Kan du inte göra en push-up?! Nej, jag lovar! – Då får du göra tjejversionen. Vad menar du, på knäna? – There you go! Man måste börja någonstans. Mhm, nu byter vi ämne. Jag såg en bild på din gardrob på Twitter, det var en gigantisk hög av skor… Usher börjar skratta. Hur många skor har du egentligen? – Jag tror att alla behöver göra en liten vårstädning då och då. Mitt problem var bara att jag har skjutit upp den utrensningen med cirka tio år. Så det du såg var

en massa skor som jag har samlat på mig under årens lopp. Vissa skor gillar jag att behålla för affektionsvärdet. Men hur många skor var det? – Hur många som jag slängde den dagen? Jag slängde dem faktiskt inte alls, jag skänkte bort dem. Jag ger ofta till välgörenhet. Det, och min stiftelse, är en stor del av vem jag är som person. Som filantrop måste man hitta sätt att göra saker som får positiv effekt för andra. Har du dagar då du vaknar upp och känner dig ful? – Jag tror… att det har funnits ett par dagar då jag har vaknat upp och känt pretty bad about the way I looked. Men då såg jag faktiskt riktigt hemsk ut också. Jag genomgick en operation i min axel och då rakade jag mig inte på två veckor. Man, I looked a damn mess! Jag såg mig själv i spegeln och kunde inte tro att det var jag. Jag gjorde också en rotfyllning och min käke svullnade upp något fruktansvärt. Av någon anledning blev det en inflammation i käken och jag såg ut som elefantmannen ett tag. I två-tre dagar såg jag inte klok ut. Hur mycket tid tillbringar du framför spegeln på morgonen? – Som artist är jag ständigt framför kameran och behöver se bra ut. Jag tillbringar så lång tid som det krävs. Jag fixar inte till mig varje dag. Jag kan också bara gå upp och ta en dusch, ta en ångad handduk i ansiktet och smörja in

mig med ansiktskräm – sedan är jag klar. Är det svårt att inte vara konstant självmedveten i ditt yrke? – Det är ett jobb och jag måste verkligen skydda mitt varumärke. Du kan inte gå runt med stora finnar i ansiktet och en massa hår överallt. Det är inte attraktivt för kvinnor. Så jag försöker ta hand om mig själv, utan att bli alltför besatt av vårdandet av mitt yttre. Jag tror att kvinnor gillar män som inte är alltför upptagna med sitt eget yttre. Självklart ska du ta hand om dig, kvinnor vill känna att man luktar gott när de kommer nära. Men samtidigt har vi nästan återvänt till en manssyn där män ska vara lite mer manliga. Lite mer rough med skägg och så. Hur ser din manssmak ut, vad föredrar du? Usher tittar på mig och smeker fundersamt sitt skägg. Jag svamlar nervöst något diplomatiskt om att skäggtrenden varit rätt stark i Sverige ett tag nu. Känner du en press att alltid se bra ut? – Jag ser det inte som press, men om jag tar av mig min tröja och jag har en knubbig mage, då kommer det inte riktigt att hjälpa min karriär. Men känner du dig bekväm i din egen kropp kommer kvinnor att gilla dig nio av tio gånger. Är det ditt hemliga knep? – Det och att kolla upp sin blodgrupp och börja äta därefter. Men du måste börja träna lite push-ups, raring. Har du råd med den där väskan har du råd med en PT också. Q


SINGELN SOM ÄR TILLBAKA MED EN NY SINGEL Text: MAJA BREDBERG

V

älmanikyrerade fingrar slingrar sig i det grönblåa ljuset och en förtvivlad Usher tittar djupt in i kameran. Med plutande, kyssvänliga läppar sjunger han om hur relationen redan har uppnått sitt klimax, han sliter sin tröja och sträcker sig bedjande fram. Den första singeln Climax från kommande albumet Looking For Myself har redan långt över tolv miljoner visningar på YouTube och blir platta nummer sju i ordningen sedan debuten 1994. Det är dock inget i Ushers fantastiska uppenbarelse i den cremefärgade lyxsviten på Soho Hotel i London som vittnar om hans 18 år i showbiz. Bland prunkande blombuketter sitter Usher i en rosafärgad t-shirt som smickrande smiter om hans kropp (alla som inte skulle ha något emot att byta bringa med Usher räcker upp en hand!) och han ler mjukt bakom solglasögonen. Jag berättar om de 43 och en halv miljon träffar man får när man googlar ”Usher + body” och Usher bryter ut i ett skratt. Det går inte att undgå en viss förnöjsamhet som sprider sig över hans leende läppar. – 43 och en halv? Miljoner? Wow. Det är fantastiskt. Det måste betyda att de tycker om min kropp, eller hur? Du ser underbar ut. Hur gör du, går du på någon diet? – Du behöver inga dieter. Jag säger inte

att du kan vara glad och lycklig och få min kropp utan att träna – du kan inte äta allt du vill, du måste äta rätt och du måste träna. Det är bra att träna utomhus tycker jag. Jag simmar, jag gör pilates, jag gör yoga. Vad äter du när du vill unna dig något? – Olika människor mår bra av olika sorters mat. Kolhydrater är kanske inte bra för mig, men de kan vara bra för dig. Du kanske inte blir helt uppsvälld av det. Att fråga något om Ushers privatliv kommer inte på fråga, efter uppmärksammade romanser med TLC:s Rozonda ”Chilli” Thomas (som slutade i otrohetsdrama) och stylisten Tameka Foster har Usher levt de senaste åren som singel. Som en stark, självförsörjande och drop dead gorgeous man njuter han av att vara åtrådd av kvinnorna och tillbringa nätterna på dansgolvet. Har du dagar då du vaknar upp och känner dig ful? – Jag tror… att det har funnit ett par dagar då jag har vaknat upp och känt att jag inte tyckt om hur jag sett ut. Men då har jag faktiskt sett riktigt hemsk ut också. Hur mycket tid tillbringar du framför spegeln? – Som artist behöver jag se bra ut. Jag tillbringar så lång tid som det krävs. Fixar min hud, mitt hår, lite puder eller något sådant. Vissa utgår nog ifrån att jag är en typ av kille som har massor av ansiktspro-

dukter och är väldigt noga med att ta hand om mig. Jag tycker inte det. Jag fixar inte till mig varje dag. Jag kan också bara gå upp och ta en dusch, ta en ångad handduk i ansiktet och smörja in mig med ansiktskräm – sedan är jag klar. Är det inte svårt att inte vara konstant självmedveten i ditt yrke? – Det är ett jobb och jag måste verkligen skydda mitt varumärke, säger Usher och gör en svepande gest över sitt ansikte. Självklart ska du ta hand om dig, kvinnor vill känna att man luktar gott när de kommer nära. Du kan inte gå runt med stora finnar i ansiktet och en massa hår överallt. Det är inte attraktivt. Jag försöker vårda om mig, utan att bli alltför besatt av mitt yttre. Jag tror att kvinnor gillar män som inte är alltför upptagna med sitt eget utseende. Känner du en press att alltid se vacker ut? – Jag ser det inte som press, men om jag tar av mig min tröja och jag har en knubbig mage, då kommer det inte riktigt att hjälpa min karriär. Just nu har jag skägg och lite längre hår, för det är attraktivt för vissa kvinnor. De säger att de tycker om mig när jag ser ut så här. Att jag ser sexig ut. Att det ser ut som att jag inte upptas fullständigt av mitt yttre. Känner du dig bekväm i din egen kropp kommer kvinnor att gilla dig nio av tio gånger. Q

SÅ HÄR KAN DET OCKSÅ SE UT ”Den fina flickan Dakota spelar den sexiga drogberoende sångerskan som åmar sig på scenen i lårhöga stövlar.” Cosmopolitans sammanfattning av Dakota Fannings rollprestation i The Runaways.

”Hon är ung, snygg och har en kropp att dö för.” Om Jennifer Lawrence i Chic.

”Scarlett Johansson visar kurvorna i figurnära kjol och topp när hon tog emot sin egen stjärna vid Hollywood Walk of Fame.” Aftonbladet.

”Här hypnotiserar Shakiras heta höfter. Lyssna på stjärnans nya singel.” Nyheter 24.

”Att hon dessutom är kvinnlig, självsäker och drop dead gorgeous (alla som inte skulle ha något emot att byta rumpa med henne räcker upp en hand!) har knappast varit till hennes nackdel.” Om Jennifer Lopez i Cosmopolitan.

t/3t/½+&4(6*%&/ 29


Hur mycket pengar måste svenska kvinnor lägga på sina underliv? Vi har hela listan.

SÅ HÄR MYCKET KOSTAR DET ATT HA EN VAGINA Text: JULIA PILEBY Illustration: CLARA ALDÉN

N

är en kvinna är mellan 20 och 30 år kan hon behöva spendera över 25 000 kronor på att ta hand om sin vagina. Och då är all form av estetiska ingrepp, så som vaxning, rakningsprodukter, och ve och fasa: intimkirurgi, borträknade. Det kan bli dyrt med vagina. Det uppstår nämligen extra kostnader för skötseln av underlivet, som är svåra att minimera. (Några av kostnaderna går givetvis att dra av genom att undvika intimt umgänge med män.) Motsvarande kostnader som bara skulle drabba den manliga delen av befolkningen är svårare att hitta. Det har talats om rakningsprodukter. Men hur mycket samhällsproblem skulle orakade skägg egentligen ställa till med? Föreställ dig istället en värld där alla kvinnor plötsligt slutar använda mensskydd. Tänk dig kollektivtrafiken. Sätena. Blodet. Det hade blivit dyrt med sanering. Kanske skulle det vara billigare att subventionera mensskydd? ENLIGT EMMA VON ESSEN, doktorand i

nationalekonomi vid Stockholms universitet, finns det för lite forskning om jämställdhet inom nationalekonomin. – Det är inte en helt enkel fråga att undersöka och förstå kausalt, det vill säga vad som påverkar vad gällande den ekonomiska jämställdheten. Politiska åtgärder så som de subventioner du föreslog skulle vara intressant att undersöka den potentiella effekten av, i förhållande till ekonomisk jämställdhet. Men jag har tyvärr inte hört om forskningsundersökningar som har tittat på detta, varken i Sverige eller utomlands. I Sverige, där sjukvården är billig, blir kostnaderna för läkarbesök och preventivmedel förhållandevis små, om man jämför med ett land som till exempel USA, där

DEPRIMERAD VAGINA

sjukvård och medicin är dyrt för patienten. Det kan kosta 26 000 dollar för en kvinna mellan 20 och 30 år att ta hand om sitt underliv. Trots att kvinnor i Sverige är förskonade, uppstår det kostnader som man liksom inte blir av med. På samma sätt som med en bil, krävs det ett ständigt underhåll, men även en buffert, om den skulle behöva besöka verkstan eller råka ut för en olycka. Mensskydd, behandling av mensvärk, preventivmedel och ett större bruk av toalettpapper. Men också engångskostnader som HPV-vaccin och akut-p-piller. Här följer listan på hur mycket det kan kosta under ett år att vara ägare av en vagina. * Givetvis är all form av beräkningar icke-vetenskapliga och gjorda på ett ungefär, i syfte att få en bild av vilka kostnader som kan uppstå.

BEHANDLING AV PMS OCH MENSVÄRK (DYSMENORRÉ) Vid tidpunkten strax före mens, samt under menstider, är det inte ovanligt att det råder ett visst hat kring det faktum att man äger en vagina. Smaka till exempel på känslan av att vara mordiskt ”irriterad”

över att man just är ”irriterad” och aldrig förstår (förrän efteråt) var denna extrema irritation kommer ifrån? Lägg därtill huvudvärk, svullen mage och till slut: mensvärken från helvetet. En känd bloggare beskrev en gång, träffsäkert, att mensvärk känns som att man kör upp en dammsugare, fast på utblås, i magen. Och förutom att behöva betala för detta i smärta och obehag behöver man, i den mån det går, köpa produkter som lindrar besvären. Ungefär var tredje kvinna får spänningar i brösten eller känner att humöret påverkas. Motion, bra kost och tillräckligt med sömn kan lindra symptomen, uppger Vårdguiden. Men det som funkar i teorin behöver inte nödvändigtvis funka i praktiken. Det är lite svårt att dra på sig joggingstassen och bege sig ut i spåret när det känns som att hela livmodern är på väg ut ur kroppen. Vid svår PMS, så kallad premenstruellt dysforiskt syndrom, kan man behöva antidepressiv behandling i form av receptbelagt läkemedel. Det är dock inte så vanligt, mellan tre och fem procent av alla kvinnor drabbas av detta. Mensvärk är desto vanligare, speciellt hos unga kvinnor. Receptfria läkemedel mot mensvärk finns på apoteket. Vårdguiden rekommenderar Pronaxen. En förpackning kostar 95 kronor på apoteket. Två paket på ett år: 190 kronor.

Liksom kroppens alla andra delar behöver vaginan återfuktas. Det som verkar vara en svampinfektion behöver inte nödvändigtvis vara det. Klåda och stickningar kan ha många orsaker. Vem minns inte Charlotte Yorks ”deprimerade” vagina, som det oförstående skämtades rätt hårt om vid kafébordet i Sex and the City. Medan en del av den manliga befolkningen fortfarande obrytt kliar sig mellan benen, då behov av detta uppstår, uppmanas kvinnor att köpa en återfuktande salva. Men varför inte börja klia tillbaka? Fuktgel finns på apoteket för 57 kronor för en förpackning.

ESTETISK INTIMKIRURGI Att skära bort generande delar av blygdläpparna har ju blivit en trend som… Skoja. Moving on!

INTIMTVÄTT Glöm Familyfresh nära vaginan. Den vill ha specialprodukter, om några produkter alls. Och de här produkterna är inte jättebilliga. Men återfuktande och skonsamma! En flaska intimtvätt från apoteket kostar 49 kronor. Tre flaskor på ett år: 147 kr

KONDOMER Kondomer är trots allt det enda preventivmedlet som skyddar mot könssjukdomar,

t/3t/½+&4(6*%&/ 31


”Mensskydd, behandling av mensvärk, preventivmedel och ett större bruk av toalettpapper. Men också engångskostnader som HPV-vaccin och akut-p-piller.”

och även om denna kostnad borde ligga hos männen finns det väl alltid en anledning att ha en backup. En förpackning med 30 kondomer kostar ungefär 100 kronor på apoteket. Två förpackningar per år: 200 kronor.

MENSSKYDD Här skulle man kunna komma billigt undan med den så kallade menskoppen, som är återanvändningsbar, miljövänlig och kostar runt 300 kronor. Idén verkar ju onekligen enastående. Men också lite… meckig? Den ska tömmas och tvättas. Och föreställ er detta scenario på en sunkig allmän toalett som saknar tvål? Den ska kokas mellan användningstillfällen och… eller också är man konservativ och kör på det man vet funkar: bindor och tamponger. Hur mycket man lägger ut på detta per månad är givetvis högst individuellt beroende på mensmängd och menslängd, men efter lite research och någon form av snittberäkning, baserad på genomsnittlig längd och rekommenderat byte av mensskydd: En påse tamponger från apoteket kostar 105 kronor. Tre påsar per år: 315 kronor Ett paket bindor kostar ungefär 25 kronor. 18 paket på ett år: 450 kronor Detta ger ett ungefärligt snitt på 382,50 kronor för mensskydd under ett år.

PREVENTIVMEDEL Män har kondomen. Kvinnor har alla andra preventivmedel. Ett av de mer

32/½+&4(6*%&/t/3t

vanliga preventivmedlen, framför allt för unga kvinnor, är p-piller och minipiller. 2006 subventionerade samtliga landsting i Sverige, utom Västerbotten, preventivmedel för unga kvinnor. Men skillnaderna mellan landstingen är stora, vissa subventionerar till och med 19 års ålder, andra till och med 24 års ålder. Det är inte heller alla sorters preventivmedel som innefattas av subventionen. I en rapport från Socialstyrelsen från 2006, som behandlar skillnader i kostnader mellan olika typer av preventivmedel, framgår att egenkostnaden för en ettårsförbrukning av kombinerade p-piller och minipiller, utan subvention, ligger mellan ungefär 250 och 800 kronor. Ett genomsnitt av dessa summor hamnar under gränsen för högkostnadsskyddet på 1 100 kronor. Ett års förbrukning av preventivmedel av sorten p-piller och minipiller uppgår till, i genomsnitt, 525 kronor.

SVAMP Svamp i underlivet drabbar främst kvinnor och är relativt vanligt förekommande. Svampinfektion i underlivet ger en intensiv klåda och infektion. Grundorsaken till svamp är okänd, men man kan förebygga svamp genom att undvika att tvätta sig med tvål eller att använda täta bindor och trosskydd. Det finns receptfria behandlingar mot svamp på apoteket, men dessa bör inte användas innan man har fått konstaterat att det faktiskt är svamp, eftersom klådan då kan förvärras. Behandling mot svampinfektion i underlivet finns på apoteket och kostar 125 kronor.

TOALETTPAPPER Toalettpappersförbrukningen är inte helt okomplicerad att beräkna mängden av. Undersökningar som studerar skillnader i toalettpappersanvändning mellan kvinnor och män verkar vara svåra att finna. Men en sak är säker. Det krävs mer papper för personer utrustade med vagina, än för de som saknar en. Åtminstone om man inte är brukare av bidé. Let’s face it: kvinnor behöver torka en större yta, än män, när de har kissat. Och för att citera en kvinnlig toalettpappersbrukare, som kommenterade toalettbesök vid mensperioder: ”Ja jävlar vad man torkar då! Säkert sex-sju ark!” Efter en högst ovetenskaplig undersökning i bekantskapskretsen, och med stöd av liknande beräkningar med amerikanska mått, skulle man kunna anta att kvinnor använder ungefär dubbelt så mycket toapapper som män. En förpackning med 6 rullar kostar ungefär 35 kr. Ungefär 16 förpackningar på ett år kostar 560 kronor.

URINVÄGSINFEKTION Liksom vid svampinfektion är det betydligt vanligare för kvinnor att drabbas av urinvägsinfektion än vad det är för män. Detta beror på att mannens långa urinrör ger ett bättre skydd mot bakterier, än kvinnans korta. Urinvägsinfektion är inget farligt tillstånd, men detta händer: man blir ofta kissnödig och en känsla av att kissa taggtråd infinner sig, man kan även

få svårt att hålla sig och man kan bli lätt illamående och få värk i nedre delen av magen. Ett inte helt trevligt tillstånd, som kan självmedicineras med hjälp av sura livsmedel, som till exempel tranbärsjuice och citron. Men ofta behövs också penicillin. Läkarbesök där man är listad: 160 kronor (Skåne) och en penicillinkur, Selexid 133,50 kronor.

TOTALT PER ÅR: 2 480 KR

ENGÅNGSKOSTNADER Det gäller även att ha en liten ekonomisk buffert för engångsutlägg, som man kan behöva göra. Akut-p-piller: Finns receptfritt på apoteket och kostar 159 kronor. Graviditetstest: 69 kronor på apoteket. HPV-vaccin: Huruvida det är någon idé för vuxna kvinnor, som har haft manliga sexpartners, att ta HPV-vaccin råder det delade meningar om. Det är upp till varje kvinna, i samråd med läkare, att bestämma själv. Men om man väljer att ta det i vuxen ålder är det inte gratis. På till exempel CityVaccin i Stockholm kan man vaccinera sig för 1 570 kr per dos. Det behövs totalt tre doser: 4 710 kr.

TOTAL ENGÅNGSKOSTNAD: MELLAN 228 KR OCH 4 938 KR


Upptäck cancer och hjärt- och kärlsjukdomar i tid, och rädda liv. Det är affärsidén bakom allt fler kliniker som genomför så kallade early detection-undersökningar. Konceptet tycks vara framgångsrikt och populärt. Men bara för de med en fet plånbok. För 35 000 kronor fick Nöjesguidens reporter inte bara ett finger i stjärten – utan också ett brutalt ärligt utlåtande på hur kroppen mår. Häng med till lyxkliniken EXECUTIVE HEALTH.

FRAMTIDENS SJUKVÅRD? Text: ALEKSANDER KOVACEVIC

FOTO: EXECUTIVE HEALTH

V

ad vill du ha på smörgåsen? frågar sjuksköterskan artigt innan hon försvinner ut ur mitt privata rum som går i stram, nordisk interiör. Jag stjäl en vindruva ur fruktskålen, första delen i Executive Healths femtimmarsundersökning är precis avklarad: urinprov och blodprov. Executive Health är en slags lyxklinik som erbjuder sina patienter, eller kunder som de föredrar att kalla oss, så kallade early detection-undersökningar. Upptäck sjukdomen i tid – och rädda ditt liv. Fair enough, resonerar jag, tämligen otränad med stammispriser på alldeles för många krogar. Bland annat ska hjärtat, artärerna, buken och hjärnan få sig en genomkörare. Kliniken är den första i sitt slag i Norden som erbjuder ett avancerat screeningprogram. Till sin hjälp har de en strålfri magnetkamera – också den unik i sitt slag. – I förra veckan hittade vi ett 80-procentigt stopp i halspulsådern hos en man,

34/½+&4(6*%&/t/3t

”I framtiden tror jag att sjukvården kommer att handla mer om just förebyggande arbete.” berättar Ulf Lillkrona, läkare på kliniken. Det innebär att strokerisken är mycket hög för honom trots att han inte uppvisade några symptom. Vi remitterade honom och nu kan detta behandlas. I framtiden tror jag att sjukvården kommer att handla mer om just förebyggande arbete. Regelbundna hälsokontroller för att upptäcka sjukdomar i tid – och påbörja behandling på ett tidigare stadium. Ulf Lillkrona drar paralleller till tandvården och mammografin och är märk-

bart stolt över att få vara pionjär på svensk mark. Utomlands har liknande kliniker funnits länge och är populära i synnerhet bland storföretagens styrelsemedlemmar. LÄKAREN LARS ERIK Strandberg tar emot

mig i sitt rum. Han frågar hur jag mår, hur min livssituation ser ut. Stressar du mycket? Har du fru? Barn? Röker du? Var har du ont? Hur mår du egentligen? Han skulle lika gärna kunna vara min psykolog.

Lars Erik berättar om vad som komma skall – och svarar på frågorna jag har i huvudet men inte törs ställa. Nämligen att majoriteten av de vanligaste cancerformerna både går att upptäcka och bota innan man fått några symptom. Men vad händer om de hittar någonting? – Vid allvarligare upptäckter skickar vi dig på remiss, säger Lars Erik lugnande. Mindre åkommor behandlar vi här på kliniken. I tankarna snurrar hjärntumörer och hopplösa sjukdomar. För en stund funderar jag på att backa ur. Resa mig upp ur stolen och tacka för mig. För, vill jag verkligen veta? – Allt vi letar efter är sjukdomar som det finns goda chanser att bota vid tidig upptäckt. Det är viktigt att poängtera. Om det är så att vi hittar någonting på dig är chansen att bota sjukdomen mycket större nu än om det skulle upptäcktas i ett senare stadium. Men alla sjukdomar går ju inte att bota? – Nej, och vår grundinställning är att


”Kritiken att vi skulle öka sjukvårdskostnader bygger ofta på att vi hittar onödiga saker som måste utredas, så kallade falskt positiva bifynd.”

inte skapa oro, förklarar Lars Erik. Därför undersöker vi bara sådant som går att åtgärda. Vi tittar exempelvis inte på begynnande tendenser för alzheimers, eftersom bromsmedicinerna är så dåliga, och vi arbetar heller inte med DNAanalyser. Okej, jag vrider på frågan. Ponera att man vill veta då? – Då kan vi göra det. Vi hade nyligen en kvinna hos oss som visste att hon skulle få Alzheimers. Hon krävde att få veta när symptomen skulle börja märkas på grund av planering. Jag tror att hon ville hinna lämna över sitt företag i tid. Men grundprincipen är att kliniken bara letar efter sådant som kan botas. Undersökningen får aldrig skapa onödig oro. Statistik från liknande kliniker visar att mellan tre och fem procent av de undersökta diagnostiseras med potentiellt livshotande sjukdom. Mellan 30 och 35 procent diagnostiseras med en tidigare okänd allvarlig åkomma. Hos Executive

Health har de flesta fynd behandlats på plats medan de allvarligare fallen skickas på remiss. De flesta av klinikens kunder är mellan 40 och 70 år. Mestadels män och en hel del ditresta från andra delar av världen. Ni måste ha många hypokondriker bland kunderna? – Man skulle lätt kunna tro det, skrattar Ulf Lillkrona. Vi trodde det också när vi öppnade. Men de är faktiskt färre än väntat. JAG FORTSÄTTER MIN undersökning. En halvtimme tillbringar jag inuti klinikens magnetröntgenkamera. Det dånar. Som en privat ravefest i en burk. Skallen röntgas i jakt på tumörer. Därefter hjärt- och kärlanalys. Liggandes på en brits genomgår jag screeningundersökning av hjärta och kärlträd – de viktigaste artärerna kollas noga – i ljumskarna och halspulsåldern. Syftet är att hitta kärlförändringar. Efter det – EKG-test, ett vaselindränkt finger långt in i rumpan och så ett synnerligen

uppläxande ge-fan-i-att-feströka-samtal med läkaren. Jag skäms och lovar dyrt och heligt att slänga ciggpaketet i väskan. Men exklusiva undersökningar som den Executive Health erbjuder är naturligtvis inte helt okontroversiella. Förutom att den är få förunnad – vilken del av samhällsskiktet har råd att hosta upp 35 000 kronor? – riskerar verksamheten på sikt att öka sjukvårdskostnaderna i samhället. Det menar åtminstone flera experter som tror att den här typen av kliniker kan leda till en ökad tillströmning av remitterade patienter. – Nonsens, det finns verkligen inga belägg för det, kontrar Ulf Lillkrona. Tvärtom. Genom att upptäcka allvarliga sjukdomar innan de brutit ut på allvar går det att åtgärda dem och samhället slipper kostsamma behandlingar. Inom 10–15 år tror jag att den offentliga vården kommer att erbjuda merparten av det vi gör. Kritiken att vi skulle öka sjukvårdskostnader bygger ofta på att vi hittar onödiga saker

som måste utredas, så kallade falskt positiva bifynd. Vi har bara sett några enstaka sådana och dessa har kunnat avfärdas med en snabb ytterligare undersökning. JAG LÄMNAR KLINIKEN. Istället för i papperskorgen hamnar ciggen i mungipan. Två veckor av ångest följer. Cancertankar. Denna förbannade sjukdom som har tagit mormor ifrån mig. Morfar. Farmor. Farfar. Mina farbröder. Så är det dags för återbesök. Läkaren Lars Erik Strandberg går igenom hela min journal. Nervositeten är obeskrivlig. Jag lyssnar knappt, letar bara ljud. Dödsdomen? Han går igenom blodvärden, status på artärer, screeningresultaten. Ja, allt. Samtalet är slut – jag får beröm, en av de friskaste kunder hittills, framhäver han och ger mig en klapp på axeln. Jag får med mig en dvd med röntgenbilder hem. Jag tittar på den. Den är vacker, hjärnan. Mönster som fraktaler, ungefär. Q

t/3t/½+&4(6*%&/ 35


TIDENS ANDA













MÄSTERLIGT

MYCKET BRA

BRA

GODKÄNT

UNDERKÄNT

INTERNATSKOLOR

Det vi pratar om mest just nu!

1

Irrelevanta samtalsämnen

Alla bara pratar om klimathot och svält. Eller fortsätter tjata om den där tårtan. När vi egentligen borde prata om viktiga saker. Som Viktoria i Wermland Forever.

2

Osköna maj

3

Per Morberg

4

Flashback-trådar

Att maj är den mest förföriska av månader när man obekymrat skuttar fram på rosa moln och pimplar rosé mellan hägg och syrén är skitsnack. Det ENDA den här månaden har att erbjuda Uppsalas 30 000 studenter är svår tentaångest, c-uppsatser som aldrig tycks bli klara samt ren och skär panik över att sommarjobbet ännu inte är fixat.

Skådespelare, jägare, judomästare, tv-kock, mördare – Per Morberg är det mesta. Just nu sänder SAMTLIGA svenska tevekanaler program där denna fullblodspsykopat motorsågsmassakrerar högrev, knivar ihjäl älgar och högtryckstvättar färskpotatis. Det var roligt till en början. Såhär sju år senare vill vi köpa en motorcykel och köra in i en bergvägg. En aldrig sinande källa till inspiration. Favoriterna just nu är ”Jag känner att jag måste gräva ett hål” och ”Är det någon som vet något om den här bågsvetsen?”. Och, förstås, den där om dåren som mycket pedagogiskt redogör för hur han håller på att bygga ett kärnkraftverk i sin lägenhet.

5

Syskonen Wahlgren

6

Stefan Löfvén – någon slags snobb

Tänk att vara med när den syskonskaran träffas. Samtalen skulle enbart röra sig kring godheten i att adoptera ett barn, potentiella Best of-skivtitlar och att Tomten är en karl. Fy fan.

I en intervju med tidningen Lundagård menar partiledaren att han aldrig skulle kunna bo på 8,8 kvadrat, som de där rekordsmå nya studentlägenheterna ska vara. ”Nej nej, det är alldeles för litet!” Vi misstänker att han trodde att det var ett skämt och inte vet att just de där 8,8 metrarna är pytteliten verklighet för ett gäng studenter.

7

Åldern

8

Korvstoppning

Man vet att man är JÄVLIGT gammal när man kommer på sig själv med att muttra ”på min tid kostade minsann engångsgrillar en tiolapp”. Enligt undersökningar 2012 års allra vanligaste fritidssysselsättning. Vi bara undrar varför alla helt plötsligt är så besinningslöst förälskade i korv? Är detta ett statement, en motpol till all veganverksamhet? Hatar vi verkligen grisen som gulligt djur? Grisen MÅSTE dö?

9

Bloggdöden

Vi noterar att den traditionella, vardagsbeskrivande bloggen minskar i popularitet. Ska du blogga nu är det läge att nischa dig nåt djävulskt, dagens outfit duger inte längre! (Här försökte vi komma på olika galna nischer men allt var redan gjort.)

10

Vaginablekning

Nä, vi orkar inte mer. Det är tydligen inte alls ett skämt att det existerar tvålar som ska bleka det kvinnliga könet. Hårlöst, doftlöst, färglöst. Kul att ha sex med ett A4. Bubblare: Ordet ”trollporr”, Michael Fassbenders behag, avstigmatiserad internetdejting.

36/½+&4(6*%&/t/3t

ALLRA KÄRASTE MEDIEVINKEL Text: JONAS ADNER Alla älskar en comeback. Men allt som oftast förvaltas den nyvunna respekten på ett allt annat än önskvärt sätt. Jonas Adner skriver om en av våra populäraste medievinklar, de värsta förövarna och varför kvinnor återigen drar det kortaste strået. För de flesta skådespelare räcker det om karriären innehåller noll huvudroller om ”en man som återvänder från helvetet för att söka hämnd i ett motorfordon”. Nicolas Cage är inte en av dem. Bara under senaste året har han varit aktuell i två (2) helt separata actionfilmer (Drive Angry och Ghost Rider 2 – Spirit of Vengeance) som båda handlar om en råbarkad hämnare som med veteranbil respektive motorcykel flyr helvetets eldar för en hämndturné i USA. Därmed får vi nog se den comeback han förutspåddes för några år sedan i och med Charlie Kaufman-filmen Adaptation som uteblev. DET FINNS ETT antal medievinklar om kultur som är evigt populära: Den ”nya mogna skivan”, Susan Boyle/ Paul Potts-genombrottet, allt som rör Mustafa Cans mamma. Men kanske mest av alla: comebacken. Det spelar på en så grundläggande rädsla: allt kan när som helst gå åt helvete. Att då se John Travolta resa sig från trippla Titta, han snackar-filmer till en Oscarsnominering för Pulp Fiction är en lugnande ”hoppet är aldrig ute”tröst för alla. Vanligast är just att en bortglömd gammal skådis lyfts fram på nytt tack vare en halvt självbiografisk roll som en bortglömd gammal, säg, fribrottare (Mickey Rourke i The Wrestler) eller

”John Travolta följde upp sin comeback med en serie filmer så vedervärdiga att det är en personlig förolämpning mot alla människor och många djur.” nattklubbsägare (Johannes Brost i Avalon). Ingenting ger en rolltolkning emotionell tyngd som decennier av ackumulerad ”direkt till dvd”ångest. Det är med andra ord inte så konstigt att Mickey Rourke kunde göra comeback med övertygelse när hans mest framstående huvudroll några år tidigare var som gangsterboss i Enrique Iglesias mjukerotiska musikvideo till gitarrballaden Hero. MEN PRECIS SOM för Nicolas Cage är problemet för nästan alla att efter det behålla framgångarna: John Travolta följde upp sin comeback med en serie filmer (Battlefield Earth, Old Dogs med flera) så vedervärdiga att det är en personlig förolämpning mot alla människor och många djur. Eddie Murphy Oscarsnominerades för sin ”revanschroll” i Dreamgirls. Direkt därefter iklädde han sig en 140-kilos fatsuit och gjorde tjockis-komedin Norbit där samtliga av hans tre roller belönades med en Razzie, filmpriset

för årets sämsta insatser. Och året efter The Wrestler var Mickey Rourke tillbaka i en ny musikvideoroll. Samma sak gäller även utanför filmvärlden. Marvin Gaye, Meat Loaf och Elvis har alla utmålats som ”tillbaka” efter många år i träda, för att därefter (i ordning): isolera sig hos sin mamma, gå i personlig konkurs och långsamt äta ihjäl sig. Har man en gång doppat foten i havet av föredettingar är återfallsfrekvensen högre än för yrkeskriminella. TYDLIGAST AV ALLT är dock hur förbehållet det är män med comebackchanser. En åldrad kvinnlig stjärna får i regel – på sin höjd – komma ut och vinka lite hos Jay Leno någon gång om året. Män däremot kan se ut som steroidsvällda gamla uppflutna träsklik och ändå få nya chanser. Ett talande exempel är actionfilmen The Expendables 2 som har premiär i sommar. Med Jean-Claude Van Damme, Bruce Willis, Sylvester Stallone, Dolph Lundgren och Chuck Norris på rollistan är den som ett hall of fame av stjärnor som har fördärvat sina karriärer, gjort comeback, och sedan fördärvat även den. En motsvarande uppställning av kvinnor skulle förmodligen redan på idéstadiet brännas på bål i en bröderna Weinstein-arrangerad brasa. Det är dåliga förutsättningar: att inte ens inte få göra comeback. För övrigt: geniet Armando Iannuccis (In the Thick of It, In the Loop) nya HBO-serie Veep har äntligen börjat. Med Julia Louis-Dreyfus (”Seinfeld-Elaine”) i en fantastisk huvudroll. Men för att citera LL Cool J: kalla det inte en comeback, hon har varit här i år.


DEN ÄR HÄR NU! EN ÄKTA LEGEND KAN BLI DIN. NYA CHEVROLET CAMARO SS COUPÉ

fr. 377 000 SEK

NYA CHEVROLET CAMARO SS CAB

fr. 425 000 SEK

CAMARO SS V8 6,2L 432/405HK

· 20“ alufälg, Premium Sound ljudanläggning med 9 högtalare och bluetooth, AC, farthållare, backkamera i backspegeln, Brembo bromsar, LSD, xenon-strålkastare, Head-up display.

www.facebook.com/chevroletsverige

Stålgatan 8, Fyrislund Tel 018-67 87 00

Försäljning Mån–fre 9–18, lör 10–15, sön 11–15 Verkstad Mån–fre 7–18

VOLT

SPARK

AVEO

CRUZE

ORLANDO

www.biva.se/uppsala

CAPTIVA

Garantipaketet omfattar 3års nybilsgaranti/10 000 mil, 3års vagnskadegaranti, 3års Chevrolet assistans, 6års rostskyddsgaranti. Camaro: blandad körining från 13.1 till 14.1 med CO 2 från 304 till 329. Bilen på bilden är illustrativ.

CAMARO

CORVETTE


KLUBB

VANESSA MARKO & MARYAM DRAME JOLIN NORDSTRĂ–M & DIANA PELLGARD

JULIA FRĂ„NDFORS

JOEL

MAJA BREDBERG & HASAN RAMIC

SMYGLĂ„SNING PĂ… EAST Foto: Isabelle Minou

'050$".*-- ")".."3*/

KAJSA EKSTRĂ–M

BÄST JUST NU Släpp nu flintasteken, pimpla upp ditt rosÊvin och släng den där daggblÜta picknickfilten! Bara fÜr att det är maj behÜver du väl inte bete dig hur som helst? Skräpa ner och brÜla pü allmän plats? Här är ütta tips fÜr dig som gillar att gü pü lokal. BELL A BOO & JOSEPHINE JIN DER

natt@Saluhallen Saluhallen, S:t Eriks Torg 8, lÜrdagar 22–03

KnÜkfullt dansgolv och tinnitushÜg techno i all ära – det är med den utomordentliga uteserveringen som vür stÜrsta nattklubbskindergarten är som allra bäst.

Wilde! Kalmar nation, Svartmangatan 3, 21–02

JONNA MANNBERG & DAMANS SHEROTH

SSON KAKAN HERMAN

Stans queerigaste queerklubb fortsätter att bjuda pü svettig electro, tung house och nostalgisk indie. Och härlig stämning. Det gÜr de rätt i.

Bryggan Snerikes nation, St Olofsgatan 16, tisdagar och fredagar till 02

Det är üter dags fÜr Snerikes hysteriskt populära uteservering/utebar/uteklubb/ stü-och-huttra-insvept-i-en-ÜlblÜt-filtställe att slü upp portarna. Den 22 maj närmare bestämt. Om du inte har kÜat sedan Kvalborg kommer du tyvärr inte att komma in.

DANIEL GLASMAN & NORA OUM’HAMED

Utgüng Stockholms nation, Drottninggatan 11, torsdagar 18–01

PELLE TAMLEHT & AMAT LEVIN

40/½+&4(6*%&/t/3t

ANN-VALERIE

M’BALIRE

Det är inte bara Uppsalas mest vedervärdiga nation, det är även stans absolut

rÜjigaste klubb. Vi fullkomligen älskar att hata stället och ser fram emot torsdag redan fredag fÜrmiddag. Och skäms inte ens fÜr det.

Oasia Drottninggatan 9, tis 17–23, ons–lÜr 17–02

Färgglada drinkar, loungigt och mingelvänligt. Är du trÜtt pü trängsel och armbügiga dansgolv men ändü vill ge dig ut i natten gür du med fÜrdel till Oasia.

White Club Vaksalagatan 10, fre & lÜr 21–03

Vi rükade hÜra ett gäng 18-üringar utanfÜr ÅhlÊns säga att det absolut bästa med White Club är att det är jävligt nära till Max. 18-üringar älskar Max. Hatten av fÜr White Clubs vinnande koncept.

Birger Jarl Nedre Slottsgatan 3, fre & lÜr 22–03

Det är trükigt att det snackas sü mycket skit om BJ. Att det är dülig musik. FÜr lüng kÜ. Jättedyrt. FÜr vad fan – kidsen ser ju genuint genomlyckliga ut pü de där tokretuscherade vimmelbilderna och det kan ju bara betyda en sak – här har 95:orna det som allra, allra roligast.

Velvet V-dala nation, S:t Larsgatan 13

AmbitiÜs och pülitlig lüngkÜrare fÜr Uppsalas välvürdade mustascher, prickiga kjolar och pottfrillor. Svinlätt att fejka stämpeln ocksü!


Distribueras av Carlsberg Sverige. Alkoholhalt 4,6 % vol. Konsumentservice 020-78 80 20. www.carlsbergsverige.se

WDW CREATIVE

$WWE|UMDGULFNDLWLGLJnOGHU |NDUULVNHQI|UDONRKROSUREOHP


: ' :& 5 ( $7 , 9 (

Distribueras av Carlsberg Sverige. Alkoholhalt 5.0 % vol.. Konsumentservice 020-78 80 20. www.carlsbergsverige.se

DU HAR EN FÖDELSEDAG.

DET HAR VÅR ÖL OCKSÅ.

Din födelsedag är säkert viktig för dig. Varje flaska Budweisers födelsedag är viktig för oss. 110 dagar efter ”born on date” är Budweiser som mest smakrik. Det är då kornet, humlen, vattnet och jästen mognat till ett friskt öl som passar lika bra till BBQ som till sallad. Det är inte konstigt att Budweiser har haft samma grundrecept sedan 1876. Men det är, när allt kommer omkring, bara ytterligare en sak att fira. Grattis!

*5($77,0(6$5(:$,7,1*

$ONRKROLVDPEDQGPHG DUEHWH|NDUULVNHQI|URO\FNRU


KROG

EN VISSEN BLOMMA La Fleur S:t Persgatan 22, tel 018-12 34 50, restaurantlafleur.se

När vi förra gången besökte La Fleur var det inte särskilt svårt att sätta fingret på hur vi upplevde restaurangens interiör. ”Tony Montanas badrum”, ”Birka Princess loungeavdelning” och ”rosa porrkitch” var några av de beskrivningar som spontant kändes helt korrekta. Ett år senare är allt sig likt. Förutom maten. Och servicen. Där har det blivit sämre. Bra mycket sämre. Det börjar med att vi måste be om att få vatten. Sedan måste vi be om att få bröd. Sedan vet personalen inte vem som har beställt vilken förrätt, trots att vi bara är två och lokalen i övrigt är mindre än halvtom. Råraka med kalixlöjrom kan förstås inte gå helt åt skogen och den grillade sparrisen med getost är även den ett säkert kort. Vi bestämmer oss för att förbise den diskutabla servicen och hoppas på att den bättrar sig. Det gör den inte. När vi väl får in vår



Katastrofal mat och service på La Fleur.

oxfilé och kalvlägg men måste resa oss upp och gå till baren för att be om varmrätternas tillbehör (en alldeles för risgrynsgrötig risotto och en helt okej tryffelpotatispuré), börjar det kännas tröttsamt. När vi måste be om att få vinet vi beställde (när vi hunnit äta upp nästan hälften), börjar det bli irriterande. När en servitör kommer

och ursäktar sig och skyller på praktikanten (som verkligen inte varit den enda som serverat oss), blir det nästan skrattretande. När servitören som ursäktar sig erbjuder oss rabatterad nota, känns det rimligt. Men när han i slutet av kvällen kommer in med en nota som aldrig har varit i närheten av rabatt, känns det bara för

mycket. Priset också. En bra oxfilé och två bra förrätter höjer inte betyget särskilt mycket när service och övrig ambitionsnivå är dålig. Vi tackar och betalar och måste tyvärr konstatera att La Fleur verkar ha vissnat. Öppet: tis–lör från 17.

BÄST JUST NU Lingon Svartbäcksgatan 30, tel 018-10 12 24, restauranglingon.com

Lingon är bra. Om det råder väl inga tvivel. Men det är förstås så här års som restaurangen verkligen kommer till sin fulla rätt. Med kvällssol, vällagad svensk mat och Fyrisån som enda granne är det inte så konstigt att andra restauranger sneglar avundsjukt. Öppet: lunch: mån–fre 11.00–14.30, lör–sön 12–16, middag: mån–sön från 17

Villa Anna Odinslund 3, tel 018-580 20 00, villaanna.se

Fortfarande på en helt egen nivå. Minus för att det är dödstyst i matsalen. Men det är väl för att alla verkligen njuter av maten. Så även det kanske är ett plus. Öppet: mån–lör från 17

Plock Dragarbrunnsgatan 24, tel 018-12 16 12, plock.nu

Tjusigt urval plockmat i perfekta portioner för att också ge plats åt spännande drinkar. Här sitter man gärna ett bra tag och riktigt mår. Öppet: mån–lör från 10, sön 12–16

Texas Longhorn Dragarbrunnsgatan 43A, tel 018-14 04 14, texassmokehouse.se

Håll nu med om att det inte finns något säkrare kort än att beställa deras ribs och en flaska Philty Phil’s pale ale. Och att det

förmodligen är det godaste i hela världen. Håll nu med om det. Öppet: mån–fre 17–22, lör 13–22, sön 17–21

Tzatziki Fyristorg 4, tel 018-15 03 33, tzatziki.se

Visst, maten kan vara ojämn men det är mycket som ska till för att man ska gnälla när man sitter på en av Sveriges absolut mysigaste uteservering och delar en flaska Retsina. Och en ouzo på det. Och en till Retsina. Och en ouzo på det. Öppet: mån–fre 16–23, lör 13–23, sön 13–22

Meza Östra Ågatan 11, tel 018-10 00 11, meza.nu

Vill du känna dig lite härligt orientalisk tycker vi att du ska slå dig ner på Mezas soliga uteservering, fullkomligen forcera i dig en massa libanesiska smårätter och runda av det hela med en illasmakande vattenpipa. Öppet: mån–tors 11–22, fre 11–03, lör 12–03, sön 13–22

Taco Bar Dragarbrunnsgatan 10

Ja! Du läste rätt! Äntligen har Taco Bar kommit till Uppsala! Och äntligen har de gjort sig av med den trötta snabbmatsstämpeln! Och äntligen har de förstått att vi behöver något så enkelt som ett opretentiöst och billigt matställe med en välsorterad bar och schysst uteservering. Öppet: mån–tors 11–23, fre–lör 11–01, sön 11–21

Lingon.

t/3t/½+&4(6*%&/ 43


KROG

HUR FAN BETER SIG FOLK PÅ KROGEN EGENTLIGEN? Bordsgrannens mobilsamtal eller stÜkiga barn kan verkligen fÜrstÜra en bättre mültid. Enligt folkvettsexperten Magdalena Ribbing finns det münga regler fÜr hur man ska bete sig pü krogen. En huvudregel är att hellre byta bord än att klaga pü sällskapet bredvid. I Crime City blev en kille mordhotad efter att ha knäppt med fingrarna üt personalen pü en enklare pastarestaurang. Kanske var det att Üverreagera, men det är inte alltid lätt att veta vad som är rätt och fel beteende pü restaurang. – Att vissla eller ropa efter personalen är att bete sig illa, vill man tillkalla personal gÜr man det genom att fünga en blick eller hülla upp en hand i luften, säger Magdalena Ribbing. Vilka andra etikettsbrott är vanliga? – Ett vanligt missfÜrstünd bland kroggäster är när man ska provsmaka ett vin. Det gÜr man fÜr att kontrollera att vinet stämmer enligt ens beställning, fÜr att se om det blivit korkfällning eller om vinet är düligt, inte fÜr att testa om man gillar smaken eller inte. Att säga ohÜvligheter om maten till personalen är inte heller okej, det är barnfa-

soner, säger Ribbing. Att vara nysnuten när du slür dig ner vid ett bord är ocksü att fÜredra. – De som snyter sig i servetten borde själva ta hand om den, tycker jag, det är bedrÜvligt düligt sätt att snyta sig i nügot som andra ska hantera. Har du nügon episod dü du har blivit konstigt behandlad pü krogen? – Jag var pü Riche i Stockholm i bÜrjan av üttiotalet fÜr att gÜra en krogrecension. Jag beställde in lyxkanapÊerna och dü kom servitrisen in med sex eleganta kanapÊer, fint upplagda pü en vikt servett. Hon snavade och alla kanapÊerna ükte runt, räkorna hamnade i güslevern och allt vad det var. Jag utgick frün att hon skulle hämta nya. Men hon bara skrattade och sa �det ska ju ändü blandas i magen�. En üterkommande früga pü krogen är den om dricksen. Vissa tycker att man ska ge minst 20 procent i dricks medan vissa är helt emot det och püpekar att man inte dricksar i mataffären. I en kommentar pü Magdalena Ribbings etikettspalt pü DN.se jämfÜrde en läsare dricks med att uppmuntra till prostitution. – Jag ger oftast dricks sü att jag rundar av notan uppüt. Man lüter inte bli att ge dricks fÜr att man inte gillade maten, det

'050$)3*45*"/"/%&3440/

är inte serveringspersonalens fel. Det är alltid helt frivilligt att ge dricks i Sverige, däremot är det alltid uppskattat. KRÖGAREN DAVID KALLOS driver Brogatan i MalmÜ och Lund. Han tycker att fem-tio procent är en lämplig dricks och att man hellre ska ge inget alls än att ge tvü kronor i dricks pü en 398-kronorsnota. Han har sett det mesta i branschen och berättar om tvü üterkommande beteenden frün kroggäster. – Att vissla eller flasha med Üverdrivet stora sedelbuntar är det absolut värsta man kan gÜra mot en servitÜr, dü markerar man att man tror att man kan kÜpa personalen. Pü Kallos kontor sitter en tolv ür gammal strumpa uppsatt pü väggen, fÜr att püminna om en svensexa som gick Üverstyr.

– En lite äldre man skulle gifta sig och vi hade placerat dem i källaren pü Brogatan. De var 10-15 medelülders män och det visade sig att de hade hyrt in en strippa och jag tänkte, okej, hon für väl uppträda dü, de satt ju ändü avskilt. Mitt i hennes show fick de henne att bÜrja krypa omkring pü bordet och krossa glas och porslin och dü fick jag gü in och avbryta. De inblandade männen hade ocksü sagt till en av vüra servitriser att hon skulle fü 10 000 kronor om även hon strippade, de sade det med en skämtsam ton men ändü med allvarlig bakgrund. Det är verkligen inte okej att bete sig sü. Den inhyrda strippan hade glÜmt en vit tubsocka nere i källaren och den für än idag püminna mig om att aldrig mer rucka pü mina principer. BJÖRN GADD

t."3(3&5t

t"."5t

7­3-%413&.*­3

t1"3*4"t

FĂ–LJ VĂ…R PODCAST!

7BSKFWFDLBEJTLVUFSBS/ĂšKFTHVJEFOT.BSHSFU"UMBEPUUJS "NBU-FWJOPDI1BSJTB"NJSJ WBETPNIBSTLFUUJOPNOĂšKFTTGĂŠSFOUJMMTBNNBOTNFEVUWBMEBHĂŠTUFS

/0+&4(6*%&/4&10%$"45

44/½+&4(6*%&/t/3t


KROG

GRĂ–NA KROGAR Text: PELLE TAMLEHT

Det är inte bara modernt utan nügot av en hygienfaktor fÜr samtida krogar att ha nügon form av miljÜtänk. Närodlade rüvaror och säsongsstyrda menyer är mer regel än undantag. Du ska som krÜgare inte bara ha ett grÜnt tänk i allt du gÜr, fÜr att helt vara i tiden ska du helst ocksü komplettera restaurangverksamheten med en bakficka i form av en ekobutik. Men att vara grÜn behÜver givetvis inte betyda att man endast serverar vegetarianer.

Motwalls

Mistral

Roslagsgatan 20 i Stockholm, tel 08 - 519 42 300, motwalls.se

Sockenvägen 529 i Stockholm, tel 08 - 10 12 24, mistral.se

Hüllbarheten pü svanenmärkta restaurang Motwalls är genomgüende i allt frün personalens fÜrkläden till lokal och inredning. Menyn bestür av närodlade produkter och finns endast digitalt. Till och med färgen pü väggarna är miljÜmärkt. Restaurangen har även en butik i anslutning till lokalen.

Om Djurets matlagningsfilosofi är att ta vara pü varje del av en art bygger Mistrals dito pü att fü ut det yppersta av varje säsongs rüvara. Tillsammans med lokala odlare, smüskaliga uppfÜdare och biodynamiska vinmakare gÜr restaurangen allt fÜr att visa sin kärlek till jorden och dess frukter.

Öppet: mün–tors 11.30–10.00, fre 11.30–01.00, lÜr 12–01, sÜn 12–21

Öppet: tis–lÜr frün 18

Skebo HerrgĂĽrd

Luntmakargatan 74 i Stockholm, tel 673 78 00, laowai.se

Brobyvägen 18 i Stockholm, tel 0175-737 00, skeboherrgard.se

Hjortar frün eget hägn och egna jaktmarker. Granskott, kantareller och bär frün Skeboskogarna. Skebo Herrgürd tar begreppet närodlat ett steg längre och reder sig som ett självfÜrsÜrjande ekosystem ute i Roslagens marker. Restaurangen är ibland abonnerad sü boka i fÜrväg fÜr att vara säker pü att fü bord. Öppet: üret runt mün–lÜr

Lao Wai I hjärtat av Stockholms chinatown ligger den vegetariska pärlan Lao Wai. Här serveras kinesisk vegetariskt och veganskt med allt ifrün tofu till sojakyckling och sojascampi.

Nära Skanssundets färjeläge pü MÜrkÜs norra sida hittar man den ekologiska restaurangen Skansholmen SjÜkrog och Marina med tillhÜrande ekobutik. 1998 fick Skansholmen som fÜrsta krog sedan 1868 tillstünd att bränna och servera sitt eget brännvin, som bland annat smaksätts med MÜrkÜhonung. Öppet: alla dagar 12–23

Restaurang Jonas

Djuret Lilla Nygatan 5 i Stockholm, tel: 08-506 400 84, djuret.se

Hur kan en sü renodlad kÜttrestaurang räknas som grÜn tänker ni. Pü Djuret manifesterar sig det ekologiska tänket i ambitionen att ta vara pü varje del av münadens djur, inget ska gü till spillo. När Djuret har sommarstängt Üppnar istället innergürden och trädgürdsgrillen Svinet. Öppet: mün–lÜr 17.30–00.00

Fleminggatan 39 i Stockholm, tel 08 - 650 22 20, restaurang-jonas.se

Hermans

Skansholmen SjĂśkrog och Marina

Pü uppmärksammade Jonas Lundgrens restaurang odlas Ürter och växter pü väggen i restauranglokalen. Örterna klipps direkt frün väggen och används i matlagningen.

I mer än 15 ür har Hermans slagit knut pü sig själva fÜr att bevisa tesen att vegetarisk mat inte behÜver vara lika med trükig. Vackert belägen pü Fjällgatans hÜjder med utsikt Üver Stockholms inlopp.

MĂśrkĂś, tel 08 551 550 66, skansholmen.se

Öppet: tis–lÜr 18–23

Öppet: mün–sÜn 11–21

Öppet: tis–lÜr 17.30–22.00

KUNGLIGA

Akademiska kapellet Solist: Johan UllĂŠn Dirigent: Stefan Karpe Balettmusik ur Prokofievs

J. UllÊns Amygdala L. van Beethovens Pianokonsert nr. 5 �Kejsarkonserten� LÜrdag 2 juni 2012, kl. 20.00 Gustav Vasa kyrka, Stockholm SÜndag 3 juni 2012, kl. 15.00 Universitetsaulan, Uppsala

www.akademiskakapellet.uu.se 46/½+&4(6*%&/t/3t

FOTO: JOHANNES HEL JE

Djuret.

Fjällgatan 23B, tel 08 643 94 80, hermans.se

                     


Clarion Gillet *UDQG2SHQLQJ PDM ,QYLJQLQJ cWHULQYLJQLQJSn'UDJDUEUXQQVJDWDQ 8SSOHYYnUQ\DUHVWDXUDQJEDU ORXQJHGlUYLXQGHU WYnGDJDUHUEMXGHUGLJHQUlWWHUVPHQ\IUnQ bYHQSULVHWlUIUnQVDPPDnUHQGDVWNU ,QJHQERUGVERNQLQJXWDQI|UVWWLOONYDUQ

0LVVDLQWHYnUDQ\DUHVWDXUDQJNRQFHSW 9HFND

3nKHODYnU3L]]D 3DVWDPHQ\

9HFND

3nKHODYnUjODFDUWHPHQ\

9HFND

3nKHODYnUEDU ORXQJHPHQ\

50%

ZZZFODULRQKRWHOJLOOHWVH 7HO Gillet_invigning-250x365.indd 1

2012-05-04 16:42:54


DRYCK

'050+*..:Äż)"/4&/

EN FLASKA VIN MED:

KARIN WINTHER Karin Winther lämnade klubbvärlden fÜr kulturen. Parallellt Üvergav hon spriten fÜr vinet och champagnen. Alf Tumble har poppat en flaska rÜtt med Sveriges trendigaste kulturtant. – Det är Beaujolais-vibb pü det här. Det är ganska ljust i färgen. Väldigt gott, du prickade precis rätt. Vad bra. Och vilken proffsig gissning! Vi üterkommer till vinet lite senare. Jag läste i en gammal intervju att din favoritdryck pü Systembolaget är Bollinger La Grande AnnÊe, en champagne fÜr drygt 800 spänn. KÜper du den ofta? – Haha, nej inte sü ofta. Det var under en av mina extravaganta perioder i mitt liv, 2009 tror jag. Ett rejvigt ür. Men bara fÜr att det är en favorit behÜver man väl inte kÜpa den ofta? Sant. Jag blev glad när jag läste det. Hänger du fortfarande mycket med dina forna kollegor frün Spy Bar? Händer det att ni gür ut och tar ett glas? – Jag träffade faktiskt Carl M Sundevall pü vägen hit. Han var pü väg till Kükens treürsjubileum. Vi träffas väldigt sällan och ingen av oss festar lika mycket längre. Det blir sü efter ett tag när man jobbar med det. Det drÜjde ett och ett halvt ür

BÄST JUST NU Allt som gÜrs i liten skala är inte bättre per automatik. Däremot är det oftast mindre producenter och bryggare som tar utveckling framüt. Att flaskorna sällan hittar in pü Systembolaget innebär bara att du müsta anstränga dig lite mer fÜr att hitta dem. GÜr det!

48/½+&4(6*%&/t/3t

efter att jag slutat pü Spy Bar innan jag kunde gü tillbaka dit igen. Drack du mycket pü den tiden kring 2006? Du var ju trots allt nattklubbsvärdinna pü Stockholms hetaste femställe. – Jo, det gjorde jag väl. Mycket bärs och järn? – Mest cocktails. Mycket sprit, en hel del shots, men nästan inget vin och nästan ingen bärs. Vi drack bara sista timmen innan stängning när vi jobbade. Men vi var ju krogfolk, vi gick ut fyra günger i veckan. Det hÜrde liksom till. Innan Spy Bar bodde du i London där cocktailscenen bÜrjade �hända� just dü. Var det nügot du noterade? – Nej, jag var i en helt annan fas i livet dü. Jag var 19 ür och gick ut pü ett annat sätt. Det viktiga var att man drack, inte vad man drack. Det drÜjde ända till 2008 innan jag bÜrjade bry mig om hur det faktiskt smakade. Det var i samband med att min vin- och champagneperiod bÜrjade, en period som fortfarande pügür. Nu jobbar du pü Kulturnyheterna. Hur är dryckeskulturen där? – Under tvü och ett halvt ürs tid pü redaktionen har jag bara varit med om after work tre günger. Det tillhÜr inte kulturen. Jag tror att det har att gÜra med tvü saker: Dels att vi har sändning varje

1) Aldo Conterno 2006 3PNJSBTDP $JDBMB  $PMPOOFMMP oCBSPMPLVOHFOIBS UBHJUWĂŠMIBOEPN TJOBESVWPSGSĂŒO EFOFYDFQUJPOFMMB ĂŒSHĂŒOHFO 2) Cedric Bouchard $IBNQBHOFNFESĂŠUUBUUCMJ GĂšSĂŠMTLBEJ

dag och jobbar tolv intensiva timmar fram till sändningen, dels att de flesta har familj. När jag fÜrst bÜrjade jobba med direktsändningar drack jag ofta vin när jag kom hem efter jobbet fÜr att varva ned, det är ingen myt att man blir uppjagad av direktsändning. Jag Üppnade en flaska rÜdvin och kollade pü Planet Earth. En magisk kombination. Lüter som en toppenkombo. Lite som att äta svamp och kolla pü The Simpsons. Händer det ofta att du är bakis? – Aldrig. Det lärde jag mig tidigt. Det funkar inte. Om jag inte älskade mitt jobb sü himla mycket kanske jag inte hade brytt mig. Men jag har en bisarr passionerad relation till min redaktion och mitt jobb. Ibland müste jag resa mig upp och säga till alla pü redaktionen att jag älskar dem och att jag älskar vürt program. Det är en ovanligt kärleksfull arbetsplats, som en familj med extremt smarta och slipade människor. Är programledaryrket ditt kall? – Det jag gillar med programledarjobben jag gjort är att det alltid är mycket journalistarbete. Jag skulle aldrig stü framfÜr kameran och säga nügonting som nügon annan skrivit. FÜrutom tv pluggar jag 15 hÜgskolepoäng idÊhistoria och sü skriver jag tvü sidor i tidningen A Perfect Guide varje münad. Är det en skrÜna att kulturmänniskor mest dricker rÜdvin? – Jag dricker som sagt aldrig med min redaktion, men det kan nog stämma. Kulturvärlden är eftertänksam och dü passar det väl bra att luta sig tillbaka med

�Jag Üppnade en flaska rÜdvin och kollade pü Planet Earth. En magisk kombination.� ett glas rÜdvin? Det finns süklart en sanning eller klichÊ bakom alla südana här fÜrdomar. Har du nügon favoritdrink? – Dry Martini pü vodka. Med oliv. Den är transparent och syns inte pü kläderna om man spiller. Min favoritshot är vodka med färsk lime efterüt. Vilken sorts vodka? – Tror du att man tänker pü det klockan tre pü natten? Ja, om man gillar vodka. Är det nügot du absolut inte dricker? – Inget sÜtt vin. Alltid torrt vitt vin eller ljus rosÊ. Jag gillar inte den mÜrkrÜda sÜta varianten, jag gillar inte slisk Üver huvudtaget. Inte heller nügra smÜriga vita viner. Tvü av mina münga smeknamn är faktiskt �Sancerre� och �Chablis�. Du skojar? – Nej, det är sant. Sancerre-namnet fick

KARIN WINTHER, 27 AKTUELL: 1SPHSBNMFEBSFPDIKPVSOBMJTU GĂšSKulturnyheternaJ475 BAKGRUND: 'ĂšEEJ6QQTBMB VQQWVYFOJ 4UPDLIPMN)BSBSCFUBUTPNTUZMJTUBTTJT UFOU OBUULMVCCTWĂŠSEJOOBPDIQSPHSBNMF EBSFGĂšS;57 .57PDI475MFEEF IPO(SBNNJTHBMBO DRICKER HELST: $IBNQBHOF DIBCMJT  TBODFSSF CPVSHPHOFPDIEFUNFTUBTPN TNBLBSTPNBUUEFULPNNFSGSĂŒO 'SBOLSJLF*CMBOEĂŠWFOWPELBNBSUJOJ

MELVILLE ESTATE PINOT NOIR 2009 PRIS: LSPOPS 4ZTUFNCPMBHFU  URSPRUNG: 4BOUB3JUB)JMMT 

,BMJGPSOJFO DRUVA: QSPDFOUQSJOPUOPJS OM VINET: &TUBUF1JOPU/PJSĂŠS QSPEVDFOUFOTwCBTWJOwPDIHFSFO CSBCJMEBWWBEESVWBOLBO ĂŒTUBELPNNBJEFTWBMBSFEFMBSOB BW,BMJGPSOJFOÂŻSHĂŒOHIBS FOMĂŠHSFBMLPIPMIBMUWJMLFUHFSWJOFUFO FMFHBOUBSFGSBNUPOJOH5PUBMUTBNMBT PMJLBLMPOFSBWQJOPUOPJSJWJOFUTPNMBHSBT JBOWĂŠOEBGSBOTLBFLGBU

jag i Paris fÜrra üret pü modeveckan dü jag alltid beställde in rosÊsancerre. Och Chablis kallades jag innan dess tills jag protesterade fÜr att jag tyckte att det lät fÜr mycket som en strippa. Dü känns Sancerre bättre. Jag är beredd att hülla med. Är du frankofil? – Oh ja. Jag älskar allt som har med Frankrike att gÜra. Maten och kulturen framfÜrallt. Paris är staden jag ska bli gammal i. Vinet vi dricker, tror du att det är franskt? – Jag skulle faktiskt gissa att vi dricker en rÜd bourgogne, det är sü där mjukt och bärigt utan att bli sÜtsliskigt. Imponerande! Du prickade in druvan pinot noir. Och jag är Üvertygad om att producenten skulle ta det som en komplimang när du gissar pü bourgogne. Vinet kommer frün Santa Rita Hills i Kalifornien. – Aah, coolt. Ett fantastiskt vin, right up my alley! Finns den pü systemet? Japp, 329 kronor i beställningssortimentet. Och 790 spänn pü Sturehof. Hur mycket für en flaska kosta när du gür ut? – Jag har nog svürt att betala mer än 1 000 kronor, där nügonstans. Dü müste vi dricka vin igen! Tack fÜr ikväll. Vad händer nu? – Kanske gü till Küken fÜr en drink?

3) Laurel 2009 1SJPSBUTUPQQSPEVDFOU$MPT &SBTNVTIBSTMĂŠQQUFUU BOESBWJOGĂšSZOLBLS

6) Marcel Lapierre MMIX .ĂŒOBEFOTLSPHWJOESBDLT QĂŒ.BSJF-BWFBVGĂšS LSPOPSnBTLBO4NBDL

9) Dryckesauktioner /ĂŠUBVLUJPOFSOBĂŠSCĂŒEF CFSPFOEFGSBNLBMMBOEFPDI FLPOPNJTLUMJWTGBSMJHB

4) Den alternativa champagnedagen 4WFOTLBWJOCSBOTDIFOĂŠS TUĂŠOEJHUJCFIPWBWGĂšSOZ FMTFoCSBWP

7) Vincent Girardin Bourgogne Blanc 2010 1JHHWJUCBTCPVSHPHOFGĂšS TUPSBLMVOLBSLS

av  Avsaknaden Brachetto

5) RosĂŠ de Gambrinus 4VSIBMMPOĂšMTPNNFEĂŒMEFS SĂšSTJHNPUSPTĂ?CVCCFM 4WJOEMBOEFGSJTLU

8) ByaregĂĽrdens IPA 7ĂŠMIVNMBUGSĂŒO7BSCFSH

*OUFFOFOEBTUFnBTLBBW QJDLOJDLWJOFUOVNNFSFUU mOOTBUUGĂŒUBHQĂŒWJB NPOPQPMFU4DBOEBMP

ALF TUMBLE alf.tumble@nojesguiden.se


För tävlingar och events – gilla oss på facebook www.facebook.com/schweppessverige

1(: G ET YOUR COCKTAILS

READY AT HOME IN SECONDS !


MINGEL 500 akademiker-wiggers dansande till hiphop i Uppsalas fulaste nationslokal blev trots allt en av vårens mest lyckade klubbkvällar. Självklart var vi där med kamera och anteckningsblock.

EN HIPHOPKLUBB – PREMIÄREN Text: PETER MORATH Foto: CAMILLA HAMMARIN

Sven Barne

Sigrid Andersson

Arash Ghambary

25, juridikstuderande

21, pluggar språkvetenskap

24, ekonomistuderande

Okej, den här då: Om 50 Cent hade fått en cent för alla gånger han har blivit skjuten genom munnen, hur många cent skulle han då haft? – Det här vet jag. 19 cent. För det är 19 gånger. Kan du förstå det? Förstå den smärtan? Här är det jag som ställer frågorna. Kan du göra ”bloods” med fingrarna så tar vi en bild? – Okej.

Vad dricker en äkta rappare? – Den var för svår! Okej. Kör på en enklare. Gillar du Pet Shop Boys? – Nej, jag gillar Ice Cube. Typ enbart.

Är Vanilla Ice en riktig hiphopare? – Nej. Nej det är han inte. Varför inte? – För det första är han jävligt vit. Eastside eller westside? – Spelar ingen roll. Men åh.

Jessica Eriksson

Mattias Enlund

Ehood Ali

21, juridikstuderande

23, pluggar nationalekonomi

21, apotekare

Här står du och hänger lite lätt och ledigt. Hur hiphop är du på en skala? – En sexa. Varför? – Nej, men en sexa tycker jag allt att jag är. Rappare ska alltid rappa om att mörda, knulla och tjäna stålar. Varför är det så, tror du? – Det kanske är i den världen vissa lever i.

Det är bra drag här, bra hiphop och så, men jag måste bara säga att jag har lyssnat på Eros Ramazzotti hela dagen, Piú Bella Cosa, du vet, den låten, och jag har den verkligen på hjärnan. Gillar du Eros Ramazzotti? – Nej, jag är rätt dålig på Eros Ramazzotti, alltså. Håkan Hellström? – Jay-Z.

Charlotte Lidman 21, konstvetenskapsstuderande

Vad är hiphop för er? Ärligt nu. JESSICA: Truckerkeps, baggy jeans och stora ringar i öronen. CHARLOTTE: Eminem. Jag gillar Ryan Adams och Britney Spears. Men det får man väl inte säga.

50/½+&4(6*%&/t/3t


KATALIN AND ALL THAT JAZZ

Officiell sponsor av

Manchester United

Fredag 11 maj

Torsdag 3 maj

Fibes oh Fibes

Singha Beer Art nr 1428 Alk halt 5% 33cl Pris 15: 90 kr

Fredag 4 maj – ROCKABILLY!

John Lindberg Trio Lördag 5 maj

Lördag 12 maj kl. 17.00 och 21.00

Fyra Vindar

Daniel Lemma Tisdag 8 maj

Improstandup med Josefin Johansson och Måns Nilsson Onsdag 9 maj

Fredag 18 maj

Eilen Jewell Band (US)

Lördag 19 maj

Dan Hylander & Orkester

Sophie Zelmani

Torsdag 10 maj

Mikael Ramel Wille Crafoord w w w.bornicon-salming.se

Alkohol i samband med arbete ökar risken för olyckor.

UTOMHUSKONSERT 17 AUGUSTI

Fredag 25 maj

Cookies N Beans + fler, se vår hemsida. UTOMHUSKONSERT 18 AUGUSTI

Melissa Horn

Förköp: www.ticnet.se UNT City & UKKs biljettkassa. Mer info på hemsidan: www. katalin.com


+96;;505..(;(5<77:(3(;,3 

Nu med dam.


MODE Krönika

SKITVILLKOR HOS KLÄDKEDJOR SOM ÄGS AV VÄRLDENS RIKASTE MÄN LIKSOM MÅNGA UNGA har jag arbetat i butik.

Jag sålde kläder, men framförallt vek jag dem. Packade upp och packade ner. Jag sökte mig till just klädbutik för att jag hade en känsla av att det var något mer än ett vanligt kneg. Visst fick man bära fina kläder, men det var inte glamouröst direkt. Det var ett av mina första jobb. Jag hade varken kollektivavtal eller anställningskontrakt men jag inser nu att det hade kunnat vara värre. I Uppdrag granskning från den 21 mars berättar en före detta butikschef på Zara om hur mobbing och trakasserier blivit ett vedertaget sätt att styra personalen. ”En Zara-tjej ska vara en nickedocka. Man bryter ner dem och smular sönder dem till den lägsta nivån där de inte längre orkar säga ifrån”, berättar en anonym före detta chef. Andra anställda berättar samma sak i programmet. Många som började hade stora förväntningar och ville satsa. Om de bara jobbade hårt, skulle de kunna avancera inom företaget, fick de höra på anställningsintervjun. ”Det var ju drömmen. Att få jobba med mode och samtidigt veta att här kan jag komma någon vart”, berättar en anonym ung kvinna. Facken vittnar om att de blivit kontaktade gång på gång av anställda på liknande butikskedjor. Att de förhandlat för sina medlemmar men att problemen återkommer. Företagen struntar helt enkelt i fackets krav. Exempelvis avslöjade nyligen Rapport (från den 5 april) problem på Gina Tricot. I Uppdrag granskning på SVT säger Denise Müller, skandinavisk regionchef för herravdelningen, att 90 procent av de som arbetar högre upp i företaget har ”börjat på golvet” och menar att det är ett tecken på att de anställda trivs. Frågan är om det inte snarare är skälet till det sjuka arbetsklimatet? Börjar man jobba i en butik som ung och sedan blir chef har man kanske ingen utbildning eller erfarenhet av andra företag. Risken finns att företagets tänk blir ens eget. Mobbing som uppfostringsmetod av ”bråkstakar” normaliseras. Samtidigt som programmet sändes uppvisade företaget nya globala rekordsiffror. Deras resultat hade ökat med tolv procent under 2011, enligt Dagens Handel. Ägaren till koncernen Inditex som Zara är en del, Amancio Ortega, är världens femte rikaste man. Jag ser ingen anledning till att ge honom och andra klädkedjeägare mina pengar så länge de inte visar respekt för sin personal. Q

SANNA SAMUELSSON sanna.samuelsson@nojesguiden.se

Cindy Sherman, Untitled #463.

SMINK OCH VÅLD HOS CINDY SHERMAN PÅ MUSEUM OF Modern Art i New York

visas just nu ett retrospektiv över Cindy Shermans konstnärskap. Sherman är en fantastisk konstnär. Hennes sätt att vrida bilden av kvinnor ett kvarts varv, så att det förvridna och bisarra som finns där syns, är fantastiskt. Sherman har lekt med kvinnostereotyper i 30 år. På MoMA har man valt att fokusera på hennes kameleontlikande förmåga att maskera och kamouflera sig. Den feministiska aspekten får inte så stor plats i deras material. Men hennes porträtt av olika kvinnor, alla med henne själv som råmaterial, stirrar ut från väggarna, med botoxade läppar, förvridna och smutsiga ansikten, ögon som är rädda, trotsiga och märkliga. Hennes förmåga att se olika ut fascinerar. Hur hon sminkar och maskerar sig till oigenkännlighet. Men att stanna där är att endast se till ytan av Shermans verk. Jag vill hävda att det inte är Sherman som har huvudrollen i verken, utan kvinnokroppen. Inte hennes specifikt utan ”kvinnokroppen”, som ting, som myt, som utskuren ur personer och separerad från kvinnor. Något som är utom vår kontroll. Kvinnokroppar och våld är sammankopplat i Shermans

”Det märkliga är inte hur många kvinnotyper Sherman kan vara, utan hur liten repertoaren är. Hur lätt vi känner igen dem.” värld. Vissa kvinnor på bilderna har uppenbart utsatts för våld, andra ser rädda ut, andra har något bedagat över sig som vittnar om svårigheter, kanske tidigare i livet. Andra är bara groteska, förvridna av en grotesk värld. Sherman visar hur vissa fastställda roller för kvinnor formar den faktiska kroppen som kvinnor har. Hur den manliga blicken, också evigt närvarande hos Sherman, skär in i själva köttet. Hon visar både ytan; projektionsytan för den manliga blicken. Men också det innanför, det som den manliga blicken inte vill se. Det äckliga, överdrivna och

kladdiga som traditionellt förknippas med kvinnokroppen. Det som vi kvinnor ständigt försöker duscha, raka, parfymera och banta bort. Det som vi inte får visa och inte får vara. Det skamliga. Fotona tagna runt 1986–87–89 visar inte Sherman själv, utan geggiga, mögliga, ruttna stilleben och otroligt obehagliga kroppsdelskonstellationer, skapade utifrån avgjutningar av kroppar. De bilderna kan verka lite aparta från hennes andra foton, men jag tror att de är nyckeln till att förstå Sherman som konstnär. De är insidan, det som finns innanför kvinnoytan. Det vi försöker dölja men ändå inte lyckas hålla inne. Det som en värld av våld gör med en till slut. Fotona visar kvinnligheten som maskerad, som något påmålat. Spacklat direkt på köttet. Det märkliga är inte hur många kvinnotyper Sherman kan vara, utan hur liten repertoaren är. Hur lätt vi känner igen dem. Vad det gör med kvinnorna på bilderna. De ser aldrig lyckliga ut. SANNA SAMUELSSON Utställningen pågår fram till den 11 juni för de som råkar vara i New York. Annars: bildgoogla.

t/3t/½+&4(6*%&/ 53


MODE DIANA ORVING visade inte upp någon kollektion under förra modeveckan i Stockholm, och har under det senaste året slitits mellan att syssla med konfektion, konst eller kostym. Sanna Samuelsson träffar upp Nöjesguiden-favoriten som äntligen har landat.

DIANA ORVING BEHÖVER INTE VÄLJA Text: SANNA SAMUELSSON

V

i sitter i Guldfoajén på Kungliga operan i Stockholm. Det är sen eftermiddag och den bleka aprilsolen lyser in genom de tunga gardinerna. Den speglar sig blygt i de gigantiska speglarna och kristallkronorna, men skäms inför guldprakten och flyr ut igen. Operan är inte en plats för minimalism och naturligt ljus. Så kommer en man in, häller upp ett glas champagne och börjar spela på flygeln som står i en hörnet. Han är klädd i guldlamé. Vi är på en visning signerad designern Diana Orving. Hon medverkade inte på förra modeveckan, men visar nu upp höstkollektionen och även en ny speciallinje. DANSARNA KOMMER IN med fyra klädställ.

De klär av sig, klär på sig. Dansar. Skriker. Andas tungt. Färgerna är dammiga, infärgade och bleka. Som en solkig ballerinasko. Eller en kostym missfärgad av svett. Dansarna bär stora krinoliner som guppar som insektskroppar. En av dansarna är Hervor Sjöstrand, en dansstjärna som varit med sedan sextiotalet. Sedan börjar operasångerskan sjunga. Vissi D’arte ur Puccinis Tosca. Rösten är öronbedövande. Att en kropp kan hålla så mycket röst, tänker jag med tårar i ögonen. Men de klassiska styckena övergår till ett rabbel av italienska ord. Donatella Versace! Funghi, funghi! JAG TRÄFFAR DIANA några dagar tidigare.

54/½+&4(6*%&/t/3t

”Till visningen har jag tänkt mycket i former av ritual och ceremoni. När jag har arbetat med Giovanni och hans föreställning har det överdrivna från Operan liksom sipprat in i min värld.” Vi dricker kaffe i hennes ateljé. Det har varit tänkt att vi ska göra den här intervjun länge. Men allt har varit lite osäkert kring om Diana ska fortsätta med konfektionen, söka sig mer till konsten eller kostymen. Nu har hon bestämt sig för att hon inte behöver välja. – Jag har upptäckt att det är viktigt att jag får göra olika saker. Att jag får jobba i kostym- och scenformatet. Och med fria ickekommersiella projekt där jag jobbar med kläder som är mer formexperiment. Installationer gör jag också. Men även de säljbara kläderna, kollektionerna, är viktiga. Diana har nyligen varit i Japan och träffat en agent. Kontakten har legat på is ett år efter jordbävningen. Men nu vill de komma igång igen och Diana beskriver stämningen där som hoppfull. Samtidigt har hon arbetat med koreografen Giovanni Bucchieris föreställning Kom ni döttrar på Operan som pågår nu. Det var där idén

om en dansvisning kom till. Det var en korsbefruktning. – Till visningen har jag tänkt mycket i former av ritual och ceremoni. När jag har arbetat med Giovanni och hans föreställning har det överdrivna från Operan liksom sipprat in i min värld. ATT ARBETA PÅ Operan och med kostymarkivet innebär också ett ökat fokus på både kroppen och handarbetet. Kroppen som ett av Dianas eviga teman och som central i dansen. Men även hennes egen kropp, händerna, i arbetet med plaggen. – Det jag kan sakna i arbetet med kollektionerna är att jag inte får vara där med mina händer. Nu har jag tagit ut svängarna och bearbetat materialet, gjort handinfärgningar, smält grejer och skulpterat. Överlinjen med ateljésydda plagg kommer att finnas utöver den vanliga kollektionen. Men allt hör ihop.

När Diana för fem år sedan började arbeta med att producera kläder i fabrik var hon nervös. Att släppa ifrån sig kläderna kändes märkligt då hon under sju år sytt allt själv. – Nu är jag så noggrann med mönstren jag lämnar ifrån mig och syr så exakta förlagor att det var en obefogad rädsla. Men nu har jag hittat nya dimensioner med plaggen som jag gör för hand, som jag inte har en aning om hur jag skulle kommunicera till en fabrik. Det är något som är privat, som handlar om ren improvisation och intuition. Men jag får mycket idéer av det som jag kan ta med mig när jag jobbar med nästa kollektion. DANSARNA SPRINGER BARFOTA med

tunga steg på träparketten i spegelsalen. Giovanni Bucchieri i guldlamé vid pianot klinkar tyst och varje frustande andning hörs. Plaggen är tunna och flyter och svänger med rörelserna på dansarnas ben. Överdådiga fynd från kostymarkivet har passats in i plaggen. Tunn genomskinlig plast har bränts till ett mönster som påminner om skir spets. I kontakt med dansarnas hud blir det en intim färgskala. Dammig som sagt. Jag vet inte om jag inbillar mig men min dammallergi gör sig påmind. Men antagligen är det färgpaletten snarare än Guldfoajén. När visningen är slut kommer Diana ut hand i hand med dansarna. Vi klappar in dem två gånger. Vi är ändå på Operan. Q


HANS NORDIN REKLAM

/XGDSDQ Dam 599:-

Dam 599:-

Dam 550:-

Dam 699:-

Dam 950:-

Dam 799:-

Dam 599:-

Dam 699:Dam 799:-

Dam 699:-

Dam 599:Dam 599:-

Reservation för ev. slutförsäljning

www.skoaugust.com Följ oss på Facebook.

AUGUST JOHANSSON


LITTERATUR

'050."5*-%",3&&.

RedaktĂśr pĂĽ Axess magasin och fĂśrfattare till boken Den drunknade (Norstedts).

Vilka ord gillar du bäst? â&#x20AC;&#x201C; Just nu är jag svag fĂśr verb som lĂĽter lite gammaldags hĂśgstämda och kärva, som â&#x20AC;?härbärgeraâ&#x20AC;?, â&#x20AC;?upplĂĽtaâ&#x20AC;?, â&#x20AC;?poneraâ&#x20AC;?, â&#x20AC;?underlĂĽtaâ&#x20AC;?, â&#x20AC;?salufĂśraâ&#x20AC;?. Annars gillar jag verb som â&#x20AC;?frasaâ&#x20AC;?, â&#x20AC;?smattraâ&#x20AC;? och â&#x20AC;?knarraâ&#x20AC;?, ord som beskriver sinnesintryck. Och sĂĽ gillar jag vissa bokstavskombinationer, som k och l: â&#x20AC;?kalkâ&#x20AC;?, â&#x20AC;?klappraâ&#x20AC;?, â&#x20AC;?klossarâ&#x20AC;?... och mjuka ord med mjuk innebĂśrd och mjuka l-ljud, som â&#x20AC;?silkeâ&#x20AC;?, och â&#x20AC;?vaniljâ&#x20AC;?. Jag blir trygg av ordet vanilj! Jag har alltid gillat kyliga storstadsord, kanske eftersom jag kommer frĂĽn landet. â&#x20AC;?Neonâ&#x20AC;?, till exempel. â&#x20AC;?Elektricitetâ&#x20AC;?. SĂĽdana där ord som brukar vara i lĂĽttexter frĂĽn ĂĽttiotalet eller i dikter av Bruno K Ă&#x2013;ijer. Vilket ord tycker du är fulast? â&#x20AC;&#x201C; Det mest irriterande ordet tycker jag är â&#x20AC;?diskursâ&#x20AC;?, det borde fĂśrbjudas utanfĂśr universitetsmiljĂśer. Fulast rent estetiskt är

Kulturskribent aktuell med boken Det är bara regn (Pequod fÜrlag).

Vilket är ditt favoritord? â&#x20AC;&#x201C; När jag senast reflekterade Ăśver det 1993 var det â&#x20AC;?innerligtâ&#x20AC;?, men jag har svĂĽrt att se det nu. Jag är svag fĂśr ordet â&#x20AC;?motstĂĽndâ&#x20AC;? annars. Vilka ord gillar du inte? â&#x20AC;&#x201C; Ord är fula när de ingĂĽr i fula sammanhang, typ â&#x20AC;?entreprenĂśrâ&#x20AC;?. Om det används om nĂĽgon byggfirma är det ju inte stĂśtande. Däremot om det exempelvis används om personer fĂśr att rationalisera bristande medmänsklighet.

det gĂĽr att bryta ut ordet "reva" ur denna hämnd, och sĂĽ avsluta det med ett kattfräsande sje-ljud. SĂĽ jävla fint. I Ăśvrigt är jag just nu helt hooked pĂĽ färger i skriven text. â&#x20AC;?Kanariegulâ&#x20AC;?. â&#x20AC;?Turkosâ&#x20AC;?. â&#x20AC;?Smutsrosaâ&#x20AC;?. Jag älskar den sprakande plattheten, när kulĂśrerna ĂśverfĂśrs till lite stum trycksvärta. Vilket ord tycker du sämst om? â&#x20AC;&#x201C; Det vidrigaste och fulaste man kan gĂśra med sprĂĽk är att använda ord som â&#x20AC;?inkomstspridningâ&#x20AC;? och â&#x20AC;?utanfĂśrskapâ&#x20AC;? istället fĂśr â&#x20AC;?klasskillnaderâ&#x20AC;? fĂśr att manipulera talet kring orättvisor. UtifrĂĽn mer strikt estetiska preferenser har jag alltid haft svĂĽrt fĂśr det groteskt osensuella ordet â&#x20AC;?svällkroppâ&#x20AC;?. Ibland, i min utkorg, är ordet â&#x20AC;?hoppasâ&#x20AC;? mitt fulaste â&#x20AC;&#x201C; dĂĽ jag gĂśmt mig bakom det sĂĽ ofta, att det fĂĽtt mig att skjuta upp sĂĽ mĂĽnga handlingar. '050-03/"#"353".

Therese Bohman

Alice Eggers

'050$)"3-05 5&04$"3440/

EN VĂ&#x201E;N BEKLAGADE sig Ăśver filmerna Lost in Translation och Marie Antoinette fĂśr att det â&#x20AC;?inte händer nĂĽgot pĂĽ en och en halv timmeâ&#x20AC;? i dem. Jag hade blivit sĂĽ betagen av dem just därfĂśr. Jag älskade de drabbande stämningarna och det dova ljuset och att det kändes mer som att fĂślja med i en drĂśm än som att fĂĽ en historia berättad fĂśr sig. Jag har alltid fĂśredragit form fĂśre innehĂĽll och stämning fĂśre handling. Handling är sĂĽ 1900-tal. Jaha, folk blir kära, nĂĽgon dĂśr, de fĂĽr barn. Egentligen är det bara intressant fĂśr de närmast sĂśrjande. Jag tycker om när sprĂĽket i en roman har fĂśrmĂĽga att hänfĂśra mig med samma omedelbarhet som musiken. När jag läste den bosniska exilfĂśrfattaren Dubravka UgreĹĄiâ&#x20AC;&#x2122;s Den ovillkorliga kapitulationens museum blev jag imponerad Ăśver hur intressant det var trots att det nästan inte händer nĂĽgonting. Det hon skildrar är sĂĽ oviktigt, det är bara en kvarleva av nĂĽgot som fĂśr länge sedan hänt. Hennes sprĂĽk blĂśder, varje ord känns närgĂĽnget som om det ropades direkt till mig. Jag gillar sekelslutsfĂśrfattaren Ola Hanssons bĂścker av samma anledning. En gĂĽng skriver han att â&#x20AC;?Landskapets sjuka melankoli välte sig in i min själ med en känsla som om det vore ett barn som grätâ&#x20AC;?. En roman med en sĂĽdan mening behĂśver ingen handling, man skulle kunna bĂśrja läsa pĂĽ vilken sida som helst och ändĂĽ känna sig besläktad med texten. Jag blev lite besvärad när jag upptäckte att mitt sprĂĽk hade Twitter-smittats av Lunarstorm-doftande uttryck som â&#x20AC;?och jag

nog ord med osofistikerade vokaler som u, ä och speciellt Ăś â&#x20AC;&#x201C; â&#x20AC;?gĂślâ&#x20AC;?, â&#x20AC;?bĂśkaâ&#x20AC;?, â&#x20AC;?brĂślaâ&#x20AC;?.

baâ&#x20AC;?, â&#x20AC;?:)))â&#x20AC;? â&#x20AC;?pgaâ&#x20AC;? â&#x20AC;?och â&#x20AC;?oxĂĽâ&#x20AC;?. Jag tycker inte om när orden bara blir en funktion. Om en kille skriver â&#x20AC;?eâ&#x20AC;? istället fĂśr â&#x20AC;?ärâ&#x20AC;? i ett sms är det kĂśrt fĂśr honom. FĂśr mig är orden inte bara ett sätt att beskriva verkligheten utan ett sätt att fĂĽ kontakt med den och ge den en stĂśrre rymd. Men vilka ord betyder egentligen mest fĂśr Sveriges just nu hetaste fĂśrfattare? Jag bestämde mig fĂśr att frĂĽga dem.

FOTO: STEFAN TELL

STĂ&#x201E;MNING FRAMFĂ&#x2013;R HANDLING

Kristofer Folkhammar GÜteborgspoet aktuell med boken När han kysste mig fÜrlorade jag allt (Natur & Kultur).

Har du nĂĽgot favoritord? â&#x20AC;&#x201C; Idag hĂśrde jag en person säga â&#x20AC;?revanschâ&#x20AC;?, vilket var helt underbart: att

Qaisar Mahmood FĂśrfattare aktuell med boken Jakten pĂĽ svenskheten (Natur & Kultur).

Vilket är ditt favoritord? â&#x20AC;&#x201C; Mitt eget pĂĽhittade â&#x20AC;?ByrĂĽkrataktivistâ&#x20AC;?. ByrĂĽkrataktivister är de som fĂĽr det offentliga att snurra men ocksĂĽ de som kan sätta rättssäkerheten och effektiviteten ur spel genom att alltfĂśr hĂĽrt driva en personlig agenda. Gränsen mellan att brinna och att Ăśvertända är hĂĽrfin, det gäller även i den offentliga verksamheten. Var hittar du dina bästa ord? â&#x20AC;&#x201C; Bland mitt Twitter-flĂśde. ISABELLE STĂ&#x2026;HL

VAD DU MĂ&#x2026;STE LĂ&#x201E;SA DEN HĂ&#x201E;R MĂ&#x2026;NADEN FOTO: EMIL JĂ&#x2013;NSSON

'050-*; ")&*%&3

'050("3:)"//"#"3(&3

Blek kung

Hello Kitty mĂĽste dĂś

Friheten fĂśrde oss hit

David Foster Wallace

Angela S. Choi

Gunnar Ardelius

Natur & Kultur

Damm fĂśrlag

Norstedts

Efter att ha varit drabbad av djup depression och medicinerats i 20 ür begick Foster Wallace självmord i september 2008. Los Angeles Times kallade honom fÜr en av de mest inflytelserika fÜrfattarna under de fÜregüende tvü ürtiondena. Blek kung utspelas pü skattemyndigheten i Peoria, Illinois, dit David Wallace anländer som nyrekryterad trainee. Livet pü skattemyndigheten är sü präglat av tristess att de nyanställda für Üverlevnadsträning.

Jag hatar Hello Kitty. Jag hatar henne fÜr att hon varken har mun eller vassa tänder, som riktiga katter. Hon kan inte äta, inte suga av nügon, inte be nügon dra üt helvete. 28-üriga Fiona Yu verkar vara en vanlig Hello Kitty, en välutbildad, väluppfostrad asiatisk-amerikansk kvinna. Men under ytan revolterar hon mot de traditionella kinesiska värderingarna. FÜr att slippa ansvara fÜr familjens heder beslutar sig Fiona fÜr att ta sin egen oskuld.

â&#x20AC;?Hon hade trott att allt genast skulle kännas annorlunda när de väl kom till Afrika, att hon skulle fĂĽ uppleva en lättnad, ett skyddande flor Ăśver ansiktet som gav en behaglig glĂśmska och gjorde världen mindre skarp i kanterna.â&#x20AC;? I slutet av sextiotalet ĂĽker en svensk familj till Liberia där pappan fĂĽtt jobb som personalchef fĂśr ett gruvfĂśretag. De är vackra och ute pĂĽ sitt livs äventyr, men pĂĽ plats i Liberia stiger obearbetade känslor och konflikter upp till ytan.

56/½+&4(6*%&/t/3t

ISABELLE STĂ&#x2026;HL isabelle.stahl@nojesguiden.se


HANDL A SMARTARE

VILL DU HANDLA SMARTARE? Hos MobiCard hittar du Sveriges största utbud av varor med upp till 90% rabatt. Vi har alltid tusentals produkter och tjänster som väntar på dig. Ta del av dem på mobicard.se eller via rabattkuponger i vår smartphone-app som är gratis. Det tycker vi är grymt!

Erbjudandet är giltigt t o m 23 maj 2012.

50% RABATT PÅ STORSÄLJAREN FIFA STREET 299 KR 599 KR.

w w w . m obic a r d . s e

POPULÄRA ERBJUDANDEN I DIN STAD

85 KR värdecheck www.mobicard.se

Erbjudandet är giltigt t o m 8 juni 2012.

HELA SVERIGE

MALMÖ

GÖTEBORG & MALMÖ

30% RABATT på valfri vara www.mobicard.se

50% RABATT på Kaffe latte www.mobicard.se

Ladda ner vår app! (Android & iPhone)

Facebook/MobiCard

Bli GRATIS medlem och börja shoppa SMARTARE redan idag! Mer information om våra erbjudanden hittar du på mobicard.se

HANDL A SMARTARE


TV KrĂśnika

NEJ, VAGINAKVOTEN Ă&#x201E;R INTE NĂ&#x2026;DD LEE ARONSOHN HAR fyllt sin vaginakvot. Han har nĂĽtt toppen av sitt venusberg. Kort och gott, damer: han fattar. Ni har mens. Det var i en intervju med The Hollywood Reporter som Lee Aronsohn konstaterade att han var trĂśtt pĂĽ â&#x20AC;?brudigaâ&#x20AC;? komediserier som Whitney och 2 Broke Girls. Han var trĂśtt pĂĽ tjejhumor fylld av mensanekdoter och vaginaskämt. Kvoten fĂśr hur mycket fittsnack man kunde klämma in i tv-tablĂĽn var nĂĽdd, sa han. Eller rättare sagt: â&#x20AC;?Det räcker, damer. Jag fattar. Ni har mens. Men vi närmar oss vaginagränsen pĂĽ tv, punkten där blygdläpparna nĂĽr sin mättnad.â&#x20AC;? Sedan gick han hem och skrev ett till avsnitt av Two and a Half Men. Innan vi spetsar Lee Aronsohn pĂĽ vĂĽra retoriska hĂśgafflar har jag tvĂĽ saker att säga till hans fĂśrsvar: Whitney och 2 Broke Girls är värdelĂśsa sitcoms; och om det är nĂĽgon som kan dĂĽliga sitcoms är det Aronsohn. Han har skrivit manus till nĂĽgra av de allra sämsta. Däremot vet jag inte om nĂĽgon som tjänar sitt leverne pĂĽ att kamouflera sexistiska kĂśnsskämt pĂĽ bästa sändningstid ska kasta fĂśrsta stenen. Vidare vet jag inte ur vilket svart hĂĽl han hämtat sin statistik. Min gissning: rĂśven. Enligt San Diego Universitys Dr. Martha M. Lauzens avhandling om fĂśrdelningen mellan män och kvinnor inom USA:s film- och tv-industri ser det annorlunda ut. Mellan 2010 och 2011 var bara 25 procent av kreatĂśrerna bakom tv-kameran kvinnor. Och framfĂśr kameran var bara 41 procent kvinnliga karaktärer â&#x20AC;&#x201C; trots att USA:s befolkning till 55 procent bestĂĽr av kvinnor. Med andra ord, vaginakvoten visar sig vara lĂĽngt frĂĽn nĂĽdd. I ett fĂśrsĂśk att kamma Ăśver det hela twittrade han â&#x20AC;?Women, please look up â&#x20AC;&#x2122;ironyâ&#x20AC;&#x2122;â&#x20AC;?. Men vem borde slĂĽ upp ironi om inte Aronsohn? Fast det är klart. Att nĂĽgon som blivit rik pĂĽ kukskämt skäller pĂĽ nĂĽgon som har blivit rik pĂĽ fittskämt är väl en form av ironi. BehĂśver jag nämna att han raderade tweeten kort därefter? I slutändan handlar det varken om manliga eller kvinnliga skämt â&#x20AC;&#x201C; det handlar om dĂĽliga skämt. Oavsett om du tittar pĂĽ 2 Broke Girls eller Two and a Half Men kommer du att drunkna i skämt sĂĽ tomma att inte ens all världens burkskratt kan fylla vakuumet. Den enda humorn i sammanhanget är när Lee Aronsohn hävdar att han har en. Q

BĂ&#x201E;ST JUST NU Game of Thrones Ă&#x201E;ntligen tillbaka! FrĂĽgan är om denna säsong blir lika fet som den fĂśrra. 1SFNJĂ&#x160;SEFONBKLMQĂ&#x152;$BOBM 4FSJFT

Psych 7SJEFSUJMMCBLBLMPDLBOUJMMPDI VQQUĂ&#x160;DLFSEFOOBQĂ&#x160;SMBTPNCMBOEBS 4IFSMPDLNFEQĂ&#x152;IJUUBEF mOOTEFU OĂ&#x152;HSBBOESB QTZLJTLBLSBĹ&#x201E;FS DVD

Gabba Gabba 4WFOTLIVNPSTFSJFGĂ&#x161;SCBSOTPN VULMBTTBSTWFOTLBIVNPSTFSJFSGĂ&#x161;S vuxna. 4751MBZ

JIMMY HĂ&#x2026;KANSSON jimmy.hakansson@nojesguiden.se

58/½+&4(6*%&/t/3t

TAR BRUDARNA Ă&#x2013;VER? bara 25 procent av kreatĂśrerna bakom tv-kameran kvinnor. Men lika viktigt som det är att fĂĽ in kvinnor i branschen är det att behĂĽlla dem. När Skillset 2010 skrev en rapport om Storbritanniens tv-industri kunde de konstatera att Ăśver 5 000 kvinnor lämnade branschen mellan ĂĽren 2008 och 2009. De motsvarande siffrorna fĂśr män? 750. Skillsets fĂśrvaltningschef, Kate O'Connor, konstaterade att kvinnor inom tv tenderar att vara â&#x20AC;?Ăśverkvalificerade, Ăśverarbetade men underbetaldaâ&#x20AC;?. FĂśr att se hur kĂśnsfĂśrdelningen

Lee Aronsohn hävdar alltsü att tv-industrin har nütt toppen av sin vaginakvot. Om han med toppen menar att det fortfarande är betydligt fler män i branschen än kvinnor har han helt rätt. Men allra mest har han fel. I sin avhandling inom ämnet fick Dr. Martha M. Lauzens fram siffror som styrkte en fÜga fÜrvünande tes: det jobbar färre kvinnor än män inom USA:s film- och tv-industri. Vad som däremot var anmärkningsvärt var procenttalen. Mellan 2010 och 2011 var



 





 

Viasat

SBS TV

SVT

57 57 57 57 57 PDI7JBTBUTTQPSULBOBMFS

,BOBMPDI

475 475 475#PDI ,VOTLBQTLBOBMFO

MĂ&#x201E;N:  KVINNOR: 

MĂ&#x201E;N:  KVINNOR:



TOTALT: 

TOTALT: 

ligger till i svensk tv-industri letade jag upp statistik fĂśr nĂĽgra av vĂĽra stĂśrsta tv-kanaler, med tillhĂśrande koncerner. Däribland SVT, Viasat, SBS TV samt TV4-gruppen och Nyhetsgruppen. I statistiken ingĂĽr ej de externa produktionsbolagen, men när jag talade med fackfĂśrbundet Unionen var deras tv-arbetande medlemmar i huvudsak män. Inom samtliga tv-relaterade yrkesroller var männen Ăśverrepresenterade. FĂśrutom inom fĂśrlagsverksamheten. Där hĂśll kvinnorna 51 procent av posterna. JIMMY HĂ&#x2026;KANSSON

MĂ&#x201E;N: 



 

TV4-gruppen och Nyhetsgruppen

Sammanlagt

57 57 4KVBO 574QPSUPDI EFOPSEJTLB$BOBM LBOBMFSOB

KVINNOR: 

KVINNOR:  TOTALT: 

MĂ&#x201E;N:  TOTALT: 

MĂ&#x201E;N:  KVINNOR:



TOTALT: 

L A J V F E ST

Game of Thrones Regi: Alan Taylor Manus: George R.R. Martin, David Benioff Medverkande: Lena Headey, Emilia Clarke, Richard Madden, Peter Dinklage

Under sin fĂśrsta säsong lyckades Game of Thrones med nĂĽgot som Peter Jackson knappt hann med pĂĽ en hel filmtrilogi: fĂĽ folk att bry sig om fantasy. Jämte Sagan om Ringen-filmerna som lajvade loss med drakar, alver och allmän hokus pokus framstĂĽr Game of Thrones som ett West Wing i ringbrynja. Det är en serie där dialogduellerna är lika dramatiska som de med svärd. Den andra säsongen av Game of Thrones fĂĽr en fĂśrsiktig start där intrigens nyanser fĂĽr utrymme att andas mellan de stora slag och avrättningar som ramade in den fĂśrsta. Samtidigt som Robb Stark tĂĽgar sĂśderut mot King's Landing har oäktingen Jon Snow tagit sig fĂśrbi den mystiska muren i norr. Därtill skickar Robb iväg Theon Greyjoy till dennes far fĂśr att be om assistans â&#x20AC;&#x201C; vilket resulterar i ytterligare en plot-bĂĽge att tvinna ihop med de andra. Efter säsongens inledande avsnitt finns det ĂĽtminstone fem stycken släkthus som aspirerar pĂĽ Westeros järntron. Att Game of Thrones ibland anklagas fĂśr att vara en clip show, med hastiga klipp frĂĽn det ena storyarket till det andra, är pĂĽ mĂĽnga sätt berättigat. Men det gĂĽr inte att blunda fĂśr de enorma ambitionerna som ligger och puttrar där under â&#x20AC;&#x201C; bĂĽde bland karaktärer och manusfĂśrfattare. Om de i fĂśrsta säsongen blandade ut alla färger i paletten är det i den andra som de fullt



â&#x20AC;?Om de i fĂśrsta säsongen blandade ut alla färger i paletten är det i den andra som de fullt ut kan bĂśrja mĂĽla.â&#x20AC;? ut kan bĂśrja mĂĽla. Det är nu de ska bevisa hur sĂśmlĂśst Game of Thrones kan pendla mellan det episka och det intima. Jag hyser inga tvivel om att de lyckas med det, men innan dess mĂĽste vi tala om kvinnorna. Kit Harington, som spelar Jon Snow,

har sagt att Game of Thrones har en feministisk ton. Vilket fĂĽr mig att undra om vi talar om samma serie. Om man skulle spĂĽra ursprunget till ordet hen är det knappast i Westeros vi hamnar. Bortsett frĂĽn Arya Stark och till viss mĂĽn Daenerys Targaryen är seriens kvinnor antingen manipulativa eller barbrĂśstade. Det ena utesluter sällan det andra. Ett klockrent exempel pĂĽ det är tillskottet Melisandre, en mystisk prästinna som sätter tonen direkt med lite av varje. Det gĂĽr att anklaga HBO fĂśr att mĂĽla upp ett helt universum utan balanserade kvinnoporträtt. Men det gĂĽr inte att ta ifrĂĽn dem att de faktiskt mĂĽlar ett universum â&#x20AC;&#x201C; och inte en platt kuliss. JIMMY HĂ&#x2026;KANSSON Den andra säsongen sänds pĂĽ Canal+ Series.


GOTHENBURG 2012

SLAYER · LAMB OF GOD · MARILYN MANSON

MASTODON · KILLSWITCH ENGAGE · OPETH · MACHINE HEAD · WITHIN TEMPTATION · KYUSS LIVES · SABATON ANTHRAX · NASUM · DARK TRANQUILLITY · TRIVIUM · VADER · GOJIRA · SKITARG · AVATAR · DEVILDRIVER SKELETONWITCH · DESCEND · KOBRA AND THE LOTUS · DETHRONE · WHO TORCHED CINDERELLA FLER ARTISTER TILLKOMMER

GÖTEBORG GALOPP

15-16 JUNI 2012

BI L JET T ER : M E TALTOWN. S E · E V E NT I M. S E · E V E NT I MS CAL LC E NTE R 0 7 7 1 6 5 1 0 0 0

! E M T S N I A G A · S W O L L A G · D I C N RA FL ER B AN D TI LL KO M M ER

2 1 0 2 I L U J 6 2 · G R O B RÖDA STEN · GÖTE BI

EN TIM S CA LL CE NT ER EV MT SA · .SE TIM EN EV · E T.S IO TR AS LJ ET TE R: WE ST CO

07 71- 65 1 00 0


CLANDESTINO FESTIVAL#10 8–10 juni Röda Sten Göteborg www.clandestinofestival.org


FILM Kroppen. En samling lemmar, muskler och fett. Ändå är den ständigt i fokus. Det går inte att slå på en film utan att du har någons bröst i ansiktet som blockerar handlingen. Nöjesguiden har slängt en blick åt Hollywoods håll för att luska i varför kroppshysterin har bitit sig fast.

KOMMERSIELL KROPPSFIXERING Text: CAROLINE THÖRNHOLM

Det pratades mer om Jennifer Lawrences kropp än prestation i Hunger Games.

R

idån lyfter, filmhjulet rullar igång och duken fylls snabbt av kroppar som skriker efter publikens blick. Men det är alltid en kropp som syns mer, som stjäl filmtid från de andra – kvinnokroppen. En livlös, inramad och fragmenterad kropp som ropar efter mannens blick. Kvinnan har ofta använts som lockbete för manligt tittande, där hon blivit en sötsak som retsamt dinglats framför mannen, båda i filmen och i biosalongen. Kameran sammanför männens blick, och med alla ögon på sig, fyller hon filmduken med sina former. Hon är en kroppsbuffé, till för att avnjutas.

HOLLYWOOD HAR LÄNGE skyltat kvinnlighet genom filmteknologi och uppmuntrat nya former av fascination. Under 1920-talet etablerades närbilden och blev ett sätt att rama in de vackra Hollywoodhuvudena och betona detaljer i ansiktet – detaljer kring mun, ögon, tänder, något som tidigare inte setts av publiken. Teknologin uppmuntrade inte bara till nedbrytning av den kvinnliga kroppen utan personifierade också de kvinnliga Hollywoodstjärnorna. De var inte längre ansiktslösa mannekänger. De var inbitna ansikten, ikoner för kvinnlig skönhet. Men linjen mellan personifiering och objektifiering var hårtunn. Samma bilder som sågs som objektifierande av den kvinnliga kroppen användes också för att skapa intimitet mellan kvinnopubliken och stjärnan. Kameran delade Hollywoodstjärnorna itu, där huvudet talade till kvinnan och kroppsspråket till mannen.

Kvinnokroppen hade fått ett ansikte men saknade fortfarande puls, där kvinnans attribut lätt kunde summeras med kroppsliga adjektiv. Mediecirkusen idag visar inga tecken på det motsatta. Jennifer Lawrence var den senaste skådespelerskan att få en helkroppsundersökning av Dr. Hollywood. När hon fick rollen som Katniss Everdeen i Hunger Games-franchisen gav fansen ifrån sig ett tonårsskri så högt att tidningsredaktörer landet runt började trycka fetstilta kroppsrubriker om stjärnan. Filmen som skulle ge Twilight-fansen något nytt att sätta tänderna i, skapade istället tonårshysteri. Lawrences kropp matchade inte bokens beskrivning av Katniss – hon var ”för tjock” för att spela rollen. Mediestormen fick nya krafter när filmen släpptes i biografer och ledande filmkritiker vässade pennan och kritiserade Lawrences kropp. Hon såg inte tillräckligt hungrig ut för att spela karaktären – Katniss var en undernärd tjej som slogs för sitt liv, och Lawrence verkar inte ha missat en måltid på länge. Medieklassen hade talat: ”Visst Lawrence, Oscarsnominering är jättefin, men hur mycket kroppsfett är du uppe i?”. Det är befängt. Hollywood är inte i dokumentärbranschen, tvärtom. De har gjort ett namn för sig själva som drömsäljare. Vackra, smala drömmar som paketeras i filmfodral o säljs till en global filmtittande publik. Lawrence kroppskritik är inte ett fall om huruvida man ska vara sann mot det litterära verket, utan helt enkelt att hennes kropp inte klarade Hollywoods kroppskontroll. Det räcker inte att vara ett vackert ansikte. Du måste vara mager och

fager för att spela hjältinna på film. Filmbranschen och affärsmarknaden har sedan 1940-talet haft en smutsig kärleksaffär, där kvinnans kropp brutits ned och parats ihop med produkter. Produktsystemets styrka har legat i att man måste dela upp kroppen i delar – naglar, hår, hud – där varje del kan förbättras genom konsumtion. Hollywood spelade på alla kroppstangenter – kroppsfixering, kroppskänsla, och kroppslig perfektion, och vilken symfoni det blev! Kameran klippte kvinnan i bitar och öppnade upp för en ändlös reproduktion av produkter för kvinnlig självförbättring. Konsumtion blev ett medel att förbättra den kvinnliga kroppen, och insatserna har bara blivit större – plastikoperationer, bantningskurer och kroppsbehandlingar. Varför bara köpa dig en platt tv när du kan köpa dig en platt mage? Den kvinnliga kroppen är både sexuell och uppmuntrar till konsumtion. Den är rykande het på marknaden, men kommer ofta bara i en färg, vit. Det är bleka vackra kroppar som säljs till en global publik. Det är genom den vita kroppen som kvinnlig identitet har blivit konstruerad, paketerad och såld. GAMLA TITTARKULTURER HAR spretat isär

könen och placerat de på varsin sida, där kvinnan fungerat som bilden och mannen som bäraren av blicken. Men mycket har hänt. Actionrullen, den genre där objektifiering röjde hej vilt, är också den genren som visat störst framsteg. Med en estetik som dryper action, snabb klippning och oneliners, har kvinnan alltid använts som en snygg parantes till filmens handling.

”Man måste dela upp kroppen i delar – naglar, hår, hud – där varje del kan förbättras genom konsumtion.” Men tar man en titt på filmrepertoaren idag är hon mer än bara bänkvärmare. Senaste superhjältedramat The Avengers samlar ihop Hollywoods egenproducerade superhjältar och låter dem snällt dela filmtid. När världens säkerhet är i fara måste superkrafter rekryteras och Scarlett Johansson har, som vi alla vet, tillgångar utöver det vanliga. Klädd i en kroppsstrumpa slår hon ner män likt dominobrickor. Kameran lyckas saktar ner henne med slow motion-teknik, och Hollywood kan pusta ut, publiken missade inte en lem. ACTIONDRAMAT ÄR EXPERT när det kommer till att visa upp modeller på hur kroppar ska se ut, där skådespelarna blir skyltex, redo att säljas som plastdockor till reklamberusade barn världen över. Kroppar på bio har länge haft en salongsberusande effekt, oavsett ålder. Konsumera, objektifiera och erotisera, det säger aldrig stopp. Men tiden är inne att nyktra till från vår kroppsfylla, så ta en Resorb, drick vatten och sov bort det värsta ruset. Imorgon börjar det kroppsnyktra livet. Q

t/3t/½+&4(6*%&/ 61


FILM AC T ION

The Avengers Regi: Joss Whedon Manus: Joss Whedon, Zak Penn I rollerna: Samuel L Jackson, Robert Downey Jr, Scarlett Johansson

Vad für man fÜr 220 miljoner dollar i Hollywood? Lüt se: en eggad Samuel L Jackson med Ügonlapp, en dryg Robert Downey Jr. i Black Sabbath-trÜja och en karatesparkande Scarlett Johansson i ett tight svart fodral. Lägg till Captain America, Hulken, Thor ett halvt bortsprängt Manhattan och du für berg-och-dalbanan som är The Avengers. Filmen bÜrjar med asaguden, och utomjordingen, Lokes üterkomst till jorden. Han ska pü uppdrag av nügon lägga vantarna pü The Tesseract, en självlysande kub som sägs vara källa till oändlig energi, och kan skapa en portal mellan olika dimensioner. I utbyte für han en armÊ och Jorden att härska Üver, som den gud han anser sig vara. Lokes fascistiska planer faller inte ledaren fÜr S. H. I. E. L. D. Nick Fury (Samuel L. Jackson) i smaken, sü han samlar ihop ett team av superhjältar som ska fÜrsvara jorden och allas vür frihet frün den sadistiske galningen. Kalabalik uppstür. Jag har nog aldrig saknat popcorn pü bio lika mycket som under The Avengers. När Lokes armÊer invaderar Manhattan och tempot hÜjs till en miljon kilometer i timmen jobbade handen pü reflex och ükte upp till munnen fÜr att proppa den full med popcorn som inte fanns där. The Avengers är inget mer än en ursäkt till att



F R A M T IDSDYSTOPI FĂ&#x2013;R HĂ&#x2013;G STA DIEU NGDOM A R

Hunger Games Regi: Gary Ross Manus: Gary Roos, Suzanne Collins I rollerna: Jennifer Lawrence, Josh Hutcherson, Liam Hemsworth

Konceptet fantasybokserie fÜr ungdomar som gÜrs om till film med franchiseambitioner känns bekant, och sü gÜr ocksü den hype som pü senaste tiden har omgärdat Hunger Games. Historien är ganska enkel och dystopisk (och har stora likheter med Kinji Fukasakus Battle Royale): Totalitärt framtidsamerika har delats upp i tolv distrikt där människor lever Lilla huset pü prärien-liv utan mat. Vid sidan av dessa sektioner finns huvudstaden The Capitol, där invünarnas tillvaro präglas av ett vulgärt ÜverflÜd och südana lager av smink och färgsprakande kläder att Charlotte Perrelli känns naturlig. FÜr att hülla befolkningen i schack, och püminna om The Capitols storhet, anordnas varje ür en tv-sänd underhüllningslek kallad The Hunger



62/½+&4(6*%&/t/3t

BĂ&#x201E;ST JUST NU amat levin

amat.levin@nojesguiden.se

fü att se en storstad bli nedsmulad av nügra individer och en flygande bepansrad ül. Det blir sü mycket adrenalin till slut att när scenen dü Hulken kastar omkring Loke som en trasdocka kommer, blir skrattet sü hysteriskt att man nästan skrämmer sig själv. En kompis sa att den här filmen kommer att bli som när man var liten och lekte med ALLA sina actionfigurer tillsammans. Och det lÜftet infriades med rüge. RegissÜren Joss Whedon har klämt in tillräckligt mycket rapp dialog, comic relief och ytlig amerikanska-drÜmmen-filosofi fÜr att filmen inte ska bli helt larvig, men i tempot som filmen hüller hinner inte mycket mer än fÜrÜdelse skildras. Karaktärerna für bara ett visst djup, och problemen som uppstür i gruppen hinner aldrig lÜsas fÜrrän det är dags att gÜra nya volter och slü nya flygplan ur himlen. Tar man det fÜr vad det är, är The Avengers väl spenderade tvü och en halv timme prepubertal pojkfantasi. GlÜm bara fÜr Guds skull inte att kÜpa popcorn. HR

Games. Konceptet bygger pü att en man och en kvinna mellan 12 och 18 ür väljs ut frün varje sektion fÜr att i en artificiell arena kämpa till dÜds eller stü som ensam vinnare. Huvudrollen axlas av Jennifer Lawrence (Winters Bone) vars karaktär Katniss blir indragen i det bestialiska gladiatorspelet när hon fÜrsÜker rädda sin syster som blivit utvald. Sedd som äventyrsfilm är Hunger Games en solid historia med en betydande mängd action, spänning och samhällskritik. Trots ett rütt tema och bitvis blodiga inslag lyckas man med P12-gränsen i gott minne klippa sig runt de kÜttigaste scenerna och som publik für man känslan av att ha sett nügot som faktiskt inte visats. Filmen, och i synnerhet hypen kring den, har üterkommande jämfÜrts med Twilight och självklart finns det ocksü en del romantiska inslag, dessa känns dock oinspirerade och fÜr genren standardiserade. Det vill säga, om man väljer att läsa av dem som bevis pü äkta kärlek. En av utmaningarna fÜr deltagarna i The Hunger Games är att väcka tittarnas tycke och pü sü sätt fü fÜrdelar i spelet, süledes vet man aldrig riktigt om kärleksrelationen mellan Katniss och hennes

medtävlande Peeta är pü riktigt eller helt enkelt nügot de iscensatt. Bäst är det när Katniss själv tar sig runt pü spelplanen och med en välkommen mängd kvalitetsvüld centraliserar frügan om Üverlevnad, och vad man är beredd att offra fÜr att Üverleva. FÜrhoppningsvis har skarorna av Edward Cullen-fans trÜttnat pü alltfÜr sliskiga vampyrmelodraman och tÜrstar istället efter lite skoningslÜst mÜrdande. VS

BĂ&#x201E;ST JUST NU staffan erfors

staffan.erfors@nojesguiden.se

Joel Kinnaman skĂĽdis

Skarsgürd, känn flüset.

David Dencik skĂĽdis

Skarsgürd, känn flüset.

Alexander SkarsgĂĽrd skĂĽdis

Kämpa!

The Avengers 3FHJ+PTT8IFEPO

.JUUUJPĂ&#x152;SJHBKBHIBEFEĂ&#x161;UU PNIBOIBEFWFUBUBUU EFOIĂ&#x160;SmMNFOTLVMMF FYJTUFSB

Searching for Sugar Man 3FHJ.BMJL#FOEKFMMPVM

+BHIBSĂ&#x160;OUMJHFOTFUUEFO GĂ&#x160;SEJHBWFSTJPOFO 'Ă&#x161;SCFSFEFSQĂ&#x152;CSJMKBOTJ TPNNBS

Prometheus 3FHJ3JEMFZ4DPUU

'Ă&#x161;SWĂ&#x160;OUOJOHBSOBCĂ&#x161;SKBSCMJ fĂśrIĂ&#x161;HB

M A I NST R E A M T ER A PI

21 Jump Street Regi: Phil Lord och Chris Miller Manus: Michael Bacall I rollerna: Jonah Hill, Channing Tatum, Ice Cube

Det finns en lag som lyder att om du var cool pĂĽ hĂśgstadiet är du antagligen pĂĽ samhällets botten idag. Historian berättas om igen: de kvinnliga nĂśrdarna slutar att â&#x20AC;&#x201C; som svepta av ett trollspĂś â&#x20AC;&#x201C; fĂĽ finnar, byter glasĂśgonen mot linser och släpper ner hĂĽret. I hanvarianten handlar myten om hur ett unket datakunnande, som bĂśrjar i en gillestuga, efter att ha uppvärderats av universitetet och den fria marknaden, generar lägenheter pĂĽ Manhattan. Märk väl, ända ner pĂĽ träsknivĂĽ handlar det om vad män gĂśr och hur kvinnor ser ut, men det är en annan text. Sagan berättas om och om igen, frĂĽn filmen Grease till The Social Network. Myten om nĂśrdens metamorfos är sĂĽ populär eftersom hypotesen fungerar som terapi fĂśr barndomens trauma, fĂśr att inte tala om den närmast socialt rättslĂśsa skolgĂĽngen, där allt man har att fĂśrhĂĽlla sig till är en godtycklig darwinism. Man behĂśver sĂĽdana här filmer fĂśr att i fiktionen fĂĽ



revansch. En godnattsaga som berättar att det fanns en mening med att ha ont i magen varje dag. Men de här filmerna om hur underdog blir topdog tillhĂśr inte genren realism â&#x20AC;&#x201C; i all sin freudianska ĂśnskedrĂśm landar de snarare i science fiction med verklighetens estetik. Det finns varken bra dramaturgi eller karma i det som är verkligheten, men adolescensens ĂĽngest är sĂĽ stor att den i det här fallet rĂĽr pĂĽ konsten. Coming of age-filmer som berättar hur det verkligen är att växa upp, vinner priser i Cannes, men blir inga blockbusters, och patienterna (publiken) behĂśver blockbusters. 21 Jump Street-skaparna känner till detta och laborerar därfĂśr med det istället fĂśr att bara desperat fĂśrmedla myten en gĂĽng till. Humor existerar i distans, sĂĽ även här. Filmen har kontroll Ăśver sin egen kanon och blir därfĂśr fruktansvärt rolig, dĂĽ de skojar om fenomenet och inte bara skildrar en orealistisk drĂśm. TvĂĽ undercover-poliser kommer tillbaka till sin hĂśgstadieskola â&#x20AC;&#x201C; en värld där det numera är coolt att kunna allt om jonisering, man ska bära ryggsäck pĂĽ bĂĽda axlarna och den som säljer knark sjunger akustiska sĂĽnger om ekosystemet och är genusmedveten. Att cigg är tĂśntigt och att som sportkille vara i kontakt med sin feminina sida, och sĂĽ vidare all oändlighet, blir en blinkning till tidigare filmer i genren och till publiken â&#x20AC;&#x201C; som fĂśr en gĂĽngs skull inte underskattas. FĂśr alla vet ju att i vĂĽr värld är fĂśljande coolt: att vara snygg. Punkt. Resten är omfĂśrhandling. HĂśgstadiet de kommer tillbaka till är en upp och nedvänd värld som driver med det som folk brukar kalla hipsterkultur. Vad de mer eller mindre ofrivilligt gĂśr är att strippa av en mansroll. I sitt paradigmskifte om coolhet visar filmen att trots att machoidealet inte är det heta längre, är det fortfarande mannen som bestämmer, han styr sin klick med järnhand och kan gĂśra det genom att proklamera sund mat, feminism och oro fĂśr miljĂśn. Det är alltid en man som är ledaren, hur bĂśgig han än mĂĽ vara. Resten av filmen tuffar pĂĽ med trivsamma skämt, New York-romantk, ĂĽttiotalsnostalgi och tv-sentimentalitet, kryllande av cameos, som

BĂ&#x201E;ST JUST NU quetzala blanco

quetzala.blanco@nojesguiden.se

Livide 3FHJ"MFYBOESF#VTUJMMP PDI+VMJFO.BVSZ

'SBOTLTLSĂ&#x160;DLGBOUBTZOĂ&#x160;S EFOĂ&#x160;STPNBMMSBWBDLSBTU  BWTOJMMFOBCBLPN SĂ&#x152;Ă&#x160;DLMJHBInside. I Livide TFSWJFOVOHUKFKTPN KPCCBSQĂ&#x152;IFNUKĂ&#x160;OTUFO IPTFOHBNNBMFMBL LPNBMJHHBOEFUBOUTPN SVWBSQĂ&#x152;FOIFNTL IFNMJHIFU.ZDLFUCBMFUU PDICMPE

Confessions of a Child of the Century LPNNBOEF

'Ă&#x161;SNPEMJHFOCMJSEFUFO JOEJFnPQQ NFOEFULĂ&#x160;OOT Ă&#x160;OEĂ&#x152;MPHJTLUBUU1FUF %PIFSUZTTLĂ&#x152;EJTEFCVUĂ&#x160;S TPNEBOEZJIĂ&#x161;HIBUU nVNNBOEFTSVOUNFE $IBSMPUUF(BJOTCPVSH

Amour )BOFLFTĂ&#x152;UFSLPNTUQĂ&#x152; Cannes

+B KBHFSLĂ&#x160;OOFSBUU QMPUUFOUJMM)BOFLFT AmourMĂ&#x152;UFSMJUFUBOUJH FMMFSSFOUBWUSJTU.FO Ă&#x160;OEĂ&#x152;oIBOIBSSJOHUJO *TBCFMMF)VQQFSUPDIUWĂ&#x152; MFHFOEBSFSo+FBO-PVJT 5SJOUJHOBOUPDI&NNBOV FMMF3JWB%FULĂ&#x160;OOTTPN BUUWJIBSBUUHĂ&#x161;SBNFEFO NPEFSOLMBTTJLFS

alla älskar. Det handlar om manlig vänskap i dess olika former. Det är tydligen det vackraste som finns. Män. CRFN

KOMEDI

Revolt Regi: Jens Lien Manus: Nikolaj Frobenius I rollerna: Ă&#x2026;smund Høeg, Sven Nordin, Sonja Richter, Tony Veitsle Skarpsno

SmĂĽputtrig, mysig och trevlig. Se där, tre ord som sammanfattar den norska â&#x20AC;?punkâ&#x20AC;?-filmen Revolt. Den är en lite lagom tvistad bagatell som man faktiskt bär med sig en bit av efter man lämnat biosalongen. Revolt




BĂ&#x201E;ST JUST NU

caroline ringskog ferrada-noli crfn@nojesguiden.se

Jagten 3FHJ5IPNBT7JOUFSCFSH

+Ă&#x160;WMBHFOJ

Amour 3FHJ.JDIBFM)BOFLF

*TBCFMMF)VQQFSUĂ&#x160;SNFE

Cosmopolis 3FHJ%BWJE$SPOFOCFSH

+Ă&#x160;WMBHFOJ

utspelar sig i Norge 1979 (även om den borde utspela sig 1977 med tanke pĂĽ tidsmarkĂśrerna, men vad vet jag, det kanske drĂśjde ytterligare tvĂĽ ĂĽr innan Sex Pistols debutalbum kom ut i Norge). Filmen handlar om lille Nikolaj och hans lätt liberale och hippieinfluerade pappa Magnus. Den är skickligt gjord med en fantastisk scenografi â&#x20AC;&#x201C; du fĂĽr en smak av sjuttiotal i munnen â&#x20AC;&#x201C; som nästan nĂĽr Moodysson-klass. Det är lätt att tycka om Revolt och karaktärerna: den fĂśrmedlar nĂĽgot slags â&#x20AC;?punkigtâ&#x20AC;? budskap om det rätta i att gĂśra uppror, även om lille Nikolajs egen revolt de facto kommer av sig fullständigt dĂĽ pappa Magnus är sjukt fĂśrstĂĽende till alla hyss som Nikolaj och hans kompisar hittar pĂĽ. SE

BON DE NOIR

Bullhead Regi: Michael R. Roskam Manus: Michael R. Roskam I rollerna: Matthias Schoenaerts, Jeroen Perceval och Jeanne Dandoy

Belgiens turistbyrĂĽ kan inte ha det lätt. Vi känner redan landet som en stat av kolonialistiska vandaler med fruktansvärda pedofilibrott i sin samtidshistoria. Som filmnation kan man främst stoltsera med kampsportsikonen Jean-Claude Van Damme â&#x20AC;&#x201C; även känd som The Muscles from Brussles. Det är sĂĽledes en smula ironiskt att en av de fĂĽ internationella filmfram-



gĂĽngarna fĂśr landet pĂĽ senare ĂĽr, den Oscarsnominerade Bullhead, fokuserar just pĂĽ kroppsbyggnad. Det mesta talar dock fĂśr att även denna Belgienproduktion kommer att bidra till att bibehĂĽlla en mycket osympatisk bild av landet. Filmen tar avstamp i den isiga, karga och grĂĽdaskiga landsbygd som alltsedan fĂśrsta världskrigets skyttegravshelvete varit en symbol fĂśr Centraleuropas klimat. I varje hĂśrn finns en bordell och ingen människa tycks ha exponerats fĂśr sol pĂĽ ĂĽratal. De medverkande är alla pĂĽ olika sätt kopplade till kĂśttindustrin och den sĂĽ kallade â&#x20AC;?Hormonmaffianâ&#x20AC;? som tjänar stora pengar pĂĽ att handla med tillväxthormoner fĂśr boskap. RegissĂśren och manusfĂśrfattaren Michael R. Roskam fĂśrsĂśker lyfta frĂĽgor om manlighet och etik i opposition till tillväxthormoner och steroider med ett vĂĽldsamt och offensivt bildsprĂĽk. Tyvärr fĂĽr Bullhead inte särskilt mycket sagt, men fĂśrblir ändĂĽ en hopplĂśs och dyster film noir av imponerande kaliber. VS

bara Walk the Line med Sune Mangs? När svettdropparna är sĂĽ tjocka att de krusar sig pĂĽ topparna, hjärtat närmar sig kollapsen och Passer är fast i sin billiga konstform tänker jag osĂśkt pĂĽ The Wrestler och Mickey Rourkes Randy â&#x20AC;?The Ramâ&#x20AC;? Robinson. Där The Wrestler undvek klyschorna famlar tyvärr Dirch hit och dit och när eftertexterna rullar är känslan mest att Passer var another celebrity douche who got drunk all the time and failed his family and died fairly miserable by heart attack in his mid 50â&#x20AC;&#x2122;s. VS

K LYSCH A

The Vow Regi: Michael Sucsy Manus: Jason Katims, Abby Kohn I rollerna: Rachel McAdams, Channing Tatum, Sam Neill

Det bÜrjar med den kanske mest krystade voice overn nügonsin. Träansik-



R E V Y NOIR

Dirch Regi: Martin Zandvliet Anders Frithiof August Manus: Martin Zandvliet I rollerna: Nikolaj Lie Kaas Lars Ranthe Lars Brygmann

Dirch hadlar om den danska komikern och revystjärnan Dirch Passer. Filmen är en klassisk rockstjärnebiopic med sprit, svett, sex och sorg. Det finns dock en sak som skiljer Dirch frĂĽn de flesta andra filmer i samma genre â&#x20AC;&#x201C; kvaliteten pĂĽ Passers livsverk. FĂśr även om Hank von Helvetes Cornelis är obehaglig och Eric Elmosininos Serge Gainsbourg ger ett klichĂŠartat intryck kan man alltid luta sig tillbaka och konstatera att Gainsbourg var en cool typ, och att Cornelis skrev svinbra lĂĽtar. Passer däremot var jävligt usel pĂĽ det han gjorde, scenerna som ĂĽterskapar hans shower och sketcher är därfĂśr filmens mest plĂĽgsamma. Mest handlar humorn om bajs och nonsenssprĂĽk. FrĂĽgan är om detta är bra eller dĂĽligt fĂśr Dirch. FĂĽr filmen ett stĂśrre djup pĂĽ grund av fulkonsten den behandlar, eller blir det



tet Channing Tatum konstpausar fram nĂĽgra pinsamma klyschor om livets fĂśrgänglighet och krossar filmens chanser till djup. Men efter en ovanligt lĂĽng och generande startsträcka vänder det. Ă&#x2026;tminstone lite. Tatum och Rachel McAdams spelar ett par som är med i en vĂĽldsam bilolycka. BĂĽda Ăśverlever, men McAdams karaktär har minnesfĂśrlust och minns varken att hon är gift eller jobbar som konstnär. Istället sträcker sig hennes minne bara till fĂśr fyra ĂĽr sedan, dĂĽ hon ville bli advokat och var ihop med en douchebag i kostym och flashigt kontor (som självklart gĂśr rentrĂŠ). Men även om jag kan respektera storyn, som är inspirerad av verkliga händelser och HADE kunnat vara intressant i rätt händer, är det omĂśjligt att bortse frĂĽn att The Vow fĂśljer mall 1A fĂśr en romantisk komedi, har en manlig lead som jag inte fĂśrstĂĽr varfĂśr han är skĂĽdis och har sĂĽ mĂĽnga tillfällen där man vrĂĽlar â&#x20AC;?vad hĂĽller ni pĂĽ med?â&#x20AC;? att den hade passat bättre som drinkspel. HĂĽll er undan. AL

KOMEDI

BĂ&#x201E;ST JUST NU hasan ramic

hasan.ramic@nojesguiden.se

The Dark Knight Rises 3FHJ$SJTUPQIFS/PMBO

%FOOZB#BUNBOmMNFO WFSLBSCMJQSFDJTTĂ&#x152;NĂ&#x161;SL TPNKBHWJMMBUUEFOTLB CMJ*CĂ&#x160;TUBGBMMTĂ&#x160;UUFS #SVDF8BZOFMJWFUUJMMGĂ&#x161;S (PUIBNTNFECPSHBSF .BOLBOKVBMMUJEIPQQBT

2001 3FHJ4UBOMFZ,VCSJDL

+BHTĂ&#x152;HPN4UBOMFZ ,VCSJDLTLMBTTJTLB TDJmNĂ&#x160;TUFSWFSL2001 â&#x20AC;&#x201C; En rymdodyssĂŠPDI MĂ&#x160;TUF3PHFS&CFSUTFTTĂ&#x160;J BOTMVUOJOHUJMMEFO'Ă&#x161;STU OVHSFQQBEFKBHEFO 4DFOFOOĂ&#x160;S%S%BWF #PXNBOTUĂ&#x160;OHFSBW)"- HBWNJHLBMMBLĂ&#x152;SBS

Prometheus LPNNBOEF

+BHTFSWĂ&#x160;MEJHUNZDLFU GSBNFNPUPrometheus, TQFDJFMMUOVOĂ&#x160;SOZIFUFO IBSLPNNJUPNBUUEFO JOUFTLBLMJQQBTGĂ&#x161;S NBSLOBETBOQBTTOJOH FMMFSGĂ&#x161;SBUUGĂ&#x152;MĂ&#x160;HSF Ă&#x152;MEFSTHSĂ&#x160;OT

Cockpit Regi: MĂĽrten Klingberg Manus: MĂĽrten Klingberg I rollerna: Jonas Karlsson, BjĂśrn Gustafsson, Marie Robertsson.

Usch. Min absoluta favoritfilm MaffiabrĂśder har en allvarlig skĂśnhetsfläck. I slutscenen vänder sig Henry Hill (Ray Liotta) direkt mot kameran och talar till den när han resonerar i domstolen kring sin roll i maffian. Den svenska komedin Cockpit med Jonas Karlsson i huvudrollen inleds med att hans rollfigur Valle Andersson talar in i kameran â&#x20AC;&#x201C; dĂĽ fĂśrstĂĽr ni att det är uppfĂśrsbacke. Cockpit, i regi av MĂĽrten Klingberg, är en svensk komedi som aldrig lyfter, pĂĽ nĂĽgot sätt faktiskt. Den är emellanĂĽt lite smĂĽputtig (BjĂśrn Gustafsson) och fĂśrsĂśker ha nĂĽgot slags budskap om vĂĽr tids fixering vid kĂśnsroller, men det är fan inte roligt. I Cockpit fĂśljer vi piloten Valle Andersson som fĂĽr sparken frĂĽn flygbolaget och, när han sĂśker nytt pilotjobb, inser att chanserna fĂśr anställning Ăśkar om



han skulle vara kvinna. Valle klär alltsĂĽ ut sig till kvinna (obegripligt nog passerar han fĂśr kvinna trots att det skriker â&#x20AC;?transaâ&#x20AC;? om honom). Män-som-klär-ut-sig-tillkvinnor är inte roligt som genre, jag har svĂĽrt att se humorn i klassikerna I hetaste laget eller Tootsie och jag ser den definitivt inte i Cockpit. SE

BĂ&#x201E;ST JUST NU victor schultz

victor.schultz@nojesguiden.se

Publikfirare Moodysson 3FHJTTĂ&#x161;SFOGJMNBUJTFSBS IVTUSVOTTFSJFBMCVNPN QVOLUKFKFSQĂ&#x152;Ă&#x152;UUJPUBMFU

A L IE N BUSK IS

Battleship Regi: Peter Berg Manus: Erich Hoeber, Jon Hoeber I rollerna: Alexander SkarsgĂĽrd, Liam Neeson, Rihanna

Battleship är lĂĽng. Herregud sĂĽ lĂĽng den är. Filmens längd fĂĽr De sju samurajerna att framstĂĽ som ett inslag i Anslagstavlan. Det tar i princip aldrig slut. Battleship var inte direkt billig att gĂśra heller. 200 miljoner dollar kostade den visst. Jag kan inte ens Ăśversätta det till svensk valuta, men ni hĂśr ju att det är mycket. En dyr och ovärdigt lĂĽng film med B-skĂĽdisar och en helt overklig story â&#x20AC;&#x201C; SkarsgĂĽrd kĂśr ett stort otympligt skepp. Till en bĂśrjan är allt frid och frĂśjd till havs. Men sedan stĂśter SkarsgĂĽrd och hans sidekick Rihanna pĂĽ nĂĽgra elaka aliens. Det blir kaos. Hela världen är plĂśtligt indragen. Slut pĂĽ storyn. Musklerna bakom filmen till trots â&#x20AC;&#x201C; resultatet är inget annat än billigt och desperat. Dessutom med en "komeditwist", eller snarare buskiskänsla. Det är fruktansvärt ska ni veta. Battleship är filmvärldens motsvarighet till nyrika ryssar som badar i flos. Battleship är ungefär lika (o)smakfull som marmordetaljer i en mexitegelvilla, vaskad champagne, rĂśd sportbil och fjorrar pĂĽ tennisveckan i BĂĽstad. Det är sĂĽ mycket specialeffekter och kraschade hĂśghus, brinnande infrastruktur, jättevĂĽgor och flygande supertĂśntiga eldkulor att det till slut känns som en helt animerad film. Men skĂĽdisarna kämpar pĂĽ. Alexander SkarsgĂĽrd bossar runt, Rihanna är faktiskt rent ut sagt cool och Liam Neesons mat mĂĽste väl ocksĂĽ stĂĽ pĂĽ bordet. Jag skulle nästan drista mig till att säga att SkarsgĂĽrd och Rihanna gĂśr en hjälteinsats i och med att filmen (om vi ska kalla detta spektakel fĂśr film



&Ĺ&#x201E;FSOĂ&#x152;HSBTWĂ&#x152;SBoPDI CJUWJTGBOUBTUJTLBĂ&#x152;SoHĂ&#x161;S -VLBT.PPEZTTPOFO MĂ&#x160;UUTBNmMN LPNNBOEF Vi är bäst! TPNUBS BWTUBNQJQVOLFOPDI NFEJFSĂ&#x161;WFSIFMBWĂ&#x160;SMEFO TFSFOVQQGĂ&#x161;MKBSFUJMM TVDDĂ?ONFETillsammanT

Cannesfestivalen EFOFVQQMBHBOBW WĂ&#x160;SMEFOTNFTUBGJMNGFTUJWBM

'Ă&#x161;SNPEMJHFOLPNNFSEFO BUUMFWBJTLVHHBOBWTJO GĂ&#x161;SFHĂ&#x152;OHBSF EĂ&#x160;SWPO 5SJFSTVUUBMBOEFmDLUJMM GĂ&#x161;MKEBUUĂ&#x152;STCĂ&#x160;TUB mMNUFHTJIKĂ&#x160;M'FTUJWBMĂ&#x160;S EPDLBMMUJEGFTUJWBM

Cronenberg gĂśr Cronenberg OZGJMNGSĂ&#x152;OTLSĂ&#x160;DLSFHJTTĂ&#x161;SFO

%FUNFTUBUZEFSQĂ&#x152;BUU EFUIJTUPSJTLBESBNBUA Dangerous MethodCBSB WBSFOBWTUJDLBSFGSĂ&#x152;O SFHJTTĂ&#x161;SFOTOĂ&#x160;SB TBNBSCFUFNFEWĂ&#x152;ME  Ă&#x160;DLFMPDINĂ&#x161;SLFS

Üverhuvudtaget) helt verkar sakna manus. Kanske fick sküdisarna bara en südan liten infobroschyr frün spelet Battleship och sü var det bra med det? FÜr det är ju ocksü helt uppüt väggarna att filmen i princip är baserad pü ett spel som är typ Fia med knuff? Trots att det är actiontätt är det som att titta pü, eller befinna sig mitt i ett rohypnolrus. Det är bara oerhÜrt trÜttsamt och sü pass segt att jag inte kan sluta vrida mig i biostolen av rastlÜshet. Alla fightar helt ostrukturerat med fula aliens som har pipskägg och ÜdleÜgon. Det är segt och tjatigt och barnsligt och man bryr sig till slut inte Üverhuvudtaget. Jag driver inte när jag säger att Battleship utan tvekan är en av de sämsta filmer jag nügonsin har sett. Den ser ut som en kalkon, den gür som en kalkon, men den heter Battleship. Se den inte, sü länge du inte lider av en dÜdslängtan och vill dÜ av tristess. QB

t/3t/½+&4(6*%&/ 63


MUSIK ”Det är först när man ger upp som det blir nått nytt. När man släpper taget tar man steget.” Orden kan verka klyschiga, men så är det ju ofta med sanningar. Och Markus Krunegård är inte den enda som vet om att askan är den bästa jorden. Nöjesguiden har talat med tre artister som förlorat något viktigt, genom dödsfall, sjukdom eller flytt, men som alla tre har använt sina förluster för att komma ut starkare.

ASKAN ÄR DEN BÄSTA JORDEN Text: PATRIK FORSHAGE

Loosegoats.

DET STORA UPPVAKNANDET ”The big awakening is the big sleep”. Så sjunger Christian Kjellvander på Ideas for to Travel Down Death’s Merry Road, och för honom innebar det stora uppvaknandet att Loosegoats blev ett aktivt band igen, att de elektriska gitarrerna åter kom till användning och att hans texter blev ännu starkare i sitt självutlämnande. – Det är så det är. Människor dör, och först då förstår man vad som är viktigt och väsentligt. Är det ingen närstående som dör på ett tag, vaggas man in i vardagen. Och sedan – Boom! – så kommer det igen. Jag börjar känna att jag har en livsåskådning som en 50-åring. Djupast avtryck på Loosegoats nya album har lillebror Gustaf Kjellvanders bortgång förra sommaren förstås gjort. – När Gustaf gick bort kände jag att jag aldrig ville göra musik mer. Men nästa känsla var att jag bara ville vara med Loosegoats. Vi hade pratat om en ny skiva med Gustafs Sideshow Bob, och en gemensam turné med Sideshow Bob och Loosegoats. Sedan dog farfar för en månad sedan, och till begravningen skulle jag låna en av hans kavajer. I fickan hittade jag det

64/½+&4(6*%&/t/3t

lilla häftet från Gustafs begravning, eftersom farfar hade haft just den kavajen då. Det var ganska jobbigt. Men sanningen är ju att jag tänker på Gustaf varje dag, flera gånger om dagen. Jag tänker nog på döden lika ofta som det sägs att män tänker på sex, hur var det, var trettionde sekund? Det kanske låter deppigt, men de andra 29 sekunderna tänker jag på hur jävla fantastiskt livet är. När du sjunger till Gustaf i For the Love of handlar det om att han ska visa dig himlen, så småningom. – Det är ord som är laddade, och det ger en sakral känsla. Men jag är ju inte religiös. Eller… åtminstone inte som där vi bor nu, på landet i Sörmland. Det är inte direkt ett bibelbälte, men på söndagarna kör bilarna tätt på väg till kyrkan. Kyrklig är jag inte, men jag tror att det finns mer än bara just nu. Det måste finnas något bortom. För oss människor att förstå det vidunderliga som är livet, det är ungefär som en hund som försöker förstå V75 – det går helt enkelt inte. Ditt album Faya handlade om din pappas död. – Att det blir så personligt handlar

mycket om att jag skriver för framtiden, eller rättare sagt för mitt framtidsjag, eftersom jag är så glömsk. En stor författare för mig är Raymond Carver. Han kan göra en liten grej så stor, på ett fint sätt, och så lyckas han alltid lägga till en liten twist. Jag valde tidigt att sjunga om mig själv. Men visst är det märkligt att hänga ut sig själv på det sättet. Mer än om lillebror handlar det den här gången mycket om just Loosegoats. – Det var det enda som kändes relevant att skriva om. Om oss. Jag vet, det är extremt navelskådande. Men jag har landat i att den bästa konsten är just så navelskådande, annars blir det bara stora tomma gester och Oasis av det istället. Failure handlar om Loosegoats sista dagar, då för elva år sedan. – När vi körde av vägen i Bergen i Norge var det verkligen sista sucken för oss. Vi hade redan hamnat i någon sorts stiltje innan, och var så långt uppe i vårt eget rövhål att det var hemskt. Idag kan jag höra att vi var väldigt bra då, rent musikaliskt, men det hörde jag inte då. Så luften gick ur, och vi kände nog allihop att vi inte hade någon lust att fortsätta då. Nu tar vi paus, bestämde vi. Planen var istället att göra en andra Songs of Soil-skiva tillsammans med Gustaf, men så bråkade vi, och dagen därpå skrev jag en låt som jag kände att jag kunde köra själv. Men trots alla år på egen hand är

Christian bestämd i sin uppfattning att Loosegoats aldrig la av. – Det har gått så många år, och vi har varit på gång många gånger. ”Nu kör vi! Nä. Men nu då! Nä.” Men jag menar verkligen att Loosegoats aldrig har lagt ned. Vi är ett gäng gamla polare som man kan göra musik tillsammans med, det har bara inte blivit av på väldigt länge. Och när Christian Kjellvander nu åter spelar med Loosegoats har elgitarrerna kommit till heders igen, och det skramlar avsevärt mer än på hans soloskivor. – Efter sista Loosegoats-skivan hade jag kunnat fortsätta i två olika riktningar, och nu testar vi hur det skulle ha blivit om jag inte hade valt stilla akustiska sånger. Mina soloskivor är gjorda så att jag kan spela låtarna var och när som helst, filtrerade genom min känslostämning. Loosegoats-låtarna däremot är gjorda för att funka just i den kontexten. Finns det en fortsättning, undrar jag, och Christian nickar och ler. – Vi funderar på det. Jag tycker att det ska finnas en fortsättning, parallellt med det jag gör själv. Alla andra kommer att peka på det, så jag kan väl lika gärna säga det själv – Neil Young återvänder ju alltid till Crazy Horse, även om det går många år emellan ibland. Det är dels den där kamratrelationen som gör det, tror jag, dels en vilja att få göra oväsen. Loosegoats Ideas for to Travel Down Death’s Merry Road (Startracks/Cosmos) finns ute nu.


HÅLL TYST! För en sångerska är rösten det i särklass viktigaste arbetsverktyget. Men just när Edith Backlund skulle ge ut sitt tredje album i vintras försvann hennes röst. Helt och hållet. Vår ursprungliga intervjutid före nyår avbokades i sista stund, eftersom Edith Backlund hade tappat rösten. Sådant händer, men när Edith Backlund tappar rösten är det inte lite sådär förkylt och hest som för oss andra, och Läkerol är inte vägen att få tillbaka den. – Dagen före jul förklarade min läkare att jag skulle vara tvungen att operera. Först skulle det vara sex veckor av absolut tystnad innan operationen, och sedan åtta veckor till efteråt – totalt 14 veckor innan jag skulle kunna prata, innan jag fick ta en ton. Och sedan ännu längre innan jag skulle vara i form att framträda. Först bara vägrade jag, det skulle inte gå. Men det fanns liksom inget annat alternativ. Röstproblemen hade varit på väg länge, utan att Edith riktigt velat kännas vid dem. – De tror att jag har haft det i två år. Men man kan leva med heshet länge. För en sångerska låter det ofta bara bättre då. Men för mig blev det inte så. Jag började låta sjukt hes, och för att hantera det började jag kompensera för röstsvårigheterna. Det gjorde mig jättetrött i hela kroppen, för att det går åt så mycket syre till mina stämband, och det i sin tur ledde

”Jag bär på en oro att jag sumpat skivan för att jag blev sjuk.” till att jag blev deprimerad och slutade vara social. Först märktes det bara i min talröst, men i november märkte jag det på min sångröst. Det var så extremt dålig timing. Jag hade just spelat in en duett med Magnus Uggla, och skulle ut på miniturné med honom. Jag hade bokat releasefest för albumet, och intervjuer. Och så var det bara att ställa in alltihop, och skjuta upp albumet till våren. Hos Uggla blev jag ersatt av Carola. Just när allt skulle ta fart blev alltså Edith Backlund tvungen att knipa käft. Helt och hållet. – Jag blev snabbt rätt bra på det, och jag envisades med att gå ut. Ibland blev det rätt kn��ppt, särskilt när jag var ute med min brors hund. Då kom det alltid fram folk och ville prata, och det enda jag kunde göra var att gestikulera och peka på min hals. Det värsta var en mamma som förklarade för sitt lilla barn att ”hon har en sjukdom och förstår inte så bra”. Att åka i kollektivtrafiken var också svårt. Då började folk prata engelska, och förklara saker. En busschaufför stämplade för mycket och jag kunde ju inte protestera. Vi som har fallit pladask för de fem låtar som utgjorde hennes EP i november fick ställa om oss på att andra halvan av hennes skiva inte skulle komma i början av 2012, utan först inför sommaren. Men om det har varit frustrerande för hennes publik är det inget mot hur det varit för Edith Backlund själv. – Det känns uppförsbackigt. Det får

Edith Backlund.

liksom inte vara för lätt. Vi hade planerat att dela upp skivan i tre delar med olika releaser, och inför det samlar man sig, och det känns att något är på gång. Sedan minskade vi det till två, och sedan kom sjukdomen. Det känns som att jag är tvungen att jobba mycket hårdare. Just nu har jag haft en extrem martyrskapsfas – ”varför är det just jag som blir sjuk när jag ska släppa ny skiva?”. Jag har svårt att unna andra framgång då, när det känns som att jag blivit bestulen på min egen. Det gäller även personer som jag känner väl och gillar mycket. På ett sätt påverkar det min självbild också. När musiken var

ny brann jag för att få ut den, men ju längre tiden går desto mer osäker på den blir jag. ”Vem är jag att tro att folk ska bry sig om min musik?”, typ. Jag bär på en oro att jag sumpat skivan för att jag blev sjuk. För samtidigt tycker jag att den är fantastiskt bra. Nästan för bra, faktiskt. Det känns sådär att jag inte riktigt vill släppa ifrån mig musiken om den inte får den uppmärksamhet den förtjänar. Kill the Clowns kommer att få den uppmärksamheten, var så säker, och Edith Backlund kommer att dominera sommaren. Så snart hennes rehabilitering är klar. Just nu innebär den 15 minuters sång

varje dag, med bestämda övningar, och 20 minuters talövningar. – Men jag är mycket piggare nu, inte så där trött hela tiden. Det har varit som två veckor i målbrottet nu, men sakta är rösten på väg tillbaka. Förra veckan var vi ute tillsammans, jag och några kompisar, och så började min kompis sjunga med i en låt som spelades. Efter en stund märkte jag att jag också sjöng med, för första gången på evigheter. Jag blev alldeles lycklig, jag hade ju inte kunnat sjunga svagt på två år! Kill the Clowns (Cosmos) släpps den 23 maj.

t/3t/½+&4(6*%&/ 65


MUSIK

FOTO: JESSICA LUND

Joel Alme.

JOEL ALME TÄNKER INTE SCHABBLA BORT DET Hedonism och medial arrogans har Joel Alme lämnat bakom sig. Men längtan hem till Göteborg gör fortfarande ont. Det är lite nervöst att stämma möte med Joel Alme. När han i andra artiklar beskrivit sina hedonistiska perioder har han framstått som skrämmande, och tidiga intervjuers kombination av dissningar av kollegor och romantisk språklig storslagenhet har fått honom att framstå som arrogant. Det är delvis Nöjesguidens fel. – Det där med hype. Nöjesguiden var ju en av dem som drog igång det. Jag kunde inte styra. Jag lockades med i samtal som blev för drastiska, och jag sa saker som jag ångrade. Jag fick lära mig att vara mera försiktig. Vad ångrar du, till exempel? – Jag var trött på indiescenen som den såg ut då, och bland annat i Nöjesguiden presenterades jag för en massa artister som jag sågade ganska dumt. Numera struntar jag i att prata om sådant jag inte gillar. Av den arrogans som då tog över titt som tätt finns inte minsta antydan hos Joel Alme 2012. Tvärtom. – Jag läser det som skrivs om mig, och usla recensioner kan påverka ordentligt. Jag får riktigt dåligt självförtroende av sådana. Oron inför reaktionerna på A Tender Trap är jobbig.

66/½+&4(6*%&/t/3t

– Jag kan verkligen må jättedåligt, på riktigt. Blir det skräp känns det som om jag har svikit bandet, familjen, skivbolaget. Allvarligt talat, jag vågar knappt svara i telefon. När jag lyssnar på skivan känner jag mig nöjd, men jag vill ju inte svika några framför allt familjen. Jag har dåligt samvete gentemot dem, de får offra mycket både ekonomiskt och när jag är ute och reser mycket. Men hela grejen med att arbeta med musik är väldigt instabil. Fördelen med det är ju att topparna är så höga. Nackdelen borde ju följaktligen vara att dalarna är väldigt djupa. – Mm. Jag tänker hela tiden att jag inte får sumpa det här nu, för barnens skull. Jag måste bita ihop. I min familj finns det förstås exempel på hur det går när man sumpar det. Det är något jag tänker på nästan varje dag. Den där viljan till ansvarstagande tycker jag mig ana är centrala drag hos dig. När du spelade hockey hade du lagets mest ansvarsfyllda roll, och som soloartist finns det ingen att dela skuld med. – Det är sant. Som barn var jag väldigt rastlös. Det var inte ADHD, men… I laget sa jag ”okej, jag kan vara målvakt”, och sedan blev det så i elva år. Men det handlar lika mycket om en egoboost, för att hantera det dåliga självförtroendet. Jag kan liksom bara få den där kicken genom att vara längst fram, personligen ansvarig. Nu är det lugnare.

– Jag har en familj, jag vet vad jag kan, jag kan slappna av. Det är fortfarande viktigt att göra människor nöjda, men nu tänker jag bara på några i min närhet, inte alla möjliga okända. Men i relation till mina nära blir det desto viktigare att inte schabbla bort det, att vara nykter, att inte släppa inte ifrån mig något som inte bränner. Med A Tender Trap är risken att orsaka närståendes missnöje obefintlig. De skira popmelodierna har iklätts en spröd barockdräkt, och Joel hymlar inte om sina förebilder. – Left Banke, The Zombies, utan tvekan. Men jag tycker att det finns annat där också, som Frank Sinatra. Hans sätt att sjunga Joni Mitchells Boths Sides Now har påverkat mig mycket. För mig är det melodierna som är det centrala med A Tender Trap. Till sin hjälp har han haft ett fantastiskt band med The Amazing-Christoffer Gunrup i spetsen. Men de får inte ta ut svängarna. – Nej. Jag är bestämd med sådant. Det får inte finnas några färgade ackord. När det är sångpartier ska det vara enkelt bakom. Vi repar aldrig, och vi sätter låtarna i en enda tagning när vi spelar in. Då spelar musikerna enkelt, eftersom de inte är riktigt hemma i låtarna. Det betyder inte att Joel Alme är en despot i studion. – Jag är ju ingen kapellmästare. Om jag skulle säga åt till exempel Christoffer hur han skulle spela skulle han bara lägga ifrån sig gitarren och gå därifrån. Han spelar från hjärtat. Men i sin nya hemstad har han aldrig riktigt lärt sig att känna sig hemma. – Jag har nog inte gjort mitt bästa för att lära känna Stockholm, som den som kommer inflyttande frivilligt gör. Eftersom

jag levde ett så kaotiskt liv tidigare har jag skapat mig en bubbla här, för att läka mig själv. Jag lämnar sällan Björkhagen överhuvudtaget. Det är till Göteborg han längtar. – Jag har ju vänner och familj där. Jag valde ju inte Stockholm, jag valde en person som råkade bo här. Och nu har ju barnen skola och dagis här, och det är ju inget man bara river upp dem ifrån. I början när Anna-Klara var nyfödd pratade vi om att hon inte skulle behöva växa upp och bli stockholmare. Jag vet, det låter ju löjligt när man säger det högt, men så sa vi. Det är lätt att känna sympati med Joel Alme, och medan vi är på väg att avrunda vårt samtal och bege oss åt

”Vi repar aldrig, och vi sätter låtarna i en enda tagning.” våra olika håll undrar jag var han hittar frid någonstans. – Det får jag när jag glömmer av. När jag har dragit in lite pengar till familjen, efter en uppväxt av inkasso. När räkningarna är betalda. När vi sitter på balkongen en varm kväll och alla mår bra. När jag går med till skolan eller dagis, när jag gör middag, när vardagen flyter på. När jag är nöjd med en låt jag just skrivit, och lyssnar på den i freestylen medan jag springer ner och köper blöjor. Det är kontrasten till det strul som har funnits i mitt liv, och som hör till musiken. A Tender Trap (Razzia/Sony) släpps den 9 maj.


Medmänskligheten har nu lämnat Sverige. Eller?

Dalai lama har lämnat Sverige men behovet av medmänsklighet består. IM – Individuell Människohjälp – bekämpar och synliggör fattigdom och utanförskap genom utvecklingssamarbete runt om i världen. På vår hemsida kan du läsa mer om hur du kan bidra till att göra världen lite mer medmänsklig. manniskohjalp.se


MUSIK KrĂśnika

som sjÜng Country House 1995 och den oändligt nyfikne musikälskaren och mästaren av üterhüllen melankoli av idag är ganska sü häpnadsväckande. NRFN

DRAKE Ă&#x201E;R FEMINIST SKĂ&#x2026;DESPELERSKAN OCH FEMINISTEN Ashley Judd skrev nyligen en rasande debattartikel i The Daily Beast efter att ha fĂĽtt nog av att fĂĽ sin kropp objektifierad i media. I en bisats pĂĽpekade hon att patriarkatet inte bara är skadligt fĂśr kvinnor utan även fĂśr män och pojkar, som tvingas fĂśrhĂĽlla sig till â&#x20AC;?heteronormativa definitioner av maskulinitet som fĂśrnekar dem den fullständiga och dynamiska utsträckningen av deras personligheterâ&#x20AC;?. Jag kommer att tänka pĂĽ detta när jag ser Drakes konsert i Globen. Drake är en rappare som fĂĽtt stämpeln som â&#x20AC;?en artist fĂśr tjejerâ&#x20AC;? eftersom han sjunger sĂĽ mycket om känslor och kärlek och inte är ett dugg ghetto, och sĂĽväl rappare som coola hiphopfans har fĂśrlĂśjligat honom. Men publiken i Globen bestĂĽr av lika mĂĽnga killar som tjejer. FramfĂśr mig stĂĽr en trio tuffa dudes som är rejält uppspelta Ăśver att fĂĽ se stjärnan, och de sjunger med inte bara i de hĂĽrdare raplĂĽtarna utan även i balladerna där Drake blottar självtvivel och sĂĽrbarhet. Och det är där Drakes Chief Keef verkliga storhet ligger: Aimed at You NQWJEFPQĂ&#x152;:PV5VCF han erbjuder ett alternaĂ&#x152;SJHSBQQBSFGSĂ&#x152;O$IJDBHP tiv till machokulturen. I TPNMĂ&#x152;UFSTPNFOCMBOEOJOH MTV-dokumentären Better than Good Enough, BW8BLB'MPDLB'MBNFPDI som gjordes i samband 4PVMKB#PZ,MBSUBUUNBO med releasen av hans älskar det! debutalbum fĂśr tvĂĽ ĂĽr sedan, avslĂśjar Drake att John Seabrook han under uppväxten ofta The Song Machine SFQPSUBHFJ5IF/FX:PSLFS var lite utanfĂśr â&#x20AC;&#x201C; han ansĂĽgs konstig av andra 4VWFSĂ&#x160;OUSFQPSUBHFPN killar eftersom han var sĂĽ &TUFS%FBO WĂ&#x152;SUJETTUĂ&#x161;STUB känslig och grät sĂĽ ofta. MĂ&#x152;UTLSJWBSF.VTJLKPVSOBMJT Ă&#x201E;ven om han numera är UJLOĂ&#x160;SEFOĂ&#x160;STPNCĂ&#x160;TU en popstjärna och sexsymbol har han kvar Frida HyvĂśnen närheten till sina känslor, To the Soul 3.76OJWFSTBM han tillĂĽter sig vara sĂĽrbar. 'SĂ&#x152;OEFULBSHBUSVNMBOETLB Den inställningen lyser igenom även när han gĂśr QFUJJOMFEBOEFGas Station klubbhits tillsammans UJMMEFU4DPUU8BMLFSTLB med Lil Wayne, och den TUSĂ&#x152;LQBSBEJTFUJBWTMVUBOEF breda hiphoppubliken fĂĽr Gold EFUIĂ&#x160;SĂ&#x160;SFOMKVWMJH ta del av ett fĂśr sammanSFTB hanget nytt mansideal. Fenomenet pĂĽminner om hur Morrissey, den ynkligaste och mest självhatande av alla vältaliga indiepoeter, sedan slutet av nittiotalet blivit alltmer populär bland latinos och gängmedlemmar i Kalifornien. Han fyller ett tomrum, blir en emotionell oas. Drake gĂśr samma sak. Han gĂśr inte stereotypa lĂĽtar om att fĂśrfĂśra kvinnor eller om att mĂĽ dĂĽligt när kärleken inte fungerar â&#x20AC;&#x201C; hans musik är ett ständigt pĂĽgĂĽende utforskande av det egna känslolivet. Att han gĂśr det i en traditionellt väldigt grabbig musikgenre och lyckas gĂśra även hĂĽrdare lĂĽtar utan att gĂśra bort sig innebär att han nĂĽr ut till en manlig publik som annars är fĂĽngar i sina kĂśnsroller. Drakes budskap är att det är okej, eller snarare helt naturligt, att visa sina feminina sidor (i Better than Good Enough pratar han skämtsamt om att han skulle kunna byta kĂśn, bara det är en stor sak fĂśr en hiphopartist). Känsligheten är inte ett knep fĂśr att vinna sympatier hos tjejer man raggar pĂĽ, utan har ett värde i sig. Drakes kvinnosyn kan diskuteras (under konserten i Globen pĂĽpekade han i ett mellansnack att hans kvinnliga fans var â&#x20AC;?not girls, not bitches, but womenâ&#x20AC;?), men hans manssyn är modern och hans spridning av den är en feministisk handling. Q

BĂ&#x201E;ST JUST NU

NICHOLAS RINGSKOG FERRADA-NOLI love.lagerberg@nojesguiden.se

68/½+&4(6*%&/t/3t

ROCK

Jack White Blunderbuss

BĂ&#x201E;ST JUST NU holly astera

holly.astera@nojesguiden.se

XL /Playground

Minns ni The Strokes? De kom fram samtidigt som The White Stripes fĂśr drygt tio ĂĽr sedan, och har med varierande framgĂĽng sedan fĂśrsĂśkt ĂĽterskapa ĂĽtminstone fragment av den ursprungliga adrenalinkicken. Under tiden har Jack White kastat sig mellan projekt â&#x20AC;&#x201C; bĂĽde bandkonstellationer och imperiebygganden â&#x20AC;&#x201C; och inte vid ett enda tillfälle har han missat att Ăśverraska och tillfredsställa. SĂĽ vad är det han kan gĂśra pĂĽ sitt fĂśrsta soloalbum som han inte kunnat inom (de egenformulerade) ramarna fĂśr The White Stripes, The Raconteurs och The Dead Weather? Exakt samma sak som han kan genom sin egen Third Man-label men inte pĂĽ nĂĽgot annat skivbolag; allt! Och det är just vad han gĂśr. Han rotar i Led Zeppelins garderober och bland gamla Stax-outtakes, han hämtar ljud frĂĽn Appalacherna och frĂĽn nĂĽgon oansenlig amatĂśrmusikalscen, han leker Woody Guthrie och Country Joe & The Fish, han angriper bittert sin nyblivna exhustru men ber henne sjunga bakgrundssĂĽng. PĂĽ ett hissnande sätt slänger han sig mellan rock, country, folk och blues, och trots att kasten stundtals är tvära och kombinationerna halsbrytande finns där nĂĽgra grundläggande fundament som Jack White inte kompromissar med. Det finns inte ett riff som inte är direkt Ăśverväldigande, särskilt när han tar med Jimmy Page till Nashville i titelspĂĽret, och det finns inte en liten sprucken detalj som inte är perfekt. Little Willie John-covern I'm Shakinâ&#x20AC;&#x2122; till exempel är ur-rhythmâ&#x20AC;&#x2122;nâ&#x20AC;&#x2122;blues i sin mest skorrande form, med en fantastisk dialog med doakĂśren. â&#x20AC;?I'm Bo Diddleyâ&#x20AC;?, suckar Jack White njutningsfullt halvvägs igenom lĂĽten, och sĂĽ jävla lĂĽngt ifrĂĽn är han faktiskt inte just där. Vi skivrecencenter har i vĂĽra bombastiska formuleringsfĂśrsĂśk devalverat värdet av ord som â&#x20AC;?geniâ&#x20AC;?. Jack White, mina vänner, är ett exempel pĂĽ vad ordet egentligen betyder. PF



Brothertiger Golden Years Mush/Border

"UUVQQUĂ&#x160;DLBFUUOZGBWPSJU BSUJTUĂ&#x160;SMJUFTPNBUUCMJ OZLĂ&#x160;SJHFO%FOCĂ&#x160;TUB LĂ&#x160;OTMBOJIFMBWĂ&#x160;SMEFO

POST-F E ST

Actress R.I.P.

Honest Jons/Border

Voltaire Twins Young Adult TJOHFM 1*%

0NOĂ&#x152;HPOTUBDLBSTMJUFO IBSNJTTBUNJUUUKBUPN 7PMUBJSF5XJOT VQQUĂ&#x160;DL EFNOVJOOBOBMMBBOESB HĂ&#x161;SEFU

Friends Mind Control TJOHFM -VDLZ/VNCFS

)JQTUFS'SJFOEToWĂ&#x160;YFSQĂ&#x152; NJHNFEWBSKFOZTJOHFM

Postrave-begreppet fÜrminskas ofta till att enbart handla om den romantiserade idÊn om de ljudfÜrhüllanden som uppstür utanfÜr en klubb. Det skulle betyda att postrave enbart skulle kunna beskrivas som musik som härmar den dova distanserade bas frün lüngt bortifrün och klubbens vibrerande fÜnster nära glaskrossgränsen. Nightbus har senare använts som ett genreuttryck fÜr dessa ljudsÜkerier och drÜmmerier. Actress befinner sig precis här men skiljer sig samtidigt fullständigt frün den typen av narrativ genom att snarare vända ut och in pü bruset och samtidigt vara inne och utanfÜr klubben fÜre, efter och samtidigt som kvällen flyr undan sig själv. LL



grunderna i garagerock, och jag är lüngtifrün den enda som hittade till Lenny Kayes epokgÜrande Nuggets-samling med amerikanskt sextiotalsskrammel via Nomads pü den tiden i hÜgsta grad obskyra Sonics- och Strangeloves-covers. Pü senare ür har releasefrekvensen mattats, men när bandet nu hyllar vürt Solna med sitt fÜrsta album pü mer än ett decennium är allt annat intakt. BjÜrne FrÜberg och producerande Chips Kiesbye stür numera fÜr lütskrivandet, som har samma intensitet som alltid, och kanske ännu starkare popmelodier än fÜrr i botten. Make Up My Mind och singeln Miles Away är bara tvü av flera lütar som enkelt tar plats i toppskiktet i Nomads katalog, och skivans enda cover (slash Johnny Thunders-hyllning) American Slang placerar sig ledigt intill deras bästa tolkningar. Efter 30 ür är Nomads rock lika vital som nügonsin. Ja mü de leva uti hundrade ür. PF *Jo, jag vet, de heter The Nomads. Men vi infÜdda solnaiter har fÜrstüs sedan lüng tid lagt bort büde titlar och bestämda artiklar.

SK IR POP OPER A

Damon Albarn

Joel Alme

A Tender Trap

Dr Dee

3B[[JB4POZ

Parlophone/EMI

Det är sĂĽ frestande att bĂśrja rabbla favoriter inom den relativt snäva barockpopen fĂśr att fĂśrklara varfĂśr Joel Almes tredje album griper tag sĂĽ om hjärtat. Men krispigheten sitter inte bara i arrangemangens mjuka strĂĽkar och cembalo, varsamt disciplinerade av musiker frĂĽn Dungen och The Amazing. Ă&#x201E;n mer sitter den i de vackra och sprĂśda melodierna, där If She Ever Knew är kronjuvelen och där Joel Almes inte alltid helt tonsäkra rĂśst gĂśr bräckligheten än skĂśnare. PF

Tänk om den afrikanska musiken mĂśtt den europeiska utan att ta omvägen genom USA (det vill säga genom jazz, blues, rockâ&#x20AC;&#x2122;nâ&#x20AC;&#x2122;roll och sĂĽ vidare)? Tänk om de hypnotiska trummorna, de glittrande koratonerna och de ensamma flĂśjterna fĂśrenat sig med Europas strĂĽkkvartetter, allvarliga kyrkorglar och harmoniska ballader? Den frĂĽgan tycks ha varit Damon Albarns utgĂĽngspunkt när han komponerade musiken till Dr Dee, en modern opera om John Dee som var medicinsk och vetenskaplig rĂĽdgivare ĂĽt Elisabet I. Handlingen blir vag i detta soundtrack â&#x20AC;&#x201C; det sceniska är ju borta â&#x20AC;&#x201C; men den tydligt inspirerade Damons egensinniga musik stĂĽr starkt pĂĽ egna ben. The Moon Song och Cathedrals sticker ut och tillhĂśr de vackraste sĂĽnger den gamle Blur-sĂĽngaren skrivit. AvstĂĽndet mellan den självgode spelevinken





G A R AGEROCK

The Nomads Solna

4POFU6OJWFSTBM

Det är en ynnest att ha fütt uppleva Nomads* under fyra decennier. Genom deras fÜrsta singlar och minialbum, inkÜpta pü Skivcentrum i Sumpan som sig bÜr, lärde jag mig



BĂ&#x201E;ST JUST NU patrik forshage

patrik.forshage@nojesguiden.se

Edward Sharp & The Magnetic Zeros Here LPNNBOEFBMCVN  3PVHI5SBEF#PSEFS

0NKBHOĂ&#x152;HPOTJOTLB HĂ&#x152;NFEJFOTFLUGĂ&#x152;SEFU CMJIBOT

Popterror SvartĂĽsen LPNNBOEFBMCVN  .PSEWJLFO4POZ

&OHĂ&#x152;OHJUJEFOWBSEF GĂ&#x161;SCBOEUJMM1FSTTPOT QBDL*GSBNUJEFOLBOEFU CMJUWĂ&#x160;SUPN

My Bloody Valentine Ă&#x152;UFSVUHĂ&#x152;WPS $SFBUJPO4POZ

+VTUOĂ&#x160;SWJUSPEEFBUU BMMUIPQQWBSVUFLPNNFS EFĂ&#x160;OEĂ&#x152;UJMMTMVU  WBDLSBSFĂ&#x160;ONBOLVOOBU GĂ&#x161;SFTUĂ&#x160;MMBTJH


DR E A M POP

Beach House Bloom

BĂ&#x201E;ST JUST NU love lagerberg

love.lagerberg@nojesguiden.se

#FMMB6OJPO$PPQ

Vissa rĂśster nĂĽr längre in än andra, sĂĽ är det bara. Victoria Legrand, vokalist och organist i Beach House, knockade mig fullständigt när gruppen pĂĽ sitt fĂśrra album Teen Dream äntligen lyckades skriva exakt sĂĽ starka poplĂĽtar som krävdes fĂśr deras minimalistiskt episka sound. Hon sjĂśng stort, hon sjĂśng stolt, och lĂĽtarna gick rakt in i mig med en vĂĽldsam kraft. Bloom fortsätter i samma spĂĽr â&#x20AC;&#x201C; Beach House fĂśrflutna som lo-fi-kombo känns alltmer avlägset â&#x20AC;&#x201C; men lĂĽtarna är inte riktigt lika skarpa och direkta denna gĂĽng. Men det gĂśr inte jättemycket, fĂśr det drĂśmska pumpande soundet och Victoria Legrands rĂśst räcker fĂśr att gĂśra skivan till en pärla. NRFN



ROCK

Kent

Jag är inte rädd fÜr mÜrkret 6OJWFSTBM

Det finns tvĂĽ sorters KentlĂĽtar: de som riktar sig till en individ och de som riktar sig till en hel sportarena (nota bene: även de sistnämnda kan ha texter om ensamhet som innehĂĽller ett â&#x20AC;?duâ&#x20AC;? och ett â&#x20AC;?jagâ&#x20AC;?). De fĂśrstnämnda lĂĽtarna är ibland bra, ibland mindre bra; de sistnämnda är nästan alltid horribla rent konstnärligt, oavsett hur stora hits de är. PĂĽ gruppens tionde album Jag är inte rädd fĂśr mĂśrkret är lyckligtvis de mer personliga poplĂĽtarna i majoritet. FĂśrstasingeln 999 blĂĽser fram som en frisk vind i Kent-landskapet och är nĂĽgot av gruppens motsvarighet till HĂĽkan HellstrĂśms En midsommarnattsdrĂśm. Det är rentav Kents bästa singel sedan 2000 ĂĽrs Chans. Soundmässigt är albumet en tillbakagĂĽng till den slicka poprock som gruppen slipade till perfektion innan den gjorde en trilogi syntpopskivor, men en sympatisk influens frĂĽn de episka lĂĽtarna pĂĽ Arcade Fires fantastiska The Suburbs kan ocksĂĽ hĂśras. Och liksom pĂĽ den skivan



Deniz Kurtel The Way We Live LPNNBOEFBMCVN  8PMG -BNC

-Ă&#x152;OHTBNUMVOLBOEFPDI PTUJHWPLBMEJTDPIPVTF ,PNQSPNJTTMĂ&#x161;THMĂ&#x160;EKF

Fantastic Mr. Fox Sanâ&#x20AC;&#x2122;en EP LPNNBOEF&1 #MBDL"DSF

3Ă&#x160;WFOCKVEFSJO"MCZ %BOJFM Ă&#x152;SFUTNFTU MPWBOEFSĂ&#x161;TUGĂ&#x161;SJOUJNJUFU

WRD Keep Yr Cracked Eyes Shut &1 'PSDF.BKFVSF

4UPDLIPMNTLBNCJFOU UFDIOPPDIKBDLIPVTF NFMMBOĹ&#x2020;F0SCPDI%BO -JTTWJL

kretsar texterna här kring halvbitter självrannsakan, desperat jakt pĂĽ ungdomens romantiska fĂśrhĂĽllningssätt till livet och den hopplĂśsa kampen mot att bli bekväm â&#x20AC;&#x201C; att rĂśsta med plĂĽnboken, att bli lat, att lĂĽta relationer glida bort. Det kompakta och lite koketta mĂśrker som utmärkte Kent under mĂĽnga ĂĽr har nu nyanserats â&#x20AC;&#x201C; ĂĽngest har bytts ut mot vemod. Och det är inte längre kärlek, eller frĂĽnvaro av kärlek, som har huvudrollen i musiken, utan istället ĂĽldrande. Lite trist kanske â&#x20AC;&#x201C; men samtidigt hedrar det Joakim Berg att han skriver lĂĽtar utifrĂĽn hur hans eget liv ser ut, snarare än att upprepa framgĂĽngsrecept och bli en klichĂŠ. NRFN

ST R A IGH T OU T TA MIS SIS SAUG A

JD Era

No Handouts *DF)3FDPSET

Det mü vara fü som hüller med mig om att kanadensisk hiphop inte blir bättre än Saukrates The Underground Tapes, men med No Handouts



hĂĽller nog desto fler med mig om räkneregeln: kanadensisk rappare + valfri Wu-Tang-medlem = bra musik. JD Era och Raekwon plockar upp bollen frĂĽn Saukrates och Method Man och resultatet är en trevlig Ăśverraskning. Trots att viss stĂśrighet med betoningar och beats som känns daterade, charmas man lätt av titelspĂĽret, 9th Wonders bidrag och kanske allra mest lĂĽtarna där Ayah och Shi Wisdom gästar med sin briljans. MB H Ă&#x2026; K A N POP

Love Antell

Gatorna tillhĂśr oss 4UBSUSBDLT$PTNPT

Precis som sĂĽ mĂĽnga snubbar fĂśre honom vill Love Antell erĂśvra vartenda HĂĽkan-fan. Receptet fĂśr succĂŠ tycks vara enkelt â&#x20AC;&#x201C; se bara till att sjunga relativt falskt, men lĂĽt sympatisk samtidigt som du ser till att namedroppa sĂĽ mĂĽnga adresser som mĂśjligt. Men Love Antell Ăśverger inte sitt Florence Valentin-arv helt och hĂĽllet. Hans rebelliska punkrockbakgrund hĂśrs pĂĽ skivans tre sista spĂĽr, och det räddar Gatorna tillhĂśr oss frĂĽn en total sĂĽgning. HA



RAP

Future Pluto

"4POZ

En av 2011 ürs bästa singlar var Racks med de tvü autotunesjungande rapparna YC och Future. Pluto är Futures debutalbum, och även om YC lyser med sin frünvaro gÜr Racks-producenten Sonny Digital comeback i den tunga Same Damn Time. I Üvrigt är det en rätt ljummen historia. Future är en hÜgst generisk rappare, och inte ens stjärnor som Drake, T.I., Snoop Dogg och R. Kelly lyckas lyfta lütarna de gästar pü. Men det är intressant hur de moderna hiphopartisterna bÜrjar likna jamaikanska dancehallartister i sättet att sÜmlÜst glida mellan rap och süng. NRFN



T RĂ&#x2013;T T R A P

Beanie Sigel

Broad Street Empire Vol. 1: The Lost Files NJYUBQF

Om Beanie Sigel Ünskar smyga igüng en hype infÜr kommande album med ett gott & blandatmixtape var det här helt fel borttappade filer att leta rätt pü, fÜr Beanie raring, det här är fÜga upphetsande. Allmänt veka beats, klassiskt fula mixtape-



shoutouts, en malplacerad Queen-sampling, rap som skulle gÜra gott fÜr insomniforskningen. Jag konstaterar: är det inte en sorgsen sax med i bilden verkar tyvärr det mest intressanta med Beanie vara den gigantiska skatteskulden och den enligt egen utsago kommande fängelsebok där han gestaltar olika pühittade interner i brev till utsidan. MB POP

Labrinth

Electronic Earth

 Ingrid ,PMMFLUJWFUTGĂ&#x161;STUB TBNMJOHSZNNFS-ZLLF-J  1FUFS#KPSOBOE+PIOWBS PDIFOGĂ&#x161;STJH "OESFX 8ZBUUGSĂ&#x152;O.JJLF4OPX  -JUUF.BKPSFUUFPDIFO ESĂ&#x161;TBOESB%FUCĂ&#x161;SKBS MVLUBLĂ&#x160;SMFL CBOOFNJH

4ZDP3$"4POZ

FĂśreställ dig att de allra, allra sämsta egenskaperna hos B.o.B., Bruno Mars, Teddybears STHLM, Adam Tensta och en vocodersjungande Kanye West extraherades frĂĽn sina respektive källor och pĂĽ frankensteinskt vis infogades i en enda artist â&#x20AC;&#x201C; Labrinth är den artisten. Den oändligt tĂśntige och provocerande ickepersonlige engelsmannens vedervärdiga electro-râ&#x20AC;&#x2122;nâ&#x20AC;&#x2122;b-pop är sĂĽ innehĂĽllslĂśs att den fĂĽr mig att vilja kräkas. Och den pinsamma covern pĂĽ funkklassikern Express Yourself borde fĂĽ originalets upphovsman Charles Wright att stämma Labrinth fĂśr ärekränkning. Electronic Earth är ett kvitto pĂĽ exakt hur cynisk och folkfĂśraktande musikbranschen fĂśrmĂĽr vara. Det borde inte komma som en Ăśverraskning dĂĽ att Simon â&#x20AC;?Idolâ&#x20AC;? Cowell personligen signat Labrinth till sitt skivbolag. Urk. NRFN



A R E NAT R A NCE

TiĂŤsto

 The Knifes nya skiva 7JIBSJOUFIĂ&#x161;SUFOUPOĂ&#x160;O  NFOEFOLPNNFSJIĂ&#x161;TU PDIEFULPNNFSBUUCMJsĂĽ GFUU

 Sub-bas i hiphop .FSĂ&#x160;OUJPĂ&#x152;SFĹ&#x201E;FS &OHMBOEPDI8PPLJFMFUBS TJHEFNZTJHBMKVEFOJOJ TUPSBBNFSJLBOTLB SBQIJUToNZTJHU

 2Pacs hologram /Ă&#x160;SEFUJOUFHĂ&#x152;SBUUIJUUB nFSCBOEBUUĂ&#x152;UFSGĂ&#x161;SFOB GĂ&#x152;SWJWĂ&#x160;MWĂ&#x160;OKBPTTWJE EJHJUBMB[PNCJFTQĂ&#x152; TDFOFO

Club Life â&#x20AC;&#x201C; Volume Two Miami .VTJDBM'SFFEPN#PSEFS

En av världens stÜrsta dj:s kombinerar idÊn om ett originalskrivet album med en dj-mix. Bestüende av nästan enbart egna lütar och remixer blir hyllningen till hans favoritstad Miami bland det mest kompakta och rastlÜsa jag hÜrt i en dj-mix nügonsin. Den typ av patenterade trance och sugande kompressorer som TiÍsto gjort sig känd fÜr är ett sü pass dominerande inslag i var mans radio idag att lyssnandet pü Club Life känns som det soniska normaltillstündet i storstadslivet och därmed inte som ett unikt musikaliskt verk. TiÍsto bevisar dock i arenadansmusikvärlden att det är han och ingen annan som är TiÍsto, men bjuder i och med det inte pü nügra Üverraskningar alls. LL

MUSIK BAROMETER



 Boken om Carola

BĂ&#x201E;ST JUST NU maja bredberg

maja.bredberg@nojesguiden.se

SK I T

Jason Mraz

Love is a Four Letter Word "UMBOUJD8BSOFS

Angel Haze Word Vomit TJOHFM

1.0(GBWPSJUFOIBSĂ&#x160;WFO MFUBUTJHJOJNJUUIKĂ&#x160;SUB

Shi Wisdom Take The L TJOHFM

EFOIĂ&#x160;S IJQTUFSCSVEFO

ScHoolboy Q ft ASAP Rocky Hands On The Wheel WJEFP 7Ă&#x160;MEJHUmOWJEFPUJMMFO WĂ&#x160;MEJHUmOMĂ&#x152;U

Om inte nügon annan säger üt den här skÜnsjungande narren vad han egentligen är, sü gÜr jag; Jason Mraz, du är inget annat än ett daterat one-hit-wonder, och din nya skiva lüter som ett om mÜjligt sämre plagiat pü Bruno Mars debut. HA

0NNBOTLBWĂ&#x160;MKBFO LĂ&#x160;OETWFOTLBSUJTUBUU TLSJWBFOCJPHSBmPN  WBSGĂ&#x161;SWĂ&#x160;MKFSNBOEFO NJOTUJOUSFTTBOUB



Pü nojesguiden.se finns alla skivrecensioner du behÜver, ütminstone en ny om dagen hela üret runt. Där finns ocksü nya unika intervjuer sü gott som varje helg, just nu och snart Nomads och inte minst The Shins.

 Courtney Love "MMUTĂ&#x152; EFUEĂ&#x160;SSZLUFUIPO TUBSUBEFPNBUU%BWF (SPIMTLVMMFIBGĂ&#x161;SGĂ&#x161;SU 'SBODFT#FBO$PCBJOĂ&#x160;S FUUMĂ&#x152;HWBUUFONĂ&#x160;SLFĂ&#x160;WFO NFE$PVSUOFZTNĂ&#x152;UU

t/3t/½+&4(6*%&/ 69


Med skålande framgång som copywriter sadlade LOTTA LUNDGREN om till bloggande kokboksförfattare och fick oss att fnissa åt svenskens matvanor i SVT- serien LANDET BRUNSÅS. Hoppet var stort men framgången ännu större. Döskalle & Mästerligt slog sig ner för att prata mediejobb, brunsås, och den där grejen med marsvinet.

^ MÖTER LOTTA LUNDGREN började som prisbelönad  Du copywriter och la av för att göra en

omslaget på din kokbok Om jag  På var din hemmafru har du på dig

matblogg till mediekarriär. Vilken framgångssaga! Vad skulle självbiografin heta? – Först var det väldigt dåligt med karriären. Jag satt på ett väldigt sorgligt kontor utanför bajsparken i Gröndal. Ett ställe dit folk kommer för att baja sina hundar. Jag satt och kollade ut och såg massa hundrövar. Haha, självbiografin skulle nog heta Utsikten över bajsparken. Du pratar mycket om hur viktig humor är i ditt arbete. Tycker du själv att du är rolig? – Ja, det tycker jag. Jag tror inte att det finns någon som uppskattar mina skämt så mycket som jag själv gör. Jag skriver väldigt långsamt och när det äntligen är skrivet tycker jag ofta att det är så kul och bra. Vilken kul person, mycket roligare än jag förväntat av mig själv. Jag är nog min mest uppskattade läsare, faktiskt. Landet brunsås visade upp dig för tv-publiken. Vad kommer härnäst? En egen talkshow? – Nej, nu gör jag ett historieprogram för SVT med Karin af Klintberg och Erik Haag. Vi ska berätta Sveriges historia. Vi lever en vecka i varje historisk epok. Vi äter maten, vi sover i sängen, vi provar värderingarna. Vi anpassar oss efter tidens idéer. Men Henrik Schyffert fick inte vara med och leka den här gången? – Henrik ville inte vara med, haha. Och vi skulle vara två. Även om man som Henrik och Erik har försökt att bara vara programledare så sugs man in, och blir så engagerad och börjar det hända grejer i skallen. Han vill inte det, den här gången. Hur är det att dela ett tv-program med två killar? Det känns lite som att ni alla tre gapar efter uppmärksamhet, fick du armbåga dig till plats i tv-rutan? – Ja, Gud vad jag fick göra det. De är inte bara två snubbar, de är två med ganska mycket energi och power. Det krävs mycket för att ens fixa att öppna munnen. Jag fick armbåga mig mycket. Jag tar ju på mig en ganska bekväm position på det viset. Jag sitter på kunskapen. Den som har kunskapen behöver inte vara lika rolig som den som har roligheten. Marsvinsdebatten. Erik Haag åt marsvin men SVT stoppade avsnittet. Hur ser du på det nu? – Det som är synd är att det inslaget är så varmt, mysigt och gulligt Den här peruanska familjen är sådana stjärnor. Om man hade sänt det hade hela Sverige älskat dem. De hade säkert fått ett eget

aftonklänning medan du håller en blodig lammstek. Vad vill du säga med det? – Det där omslaget är en antites till det klassiska kokboksomslaget som är en ansiktsbild på en kock, kvinna eller man som ler och ser jävligt glad ut och gärna håller i en maträtt. Det andra kokboksomslaget som exciterar och är socialt accepterat är ett fotografi på någon typ av maträtt, en tårta eller en tallrik spagetti. Det här omslaget är inte det. Det här omslaget ska berätta att den här boken inte är som andra kokböckerna. Och då kan man inte se ut som de andra heller. Det är könt att slippa att stå där och vara glad på din egen kokbok. Det gör den mycket intressantare. Om man har en sådan dum titel som Om jag var din hemmafru och sätter dit ett ansikte är det den människan som är din hemmafru. Det är helt ointressant. Ansiktet måste bort, fantasin måste in. Du har bloggat dig till en ny karriär. Det finns en hel drös med matbloggar som pratar recept. Men du trodde ändå att din blogg skulle överrösta de andra? – Alltså, skillnaden är ju att jag är reklamare. Min expertis är att skapa relationer med människor. Haha, varje blogginlägg är en form av annons. Den har rubrik, den har en bild och den har en text. När du har läst det känner du lite mer för den maträtten. Det var ju tanken med både bloggen och sedan boken, man var tvungen att stanna och läsa och kanske få lite feeling för den där korven eller risotton på ett helt annat sätt än att bläddra igenom en kokbok med massa vackra bilder i. Du sa i en intervju att du tyckte du blev snygg först någon gång efter 30. Hur gör du? – Jag lägger ju mycket pengar på hudkräm. Det pågar liksom en slags skönhetsvård, det ska jag väl erkänna. Jag har ett ganska kärleksfullt förhållande till min egen kropp och är jävligt mån om att det ska funka bra nedanför huvudet, haha. Att se sig själv som ett varumärke är väldigt mycket ”mig”. Är du egenkär? – Ja, definitivt. Under press pendlar jag mellan hybris och självförakt, det tror jag att nästan alla människor som vill fram gör. Men i stort sätt måste jag säga att jag trivs väldigt bra med den här personen som jag är och som jag har ganska bra koll på. Q









FOTOT: EMIL JÖNSSON

”Jag tror inte att det finns någon som uppskattar mina skämt så mycket som jag själv gör.”





70/½+&4(6*%&/t/3t

tv-program, för att de är så jävla bra. Nu blev det istället en löpsedel i Aftonbladet där det lät som att det handlade om något väldigt obehagligt. Det var det verkligen inte. Det var lite synd. Äh, vi fick äta en ekorre istället. Landet brunsås vill utforska ”varför vi svenskar äter som vi gör”. Men det känns som att ni vänder er till stadsfolk som äter cupcakes framför kanelbullar och dricker chailatte istället för kaffe. Skulle du inte säga att ni snarare frågar ”varför vi stockholmare äter som vi gör”? – Jag är ju från Göteborg och vet att Stockholm inte är Sverige. Vi tror ju det ibland, speciellt tror vi det på tv. Vi hade inte budget att resa så mycket i landet som vi hade velat göra. Vi fick hålla oss i Stockholm. Om Erik hade varit från



Dalarna, Henrik en skåning och jag göteborgare hade det säkert varit ett annat program. Kristallgalan har blundat helt för programmet. Hur ställer du dig till det? – Haha, det är skandal. Punkt. Haha, vi säger ingenting mer. Känner du att Landet brunsås tillför något annorlunda än, säg, Världens modernaste land. Värmer ni inte bara upp gammalt material? – Jag tror att man alltid kommer lite närmare i och med att vi jobbar med maten. Alla människor måste ha en relation till mat. Alla människor bryr sig inte om att ha en relation till litteratur eller historia men mat är något vi måste ägna oss åt. Där tycker jag att Landet brunsås tillför något nytt, vi har pratat om maten som en idé. Inte mat som material eller mat som livsmedel eller mat som livsstil. Utan maten som idé. Och det har inte gjorts i Sverige förut.

 

”Jag är nog min mest uppskattade läsare, faktiskt.”






HOT SHOT

PH. BERSA


Nöjesguiden nr 4 2012