G EOVETE N S KAP OCH G R UVNÄR I NG
M
ed sitt tränade geologöga analyserar Tomas Hellström borrkärnan från berget under Mälaren. Här ska den 17 kilometer långa tunnel gå som kommer att utgöra Förbifart Stockholm. – Den svaga länken är under Mälaren mellan Sätra och Kungshatt, liksom vid två andra passager under Mälaren. Även om leran på botten täpper igen finns det risk för att vatten kan tränga ner i sprickor. Det är bland annat sprickor i berget som Tomas Hellström spanar efter i de några centimeter tjocka och flera meter långa cylindrar som borrkärnan utgör. – Vi tittar också på berghällar i dagen för att få koll på berggrundens egenskaper, som kan äventyra hållfastheten. Berget, som bildades för ungefär 1,9 mil-
Han förklarar att tunneln kommer att gå jarder år sedan, består av gnejs med sedipå tvären mot den storskaliga strukturen mentärt ursprung. Istiderna har slipat ner som löper i ostvästlig riktning. Sprickor i berget, som har blivit lite porösare efter dagen avspeglar strukturen på djupet. landhöjningen. Den branta ön Kungshatt är en plint med granit, som har stått emot vittringen. Där Mälatu m r eg e ln är at t e n tio m ete r ren drar fram ligger en förkastb r e d tu n n e l k räve r f e m m ete r ningszon med skjuvning och där kan det vara poröst. b e rgtäck n i ng Det är svårt att föreställa sig att en av Sveriges mest trafikeAtt få tunneln fri från vatten är en utmaning rade vägar kommer att gå nästan sjuttio för Tomas Hellström och de ingenjörer som meter under markytan i detta natursköna ska konstruera tunneln. och populära skogsområde vid Mälarens – Diabasgångar behöver inte vara ett dåstrand. Vitsippan står i blom och flanöligt tecken, men något man måste ta hänsyn rer njuter av vårsolen denna dag i början av maj. – Från början var tanken att trafikleden skull gå ovan mark och förstöra stora delar av naturen, vilken nu kan räddas. Man måste ändå ta miljöhänsyn, både för att säkra grundvattnet och att inkräkta så lite som möjligt på naturen. T ra f iksäkerhet och m i l j ö
Men det handlar också om trafiksäkerhet när tunnelns linje bestäms. Tunneln får inte vara spikrak, utan ska svänga lite lagom så att bilförarna håller sig alerta. – Resultatet är en kompromiss mellan olika intressen, där förstås bergets kvalitet spelar stor roll. Berget är skiktat med omväxlande hårda och mjuka partier. Det finns inslag av biotit som kan omvandlas till klorit och skapa glidytor, vilket försämrar hållfastheten. Även diabasgångarna kan spela oss ett spratt eftersom de släpper igenom vatten.
To m a s H e lls t r ö m Yrke: Geolog – bergteknik på konsultföretaget WSP Samhällsbyggnad. Utbildning: Magisterexamen i kvartärgeologi vid Stockholms universitet. Bästa med jobbet: Hela kedjan från utredning av ny tunnel till besiktning av gamla tunnlar. Favoritbergart: Stockholmsgranit.
N R 5 2 0 11
N A T U R V E TA R E
15