Page 1

funk

NJUR TIDNING FRÅN NJURFÖRBUNDET

NR 3 2018

FN-konvention

50

ARTIKLAR OM DINA RÄTTIGHETER

HÄLSA: SÅ LINDRAR DU GIKTEN PORTRÄTT

Erikas mardrömsresa blev ett nytt musikprojekt

Ny forskning om

IMMUNFÖRSVAR KRÖNIKA: STANDARDISERING GER ÖKAD PATIENTDELAKTIGHET


Logiken.se

Jenny Thorsell, 39 år

Tack för att du har mig i dina tankar. Min farfar dog i sviterna efter lång njursjukdom när han var 61. Min pappa när han var 47. Jag har ärvt samma njursjukdom och kan bara hoppas på forskningen. Njurfonden har under tre år delat ut drygt 10 miljoner kronor till njurforskning. Det är vi stolta över men ändå inte nöjda då vi vet att behovet är betydligt större. Via ditt testamente kan du stödja forskningen och bidra till att Jenny, hennes barn och kommande generationer kan få möjlighet att ta del av forskningens framgångar. Din insats blir då till god nytta under lång tid framöver. Njurfonden har ett komplett testamentesmaterial med information hur man skriver ett testamente och vad man behöver tänka på. Ta det första steget och beställ materialet idag. Beställ vårt infomaterial om testamentsgåva. Ring 020-900 100 eller gå in på www.njurfonden.se/testamente Plusgiro 90 03 67-4, Bankgiro 900-3674 • Ge 100 kr genom att sms:a NJURE till 72980 • Swishnummer 900 36 74


3

VÄLKOMMEN

Njurfunk 3/2018

INNEHÅLL N  YTT LABORATORIUM FÖR NJURFORSKNING INVIGT I GÖTEBORG

4

5 Kullbergska sjukhuset i

Katrineholm öppnar dialys nästa sommar.

8

NÄRA 600 000 svenskar är drabbade

av njursvikt. Det är en dold folksjukdom som är lika vanlig som diabetes. Trots det är njurforskning inte ett strategiskt forskningsområde som får ta del av de stora statliga anslagen. Njurforskningen i Sverige är framgångsrik. Bidragen kommer från annat håll genom olika fonder och stiftelser, bland annat från Njurfonden som bidragit med över tio miljoner under tre år.

FORSKNING Kan transplanterade slippa immunhämmande medicin?

Njurforskning – en livsviktig fråga

FÖR ATT ALLA som drabbas av njursjuk-

10 Erika Lindholm har satt både ljus och ljud på njursjukdom.

22

25

SMÅTT & GOTT Dags för donationsveckan i oktober.

REGIONNYTT Rapporter från sommarens utflykter och Njurens dag.

Tidning för Njurförbundet Årgång 45 Utgivning: mars, juni, september, december ISSN: 0347-1365

domar ska få så bra behandling som möjligt krävs att det finns specialistkompetens vid landets medicinkliniker. Lärosätena som utbildar läkare måste öka satsningen på specialistutbildning inom ämnet njurmedicin. Det är en förutsättning för att trygga återväxten av njurläkare. Det är även viktigt att landet bibehåller en jämlik fördelning av kompetensen.

15– 20 år sedan då det fanns flera kompetenta sökanden till de professurer som utlystes. ORSAKEN TILL att färre njurläkare idag

fortsätter forska efter att de har disputerat är sannolikt situationen inom sjukvården som kräver ökad tid för patientkontakt på bekostnad av forskningen. Patientkontakten är självklart viktigast, men den kliniska forskningen är en förutsättning för att njurvården ska utvecklas så att njursjuka kan få god vård även i framtiden. ANSVARET LIGGER hos både de med-

icinska lärosätena och de ansvariga inom sjukvården. Det behövs kompetenshöjande insatser inom njurmedicin i Sverige och betydligt mer forskning som leder till att njursjukdomar kan botas och att njursjuka lever längre. Det är bråttom!

DET RÅDER STOR brist på spetskompe-

tens inom njurmedicin och det är ytterst få som har professorskompetens enligt tillgängliga uppgifter. Numera finns det endast en universitetsanställd professor inom njurmedicin i Sverige. Det är en allvarlig tillbakagång i jämförelse med den situation som rådde för

Ansvarig utgivare: Håkan Hedman Redaktör: Sara Norman Redaktionskommitté: Ulla Evensson, Gunilla Dahlqvist Medicinskt sakkunniga: Ingela Fehrman-Ekholm, Aso Saeed, Gregor Guron

Håkan Hedman Förbundsordförande

Grafisk form: InPress Layout: Njurförbundet Tryckeri: Trydells tryckeri AB Omslag: Erika Lindholm Foto: Johan Wingborg Prenumeration: 320 kr Njurfunk finns som taltidning.

@hakanhedman hakan.hedman@ njurforbundet.se

Besöksadress: Barnhusgatan 20 Postadress: Box 650 101 32 Stockholm E-post: info@njurforbundet.se Tel: 08-546 405 00 www.njurforbundet.se


NYHETER

Njurfunk 3/2018

LÄGRE MÅLVÄRDE FÖR BLODTRYCK

Foto: Magnus Götander

4

PATIENTER med högt blod­ tryck bör behandlas med målet att komma under 130/80. Det är enligt nya europeiska rekom­ mendationer, som presentera­ des vid en kardiologikongress i München i augusti. GRÄNSER för vad som definie­ ras som högt blodtryck (hyper­ toni) är fortfarande 140/90, men behandlingsmålen blir alltså mer ambitiösa i de nya rekommenda­ tionerna. Ytterligare en rekommenda­ tion är startbehandling med två läkemedelstyper för många patienter. – Eftersom ett läkemedel ofta inte är tillräckligt bedöms det fördelaktigt att börja med två för att snabbare nå målvärden, säger Thomas Kahan, professor vid hjärtkliniken på Danderyds sjukhus i Stockholm till tidning­ en Dagens Medicin. Livsstilsinsatser är som tidigare grundbehandling. DE NYA rekommendationerna ges ut gemensamt av European Society of Cardiology och Euro­ pean Hypertension Society. Källa: Dagens Medicin

130/80 är det nya europeiska målet för patienter med högt blodtryck.

Från vänster: Kerstin Ebefors, Jennie Lönnbro Widgren, Håkan Hedman, Jenny Nyström och Ann-Marie Wennberg.

Nytt forskningscenter för njurforskning Kronisk njursjukdom, njurtransplantation och njurcan­ cer blir fokusområden för det nya Lundbergslaboratoriet i Göteborg som invigdes i augusti. TEXT: OLOF BERGH/NJURFONDEN

SATSNINGEN finansieras genom en do-

nation från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse på 27 miljoner kronor över fem år och ska resultera i ett nationellt ledande forskningscenter med nära kontakter mellan universitet, sjukvård och läkemedelsindustri. Jenny Nyström, professor i njurfysiologi, är ansvarig för att utveckla och driva laboratoriet. – Njurarna är ett väldigt underbeforskat område och det finns idag inga specifika läkemedel vid njursjukdom. Genom den här satsningen får vi bättre resurser att fortsätta vårt arbete med att kartlägga vad som händer i njurarna vid olika njursjukdomar. Eftersom forskningen sker på cellnivå blir bättre mikroskopiutrustning en av de första investeringarna vi kommer att göra under den här femårsperioden. Målet med forskningen är att på sikt kunna utveckla specifika behandlingsmetoder som

bromsar sjukdomsförloppen eller i bästa fall fungerar som botande behandling. LUNDBERGSLABORATORIET för

Njurforskning inkluderar flera samarbetspartners som Astra Zeneca, Wallenberg Center for Molecular and Translational Medicine, Göteborgs universitet, Karolinska Institutet och Uppsala universitet. – Vi planerar också ett fördjupat samarbete med gemensamma doktorander och post doc, det vill säga temporära forskningstjänster som kan vara utomlands samt ansökningar och projektdriven forskning. Givetvis hoppas vi kunna attrahera nya lovande forskare och få ännu fler partners, säger Jenny Nyström. Förutom donationen finansieras forskningen med anslag från bland annat Njurfonden, Gelinfonden, Vetenskapsrådet, ALF-LUA och Diabetsfonden. Håkan Hedman, förbundsordförande i Njur-


5 förbundet, medicine hedersdoktor vid Sahlgrenska Akademin och ordförande i Njurfonden deltog under invigningen som talare och patientföreträdare. – Behovet av forskning är enormt, säger Håkan Hedman. – UNDER 1980-TALET gjordes f le-

ra genombrott. Bland annat lanserades EPO-behandlingen som ett sätt för njursjuka att slippa regelbundna blodtransfusioner. Vattenreningen vid dialys förbättrades. Cyclosporinet gav oss bättre transplantationsresultat och peritonealdialysen ledde till ökad frihet för dialyspatienter. Sedan början av 90-talet har överdödligheten bland dialyspatienter minskat

188 avlidna personer blev organdonatorer 2017. De bidrog till att 818 organ kunde transplanteras till svårt sjuka patienter. Källa: Nationell sammanställning från Transplantationskirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, Scandiatransplant

stadigt, men de stora genombrotten har sedan dess låtit dröja på sig. – Vi behöver forskning som leder till att njursjuka inte dör för tidigt i till exempel hjärt-kärlsjukdom. Vi behöver metoder och behandlingar som innebär att njursjukdomar upptäcks tidigt och kan bromsas eller botas. Det behövs också behandlingar som leder till bättre livskvalitet och läkemedel med mindre biverkningar. – Därför känns det fantastiskt att vi nu får bättre förutsättningar för en ännu starkare njurforskning i Göteborg med samarbetspartners både nationellt och internationellt, avslutar Håkan Hedman.

Njure – 474 st (varav 125 st från levande donatorer) Lever – 181 st (varav 3 st från levande donatorer) Hjärta – 62 st Lunga – 65 st Hjärta och lunga – 0 Bukspottkörtel 25 st Ö-cellstransplantation – 9 st

NYHETER

Njurfunk 3/2018

ÖKAD DONATION I SÖDRA SVERIGE I SÖDRA SVERIGE ökade donations­ frekvensen förra året, rapporterar Social­ styrelsen. I sydöstra regionen (Kalmar, Östergötland och Jönköping) ökade den 56 procent jämfört med året innan. Södra regionen (Skåne, Kronoberg, Blekinge och södra Halland), rapporterar en ökning med 38 procent. – DET ÄR POSITIVT att södra regi­ onen har ökat andelen donatorer. Det visar att det går att göra något åt situa­ tionen i regioner med färre donatorer. Vi noterar också sydöstra regionens upp­ ryckning, men de ligger fortfarande lågt i förhållande till övriga regioner och vi ser fortfarande stora regionala skillnader som måste åtgärdas, säger Håkan Hed­ man, ordförande för Njurförbundet. VÄSTRA REGIONEN har tvärtom minskat andelen do­ natorer. – Det är beklagligt och orsaken måste utredas, säger Håkan Hedman.

Tarm – 2 st

Ny dialysenhet i Sörmland MINSKAD RESVÄG för dialyspa­ tienter i västra Sörmland blir det när landstinget startar dialys i Katrineholm. Något som Njurförbundet Sörmland kämpat länge för. I dag kan personer som behöver di­ alys i västra Sörmlands län ha restid på två timmar för att få sin behandling, då de måste resa till Eskilstuna eller Nyköping. NJURFÖRBUNDET Sörmland har arbetat intensivt för att få dialysverk­

samhet även på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. I juni beslutade lands­ tingsstyrelsen att sjukhuset efter som­ maren 2019 ska ta emot patienter för dialys. – Det är glädjande att de har lyss­ nat på oss. Vi har skickat skrivelser och pratat med landstingspolitiker och chefsläkare, och också fått mycket medial uppmärksamhet kring frågan. Framför allt är det en lättnad för de som i dag måste resa långa sträckor för att få sin behandling, säger Håkan

Johansson, ordförande för Njurförbun­ det Sörmland. ENLIGT BESLUTET ska det både finnas möjlighet till assisterad dialys och självdialys på Kullbergska, vilket innebär att cirka tjugo personer berörs. – Det har länge funnits en hög öns­ kan att få till en dialys på Kullbergska, och det känns jätteroligt att få det i land i dag, säger Monica Johansson (S), landstingsstyrelsens ordförande till SVT Nyheter Sörmland.


FORSKNING OCH FRAMSTEG I NJURVÅRDEN 5-6 oktober i Göteborg

Foto: Dick Gillberg, Lars Ardarve, Anders Wester/Mediabank Göteborg & Co.

BOKA DAGARNA! Njurförbundet Västsverige inbjuder till Elfte Nationella Njurkonferensen i Göteborg Temat 2018 är Forskning och framsteg i njurvården. Målgrupper för konferensen är alla medlemmar i Njurförbundet, sjukvårdspersonal, läkemedelsindustrin och beslutsfattare inom hälso- och sjukvård. • Transplantation utan livslång immunhämning • Njurtransplantation till äldre • Historisk tillbakablick inom transplantationsverksamheten • Allt liv är verkligt möte, personcentrerad vård i praktiken • Njursjukdomens påverkan på hjärnan och humöret • Nya läkemedel under utveckling inom njurmedicin och transplantation • PD utan påsar!? Läs mer om det spännande programmet på www.njurkonferens.se

Västsverige

11:e NATIONELLA NJURKONFERENSEN

2018

Nationella Njurkonferensen arrangeras av Njurförbundet Västsverige


7

KRÖNIKA

Njurfunk 3/2018

Standardisering för patientdelaktighet Foto: Sten Jansin

D

E FLESTA vårdverksamheter

i Sverige sätter patientdelaktighet högt på agendan och har ambitionen att vården ska utgå från personens behov, resurser och förutsättningar. Men hur kan vi veta att det görs och hur når verksamheterna dit? Går det att mäta och jämföra patientdelaktighet? Och är alla inblandade överens om vad som menas, pratar vi om samma saker? VI PÅ SIS är övertygade om att standar-

disering kan spela en viktig roll i det komplexa arbetet att skapa förutsättningar för patienters möjlighet att medverka och vara aktiv i den egna vården.

”I en tid av utmaningar för välfärdssektorn är gemensamt kvalitetsarbete av största vikt.” I en tid av utmaningar för välfärdssektorn är gemensamt kvalitetsarbete av största vikt. Att ha en bred representation från såväl patientföreningar, brukarföreningar, vårdgivare och professionsföreningar är nödvändigt. Det är en förutsättning för god samsyn och att få standarder med hög kvalitet, så att alla kan förhålla sig till dem oavsett om de ska användas inom praktisk/ klinisk verksamhet eller som bas för forskning och jämförelse.

med det nationella arbetet inleddes också ett europeiskt arbete under svensk ledning. ENKELT UTTRYCKT går arbetet ut på

att skapa större förutsättningar för ökat patientdeltagande genom att identifiera de kravområden som rätt tillämpade ska kunna bidra till att ett personcentrerat arbetssätt i verksamheter utvecklas eller stärks. Arbetet ska omfatta rekommendationer för såväl det enskilda patientmötet samt hur en vårdorganisation på mer övergripande nivå kan skapa förutsättningar för delaktighet. OM VI SKA nå hela vägen med ökat pa-

Genom att identifiera kravområden som ska kunna bidra till att ett personcentrerat arbetssätt i verksamheter utvecklas eller stärks skapar standardiseringsarbete större förutsättningar för ökat patientdeltagande, skriver Joakim Falk, projektledare, SIS.

tientdeltagande i den svenska vården och omsorgen måste det skapas förutsättningar i vårdklinikers vardag för att kunna arbeta mer personcentrerat, t.ex. att det finns tid avsatt för att inhämta patientberättelsen. Standarden kommer att kunna nyttjas som ett stöd i patientrörelsens arbete, att fråga efter och kravställa mot och vårdgivarna kommer att kunna använda standarden för att utveckla patientdelaktighet. DET ÄR POSITIVT att Njurförbundet

FÖR DRYGT ETT år sedan valde SIS, på

initiativ av Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs Universitet, att tillsammans med 23 experter från 16 organisationer att starta ett standardiseringsarbete för patientdelaktighet i personcentrerad vård. NJURFÖRBUNDET har redan från start

varit en av de drivande organisationerna och har tack vare sin kompetens på området och tidigare erfarenhet att stå upp för patientperspektivet bidragit med viktig input. Parallellt

och liknande organisationer ser standardiseringsarbete som ett viktigt forum att driva sina intressefrågor och det bådar också gott för framtiden, då behovet och effekten av den här typen av överenskommelser sannolikt kommer att öka. Har du frågor så vänd dig till Håkan Hedman på Njurförbundet eller till mig! Joakim Falk , projektledare SIS,

Swedish Standards Institute, joakim.falk@sis.se


8

FORSKNING

Njurfunk 3/2018

TRANSPLANTATION UTAN

immunhämning Som att bli frisk. Så upplever många det är att få en ny njure. Livslång medicinering är dock nödvändig. Men nu pågår forskning om ny behandling.

V David Berglund, docent i immunologi vid Uppsala Universitet, ingår i ett världsomspännande forskningsprojekt vars syfte är att transplanterade kan leva ett liv helt utan immunhämmande behandling.

TEXT: SARA NORMAN • ILLUSTRATION: MOSTPHOTO

ÅRT IMMUNFÖRSVAR är snillrikt de-

signat för att känna igen och angripa allt främmande i vår kropp – virus och bakterier såväl som cellförändringar och främmande vävnad. Det gör att vi kan bota oss själva från förkylningar och det skyddar även mot cancer. Men eftersom immunförsvaret också reagerar mot främmande organ blir det problematiskt då man transplanterar till exempel en njure från en människa till en annan. För att kroppen inte ska stöta bort det transplanterade organet krävs livslång behandling med preparat som hämmar immunförsvaret. – Transplantation är en mycket bra behandling som ofta ger god livskvalitet. Men baksidan med medicinerna är ökad risk att få infektioner och även cancer eftersom immunsystemet blir nedsatt, säger David Berglund, docent i immunologi vid Uppsala Universitet. BIVERKNINGARNA av de immunhämmande medici-

nerna är förutom ökad benägenhet för infektion av virus, bakterier och svamp samt ökad cancerrisk även läkemedelsspecifika, det vill säga att preparaten i sig kan medföra till exempel diabetes, neurologiska problem, skakningar, svårigheter med motoriken och ökad behåring.

När David Berglund för tio år sedan som ung underläkare kom i kontakt med patienter som skulle få nya organ slogs han av att de måste ta så många mediciner, före och i synnerhet efter transplantationen. Han reflekterade också över att behandlingen inte utvecklats nämnvärt de senaste 20 åren. Så blev han intresserad av att arbeta för att förbättra behandlingen för patienter som organtransplanteras och valde att bli immunolog. NU INGÅR HAN i ett omfattande forskningsprojekt

som pågår i Uppsala, Stockholm, Boston och New York, där både läkare, akademin och industrin ingår. Efter många års forskning har teamet kommit fram till en behandling som nu har prövats kliniskt på ett mindre antal patienter i USA som transplanterats med organ från levande donatorer. – Sju av de tio patienterna har slutat med all immunhämmande medicinering och vid uppföljning flera år senare så har resultaten varit mycket goda där patienterna levt helt utan immunhämmande behandling. De tre övriga kunde av olika skäl inte sluta med den immunhämmande behandlingen, säger David Berglund. Behandlingen innebär dels att ett specifikt läkemedel ges vid transplantationen, som riktar in sig mot just de


9 delar av immunsystemet som är inställt på att angripa transplantatet. Av kroppens avancerade immunsystem är det nämligen bara en liten del som är problematisk. Men traditionell immunhämmande medicin sätter ned hela immunsystemet. – När man ger detta nyckelläkemedel i tre doser vid transplantationen lär sig immunsystemet att inte angripa det främmande organet. Det sker genom så kallade regulatoriska mekanismer och gör att immunsystemet så att säga blir blint för organet, förklarar David Berglund. Vanlig immunhämmande medicin ges också, men i lägre doser, och man trappar ned i upp till tolv månader för att sedan sluta helt. Ytterligare en del av behandlingen innebär att man i samband med att man tar organet från donatorn också tar celler från blodbanan och tillför den som ska transplanteras. JUST NU TILLVERKAS det nya läkemedlet i större ska-

la för att teamet ska kunna testa behandlingen på fler i en utvidgad studie. Det behövs mer data innan de kan dra säkra slutsatser. – Vi räknar med att inkludera ett par hundra patienter i en ny studie som kan vara igång inom ett år i USA, Sverige och övriga Europa. Jag uppskattar att det kan ta tre till fyra år från att vi startar tills studien är avslutad, men det tar alltid längre tid än man tror.

”Sju av de tio patienterna har slutat med all immunhämmande medicinering.” DAVID BERGLUND betonar att det är viktigt att gå

försiktigt fram och inte ta för stora risker. – Transplantation är redan i dag en bra behandling, särskilt på kort sikt. Och det är viktigt att patienter följer läkarnas ordinationer och tar sina mediciner. Men jag, och många med mig, är övertygade om att behandlingen kan göras ännu mycket bättre och vi ska sträva mot att transplanterade patienter ska kunna leva så friska liv det bara går. VID GELINSYMPOSIET den 5 oktober i Göteborg

kommer David Berglund hålla ett föredrag om forskningsprojektet. Stiftelsen Lars-Erik Gelins Minnesfond delar sedan 1982 ut bidrag till forskning inom transplantationsområdet. En som har fått bidrag är David Berglunds bror Erik Berglund, som också är läkare och ingår i forskningsprojektet.

FORSKNING

Njurfunk 3/2018

PD utan påsar?

HALLÅ DÄR … … Magnus Braide, professor i anatomi vid Göteborgs universitet, som är engagerad i utvecklingen av en apparat som ska ersätta påsar vid peritonealdialys, PD. Du ska hålla föredrag vid Nationella Njurkonferensen om PD utan påsar. Vad handlar det om? – Jag är sedan ett par år engagerad av ett företag som utvecklar ny teknik för påsfri PD. Vid PD renas blodet genom bukhinnan och i bukhålan tillsätts en särskild vätska som drar till sig slaggprodukter och andra ämnen som friska njurar normalt rensar bort. Vätskan be­ höver bytas emellanåt vilket innebär att man behöver ha med sig påsar med ny vätska. Med den nya tekniken blir det istället en ap­ parat som förnyar lösningen i bukhålan. Vad är fördelarna med den nya tekniken? – Framför allt att det blir en liten apparat som man bär med sig utanpå kroppen så att man slipper ha med sig påsar med vätska. Det kommer att tilltala folk och ge ännu större frihet. Vi ser också att man kan få bättre natri­ umbalans och bättre ultrafiltration vilket kan göra att behandlingen kan passa fler perso­ ner som behöver dialys. När får vi se apparaten i bruk? – Tekniken är prövad på patienter men in­ dustrin arbetar nu med att utveckla apparaten och göra den så liten som möjligt. Det är för ti­ digt att säga när det kan vara klart, men lyckas det så kan det verkligen bli ett lyft för PD. Magnus Braide fick anslag från Njurfonden 2017 för sin forskning om strategier att förbättra uthålligheten och effektiviteten hos peritonealdialys.


10

PORTRÄTT

Njurfunk 3/2018

Namn: Erika Lindholm Yrke: Musiker Bor: Hällefors Hälsa: Fick diagnosen Goodpastures sjukdom 2017 Aktuell: turné med ”dialysperformance” sommar och höst 2018

performance DIALYS BLIR

Erika Lindholms musikresa till Kuba blev en mardröm med en ovanlig diagnos som utgång. Nu turnerar hon med både sin saxofon och sin dialysmaskin på scenen. TEXT: OLOF BERGHE FOTO: JOHAN WINGBORG

N

är saxofonisten Erika Lindholm 2017 hade varit på Kuba i två månader för att studera kubansk musik fick hon plötsligt feber. Att detta skulle bli början på en mardrömsresa – men också en udda turné året därpå – hade hon ingen aning om.

– DEN KUBANSKA MUSIKEN var fantastiskt, men

att befinna sig där på egen hand med en feber som inte vill ge med sig var ingen hit. Efter tio dagar med stigande feber bestämde jag mig för att söka upp en läkare. Han undersökte mig och skrev ut antibiotika mot urinvägsinfektion. Men efter fyra dagar på antibiotika hade febern fortfarande inte gått ner. Yr, febrig och svag tog jag mig till ett sjukhus i en annan stad där de la in mig direkt. Jag tror de testade mig för alla exotiska sjukdomar som finns utan att kunna hitta felet. Febern steg ytterligare och nu var jag så dålig att jag sov nästan hela tiden. De gjorde en lumbalpunktion där nålen satte sig i en nerv. Nu fick jag hemsk migrän också. På Kuba var det svårt att accepteras som vegetarian,

det fanns inte i deras värld. Själva äter de kyckling eller kött, morgon, middag, kväll. När budskapet väl gick fram kunde de bara servera mig saltat ris och tonfisk.

TIO PER ÅR Goodpastures syndrome (GPS) är en sällsynt autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar i första hand attackerar njurar och lungor. Vid sjukdomen bildas antikroppar, anti-GBM, riktade mot ett protein som främst finns i kärlväggarna. Diagnosen ställs med blodprover eller vävnads­ prov från njuren för att påvisa förekomsten av anti-GMB och behandlingen går ut på att avlägs­ na samt bromsa bildandet av antikroppar. GPS debuterar vanligen i 20-årsåldern eller i 65-70-årsåldern och varje år insjuknar cirka 10 personer i Sverige. Orsaken till sjukdomen är inte känd.


11

PORTRÄTT

Njurfunk 3/2018


12

PORTRÄTT

Njurfunk 3/2018

Fanns det ingen på sjukhuset som talade engelska? – Nej, de talade bara spanska. Hade jag inte kunnat portugisiska, som är ganska närbesläktat med spanska, vet jag inte hur jag hade klarat att lära mig spanska på den korta tid jag faktiskt gjorde. Att kunna kommunicera på deras språk var en enorm trygghet i situationen jag befann mig i. Jag kunde förstå och uttrycka mig utan problem. Som tur var fanns där några läkarstudenter som lyckades få kontakt med mina föräldrar hemma i Sverige via Facebook. Via SOS Alarm kunde de nå mina föräld-

rar och pappa flög ner till mig, så jag är väldigt tacksam över Kubas hårda policy på försäkring vid visumansökan. Hade jag inte varit försäkrad vet jag inte hur det hade gått.

BLODDIALYS HEMMA

Visste du fortfarande inte varför du var sjuk? – Nej, men i ungefär samma veva som min pappa kom ner gjorde de en njurbiopsi på mig. Det var en extremt jobbig upplevelse där jag tappade så mycket blod att de var tvungna att föra upp is genom urinröret för att blodet skulle koagulera. Men utan biopsin hade de aldrig kunnat ställa diagnosen: Goodpastures, en sällsynt autoimmun sjukdom som vanligen attackerar njurar och lungor. Jag fick dialys och plasmaferes för att rena blodet, och cellgifter för att nya antikroppar inte skulle bildas.

Att sköta sin bloddialys hemma (HemHD) är ett flexibelt alternativ till att få behandlingen på sjukhus. Då får man lära sig sköta en dialysappa­ rat som är anpassad till att användas i hemmet. En annan fördel med HemHD är att man kan välja tätare dialyser, vilket är att föredra rent medicinskt. Utöver medicinska förutsättningar för HemHD krävs att man har utrymme att förvara både apparat och tillbehör.

Hur tog du emot beskedet? – Givetvis var det tungt, men det var knappt att jag orkade ta in det eftersom jag var så sjuk. Som tur var så var jag i goda händer även om vi inte förstod varandra så bra. Läkarna var kompetenta och jag behövde inte ens trycka på en knapp för att sjukvårdspersonalen skulle komma. Jag hade nästan alltid en sjuksköterska vid min sida. Däremot hade de dåligt ställt med sjukvårdsresurserna i


13

övrigt. Vätskan som användes för plasmaferes fanns det till exempel inte så mycket av som det behövdes. Därför kändes det skönt när ett ambulansflyg från Florida kom för att hämta mig. Det hade tagit dem tre dagar att få ett landningstillstånd. Hur var sjukvården i Florida? – I Florida var jag tvungen att vara mer självständig. Det var lite knepigt eftersom jag var sängliggande och inte kunde röra mig till en början. Efter tre dagars träning lyckades jag med pappas hjälp ta mig till toaletten. Jag kunde också börja röra mig framåt med hjälp av en rullstol och kunde snart för egen maskin ta mig ut i ”the Healing Garden” där jag tillbringade mycket tid. Behandlingen fortsatte med tre timmars dialys och två timmars plasmaferes parallellt med intravenös cellgifts-

”Att leka och skapa är mitt sätt att hantera sjukdomen.” behandling. I USA har de inte samma vätskerestriktioner som på Kuba, så nu kunde de dra 3 liter vätska under dialysen istället för 1,5 liter. Efter två veckor i Florida fick vi besked om att en dansk eskortläkare från Danmark fanns tillgänglig och vi kunde flygas hem till Sverige med ett reguljärplan. Den 17 april landade planet på Landvetter och en sjuktransport mötte upp som tog mig direkt till Sahlgrenska. Då hade det gått ungefär två och en halv månad sedan jag blev sjuk. Hur var det att vara tillbaka i Sverige? – Eftersom diagnosen redan var ställd, kunde läkarna konstatera att jag hade fått rätt behandling, så nu var det bara att fortsätta med den. Det kändes väldigt skönt att vara hemma i Sverige igen. Avdelningen jag var inskriven på låg precis vid Botaniska trädgården. Vitsipporna höll precis på att slå ut och jag kunde vara ute och promenera på dagarna. Den värsta mardrömmen var över och min energi var på väg tillbaka. När hösten var slut kunde jag sluta IV-behandlingen med cellgifter. Antikropparna mot mina njurar var borta och sedan dess går jag bara på en underhållsdos med cellgifter i tablettform parallellt med dialysen som jag inte kommer ifrån.

Hur upplever du dialysen? – Eftersom mina njurar inte har någon funktion kvar är det något jag har lärt mig att leva med. Som tur är har jag fått låna en mobil hemodialysmaskin som gör att jag inte är bunden till sjukhuset längre. Jag kan ha dialys varannan dag var jag än befinner mig, utan avbrott för helgen, vilket gör att jag mår så mycket bättre. Det är något helt annat än när jag låg på sjukhuset. Men att ligga på dialysavdelningen timma ut och timma in och lyssna på dialysljuden förde ändå något gott med sig. Sakta föddes idén om att göra något kreativt av situationen, att uppträda på scen tillsammans med min dialysmaskin Wallée, som jag numera kallar den. Att leka och skapa med min sjukdom har varit mitt sätt att hantera situationen. Kan du utveckla idén? – Tillsammans med min vän Elias Gustavsson, som är ljudingenjör, och dansaren Mattias Gustafsson har vi satt upp ”Wallée signalerar”, en tre timmar lång performance. Elias förstärker de rytmiska ljuden från Wallée med mikrofoner, själv improviserar jag på saxofon och flöjt samtidigt som jag sitter i dialys på scenen, medan Mattias dansar iklädd en kroppsstrumpa. ”Wallée signalerar” är helt enkel mitt sätt att göra något vettigt av min njursjukdom. Det har varit en otrolig upplevelse att kunna resa runt i Sverige med denna performance för att inspirera andra, öppna upp för ett nytt tänk och uppmärksamma njursjukdom. Det är inte många som vet vad det innebär att vara dialyspatient. Vad väntar härnäst? – I höst blir det dags för lite andra musikprojekt. Förhoppningsvis kommer jag också att få en ny njure. Min pappa är så gott som klar med sin transplantationsutredning och det ser ut som om hans njure kommer att passa mig perfekt. Cellgifterna har snart gjort sitt, antikropparna är borta, så prognosen att jag kommer att få behålla njuren ser god ut, även om man inte kan vara säker på något. Jag hade önskat att forskningen hade kommit längre för mig och alla andra njursjukas skull. Men det saknas pengar. Ska jag försöka se det positivt har jag ändå haft tur i oturen. Hade sjukdomen även attackerat mina lungor hade jag nog fått lägga saxofonen på hyllan. Läs mer om Erika och hela hennes berättelse på www.erikamusik.se

PORTRÄTT

Njurfunk 3/2018

FAKTA Musikern och performance­ artisten Erika Lindholm drabbades av långvarig feber och yrsel under sin vistelse på Kuba 2017. Först efter en påfrestande njurbiopsi kunde den sällsynta diagnosen Goodpastu­ res syndrome ställas. Idag har Erika ingen njur­ funktion kvar utan lever och uppträ­ der med sin mobila hem­ dialysmaskin Wallée.


Stiftelsen Niclas & Mattias Minnesfond

Hjälp oss hitta svaren.

Ändamål: rekreation, kursverksamhet, resor och dyl. Målgrupp: Njursviktiga och transplanterade inom Sverige men först och främst från Norra Mälardalen Ansök: norramalardalen@njurforbundet.se eller c/o Urban Magnusson, Frödings väg 1, 723 34 Västerås För mer information: Du kan hitta information om hur du ska skriva ansökan njnm.njurforbundet.se/niclas-och-mattias-minnesfond Eller ringa: Ann-Lis Westin: 070-424 28 00

Stöd transplantationsforskningen så att ännu fler kan räddas till livet! Ge ditt bidrag till bankgiro 5417-1889 www.gelinfonden.org

Gelins_87,5x115mm_njurfunk.indd 1

Niclas & Mattias Minnesfond

2016-12-07 09:21

JA, jag vill bli medlem i Njurförbundet!

Frankeras ej. Njurförbundet betalar portot.

Namn: ............................................................. Födelseår: ................ Adress: ............................................................................................... Postadress: ......................................................................................... Telefon: ............................................................................................... E-post: ................................................................................................ Välj regionförening: ....................................................................................

Kryssa för det som stämmer för dig: p Njursjuk p Transplanterad p Donator

p Stödmedlem

Det går också bra att fylla i anmälan på webben: www.njurforbundet.se Enligt Dataskyddsförordningen (GDPR) art. 6 krävs laglig grund för hantering av personuppgifter. Vid ansökan om medlemskap i Njurförbundet är hantering i medlemssystem nödvändig och den lagliga grunden ska anses vara hantering genom avtal enligt GDPR art. 6.1.b. Genom vårt medlemsregister kan uppgift om din hälsa framgå vilket utgör en så kallad känslig personuppgift. Behandlingen av en sådan uppgift är dock laglig enligt GDPR art. 9.2 d). För mer information se www.njurforbundet.se.

NJURFUNK 2/18

Lista med Njurförbundets alla regionföreningar finns på näst sista sidan.

SVARSPOST 20342104 110 01 STOCKHOLM


15

MEDLEM

Njurfunk 3/2018

Dialysresan till San Pedro TEXT: KRISTER SVENSSON

Många svenskar som har dialys drömmer om att resa. Med gästdialys i andra länder är det möjligt. Här berättar en medlem om en sommarsemester i Spanien.

JAG HAR HAFT DIALYS i fem

månader på Kungsholmsdialysen därefter 15 månader hemma och skött allt själv, det fungerar mycket bra. Nu vill jag resa till Spanien där vi har en lägenhet. Jag kontaktar då Yulia i Madrid som är samordnare för gästdialys i hela Spanien Hon bokar in mig hos Fresenius i San Pedro. En månad innan jag åker tar jag blodprover som sedan sänds till Yulia. När allt är OK så hör hon av sig, så det är inte speciellt krångligt. DEN 11 MAJ bär det av. Jag får di-

alys tre dagar i veckan, fyra timmar varje gång. Jag får träffa en läkare som går igenom en massa papper. Läkaren kunde inte mycket engelska, men det löste sig ändå. Ett kort

Krister Svensson är nöjd med sin vistel se i Spanien med gästdialys 3 gånger i veckan.

registreras på mig där alla värden jag har skall ställas in på dialysapparaten samt alla värden som uppkommer under dialysen inklusive vikt. VI ÄR I ETT STORT RUM med 33

sängar. Det är samma dialysapparat som hemma. Blodtrycksmanschetten sitter på armen under hela dialystiden och blodtrycket tas regelbundet. Jag får smörgåsar med ost och skinka och te efter 40 minuter, jag kan se på två olika tv-apparater. Efter vi ätit så släcker man ner belysningen i hela rummet. När det är 30 minuter kvar så tänder man upp belysningen i rummet. När dialysen avslutas så flushar man i ”artärkanylen” för att ge tillbaka det blod som finns där, sedan får jag en kompress samt ett kraftigt

Skicka in din berättelse

Har du varit med om någonting omvälvande, härligt, skrämmande eller skönt? Eller någonting vardagligt som du vill dela med dig av? Skicka in din berättelse till Njurfunks läsare! Att läsa andras historier kan vara både gripande och uppmuntrande. Och det är alltid skönt att skriva av sig. Lagom längd på artikeln är cirka 2 000 tecken med blanksteg.

plåster där kanylen satt och jag får trycka där i 10 minuter, det känns enklare och säkrare att göra på detta sätet. När det är dags att ta Aranesp och Venofer så gör man lite annorlunda i Spanien. Venofer tar man när det är en timme kvar av dialysen. Aranesp tar man innan man ger tillbaka blodet på slutet. NU NÄR JAG har haft dialys i Sve-

rige och Spanien så kan jag se att det skiljer sig lite grann. Jag har olika sköterskor varje vecka. Det är fem team med en sjuksköterska, en undersköterska och en person som gör lite av varje. En läkare går runt under hela dialysen och pratar med patienterna, så det är ingen brist på vårdpersonal här i Spanien. Det känns lite säkrare än i Sverige, tycker jag.

NJURFÖRBUNDET Box 650 101 32 Stockholm Märk brevet: ”Min berättelse” E-post info@njurforbundet.se

FAKTA Idag finns stora möj­ ligheter för njursjuka oav­ sett behand­ lingsform att besöka sina drömresmål. Länktips för den ressug­ ne: www. dialysison­ holiday.com, www.global­ dialysis.com, www.dialysis­ maps.com


16

FÖRDJUPNING

Njurfunk 3/2018

EN FRÅGA OM

mänskliga rättigheter Visste du att Njurförbundets arbete utgår från en FN-konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning? Konventionen stärker skyddet av mänskliga rättigheter.

Foto: Mostphotos

S

EDAN januari 2009 gäller FN-kon-

ventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Sverige och är juridiskt bindande – även om den inte är en del av Sveriges lag. Men mycket återstår att göra innan alla kan tillgodogöra sig alla rättigheter. Mänskliga rättigheter reglerar förhållandet mellan enskilda individer och staten. De begränsar statens makt över individerna och beskriver samtidigt vilka skyldigheter staten har. Staten är till exempel skyldig att skydda individens rättigheter från att kränkas av andra enskilda. Ett annat exempel är att staten ska se till att varje människa kan förverkliga och utkräva sina mänskliga rättigheter.

DE MÄNSKLIGA rättigheter-

na gäller alla. De slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är födda fria och lika i värde och rättigheter. Eftersom vissa grupper av olika skäl kan vara förhindrade eller ha det svårare att tillgodogöra sig sina rättigheter har internationella konventioner tagits fram för särskilda grupper. Barnkonventionen och Kvinnokonventionen är sådana exempel. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är ett annat.

”De mänskliga rättigheterna gäller alla, oavsett land, kultur och sammanhang” KONVENTIONEN är uppdelad i ar-

tiklar, numrerade från 1 till 50, som var och en uttrycker rättigheter på olika områden såsom Tillgänglighet, Likhet inför lagen och Tillgång till rättssystemet.

ARTIKEL 20, om Personlig rörlig-

het, ålägger staterna att vidta effektiva åtgärder för att säkerställa personlig rörlighet med största möjliga oberoende för personer med funktionsnedsättning. Här står bland annat att staterna ska ”underlätta personlig rörlighet för personer med funktionsnedsättning på det sätt och vid den tid de själva väljer och till överkomlig kostnad”. Hur väl det rimmar med de begränsade möjligheter till gästdialys Njurförbundets medlemmar stött på de senaste åren kan man fråga sig.

INFO FN:s konvention om rättighe­ ter för personer med funk­ tionsnedsättning tillkom 2006 och gäller i Sverige sedan 2009. Den förstärker de mänskliga rättigheterna, som gäller alla människor. De mänskliga rättigheterna klargör skyldigheter och rättig­ heter mellan statsmakten och individen.


I ARTIKEL 25, om Hälsa, står att

staterna bland annat särskilt ska ”erbjuda hälso- och sjukvårdstjänster så nära personernas egna hemorter som möjligt, även på landsbygden”. Med den i bakhuvudet är det lätt att reagera extra starkt på reportagen från i somras om personer som tvingas resa orimligt långa sträckor för att få sin livsnödvändiga dialysbehandling. SVERIGE UPPFYLLER inte alla

rättigheterna i FN-konventionen. För det har vi kritiserats av FN:s övervakningskommitté när det gäller situationen för personer med funktionsnedsättning. Paraplyorganisationen Funktionsrätt Sverige, där Njurförbundet ingår, deltar i arbetet med flera av FN:s konventioner. ENLIGT Funktionsrätt Sverige finns

det många brister i förverkligandet av rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Ojämlikheterna i samhället kvarstår eller har ökat när det gäller de mest centrala aspekterna av en persons liv: inkomstnivå, utbildning, hälsa, socialt skydd, med mera. Sverige har alltså ännu inte, trots uppmaningar från FN, införlivat konventionen i svensk lag. Det innebär att det kan vara svårt att få rätt för den som upplever att rättigheter kränkts. Därför har Funktionsrätt Sverige tagit fram Funktionsrättsguiden på internet, med information om hur man ansöker om förmåner och stöd, och hur man överklagar beslut.

Sara Norman, sara.norman@njurforbundet.se

Nytt kapitel! Bromsa njursvikten.

FAKTA FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kan inte tillämpas direkt hos en myndighet eller domstol, eftersom den inte är svensk lag. Vill du veta mer besök Funktionsrättsguiden på internet: guide.funktionsrattskonventionen.se

Njurdagboken – för dig som har njursvikt Njurdagboken.se är Njurförbundets informationssida som vänder sig till personer med njursvikt och deras närstående. På Njurdagboken.se får du: • Ökade kunskaper till dig och dina närstående • Råd och tips som underlättar din egenvård och uppmuntrar dig till att vara delaktig i din vård • Kunskaper som bidrar till du känner dig mer informerad, kapabel, trygg och motiverad

Läs bland annat om: • • • • •

Njurarnas funktioner Prover och provsvar Läkemedel Kost och motion Behandlingsalternativ

Njurdagboken är framtagen i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och Universitets­ sjukhuset i Linköping. Innehållet är skrivet och sammanställt av läkare och sjuksköterskor.


18

DIN HÄLSA Njurfunk nr 3/2018

Därför får du portvinstå TEXT: ULLA EVENSSON FOTO: MOSTPHOTOS

Att råka ut för gikt önskar man inte sin värsta fiende. Det kan göra oerhört ont. Här förklarar Ulla Evensson, njur­ transplanterad och själv drabbad, vad åkomman beror på. OFTA KAN MAN känna en stark smärta

i stortåns led, men det kan också blossa upp någon annanstans som i fingerleder eller armbågar. Gikt är en inflammation i lederna som beror på att urinsyra (urat) lagras i leder och andra vävnader då halten blir för hög i blodet. Urinsyran bildar små kristaller i ledvätskan och omgivande vävnader och orsakar inflammation, smärta och ömhet. MÅNGA UPPLEVER att smärtorna upp-

står nattetid och att de kommer väldigt plötsligt. Anledningen till det är inte känd, men några idéer som förts fram är att det kan bero på vätskebrist, lägre kroppstemperatur eller hormonförändringar under sömnen. Den drabbade leden kan bli röd, öm och svullen. Om det drabbar stortåns inre led brukar man kalla det portvinstå eller podager. Den inflammerade leden blir ofta väldigt känslig för beröring och smärtan kan sitta i under några timmar. Man kan även bli lite febrig och känna sig frusen. Ökad halt urinsyra i kroppen beror på

ökad produktion och/eller minskad utsöndring av urinsyra via njurarna. Alkohol, och då framförallt öl, innehåller puriner som ökar produktionen av urinsyra. Annan kost där man finner mycket puriner är animaliska proteiner som kött, och fet fisk (t.ex. sill och strömming). Man har också sett samband mellan gikt och intag av sockerrika drycker och livsmedel. Övervikt är en riskfaktor för gikt. Intag av vissa läkemedel t. ex. vätskedrivande läkemedel kan också höja urinsyranivåerna. KAN MAN DÅ göra någonting för att und-

vika eller mildra giktattackerna? Som så ofta är det bra att se över sin mathållning. Undvik alkohol, rör på dig och försök gå ner i vikt. Minska intaget av proteinrika livsmedel som kött och fisk. C-vitaminrika livsmedel kan ha positiva effekter på gikt. Ananas, apelsiner och jordgubbar är alla rika på c-vitamin men tänk på att de också innehåller mycket kalium vilket kan vara ett problem om man har njursvikt. Enligt gamla huskurer ska äppelcidervinäger ock-

Urinsyrakristaller ger smärta Gikt är en inflammation i lederna, ofta stortån, som beror på att urinsyranivåerna stiger i blodet. Syran bildar kristaller som kan ge upphov till inflammation och smärta. Leden kan blir röd, öm och svullen. När svullnaden går tillbaka kan huden på området fjälla.

så kunna lindra, både när man dricker den och om man lägger kompresser som doppats i vinägern på det ömmande området. Inga av dessa kurer botar dock gikt, utan lindrar enbart symtomen. Det gäller också vissa läkemedel som används för att dämpa smärtan, till exempel smärtstillande och inflammationsdämpande medel som NSAID eller cox-hämmare (ibuprofen, naproxen och liknande). För många njursviktspatienter är dock inte dessa läkemedel bra, hör därför med din läkare om du kan ta dem. En alternativ antiinflammatorisk behandling är kortison vilket fungerar bra även vid njursvikt. DET FINNS läkemedel som kan förebygga

giktanfall genom att sänka urinsyranivåerna i blodet. Dessa kan sättas in om man har upprepade attacker och höga urinsyranivåer. Allopurinol är det vanligaste läkemedlet som används förebyggande. Källor: American Kidney Fund (kidneyfund.org), 1177 Vårdguiden, Läkemedelsverket

Sök läkare. Eventuellt kan medicin förebygga anfallen

Se över din kost. Undvik alkohol och proteinrik mat.

Rör på dig!


19

TRIPPLA STYRKAN

Pasta bolognese med linser Gott, nyttigt & skyddande!

MOTIONERAR DU? Att träna sin kondition är utmärkt för alla, inte minst för personer med njursvikt då det bidrar till star­ kare hjärta, ökad muskelmassa och högre välbefinnande. Den som därtill kompletterar sin konditionsträning med styr­ keträning får dubbel effekt på muskelmassan och nästan tredubbel effekt på styrkan. Det här visar en ny studie publ­ icerad i en amerikansk forskar­ tidskrift. FORSKARNA jämförde en grupp som bara utövade kondi­ tionsträning med en som också styrketränade. Deltagarna var 41 personer med njursvikt (ej i dialys) i åldrarna 51–71, som hade GFR mellan 20 och 32. Båda grupperna tränade tre gånger i veckan i tolv veckor. Forskarna bakom studien rekommenderar att personer med kronisk njursjukdom utövar både konditionsträning och styrketräning för att få maximal effekt av sin träning. Källa: Dialäsen/American Journal of Physiology-Renal Physiology.

DIN HÄLSA

Njurfunk 3/2018

En högre andel vegetabilier i kosten verkar skyddande för njurarna. Att byta ut en del rött kött mot baljväxter kan minska belastningen på njurarna. De ger också ett lägre upptag av fosfor än kött. Belugalinser är små, svarta och runda och har fått sitt namn för att de liknar belugakaviar. I den här pastasåsen har linser ersatt köttfärs.

ANTAL PORTIONER: 4 INGREDIENSER: 1 morot 1 gul lök 1–2 vitlöksklyftor rapsolja att steka i 1,5 dl belugalinser 500 g krossade tomater 2 dl crème fraîche 2 dl vatten 1 grönsaksbuljongtärning 1 tsk socker 1 msk balsamvinäger Salt, peppar, basilika/oregano

GÖR SÅ HÄR: Skala och riv moroten grovt. Skala och hacka lök och vitlök. Fräs tillsammans i olja. Tillsätt linser, krossade tomater, crème fraîche, vatten, buljongtärning, socker, balsamvinäger. Låt puttra under lock i 25 minuter eller tills linser­ na har fått bra konsistens. Är såsen för fast, späd med mer vatten. Smaka av med salt, peppar och basilika/oregano och servera med valfri pasta.

Näringskommentar Receptet ger per portion 520 kcal 15 g protein 241 mg fosfor 752 mg kalium

Konditionsträning kombinerat med styrketräning rekommenderas för personer med njursvikt.

En portion är en normal, komplett måltid. För per­ soner i dialysbehandling är proteinhalten något låg. Fosforhalten är relativt låg, men vill man ha en fett­ snålare rätt kan det för den skull vara idé att byta crème fraîchen mot ett vegetabiliskt alternativ, till exempel havrebaserat. Den som ger akt på kalium­ halten kan överväga att byta ut krossade tomater mot Ajvar blandat med vatten. Ajvar görs på grillad paprika och aubergine och innehåller lite mindre kalium än tomat. Kommentar: dietist Lorentz Lundgren


20

FRÅGA & SVAR

Njurfunk 3/2018

SVAR OM LIVSSTIL OCH

biverkningar Allsidig kost viktigt vid måttligt nedsatt GFR. Vanligt med problem med ledmuskulaturen för njurtransplanterade över 60 år. FRÅGA: När ska man börja tänka

på kost och motion vid njursvikt? Min GFR är på 38 just nu och har sjunkit rejält de senaste 3 månaderna (från 55 till 38). Min nefrolog säger att de inte kan göra något då min njursvikt beror på upprepade pyelonefriter (njurbäckeninflammation). Dock har jag inte haft en enda infektion på 3 månader men ändå har funktionen kraschat rejält. Bör jag äta och leva som vanligt? SVAR: Upprepade pyelonefriter

(njurbäckeninflammation) kan orsaka snabb och kraftig försämring av njurfunktion även om du inte haft några infektioner på 3 månader. Jag utgår från att man har uteslutit andra möjliga orsaker. Kostbehandling bromsar inte fortsatt försämring av njurfunktion utan används för att korrigera rubbningar i diverse mineraler (elektrolyter) som

uppstår vid avancerad nedsatt njurfunktion eller för att minska vissa symtom (uremiska symtom) som uppstår vid mer avancerad nedsatt njurfunktion pga. ansamling av resprodukter (slaggämnen) i kroppen. Din njurfunktion med GFR på 38 ml/min är måttligt nedsatt. Detta är fortfarande så pass tillräckligt och leder vanligen inte till några rubbningar i elektrolyter eller uppkomst av uremiska symtom. Det är alltså viktigt att du äter allsidig kost. Rådgör med din läkare och/eller dietist för kostråd. Regelbunden motion och fysisk aktivitet har en hel del hälsofrämjande effekter och rekommenderas till samtliga patienter. Detta kan anpassas utifrån individens förutsättningar från enkla promenader till mer strukturerade styrke- och konditionsträning med hjälp av sjukgymnast (fysioterapeut). Aso Saeed

FRÅGA: Jag är 79 år och njurtrans-

planterades med bra resultat för fyra år sedan. Men sedan dess har jag upplevt problem som jag tror kan vara biverkningar av medicinen (Sandimmun och Mycophenolate). Jag får ofta blåmärken och värk i muskler med muskelbristningar. Min högra höft ”ger sig” ofta varvid jag nästan faller, och jag behöver ofta käpp. Vad ska jag göra? Vill bli frisk och rörlig. SVAR: Du är absolut inte ensam att

ha problem med ledmuskelapparaten. Först var det ju fantastiskt att du kunde transplanteras vid 75 års ålder. Vi ser i statistiken och märker på avdelningen att andelen äldre både i dialys och som transplanteras är mycket äldre idag. Medelåldern vid start av aktiv uremibehandling är cirka 65 år! Det pågår en studie i Sverige (alla centra) som just foku-

INGELA FEHRMAN-EKHOLM

GREGOR GURON

Överläkare vid Transplantations­ kirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Docent i njurmedicin vid Göteborgs universitet och överläkare vid Njurmedicinska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg


serar på njurtransplanterade över 60 år och deras problem. Och hur man kan lösa dem. Det är kunskap som saknas. Du står på två mediciner (Sandimmun och Mycophenolate). Det vanligaste är att man har tre mediciner alltså även kortison (Prednisolon) vid en transplantation. Kortison är beprövad medicin och påverkar skelettet med urkalkning, muskelskörhet, hudblödningar etc. Antagligen har du sänkt benmassa när du transplanterades och därför har man uteslutit kortison från början. Hur mår skelettet idag? Är det gjort någon ny bentäthetsmätning? Kanske man också måste göra benbiospi för att få en fullständig bild hur situationen ska hanteras. Blodprover på kalk, bisköldkörtelhormon, magnesium, fosfat ger också värdefull information. Mediciner som motverkar bennedbrytning finns men har sina biverkningar. Och i normalfall byggs benmassan upp fram till 30-årsåldern, sedan överväger bennedbrytning vilken är olika snabb hos olika individer men kan till en viss grad motverkas av träning etc. Beträffande dina blåmärken bör ju blodbilden undersökas genom blodprover. Din medicin Mycophenolate kan sänka både vita och röda blodkroppar och blodplättar. Så ständiga kontroller och genomgång av mediciner är viktigt för den transplanterade!

FAKTA Har du något du undrar över, kopplat till njurar, njursjukdom eller transplantation? Ställ din fråga till Njurfunk, så kan du få svar av perso­ ner kunniga i njurmedicin, transplanta­ tion, kost och hälsa. Skicka din fråga till • Njurfunk, Njurförbundet, Box 650, 101 32 Stockholm. • E-post info@njur­ forbundet.se Märk brevet ”Expertpanelen”.

Ingela Fehrman

YOU &ME

NJURFÖRBUNDET

©

Ge den som gåva och den blir till en gåva för många YOU&ME - du och jag, har kommit till som en hyllning till livet. Glasnjurarna är speciellt formgivna för Njurförbundet av Pamela Lindgren och handgjutna i ett svenskt glasbruk. Att ge bort en njure är något av det finaste en människa kan göra. Stöd Njurförbundets verksamhet genom att köpa en glas- eller silvernjure tillverkad i Sverige!

ASO SAEED Vårdenhetsöverläkare, Njurmottagningen, Njurmedicinkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Beställ i vår webbshop på www.njurforbundetwebshop.se

www.njurforbundet.se info@njurforbundet.se Box 650, 101 32 Stockholm, Sweden |+46-8-546 40 500


22

SMÅTT & GOTT

Njurfunk 3/2018

Hedersmedlemmar. Lars Mjörnstedt, Gunnar Tufveson och Nils H Persson får utmärkelsen hedersmedlem i Livet som Gåva, med motivering; ”För ett mångårigt djupt engagemang för or­ gandonation och för initiativet att bilda Livet som Gåva.”

Omvälvamde

Livet som Gåva är en nationell samver­ kansorganisation som verkar för fler organoch vävnadsdonationer

Donation

När livet vänder. I en ny bok kan du läsa 100 berättelser om organ­ donation. De är skrivna av personer som lever tack vare en transplanta­ tion. Berättelserna är sammanställ­ da av MOD, Mer Organdonation, och boken kan beställas på merogandonation.jetshop.se

VECKA 41 infaller Donationsveckan. Prata om organdonation med nära och kära.

Njurförbundet i Norrbotten pratade om organdonation på Skördemarknad i Boden i augusti, som drog omkring 20 000 besökare. – Vi delade ut cirka 600 donations­ kort under de tre dagarna, säger Lennart Salander, vice ordförande för Njurförbundet i Norrbotten.

En vecka att minnas HÖSTEN 2012 fick vi veta att Karolis har

en allvarlig och mycket ovanlig sjukdom som heter nefropatisk cystinos. När vi hittade Njurförbundet och upptäckte att det anordnades en familjevecka var vi snabba att anmäla oss. Hur mycket det beslutet skulle komma att betyda för oss var ingen av oss beredda på. I år var det alltså sjätte gången vi åkte iväg till den årliga familjeveckan i Tanum­strand, med föreläsningar, erfarenhetsutbyte, fantastisk miljö och underbart umgänge. Vi har fått vänner för livet och lärt oss så oerhört mycket under de här veckorna.

ovanlig är ett stort plus, alla äter mediciner, många har knappar, peggar eller ärr och ingen tycker det är något konstigt med det.

KAROLIS LÄNGTAR till den här veckan

I ÅR HADE VI flera fantastiskt bra fö-

hela året. Han ser fram emot att få träffa sina vänner, hänga med ledarna och att få äta hur mycket skaldjur som helst under en hel vecka. Att dessutom slippa känna sig

Under den årliga familjeveckan i Tanumstrand knyts vänskapsband för livet.

reläsningar och diskussionsgrupper för föräldrarna och barnen fick möjlighet till bad, krabbfiske, minigolf, fotboll och massor av roliga aktiviteter. Hela familjen

längtar redan till nästa år. Annica, Roger, Karolis och Linus Schröder Familjeveckan möjliggjordes tack vare bidrag från flera landsting, Åke Wibergs stiftelse, Stif­ telsen Ulf Lundahls minnesfond, Stiftelsen Ka­ rin och Ernst August Bångs minne, Åhlénstiftel­ sen, Kungliga Sällskapet Pro Patria, Stiftelsen Hierta-Retzius stipendiefond. TACK!


Swedbank Humanfond

– för dig som vill spara med både hjärna och hjärta. Fonden placerar sitt kapital i svenska bolag som tar stort ansvar för mänskliga rättigheter, goda arbetsvillkor, affärsetik och miljön. Humanfondens samarbetsorganisationer arbetar världen över med bland annat bistånd, hjälpverksamhet, mänskliga rättigheter, miljö, natur och forskning. Fonden är även Svanenmärkt. Läs mer på swedbank.se/humanfond

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fondens värde kan variera kraftigt på grund av fondens sammansättning och de förvaltningsmetoder som används. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Humanfond finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbank.se/humanfond


24

REGIONNYTT

Njurfunk 3/2018

Dagsutflykt i Tornedalen Text och foto: Lennart Salander

CIRKA 30 MEDLEMMAR från Njurför­ bundet i Norrbotten reste runt i vackra Tor­ nedalen i början av augusti. Första stoppet blev en fikapaus på Lyktan i Kalix. Därefter fortsatte resan till Kukkulaforsen för en väl­ behövlig bensträckare. Nästa anhalt blev Luppioberget där vi åt en god sommarsallad till lunch på restaurang Utblick. Resan fort­ satte till Övertorneå där vi fick en kort guid­ ning i 1700-tals kyrkan. Därefter åkte vi över på finska sidan till Torneå där vi fikade på ett bra café med gott om sötsaker. Resan gick sedan tillbaka mot påstigningsorterna. Ett stort tack till Solgerd och Torbjörn Nils­ son som anordnade resan.

NYSTARTAD FÖRENING VILL STÖTTA NJURSJUKA Att föra ut budskapet att man kan leva ett bra liv som njursjuk driver Claes Molldén, ordförande för nybildade Njurföreningen Kalmar Län. Varför blev du medlem i Njurförbundet? – När jag fick beskedet att jag var sjuk var det nattsvart. Men sedan har jag haft både PD och bloddialys och jag är transplanterad två gång­ er, så jag har gjort hela resan, och jag har upplevt att det går utmärkt att ha ett bra liv. Jag vill förmedla det till andra, öka kunskapen hos njursju­ ka och hjälpa mina medmänniskor. Vilka är utmaningarna i Kalmar? – Att aktivera medlemmarna och hitta former för sammankomster som lockar. Sen brinner jag för frågan om gästdialys. Situationen är sanslös och vi har fått in en artikel i tidningen om det. En annan viktig fråga är organdonation. Jag vill bland annat sprida informationen att levande donatorer ofta mår bra. Omhändertagandet i vården är också något jag upplever har blivit sämre. Det är för hög belastning och behövs mer resurser. Hur värvar ni medlemmar? – Vi har skickat inbjudningar till sjukhusen och lagt ut kontaktlistor så att patienter kan kontakta någon av oss. Vi planerar att besöka dialysen och vara med på Njurskolan.

Lyckad färd för Njurförbundet i Norrbotten.

”Det går bra att göra insatser på andra tider än under donationsveckan.” Lennart Salander, Njurförbundet Norrbotten, som delade ut 600 donationskort på Skördemarknaden i Boden i augusti.

5

OKTOBER. Njurförbundet

Västsverige inbjuder till elfte Nationella Njurkonferensen i Göteborg den 5–6 oktober. Temat 2018 är Forskning och framsteg i njurvården.

7

OKTOBER. Donations-

veckan inleds och pågår hela vecka 41. Aktiviteter pågår i föreningar och på sjukhus för att sätta ljus på frågan om organdonation.


Det kom ett brev...

25

REGIONNYTT

Njurfunk 3/2018

Njurens dag i Torekov Text och foto: Ronny Ljung

Treåriga Noel Rosander, medlem i Njurförbundet Sörmland, reste i somras med familjen till Legoland. Resan blev av tack vare bidrag från Amelie Ersmarkers minnesfond, som ger rekreationsbidrag till njursjuka barn och unga upp till 18 år. Noel med familj har 2/7-5/7-2018 haft en fantastisk resa till Legoland. Vi stannade på Legoland i två dagar, Noel tog med familjen till ett hotell i en närliggande stad som heter Vejle. Dag 1 på Legoland åkte jag (Noel) massor med karuseller, safaribilar, körde båt, åkte legotåg och åkte båt inne i en grotta. Mina storebröder Liam & Alvin fick självklart åka med mig, sen när jag vilade/sov middag åkte mina bröder de stora karusellerna. På kvällen så gick vi ut och åt middag på en grekisk restaurang. Dag 2 så fick jag (Noel) välja halva dagen och mina bröder på eftermiddagen. Jag ( Noel) ville åka mina safaribilar, båtarna och tåget innan mina bröder Liam & Alvin fick åka vad dom ville, när vi var klara på Legoland så åkte vi vidare till en stad som heter Ålborg på väg upp mot båten från Fredrikshamn. I Ålborg gick vi runt och tittade och bara njöt av våra fina dagar vi haft på Legoland. Tack för er hjälp att förverkliga våran dröm.

Noel med familj.

18

OKTOBER. Njurförbundet Norrbotten har sitt höstmöte på Sunderbyns Folkhögskola. Mötet startar med lunch klockan 11.00..

NJURFÖRBUNDET SYDSVERIGE genomförde Njurens dag den 18–19 augusti. I år var vi i Torekov och som vanligt var solen med oss. Vi var 52 medlemmar som började med lunch, hade uteaktiviteter, fikade och sedan samlades till middag med underhållning av skådespelerskan Marianne Mörck. Därpå blev det dans till Thorleif Torstensson (Fd Thorleifs orkester). På söndagen höll Underhållande Torekovbon och författaren Bodil Stefansson en Marianne Mörck. föreläsning om när kriget kom till Torekov. Alla var väldigt glada efter denna helg.

SOMMARRESA I VÄSTERNORRLAND Text och foto: Bengt Sandström

DEN 29 JUNI ARRANGERADE Njurföreningen i Västernorrland, Sollefteå-Kramforsgruppen, en utflykt till Villa Fraxinus i Hyndtjärn, Nordingrå. Transportfrågan löstes genom samåkning i bilar. I det strålande sommarvädret blev det en behaglig resa genom den fagra Ådalen. Vid framkomsten började vi dagen med en ”meditativ vandring” i anläggningen. I lugn och ro njöt vi av blomsterprakten i det kulliga och omväxlande landskapet. Promenaden gav tillfälle till samtal och ”identifiering” av all den blomsterprakt som omslöt oss. På en kulle i mitten av anläggningen tog vi en paus. Där blev det tillfälle till fotografering. Dagen avslutades med lunch. Den blev en kulinarisk höjdpunkt. Menyn bestod av nyfångad strömming och nypotatis. Nöjda och glada anträdde vi så hemfärden.

24

NOVEMBER. Höstens

ordförandemöte för Njurförbundets regionföreningar hålls den 24–25 november på Hotell Park Inn i Solna med representanter från föreningarna.


26

FÖRBUNDSNYTT

Njurfunk 3/2018

Njurförbundets frågor lyfte i Almedalen Tusentals fick upp ögonen för Njurförbundet och Njurfonden under Almedalsveckan i somras TEXT: SARA NORMAN

NJURFÖRBUNDETS informationstält

med fokus på högt blodtryck och tidig upptäckt var centralt placerat i Visby med stora flöden av besökare. Högt blodtryck var även frågan för ett av våra välbesökta seminarier, arrangerat i samarbete med Lunds Universitet. Två miljoner vuxna i Sverige har högt blodtryck med ökad risk för stroke, hjärtsjukdom, njursjukdomar och perifer kärlsjukdom. Det ger sällan symtom och många vet inte om att de är drabbade. Men upptäcks det är det lätt att behandla med livsstilsförändringar och medicin. FÖR ATT FÖREBYGGA blodtrycksrela-

terade sjukdomar och minska riskerna till

för tidig död bör vi öka screeningen, det vill säga mäta blodtryck mer frekvent, och införa personcentrerad vård – ett ämne som fördjupades under seminariet. MEDVERKADE GJORDE även Njurför-

bundets förbundsordförande Håkan Hedman, landstingspolitiker Anders Lönnberg (S), Emma Spak, läkare och samordnare av Nära Vård vid SKL, Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro och njurläkare KG Prütz, ordförande för Svenskt Njurregister. NJURFÖRBUNDET VAR också med-

arrangör till en paneldebatt om organdonation. Håkan Hedman deltog i panelen

tillsammans med Agneta Holmström, enhetschef på Socialstyrelsen, Anna-Lena Sörenson, vice ordförande för Socialutskottet, Annika Tibell, transplantationskirurg, ärkebiskop Antje Jackelen samt donationsansvariga läkarna Kristina Hambraeus Jonzon och Stefan Ström. I NJURFÖRBUNDETS tält analyserade vi

under veckan cirka 150 urinprov och mätte nära 700 blodtryck. Varje dag upptäcktes ett par stycken som inte kände till att de hade förhöjt blodtryck, och som rekommenderades att följa upp resultatet på en vårdcentral eller hos sin läkare.

Möte med SKL

INTERNATIONELLT

Njurförbundets förbundsstyrelse har på begäran bjudits in till sjukvårdsdelegationen vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i höst för att diskutera situationen för personer i behov av dialys. Brist på gästdialysplatser, brist på kompetent personal och för få enheter är frågor styrelsen avser ta upp.

Representanter för Njurförbundets styrelse kommer att medverka vid European Kidney Patients Federa­ tions, EKPF, generalförsamling i Madrid den 28–29 september och vid möte med Nordiska Njursjukas Sam­ arbetsorgan, NNS, den 25-26 oktober i Helsingfors.


27 ❱❱ STYRELSE

Håkan Hedman, ordf. Tina Pajunen, v. ordf. Lars Åke Pellborn, v. ordf. Ulla Evensson, förbundssekretare Björn Nilsson, kassör Rose Marie Arnviken Litbo Henrik Eriksson Mojgan Kashi Ronny Ljung

❱❱ BARN- OCH FÖRÄLDRAGRUPPEN Kristina Andersson-Holgersson Fredrik Carlsson Annica Schröder Johan Stenbäck e-post: foraldrar@njurforbundet.se

❱❱ UNGDOMSGRUPPEN

Rebecka Cross Erik Zetterman Linnea Ahlstedt Oscar Norling e-post: ungdomar@njurforbundet.se

❱❱ FÖRBUNDSKANSLI

Sara Norman, verksamhetschef Ida Mourujärvi, ekonomi och medlemsärenden Robin Warldén, formgivare Besöksadress: Barnhusgatan 20, Stockholm Postadress: Box 650, 101 32 Stockholm E-post: info@njurforbundet.se Webb: www.njurforbundet.se Tel: 08-546 405 00 Pg 25 30 67-3 • Bg 690-1334

❱❱ NJURFÖRBUNDETS FONDER •N  jurförbundets stipendiefond till professor Alwalls minne • Amelie Ersmarkers Minnesfond Pg: 25 30 67-3 • Bg: 690-1334

Forskning • Tommy och Gösta Anderssons minne • Insamlingsstiftelsen Njurfonden Pg. 90 03 67-4 • Bg: 900-3674 Tel. 020-900 100

KONTAKT

Njurfunk 3/2018

NJURFÖRBUNDETS REGIONFÖRENINGAR NJURFÖRBUNDET NORRBOTTEN • Ordf. Lars-Erik Ruthberg Tel. 070-524 87 71 • E-post: norrbotten@njurforbundet.se • Pg. 84 00 94-7 Pg. forskning 38 36 73-1 NJURFÖRENINGEN I VÄSTERBOTTEN • Ordf. Malin Haglund Tel. 070-266 28 35 • E-post: malinez@hotmail.com • Bg. 5652-5793 Bg. forskning 5403-7866 NJURFÖRENINGEN I VÄSTERNORRLAND • Ordf. Gunnar Wisén Tel. 070-370 31 60 • E-post: gunnarwisen@gmail.com • Bg. 165-0845 Bg. forskning 165-0902 NJURFÖRENINGEN JÄMTLAND/HÄRJEDALEN • Ordf. Roger Isaksson Tel. 070-363 27 10 • E-post: roger@bonaset.com • Bg. 238-3198 Bg. forskning 5999-1356 NJURFÖRENINGEN GÄVLE DALA • Ordf. Britta Strandberg Tel. 070-661 71 30 • E-post: britta.strandberg@telia.com • Bg. 358-7987 Bg. forskning 736-7196 NJURFÖRENINGEN NORRA MÄLARDALEN • Ordf. Urban Magnusson Tel. 0760-37 59 84 • E-post: norramalardalen@njurforbundet.se, urbanm54@ gmail.com • Pg. 45 44 73-0 • Bg. forskning 736-7196 NJURFÖRBUNDET I VÄRMLAND • Ordf. Mikael Johansson • Tel. 054-535 322 E-post: millanviken426@gmail.com • Pg 488 84 29-0 • Pg stödfond 41 65 89-0 NJURFÖRENINGEN ÖREBRO LÄN • Ordf. Per Zimmerman Tel 019-14 62 17 • E-post: per.gustav.zimmerman@gmail.com Pg. 73 48 60-0 • Pg. stödfond 641 67 14-1 NJURFÖRBUNDET I SÖRMLAND • Ordf. Håkan Johansson Tel. 016-640 35 • E-post: stavtorp@mail.com • Pg. 405 57 79-5 Pg stödfond. 405 57 79-5 NJURFÖRBUNDET STOCKHOLM GOTLAND • Ordf. Björn Nilsson Tel. 08-653 39 10 • E-post: stockholmgotland@njurforbundet.se • Bg. 5068-2350 NJURFÖRBUNDET VÄSTSVERIGE • Ordf. Anders Olsson Tel. 0702-98 05 56 • E-post: vastsverige@njurforbundet.se • Bg. 5984-4241 Prof. Lars-Erik Gelins minnesfond Bg. 5417-188 • Kansli: 031-338 01 08 NJURFÖRBUNDET SYDÖSTRA SVERIGE • Ordf. Åsa Torstensson Tel. 013-174849 • E-post: sydostra@njurforbundet.se • Pg. 87 06 93-9 NJURFÖRBUNDET KALMAR LÄN • Ordf. Claes-Göran Mollden Tel. 073-775 97 96 • E-post: mia@litbo.org • Bg. 5128-7308 NJURFÖRBUNDET SMÅLAND • Ordf. Uno Falck • Tel. 076-316  67 38 E-post: smaland@njurforbundet.se • Pg. 57 56 62-2 • Pg. forskning 854 23-2 NJURFÖRBUNDET SYDSVERIGE • Ordf. Ronny Ljung • Tel. 044-22 54 63 E-post: ronny.ljung@njurforbundet.se • Pg. 24 93 93-0 • Bg. forskning 171-0730


Posttidning B Njurförbundet Box 650 101 32 Stockholm

Är det sant att halva ens gamla liv tar slut när man blir dialyspatient? ADRIANO

APD och vitalitet

SILVANO

APD och oberoende

JOHAN

’n roll

CAPD och rock

NORBERT HHD och frihet

ERNA

CAPD och entusiasm

ANDREAS

APD och ansvar

NEJ!

DET ÄR INTE SANT!

Se dokumentärerna om våra hemdialyspatienter på: www.freseniusmedicalcare.se

Fresenius Medical Care Sverige AB · Box 548 · 192 05 Sollentuna E-post sverige@fmc-ag.com www.freseniusmedicalcare.se

Profile for Njurforbundet

Njurfunk 3-2018  

I Njurfunk får du senaste nytt om forskning, personporträtt, nyheter inom njursjukvården, tips och goda råd samt nyheter från förbundet och...

Njurfunk 3-2018  

I Njurfunk får du senaste nytt om forskning, personporträtt, nyheter inom njursjukvården, tips och goda råd samt nyheter från förbundet och...

Advertisement