Page 10

Tema: Ledarskap

Tema: Ledarskap

Statliga satsningar

Kvinnor på toppen ingen quick-fix En mängd statliga satsningar och offentliga finansierade projekt har genomförts i Norden för att öka andelen kvinnliga toppchefer. Men ger de några synliga resultat? Leder de till fler kvinnor på toppen? Av Jennie Westlund illustration: trude tjensvold

M

ars 2008 lanserade jämställdhetsministern i Danmark, Karen Jespersen, en kampanj för fler kvinnor i företagens ledning. Tillsammans med både privata företag och offentliga organisationer har ministeriet tagit fram en deklaration som listar mål och medel för att öka antalet kvinnor på ledande poster. I oktober 2007 hade hennes kollega i Finland, jämställdhetsminister Stefan Wallin, gjort nästan det samma. Han lanserade då social– och hälso­ vårdsministeriets kampanj ”Hur långt har hon rätt att nå?” som man hoppas skall väcka debatt och stöda kvinnors karriärutveckling. Satsningarna för att öka andelen kvinnliga toppchefer har varit många och metoderna är olika. Man har fokuserat på mentorskap, ledar­skapskurser, organisationsförändringsprojekt, attitydförändringsarbete, forskning, nätverksbyggande, kampanjer, kvotering, etc.

Ingenting händer I Finland har undervisningsministeriet finansierat det pågående femåriga forskningsprojektet Women’s leadership NASTA, ett samprojekt mellan tre universitet med fokus främst på kvinnor i affärslivet. Minna Hiillos på Svenska handelshögskolan har intill nyligen fungerat som projektledare. Projektets mål är att erbjuda ny forskning, ta fram ett mer könssensitivt undervisningsmaterial för handelshögskolorna samt påverka den allmänna opinionen när det gäller synen på kvinnligt ledarskap. – Vi hittar många kvinnor på mellanchefnivån. Där är i stort sett hälften av cheferna

18

NIKK magasin 1.08

kvinnor, med vissa variationer mellan branscherna förstås. Men av toppcheferna är endast cirka sex procent kvinnor. Vi ställer oss frågan vad det är som händer i steget från mellanchefnivån till toppnivån, säger Minna Hiillos. Många projekt och initiativ har pekat på de insatser som skall till för att krossa det översta glastaket. Man har gjort checklistor och presenterat ”best practices”. Dessutom hör man både marknadsekonomiska krafter och rättviseargumentet tala för fler kvinnor på topposterna. Varför är det då så svårt? – Kulturer låter sig inte förändras i ett slag, inte heller organisationskulturer. De lever sitt eget liv om inte något radikalt förändras. Jag vill inte ta ställning till kvoter som ett medel för förändring, men jag kommer ihåg att man för 20 år sedan, när jag själv blev klar med mina ekonomistudier, sade att de kommande årtiondena var kvinnornas. Men under de sen­ aste 20 åren har ingenting hänt i förhållande till kvinnliga toppchefer, konstaterar Hiillos.

Fel på kvinnorna Frågan handlar om både organisationskulturer och våra föreställningar om kön generellt. I det danska VIFA-projektet, finansierat av ministeriet for videnskab, teknologi og udvikling, har forskarna Dorte Marie Søndergaard och Camilla Funch Ellehave i samarbete med fyra stora finansföretag analyserat vad finanssektorn gör för att kvinnor skall nå chefsposterna. I sin forskning såg de ringa samband mellan antalet initiativ företagen gjort och andelen kvinnliga chefer. När de såg närmare på vilken jord initiativen föll i, finner de ett

– Vad gör vi om det visar sig att vi kör projekt efter projekt och ingenting händer? –

m i n na h i i l l o s

antal framträdande mönster i förståelsen av kön och ledarskap inom företagen. De kretsar bland annat kring att kvinnor inte söker jobben eller inte har de kvalifikationer eller intresse som krävs. Det gemensamma för dessa uppfattningar är att ansvaret för att det inte finns fler kvinnliga ledare placeras utanför orga­ nisationen. Det är till exempel kvinnornas familje­förhållanden, biologi eller psyke som bär skulden, och därmed är det också omöjligt för den enskilde chefen att ändra på det. Det ses inte som ett organisationsproblem. Det är bland annat den värdemässiga grun­ den och chefernas nödvändiga ansvar för för­ ändringsarbetet, som det nyskapande, svenska projektet Women to the Top (W2T) försökte ta sig an. Projektet finansierades av EU, administrerades av JämO och pågick mellan 2003 och 2005. Syftet med W2T var att påskynda rekryteringen av fler kvinnor till toppositioner i svenska företag och offentliga organisationer. Femton stora företag och organisationer deltog. Ulla Eriksson-Zetterquist är docent vid Handelshögskolan vid Göteborg universitet och forskar bland annat på organisering och

kön. Hon har både utvärderat och fortsatt forska på W2T-projektet. – W2T var ett mycket ambitiöst projekt. Man lyckades skapa ett positivt intresse och fick företagens VD att engagera sig i detta arbete. Ambitionerna var goda men med endast 15 månaders finansiering är det begränsat vad man hinner förändra. Man hinner kartlägga och reflektera över problemet men man hinner inte komma till handling. Detta är inte ett quick-fixproblem och i det avseendet är EU:s korta finansiering naiv. I beviljningen borde också ha ingått till exempel ett uppföljningsprojekt, annars är det inte en ärlig och rimlig satsning.

Snabba resultat omöjligt Tiden utgör ett problem, liksom mätbarheten. I JämO:s uppföljning av W2T framhålls vikten av att man i organisationerna får igång en diskussion om kön och (bristande) jämställdhet för att komma till botten med problemet. Samtidigt är det omöjligt att få snabba, eller ens mätbara, resultat från ett sådant ”för­beredande” arbete. W2T lyckades inte inom projektets tids­ ram skapa några omfattande förändringar på den absoluta toppnivån i de deltagande organisationerna. Att ha en bred ansats och fokusera mycket på att förankra arbetet genom attitydförändringar i organisationerna, förefaller vara både en förutsättning och en black om foten.

Inte desto mindre betonar Eriksson-Zetterquist vikten av att man i de jämställdhetsprojekt och -program som tas fram kommer till handling och inte fastnar i reflektion och diskussion. – De som jobbar med kön och jämställdhet vill gärna uppfinna hjulet på nytt och det blir mycket reflektion. Det finns samtidigt en viss blindhet för all den skandinaviska forskningen som finns om organisationsförändringar. – Det krävs medvetna och långsiktiga sats­ ningar om man vill ha bestående förändringar, inte en massa kortvariga och lösryckta projekt, menar Eriksson-Zetterquist. Ur orga­ nisationernas synvinkel är det avgörande att högsta ledningen är engagerad i förändringsarbetet och att det förankras i hela organisationen. Arbetsplatsens kvinnor kan inte driva förändringsarbetet, det kan bara ledningen göra. – Jag upplever att frågan fått en större uppmärksamhet den sista tiden, inte minst i media, säger Hiillos. Det är ju ett gott tecken, men vad gör vi om det visar sig att vi kör projekt efter projekt och ingenting händer? I det avseendet är det avgörande att vi gör uppföljningar och utvärderingar av våra insatser. Det vore ju fint om ministeriet tog initiativ till att utvärdera vårt projekt om säg fem år, för att se vad som har eller inte har hänt.

Kvinnor får skulden. Innom företag förklaras bristen på kvinnliga ledare med kvinnors familjeförhållanden, biologi eller psyke.

Nordiska satsningar Forskarna Dorte Marie Søndergaard och Camilla Funch Elle­have har skrivit om det danska VIFA-projektet i rappor­ ten Køn i den Finansielle Sektor. Forestillinger, Fikseringer og Forandringer. Den är utgiven 2006 av Finansrådet: Viden­s­ center for Finans. Mer information om danska satsningar finns på www.kvinderiledelse.dk. Den finska satsningen ”Hur långt har hon rätt att nå?” finns information om här: www.se.mahdollistamenestys.fi. EU-projektet Women to the Top med deltagande från Sverige, Danmark, Estland och Grekland kan man läsa om på www.women2top.net. Slutrapporten Women to the top – 14 arbetsgivares erfaren­ heter och åtgärder för att rekrytera fler kvinnor till chefs­ positioner kom 2007 och kan laddas ner från www.jamombud.se. En forskarartikel om Women to the Top har publicerats i Gen­der, Work and Organization, 15 (2): 133-160: ErikssonZetterquist, Ulla och Styhre, Alexander (2008) Overcoming the glass barriers: Reflection and action in the ”Women to the top” project.

NIKK magasin 1.08

19

NIKK magasin 1 2008 Tema: Kön och ledarskap  

NIKK magasin är en populärvetenskaplig tidning som innehåller nyheter och artiklar om könsforskning och jämställdhetspolitik i Norden. Detta...

NIKK magasin 1 2008 Tema: Kön och ledarskap  

NIKK magasin är en populärvetenskaplig tidning som innehåller nyheter och artiklar om könsforskning och jämställdhetspolitik i Norden. Detta...

Advertisement