Page 1

HELLASBLADET

Nr 3 • 2009 • Årgång 94

MEDLEMSTIDNING FÖR SIM- OCH IDROTTSKLUBBEN HELLAS, STOCKHOLM


2


Medlemstidning för SIM- och IDROTTSKLUBBEN HELLAS Nr 3 2009 Årgång 94

Innehåll: Ansvarig utgivare Keith Sandqwist Redaktionskommitté Fredrik Wicksell Jan Falk Leif Gravenius Keith Sandqwist Distribution och expedition Sim- och IK Hellas Hellasgården 131 33 Nacka Tel. 08/773 10 25 Fax 08/773 22 05

Ordförande har ordet ........................................

5

110 år av tävlingslust och glädje ........................

7

Talet till kvinnan 110-årsfesten........................

11

Bowling ............................................................. 15 Handboll ........................................................... 17 Orientering ....................................................... 20 Simning ............................................................ 24 Gh-aren ............................................................. 30 Våra jubilarer .................................................... 31 Överstyrelsen, sektioner..................................... 32

Annonser Box 4122 102 63 Stockholm Tel. 08/44 66 116 Postgiro: 5 25 49–3

3


Besรถksadress: Serenadv. 22, รถvergรฅrden (vid Forum Nacka) 131 04 Nacka Tel: 08-601 97 00 Fax: 08-601 99 75 info@maklarproffsen.se, www.maklarproffsen.se

4


Ordföranden har ordet:

De ideella ledarna är idrottens verkliga hjältar Det är många idrottsledare och framgångsrika idrottare från SoIK Hellas som har avlidit under senare tid. Bland dessa finns Allan Adolfsson, Roland Mattsson, Arne Andersson, Jonny Lundin, Jack Wadin m fl. De har samtliga gjort mycket stora insatser för SoIK Hellas. De tillhörde alla den ”gamla” stammen av Hellener. Vi är många som minns dessa personer med största respekt och glädje.

F

rån att Hellas har varit en ren Stockholmsklubb, har samhället byggs ut och våra medlemmar finns nu inte bara i Stor-Stockholm, utan även i Sverige i övrigt. Vi har dessutom medlemmar boende i utlandet. Hellener är spridda över hela världen. Förr kunde man åka buss och/eller cykla till Hellasgården, numera tar man i regel bil till olika fritidsaktiviteter. Det fanns en annan sammanhållning förr. Idag tar många aktiviteter mer tid. Utbudet har blivit mycket mer omfattande. Som ordförande har jag delegerat och infört arbetsgrupper. Dessa grupper har utfört ett mycket bra arbete. Ombildningen till alliansförening beslöts enhälligt av årsmötet 2009. Enligt Hellas stadgar måste beslut fattas både 2009 och 2010 om bildandet av en alliansförening. Därefter krävs det att de idrottsklubbar som bildas själva ansöker om registrering, LOK-stöd, Kungsbingo m m. SoIK Hellas har gått från en ”planekonomi” till en modern marknadsekonomi. En milstolpe i Hellas historia. Ett stort glädjeämne är att ungdomsverksamheten inom bowling, friidrott och tennis ökar. Sektionerna har genom engagemang hos ledare och föräldrar lyckats få nya ungdomar att utvecklas och dessutom behålla dem. Tillströmningen av ungdomar är glädjande. Det är viktigt att vi får in ungdomar i föreningen. Elit skapar bredd, bredd skapar elit. Ungdomarna är föreningens framtid. De ideella ledarna utgör idrottsrörelsen ryggrad. Över en halv miljon ledare lägger varje år ner ett oräkneligt antal timmar på de över 20 000 föreningarnas verksamhet. Dessa ledare kan betraktas som idrottens verkliga hjältar. När vi pratar om ideella ledare ser nog de flesta av oss bilden av en träningsoverallklädd barn- eller ungdomstränare. Huvuddelen av idrottens ledare är aktivitetsledare, direkt involverade i idrottsverksamheten. Men det finns även en annan, mer anonym men inte mindre viktig ledarkategori, nämligen föreningsledarna. D v s de ordförandena, kassörer, sekreterare och andra föreningsfunktionärer, som tillsammans får

klubbens hjul att snurra och därmed skapar förutsättningar för aktivitetsledarnas verksamhet. Kännetecknande för en bra ledare är förmågan att leda och utveckla verksamheten och individen. En bra ledare lyfter fram individen och stimulerar människor att fungera både individuellt och kollektivt. En stimulans som bidrar till bättre prestationer. Kärnverksamheten inom Hellas är idrottsverksamheten, men klubben har även en social funktion. Samhället förändras ständigt och idrotten är en viktig spegel av samhället. Det är därför viktigt att ledaren har social förmåga, vilket ökar engagemanget och känslan för klubben. Att utbilda föräldrar till ledare, funktionärer och medhjälpare innebär en resursförstärkning och stärker gemenskapen. Hellas består av två delar, dels den idrottsliga dels den affärsmässiga. Till den idrottsliga verksamheten är det ganska lätt att finna ledare bland föräldrarna. Det är svårare att få tag i ledare som vill ägna sig åt den affärsmässiga delen. Nio år har jag varit ordförande i Hellas överstyrelse (ÖS). Det är en mycket lång tid. Nu är dock min tid som ordförande över. Nu måste valberedningen föreslå och årsmötet välja en ny ordförande i Alliansföreningen. Jag blir den sista ordföranden i ÖS. Det har hänt mycket under min tid. Man ska införa förändringar trappstegsvis för att lyckas. Det tar lång tid, men det är värdefullt. Med ökad specialisering tycks flersektionsföreningar som Hellas ha gjort sitt. OBS! Enligt nuvarande stadgar skall motioner från sektioner och medlemmar vara ÖS tillhanda senast 30 november årligen för ÖS beslut inför årsmötet nästkommande år. OBS! Kom ihåg årsmötet den 25 mars 2010, kl. 19.00. Plats Hellasgården, Storstugan. Kallelse och dagordning kommer att införas i Hellasbladet nr 4 2009. Din närvaro är viktig. Varmt välkomna. Med lyckönskan om en trevlig höst. Keith Sandqwist ordförande i SoIK Hellas

5


6


”110 år av tävlingslust och glädje” Söndagen den 17 maj, tre dagar efter Hellas egentliga födelsedag, firade klubben sitt 110-årsjubileum på Hellasgården. Först eftermiddagen utomhus fylld av sektionernas aktiviteter. Därefter den interna festen i Storstugan. Högtidstalet hölls av Rolf Österholm, vice ordförande i ÖS och i Supporterklubben och före detta kassör i såväl ÖS som i Garantföreningen:

Strävan mot toppen Idrotten då, ja självklart har en sådan händelseutveckling lett till nya förutsättningar för idrotten nationellt såväl som internationellt. Men ändå, den allra innersta kärnan finns där, i dag som för 110 år sedan. Nu som då kan ett gäng småknattar ställa sig i ena änden av skolgården för en kapplöpning till den andra och känna samma tävlingslust och glädje som idolerna vi ser i TV i färggranna linnen springa mot den hägrande guldtackan. Nu som då kan ett kompisgäng dela upp sig i två lag för att under skratt och glada kommentarer sparka en boll i mål som kanske bara markeras av utlagda klädespersedlar – och kanske har de till och med roligare i sin idrottslek än superstjärnorna i Champions League. Ja, vi har i dag ett spektrum inom idrotten från småknattarnas kämpande i stunden till de yrkesverksamma anställda mångmiljonavlönade idrottsartisterna, som kanske snarare hör hemma i underhållningsindustrin – och inget ont i det, tempora mutantur, tiderna förändras. Och i detta spann återfinner vi Hellas olika sektioner – inte alla i samma läge, men alla med en strävan framåt, uppåt mot toppen. Som sagt, tiderna förändras. Hellas liksom andra Stockholmsklubbar som bildades runt förra sekelskiftet skapades och hade sin verksamhet i Stockholms innerstad. Det var där folk bodde, i Vasastaden, på Östermalm, Kungsholmen och Södermalm, som var Hellas hemvist. Men i takt med att Stockholm inom tullarna under andra hälften av 1900-talet närmast blev en avfolkningsbygd ställdes klubbarna inför nya utmaningar. Många klarade inte av detta och har i dag antingen lagts ned eller för en tynande tillvaro. Var finns i dag anrika storklubbar som forts

Hellaskamrater, ärade gäster, mina damer och herrar! Inledningsvis riktar jag ett tack till Överstyrelsen för initiativet, och till dem som inom och utom Överstyrelsen arbetat med att förverkliga denna jubiléumsdag och denna jubiléumsfest! 1899 då Hellas bildades, under namnet Pastorns gossar, föddes det i Sverige 133 882 barn. Av dessa lever i dag en enda person, och om allt går väl kommer Rut Eugenia Mikaelsson i Åsele att den 16 oktober bli 110 år, liksom Hellas blev häromdagen, den 14 maj. Låt oss med ett långt människoliv som måttstock hastigt se på något av det som inträffat under Rut Eugenias och Hellas liv. Hon var sex år då unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905, hon var nybliven tonåring då Strindberg dog 1912 och då hon var 15 år utbröt det första världskriget. Under hennes levnad har ytterligare många fasor drabbat världen, ännu ett världskrig och Hitlers förföljelser av olika folkgrupper, Stalins terror mot den egna befolkningen med mer än fem miljoner döda under 1930-talet. Men också en utveckling mot demokrati i många staters styrelseskick liksom i deras inre liv. Kolonier har blivit fria stater och kommit in i världssamfundet och i idrottsrörelsen. Sverige har övergått från att vara ett bondesamhälle till att vara ett högteknologiskt industriland och är nu på väg mot kunskapssamhället. I vårt dagliga liv, både hemma och på arbetet, har telefonen, radion, tv:n och datorn fullständigt revolutionerat vårt sätt att inhämta information och att använda den. Vem skulle i dag vilja vara idrottsledare utan tillgång till telefon, dator och internet? Världens befolkning har ökat från 1,6 miljarder till 6,9 miljarder och några av dem har trampat månens yta. 7


8


märks för sin framstående ungdomsverksamhet, som fallet varit i alla år, och förra året hade man också två deltagare i seniorlandslaget Vi har en handbollssektion där man inte bara drömmer om fornstora dagar, utan styrelsen har som ett långsiktigt mål att Hellas skall återkomma till handbollens finrum. Vi har en orienteringssektion som med internationella elitinslag tar hem topplaceringar i många olika åldersklasser, och som med sin klubbstuga vid Granby som bas svarar för en rad tävlingsarrangemang som ger Hellas ett gott renommé. Vi har en simsektion som ständigt tar hand om barn i tidig ålder, men som också har en annan sida, Masters, där simmare i åldrar ända upp i närheten av Hellas ålder fortsätter att tävla, och där hellener av båda könen brukar komma hem från VM och EM med kappsäcken full av medaljer; där finns också våra pololag i svensk elitklass. Vi har en tennissektion med en tredjedel av alla Hellas medlemmar och en bred och välorganiserad verksamhet, med bas i sektionens tennistält vid Eriksdal, där man också har djärva planer på att få bygga en permanent hall och nu har förhandlingar igång med de kommunala myndigheterna. Vi har även våra närstående, Garantföreningen som förvaltar vår Hellasgård, Sällskapet Gamla Hellener och Hellas Supporterklubb vilka vidareför det kamratskap som skapats medan man varit aktiv, och som på olika sätt stödjer sektionerna. Med detta vill jag avsluta med att teckna en ljus bild för Hellas framtid och för att klubben i pastor Klefbecks anda skall kunna fortsätta med sin allra viktigaste mission, att ge årgång efter årgång av ungdomar en god fysisk fostran och, framförallt, en känsla för sportslighet, ärlighet och kamratskap – Hellasandan. Låt oss utbringa ett fyrfaldigt hurra för vår grundare, Ernst Klefbeck, för alla våra duktiga ledare och idrottsmän och idrottskvinnor och ett leve för HELLAS!

Göta, Mode, Linnéa o.s.v. ? 1200 medlemmar Så icke Hellas. Vår klubb är efter två sekelskiften inne på sitt andra århundrade med friska krafter, med 1200 medlemmar. Och den största enskilda faktorn bakom detta är naturligtvis framsynta insatser från många ledare som med klokhet, energi och hängivenhet lett Hellas genom åren – från vår grundare Ernst Klefbeck till dagens Keith Sandqwist, Kurt Nyström, Gunnar Nyberg, Kjell Gustafsson och Claes Ström som alla fem är ordförande i någon av parterna i Hellassfären. Under de 110 åren finner vi i Hellas historiebok mellan Klefbeck och dessa fem en lång rad av storartade idrottsledare, så lång att jag avstår från att ens göra ett axplock, vilka förstått att ta vara på Hellasandan och på dess grund byggt vidare på Hellas organisation och verksamhet. Ett namn vill jag dock nämna, eftersom det är förknippat med en omvälvning i Hellas, Kurt Eklöf, som banade vägen för kvinnornas rätt att bli medlemmar i klubben, vilket skedde 1962, och i dag utgör de en dryg tredjedel av medlemsantalet, och de är synnerligen välkomna och uppskattade. På andra sidor i vår historiebok finner vi alla de fantastiska prestationer som våra aktiva utfört, i den gröna klubbdräkten eller i blågult för Sverige. Vi finner världsrekord, olympiska medaljer, ett otal SM-titlar och svenska rekord, tiomilasegrar, dominans i svensk handboll, vattenpolo, simhopp osv. osv. Även här måste jag avstå från att ta upp enskilda namn, men jag hoppas att ni i stället själva läser om dem i Hellas historiebok, som inte bara är ett symboliskt begrepp utan helt konkret den utomordentliga bok som utgavs vid vårt hundraårsjubiléum och som fortfarande går att köpa. Men, Hellas lever inte bara på sin stolta historia utan högst påtagligt i nutiden och framtiden: Sikte på framtiden Vi har en bowlingsektion som har Stockholms bredaste ungdomsverksamhet med några av distriktets bästa, och med seniorlag som båda är etablerade i division 1 Vi har en friidrottssektion som också ut-

9


10


Talet till kvinnan vid 110-årsfesten

V

arför alls ett särskilt tal till kvinnan, i dessa tider då varje politiker och potentat med läpparna bekänner sig till jämställdhet? Talet till kvinnan är, gissar jag, en mannens uppfinning – så att han får ännu ett tillfälle att behålla ordet. Men det finns förstås ädlare motiv: Kvinnan är värd en särskild hyllning eftersom hon tenderar att hamna i skymundan. Och vad gäller just denna stund, när Hellas firar en aktningsvärd födelsedag, så är det ovanligt motiverat med att hålla ett tal både till och om kvinnan – hon som under merparten av Hellas långa historia inte ens formellt fick vara medlem i Sim-och Idrottsklubben, den som ju först benämndes Pastorns Gossar.

improviserade 15-manna, ursäkta 15-faldiga, laget visade sig med heder kunna försvara Hellas rykte som löparklubb, och erövrade andra priset efter hård kamp om segern. Gemenskapen upprätthölls t ex genom att Hellasfruar träffades i syjuntor, och där fixade dukar och annat nyttigt till de basarer som hjälpte till att bekosta hellenernas manliga idrottande. Klubbens simmare visade tidigt en sund otålighet, och ville på 40-talet få med kvinnor – men TFK Stockholm passade på att öppna famnen för dem i stället. På 50-talet var den så kallade kvinnofrågan uppe vid snart sagt varje årsmöte, och utreddes också – slutsats: Det fanns varken pengar eller folk att ta sig an något så komplicerat som kvinnor… Men tennisspelarna protesterade – hur skulle man t ex kunna ordna klubbmatcher utan damer, och hur spela mix?

Var fanns flickorna? Över detta kan man både förvånas och småle roat – en samling gossar under en pastors beskydd, på utflykter, gärna hit till Källtorpssjön. Var fanns pastorns flickor, kan man undra? Blev de inte ens konfirmerade i samma utsträckning som gossarna? Klart är att Ernst Klefbeck hyste en motvilja inför tanken att öppna den hellenska gemenskapen för flickor och kvinnor – varför kan man undra, och man kan förstås både beklaga faktum och anklaga pastorn för en sorglig felsyn. Låt oss i den här stunden nöja oss med att konstatera att Hellas grundare och olika ledare var män av sin tid; inte tillräckligt vidsynta och framåtblickande, och offer för en tidsanda där kvinnor sågs som det svaga könet – som exempelvis omöjligt kunde orka springa längre sträckor än 800 meter. Om de så gjorde riskerade de glåpord i sportspalterna, kvinnor skulle ju vara väna, och anspråkslösa, och inte svettas på en idrottsplats i mer än högst två varv.

Årsmöteskupp 1962 19 februari 1962 – notera detta datum - var det årsmöte i denna sal på Hellasgården. Arne Marténg satt ordförande - och var snabb med klubban under rubriken ”övriga frågor”, när det beslutades att det var fritt fram att släppa in kvinnliga medlemmar. Friidrottens Kurre Eklöf hade i praktiken redan satt igång genom att skapa en liten men stark grupp vid Skarpnäcks skola, tillsammans med dottern Anna-Lena. Och bara två år senare var Hellas bästa klubb vid DM i friidrott – Cecilia Sandberg blev Hellas första DM-mästarinna i femkamp och Monika Lönneberg blev den första kvinnliga landslagsrepresentanten, mot Finland, på 800 meter 1969. Tränaren Bengt ”Ludde” Lundin skulle, påstås det, gå in för att knäcka tjejerna vid träning i Högdalsskolan men misslyckades kapitalt – trots att ju männen sannerligen inte var dåliga denna tid, med rader av friidrottare på elitnivå. Nu fick kvinnan i Hellas en annan roll än som deltagare vid fester och utflykter eller som forts

En damtrupp Men dock: 1914 fanns något som kallades Hellas damtrupp, och som enligt Svenska Dagbladet gjorde succé vid en stor stafett: Det 11


Gabri & Co

Drop in och tidsbeställning

Ta med annonsen så får du 50 kr rabatt vid klippning och 100 kr rabatt vid behandling G:a Värmdövägen 2, 131 37 Nacka Tel: 08-718 08 83

Telefon 08-574 000 00

12


inom orienteringen – kontrollanter, gärna liknade vid väna och möjligen mystikomgärdade skogshuldror, vars roll var att bjuda karlakarlarma på dryck och beundrande suckan när de kom farande i flygande flänga över all slags terräng. Man kan se att många kvinnor väntat på att få visa sin klass – det räcker med att notera vilka som utnämndes till Årets hellener: 1972 Christina Sjölander, 1975 Ann Margret Utterberg, enastående friidrottare, 1976 Annie Liljeberg, simhoppare, – tillsammans med Kurt-Göran Kjell, handboll, 1980 Eva Karlbom, friidrott, 1983 Annika Sjölén, friidrott, Maria Fernström 1985 och 1987, systern Helena Fernström 1990, 1991 och 1995!

funktionärer och festföremål bevars – men inte idrottare, inte tävlande. Det var också omöjligt för Dagny, syster till oss bröder Tirén, vann flera DM för Goternas IF i stället, en så kallade arvfiende inom orienteringen. Hon nekades ju inträde i Hellas. ”Till min syster” Minnen av kvinnan, inom min Hellasvärld, för långt bak i tiden; jag ser kvinnan hyllas vid KMbrasor där elden glödde långt in i höstmörkret, och där stormästaren Stig Hedenström tonsäkert sjunger Dan Anderssons ”Till min syster” – Lasse Åkerlinds diskreta flöjt ackompanjerade. Begreppet syster är konkret: Det är Dagny som alltså inte fick vara med, men det är också ett begrepp som kvinnorörelsen tog till sig – i systerskap och kamp befriade sig kvinnan. Det var hennes eget verk – och kampen är långt ifrån avslutad men Hellas historia påvisar att framgångar kan komma med lavinartat hastighet när väl de svåraste spärrarna avlägsnats. Till slut vill jag att vi lyssnar på en inspelning av Till min syster: Sofia Karlsson i stämsång med Lena Willemark och Sara Isaksson – de visar hur bra tre kvinnoröster klarar sig alldeles på egen hand om de får vara ifred. Och sedan ställer sig vi män upp och utbringar en skål för kvinnan i Hellas och i våra annars alldeles omöjliga och fattiga liv!

Gentlemän och festföremål Min egen bild av Hellas, när jag fick förmånen att bli delaktig i sent 50-tal: Det var en herrklubb – av gentlemän, det ska betonas – exempelvis Erik Sjölander, bröderna Arne och Lennart Marténg, Järk Borén, Lasse Åkerlind och Edvard Roxne – för övrigt snart nog en man som hade blick för kvinnornas utsatthet på elitnivå inom orienteringen (på det området gjorde han insatser som landslagsledare). Hellas farbröder var chevalereska. Och de var omgivna av charmerande damer, som alltför länge spelade en andrahandsroll: bisittare,

Sverker Tirén

forts 13


För underhållningen stod showgruppen ”Dom Andra”. Foto: Jan Falk

Målskynket var upphängt bakom Hellasgården. Foto: Jan Falk

Torbjörn Tirén, Sverker Tirén och Ingmar Danielsson har alla varit medlemmar i 50 år. Foto: Jan Falk

Rolf Österholm höll högtidstalet till klubben. Foto: Jan Falk Ordförande Keith Sandqwist, Paul Milestad, Cecilia Sjölander, Björn Holmgren och Leif Gravenius belönades för sina ledarinsatser. Foto: Jan Falk

Gunnar Nyberg sammanfattade Hellas 110-åriga historia. Foto: Jan Falk

Hellas handboll presenterade sig. Foto: Jan Falk

14


BOWLING Ny säsong, nya insatser Så var vi då igång igen efter sommaruppehållet med en ny säsong som både inger hopp och förskräcker. Ny hall, nya förutsättningar, nya utmaningar, några nya medlemmar men framför allt nya och STORA förväntningar på vad som komma skall. Herrarna Som brukligt är kommer herrarna att spela några träningsmatcher innan serien börjar. Årets äventyr bär iväg till världsmetropolen Eskilstuna där tre träningsmatcher mot lokalt motstånd väntar. I år har vi fått förstärkning av Jens Trossviks bror Peter, vilka har hotat med att spela tillsammans. Bäva månde motståndarna, då enligt sägnen Peter har minst samma röstresurser som bror sin. Det går rykten om att bönderna kommer att ta in korna på Gotland när vi är på väg dit, för att förhindra att dom går i sin. Detta må vara en smärre överdrift, men att de kommer blåsa allt motstånd av banorna, både poängmässigt och akustiskt, råder det ingen tvekan om. Det kommer att bli ett himla drag på matcherna, den saken är säker. Om ni tror att åskan går, kan det vara en av Trossiksbröderna som en strike slår.

lingskor. (Med tanke på hur gamla dom är bör dom vara både kryddstarka och möra) Tjejträffen avhölls som vanligt i Palais de la Björkners lokaler på Gålö. I skrivandes stund saknas inte mer än en handfull deltagare, men annars gick det lugnt och städat till enligt vad ordningsmakten på orten rapporterat. Detta kan vara en lätt överdrift, men trevligt var det som vanligt enligt deltagarna själva. B-laget har lagt plogen på vinden och åter blivit ett lag i Stockholmsserien. Sejouren som farmarlag visade på brister gällande möjlighet att använda spelare på bästa möjliga sätt. Det som var kul med resor, uppvägde inte nackdelarna så nu har ordningen återställts, tack och lov. Mixlaget kommer i år att bli en mardröm för vår UK. Med alla juniorer på väg upp och nya medlemmar kommer det att bli nästan hopplöst att se till att alla får vara nöjda och spela. Frågan är snart om det räcker med ett 4-mannalag om klubben fortsätter att växa i den takt som sker nu.

Damerna Damlaget kommer precis som herrarna att spela i div. 1 kommande säsong. Det kommer säkert att bli tufft, men jag är säker på att laget kommer att fortsätta växa med uppgiften. Hellas damers stora tillgång är ju dess låga medelålder. Flera av juniorerna har ju varit mer eller mindre givna i laget, och fler står och knackar på dörren. Konkurrensen kommer att bli tuff, och med en lagom blandning av gammal (aj det här kommer jag att få äta upp) och ung, tror jag att rutin kontra ungdomlig entusiasm kommer att ta laget till nya höjder. Om inte damerna slår nytt klubbrekord, kommer jag (nästan) att äta upp Staffans bow-

Hallen. Efter att sedan Hedenhös tid ha spelat i Enskedehallen, bestämde ett enhälligt årsmöte att det var dags att vidga vyerna. Den nya hallen (Bowl-o-rama) som ligger i Årsta partihallar är nästan dubbelt så stor och är hemvist för flera lag i samma serier som både damerna och herrarna. Detta kommer att innebära flera derbyn och ge en extra krydda åt serierna, kul, kul, kul. Ungdomarna har, skall jag villigt erkänna varit forts 15


Bowling, forts Hemska tanke, nej man ska prova på nya saker när man är ung.

den största orsaken till oro, åtminstone från min sida. Skulle vi tappa många av dom på grund av hallbytet ? Som tur är har jag lika mycket känsla i spörsmålet som en gammal grävling, för på vår första träning visade det sig att i princip ALLA kom. Ett par slutade visserligen, men inte mer än vad som är normalt i den åldern. Andra intressen pockar på, tennis, fotboll, dans och så vidare, och vad vore väl mer självklart än att prova på det som verkar roligt. Ett extra plus var att se den reaktion som personal och andra, såväl besökare som bowlare visade när vi nästan fyllde halva hallen. Ungdomsverksamheten i andra klubbar ligger på en nivå långt under vår, avseende antalet deltagare. En del av åskådarna verkade inte tro sina ögon. Fördelen med bowlingsporten är ju att man kan hålla på nästan hur långe som helst, så det finns alltid möjlighet att komma tillbaka. Med tanke på min egen ålder, några år över 20 (sådär 35) tycker jag att bowling är bland det roligaste som finns, men tänk er en skrynklig veteran på cirka 100 kg (ett tiondels ton) på en gymnastikmatta??

Träningslägret för ungdomar. Till skillnad från förra året, då vi åkte på ett tvådagars träningsläger till Oxelösund, bestod årets läger av en dag i Eskilstuna bowlinghall. Liksom på första träningen var deltagarantalet över förväntan. En hel dags träning, med uppehåll för lunch (INTE hamburgare, tack för det Eskilstunahallen) visade att många av våra juniorer inte tappat formen under sommaren, snarare växt till sig lite, både kroppsligt och spelmässigt. Det som slog mig alldeles extra, var den entusiasm som dom visade upp. Har man inte träffats på ett par månader, blir det lätt att man tappar en del koncentration på träningen, men intresset för att lyssna och lära var betydligt större än jag förväntat mig. Heders till alla juniorer. Ett extra tack vill jag rikta till de föräldrar som ställde upp med bilar till transporten. Åke Nilsson

16


HANDBOLL Handbollens ”All Star Team” Stockholms idrottshistoriska förening har tillsammans med 75-årsjubilerande Stockholms handbollförbund vågat sig på att utse huvudstadens bästa handbollsspelare genom tiderna – ett så kallat All Star Team. Inte oväntat domineras listan av hellener. Målvakter: Roland Mattsson, Hellas (även i Örebro SK) – 44 landskamper åren 1950-59. Frank Ström, Hellas (även i Västra Frölunda) – 75 landskamper 1967-76.

Kiel) – 358 landskamper 1986-2004. Bertil Söderberg, Hellas, IFK Lidingö (även Västra Frölunda) – 88 landskamper 1967-78. Tränare: Roland Mattsson, Hellas (även Örebro SK) – svensk förbundskapten 1967 – 74.

Vänster-6: Erik Hajas, Hellas och IFK Tumba (även Guif och Maritim) – 281 landskamper 1984-97. Dan Eriksson, Hellas – 146 landskamper 1968-78.

Lagledare: Sven-Olof Schönberger, lagledare i AIK 195459, dessförinnan aktiv i Hellas och AIK, lagkapten i landslaget där han noterades för 43 landskamper 1945-53.

Mitt-6: Göran Hård af Segerstad, Hellas (även IFK Malmö) – 104 landskamper 1966-75. Nicklas Grundsten, Hammarby (även HSV Hamburg) – 12 landskamper 2003-09.

Hellasspelare ny vd i Ericsson

Höger-6: Johan Fischerström, Hellas – 42 landskamper 1969-74. Kjell Jönsson, AIK (även IFK Malmö och H43) – 123 landskamper 1951-66.

Ericsson har fått en ny vd. För att hitta en riktigt kvalificerad fastnade man för en handbollsspelare i Hellas. Hans ”Veppis” Vestberg. Han spelade vänstersexa och vänsternia i Hellas i början på 1990-talet. Han kom närmast från Strand i Hudiksvall. Enligt traditionen ska den som är ny i laget hålla ett tal efter första matchen. Det gjorde han på ett sätt som fick övriga i laget att tappa hakan. - Någon sa att den kille blir nog något stort en gång, minns Hellasledaren Leif Gravenius. Weppis jobbade sedan nära Anders Igel i Teliatoppen och Leif kommer ihåg hur han satt och pratade länge i mobilen under en bussresa. Det var i samband med att Telia gjorde en rad nedskärningar. - När han pratat färdigt kommenterade en av spelarn. Åke Nilsson forts

Vänster-9: Lennart Eriksson, Hellas (även Ludvika HF och IFK Nyköping) – 111 landskamper 1965-74. Lennart ”Nappe” Kärrström, Lundens BK och MP (även Guif ) – 54 landskamper 1953-67. Mitt-9: Kurt-Göran Kjell, Hellas (även Lugi, IS Göta och Ystads IF) – 55 landskamper 1963-73. Lukas Karlsson, Hammarby (även Viborg HK) – 28 landskamper 2003-09. Höger-9: Staffan Olsson, Cliff och Hammarby (även Hüttenberg, TV Niederwürzbach och THW 17


Handboll, forts ohan Hornhammar, mångårig spelare och ledare i klubben, höll ett mycket uppskattat tal vid Roland Mattssons begravning. Jag vet hur nära Du stod Roland och hela hans familj. Hur orkade Du hålla ett så fint tal vid Rolands kista? – Det kändes naturligt för mig. Samtidigt var det något av det svåraste jag gjort. Vi stod som sagt varandra nära och eftersom Roland var en så fantastisk människa, som betytt mycket för mig, ville jag att talet skulle bli

J

bra, svarar Johan. Jag har förstått att Du också hjälpte familjen med planeringen av begravningen och den efterföljande kamratträffen på kvällen. – Ja, både jag och Rolands hustru Margareta tycker att både dagen och kvällen blev ett fint och ljust sätt att ta adjö. Jag är säker på att Roland hade gillat det här, avslutar Johan Hornhammar. Johans tal återges nedan i sin helhet. Leif Gravenius

”Tack för alla fina år Roland” ”Roland, att stå här idag känns naturligtvis både svårt och känslosamt, men samtidigt ändå naturligt. Svårt, självklart för att vi idag måste ta farväl och för att vi inte får möta ditt varma handslag framöver. Naturligt, för att du för mig. ända sedan jag var en liten knatte, och för alla inom Hellas Handboll, har varit vår ledstjärna och grundaren av den så kallade ”Hellasandan”.

D

Du var också Sveriges Televisions första expertkommentator i TV, som alltid med tydlig och rak information och självklart med stor framgång. Roland, den svenska idrotten har inte haft en färgstarkare profil, rak i ryggen, tuff i orden och tydlig med innebörden. Hela tiden dock mycket mån om människan bakom, oavsett om det var en elev eller en spelare i det egna laget. I ditt fall stämmer verkligen följande utryck mycket väl; ”sällan har någon enskild betytt så mycket för så många”. Hellasandan ja, den lever än idag genom alla dina ”gamla” spelare som fortfarande umgås långt efter avslutade karriärer. Det är en unik företeelse inom svensk elitidrott med den här typen av sammanhållning och är bara ytterligare ett tecken på att du, om någon, hade en förmåga att forma dina adepter och få dem att ta till sig dina värderingar. Vårt fortsatta umgänge är en direkt följd av din ledargärning och alla vi inom Hellas Handboll är oerhört tacksamma mot dig för det. Jag själv och min familj har levt nära dig under alla år. Vi har under åren haft många och långa diskussioner om idrott, moral och etik.

u är en legend inom den svenska handbollen, två gånger världsmästare och flera gånger svensk mästare, både som spelare och ledare. Du har fostrat generationer av spelare i Hellas och du var under 7 år förbundskapten för det Svenska herrlandslaget. Till det kan läggas att du verkat som ledare inom svensk backhoppning, varit simmare på elitnivå, vattenpolospelare av rang, erkänt duktig tennisspelare mm. Din idrottsliga repertoar visste nästan inga gränser. Travet, och travsporten var under många år ett stort och kärt intresse, du var också ett antal år ordförande för hästägarföreningen. Som om allt detta inte räcker så har du också vid GIH under alla dessa år utbildat idrottslärare. Där har du fostrat ett antal mycket framgångsrika svenska idrottsledare, som rönt, och fortfarande röner stor framgång. Som rektorn för GIH uttrycker det; du har varit med och format ”varumärket” GIH till vad det är idag. Efter avslutad ledarkarriär blev du också en mycket uppskattad och underhållande föredragshållare. 18


Avslutningsvis vill jag symbolisera det vi upplevt genom att låna ett uttryck från en av mina lagkamrater, som vid ett besök hos dig för inte så länge sedan uttryckte, ”tänk vilken resa det har varit Roland”. Ja, tänk vilken otrolig resa det har varit…. Vi tackar dig för att vi fått vara med på resan, och vi bugar för din gärning.

Ingen har givit mig mer. Vi har delat framgångar och motgångar, glädje och sorg och genom åren även haft ”våra stunder” med olika uppfattning i vissa frågor. Även i de fallen har värmen funnits där även om det då varit mycket tydligt vad som gäller, och vem som bestämmer. Det är inte alltid lätt att stå nära en så rak och tydlig person som du, men Roland, det är sannerligen utvecklande.

Tack för alla fina år Roland, TACK!”

Till alla Er som hedrat minnet av Roland Mattsson

M

gåvor till Läkare utan gränser. Och inte minst för att jag och min familj fick vara med på träffen efter begravningen, där vi åt gott, berättade roliga minnen och mindes Roland. Det var helt i Rolands anda och det kändes som att han fortfarande var med oss. Stort tack.

ed anledning av Rolands bortgång vill jag rikta ett varmt tack till sällskapet Gamla Hellener för de vackra blommorna vid Rolands bår. Ett särskilt varmt tack till alla ledare och aktiva handbollspelare med respektive under Rolands tid som spelare och tränare. Tack också för alla

MARGARETA MATTSSON med familj

19


ORIENTERING Damlaget tvåa på finska storkavlen Venla! En fantastisk avslutning av Irina Nyberg och Tanja Ryabkina förde laget till en fenomenalt bra andraplats efter segrande Ulricehamns OK på Venla-kavlen i Finland.

S

och fortsatt på åtttonde plats. Täten trycktes ihop en aning. Ett par tv-kontroller senare med mindre än två kilometer kvar var Tanja plötsligt ensam tvåa, och detta höll hon hela vägen in mot mål. Hon var sträcksnabbast och utmanades i princip bara av fyra andra tjejer om den titeln när övriga stjärnlöpare var över 2-3 minuter bakom. Imponerande! Extra kul att Anastasia Trubkina fick vara med i ett framgångsrikt kavlelag. Hon har inte varit med i något av de lag som tidigare år vunnit svenska storkavlen Tiomila eller fixat placeringar i toppen på nyss nämnda stafett eller Venla. Lite trist att Hellas-tjejerna inte hade utrustats med GPS-tracking som övriga topplag, så man kunde inte följa deras framfart mot de finare placeringarna när bildproducenten slängde in kartbilden med de klassiska ”plupparna med svans”. Detta gjorde att man enbart kunde se hur det gick för tjejerna när de passerade radiokontrollerna (dvs tv-kontrollerna), vilket iofs gjorde det extra spännande med oviss väntan på slutet med Irinas och Tanjas forcering i det dolda.

tartsträckan sprang Capucine Vercelotti riktigt bra och gjorde att laget var med i matchen med slagläge om segern genom att växla som 24:a, drygt en och en halv minut bakom. Anastasia ”Nastja” Trubkina inledde den andra sträckan bra och höll i princip sin placering och tid efter. Men mot slutet av sträckan tappade hon en hel del tid, trötthet eller miss förtäljer inte siffrorna, och laget var nu drygt sju minuter bakom på en 27:e plats inför de två avslutande sträckorna. Irina Nyberg plockade stadigt placeringar, och även tid i början, för varje tv-kontroll som visades i webb-tv:n. Hon såg fokuserad ut och gjorde inga bommar att tala om. När hon växlade hade hon fört upp laget hela 19 placeringar till plats 8, och tagit in runt halvminuten. Hon var femte tjej på sträckan med sin tid efter sitt kanonlopp, och hade enbart landslagslöpare för diverse nationer med snabbare tid framför sig. Nu var Hellas definitivt med om en plats bland de tio bästa. Vad som komma skulle till slut anade man direkt vid den första tv-kontrollen på den sista sträckan. Tanja Ryabkina hade plockat in närmare två minuter på tätlagen. Dock var det fortsatt en bit upp tidsmässigt till lagen närmast, och där Ulricehamns OK och Domnarvets GoIF i sin tur var i klar ledning. Nästa tv-kontroll visade precis samma tendens, dvs ytterligare runt två minuter plockade på det nu ensamma tätlaget Ulricehamns OK, och Hellas och Tanja var nu drygt fyra minuter bakom

Fredrik Wicksell

20


Totalseger för Irina i Litauen I den litauiska flerdagarstävlingen Takas blev det totalseger för Irina Nyberg i den allra tuffaste av damklasserna, D21E. Hon var elva sekunder före litauiskan Kristina Rybakovaite, som också springer för Hellas då och då men som nu tävlade för sin litauiska klubb, på sista dagens jaktstart. Monika Armalyte var nära totalseger i klassen D10, men missade på jaktstarten efter att ha gått ut i ledning och slutade tvåa. I klassen H40 blev det två pallplatser för Hellas. Micke Nyberg blev tvåa och Vidas Armalis blev trea. Segrade gjorde hellasbekante litauern Svajunas Ambrazas som likt Kristina Rybakovaite ibland tävlar för Hellas.

hon placerade sig sjua och tvåa på de sista etapperna. Segrar för Lotta Lotta Thureson Giberg hade en fin augustimånad tävlingsmässigt med två segrar i klassen D40. Först blev det en relativt knapp seger på Ärlas medeldistans, och sedan helgen efter helt överlägset på Järlas långdistans. Rolf på pallen i Lång-DM På distriktsmästerskapen i långdistans kom Rolf Skoglund på tredje plats i klassen H65 efter helt suveräne segraren Rune Rådeström, Snättringe SK, och Leif Strandberg, Gustavsbergs OK. Hans Eriksson och Torbjörn Tirén var också bra med och blev femma och sexa i samma klass.

Nastja topp 10 på O-Ringen Vår ryska elittjej Anastasia ”Nastja” Trubkina slutade på åttonde plats totalt i klassen D20 Elit i årets upplaga av orienteringsklassikern O-Ringen. En riktigt bra slutplacering i en klass med hårt motstånd. Hon tappade lite för mycket i början på veckan (främst etapp 2 och 3) för att vara med i den allra översta toppen, men avslutningen på veckan var strålande då

Micke distriktsmästare på medeldistans! Micke Nyberg blev distriktsmästare på medeldistans i klassen H40. Han var 16 sekunder före Ulrik Englund, Tumba-Mälarhöjden OK. Vidas Armalis var god trea i samma klass, slagen med ytterligare en dryg minut.

”Heden” hemlig gäst – och magisk idrott Hellasgården hösten 1958. Eftersom Hellas fyllde 50 hade den anförtrotts SM-kavlen för herrar (senare framkom ju att klubben kunde anses bildad redan i maj 1899). Stig Hedenström håller ett slags anförande inför pressfolk och allsköns orienteringsintresserade. Han står vid en uppförstorad karta och meddelar sina synpunkter på modern orienteringsteknik.

J

aulan - och programmet bestod framför allt av Kvällens Hemlige Gäst. Och just hösten 1958 blev en av dessa samlingar oförglömlig. Ljuset släcktes ned, spänningen steg, vem skulle träda fram på podiet? Och så stod han där: P-O Trollsås! Jublet visste inga gränser. Det stampades och tjöt, ja stämningen var väl ungefär som om Usain Bolt plötsligt skulle göra entré vid

ag har ingen riktig klar uppfattning om vem Hedenström är, bara att han är vördad stjärna, om än något slocknad. Hans storhetstid inföll ju i ganska tidigt 1940-tal. Och jag minns i skrivande stund evenemang i aulan i Björkhagens skola. Idrottsentusiasten och gymnastikläraren Tomas Bolmstedt (i sin ungdom god för 7 meter i längd) anordnade fantastiska event, som det heter numera, i

forts 21


Orientering, forts idrottsgalan på Globen och meddela att han blivit svensk medborgare.

Korrekt svar: 1 SM, individuellt, och 1 i budkavle. Vackert så, men... Hedenström var för oss unga tyvärr ej alls känd från Hylands radioreferat.

EM på Stadion Trollsås? Ni vet kanske ej vem denne man var (han dog vid 67 år). P-O Trollsås är mannen som en oförglömlig augustidag, också 1958, på Stockholms Olympiastadion i rätt avig stil erövrade EM-silver på 400 m häck, tid 51,0 svenskt rekord med ungefär en sekund, då en världstid. På kolstybb, förstås. Min bror Torbjörn och jag var åsyna vittne, och jag gallskrek. Även när Rickard Dahl tog guld på 212 i höjd, före tjecken Lansky, och Stickan Pettersson fick brons. Dan Waern var nära att vinna 1500 m, men det blev silver efter en förbaskad britt (Hewson?); från ståplatsposition trodde jag att Waern vunnit, och jag tjöt ihållande, högst och längst av alla tjugotusen. Nå. Nu stod P-O Trollsås där i Björkhagen. Livs levande. I vår skola. Han blinkade blygt mot strålkastarljuset. Han var kortvuxen, snaggad, och hans blick var aningen vindtyrig. Han sa några anspråkslösa ord om sin prestation, kort intervjuad på stående fot. Så var det hela över. Oförglömligt!

På konditori i Åkersberga Åter till SM-kavlen 1958. Från Hellasgården bar det dagen därpå vidare till Åkersberga. Torbjörn och jag skulle sitta kontrollanter. På kvällen var vi på konditori i Åkersberga, och några äldre hellener, ja riktigt gamla enligt min mening - troligen nästan 50 - satt vid ett bord intill. Så dök det upp två flickor i min egen ålder, kring de 13, kanske 14. Söta, lite blyga. De beställde the. Och de blev föremål för de äldre hellasgubbarnas intresse. Flickorna fick utstå allt mer högljudda kommentarer om utseende, och om sina knoppande kvinnliga företräden. Jag våndades. Efter några minuter med ihållande närgångna kommentarer reste sig flickorna hastigt, lämnade sina thekoppar och svängde ut ur detta konditori. Min förbittring var lika stark som min totala oförmåga att antyda en protest (jag hade nog också hunnit bli blixtförälskad i båda flickorna under dessa minuter).

”Heden” hemlige gästen Vid ett annat event i denna skolaula, jag tror att det var efter Trollsås, och även efter besök av höjdstjärnan Stickan Pettersson, var Kvällens Hemlige Gäst ingen mindre än –-- tänk er nu ett slags dov trumvirvel --- nedsläckt ljus --- andlös tystnad --- och så utropet: Stig....Hedenström! Förvirrat sorl, en nervös oro, och besvikelsen vällde fram som i en chockvåg. Stig vaddå? Hedenberg? Som gjort vadå? Leif Strömqvist, numera Snättringe SK, gjorde intervjun, och jag minns hans inledande fråga: Hur många SM vann ni, egentligen (jag tror han sa ni, utan att syfta på annan än ”Heden” själv, det där med du var inget man använde till vuxna). Hedenströms svar plågade mig, eftersom Leifs ton antydde att svaret som skulle komma absolut borde lyda: ”Tja, det blev väl ett tjugotal SM”.

Väntan vid kontrollen Så blev det tidig morgon. Torbjörn och jag var anförtrodda att sitta som assisterande kontrollanter vid den sista kontrollen på andra sträckan. Vi visste att Hedemora låg bra till, och Väsby också, med veteranen Ivar Johansson på andrasträckan. På nattsträckan hade man tillämpat en märklig form av gaffling: någonstans mitt på banan fick löparna efter en kontroll - eller var det redan vid start? – följa olika snitslar som löpte parallellt, och som gav var sin åtskild utgångspunkt inför fortsättningen. Detta skulle motverka hängning. Men hur rättvist var det? Jag tvivlar på att metoden någonsin upprepades. Väntan vid sista kontrollen på andrasträckan blev lång, under stigande spänning denna grå22


mulna morgon. Vi hade fått våra instruktioner om rätt funktionärsbeteende. Och var gripna av gryningsstundens allvar. Så knakade och brakade det i skogsbrynet! Löpare på väg! Jag blev exalterad. Nu skulle man få se en livs levande orienterare i täten vid Svenska Mästerskapen i budkavleorientering! Det var nästan som EM på Stadion. Vem var i antågande?! Väsby OK! Väsby-Ivar! Jag igenkände honom direkt, min entusiasm var oerhörd, Väsby ledde - låg före mästarklubbar som Hedemora! Och Ivar Johansson, vars son Börje redan var stjärna i klassen Yngre Pojkar, störtade fram till vår kontroll, räckte fram sitt kartfodral, och utstötte: ”Är jag först!? Är jag först!?” Och jag svarar andlöst, nätt och jämnt hörbart, men dock; ”Ja!” ”Först!” Varpå Torbjörn, plikttrogen och ej förglömmandes givna instruktioner, inte utan upprördhet väste åt mig: ”Du får inte säga något till löparna! Du får inte! Ingenting!”

Orienteringens magi Väsby-Ivar störtade mot växeln som skymtade några hundra meter bort, och jag var förkrossad. Jag hade begått ett regelbrott. Kanske måste Väsby OK nu diskas? Nej, det var väl ändå inte möjligt. Men Väsby-Ivar hade av funktionär fått otillåten information under loppet. Diskning skulle det nog trots allt inte bli, men jag var djupt oroad, och skämdes, skämdes igen, som jag gjort under gårdagskvällen på konditoriet, fast på annat sätt nu, och för egen del. Hade inte hållit måttet som funktionär. På sista sträckan gick Anders Petersson ut i ledningen. Efteråt fick vi höra att han ett tag var illa ute, att han till och med satt sig och tänkt lugna tankar, påstods det, och rett ut problemet med en minimal höjd. Men han höll undan, han förde laget till seger! Och jag hade för första gången upplevt orienteringens särskilda magi. Sverker Tirén

Fax 08-647 44 10 Svärdlångsvägen 39,120 60 Årsta

23


SIMNING Hellas tog SM-guld i polo Ordningen är återställd – Hellas är åter svenska mästare i vattenpolo! Vid SM-finalen i Linköping den 3-4 juli besegrades ärkerivalen SKK i två raka matcher. Hellas SKK -

SKK 7-6 Hellas 4-6

De stora matchvinnarna i Hellas var Mikael Axelsson (5 mål) och målvakten Magnus Stangenberg. I övrigt var det en äkta lagseger där kollektivet samt rutinen kom att avgöra. Målskyttar: Mikael Axelsson (5), Mikael Heimer (2), Alexander (2), Claes, Peter, Hannes och Henrik (1) Guldlaget består av: Claes Jutner, Mikael Heimer, Stefano Prestinoni, Mikael Axelsson, Magnus Egerblom, Henrik Holm, Hannes Reneby, Johan Linde, Theo Tsappos, Pontus Lidbrink, Alexander Vlastos, Daniel Tyrving och coach Johan Wallenberg

H

ellas har under 2000-talet spelat samtliga SM-finaler och vann guld 2006 och 2007. Förra säsongen blev ett mellanår mycket beroende på skador på bland andra målvakten Magnus Stangenberg och Claes Jutner. Inför säsongen 2009 beslutade vi att återta SM-bucklan samt visa Polosverige vilket lag som är Sveriges bästa! I SM-finalerna kunde laget presentera ett mycket bra zon-försvar samt ett förstklassigt målvaktspel vilket lade grunden för vinsterna i matchserien.

Claes Jutner

Stockholm Summer Games 2 – 5 juli Hellas simmare gjorde många bra resultat då Stockholm Summer Games avgjordes i Eriksdalsbadet. Totalt sattes 37 personliga rekord.

F

örsta dagens tävlingar handlade för Hellas simmades del enbart om frisim. Först ut av alla i 25-metersbassängen var Joseph Odén – 97 som simmade på nytt personligt rekord på 50 m fritt. Därefter komViktoria Thune – 98. Hon glömde glasögon på fel ställe men konstaterade att det inte gjorde gjorde något - det gick lika bra utan. Sabina Cross -98, startade trögt men kunde spurta sista 25:an och slog även hon nytt per-

sonligt rekord. Elizabeth Zhmud -97 och Emma Fritz -98 simmade banorna bredvid varandra. Eizabeth visade var skåpet ska stå och drog upp tempot i heatet, Emma hängde på och båda två slog personliga rekord. Även Ulrica Svensson -97, satte personligt rekord på 50 fritt. 50 metersbassängen Samtidigt simmades det 50 m fritt även i 50-metersbassängen. Adam Gräns -96 och 24


Joseph gjorde trots att han var väldigt nervös ett fantastiskt lopp på 100 m rygg! En filmkamera hade inte varit dumt att dokumentera detta lopp med. Ulrica avslutade dagen med att slå ett rejält personligt rekord på 200 m medley, men sa efteråt att hon kunde ha tagit i mer…

Viktor Karlsson -96 var killarna från Hellas som simmade denna sträcka med mycket fina resultat. Jasmina Hadzic -96, Hajna Finta -94, Ajla Custovic -96 och Rebeca Lindberg -93 var tjejerna som simmade. De konstaterade att simma i lång bana är ”långt”. 200 m fritt stod näst på programmet. I 25:an var det bara Joseph som simmade den sträckan. Han var mycket nervös innan start men allt löste sig och han fick en mycket fin tid med sin vackra simstil. Viktor och Adam gjorde också sitt andra lopp för dagen då de simmade 200 meter fritt, medan Christan Martins -94 gjorde sin debut i vattnet. Det såg lite trögt ut för alla killarna men det gick ändå ganska fort.

Prydliga rekord Vem som vann dagens ”jag är tröttast på morgonen-tävlingen” den tredje dagen var svår att avgöra. Det var ett gäng ”sega” och gäspande simmare som möttes på lördagsmorgon i Eriksdalsbadet. Efter uppvärmning på land och en lång insimning såg de betydligt piggare ut och började fokusera på dagens tävling. I 50-metersbassängen hade vi fem simmare i vattnet; Adam, Viktor, Christian, Jasmina och Rebeca. Alla simmade 100 m fritt på mycket fina tider. I 25:an, simmade Joseph, Emma, Sabina och Ulrica 50 m fjärilsim. Vi har nog inte haft så många unga simmare på en fjärilssträcka på många, många år. Det ser ljust ut på fjärilsfronten med andra ord. Emma och Sabina slog prydliga personliga rekord. Men Sabinas rekord räknas inte då hon satte endast en hand i kaklet vid vändningen, något hon aldrig mer kommer att göra på en tävling i fjäril. 100 m fritt var nästa distans, Joseph putsade ytterligare en sekund. Han kunde räkna in fyra nya personliga rekord på sina fem starter under helgen! Sabina, Viktoria, Elizabeth, Emma och Ulrica simmade alla 100 m fritt. Tack alla killar från 50:an som kom och hejade fram tjejerna till nya personliga rekord!

Bröst rygg och medley Andra dagen avverkades bröst, ryggsim och medley. I stora bassängen simmade Alja, Jasmina, Hajna och Adam 50 m bröst. Jasmina hade inte tävlat på den distansen förut, men det blev en klart godkänd premiärtid. De andra simmade väldigt nära sina personliga rekord i kort bana - mycket bra simmat alltså. Sedan var det dags för Rebeca, Viktor och Christian att simma 100 m rygg. Christian och Rebeca gjorde helt godkända lopp, inga ”pers” men väldigt nära. Viktor var mycket nervös innan. Det hjälpte inte att spela kort med kompisarna. Men kanske var det rätt uppladdning ändå för han gjorde sitt livs snabbaste lopp! I 25-metersbassängen startade dagen med 4 x 50 medley där Hellas hade ett lag. Elizabeth simmade en mycket stark startsträcka på ryggsimmet. Emma satte personligt rekord på sin bröstsimsträcka (som tyvärr inte får räknas eftersom det är i lagkapp). Ulrica följde upp med ett bra fjärilsim och därefter följde Viktoria frisim. Förutom att tjejerna gjorde bra ifrån sig får också hejaklacken mycket väl godkänt för sin insats under loppet. Samma tjejer deltog sedan på 50 meter bröst, där alla utom Ulrica slog personliga rekord.

Sista dagen Konstigt nog var simmarna rätt pigga när de kom till hallen den sista tävlingsdagen. Kanske bidrog vetskapen om att det inom några timmar skulle bli sommarlov från simningen? Hur som helst startade vi dagen med att sjunga ”ja må du leva” för en av simmarna i Hellas som fyllde år. Grattis, grattis! I 50-metersbassängen simmades 50 m rygg av Ajla, Rebeca, Hajna, Adam och Viktor. forts 25


Simning, forts Den sistnämnde imponerade mest genom ett personligt rekord med flera sekunder. På 100 m bröst förbättrade Ajla och Christian sina personliga rekord. Första Hellasstart i 25:an var en lagkapp, 4 x 50 m fritt flickor. Ulrica, Viktoria, Emma och Elizabeth simmade sina sträckor med fullgoda resultat. Det viktiga var ju att ha roligt och det hade både simmare och de som stod och hejade på kanten. Ulrica, Viktoria, Sabina, Emma och Elizabeth satte sedan samtliga personliga rekord på 50 m rygg.

Efter denna gren tycktes luften gå ur simmarna, men Ulrica som startade trögt vaknade till i slutet och lyckade förbättra sitt rekord med en hundradel. Vi får inte glömma att under tävlingarna bidrog Hellas med två funktionärer också. Alf Martins var starter under alla fyra dagarna i 50:an och Bodil Ljungqvist-Cross var tidtagare/ vändningskontrollant i 25:an under två dagar. Totalt deltog tretton simmare från Hellas denna fyradagarstävling i Eriksdalsbadet. De gjorde 63 starter, varav två lopp i lagkapp och slog trettiosju personliga rekord. Maud Svensson Tränare

Viktoria Thune, Ulrica Svensson, Elizabeth Zhmud och Emma Fritz.

26


Kanalsimmet på ny bana Lördagen den 31 juli var det dags för Götakanalsimmet igen. I år med ny bana. Man hade tagit till sig av kritiken från tidigare. I stället för den långa banan på sju km hade man på ett jättesmart sätt konstruerat en bana på 5000 meter med vändpunkt. Så i år dök det upp en del bra simmare igen, framför allt Åsa Neij från Jönköping, som sopade banan med samtliga. Vid starten fick jag hjälp med våtdräkten av samme man som hjälpte mig för två år sedan när blixtlåset gick sönder. Han kände igen mig direkt och vi skrattade gott åt minnet från den tävlingen. Så i år var jag med från startskottet! Det gick segt som sjutton i början och jag kände mig inte alls på hugget, men efter andra uppstigningen vid slussen följde en längre sammanhängande simsträcka på 2,5 km och då började energin komma. Det gick bättre och bättre och på slutet plockade jag 5-6 placeringar, bland andra Maggan Rainer, vilket naturligtvis gladde mig oerhört! Jag kom åtta i herrklassen på höga 1.19. Segertiden skrevs till 1.05, men det var riktigt långt efter Åsa Neijs tid på 1.01. Maggan kom åtta i damklassen på låga 1.20. Jag är jättenöjd med min insats, självklart. Jag var tre minuter efter Maggan i Vansbro och nu var jag knappt före. Det gillar jag. Lennart

tagit sig både tekniskt och tidsmässigt. Gunnar Sjöbergs Minne har hedrats med en fond och i en liten paus i simprogrammet delades två stipendier om vardera 1000 kr ut till en herre och en dam. Dessa gick genom lottdragning förtjänstfullt till hårt satsande Bo Ljungberg och Birgitta Olofsson. Den senare hade turen att även vinna SSF:s Masters hederspris, som dras bland deltagarna, i form av ett resestipendium värt 1500 kr. Som gammal tränare gläds jag alltid åt att träffa simmare, som jag träffat, när de var aktiva. Tio år i Göteborg och tjugotre i Skövde har satt sina spår. Barbro Thörnelöf Mallorca Open 18-19 april Även i år var undertecknad tillsammans med maken Gert ensamma representanter från Hellas och Sverige. Den svenska flaggan vajade i taket!

Välarrangerat SM i Söderhamn Ett vintrigt Söderhamn tog emot på bästa sätt. Bra boende och utspisning nära badet, vänliga simsällskapsmedlemmar och ett snabbt arrangemang trots rekordstort deltagande gjorde att upplevelsen blev mycket positiv. Ett arrangemang av det här slaget blir säkert bäst på en mindre ort. När sedan kamratfesten bjöd på den bästa mat vi kunde önska oss, fanns det inget att anmärka på. Många av våra senare tillkomna medlemmar kunde efter idog träning visa upp en förnämlig förbättring av sina resultat. Visserligen tävlar man alltid mot sig själv i masters, men det är alltid upplyftande när någon märker att man

Jan-Ola Olsson, som är bosatt på Mallorca och tävlar för Esmas var som alltid i farten. Välkända Bernarda Angulo med sina 97 år var förstås äldst och hon genomförde sina lopp med ackuratess. Det slogs ett världsrekord, fyra europarekord och 13 spanska rekord. För världsrekordet stod brittiskan Hailey Bettinsen, som noterade 29.31 på 50 fjäril i klassen +45. Det var dock inte lika många deltagare som tidigare år, många satsar kanske på EM i Cadiz. forts 27


Simning, forts En del siktar nog på att åka till GöteborgsVM nästa år. Det var som tidigare mycket välorganiserat, trivsamt och gästvänligt och avslutades med en välsmakande för Mallorca typisk middag på söndagseftermiddagen. Var mycket glad över mina resultat: 50 fjäril 49.20, 50 fritt 41.64, 100 fritt 1.35.22, vilket renderade ”guld”. Bättre än på SM och matchade nästintill mina fjolårstider i MOM.

Kom alltså hem med fem pallplaceringar, varav ett guld, tre silver och ett brons. Fortsatte efter det i Amsterdam i två dagar där jag gick runt med sällskap i de så kallade ”glädjekvarteren”, prövade en av kanalbåtarna, men besökte även Van Gogh-museet som är en oförglömlig upplevelse om man är konstintresserad. Är otroligt peppad till fortsatt hårdträning inför fler tävlingsresor. Barbro Grufman

Birgitta Hjalmarsson

Old Stars Firenze Det var mycket väl genomförda tävlingar i Florens med Andrea Prayer som huvudansvarig. Ett namn som är mycket välbekant för Hellassimmarna från tidigare internationella mästerskap. Lite italiensk rörighet i ”in-callen”, men det ordnar sig alltid! Truppen hade mycket fina resultat med sig hem i bagaget som vanligt, men man fick bara simma tre grenar! Det var tävlande från hela Europa samt Israel, USA, Brasilien samt ca 70 italienska klubbar. Det var totalt 606 tävlande och totalt 1183 starter. En simmarfest av stora mått med den italienska vänligheten och spontaniteten. Britt Grilli (80-84) slog europarekord på 200 fritt. Kerstin Gjöres i samma klass var nära att göra det på både 200 och 50 ryggsim, men hon fick nöja sig med ett svenskt rekord på 200 ryggsim. Margareta Rainer (60-64) hann med två svenska rekord på 200 fritt och 200 bröstsim och vann sina tre starter. Olof Burebo, nybliven i 65 årsklassen, vann både 50 fritt och 50 bröst. Han kom tvåa på 200 bröstsim som var lite tungt på slutet. Harriet Bure vann 100 fjäril och blev tvåa på 50 bröst och 50 fjäril. Hellas slutade med sin lilla trupp på en 19:e plats i klubbligan bland alla dessa tävlande. Tävlingarna avslutades på söndagen med ett rejält regn och sedan var stan avspärrad på grund av fotbollsmatch mellan Fiorentina och Milan. Ett riktigt derby där det gällde medaljerna i italienska ligan och som slutade med förlust för hemmalaget.

Rapport från Holland

Tävlingen i Eindhoven, Holland var jättefint organiserat. Här fanns en enorm simhall bestående av en 10-banorsbassäng, men även en 4-banors träningsbassäng som också den mätte 50 meter och en separat hoppbassäng där det var masterstävlingar i konstsim. Det sattes ganska många europarekord och nationella rekord i många olika klasser. Mina egna resultat blev över förväntan. Det blev fyra personliga rekord på fem starter. 50 frisim blev en första plats på tiden 40.62, 100 frisim en andraplats på 1.33.24, trea på 200 frisim på 3.24.43 och tvåa på 400 frisim på 7.09.13. Slutligen 800 frisim där det blev en andraplats på 14.46.90. 28


TENNIS

Tennisträning vid Hellasgården När banorna vid Hellasgården öppnades i maj flyttade tennissektionen som vanligt ut till klubbstugan. Vädret satte inte stopp för träningen.

M

mar. De spelar i stort sett varenda veckodag i tälten vid Eriksdal och fortsätter sedan under sommarmånaderna på Hellasgården. - Vi har riktigt lovande ungdomar, förklarar huvudtränaren Johan Thorselius, som tillsammans med Daniel Rynell spelade dubbel med Scott Walton och William Elmlund, 11 år. Scott har redan spelat i fem år, medan William varit med i två. Båda har spelat fotboll också. - Jag gillar bollsporter, men tennis är roligast, sa William Elmlund. Text och foto: Jan Falk

inns ni de kalla och regniga dagarna strax före Nationaldagen? Då passerade Hellasbladets fotograf tennisbanorna vid Hellasgården och kunde överraskande notera att träningen pågick precis som vanligt. - Vi siktar på Kalmarspelen i sommar, men längre fram blir det Öppna franska mästerskapen, var budskapet. Det var, som läsarna förstår, precis samtidigt som Robin Söderling hade tagit sig till final i Paris. Hellas tennis har för närvarande en stor, bred ungdomsverksamhet. Av sektionens totalt 450 medlemmar är uppemot 150 barn och ungdo29


Hedersplakett till Eva Törngren

G

Men Eva är också i högsta grad aktiv i Mastersgänget och har tagit medaljer och satt världsrekord i mängder. Medaljerna hänger idag i klasar i sina band i Evas hall. Inte oväntat ansåg Simförbundet att hon skulle belönas ytterligare och därför fick förbundets Hedersplakett när hon fyllde i september. Jan Falk

H-ledamoten Eva Törngren har, obegripligt nog, fyllt 90 år. Hon är äldst i styrelsen för Gamla Hellener och i högsta grad aktiv fortfarande. Nästan alla styrelsemöten är förlagda hemma hos henne på Värtavägen där hon varje gång ordnar såväl mat som kaffe åt de hungriga ledamöterna.

30


Våra Jubilarer 2009!

90 år 01/09 Eva Törngren 16/11 Lennart Ingmo 85 år 29/11 Arne Edlund 80 år 03/09 22/09 19/10 25/11

Sten Welin Anders Slagbrand Ejvin Retsloff Lennart Möllersten

70 år 09/12 Inger Forsander 60 år 08/10 Anders Westerling 30/11 Mats Jutner

† Följande Hellener har lämnat kamratkretsen

50 år 30/10 Mats Gustafsson 30/12 Karin Löwencrantz

Ken Norén Harry Wallin Inga Borén

MANUSSTOPP: Nr 1 Nr 2

15 januari 15 april

Nr 3 Nr 4

31

15 augusti 5 november


Sim- och Idrottsklubben Hellas ÖVERSTYRELSEN 2009 Ordförande: Keith Sandqwist Lavendelvägen 23 145 74 Norsborg Tel. 531 702 93, 073/204 22 35

Ledamöter: Sven Hallin Norrholmsvägen 51 132 31 Saltsjö-Boo Tel. 715 87 27, 070/718 19 02

Revisorer Björn Holmgren Liljeholmstorget 32 117 61 Stockholm Tel. 710 47 83, 070/793 40 24

keith.sandqwist@keithsab.se

sven.hallin@hellasbowling.se

holmgren@se.ibm.com

Vice ordförande: Erik Gravenius Vejlegatan 9, 6 tr 164 44 Kista Tel. 751 66 50, 0730/454 347

Lars Holm Serenadvägen 18 131 40 Nacka Tel. 716 81 15

Jan Edlund Ystadsvägen 115 121 51 Johanneshov Tel. 600 15 76, 070/630 18 75

lasse@hellasfriidrott.se

jan.e@jefab.se

Stefan Widenholm Patronsväg 4 131 50 Saltsjö-Duvnäs

Sim- och IK Hellas Postgiro 25 85–8

Kurt Nyström Färgargårdstorget 50 116 43 Stockholm Tel. 640 40 96, 070/658 13 72

Storstugan Storstugan, 131 33 Nacka Tel. Serveringen 716 07 02

erik.gravenius@bredband.net

Sekreterare: Karin Thune Ymsengatan 1 120 38 Årsta Tel. 722 92 13, 070-275 86 36 Kassör: Lennart Hjelm Källåkersvägen 36 145 71 Norsborg Tel. 531 716 90, 0708/39 05 16 lhjelm@telia.com

kurt.nystrom@mbox302.swipnet.se

Per-Arvid Bergman Blekingegatan 65 116 62 Stockholm Tel. 714 97 32, 070/827 67 66 bigarf2000@hotmail.com

Bastu- och motionslokal Hellasgården, 131 33 Nacka Tel./Fax 716 39 61 Hellas klubblokal Hellasgården, 131 33 Nacka Tel. 773 10 25 Fax 773 22 05 info@hellas.se hellasbladet@hellas.se

SEKTIONSORDFÖRANDEN Bowling Alf Kindblom, tel. 08-500 301 89 Postgiro 40 05 26–0

Simning Sandra Gill, tel. 618 58 16 Postgiro 19 41 84–8

alf.kindblom@telia.com

sandragill76@hotmail.com

Friidrott Stefan Widenholm, tel. 642 40 14 Postgiro 65 00 62–3

Tennis Kurt Nyström, tel. 640 40 96 Postgiro 55 93 10–8

stefan@hellasfriidrott.se

kurt.nystrom@mbox302.swipnet.se

Handboll Mathias Lind, tel. 84 15 15 Postgiro 15 51 59–7

Gamla Hellener Kjell Gustafsson, tel. 0171-547 25 Postgiro 50 53 33–5

mathias.lind@sbsradio.se

kjell.gustafsson@logica.com

Orientering/Skidor Anders Thureson tel. 550 697 54 Postgiro 70 57 43-3

Supporterklubben Clas Ström tel. 500 318 06 Postgiro 65 56 96–3

anders.thureson@hercules.se

classe@stroms.eu

32

(adress och telefon i övrigt, se klubblokalen)

De senaste nyheterna om Hellas läser du på klubbens hemsida

www.hellas.se


Anteckningar:


Anteckningar:


Anteckningar:

Har du också en dröm? En dröm om ett nytt hus, som inte är som alla andra. Då brukar frågorna samlas: Var ska huset ligga? Har vi råd? Vem ska hålla i allt? I vilken ände ska vi börja? Börja med att beställa vår katalog på www.myresjohus.se eller ring vard 08-622 25 80 så hjälper vi dig.

Vi erbjuder Totalentreprenad!


POSTTIDNING

B

Nacka 6

Hellasg책rden

Porto betalt

Att: Fredrik Wicksell Skarpbrunnav채gen 25, 4 tr

www.norskhydro.se

145 65 NORSBORG

Hellasbladet #3 2009  

Hellasbladet #3 2009

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you