Page 1

I JAKTEN PÅ WATTEN En spännande resa för en energieffektivare framtid

5/5 ”Författaren visar med denna bok vägen från ord till handling. Ett viktigt ämne för dig som äger, förvaltar, arbetar eller bor i fastigheter och i slutänden en avgörande fråga för oss alla.” Joule Wattson, Energy Times


»Redan efter första mötet var det många av projektdeltagarna som kom igång och jobbade på bra.«

»Visst ska man testa sig fram när man vill spara energi, men det är bra att ha en baskunskap av hur saker och ting hänger ihop.«

»Vänta inte med att jobba med effektivisering tills energipriserna går upp, det är ju nu man ska passa på.«

KORTA FAKTA PROJEKTETS NAMN: Testpiloter i praktisk energieffektivisering PERIOD: september 2011 – oktober 2014

»Många av projektets deltagare hade inte samarbetat tidigare. Nu fick de chansen genom att projektet erbjöd en neutral spelplan.«

»Det går inte att både gasa och bromsa samtidigt – gäller även vid energieffektivisering.«

»Engagemang och att alla hjälps åt är A och O. Sedan behövs det tid också.«

PROJEKTÄGARE: Nenet, Norrbottens energikontor AB DELTAGARE: Ägare och förvaltare av fastigheter, små och medelstora företag samt hyresgäster och de som driver verksamhet i fastigheter och lokaler i Norrbotten och Västerbotten FINANSIÄRER OCH PARTNERS: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Energimyndigheten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens läns landsting, Västerbottens läns landsting BUDGET: Ca 9 milj kr FOTO: Helikopter Social Generation och Shutterstock COPY, ILLUSTRATION OCH FORMGIVNING: Helikopter Brand Design TRYCK: Luleå Grafiska

»Det går oftast att minska energianvändningen med 15 procent utan att investera i ny teknik. Stäng och släck!«

»Testpiloterna i det här projektet har fått ganska fria tyglar – och då pratar jag inte bara om ridklubbarna som varit med.«


PROJEKTET I KORTHET

TESTPILOTER, RÄDDA JORDEN! Det börjar faktiskt bli bråttom. Vi vet att jordens resurser är begränsade. Det är viktigt för miljön och klimatet att vi alla hjälps åt att både spara energi och att använda rätt typ av energi. Nu är det dags att hitta de bästa och smartaste lösningarna. De som verkligen fungerar - i exempelvis hyreshus, på företag, i ridhus, i skolkök och på lasarett. Om vi alla hjälps åt ökar chansen också att vi når de satta energioch klimatmål, som finns både på nationell och internationell nivå. Det här var den grundläggande anledningen till att projektet Testpiloter i praktisk energieffektivisering startades.

DET HÄR VISSTE VI FRÅN BÖRJAN Nenets tidigare projekt inom energieffektivisering har visat att det går att få snabba resultat till en relativt låg kostnad. Det som ger god effekt är framför allt: • Förändrat beteende, till exempel att de som arbetar eller bor i en fastighet slår av sådant som inte behöver stå på och undviker att slösa energi. • Åtgärder inom belysning, ventilation, uppvärmning och isolering. • Det är också relativt enkelt att få ett grepp om energi användningen och föreslå förbättringar. Hur drar vi då nytta av de här kunskaperna och omsätter dem i praktiken på ett smart sätt?

4

DET HÄR VILLE VI TESTA Att erbjuda olika fastighetsägare, fastighetsförvaltare, företag och de som bor och verkar i olika byggnader möjlighet att se över sin situation när det gäller energi och energianvändning och sedan praktiskt genomföra åtgärderna i sin verksamhet, sin fastighet eller i sin lokal. Projektet skulle delas upp i tio delar som vi kallade testpiloter. I varje testpilot skulle det finnas ett eller flera företag och verksamheter med liknande problem och mål för energieffektiviseringen. Dessa skulle få hjälp, inspiration och ökad kompetens med stöd från experter som handplockats för varje testpilot.

…OCH DET HÄR VILLE VI UPPNÅ • • • • • •

Att med enkla medel minska energianvändningen bland deltagarna i projektet med 15-30 procent genom åtgärder inom främst belysning, ventilation, isolering med mera samt genom förändrat beteende bland dem som jobbar och bor i fastigheterna. Öka kunskapen om hur man går tillväga rent praktiskt för att spara energi. Bidra till att företag och verksamheter blir mer energieffektiva och miljöanpassade. Bidra till att skapa nya jobb, verksamheter och företag inom miljöteknikområdet. Bidra till att det skapas nya nätverk och kontakter. Att vi i Norrbotten och Västerbotten bidrar till att spara energi, vilket på sikt gör det lättare att nå de nationella och internationella målen.

5


RESPLAN

SID 34 Fastigheten Cedern1 Testpilot - Energieffektiv fastighetsförvaltning

SID 36 Nyckeltal Vad är nyckeltal och varför använder vi det?

SID 8 Alla flygfärdiga testpiloter

De deltog i projektet

SID 40 Testpiloterna sparade 1,24 GWh Resultat i siffror

SID 11 Samlad kraft gick på kilowattjakt Så startade resan

SID 42 Projektledningen har ordet Har vi uppnått projektets mål?

SID 14 What is watt Energitabell

SID 44 När vi summerar projektet är vi alla vinnare Tack alla projektdeltagare!

SID 15 Sunderby Folkhögskola Testpilot - Energieffektiv fastighetsförvaltning

SID 18 Norsjö ridklubb Testpilot - Energieffektivisering i ridanläggningar

SID 20 Green paper Experter efterlyser tuffare krav

SID 46 För dig som vill ta itu med energifrågorna Råd och hjälp

SID 49 Lästips och länkar SID 50 Om Nenet

SID 22 Incitamentsavtal Råd och tips

SID 23 Berco Produktion Testpilot - Praktisk energieffektivisering i stödprocesser

SID 26 Varför gör vi som vi brukar – trots att vi vet bättre? Vanans makt, kunskap och handling

SID 28 Jörnköket Testpilot - Kommunikation och visualisering

6

7


HÄR ÄR ALLA FLYGFÄRDIGA TESTPILOTER Energieffektiv fastighetsförvaltning Beräkning, mätning och verifiering (BMV)

Praktisk energieffektivisering i kulturbyggnader

Energieffektivisering i ridanläggningar Praktisk energieffektivisering i stödprocesser

Visualisering och kommunikation Pionjärerna/ nytänkarna

Intresset av att delta i projektet visade sig större än förväntat. Här är deltagarna i de tio testpiloterna:

Beräkning, mätning och verifiering

Långsiktig energiplanering

Hur kan bättre beräkning, mätning och verifiering av en byggnads energiprestanda långsiktigt bidra till minskad energianvändning?

Vilka åtgärder kan minska vår energianvändning och vad ger de för resultat på lång sikt?

• Lettim Fastighets AB, Umeå • Saxnäsgården, Saxnäs • Norrbottens Läns Landsting

• A Lind Maskin AB, Älvsbyn • Alterhedens Rabarberi, Altersbruk • Rondellens Bil, Luleå • Vindelfjällen AB, Sorsele

Energieffektiv fastighetsförvaltning

Pionjärerna/nytänkarna

Hur kan bra fastighetsförvaltning bidra till att vi minskar energianvändningen i våra lokaler?

Hur hittar vi nya idéer och metoder för energieffektivisering?

• Sunderby Folkhögskola • Fastigheten Cedern1 i Piteå AB • Notvikens Fastighet AB, Luleå

Långsiktig energiplanering

Lycksele energioptimering (LEO)

Hur sparar vi energi i äldre fastigheter med speciella krav?

Hur kan vi spara energi i ridhuset?

• Lannavaara Lodge AB, Lannavaara • Bostadsrättsföreningen Svalboet, Gammelstad • Arctic Color, Porjus

• Skellefteå ridklubb • Norsjö ridklubb • Råneå ridklubb • Luleå ridklubb

Hur går vi tillväga för att införa individuell mätning och debitering för hyresgästerna och är det alltid det bästa för att minska på onödig energianvändning? • Norsjölägenheter AB, Norsjö • Bostadsrättsföreningen Kemisten och Riksbyggen, Umeå • Bostadsrättsföreningen Senioren, Luleå Lycksele energioptimering

Verksamheter och byggnader som har funnits med under resans gång: Skolkök • industri • vandrarhem • gårdsbutik med livsmedelstillverkning • lägenhetshotell • lasarett hotell • ridklubbar • fastighetsbolag • bostadsrättsföreningar • bilhandlare • organisationskonsult folkhögskola • skolor • konstruktionsfirma • hyresfastigheter • kommunalt bostadsbolag

8

Praktisk energieffektivisering i kulturbyggnader

Energieffektivisering i ridanläggningar

Individuell mätning och debitering Individuell mätning och debitering (IMD)

• WhatNext AB, Bredsel • Bostadsrättsföreningen Sjöjungfrun, Umeå

På vilket sätt kan vi utnyttja energin som används på ett smartare sätt? • Västerbottens Läns Landstings driftspersonal i Lycksele

Praktisk energieffektivisering i stödprocesser Hur kan vi spara energi genom åtgärder och förändrade beteenden? • Umeå Waldorfskola, Umeå • Wallsténs Hus AB, Piteå • Duvan 8, Umeå • Berco Produktion AB, Skellefteå Visualisering och kommunikation Hur ska något så abstrakt som energi visualiseras och kommuniceras för att den ska förstås och leda till förändrat beteende och minskad energianvändning? • Jörnköket, Skellefteå kommun • Kaplanskolan, Skellefteå kommun • Riksbyggen, Umeå

9


SÅ STARTADE RESAN

SAMLAD KRAFT GICK PÅ KILOWATTJAKT Allt var klart. Vi på Nenet visste vad vi ville: Engagera och inspirera fastighetsägare, förvaltare och personer som bor och arbetar i fastigheterna att spara och utnyttja energi på ett bättre sätt.

10

11


N Lannavaara

V Gällivare

Ö S

Vi beslöt att låta så många som möjligt få chansen att följa med på vår resa och satte in en annons i dagspressen i Norrbotten och Västerbotten. Strax började det droppa in svar. Fler än vi vågat hoppas på. Och från vitt skilda verksamheter med olika förutsättningar och drömmar om framtiden. Med deltagare som representerade mångfalden i vårt samhälle i form av till exempel olika kön, yrkesgrupper och ålder.

Porjus

Ammarnäs

Södra Sunderbyn Älvsbyn

Gammelstad Luleå

Altersbruk Piteå Marsfjäll Jörn Norsjö

Skellefteå

Lycksele

Umeå

Men var skulle vi hitta de modiga kvinnor och män som var beredda att följa med på resan? Vilka skulle bli våra deltagare beredda att kasta sig ut i det okända? Som kunde tänka sig att testa nya grejor och ändra på sina beteenden? Eller som ville investera i bättre utrustning för att göra besparingar på lite längre sikt?

12

För att ta reda på mer beslöt vi att åka runt och besöka alla intresserade på plats. Det blev en riktig road-trip från Lannavaara i norr till Umeå i söder och med många spännande möten. Alla hade sin egen historia att berätta, de flesta pratade om både ekonomi och miljö som viktiga drivkrafter. Vi började inse att det fanns mycket att göra och det saknades absolut inte idéer! Väl hemma på kontoret igen samlade vi ihop alla intryck. Vi lade pannorna i djupa veck, skrev lappar, drog streck och pilar på en tavla. Vi kom fram till tio olika testpiloter, vilka som skulle ingå i dem och vilka frågor de skulle jobba med. Så var det då dags att komma överens om de första stegen och komma fram till vad som var viktigast att börja med. Nu började vi på allvar resan mot en smartare energianvändning. Det blev en spännande resa som varade ungefär tre år. Det har varit seminarier, workshops, möten, teoretiska och praktiska övningar. Det har varit tester, skruvande, finjusterande av utrustning och annat praktiskt. De duktiga testpiloterna har jobbat målmedvetet, många gånger inspirerade att göra ännu mer efter de snabba resultaten. Vi från Nenet har stöttat, uppmuntrat, tipsat och tagit in hjälp av experter på olika områden. Vad har vi lärt oss efter vägen? Fråga alla som varit med och du får säkert olika svar från var och en. Men en sak är säker. Det går att spara energi på många sätt och alla deltagare har fått nya kunskaper. Vi har också lärt oss att de bästa resultaten uppnås när många jobbar tillsammans. Vi i projektledningen vill tacka alla som varit med. Ni har varit fantastiska, kreativa och positiva! Vi är stolta och glada över de många goda exemplen och de fina resultaten. Nu önskar vi er lycka till även i fortsättningen. Jakten på kilowattimmarna har egentligen bara börjat, förhoppningsvis inspirerar de här exemplen dig som läsare att gå i testpiloternas fotspår.

13


SUNDERBY FOLKHÖGSKOLA Energieffektiv fastighetsförvaltning

WHAT IS WATT? Effekt mäts i watt (W), de vanligaste enheterna vi möts av är: Kilowatt Megawatt Gigawatt Terawatt

kW MW GW TW

= 1 000 watt = 1 000 kilowatt = 1 000 megawatt = 1 000 gigawatt

Energi är effekt gånger tid. Enheterna ovan kompletteras då med enheten per timme (h kommer från hour, dvs timme på engelska). Kilowattimmar Megawattimmar Gigawattimmar Terawattimmar

kWh MWh GWh TWh

= 1 000 wattimmar = 1 000 kilowattimmar = 1 000 megawattimmar = 1 000 gigawattimmar

VISSTE DU ATT: Energi kan inte förstöras, skapas eller förbrukas utan bara omvandlas från en form till en annan.

14

1 000 kcal = 1,163 kWh 1 kWh = 860 kcal En chokladkaka à 200 gram motsvarar 1,27 kWh eller 1 090 kcal


ENERGISKA ENERGISPARARE Hej! Vi är supernöjda med projektet, säkert på grund av att så många olika personer och yrkesgrupper har varit med. Vi har testat flera olika sätt att spara energi så projektet har verkligen märkts på hela skolan! Hälsningar från oss alla på Sunderby Folkhögskola

DET HÄR GJORDES PÅ SUNDERBY FOLKHÖGSKOLA… • Skolledningen, driftspersonalen, Sunderbyns energileverantör och en konsult diskuterade tillsammans de olika möjligheterna att spara energi. Energileverantören presenterade en energiutredning med förslag till olika åtgärder. • Kulvertsystemet för fjärrvärmen förbättrades, bland annat komplette- rades det med fler mätdon för bättre kontroll av energianvändningen. • Driftspersonalen och kökspersonalen fick lära sig om energi och hur de på olika sätt kan påverka användningen. • Skolans äldsta byggnad rustades upp med till exempel bättre tillufts- don och ny – och jättesnygg – LED-belysning. • En speciell skärm installerades i köket som visade hur energianvänd- ningen varierade under dagen och personalen kunde där se hur användningen påverkades när utrustning och belysning slogs på och av. …OCH SÅ HÄR BRA BLEV DET Sunderby Folkhögskola har lagt ner både mycket jobb och investerat i olika förbättringar, pengar som de räknar med att de kommer att tjäna in. Den totala energianvändningen minskade med 3-5 procent jämfört med året innan. Det motsvarar 52 000-87 000 kWh fjärrvärme och 4 500-7 500 kWh fastighetsel. Alla inblandade känner sig glada och nöjda över de fina resultaten och att de nu har bättre kontroll över sin energianvändning.

OM SUNDERBY FOLKHÖGSKOLA Sunderby folkhögskola är också en hotell- och konferensanläggning. Ligger i närheten av Luleå.

16

VI VAR MED I ENERGIEFFEKTIV FASTIGHETSFÖRVALTNING

SUNDERBY FOLKHÖGSKOLA TIPSAR!

Sunderby Folkhögskola Fastigheten Cedern1 i Piteå AB Notvikens Fastighet AB

Satsa på att göra det enklare att mäta hur mycket energi som används och vad den används till. Det är bättre att veta än att gissa och tro.

17


NORSJÖ RIDKLUBB Energieffektivisering i ridanläggningar

ALLA I STALLET TÄNKER ”UTANFÖR BOXEN”!

DET HÄR HAR NORSJÖ RIDKLUBB GJORT… • Klubben har samarbetat med kommunen, den kommunala energi- och klimatrådgivaren samt Västerbottens idrottsförbund. Tillsammans har de hjälpts åt att fundera på vilka åtgärder som behöver göras i klubben. Pengar har sökts och beviljats av både kommunen och Västerbottens idrottsförbund. • Alla i stallet har lärt sig att släcka belysning som inte behöver stå på. • Ett par personer i personalen har deltagit i informationsinsatser och lärt sig mera om hur klubben kan spara energi. • En av åtgärderna var ny belysning och den har börjat bytas ut till energieffektivare varianter. • De åtgärder som alla i klubben kan göra själva är genomförda eller kommer att genomföras! … OCH SÅ HÄR BRA BLEV DET Elanvändningen i ridhuset minskade med 27 procent, 12 700 kWh. Ett fantastiskt resultat som uppnåddes med enkla medel.

Ptrooo! Vi inser nu hur viktigt det är att alla i stallet hjälper till att spara energi genom att till exempel stänga fönster, dörrar och portar när det är kallt ute. Hästarnas behov är inte alltid detsamma som våra, de klarar mycket lägre innetemperatur och har bättre mörkerseende. Hälsningar från oss alla på Norsjö Ridklubb

18

VI VAR MED I ENERGIEFFEKTIVISERING I RIDANLÄGGNINGAR Norsjö ridklubb Skellefteå ridklubb Råneå ridklubb Luleå ridklubb

Alla i klubben är nöjda över det fina resultatet och att de tillsammans åstadkom så stora besparingar. Det betyder mycket för en idrottsförening som ständigt behöver vända på slantarna.

NORSJÖ RIDKLUBB TIPSAR! Pengarna vi sparar på minskade energikostnader kan nu användas till roligare saker som vi vill göra i klubben, kanske köpa nya sadlar, täcken eller annan utrustning. På sikt kan pengarna räcka till en ny ridhäst. Det här borde fler ridklubbar ta efter. Många bra tips hittade vi här: www.nshorse.se/rapporter/vaga-vara-klimatsmart

19


PROJEKTETS ”GREEN PAPER” EXPERTER EFTERLYSER TUFFARE KRAV OCH ÖVERENSKOMMELSER MELLAN OLIKA PARTER ”Jämfört med en modern bil med färddator som övervakar och mäter kontinuerligt för att vägleda föraren under färden är våra byggnader hopplöst eftersatta.” Den reflektionen gör några av medlemmarna i Testpilotprojektets utvecklingsråd som bestått av personer med speciell branschexpertis. De efterlyser både ändringar i regelverk och tydliga spelregler olika parter emellan för att skynda på energieffektiva lösningar för byggnader och fastigheter.

NÅGRA AV UTVECKLINGSRÅDETS SLUTSATSER: • Vi måste ta ett helhetsgrepp om energiekonomin i byggnader och fastigheter, det vill säga ta in alla typer av energi och hur de som bor och verkar i byggnaderna använder den. •

Bra teknik för energimätning finns redan och det är viktigt att använda den. Inte bara med fokus på kostnad för den köpta energin utan även med fokus på exempelvis olika typer av energi och miljöaspekter.

Ägandeförhållanden kan vara ett hinder. Ibland är det ett företag som äger byggnaden, ett annat företag som sköter fastighetens drift och ytterligare ett annat som bedriver verksamhet där. Ingen vill betala för energieffektiviserings- åtgärder, men alla vill ta del av vinsterna. Genom att upprätta ett detaljerat så kallat incitamentsavtal parterna emellan kan detta regleras. Alla får sin del av vinsterna och det motiverar alla parter att jobba för energieffektivisering.

• Motsvarande avtal bör också upprättas vid nybyggnation mellan de parter som är inblandade. •

Samma sak gäller för hyresvärd och hyresgäster. Genom att komma överens om att gemensamma besparingar även ska komma hyresgästerna till del, kan mycket åstadkommas på kort tid. Det handlar ofta om ändrat beteende, till exempel sådant som att använda lägre tvättemperaturer, kortare program och annat i tvättstugan.

• Se investeringar i energieffektivisering på längre sikt. De kan inte alltid betala sig på några få år, men en byggnad ska ju oftast finnas kvar i minst 20-30 år. •

Boverkets byggregler (BBR) och miljöbalken kan ibland upplevas som motstridiga. Enligt miljöbalken ska vi vara varsamma med resurserna och tillämpa bästa möjliga teknik. Det rimmar inte med BBR som inte tar någon hän- syn till olika energikvaliteter och energiers klimatpåver- kan. Energikraven enligt BBR bör skärpas för att undvika onödiga utsläpp och höga driftskostnader.

• Sammantaget: alla – inklusive klimatet – blir förlorare om man inte kommer överens!

20

21


SÅ UPPRÄTTAR NI ETT INCITAMENTSAVTAL • • • • • •

Samla alla som kan påverka, eller som påverkas av, energieffektiviseringen till ett möte. Kom överens om vilka målen är, vilka åtgärder som ska genomföras och vem som ska göra vad. Kom överens om vilka kostnader åtgärderna innebär och hur de ska fördelas. Kom överens om hur effekterna ska mätas. Kom överens om hur vinsterna av besparingarna ska fördelas. Bestäm vilken tid som avtalet gäller för och när åtgärderna ska genomföras, mätas och utvärderas.

Det är viktigt att skriva ner allt ni kommer överens om och att alla godkänner avtalet. Incitamentsavtalet ska sedan gälla som ett tillägg till övriga avtal, till exempel till hyreskontraktet. Råd och tips för hur man upprättar incitamentsavtal finns på nätet, bland annat på www.fastighetsagarna.se eller kontakta oss på Nenet.

VILL DU VETA MER? Lär dig mer om drivkrafterna för att spara energi i ”Incitament för energieffektivisering” som kan beställas från www.skl.se Läs projektets Green paper i sin helhet på nenet.se

22

BERCO PRODUKTION Praktisk energieffektivisering i stödprocesser


”LEAN” BLEV OCKSÅ

ENERGISMART

Hej! Här på företaget arbetar vi enligt ”lean production” som innebär att vi producerar smartare och använder våra resurser mer effektivt. Det har varit spännande att jobba även med att minska den energi som används i verkstadslokalerna och vid tillverkningen.

Till projektet

Hälsningar från oss alla på Berco Produktion

DET HÄR INSPIRERADE BERCO… • De anställda deltog i en träff där de fick diskutera hur de skulle kunna spara energi och hur kompetensen skulle höjas. Vid träffen medverkade också det konsultföretag som utsetts för att göra en energiutredning. Även andra företag inom Testpilotprojektet deltog, till exempel fastighetsägare, driftspersonal, energikonsulter, med flera. • Efter en översyn av lokalerna fick Berco förslag till åtgärder, totalt 18 punkter med allt från enkla åtgärder som att inte låta portar stå öppna till mer avancerade tekniska lösningar. • Samma grupp träffades igen för att gå igenom förslagen och diskutera vad som borde göras. • Företagsledningen beslöt att direkt börja med fem av de föreslagna åtgärderna. …OCH SÅ HÄR BRA BLEV DET Fjärrvärmeanvändningen minskade med 34 procent (korrigerat med hänsyn till vädret) under maj-december 2013 jämfört med året innan. Det motsvarar 193 600 kWh. Elanvändningen minskade också med 8,8 procent, motsvarande 40 300 kWh. Alla deltagare i mötena, även de som inte hade direkt koppling till Berco, tyckte att de har lärt sig mycket. Genom att följa och diskutera ett exempel som var kopplat till verkligheten fick de tips och idéer för energieffektivisering av sin egen verksamhet. Medarbetarna på Berco har sett vikten av att alla är med på tåget, det är roligt att uppnå goda resultat tillsammans!

OM BERCO Berco utvecklar och tillverkar skåp till olika typer av fordon för bland annat kyl- och frystransporter. Ligger i Skellefteå.

24

VI VAR MED I PRAKTISK ENERGIEFFEKTIVISERING I STÖDPROCESSER Berco Produktion AB Wallsténs Hus AB, Piteå Duvan 8, Umeå Umeå Waldorfskola, Umeå

BERCO TIPSAR! Det går att spara mycket genom att till exempel släcka lampor, stänga dörrar och datorer – ja, göra som man gör hemma.

25


VARFÖR GÖR VI SOM VI BRUKAR – TROTS ATT VI VET BÄTTRE? Många är vägarna till energieffektivisering och hushållning av jordens resurser. Och många gånger vet vi vad som behöver göras. Varför går det då så trögt? Varför gör vi inte det vi borde göra? Vi har tittat på frågeställningen ur två intressanta perspektiv. Det ena är vanans makt. Vanans makt är en stark kraft som avgör hur vi beter oss och det är viktigt att förstå hur den fungerar för att medvetet kunna skapa nya vanor. För att en vana ska skapas krävs en signal. Denna signal triggar igång ett beteende. När beteendet är genomfört får vi en belöning. Processen är alltså: signal – beteende – belöning. Men det krävs ytterligare en komponent – ett behov. Vi behöver skapa ett behov av belöningen. När en vana har skapats känner vi av behovet och tillfredsställelsen redan vid signalen och då sker beteendet av bara farten. Det andra perspektivet är att det finns ett glapp mellan kunskap och handling. Bara för att vi har kunskap innebär det inte att vi automatiskt kan omsätta kunskapen i handling. Vi fortsätter alltså göra som vi alltid har gjort trots att vi vet bättre. Hur överbryggar vi då glappet mellan kunskap och handling? Ett alternativ är att lära sig genom praktik. När vi handlar samtidigt som vi lär oss blir det lättare att använda oss av kunskapen eftersom vi då förstår hur den ska användas. Andra sätt att nå förändring är att uppmuntra personer som försöker göra saker på nya sätt och tillåta misslyckanden.

7 TIPS TILL FÖRETAG OCH ORGANISATIONER • Sluta prata om förbättringar – omsätt dem i praktiken. • Uppmuntra personer som försöker göra saker på nya sätt. • Kom ihåg att kombinera teori och praktik för att kunna åstadkomma förändrade beteenden. • Tillåt misslyckanden. • Var rädd om personer som sitter på nyckelpositioner och har kunskap och erfarenhet som inte finns på papper – så kallad tyst kunskap. Se till att dessa personer sprider sin kunskap till fler. • Ta hjälp av experter när det behövs. • Använd enkelt språk, sunt förnuft och var tydlig.

»En dålig vana kan inte utrotas, den kan bara förändras«

Källförteckning till den här texten hittar du på www.nenet.se

26

27


JÖRNKÖKET Visualisering och kommunikation

MATLAGNING SOM SPARAR ENERGI

Hej! Är det verkligen möjligt att spara på energi bara genom att vi som jobbar här hela tiden får se hur mycket som används? Det lät lite konstigt, men ack vad vi blev överbevisade! Hälsningar från personalen på Jörnköket

29


EX(TRA) BRA FÖR OLOV Olov Bygdén var ingenjörstrainee på Skellefteå kommun när testpilotarbetet i Jörnköket startades. Att följa projektet blev en av Olovs arbetsuppgifter. När han skulle göra sitt examensarbete blev testpiloten på Jörnköket ett perfekt ämne där teorier fick testas, utfall mätas och teser bevisas i verkligheten. ”Det var intressant att de teorier vi hade från början stämde så bra. Det går att spara energi om alla i lokalerna kommer överens om att ändra sitt beteende. Ett webbaserat övervakningssystem som kompletterades med skärmar installerades för att alla i köket skulle kunna följa energianvändningen. Systemet gjorde det möjligt att samla in en mängd data om hur mycket energi som användes och vad den användes till. Utifrån det kunde vi till exempel räkna ut energianvändningen per portion eller per kilo tillagad mat. Mätperiodens totala minskning var 24,2 procent – ett fantastiskt utfall! Det var kul att få vara med om hur entusiastisk personalen var redan efter det första projektmötet. Jag tror att det är själva nyckeln till att de lyckades så bra. Vi har också lärt oss att det är jätteviktigt med kommunikation när man genomför sådana här projekt”, säger Olov. I vilken mån arbetet med testpiloterna har påverkat Olovs egen karriär och inriktning är svårt att säga, men han är numera anställd som energiingenjör på Skellefteå kommun. Läs hela examensarbetet på nenet.se Examensarbete 15 högskolepoäng för högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik av Olov Bygdén Umeå universitet Handledare: Skellefteå kommun, Egon Lindgren, Margareth Johansson Umeå universitet: Johan Pålsson

30

DET HÄR INSPIRERADE KÖKSPERSONALEN I JÖRN… • Inledningsvis mättes kökets energianvändning utan att någon informe- rades för att de skulle få ett mätvärde på användningen att utgå ifrån. • Sedan installerades skärmar som visade mätresultaten och där personalen kunde följa energianvändningen kontinuerligt. • Samtidigt hölls informationsträffar för hela personalen där de fick experttips och möjlighet att diskutera sina egna idéer kring vad som kan spara energi i ett storkök. • Arbetet fortsatte också med att belysningen sågs över. Den stod för hela 40 procent av energianvändningen i köket. Det fanns till exempel en del mindre lyckade lösningar som strömbrytare för lampor i kyl- och frysrum som satt långt från dörren där personalen går ut och in. Lyset stod därför på hela dagen även när ingen var därinne. …OCH SÅ HÄR BRA BLEV DET Elanvändningen minskade med 14 procent och det motsvarar 8 300 kWh per år! Det visade sig att många i personalen redan hade tänkt på flera av de åtgärder som visade sig spara mycket energi. Men eftersom frågan aldrig hade tagits upp på allvar tidigare hade det inte blivit av att ändra på rutinerna. Alla som varit med tycker att det varit roligt att ha fått bidra till ett bra resultat.

OM OSS Jörnköket är ett centralkök som levererar mat till ca 10 000 elever i Skellefteå kommuns skolor.

VI VAR MED I VISUALISERING OCH KOMMUNIKATION Jörnköket, Skellefteå Kommun Kaplanskolan, Skellefteå Kommun Riksbyggen, Umeå

JÖRNKÖKET TIPSAR! Säkert skulle många skolkök tjäna en hel del på att ta efter vårt exempel. Våra kollegor på köket i Kaplanskolan ingick också i den här piloten och deras arbete var upplagt på liknande sätt. Trots att de hade jobbat med sin elanvändning redan innan projektet startade så blev det även ett positivt resultat på Kaplanskolan.

31


BILDER FRÅN RESAN

Hästbitna ryttare på Luleå Ridklubb

Skön höst på Waldo

rfskolan i Umeå

Höst på Sörbyvägen Kom in!

Välkommen till Lannavaara Lodge!

Hoppla! från Råneå Ridhus

Porjus, 1 298 km från Stockholm

ett

ycksele lasar

Hej då från L

Skymning över Svalboet

Varma hälsningar från Norsjö kommun


FASTIGHETEN CEDERN1 Energieffektiv fastighetsförvaltning

RIKARE HYRESGÄSTER I GRADER OCH KRONOR

Hej! Jag har testat många olika saker för att spara energi under den här tiden och lärt mig en hel del nytt om vår egen utrustning. Bland annat var det skönt att få veta att vår värmeåtervinningsanläggning faktiskt är helt OK. Vi var rädda för att den var alldeles för omodern. Hälsningar från Lennart med familj

DET HÄR INSPIRERADE UNDER PROJEKTET... • Lennart, tillsammans med deltagarna i testpiloten Lycksele energioptimering, lärde sig mer om ventilation. • Familjen installerade mätare i hyresgästernas elstolpar för motor- och kupévärme. Nu läses de av en gång per år och hyresgästerna betalar bara för den el de använt. • Familjen bytte termostatventiler i hela fastigheten och fick hjälp att finjustera och trimma in dem via projektet. • Lennart gick på ett belysningsseminarium i Skellefteå och har nu planer på att byta ut gamla lysrör mot LED-belysning med ljus- och rörelsedetektorer. …OCH SÅ HÄR BRA BLEV DET Elmätarinstallationen blev en succé. Hyresgästerna började genast tänka sig för och de flesta betalar nu bara någon hundra­ lapp per år för att värma sina bilar. Bytet av termostatventiler gjorde att Lennart fick justera ner cirkulationspumparna ordentligt. Det märks inte minst på fjärrvärmeanvändningen som har minskat med 15,3 procent! Tidigare klagade hyresgästerna en del på uppvärmningen och bullrande element. Men nu har elementen, och klagomålen, tystnat och familjen får istället beröm över hur bra det har blivit. Lennart med familj är jättenöjda över att ha gladare, och rikare, hyresgäster.

OM FASTIGHETEN CEDERN1 Ett familjeföretag som äger en fastighet med 25 lägenheter i centrala Piteå.

34

VI VAR MED I ENERGIEFFEKTIV FASTIGHETSFÖRVALTNING

LENNART BOHMAN TIPSAR!

Fastigheten Cedern1 i Piteå AB Sunderby Folkhögskola Notvikens Fastighet AB

Det går att läsa sig till mycket och tack vare projektet har vi fått tillgång till bra litteratur. Om jag hade haft större självförtroende hade jag nog klarat av att justera termostatventilerna själv.

35


VIKTIGA NYCKELTAL HJÄLPER OSS ATT FÖRSTÅ VILKA VINSTERNA BLIR 36

Har vi sparat mycket, lite eller ingen energi alls? För att få svar på den frågan måste vi förstås veta hur mycket energi vi använder idag och jämföra det med den användning vi har efter olika åtgärder och insatser. Ofta räcker det inte med ett enda värde. Därför kan det vara nödvändigt att arbeta med olika nyckeltal.

NYCKELTAL

ENHET

Energianvändning per graddag

kWh/graddag

Energianvändning per uppvärmd areaenhet och år

kWh/m²Atemp,år

Energianvändning per år, månad osv.

kWh/år

Kronor per köpt energi (rörliga kostnader/fasta kostnader)

kr/kWh

Vattenanvändning per areaenhet

m³/m²

Vattenanvändning per lägenhet

m³/lgh

Om vi har speciella mål för energibesparingen kan vi använda andra nyckeltal som exempelvis kopplas till den verksamhet som drivs där, vilken typ av byggnad det är eller vinsterna för miljön. Nyckeltalen kan användas på olika sätt. Vanligtvis när mål sätts upp och sedan när vi styr mot och följer upp dem. Eller för att jämföra olika byggnader och lägenheters energianvändning. Eller vid jämförelse månad för månad. Syftet med nyckeltal är alltså att göra jämförelser över tid. Det är viktigt att ta hänsyn till allt som kan påverka nyckeltalen när de bestäms. Sedan är det självklart viktigt att de hela tiden följs upp och att alla som kan vara med och påverka energianvändningen blir informerade om vilka nyckeltal som gäller. Alla kan göra sitt för att bidra!

37


VAD ÄR GRADDAGAR? Graddagar används bland annat till att följa upp och skapa en rättvis bedömning av hur effektivt en byggnad värms upp av sitt värmesystem, då energiåtgången för att värma upp ett hus är starkt beroende av utomhustemperaturen. Genom att använda graddagar kan en byggnads värmeanvändning jämföras mellan olika år trots varierande utetemperaturer. Antalet graddagar under ett år är summan av dygnsmedeltemperaturernas avvikelser från en referenstemperatur. Om dygnsmedeltemperaturen för en ort är 2°C och referenstemperatur är 17°C blir antalet graddagar (17-2) x 365 = 5 475.

Exempel: En fastighetsägare har ett hyreshus med 10 lägenheter som värms med fjärrvärme. Ena året är fjärvärmeanvändningen 160 000 kWh och medeltemperaturen 6°C. Fastighetsägaren vill få ned fjärrvärmeanvändningen och energikostnaden och går med i ett projekt. I projektet lär sig fastighetsägaren att injustera byggnadens värmesystem, denne byter också alla termostater och ser över husets värmeväxlare. Året efter är fjärrvärmeanvändningen fortfarande 160 000 kWh men detta år var något kallare och medeltemperaturen var 4°C. Trots att den faktiska energianvändningen är den samma kan fastighetsägaren vara nöjd då den ”graddagskorrigerade” fjärrvärmeanvändningen är lägre än året innan vilket kan vara ett resultat av genomförda åtgärder.

38

39


TESTPILOTERNA SPARADE 1,24 GWh

92

varma villor*

248 000 mil i bil****

62

varv runt jorden****

1

37,5 min.

40 min.

43 min.

1 tim.

111 tim.

200 tim.

20 tim.

Kan jämföras med

Vad kan du göra med 1 kWh?***

1 600 W

1 500 W

1 400 W

1 000 W

9W

5W

50 W

Den minskade energianvändningen på 1,24 GWh är per år, med både el och fjärrvärme sammanslaget. De enskilda deltagarnas resultat och fördelning mellan värme och el hittar du på nenet.se

ishalls energianvändning/år**

CO² *Beräknat på uppvärmning av genomsnittligt småhus i Sverige, 13 480 kWh/år. **Siffran är hämtad från projektet Stoppsladd.

40

minskat utsläpp

477 000

kg

***Källa: Energimyndighetens hemsida. ****Omräkning från liter till kWh. Baserat på 5 kWh per mil, vilket är medelvärde av ett antal större bilmodeller.

41


PROJEKTLEDNINGEN HAR ORDET

HAR VI UPPNÅTT PROJEKTETS MÅL? På detta svarar vi ett rungande ja. I de flesta fall har den procentuella energianvändningen minskat med råge. Faktum är att deltagarna i projektet sammantaget minskat sin energianvändning med 1 240 000 kWh. Det motsvarar uppvärmningen i över 90 villor, 248 000 körda mil i bil eller 62 varv runt jorden för en bil. Därmed har projektet även bidragit med sänkta energikostnader för flera av deltagarna. Men det finns också exempel på att energianvändningen inte minskat alls. För några av de som inte kunnat rapportera minskad energianvändning under projekttiden handlar det om att de inte haft kunskap om hur den varit tidigare och därför inte kunnat göra jämförelser mellan olika år. Vi vill dock betona att flera verksamheter sannolikt kommer att minska sin energianvändning även på sikt då effekten av en del av projektets åtgärder märks först om ett par år.

»De flesta som deltagit i projektet har uttryckt att de fått en ökad kunskap om, samt ett ökat engagemang för, energieffektivisering i sina verksamheter.«

42

De flesta som deltagit i projektet har uttryckt att de fått en ökad kunskap om, samt ett ökat engagemang för, energieffektivisering i sina verksamheter. Det är inte lätt att visa om projektet resulterat i några nya tjänster. Men vi vet att de företag och branschföreträdare som deltagit i projektet uppskattat de insikter och idéer som projektet bidragit med.

43


NÄR VI SUMMERAR PROJEKTET ÄR VI ALLA VINNARE

Genom de åtgärder som planerats och genomförts, och de framtida åtgärder som projektet inspirerat till, bidrar deltagarna till den globala energiomställningen och ett nytt och hållbart energisystem. Det finns många vinnare i ett sådant här projekt: den enskilde hyresgästen som får lägre kostnader och skönare inomhusklimat, fastighetsägaren som får kontroll över energianvändningen, skolköket som minskar sina energikostnader – det senare är på sikt positivt för alla skattebetalare. Visst handlar det ofta om pengar, men många i projektet har också i grunden en känsla för både miljö- och klimatfrågor och inser att de genom att spara energi gör en viktig insats. Under projektets gång har dom mest lyckade resultaten varit i de aktiviteter där olika yrkesgrupper deltagit; från ledning, driftspersonal, pedagoger till brukare. En grundläggande tanke har varit att alla har något viktigt att bidra med oavsett kön, yrke, ursprung och läggning.

TACK ALLA PROJEKTDELTAGARE! En del av det som gjorts under projektresan kan verka enkelt och självklart. Annat har varit mycket tekniskt komplicerat och krävt stor kunskap. Vad som är gemensamt bland alla som deltagit är att de faktiskt tagit stora steg mot en bättre användning av den energi som vi alla ska dela på.

44

Från projektledningens sida vill vi rikta ett stort tack till alla som bidragit under den här resan! Vi är tacksamma över att ha fått vara med på den. Och kom ihåg, att även om projektet nu kommit till sin slutdestination så innebär det bara en hållplats för er som varit med. Resan fortsätter för oss alla och nya passagerare är välkomna att kliva på!

45


RÅD OCH HJÄLP FÖR DIG SOM VILL TA ITU MED ENERGIFRÅGORNA Om du söker på internet efter tips och råd om energieffektivisering är det lätt att känna sig översköljd av information. Var ska du egentligen börja och hur går du tillväga? Under projektet Testpiloter i praktisk energieffektivisering kom deltagarna fram till att det vore bra om det fanns en guide som vägleder de olika aktörer som äger, förvaltar och verkar i fastigheter.

UTFORSKA OCKSÅ DESSA SAJTER: www.energiaktiv.se Sajt som Boverket, Jordbruksverket och Energimyndigheten ligger bakom. Här finns tips för småhusägare, jordbruk, flerbostadshus, transporter med mera. energiakademin.fastighetsagarna.se Fastighetsägarnas egen sajt, tips på åtgärder och många goda exempel. Din egen kommuns hemsida, sök på energi- och klimatrådgivning. Innehållet varierar beroende på kommun, men där finns kontaktuppgifter till den eller de personer som ansvarar för energi- och klimatrådgivningen i din kommun. Rådgivningen är opartisk och kostnadsfri. Fler länktips hittar du på sidan ”Lästips & länkar”.

Sagt och gjort. Nu finns det en sådan. Där kan du bland annat göra ett test som ger svar på ditt/ert utgångsläge och som sedan guidar dig vidare i arbetet för en energieffektivare framtid. ”Guide för hållbar fastighetsanvändning” finns att läsa på www.nenet.se/hallbar_fastighetsanvandning

46

47


LÄSTIPS & LÄNKAR En dikt till projektet

www.bebostad.se/verktyg/lonsamhetskalkylering/ bebos-lonsamhetskalkyl Bebos lönsamhetskalkyl. www.belok.se Belok, Energimyndighetens beställargrupp för lokaler. www.boverket.se Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende.

Du är det finaste jag vet. Du har vackra nyckelben och jag har rätt ok nyckeltal. För dig kan jag rusa lika snabbt som en kilowattimme. Vi kan generera energi, öka termostaten och bli en testpilot i kärlek. Jag vill alltid vara din Kelvin. Klein. Varm i skenet.

Författare KGB, för projektet Testpiloter i praktisk energieffektivisering. KGB är en karaktär skapad av Charlotte Lindmark, Glugg produktion.

energiakademin.fastighetsagarna.se Fastighetsägarnas sajt, tips på åtgärder och goda exempel. www.energiaktiv.se Sajt som Boverket, Jordbruksverket och Energimyndigheten ligger bakom. Här finns tips för småhusägare, jordbruk, flerbostadshus, transporter, etc. www.energimyndigheten.se Energimyndigheten är en statlig myndighet som arbetar för ett tryggt, miljövänligt och effektivt energisystem. www.energiradgivningen.se/sites/default/files/ BRF_handboken_2011.pdf BRF Energieffektiv – handbok för bostadsrättsföreningar. www.nenet.se Här hittar du information om Nenet och de projekt Nenet driver samt ytterligare information och resultat från projektet Testpiloter i praktisk energieffektivisering. Här finns även en källförteckning till denna bok. www.nenet.se/hallbar_fastighetsanvandning Guide för hållbar fastighetsanvändning. www.nenet.se/offentlig-sektor/kommunal-energi-ochklimatradgivning Energi- och klimatrådgivningen i Norrbotten och Västerbotten.

48

49


OM NENET Det finns 14 energikontor i Sverige. Norrbottens Energikontor AB, Nenet, är det nordligaste. I EU finns det totalt cirka 400 lokala och regionala energikontor. Nenet startades 1997 som ett EU-projekt och ombildades senare till ett aktiebolag med Norrbottens 14 kommuner och Norrbottens Läns Landsting som ägare. Nenet är oberoende och drivs utan vinstintresse. På senare tid har även Västerbotten involverats i våra projekt och det är också fallet i Testpilotprojektet. Enligt EU:s direktiv för regionala energikontor arbetar vi för ökad användning av förnybar energi och energieffektiv och miljöanpassad teknik. Det gör vi bland annat genom att: • Sprida information • Arbeta för ökad kompetens inom våra områden • Starta och driva olika projekt inom energi, klimat och miljö • Medverka i internationella, nationella och lokala projekt • Ta fram regional och lokal statistik Nenet har tolv medarbetare, huvudkontor i Luleå och projektkontor i Jokkmokk och i Umeå.

50

»Den bästa kilowattimmen är alltid den sparade kilowattimmen.«


EN ROAD-TRIP I JAKTEN PÅ KILOWATTIMMARNA Projektledningen ger sig ut på en resa i nordligaste Sverige. Uppdrag: Att stödja och hjälpa personer som äger, förvaltar, sköter eller verkar i fastigheter att göra sina byggnader och verksamheter mer energieffektiva. Det blev en resa full av oväntade möten, uppförsbackar och utförslöpor i sökandet efter sanningen, de smarta lösningarna och det som bidrar till en bättre framtid för oss alla. Men skulle de verkligen lyckas att nå målet? Att få folk att ändra på sina inrutade vanor? Att kombinera teori med praktiska åtgärder? Allt i jakten på varenda sparad kilowattimme… Under resans gång kommer de till insikter av olika slag. Men kanske viktigast ändå, det här är en bok om hur många tillsammans kan åstadkomma det både fantastiska och oväntade.

Testpilot slutrapport webb  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you