Naturvetare nr 2-2017

N U M M E R 2 2 017 P R I S : 75 K R O N O R

MÅNAD E N S

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

FR Å G A :

Brukar du jobba när du vabbar?

Antibiotikaresistens – naturvetare hittar lösningar Lär dig hantera stress Labbet som väver spindeltråd

Skapar ny mat

Lovisa och Lucia gör nya produkter av forskning D U E LL O M MJ Ö LK S I D 9

| S LÄP P J O B B ET PÅ F R ITI D E N S I D 4 4

|

K E M I STE N TI PSAR O M VI N S I D 6 4

Stipendier för jägmästare och skogsmästare Det är dags att söka stipendier från Kamratfonden och von Porats fond. Senast den 15 april ska ansökan till båda stipendierna mejlas till Naturvetarna.

STIFTELSEN KAMRATFONDEN

SÅ ANSÖKER DU:

Delförbundet Skogsakademikerna bildade 2005 Stiftelsen Kamratfonden av de pengar som återstod efter fusionen med Naturvetareförbundet.

Bidrag kan sökas av jägmästare och skogsmästare eller av den som studerar till en skogsakademisk examen. Syftet är att stödja och uppmuntra samt stärka sammanhållningen inom kåren. Medlemmar i Naturvetarna har företräde.

Bidrag kan sökas till studieresor, kompetenshöjning, behövande skogsakademiker eller behövande anhöriga till avliden skogsakademiker, uppmuntran eller belöning av jägmästare och skogsmästare som väsentligt bidragit till att öka deras kompetens eller anseende, trivselfrämjande aktiviteter.

Ange syfte med ansökan samt eventuell projektbeskrivning (mål, metod och förväntat resultat). Ange vilken fond ansökan riktas till samt vilken typ av bidrag som söks. Ange namn och kontaktuppgifter samt eventuell grupp eller organisation. Ange eventuell handledare eller projektledare, liksom kostnadskalkyl, budget och sökt belopp.

Ansökan kan bara göras för projekt, resor eller annat, som ännu inte påbörjats eller genomförts vid ansökningstidens utgång. Återrapportering skall göras inom tre månader efter avslutad resa eller avslutat projekt. Ange i ansökan hur det ska ske.

Det kan vara en rapport eller som en artikel i magasinet Naturvetare. Ange namn och kontaktuppgifter. Ange skäl och bakgrund till sökt bidrag och storleken på det.

STIFTELSEN VON PORATS FOND Delförbundet Skogsakademikerna hanterar Länsjägmästare Ernst von Porats Donationsfond.

Fonden kom till efter ett testamente på 10 000 kronor från Ernst von Porat år 1909 och heter nu Stiftelsen von Porats fond. Stiftelsens syfte är att ge medlemmar i en medicinskt eller socialt svår situation ekonomiskt bidrag. Pengar delas ut som engångsbelopp till stöd och uppmuntran.

Utdelningen från von Porats fond baseras på direktavkastningen från föregående år.

FÖR BÅDA STIPENDIERNA GÄLLER: Ansökan kan normalt göras en gång per år.

Ansökningarna bereds av fondernas styrelse och ska skickas in senast den 15 april.

Ansökningshandlingar returneras inte.

Mejla ansökan till: ulf.bergius@naturvetarna.se

INNEHÅLL

N R 2 2017 MÅNAD E N S

Brukar du jobba när du vabbar?

SID 13

16

SID 31

SPINDELTRÅD Forskare på SLU och KI spinner stark spindeltråd lekande lätt och på ett hållbart sätt: de härmar spindeln.

SID 46

FRÅN IDÉ TILL PATENT Ett labb på SLU bytte kemiska medel mot värme och ånga för att bli av med skadegörare.

I dag är metoden patenterad och grunden i företaget Thermoseed.

24

Lovisa och Lucia forskar fram nya livsmedel.

38

Vi dyker ner i resultaten från löneenkäten och tittar på löner för naturvetare som är chefer.

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

Nästa nummer kommer ut den 4 maj, annonsstopp den 21 april.

Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering.

Fotograf omslaget: Lars-Erik Liljebäck.

ANNONSBOKNING

Christina Jägare, CJ reporter, layout 08-466 24 87

CHEFSLÖNER

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 600 ex. Utgivning: 7 nr per år.

R E DAKTI ON E N

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

SID 56

Skapa arbetsro och slipp stressen.

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.

Bokning och materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Anna Norberg, AN redaktör 08-466 24 51

FÖR VETENSKAPEN 22 april anordnas March for science, en manifestation för vetenskap, i Stockholm.

Naturvetare jobbar på bred front för att vinna kriget mot resistenta bakterier i samhället.

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-466 24 19

FR Å G A :

Hanna Astervall, HA reporter 08-466 24 57

Annonsbokning Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21 Materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 32 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Naturvetare tar strid mot resistenta bakterier minskar. Detsamma gäller antijukhussjukan kallas den. Den Även här hemma fruktade smittan som florerar på sjukbiotika i djuruppfödningen, där missbrukas antibiotika svenska bönder är ett föredöme. hus och som gör att sår inte läker.

Ett orosmoln är dock att många Min pappa råkade ut för den när han och skrivs ut lite väl slaktkycklingar bär på resistenta på ålderns höst bytte ut sin höft. Han lättvindigt ibland tarmbakterier, som i sig är ofarliga, proppades full med antibiotika av olika men vars resistensgener kan flytta slag utan framgång. Det som tidigare över till mer aggressiva bakterier. hade varit en mirakelmedicin hade förlorat sin verkan.

Läs mer om det längre fram i tidningen, där vi tar ett samlat I normalfallet går den här typen av operationer än grepp kring antibiotika och hur naturvetare jobbar för att hitta så länge bra, i alla fall i Sverige där trycket från relösningar. Det handlar både om att minska smittspridningen och sistenta bakterier inte är lika hårt som i södra Euförekomsten i miljön, liksom att utveckla ny antibiotika med nya ropa och i världens fattiga länder. Där säljs ofta verkningssätt. Det är lättare sagt än gjort. antibiotika på gatan, tillgänglig för vem som På Umeå universitet är några forskare ett nytt antibiotika på helst att behandla sig själv. spåret. Det ger effekt på cellnivå, men resan är lång via djurförÄven här hemma missbrukas antibiotika och skrivs ut lite väl lättvindigt ibland. sök och kliniska prövningar, innan medlet om tidigast tio år kan En positiv trend är ändå att användningen nå marknaden.

LARS-E R I K LI LJ E BÄCK, CH E FR E DAKTÖR

N AT U R V E TA R E I M E D I A

Så mycket insekter äter du varje år Mängden insekter du får i dig via maten varje år kan vara chockerande. Det finns dock ingen anledning att vara orolig då de små liven inte utgör någon fara för kroppen.

För många låter det säkert äckligt, men faktum är att du får i dig upp till ett kilo insekter varje år. Insekterna finns i frukter samt grönsaker och är väldigt svåra att få bort.

– För vissa kan det vara positivt med insekter i maten, det betyder att maten inte är lika besprutad, säger Renate Hagelin, livsmedelsinspektör för Linköpings kommun till Corren.

24Kalmar, 7 mars 2017

Här hängs djurskyddsinspektörerna ut – får hot och hat Djurskyddsinspektörer hängs ut med namn och bild i bloggar och Facebookgrupper med tusentals medlemmar. De tvingas utstå hot och hat.

– Det kan komma ganska grova anklagelser och personer hängs ut, ibland även med bilder. Vi tycker att det är allvarligt och försöker informera våra medlemmar om att det inte är något som bara ska få passera. Man måste ta upp det med sin arbetsgivare och i vissa fall även polisanmäla.

Konflikten mellan vissa djurägare och länsstyrelser är ingenting nytt. I en undersökning från 2013, utförd av fackförbundet Naturvetarna, uppgav sju av tio djurskyddsinspektörer att de hade utsatts för hot i sitt arbete.

En av tio hade utsatts för våld.

Metro, 1 mars 2017

”VÅRA STUDIER VISAR ATT FORSKARE KAN PUBLICERA SIN VIKTIGASTE OCH MEST CITERADE VETENSKAPLIGA ARTIKEL NÄR SOM HELST UNDER KARRIÄREN” Aaron Clauset, professor i datavetenskap vid University of Colorado, apropå stereotypen som säger att forskare gör sina främsta genombrott när de är unga, i DN 5 februari

4

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

OPINION

Na- DEBA TT SVE R I G ES LE DAN D E D E BATTS I DA O M NATU RVETAR E O C H NATU RVETE N S KAP

Ny teknik gör förbränningen miljövänlig Allt fler kräver stopp för förbränning, exempelvis för bilar med förbränningsmotorer. Det finns sådana förslag i en aktuell utredning om miljözoner från Transportstyrelsen. I de mest restriktiva zonerna vill man bara tillåta elfordon och vätgasfordon. Vi menar att det är helt fel väg att gå, visst ska man förbjuda hälso- och miljöfarliga utsläpp. Men man ska tillåta modern förbränning utan dessa utsläpp.

Förbränning är en del av livet.

De kolväten eller kolhydrater som växterna bygger samman med hjälp av fotosyntesen blir livsavgörande energi för djur, mikroorganismer eller för dig som människa. Den biologiska förbränningen, cellandningen, sker vid kroppstemperatur eller kallare. Förbränning sker naturligtvis också vid betydligt högre temperatur när förbränningen inte är biologisk, i naturens eldar, eller i pannor och motorer.

Förbränning är en del av kolets naturliga kretslopp. Mänskligheten har under de senaste tvåhundra åren gjort sig allt mer beroende av fossilt kol för förbränningsprocesser och en-

fångare som skapar förnybara bränslen. De kan användas i förbränningsprocesser som frigör energin i kolbindningarna. Om vi inte använder biomassa kommer tillväxten i skog och mark minska, syreproduktionen minskar också. Till slut kommer förbränning ändå att äga rum, genom nedbrytningen av biomassan, antingen i de åldrande och döende skogarna eller genom skogsbränder.

Förbränning är en del av kolets naturliga kretslopp. Genom att byta från fossilt till biogent kol kan vi minska vår klimatpåverkan, menar företrädare för den ideella organisationen Svebio.

ergitillförsel. Genom att byta från fossilt kol till biogent kol, bildat av levande växter idag, kan vi inordna allt större del av vårt samhälle i det naturliga kretsloppet och minska klimatpåverkan.

Om förbränning sköts på fel sätt kan det bildas föroreningar, exempelvis partikelutsläpp.

Men vi har utvecklat allt bättre teknik för att förbränna mer effektivt och rena utsläppen. Moderna kraftverk och fordon har extremt låga utsläpp jämfört med de kraftverk och bilar som fanns

för några årtionden sedan. De bästa bilarna kan till och med släppa ut renare luft genom avgasröret än den omgivande gatuluften. När det gäller partikelutsläpp från lastbilar har det skett en reduktion med 98 procent mellan 1993 (Euro klass 1)och 2015 (Euro klass 6). Utsläppet från ett nytt kraftvärmeverk med rökgaskondensering och modern rening är så lågt att det knappt är mätbart.

Ett samhälle som vill ha miljövänlig energi måste sätta upp regler om farliga utsläpp, brytning av metaller och produktion av produkter. De förnybara energislag som konkurrerar bäst med rimliga generella styrmedel som gäller alla, kommer utan hälso- och miljöproblem att lösa vår energiförsörjning.

Gustav Melin, Svebio. Svebio arbetar för att ge bioenergin bra villkor och utvecklingsmöjligheter.

Växter i skogsbruk och jordbruk är kostnadseffektiva sol-

Vill du skriva en debattartikel? Mejla redaktion@naturvetarna.se

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

5

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N MÅNADE N S F R ÅGA : NYHETSBREV NR 2-2017

VAB B ÄR VAB B

BRUKAR DU JOBBA NÄR DU VABBAR?

Jag har ingen möjlighet att jobba hemifrån, så när jag vabbar så vabbar jag. Och det tycker jag känns bra. Sen försöker min man och jag att dela lika och även ta halvdagar vabb, så att det ska fungera så bra som möjligt för hela familjen.

Pappa, titta vad jag har byggt!

Frida

JOB BAR I KAPP PÅ NÄTTE R NA

JAG VOB BAR FÖR ATT H I N NA M E D Ja, jag vobbar tyvärr. Jag kämpar med att kunna släppa jobbet och bara vara hemma med sjuka barn. Tyvärr är det svårt och jag blir stressad av att missa saker på jobbet. Har vabbat många gånger redan i år och blir faktiskt bättre och bättre på att släppa. Senast fick jag ställa in flera viktiga möten, men tänkte att det får lösa sig. Det gör det ju alltid. Har inga som helst krav och förväntningar från arbetsgivaren att jobba under vabb, vilket är väldigt skönt.

Har ingen möjlighet att vabba men borde haft det enligt universitetets policy. Det är bara bita ihop och försöka jobba ikapp på nätterna och ha ångest. Vår institution lever kvar i det förgångna.

Verkligheten suger!

Doktorand

VOB BAR UTAN E RSÄTTN I NG FRÅN FÖRSÄKR I NGSAKASSAN I den mån barnen är så pass fräscha att det går att jobba hemifrån, gör jag det. Det finns ingen annan som gör mitt jobb, konsekvensen av detta är lätt att räkna ut. Jag tar naturligtvis INTE ut ersättning från f-kassan.

Ulf

Hen

BARA I U N DANTAGSFALL Endast i undantagsfall eftersom det inte är tillåtet från försäkringskassan eller krävs av min arbetsgivare. Rapporterar naturligtvis den jobbade tiden och justerar med ansökt tid för vabb till försäkringskassan.

”Jobbar alltid när jag vabbar, vem ska annars göra mitt arbete?”

Doktoranden

Yogalisa

i topp på webben Mest lästa artiklar på www.naturvetarna.se februari – mars 2017.

1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven 2. Månadens fråga: Jobbar du när du vabbar?

3. Sätt gränser mellan vabb och jobb 4. Duellen: Bör vi dricka mindre mjölk 5. Per Klingbjer ny förbundsdirektör vid Naturvetarna

Skriv till: redaktion@naturvetarna.se

6

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

Har du besökt Na turvetarnas nya webb?

LÄSARBREV

ALTE R NATIV FAKTA LE DE R VI LSE OM SKOG E N Det är bra att Ivar de la Cruz i sin ledare försvarar naturvetenskaplig kunskap och att ni publicerar Dan Larhammars gästkrönika om faktaresistens (nr 1, 2017). En sak som inte nämns är att faktaresistens ofta hänger ihop med egenintressen. Ett exempel är oljebolaget Exxon som sponsrat klimatförnekare. Här hemma i Sverige är skogsnäringen en aktör som med alternativa fakta försöker förändra bilden av tillståndet i skogen. Därför är det märkligt att tidningen Naturvetare låter en skognäringsföreträdare ”debattera” om kalhyggesbruket.

Skogsnäringen påstår till exempel att 25 procent av Sveriges skogar är ”skyddade” men endast cirka 5 procent av den produktiva skogsmarken är formellt skyddad.

Till detta kommer 4-6 procent frivilliga avsättningar från skogsägarna. Dock ger inte dessa långsiktigt skydd då skogsmark ofta byter ägare och kan avverkas utan vidare.

Näringen får ihop 25 procent för att de räknar in impediment, som utgör cirka 14 procent av all skogsmark, men som inte är lika viktiga för den biologiska mångfalden.

VAR FÖR SKR IVE R N I OM E N N EAG RAM? Det kom ett läsarbrev angående artikeln om enneagram i Naturvetare nr 1-2017. Läsaren menar att enneagram är pseudovetenskap och inget som Naturvetarna ska ägna sig åt. Artikeln är ett referat från Naturvetarnas seminarium Leadership Friday.

Naturvetarna svarar: Naturvetarna har bland annat uppdraget från medlemmarna att stärka dem på arbetsmarknaden för framgång i arbetslivet.

De påstår även att kalhyggesskogsbruket ska rädda oss undan klimatförändringarna på grund av att de unga virkesåkrarna tar upp koldioxid. Men under tiden finns den avverkade skogen till största del som koldioxid i atmosfären eftersom 6080 procent av virket från avverkningarna i Sverige blir till bioenergi eller kortlivade produkter. Klimatproblemet kan bli oåterkalleligt om vi inte slutar släppa ut CO2 snabbt, det spelar ingen roll ifall det är från biobränslen eller fossila bränslen på kort sikt (50-100 år).

Debatten om kalhyggesbruket rimmar således illa med de la Cruz’ ledare och Larhammars gästkrönika. Kanske dags att se över formatet?

David van der Spoel, professor i biologi, Uppsala universitet, talesperson för föreningen Skydda Skogen

Tidningen Naturvetare svarar: Hej och tack för reaktion. Roligt att du gillar ledaren och krönikan i förra numret.

När det gäller din kritik av Duellen håller jag inte riktigt med. Det är inte konstigt att

Leadership Friday är inspirationsseminarier som vi erbjuder förbundets chefsmedlemmar. Konceptet bygger på författare/ föreläsare som bedöms ha något inspirerande att dela med sig av.

Enneagrammet är ett av många verktyg som används på arbetsmarknaden idag.

Det är ett verktyg för självinsikt och personlig utveckling, och används av både organisationer och privatpersoner globalt.

Enneagrammet beskriver drivkrafterna bakom våra olika beteenden. Det kan öka förståelsen för varför vi beter oss på olika sätt. Med större självinsikt ges också större möjlighet att aktivt välja en förändring.

en företrädare för ett av Sveriges största skogsföretag får ge sin syn på det så kal�lade trakthyggesbruket, med hyggen som resultat.

Den skötselmetoden är rådande i dagens skogsbruk, där allt större hänsyn tas till miljö, klimat och naturvård.

I andra änden har vi fått kritik för att en företrädare för det hyggesfria skogsbruket har fått komma till tals. ”Han saknar helt vetenskapliga belägg för att det hyggesfria bruket skulle vara ekonomiskt överlägset”, var en kommentar. En annan var upprörd över att det traditionella skogsbruket överhuvudtaget ifrågasätts.

Reaktionerna visar att skogen berör oss känslomässigt, med risk för att man inte tar till sig argument, som går emot sin egen övertygelse. Det är också lätt att dribbla med siffror så att de stärker den egna uppfattningen.

När det gäller formatet får vi ofta positiva reaktioner om Duellen, där flera har ändrat uppfattning i en fråga efter att ha tagit del av åsikter från olika håll.

Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör

Ingen äger rättigheterna till enneagrammet.

Det är fritt att använda för den som vill. Tack vare detta kan forskning om verktyget fortsätta bedrivas på flera olika håll och av flera olika aktörer. Det är inget Ifrågasatt lära. test, och det finns inga rätt eller fel.

Christel Lindgren, chef karriär & arbetsmarknad

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

7

OPINION

LE DAR E N

U L F B E R G I U S , T I L L F Ö R O R D N A D F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R

Våga ta steget och bli chef !

Jag har haft förmånen att vara chef ett antal gånger under min yrkeskarriär. Nu är jag inne på sista vändan som tillförordnad förbundsdirektör för Naturvetarna innan pensionen väntar.

En riktigt bra chef, en chef som ger dig förtroende och låter dig pröva vingarna är guld värd. Jag har en gång i tiden haft en sådan chef. Han hade förmågan att inspirera och uppmuntra,. Jag fick senare chansen att efterträda honom. Det här var under 1990-talet och på ett av de förbund, Agrifack, som bildade Naturvetarna. Jag kommer än idag ihåg hur roligt det var att gå till jobbet under den tiden.

En bra chef kan tillsammans med kompetenta medarbetare öka utväxlingen och göra underverk. Ledarskapet blir alltmer en konkurrensfaktor när det gäller att rekrytera goda medarbetare. Vem vill inte arbeta med en chef som är känd för ett positivt ledarskap?

I dagens alltmer komplicerade arbetsliv och höga krav från medarbetarna blir ledarskapet allt viktigare. Man pratar om det utvecklande ledarskapet som kännetecknas av att ledaren uppträder som föredöme och lyfter upp frågor om moral och etik, samt agerar utifrån en synliggjord värdegrund.

En utvecklande ledare har också förmågan att kommunicera en vision och staka ut en gemensam färdriktning.

I det ligger att inspirera och motivera för att skapa delaktighet och kreativitet. Lika viktigt är att visa personlig omtanke som handlar om att stötta och coacha, men också att våga ifrågasätta, till nytta för både individen och för organisationen.

Funderar du själv på en chefskarriär, eller om du redan är chef, passa på att besöka vår webb och ta del av all matnyttig information som finns på chefssidorna. Vår styrka är att vi kan arbetsmarknaden för naturvetare som är chefer, liksom de karriärvägar som erbjuds.

För naturvetare hägrar ofta en expertkarriär lika mycket som en chefskarriär. Men tveka inte om du får chansen och känner lusten att prova på ett chefsjobb. Kanske du hamnar helt rätt, eller känner att detta var inget för mig.

En sådan insikt är inget misslyckande.

Vågar man aldrig så vet man ju aldrig hur det hade blivit.

Vilket råd kan jag ge efter tjugo års erfarenhet av att vara chef? Det kan

I VA R D E L A C R U Z , förbundsordförande Naturvetarna U L F B E R G I U S , tillförordnad f örbundsdirektör Naturvetarna

8

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

verka banalt, men att hålla sig i god fysisk form tycker jag underlättar oerhört – det finns inget bättre sätt att lösa svåra problem än att ta en löprunda i skogen eller delta i ett hårt pass på gymmet. Nu är det också vetenskapligt bevisat att förmågan att lösa problem förbättras av träning.

ivar.delacruz@naturvetarna.se ulf.bergius@naturvetarna.se

Ulf Bergius För förslaget att inrätta en ny myndighet som förebygger, hanterar och beslutar i frågor om forskningsfusk.

Den behövs för att stärka förtroendet för svensk forskning.

För antibiotikaresistens som redan idag gör att människor i fattiga länder dör av en vanlig infektion.

Duellen Bör vi dricka mindre mjölk?

Ny forskning visar att mjölk kan leda till för tidig död. Näringsfysiologen Fredrik Paulún och nutritionisten Irene Mattisson är överens om att mjölken innehåller viktiga näringsämnen, men Fredrik Paulún varnar för risken med galaktos som kan orsaka inflammationer.

JA

NEJ

IRENE MATTISSON, Senior risk- och nyttovärderare vid Livsmedelsverket

FREDRIK PAULÚN,

näringsfysiolog

Ditt främsta skäl till att vi borde/inte borde dricka mindre mjölk?

Mjölk är extremt rikt på näring och kan vara en livlina för till exempel barn som inte äter tillräcklig lunch. Då kan det vara bra med ett glas helfet mjölk till knäckemackan. Å andra sidan finns det risker med galaktos som kan orsaka inflammationer, eller om man är intolerant mot mjölkprotein.

Det är ett enkelt och billigt sätt att få i sig viktiga näringsämnen, till exempel kalcium, jod och protein. Men det finns också andra livsmedel som ger dessa näringsämnen.

Är syrade mjölkprodukter och ost att föredra?

Ja, dels är halten galaktos lägre och mycket av de proteinslag som är kända att skapa intoleranser, allergier och autoimmuna reaktioner har denaturerats på ett sätt som gör dem mindre problematiska.

Ja och nej. Syrade produkter har i vissa studier visat sig vara mer hälsosamma än vanlig mjölk. Ost kan, beroende på fetthalt, bidra med mycket mättat fett och dessutom med salt. Båda faktorerna är förknippade med ökad risk för till exempel hjärt- och kärlsjukdom.

Ser du någon risk med att dricka mjölk?

Ja, en stor konsumtion kan orsaka låggradig inflammation och är du intolerant mot mjölkproteinet kan det orsaka en ännu kraftigare inflammation som orsakar till exempel eksem, ledbesvär och trötthet. Vidare finns det viss forskning som tyder på att risken för vissa cancerformer ökar, men samtidigt minskar andra.

Stora mängder mjölk är inte bra, det ger ensidigt näringsintag. Stora mängder har kopplats till ökad risk för prostatacancer. Fettinnehållet varierar mycket i mjölkprodukter. Välj de magra, nyckelhålsmärkta produkterna för att få till en bra fettkvalitet. Undvik de sötade varianterna av fil och yoghurt, naturella är bättre.

Möjlig risk med att avstå från att dricka mjölk?

Egentligen ingen så länge man får i sig näringen från annat håll. Mejeriprodukter kan dock vara ett bra komplement för vegetarianer som annars har svårt att få i sig tillräckligt med högkvalitativt protein, kalcium och vitamin B12.

Då blir det viktigt att äta mer av produkter som kompenserar för näringsinnehållet i mjölk. Det kan vara mörkgröna blad och frön som är rika på kalcium. Berikade mjölkprodukter är en bra D-vitaminkälla. Mjölk innehåller jod, som även finns i fisk, skaldjur och ägg. Vill man använda ersättningsprodukter på soja eller havre så välj de som är berikade.

Finns det miljöskäl till att minska mjölkdrickandet?

Ja, idag anses djurhållningen problematisk av flera anledningar, dels för att de orsakar utsläpp av växthusgaser och dels för att den tar stora arealer i anspråk. Internationellt har vi också problem med överanvändning av antibiotika och bruket av olika tillväxthormoner. Även djuretiken är en mycket viktig fråga.

Det är en svår fråga och det finns flera aspekter att ta hänsyn vad gäller miljön. Kor släpper ut metangas vilket inte är bra för miljön. Å andra sidan bidrar betande djur till öppet landskap och biologisk mångfald. I Livsmedelsverkets råd, 2-5 deciliter per dag av fil, yoghurt och mjölk, har vi vägt in både hälso- och miljöaspekter.

N R 2 2 0 1 7 N A T U R V E TA R E 9

M Å N A D E N S F R ÅG A :

U B R U KAR DU JOB BA NÄR D VAB BAR? Arbetsgivaren kanske förväntar sig att du finns tillgänglig, eller du kanske själv upplever att du måste leverera. Hur fungerar det för dig?

Kommentera på www.naturvetarna.se/vobb.

Läs kommentarer från webben, sid 6.

Pappa, titta vad jag har byggt!

10

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

NYHETER

Sätt gränser mellan vabb och jobb Att ”vobba” blir allt vanligare, men det gäller att ha koll på regelverket och en bra dialog med arbetsgivaren för att det ska fungera.

Ditt barn kräks, är febrigt eller förkylt.

Samtidigt har du en viktig leverans på jobbet. Du stannar hemma, sjukanmäler ditt barn och startar jobbdatorn.

Att jobba samtidigt som man tar hand om sitt sjuka barn blir allt vanligare, och det är inte alltid ett eget val. Arbetsgivaren kanske förväntar sig att du ska finnas tillgänglig, eller du kanske själv upplever att du måste leverera. För sex år sedan tog sig ”vobba” in på Språkrådets nyordslista med betydelsen att kombinera vabb med jobb.

Här gäller det dock att hålla tungan rätt i mun och fundera på vilken typ av vobb man sysslar med, och vem som betalar för det.

– Man får inte arbeta samtidigt som man tar ut ersättning från oss. Om man ska vara hemma och vårda ett sjukt barn så får man avstå från att jobba. Vill man jobba ska man ta ut lön från arbetsgivaren, säger Niklas Löfgren, Försäkringskassans familjeekonomiska talesperson.

Niklas Löfgren.

721 M I LJON E R

Han tipsar om att man kan ta ut allt ifrån en enstaka timme till hela dagar för vård av barn, om man till exempel jobbar till och från under en vabb-dag. Arbetsgivaren får dock inte kräva att du ska jobba, eftersom

du enligt föräldraledighetslagen har rätt att vara helt ledig för vård av barn.

– Du har även rätt att jobba under dagen om du vill det, men kom överens med arbetsgivaren i förväg om hur det ska fungera, så att alla förväntningar är tydliga, säger Niklas Löfgren.

Från skolstarten i augusti ökar uttaget av vabbdagar konstant. I oktober är nivåerna höga, men är som allra högst under årets första kvartal. Under februari förra året tog föräldrar ut 789 000 dagar för 281 000 barn, vilket kostade 721 miljoner kronor.

KRAFTIGAR E S M ITTOR

– Vi ser att uttaget av ersättning har ökat något de sista åren, och den största orsaken är att det har fötts fler barn. Men vi ser även en beteendeförändring i hur många dagar man tar ut och hur ofta. Vi har också fått kraftigare smittor som RS-virus och vinterkräksjuka, säger Niklas Löfgren.

Han tipsar om att tvätta händerna ordentligt för att minska smittspridning. Det gäller alla: barn, föräldrar och förskolepersonal.

Om ditt barn ändå blir sjukt har du alltså minst tre möjligheter till att vobba: • Att jobba hemma med full lön.

• Att ta ledigt från arbetet för vård av barn under en del av dagen. För denna ledighet får du ersättning, så kallad tillfällig föräldrapenning, från försäkringskassan, medan du ska ha lön för de timmar du arbetar.

Man får inte arbeta samtidigt som man tar ut ersättning från oss” N I KLAS LÖFG R E N, FÖRSÄKR I NG S KASSAN S FAM I LJ E E KONOM I S KA TALE S PE RSON

• Att vara helt ledig för vård av barn och få ersättning, så kallad tillfällig föräldrapenning, för detta från försäkringskassan.

D I S KUTE RA M E D AR B ETSG IVAR E N

Detta gäller fram till att ditt barn är tolv år, och även för dig som är arbetssökande eller företagare. Om du har svårt att vara borta från jobbet kan du överlåta den tillfälliga föräldrapenningen till någon annan som stannar hemma med ditt sjuka barn, till exempel en kompis eller släkting.

Men vad gör man om arbetsgivaren kräver att man ska jobba?

– Du har ingen skyldighet att jobba när du vabbar. Gör du det ändå är det ditt val.

Hur du väljer att göra beror ju på situationen. Hur gammalt är barnet? Hur sjukt är det? Vilka arbetsuppgifter handlar det om?

Det mesta är inte så akut att det måste göras på dagen, säger Sanna Johansson, ombudsman på Naturvetarna.

Hon betonar också att man bör diskutera med arbetsgivaren så att man får betalt för den tid man arbetar. # AN

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

11

NYHETER

Chefen dömd efter dödsolycka med vargar Det fanns stora brister i säkerheten i umgänget med vargar på Kolmårdens djurpark.

Det slår tingsrätten i Norrköping fast och dömer den zoologiska chefen för arbetsmiljöbrott. Den avgörande punkten var att man tillät ensamarbete med vargar.

Det var för snart fem år sedan

den tragiska dödsolyckan inträffade på Kolmårdens djurpark.

En zoolärare som arbetade som vargguide blev attackerad av en varg när hon var ensam inne i hägnet.

– Det var ett arbetssätt som bedömdes som ofarligt och hade tillämpats här i 29 år före olyckan. Om det var klokt kan man komma till olika slutsatser om. Vi skulle aldrig ha tagit medvetna risker. Säkerheten går alltid först, säger Veronica Fors, HR-chef på Kolmården.

I sin dom slår tingsrätten i Norrköping fast att det var den dåvarande zoologiska chefen på Kolmårdens djurpark som, genom delegation, hade arbetsmiljöansvaret. Han döms för arbetsmiljöbrott och vållande till annans död.

LAGA KRAFT

Efter dödsolyckan i umgånge med vargar jobbar man idag mer systematiskt med arbetsmiljön på Kolmårdens djurpark. (Vargarna på bilden är inte från Kolmården.)

Eftersom det har gått en tid sedan brottet begicks stannar påföljden vid villkorlig dom och dagsböter. Kolmårdens djurpark döms att betala 3,5 miljoner kronor i böter.

Tingsrätten menar att bolaget inte hade gjort vad som krävts för att förebygga brottet. Att olyckan berodde på att kvin-

nan arbetade ensam i varghägnet är mycket sannolikt, enligt tingsrätten.

Domen har vunnit laga kraft. Kolmårdens djurpark och den zoologiska chefen har valt att inte överklaga.

– Vi har förlorat en omtyckt kollega och har medverkat i

12

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

utredningen och den juridiska prövningen. Vi hade inte kommit längre med fler utredningar, vilket hade förlängt lidandet för anhöriga.

Av respekt för dem och våra medarbetare väljer vi att acceptera domen, säger Veronica Fors.

TI LLB U D OCH OLYCKS FALL

Idag arbetar de inte med vargar på det sättet. Någon närkontakt mellan varg och människa är inte längre til�låten. Nu gäller så kallad protected contact, vilket innebär att man har en fysisk barriär mellan djur och människa.

VARFÖR EN MARSCH FÖR VETENSKAP? Vetenskap tappar mark i världen och faktaresistensen breder ut sig. March for science, som äger rum i Stockholm 22 april, är en manifestation för vetenskap. Robert Watt är en av dem som går i täten.

Varför en marsch för vetenskapen?

Någon närkontakt mellan varg och människa är inte längre tillåten Det kan till exempel handla om stängsel.

– Vi har även förbättrat kvaliteten i vårt systematiska miljöarbete.

Det var bland annat på den punkten som Tingsrätten hade kritik, och även mot den zoologiska chefens bristande ansvar.

Några regelbundna riskbedömningar har inte förekommit.

Dessutom har utbildning och instruktion för nya vargguider varit otillräcklig och det har saknats instruktioner för hur guiderna till exempel skulle agera i trängda situationer.

Den allvarligaste bristen var dock att vargguider tillåtits arbeta ensamma inne hos vargarna, utan tillgång till larm eller annan nödutrustning.

Värre är att det under åren innan olyckan har förekom-

Säkerhet är i dag högsta prioritet, enligt HR-chefen Veronica Fors.

mit en rad olycksfall och tillbud i varghägnet. De har inte alltid rapporterats eller utretts så grundligt som reglerna säger.

Därför menar tingsrätten att åtgärder för att förebygga olyckor inte har gjorts.

NYA R UTI N E R

Men nu ska det bli ändring på det.

– Vi har infört tydliga delegeringar av ansvar. Vi gör kontinuerliga riskbedömningar och har en skyddskommitté som följer arbetsmiljöarbetet. Alla chefer har fått utbildning i arbetsmiljöfrågor.

Finns risken att olyckor av det här slaget händer igen?

– Några garantier kan vi aldrig ge, men säkerhet är vår högsta prioritet och vi gör allt vi kan för att kartlägga, förebygga och minimera risker. Nya rutiner och arbetsmetoder, liksom information och utbildning är några åtgärder.

Hur är stämningen på Kolmården i dag?

– Vi saknar en mycket uppskattad kollega, men kan efter domen gå vidare och titta framåt. Vi drar nytta av det tragiska misstaget och fortsätter att utveckla djurparken med hänsyn till personal, djur och besökare. LEL

– Vetenskap ska förklaras, uppmärksammas och ibland även försvaras. I Sverige har forskningen en självklar plats i samhället och undersökningar visar att förtroendet är högt. Så är det inte i alla länder och inget vi ska ta för givet här hemma heller.

Men ska forskarna demonstrera?

– Se det hellre som en manifestation eller festival för vetenskapen. Vi är inte ute efter att protestera mot något. Men visst kan man se det som en reaktion på en motvilja bland vissa samhällsaktörer att ta till sig objektiv fakta och istället bara lyssna på det som gagnar ens intressen.

Hur kan det ta sig i uttryck?

– I USA är forskare som representerar vissa discipliner i hög grad utsatta, och det gäller inte bara klimatforskare. Det är inte acceptabelt. Vi vill värna vetenskapen som en förutsättning för att fatta välgrundade beslut i samhällspolitiken.

Var startar marschen?

– Det är ännu inte spikat, vi jobbar med tillstånd och annat för att kunna genomföra marschen. Alla är välkomna att delta, inte bara forskare, utan även de som tycker att forskning är viktigt. Och självklart är Naturvetarnas medlemmar speciellt välkomna!

Vad händer mer?

– Vi snickrar på programmet nu och avser bland annat att bjuda in Hans Roslings son. Hans var ett föredöme och utgick alltid från vetenskapen när han förklarade hur världen fungerar. Scenprogrammet kommer bjuda på inspirerande tal och även musik!

Vilka budskap kommer ni att ha?

– Vi håller på att ta fram dem. Ett som jag själv gillar är: ”Vetenskap - och inte galenskap”.

Hur gör jag om jag vill delta?

– Håll utkik på Facebook och Twitter. Där uppdaterar vi fortlöpande.

Hur många tror ni kommer?

– Jag hoppas på några tusen. Totalt i hela världen blir det förstås mångdubbelt fler. Idén föddes i Washington DC, säger Robert Watt som till vardags är kommunikationschef på Stockholm Enwironment institute. LEL

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

13

2 %

Ny myndighet ska få bukt med forskningsfusk K R I STIAN PO H L/ R EG E R I N G S KAN S LI ET

20 procent högre lön har manliga akademiker än kvinnliga i genomsnitt. Detta förklaras till stor del av utbildning, yrke och befattning. Skillnaderna uppstår i huvudsak i trettioårsåldern, vilket troligen beror på att kvinnor fortfarande tar eller förväntas ta det större ansvaret för barn och familj. Detta enligt en ny Sacorapport om löneskillnader bland Sacoförbundens medlemmar. AN

Forskningsministern Helene Hellmark Knutsson räknar med att den nya myndigheten kan komma igång tidigast 2019.

En färsk utredning föreslår att en ny myndighet inrättas för att hantera misstänkt forskningsfusk. Det skulle återupprätta förtroendet för svensk forskning menar ansvarig minister, Helene Hellmark Knutsson.

– Med detta förslag följer vi internationell praxis, där våra nordiska grannländer har gått före, säger utredaren Margareta Fahlgren.

I dag är det lärosätena själva som hanterar och utreder frågor om forskningsfusk, vilket utredaren menar bäddar

Utredning som ska ut på remiss.

för otydlighet, potentiella jävsituationer och mindre transparens. Minns Macchiarini som i ett första skede blev friad av den tidigare rektorn på Karolinska institutet, trots att en extern utredning rekommenderade fällning.

Myndigheten ska kunna fatta beslut, och inte bara ge rekommendationer. I det ligger att det också ska vara möjligt att överklaga besluten.

Naturvetarna är positiv till förslaget.

– Vi välkomnar förslaget med en oberoende myndighet, som kan öka transparensen i utredningar gällande forskningsfusk, säger Naturvetarnas forskningspolitiska expert Andreas Nyström.

Nu väntar en sedvanlig remissrunda innan riksdagen kan fatta beslut. Tidigast 2019 räknar forskningsministern med att den nya myndigheten kan starta. LEL

100 miljoner kronor till havreforskning Havre är en gröda som lämpar sig särskilt väl för odling i Sverige.

Den har många hälsofördelar och är ett alternativ till mjölk. Läs mer om det längre fram i tidningen, där vi skriver om nya havreprodukter, som har utvecklats vid Lunds universitet.

Med 100 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning ska forskare där ta havre ett steg till.

Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi vid Lunds universitet, blir projektledare för centret Scanoat.

Man kommer att jobba med hela processen från odling och genteknik till att ta fram nya havrebaserade produkter. Målet är att havre på sikt ska bli en stor exportvara för Sverige. Även Lunds tekniska högskola, SLU, Lantmännen, Oatly och Swedish Outfiber är med i projektet. LEL

Hälsosam gröda, vars förädlade produkter kan bli en exportsuccé.

14

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

NYHETER

Mer pengar till forskning Stiftelsen för strategisk forskning satsar 100 miljoner kronor vardera till forskning om undervattensrobotar, diabetes och målsökande läkemedel.

När det gäller robotarna är tanken att utveckla obemannade undervattensrobotar som ska användas vid havsodling, områdesbevakning och miljömätning. Projektet har sin bas på KTH, men har flera samarbetspartners.

Lika många miljoner satsas på ett forskningscentrum med mål att utveckla målsökande, så kallade nukleotidbaserade, läkemedel. Man vill bättre förstå hur cellerna tar upp, transporterar och frisätter läkemedlen. Projektet leds från

Chalmers tekniska högskola. Även Karolinska institutet, Astra Zeneca, Vironova med flera deltar i projektet.

Individanpassning av medicin mot diabetes är syftet med den forskning som utgår från Lunds universitet. Med hjälp av patientdata ska nya möjliga indikatorer på sjukdomen kunna identifieras.

De ska sedan testas i experimentella modeller och kliniska studier. I projektet samarbetar akademi, industri och sjukvård. LEL

Hög kompetens gör att FoI-företag väljer Sverige Hög kompetens väger tyngst när företag med forskning och innovation väljer att etablera sig i Sverige. Samtidigt är det svårt för många företag att hitta den kompetens de behöver. En anledning är den starka konjunkturen, där bland annat tjänstesektorn och skogsindustrin går bra.

En rapport från Sveriges ingenjörer visar varför företag väljer att bedriva forskning och innovation i Sverige.

Här är listan:

1. Kompetensen (82 % av de tillfrågade företagen) – det finns välutbildad arbetskraft.

2. Samarbeten (53 %) – närvaron av etablerade nätverk och samverkanskultur, vana vid samarbete över gränser och i team.

3. Ekonomiska faktorer (35 %) – möjligheter till finansiering samt kostnadseffektivitet i verksamheten.

4. Nationella motiv (27 %) – vilja att gynna svenskt näringsliv och samhälle. LEL

Regeringen vill locka hit den europeiska läkemedelsmyndigheten

Med hjälp av stora mängder patientdata ska man försöka hitta nya indikatorer för diabetes.

När Storbritannien lämnar EU måste den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, flytta från sin nuvarande plats i London. Den svenska regeringen arbetar nu aktivt för att myndigheten ska placeras i Stockholm eller Uppsala. Syftet är att skapa jobb och locka investeringar till Sverige.

I början av mars besökte sjukvårdsminister Gabriel Wikström ledningen i London.

– Jag vill veta vad de tycker är viktigt i ett nytt land och vid en ny arbetsplats, samtidigt som jag får chansen att be-

rätta om allt vad Sverige kan erbjuda, säger sjukvårdsministern.

Argumenten för att placera EMA här är till exempel att vi har en framstående utbildning och forskning och god kompetensförsörjning för life science-sektorn, och en lång tradition av läkemedelsutveckling och produktion, att vi har erfarenhet av att lokalisera det europeiska smittskyddsinstitutet och att Svenska läkemedelsverket är en av de främsta läkemedelsmyndigheterna inom EU. AN

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

15

När antibiotika inte längre hjälper Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot sjukvården och människors hälsa. Nu jobbar man på bred front för att vinna kriget mot resistenta bakterier i samhället.

TEXT

16

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

Ej känt < 1% 1–5 % 5–10 % 10–25 % 25–50 % > 50 %

Global epidemi av MRSA. Så vanlig är resistens mot meticillin i olika länder.

MRSA

ESBL

Är en hudbakterie som främst smittar från hud till hud. Bakterien Staphylococcus aureus är resistent mot flera antibiotika, bland annat penicillin, och orsakar svårläkta sår (kallas ibland för sjukhussjukan). Bokstäverna står för meticillinresistent Staphylococcus aureus.

Står för extended spektrum betalactamas och är enzymer som bryter ner de viktiga antibiotikatyperna penicilliner och cefalosporiner. Bakterier som bildar enzymet finns i huvudsak i tarmen hos människa och djur. God handhygien minskar smittspridningen.

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

> 17

TEMA

T

änk den dagen när folk inte vågar operera knät eller höften, utan väljer att stå ut med smärtan.

Risken för att drabbas av infektioner av multiresistenta bakterier är alltför stor.

En vanlig lunginflammation går inte längre att bota. När bakterierna hamnar i blodbanorna orsakar de blodförgiftning, med risk för att patienten dör.

Det händer inte så ofta i Sverige, men riskerna ökar både här och i andra västländer. I en del fattiga länder har det redan hänt.

– Där dör människor av bakterieinfektioner. Oftast för att de inte har tillgång till antibiotika alls, men även på grund av okontrollerad spridning av multiresistenta bakterier vilket ingen antibiotika biter på, säger Patriq Fagerstedt, forskningssekreterare på Vetenskapsrådet.

VAR M I RAK E LM E D I CI N

Nu finns det mag-tarmbakterier som nära på ingen antibiotika rår på.

– Här hemma dör man i normalfallet inte av den bakterien, tack vare vår moderna sjukvård. Rätt behandling kan sättas in och patienterna isoleras i enkelrum för att minska smittspridningen.

Att läget är allvarligt råder det ingen tvekan om. Om inget görs kommer fler människor i världen att dö av resistenta bakterier än av cancer 2050, enligt UK Review on Antimicrobial Resistance.

Hur har vi hamnat här?

– Antibiotika har betraktats som en mirakelmedicin, som tyvärr har missbrukats. Efter guldåldern på 1950-, 60och 70-talen har det varit svårt att få fram nya typer av antibiotika som bakterierna ännu inte har utvecklat försvar mot.

NYA R E S I STE N S G E N E R

Patriq Fagerstedt förklarar att de lågt hängande frukterna redan har plockats.

18

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

Läkemedelsbolagen har letat efter aktiva föreningar som har ändrats kemiskt utan att hitta något nytt.

– Utmaningen är hitta nya verkningssätt i ett läge där miljoner föreningar har testats utan framgång. Ofta är det en stor biomassa som ska slås ut, vilket innebär risk för toxicitet hos människa.

Många läkemedelsbolag har gett upp. Ett av dem är Astra Zeneca som nyligen sålde sin forskning om ny antibiotika. Vid sidan av att det är svårt och kräver stora resurser finns andra hinder.

– Förmodligen skulle ett nytt antibiotika inte få säljas fritt, eftersom det skulle vara ett viktigt fynd för mänskligheten. Det skulle användas restriktivt och sparas till den dagen då andra medel är verkningslösa.

Antibiotikaresistens är ett globalt problem där turister i till exempel Thailand, Sydeuropa och Sydamerika tar med sig smittan hem."

BÄSTA TIPS FÖR ATT MINSKA SPRIDNINGEN AV RESISTENTA BAKTERIER I SAMHÄLLET: 1. Använd antibiotika bara när det verkligen behövs.

2. Välj svenskt kött, eller från annat land där man använder lite antibiotika i djuruppfödningen.

3. Lämna in gamla mediciner till apoteket. Släng alltså inte i soporna eller i toaletten.

4. Var noga med hygienen om du jobbar i sjukvården eller är där som vårdtagare.

Hur ska den knuten lösas upp?

– Man för diskussioner om att införa någon form av ekonomisk kompensation och incitament för att utveckla nya medel.

Ett alternativ är att driva detta i samhällets regi och till exempel låta forskarna få betalt i förväg.

Ett antibiotika med ett lite annorlunda verkningssätt är under utveckling, men det dröjer innan det når marknaden.

HÅLLBAR ANVÄN D N I N G

Minst lika viktigt som att ta fram ny antibiotika är att bruka dem som finns i dag på ett hållbart sätt. Att minska förskrivningen till människor som har drabbats av infektioner är lika viktigt som att begränsa användningen i djuruppfödningen.

– Sverige ligger i framkant, även om antibiotikaresistens är ett hot mot sjukvården och folkhälsan även hos oss, säger Anders Tegnell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, när han talar på ett seminarium vid företagsparken Vreta Kluster.

Han bekräftar bilden av att de fattiga som inte har råd att köpa den dyrare antibiotikan drabbas först.

– På 1940-talet sa man att infektionernas tid är förbi. Men då ska man Anders Tegnell. komma ihåg att Alexander Fleming, som upptäckte penicillinet 1928, redan då varnade för resistens, säger Anders Tegnell.

S M ITTA S PR I D S G LOBALT

Han påpekar att antibiotikaresistens är ett globalt problem där turister i till exempel Thailand, Sydeuropa och Sydamerika tar med sig smittan hem. På en karta visar han på förekomsten i världen, som tilltar i sydlig riktning.

– Grekland och Rumänien konsumerar dubbelt så mycket antibiotika i sjukvården som vi i Sverige. Här hemma fortsätter användningen att minska, särskilt bland barn. Men stockholmarna förbrukar dubbelt så mycket som västerbottningarna.

Bakterierna är en del av vår normala flora, de rör sig mellan människor, djur, livsmedel och miljö."

Hur bromsar vi spridningen av antibiotikaresistens?

– Goda rutiner i vården, som minskar smittspridningen och infektionstrycket är viktigt, liksom att bara behandla när det verkligen behövs.

Anders Tegnell pratar om den tysta epidemin och påminner om att bakterierna är en del av vår normala flora, de rör sig mellan människor, djur, livsmedel och miljö.

– Men det är inte för sent. Frågan är uppe på FN-nivå och då är det allvar.

E U SATSAR

EU-parlamentarikern Fredrick Federley bekräftar att frågan är het även i EU, men så har det inte alltid varit.

– Jag är inte rädd i dagsläget, men när jag blir äldre och drabbas av infektioner känner jag oro. Risken finns också att cancervården kastas tillbaka i utvecklingen.

– Det nya veterinärmedicinska paketet med individbehandling av djur kan förbättra läget i södra Europa.

Han menar att Sverige har mycket att vinna på att ta täten i debatten.

– Både EU och Sverige satsar pengar på detta. Det kan både ge bättre hälsa och nya jobb inom forskning och utveckling, säger Fredrick Federley.

Patriq Fagerstedts poäng är att problemet med antibiotikaresistens är brett och kräver gränsöverskridande lösningar.

– WHO har antagit en global handlingsplan som binder länderna att vidta åtgärder för att minska resistensen. Det handlar lika mycket om sjukvård och djurhållning som att antibiotika inte hamnar i miljön.

VATTE N B R U N NAR I I N D I E N

Forskning pågår om kartläggning av risker.

– Det handlar om allt från medicinres-

ter i avlopp, som inte reningsverken fångar upp, till tillverkning av antibiotika i bland annat Indien. Där har man hittat kliniska nivåer i vattenbrunnar.

Här hemma vet man inte riktigt hur stora riskerna är när rötslam sprids på åkrarna.

– Bakteriebalansen rubbas i naturen, med risk för att resistensgener finns där, säger Patriq Fagerstedt.

Vi glider över på balansen i magens tarmflora, som är ett känsligt system. Genom sekvensering har tiotusentals nya bakterier hittats i magen.

– Vi är olika känsliga för infektioner, vilket kan bero på tarmfloran. Så frågan är

hur vi kan stimulera det inbyggda immunförsvaret. Vaccinering kan vara en lösning, spekulerar Patriq Fagerstedt. Även diagnostiken utvecklas och blir vassare. Idag tar det minst mellan sex och tio timmar att få provsvar på vilken bakterie som har orsakat en infektion. Men detta kan bara göras på forskningslaboratorier med tillgång till avancerad utrustning.

– Ett snabbt svar inom max en halvtimme på sjukhus och vårdcentraler skulle göra det möjligt att direkt sätta in rätt antibiotika eller ingen alls, istället för fel sort som inte hjälper, eller ett bredverkande medel, som slår ut alla bakterier. #

N YA P E N G A R T I L L FORSKNING Att få bukt med antibiotikaresistens har pekats ut som ett av tio områden som ska prioriteras i årets forskningsproposition.

Regeringen har en fokuserad satsning på detta forskningsområde och ytterligare medel har föreslagits.

– Redan idag fördelar Vetenskapsrådet, VR runt 100 miljoner kr per år i forskningsmedel till projekt som är inriktade på antibiotikaresistens och infektionsmedicin, säger Patriq Fagerstedt.

Sverige deltar också i ett internationellt program där 23 länder ingår. Förutom EUländer ingår Norge, Turkiet, Kanada, Argentina, Japan och Schweiz.

Detta samarbete kallas JPIAMR, Joint Programming Antimicrobial Resistance.

Syftet är att samverka kring resurser, infrastruktur och att utnyttja olika länders styrkor.

Arbetet leds från det sekretariat på VR som samordnar forskningssatsningar. Finansieringen delas mellan Sverige och EU. – Uppdraget är att få alla länder att samarbeta om detta för att stärka forskningsområdet. Vi utlyser forskningsmedel, anordnar seminarier och workshops, och knyter ihop forskningen inom akademin med industrin och den politiska nivån.

PAT R I Q FA G E R S T E DT Aktuell: Samordnar forskningsprogram

kring antibiotikaresistens i Sverige och internationellt.

Yrke: Forskningssekreterare på Veten-

skapsrådet.

Utbildning: Kemist/mikrobiolog, dispu-

terad inom neurovetenskap.

Gör en ledig dag: Renoverar och byg-

ger på en villa i nationalromantisk stil.

Förtroendeuppdrag: Ledamot i Natur-

vetarnas styrelse.

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

19

Mia har koll på resistenta bakterier i maten Maten kan vara en smittkälla för antibiotikaresistenta bakterier.

Med god hygien i hantering av kött kan konsumenterna känna sig trygga, enligt mikrobiologen Mia Egervärn på Livsmedelsverket.

För några år sedan innehöll vartannat

prov från svenskt kycklingkött ESBL-bildande tarmbakterier. Bakterierna kunde spåras till avelsdjur utomlands. Bakterierna var också vanliga på utländskt kycklingkött, medan nöt- och griskött hade betydligt lägre nivåer.

– Branschen har vidtagit åtgärder, så förekomsten är förhoppningsvis på väg ner, säger Mia Egervärn, mikrobiolog och riskvärderare på Livsmedelsverket.

Hon förklarar att risken för människor att bli sjuka är liten, men det är viktigt

att hygienen hemma i köket sköts på rätt sätt. Hon varnar för korskontaminering som kan ske via slarvigt rengjorda köksredskap.

D ÖR VI D U PPH ETTN I N G

– Bakterierna dör när köttet blir genomstekt. Däremot kan bakterier föras över från det råa köttet till grönsaker, med följd att tarmbakterierna lever vidare och utgör en smittorisk. Det gäller även bakterier som Campylobacter och Salmonella.

Hur hamnar tarmbakterierna i maten?

– De kommer via slaktkroppen till köttet. En annan väg för antibiotikaresistenta bakterier att nå maten är gödslade åkrar och kontaminerat vatten i odlingen.

ESBL-bildande bakterier i livsmedel är vanligtvis inte av samma typ som finns hos sjuka människor, enligt våra svenska undersökningar.

– I Sverige blir man alltså oftast sjuk av dem på andra sätt än via maten, men bakterier förändrar sig hela tiden och kan bli mer aggressiva. Därför gäller det att fortsatt följa resistensläget.

Finns MRSA på kött?

– Här är läget lite annorlunda. Man har hittat det i utländskt kött från till exempel kyckling och gris. Men till skillnad från vissa tarmbakterier är risken för smitta från livsmedel till människa troligen liten, eftersom MRSA främst smittar från hud till hud. Man ska ändå vara noggrann med hygienen för att vara på säkra sidan.

Risken att få i sig antibiotikarester från kött är liten. Karenstiden från behandling till slakt gör att Livsmedelsverket bara gör enstaka fynd i kontroller av svenskt och importerat kött.

H OTAR HÄLSAN

God kökshygien är bästa sättet att hålla rent från både resistenta ESBL-bakterier och andra mer aggressiva bakterier.

20

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

För Livsmedelsverket är antibiotikaresistens en prioriterad fråga och man jobbar brett i samarbete med andra myndigheter och på EU-nivå, liksom internationellt.

– Under de senaste åren har frågan lyfts på den internationella politiska agendan, vilket känns jättebra. Jag Mia Egervärn. brinner för de här frågorna. Antibiotikaresistens är ett av vår tids största hälsohot och är därför en viktig samhällsfråga, säger Mia Egervärn, engagerat. #

TEMA

Ny mekanism oskadliggör resistenta bakterier I bästa fall kan ett nytt medel mot resistenta bakterier nå marknaden om tio år. Det verkar på ett nytt sätt och avväpnar bakterierna i stället för dödar. Häng med till Umeå universitet och möt Mikael Elofsson som leder forskningen.

En del menar att den traditionella forsk-

ningen om antibiotika har nått vägs ände.

Det behövs nya mekanismer för att oskadliggöra resistenta bakterier.

På Umeå universitet pågår spännande forskning som angriper problemet på ett nytt sätt.

– I stället för att döda bakterierna så avväpnar vi dem genom att blockera deras förmåga att orsaka sjukdom, så kal�lad virulens. Vi fokuserar på ett system bakterien använder för att skicka in toxiner i våra celler, säger kemiprofessorn Mikael Elofsson.

Han leder en forskargrupp på tio personer i Mikael Elofsson. jakten på nya antibakte-

riella läkemedel. Flera av dem har sin källa i naturen och kommer från bland annat växter och mikroorganismer. En växtsubstans som nu testas har hittats i ett träd som växer i regnskogar i Sydostasien.

– Det andra spåret är att testa olika organiska molekyler i flera tiotusental. Siktet är inställt på svårbehandlade infektioner som driver fram resistens. En sådan bakterie är Pseudomonas aeruginosa, som uppträder vid brännskador och transplantationer, liksom vid försvagade tillstånd som hiv-infektion och cancer.

kan antibiotika behövas som komplement.

– Det fina är att betydligt mindre antibiotika behövs om den används i kombination med virulensblockerare.

När får vi se det första medlet på marknaden?

– Det är alltid svårt att spekulera i, men i bästa fall om tio år. Vi har flera projekt som ligger i startgroparna för djurförsök. Om de faller väl ut så handlar det om att locka investerare för att genomföra prekliniska studier för att sedan kunna testa i människa.

Tack vare det svenska lärarundantaget äger forskarna rätten till upptäckten och kan kommersialisera den i ett bolag.

– På vägen dit testas substanserna i labb på levande celler, och i djur för att se hur de tas upp av kroppen. I det ligger att kolla effekten och att de botar utan att vara toxiska.

DJ U R F ÖR S ÖK PÅ GÅN G

S KONAR NYTTI GA BAKTE R I E R

Förmodligen kan dessa medel inte ensamma stoppa sjukdomen. Om inte kroppens eget immunförsvar kan ta kål på bakterierna

Mikael Elofsson framhåller ännu en fördel med dessa medel.

– De går bara på sjukdomsframkallande bakterier och skonar alltså magens nyttiga bakterier. Den naturliga tarmfloran rubbas inte vid medicinering, som är ett problem med antibiotika, särskilt de med ett brett spektrum.

Kan virulensblockerare användas vid alla typer av infektioner?

– De substanser vi jobbar med nu fungerar på gramnegativa bakterier, som Pseudomonas, Salmonella, Chlamydia, Shigella och E. coli. Vi har också sett att de har effekt på bakterien Yersinia som ger böldpest och lungpest, och som låg bakom digerdöden som dödade runt en tredjedel av Europas befolkning på 1300-talet.

Hur länge räcker forskningsanslagen?

– Två år till, så nu ansöker vi om nya forskningsmedel. Mest får vi från Stiftelsen för strategisk forskning, Vetenskapsrådet och Wallenbergstiftelserna. #

Humanceller infekterade med Chlamydia (grönfärgade celler). Behandling med de nya substanserna tar helt bort infektionen, till höger.

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

21

TEMA

Susanna ger besked om MRSA Allt fler som söker sig till sjukvården i Skåne bär på MRSA. Svenskar som har vårdats utomlands och flyktingar står för ökningen. Biomedicinska analytikern Susanna Tarasco ger provsvar inom två dagar.

Nästan varje dag

upptäcks nya fall av resistenta bakterier på labbet för klinisk mikrobiologi i Lund. Dit kommer alla prover från Susanna Tarasco. sjukhus, vårdcentraler och andra vårdgivare i Skåne. En av de biomedicinska analytiker som jobbar där är Susanna Tarasco.

– Vi screenar rutinmässigt inneliggande barn på bland annat neonatalavdelning med avseende på MRSA. Flyktingar och svenskar som har fått vård utomlands testas också. Många av dem är positiva och bär på resistenta bakterier.

SVÅR LÄKTA SÅR

Hon förklarar att de smittade följs upp med nya tester, och då även av andra MRSA-stammar. De antibiotikaresistenta bakterierna av släktet Staphylococcus aureus hålls under uppsikt.

– Eftersom Sverige har som mål att bli fritt från MRSA är smittan anmälningspliktig, enligt smittskyddslagen. Bakterierna orsakar svårläkta sår som inte penicillin rår på.

Hur lång tid tar det att analysera ett prov?

– Är det negativt tar det bara en dag, medan det tar ytterligare en dag om provet är positivt. Resistensundersökning utförs på alla positiva prover. Då kan läkaren sätta in behandling med antibiotika

Allt mindre antibiotika till svenska grisar Nu börjar svenska djurbönder få betalt för satsningen på djurhälsa.

Allt fler konsumenter vill bidra till att minska spridningen av resistenta bakterier i samhället. År 1986 är en milstolpe i svensk djurhåll-

ning. Då blev det förbjudet att tillsätta antibiotika i fodret för att djuren skulle växa bättre.

Gunnar Johansson, djurhälsoveterinär.

22

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

– I samma veva ökade sjukdomarna i djurbesättningarna, men ganska snabbt vände det och djuren blev friskare som en följd av bättre djurhälsa, säger djurhälsoveterinär Gunnar Johansson.

Ett resultat av den satsningen är att tillväxten i svenska grisbesättningar är bland de högsta i Europa.

Han förklarar att användningen i Sverige minskar hela tiden och är nu lägst i EU. Jämförelsevis få grisar i Sverige behandlas med antibiotika, särskilt när de är avvanda och har lämnat suggan.

I andra länder där det är vanligt med massbehandlingar är läget ett helt annat.

och vidta de hygienåtgärder som behövs för att stoppa smittspridning.

Susanna Tarasco berättar att analyserna går allt snabbare.

– Polymeras kedjereaktion, PCR, är en molekylärbiologisk metod som spårar smittämnets DNA och resistensgen. Parallellt sker bakteriologisk diagnostik som utförs genom odling.

STÖR R E R I S K UTOM LAN D S

En epidemiologisk typning, som kan fastställa om bakterier är besläktade, utförs alltid på nya fynd och kan vara av vikt vid till exempel misstanke om utbrott. Typning av MRSA sker med hjälp av PCR, liksom sekvensering av proteinets gener.

Susanna Tarasco förklarar att risken för att bli smittad av MRSA är liten i svensk sjukvård.

– Det är fler fall i dag än för några decennier sedan, vilket beror på att folk reser utomlands mer och att vi nu har många flyktingar. #

– Antibiotika i fodret driver resistens, detsamma gäller medel med brett spektrum.

I länder som Spanien, Frankrike och Tyskland kan en dålig djurhälsa kompenseras med antibiotika.

Men Gunnar Johansson slår sig inte till ro.

– Vi kan bli ännu bättre här hemma och det är stora skillnader mellan gårdar. Genom rådgivning och utbildning till djurägarna höjer vi ribban ytterligare.

Han gläds över det höga förtroendet hos konsumenterna.

– Det kostar att ligga på topp. Nu börjar den svenska djurhälsan att betala sig. Det är ingen som skrattar åt oss i EU längre. Tvärtom är de nyfikna på hur vi gör i Sverige.

Vilket är ditt värsta scenario?

– Om antibiotikan blir verkningslös och inte längre kan användas när den behövs.

Men varför använder tyskarna så mycket antibiotika?

– Sämre djurhälsa, men jag tror att det spelar in att försäljning av antibiotika är en viktig del av de tyska veterinärernas inkomst, säger Gunnar Johansson. #

TEMA

Stefan vakar över djur och miljö Resistenta bakterier i vår miljö kan bli ett problem om resistensgener flyttar över till mer aggressiva bakterier. Stefan Börjesson vid Statens veterinärmedicinska anstalt forskar om hur djur, människa och miljö hänger ihop.

Den disputerade mikrobiologen Stefan Börjesson har god koll på förekomsten av resistenta bakterier i svenska djurbesättningar och sällskapsdjur. Det övervakningsprogram som han är en del av på SVA ger svar.

– I ett internationellt perspektiv ligger Sverige bra till. Det gäller både resistenta hudbakterier – som MRSA och resistenta tarmbakterier – till exempel ESB- producerande E. coli.

Hur vanliga är de?

– MRSA är ovanliga hos jordbrukets djur i Sverige med några få fall, men förekommer ofta i övriga Europa, speciellt hos grisar. Det är bland annat den som gör att sår inte läker. ESBL E. coli är des-to vanligare här hemma och finns hos 15 procent av Sveriges värphöns, och hos så många som 40 procent av slaktkycklingarna, men är ovanlig hos andra djur Hur oroliga ska vi vara?

– De utgör inget direkt hot, men de kan bli om resistensgener överförs till mer aggressiva bakterier. Så de utgör ett potentiellt hot. Mycket talar för att smittan hos fjäderfä kommer från importerat avelsmaterial.

Inom One-health som är ett gränsöverskridande forskningssamarbete mellan myndigheter i Sverige och Kina, försöker man skapa sig en heltäckande bild av resistensläget i Kina: människa – djur – miljö.

– Vi tar reda på folks attityder till antibiotika och hur den används, samt hur detta påverkar förekomst av resistenta bakterier hos människor och grisar. Vi vill också veta hur många i Kina som bär på ESBL, kopplat till grishållning. Upp till 90 procent av kineserna gör det. I Sverige var jag med och visade att motsvarande siffra ligger på runt 5 procent.

Hur farligt är det?

– Det är en parallell till djurbesättningarna, oftast är resistensen kopplade till

”snällare” bakterier och kan utgöra ett hot framförallt om resistenta gener flyttar över till mer elakartade bakterier.

Han har också tittat närmare på förekomsten av resistenta bakterier i våra vattenmiljöer.

– Vi hittade sådana, men det är stora skillnader mellan olika vatten. Och efter rening i våra vattenreningsverk är de borta, så det är ingen risk för dricksvattnet.

Hur hamnar ESBL i miljön?

– De finns i utgående vatten från reningsverken och kommer från människors och djurs avföring. I nästa steg avser vi att kvantifiera bakterierna och bedöma riskerna, under förutsättning att vi beviljas forskningsmedel för det. #

Stefan Börjesson, mikrobiolog vid SVA.

S PR I D N I NG SVÄGAR FÖR ANTI B IOTI KAR E S I STE N STA BAKTE R I E R Kött Sällskapsdjur Husdjur

Sjukhus

Du och jag

Vilda djur

Fiskodling Mat Miljön: sjöar, vattendrag, grundvatten

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

23

R E P O R TA G E

Havrelatte till f ikat,

tack!

En kemiprofessor i Lund tog sin forskningsidé hela vägen till marknaden. Den mjölkliknande drycken, med havre som bas, kan bli ett trumfkort i jakten på klimatsmart och hälsosam mat.

TEXT OCH FOTO

LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK

> N R2 2017

N A T U R V E TA R E

25

D

et lyser om Rickard Öste när han berättar sagan om Oatly.

Att han har roligt på jobbet kan ha bidragit till framgången.

– Att ha kul är den enda skyldighet vi har, säger han halvt på allvar.

Siffrorna talar för sig själva. Under de senaste fyra åren har omsättningen fördubblats och uppgick förra året till en halv miljard svenska kronor.

– Marknaden för ”no dairy-produkter” i hela världen ligger på många miljarder kronor, så vi siktar på fortsatt tillväxt, säger lundaprofessorn i kemi övertygande.

Att han har fyllt 68 år är inget hinder.

– Jag har några saker kvar att göra och fortsätter att jobba så länge jag har mina sinnen i fulla bruk.

runt tio forskare. Men han är inte längre havren trogen till hundra procent. Vyerna har vidgats med råvaror från bland annat svenska bär.

En spännande produkt är ett kontrastmedel som kan användas vid röntgen. Det har redan testats med framgång, men lite finlir och slutligt godkännande från Läkemedelsverket kvarstår.

”

En utgångspunkt var att inte härma kossorna.

Istället utgick vi från människors behov.

ÅTE R TI LL HAVR E

Varför fastnade du för sädesslaget som Selma Lagerlöf saluförde som en hälsoprodukt redan för hundra år sedan – Det är en svensk råvara med flera hälsoegenskaper. Den har högt innehåll av fiber, till exempel betaglukan som sänker kolesterolet i blodet och därmed risken för hjärt-kärlsjukdom. Smaken är lätt nötaktig och tilltalar de flesta.

– Mandelodling är extremt vattenkrävande och soja har en bismak. Även baljväxter gick bort eftersom även de innehåller allergener.

Ett möte med en havrehandlare blev startskottet till att forskningen startade, om än i liten skala med ett exjobb.

– En utgångspunkt var att inte härma kossorna. Istället utgick vi från männis-

FÖR ALLE RG I KE R FOR S KN I NG S BOLAG

Förtjänster från Oatly-investeringen återinvesteras i forskning om nya hälsoprodukter. Den forskningen ligger i bioteknikbolaget Aventure, som har sitt säte i Lund och sysselsätter

De kanske främsta vinsterna med havredryck är att den saknar allergener som laktos och mjölkproteiner. Det var på kemicentret i Lund som upptäckten av laktosintolerans gjordes 1963.

Men det var många år senare som Rickard Öste och hans forskarlag bestämde sig för havre som råvara när ett alternativ till mjölk skulle tas fram.

Mr Havre, Rickard Öste, har nya projekt på gång inom bioteknikbolaget Aventure AB.

26

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

R E P O R TA G E

kors behov. Proteinhalten i havredryck är en tredjedel av mjölkens och ligger rätt. Däremot är fetthalten för låg.

Lösningen blev att tillsätta rapsolja – Nordens olivolja, som Rickard Öste kal�lar oljan som går att odla på våra breddgrader.

– Då blev fettsammansättningen med mest omättade fettsyror idealisk.

Mikronäringsämnen som kalcium, Avitamin och järn kunde tillsättas. ÖL FLOPPAD E

Den drycken är på väg till Kina, där myndigheterna vill få skolbarnen att dricka mjölk för att få i sig mer näring.

Men man tänkte inte på att förmågan att bryta ner laktos försvinner hos de flesta efter treårsåldern.

– Jag har stora förhoppningar kring den kinesiska marknaden, som ännu är jungfrulig.

I USA, där drycken heter ”oatmilk”, och i ytterligare tjugo länder finns Oatly idag. – Lattedrycken med sin lite runda smak tror vi blir storsäljaren framöver eftersom hälften av mjölken i västvärlden hamnar i kaffe eller te.

Men allt har inte gått som på räls genom åren. Pannkakssmeten dippade och fick läggas ner, liksom satsningen på ett kolesterolsänkande öl, gjort på havre.

– Det kom till av en sinkadus, när någon inte gillade mjölk och på skoj efterfrågade öl med samma hälsoegenskaper.

Sagt och gjort startade Rickard Öste ett ölprojekt. Men efter att ölet testats i kliniska studier utan effekt på kolesterolet lades projektet ner.

– Kanske lika bra det eftersom öl i sig inte är någon hälsoprodukt, säger han utan bitterhet i rösten.

Nu jobbar man på att förbättra havrens egenskaper genom att med växtförädling höja halterna av betaglukan och protein. Med högre proteinhalt kan fler livsmedel göras, som margarin och ost. Redan i dag finns matlagningsgrädde, crème fraiche, glass och vaniljsås i portföljen.

Så inte undra på att mejerierna har fått skrämselhicka. Minns Oatlys reklam som Skånemejerier ville stoppa och som renderade en stämning på

”

Med högre proteinhalt kan f ler livsmedel göras, som margarin och ost.

hundra punkter. Bland annat påstod Oatly i reklamen att havredryck var mjölk för människor.

– Vi förlorade på sju punkter och ändrade våra påståenden, som domen angav.

I dag ångrar han inget, utan gläds åt den stora uppmärksamhet som rättsprocessen orsakade.

KLI MATNYTTA

Oatlys produktportfölj, med havre som bas, utökas.

Nu är stridsyxan nedgrävd och säkert kan båda parter samsas på marknaden.

– Jag äter själv kött, ost och yoghurt från nöt. Däremot finns det av klimatskäl all anledning att äta mindre av de produkterna.

Han menar att klimatnyttan med havredryck och mejeriprodukter av havre är stor.

– Det är kanske den främsta anledningen till att välja ”no dairy-produkter”, säger han övertygande.

Det råder ingen tvekan om att han är stolt över företaget som han och hans bror startade. Det har nu runt 130 anställda, varav ett tiotal jobbar med produktutveckling, och växer hela tiden. Flera av de anställda är agronomer, kemiingenjörer och biokemister. #

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

27

Lovisa och Lucia gick från akademin till industrin

Lovisa Heyman-Lindén och Lucia Casal-Dujat gillar att jobba nära tillämpningen.

28

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

R E P O R TA G E

Två av de forskare som jobbar inom bioteknikbolaget Aventure AB är Lovisa Heyman-Lindén och Lucia Casal-Dujat. Båda är ”senior scientists” och anställda i olika dotterbolag till Aventure.

De trivs bra i den internationella miljön

och gillar det snabba tempot.

– Vi jobbar med tydliga mål nära kunden, och med direkt tillämpning. Vi har ingen press på oss att publicera, men det gör vi ändå när vi har utvecklat något nytt som kan leda till patent, säger Lovisa Heyman-Lindén.

Hon är molekylärbiologi i botten och disputerad i biomedicin.

– Det var intresset för kost och hälsa som ledde mig hit. Det händer otroligt mycket när det gäller kunskapen om vår tarmflora, vilket öppnar nya möjligheter.

Hennes forskning handlar om att utveckla nyttiga bärdrycker som bland annat

innehåller fenoliska föreningar och fibrer.

Hon planerar bland annat studier och undersöker vilka hälsoeffekter man kan förvänta sig.

– Jag har också jobbat i andra projekt, och gjorde en klinisk studie för aminosyror som har tillsatts i bordsvatten.

Med medelhavsdieten som förebild är tanken att börja måltiden med lite protein, som gör att blodsockret hålls på en lägre nivå. Den produkten är på väg att lanseras.

Lucia Casal-Dujat har sin doktorsexamen i nanoteknologi från Barcelona. På Lunds universitet gjorde hon sin postdok i fysikalisk kemi.

För snart två år sedan tog hon steget därifrån till Aventure. Det har hon inte ångrat.

– Jag utvecklar en ny produkt som kan användas som kontrastmedel vid röntgen av tunntarmen. Nu ligger fokus på att optimera medlet som ska vara lätt att ta och smaka gott. Patentansökan är inlämnad.

Hon berättar att produkten ser lovande ut och hittills visar på samma resultat som magnetkamera. #

A V E N T U R E TA R FORSKNINGSIDÉER TI LL MAR KNADE N Bioteknikbolaget har sitt säte på Ideon science park, granne med Lunds universitet. Företagsidén är att utveckla nya hälsosamma produkter – functional foods – på vetenskaplig grund.

Innan de når marknaden har de testats kliniskt enligt de regler som gäller för livsmedel.

Varje produkt med dess patent ligger i olika dotterbolag till Aventure.

Några av produkterna är: Goodidea – ett bordsvatten med aminosyror som ska intas strax före och under måltiden.

Vetenskapliga studier visar att blodsockernivån sänks med 30 procent.

Otto välling – i samarbete med entreprenören Mats Lönne. Mjölk och havredryck med fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter.

Bra balans mellan fleromättat och mättat fett.

Swebol biotech AB – drycker, pasta gjord på bland annat quinoa.

Glucanova AB – producerar flytande fibrer med olika hälsoegenskaper.

Berries by Astrid AB – ett bolag som utvecklats och drivs av entreprenören och cancerforskaren Astrid Friborg – smoothie som kryllar av antioxidanter i tre olika smaker.

Bioteknikbolaget Aventure AB, med säte på Ideon science park, drar nytta av närheten till Lunds universitet, där flera av forskningsidéerna såg dagens ljus.

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

29

VÄG E N T I L L M A R S

29

8

5

2

6

ANNA NEUBECK, FORSKARE I GEOKEMI/ASTROBIOLOGI

planeras även falltester på Esrange för att testa fallskärmsystemet som Exomars ska använda vid landning.

Geologen Magnus Ivarsson vid Naturhistoriska

Kemisten Stina Jansson vid Umeå universitet ska

sättning på Mars. De arbetar just nu med designkoncept för alla delar av bosättningen och att välja ut astronauter som ska bli de första människorna som bor på Mars.

5

16

17

18 1 9

2

2 1

2 0

N R2 2017

Projektet Mars One planerar för en permanent bo-

1

2 N A T U R V E TA R E

omborddatorer till Exomars. Det

Det privata företaget Space X har som uttalat syfte att göra det möjligt att leva på andra planeter. De arbetar framför allt med att ta fram raketer som kan transportera människor och utrustning ut i rymden. År 2018 planerar de att skicka en farkost till Mars.

AV

4

ter för

Mars orbiter mission drivs av Indiens rymdorganisation. En satellit finns just nu i bana kring Mars för att samla data om planetytans utseende, morfologi, mineralogi och atmosfär. Man tittar också på navigering och kommunikationsmöjligheter.

13

os Nasas rekryteringsp Marsresenärer.

Svensk industri (RUAG) har byggt

forska vid Nasas labb på omvandling av avfall till användbara resurser som gas och kol. Målet är att resultatet ska användas vid den första bemannade rymdfärjan till Mars. Resan är planerad till år 2030.

1

Forskare vid Luleå tekniska universitet har tagit fram instrumentet Habit, med sensorer för att mäta tillgången på flytande vatten, de termiska intervallen och UVstrålning. Habit ska följa med till Mars och placeras på en stationär station på planetens yta vid ett kommande ESA-uppdrag år 2020. Svenska forskare bidrar också med instrument för att leta efter organiska molekyler på Mars yta.

11 1 2

riksmuseet är specialist på fossilt liv i vulkaniska bergarter. Han bidrar med sina kunskaper för att ringa in en lämplig nedslagsplats för att leta efter spår av liv i ett kommande Nasauppdrag.

Den europeiska rymdorganisationen ESA

samarbetar med den ryska, Roscosmos, i projektet Exomars. Målet är att skicka instrument till Mars för att leta spår efter liv på planeten. Just nu finns en satellit på plats i omloppsbana som mäter atmosfärens sammansättning av gaser.

10

Nasa, USA:s rymdmyndighet, har ett vetenskapligt program som ska ta reda på om vi skulle kunna leva på Mars. Just nu pågår projektet Mars Science Laboratory, där man bland annat med hjälp av den obemannade farkosten Curiosity letar spår efter vatten och organiskt material.

9

24 3 2

8

Anna Neubeck, vid Stockholms universitet, undersöker om man kan använda stabila isotoper av grundämnet nickel för att bestämma om en mikrostruktur som man hittar i sten, verkligen är liv eller bara en struktur bildad av kemiska processer. Detta kan användas för att identifiera liv eller spår av liv på Mars eller andra himlakroppar.

På Mars är medeltemperaturen -63°C, planeten har en hård yta och en atmosfär som framför allt består av koldioxid. Gravitationen är 62,5 procent av jordens och dygnet har 24 timmar och 37 minuter. På planeten finns flytande vatten, metan och organiska molekyler. Det har också funnits sjöar med neutralt pH, nödvändiga grundämnen och möjliga energikällor för liv.

30

4

7

25 26

2 3

Man tänker sig att det metan man har observerat på Mars kan komma från mikroorganismer, så kallade metanogener, som lever långt ner under marken där de är skyddade från strålning och andra farliga ämnen, och där det finns vatten i flytande form.”

7

2

30 1

ANNA NORBERG

Källor: Rymdkanalen, Nasa och European space agency, ESA

VETENSKAP

Spinna som en spindel på labb Spindeltråd är lätt och starkt som stål. Att den också har läkande egenskaper har man vetat länge. Nu har forskare på SLU och KI kommit på hur man kan spinna kilometer av tråd på ett både lekande och hållbart sätt: de härmar spindeln.

TEXT FOTO

N ATA L I E V O N D E R L E H R

>

M A R L E N E A N D E R S S O N , S L U / N AT U R E C H E M I C A L B I O L O G Y

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

31

FOTO: J E N NY SVE N NÅS - G I LLN E R.

– Första gången det fungerade var jag själv på labbet. Vanligtvis hade jag ringt upp mina handledare direkt för att berätta, men den här gången lät jag bli. Jag ville att de skulle få uppleva det på plats och få samma häftiga känsla som jag när jag såg hur tråden rullades upp framför mina ögon, berättar Marlene Andersson.

Hon har nyligen disputerat på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och Marlene Andersson. har ägnat sina doktorandstudier åt att undersöka hur spindeln spinner sin fina, tunna, men ändå starka och tåliga tråd.

HÄR MA NATU R E N

Spindeltråd har länge varit ett eftertraktat material för olika medicinska och industriella applikationer. Spindeltrådens byggdelar är proteiner som produceras i körtlar i spindelns bakkropp. För några år sedan lyckades en forskargrupp med bland annat Anna Rising och Jan Johansson att producera konstgjort spindeltrådsprotein i bakterier. Proteinet kunde sedan omvandlas till spindeltrådar spontant – men det fanns ingen bra metod för att ta fram trådar på ett reproducerbart sätt och trådarna var inte så starka.

– Det var ungefär så långt man hade kommit när jag började som doktorand.

Metoden fungerade men samtidigt tog vi ett steg tillbaka för att undersöka hur vi kunde göra produktionen av konstgjord spindeltråd ännu bättre, berättar Marlene Andersson från SLU. TITTA BAK PÅ S PI N D E LN

För att kunna framställa långa och kontinuerliga trådar krävdes användning av starka lösningsmedel, någonting som

32

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

andra forskargrupper tillämpade. Men spindeln spinner knappast med lösningsmedel och därför blev frågan: Hur gör spindeln egentligen? Marlene Andersson började studera den långsmala körteln bak på spindeln där tråden produceras och upptäckte ett enzym som reglerar syra/bas-balansen. Man hade länge misstänkt att pH spelade en roll men hade inte kunna listat ut hur och varför.

– Jag åkte iväg till en annan forskargrupp i New York där vi dissekerade körteln och mätte pH med små och pilliga instrument. Då upptäckte vi att pH blir surare och surare närmare körtelns utgång. Där det var surare fanns det också mer enzym, berättar Marlene Andersson.

Protein från en liter bakteriekultur ger ungefär en kilometer tunn tråd.

Metoden skulle kunna förfinas ytterligare genom att, precis som i spindelns körtel, jobba med en pH-gradient eller genom att börja leka med sammansättning av spindeltrådsproteinet som uttrycks i bakterier.

S PI N D E LVÄV FÖR CE LLE R

Spindeltråd kan användas för en rad olika applikationer. Den forskargrupp

TI LLBAKA TI LL PROTE I N KE M I

Just då var det ändå oklart exakt hur den sura miljön hjälper spindeln att förvandla den koncentrerade, nästan gel-liknande proteinlösningen till en tunn tråd. Tillsammans med en forskargrupp från Kina började Marlene Andersson och hennes handledare därför titta närmare på spindeltrådsproteinet igen. I mitten av proteinet finns en sekvens som upprepas och som är viktig för trådens mekaniska egenskaper. Men protein-sekvenserna runt omkring verkade däremot vara viktiga för omvandlingen från gel till tråd under sura förhållanden.

– När vi väl hade klurat ut det kunde vi börja spinna, förklarar Marlene Andersson.

S PI N NA PÅ LAB B

Den ganska enkla anordningen för att kunna spinna spindeltråd på labbet består av en spruta med det koncentrerade spindeltrådsproteinet som trycks ut genom ett tunt glasrör i ett surt vattenbad.

Där formas tråden som sedan kan rul�las upp.

– Svårare än så är det inte, många förväntar sig en mycket avancerad maskin men det är bara det här som krävs, kommenterar Marlene Andersson.

Högkoncentrerad proteinlösning pumpas genom en spetsig glaskapillär med en spets på 10–30 mikrometer i diameter. När proteinstrålen sprutas ut i vattenlösningen bildas fibern, som rullas upp på ramar.

VETENSKAP

där Marlene Andersson är aktiv är mest intresserad av de medicinska tillämpningarna.

– Spindelväv är känd för sina läkande egenskaper. Förut kunde man till exempel lägga spindelväv på hästar med stora sår för att främja läkningen och man har sett hur implanterad spindeltråd tolereras väl av kroppen och kan brytas ner, förklarar Marlene Andersson.

Tråden kan spinnas i ett väldefinierat format och användas som underlag eller byggnadsställning för celler som annars är svåra att odla.

– Ett sådant exempel är hjärtmuskelceller som vi kan odla på spindeltråd och som potentiellt skulle kunna ersätta skadad vävnad i hjärtat.

NATU R E N SOM U PPFI N NAR E

Marlene Andersson fascineras över ämnet biomimetik, att lära sig av naturen och efterlikna den.

– Naturen har haft miljontals år på sig att utveckla och förfina metoder, man kan hitta mycket inspiration där.

Som lantbrukardotter och molekylärbiolog känns det också kul att ta naturen till labbet. Man kan dra nytta av det i många sammanhang, avslutar hon.

Tvåa i Forskar Grand Prix I höstas ställde Marlene Andersson upp i tävlingen Forskar Grand Prix som går ut på att forskare berättar om sin forskning på ett underhållande sätt för en allmän publik på endast fyra minuter.

VILL DU VETA MER? • Originalartikel: Andersson et al,

Biomimetic spinning of artificial spider silk from a chimeric minispidroin. Nature Chemical Biology 2017.

• Marlene Anderssons handledare

Anna Rising berättar om hur allt började med en spindeljakt i vetenskapspodden Radioscience, avsnitt #31 på www.radioscience.se.

Hjärtmuskelceller kan odlas på spindeltråd.

• Se filmklipp: forskargrandprix.se

Hållbart, starkt och snabbt Förra hösten producerade sportföretaget Adidas en prototyp för en ny sportsko som delvis består av konstgjord spindeltråd. Skon är nedbrytbar och produktionen förbrukar mindre energi. Det tyska företaget Amsilk har producerat spindeltråden som används.

– De använder sig av den gamla tekniken, att spinna tråd med hjälp av lös-

ningsmedel, kommenterar Marlene Andersson.

Användning av spindeltråd i avancerade textilier är någonting som diskuteras generellt. Lätta men starka skyddsvästar är ett exempel.

– Men för det krävs det också stark spindeltråd i stora mängder, menar Marlene Andersson.

– Jag älskar att prata om min forskning men eftersom jag precis skulle disputera hade jag inte alls höga förväntningar när jag ställde upp. Men så vann jag deltävlingen i Uppsala och gick vidare till final. Det var verkligen kul, säger Marlene Andersson.

Hur tänkte du kring ditt uppträdande?

– Jag försökte göra det till en show och koncentrerade mig på ett budskap. Jag tog bort nästan alla detaljer och lät bilderna tala en del. Det är ett tacksamt ämne men jag lärde mig en del om presentationsteknik.

Marlene Andersson kom på andra plats.

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

33

VETENSKAP

Bat bot f lyger som en f laddermus

Ett blommande energilager

Den väger som en större husmus, ar, som kan röra sig oberoende av har ett vingspann på 30 cm och kan flyvarandra, fällas ihop och sträckas ut. ga, svänga och dyka som en fladdermus.

Roboten är mer energieffektiv och Roboten Bat bot har tagits fram för att stu- skulle kunna flyga i mer svåråtkomliga dera hur man kan härma fladdermusens miljöer än drönare med rotorer. AN förmåga att göra svåra flygmanövrar.

Den har vingar av mjukt silikon som är fästa på en stomme konstruerad efter de nio viktigaste lederna i fladdermusvingen. Roboten flyger FOTO: N ATU R E med fladdrande ving- Bat bots skelett kan röra sig i fyrtio olika riktningar.

Din telefon har laddat ur och du ser dig om efter ett sätt att ladda den. Ser du sladdar och ett eluttag framför dig? Tänk om du i stället Laddad växt. kunde plocka en ros ur en vas och ladda telefonen ifrån den.

Forskare vid Linköpings universitet har fått rosor, Rosa floribunda, att suga upp en lösning som i växtens kärlsystem omvandlas till trådar med ledningsförmåga ända ut i bladen.

Växtens anatomi ger en effektiv struktur för att lagra energi. I kärlen bildas parallella ledande trådar, som är isolerade från varandra och omges av utrymmen som är fulla av elektrolyter.

Rosen kan laddas upp och lagra energi och laddas igen efter att energin förbrukats. AN

64 nya arter och släkten…

Har forskare vid Naturhistoriska riksmuseet beskrivit under förra året. Bland annat svampar i tunnelbanesystemet, tuggummiväxter från Nya Kaledonien, tre sötvattensfiskar och en utdöd art av bäver som levde för 18 miljoner år sedan. AN

7

Nyupptäckta planeter av jordens storlek finns i ett solsystem fyrtio ljusår bort, i vattumannens stjärnbild.

Tre av dem ligger inom den så kallade beboeliga zonen, alltså

Karpfisken Garra mini.

det avstånd från planetsystemets stjärna där det mest sannolikt finns vatten, som är en förutsättning för liv. Planetsystemet upptäcktes av Nasas teleskop i februari. AN

FOTO: N ASA/J P L- CA LTEC H / R. H U R T, T. PY LE (I PAC)

34

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

FOTO: SVE N K U LLA N D E R, N ATU R H I STO R I S K A R I KS M U S E ET

3,8 miljarder år…

Minst så gamla är de fossil som hittats av forskare i Kanada. Fossilen innehåller spår av bakterier som bildat rör- och trådlika strukturer. De är någonstans mellan 3,8 miljarder och 4,3 miljarder år gamla och därmed de tidigast kända levande organismerna på jorden. AN

N F RÅGA E TA R E E V R U T A N

Hur påverkas grundvattnet av längre växtsäsonger?

Av den totala vattenmängd som tillförs landskapet genom nederbörd (regn, snö) går en del tillbaka till atmosfären genom växternas transpiration. Den totala transpirationen över året ökar med en längre vegetationsperiod, det vill säga med en längre tid under året som växterna transpirerar. Det innebär i sin tur att en mindre andel av det totalt tillförda nederbördsvattnet stannar kvar i landskapet och kan där, bland annat, fylla på grundvattnet.

En total minskning av vattnet som blir kvar i landskapet fördelas så att en del kan minska påfyllningen av grundvatten medan resterande del ger minskad avrinning genom landskapet.

Hur den resulterande fördelningen blir beror på hur landskapet ser ut, men mindre vatten i ett landskap kan förväntas leda till viss sänkning av grundvattennivåerna i landskapet.

Flera olika vattenförändringar sker dock ofta samtidigt i ett landskap. Till exempel kan vegetationsperioden bli längre medan nederbörden ökar. Det senare innebär då en ökning av den totala vattentillförseln till landskapet, som kan delvis eller helt motverka den längre vegetationsperiodens minskningseffekt för vattnet som blir kvar i landskapet. Nettoresultatet för grundvattnet kan då bli ingen sänkning alls, eller till och med en höjning. Generellt är förändringar i landskapets grundvattennivåer en komplext samverkande del av flera olika, samtidigt pågående, vattenförändringar i landskapet.

G EORG IA D E STOU N I, PROFESSOR VID INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI, STOCKHOLMS UNIVERSITET

Mindre vatten i ett landskap kan leda till en viss sänkning av grundvattennivåerna.

Kommer våren tidigare för varje år?

Hur ser trenden ut? Vilka föjder får det?

Det är stor variation i väder mellan år, och många vårtecken följer vädrets nycker. Men vi kan se att lövsprickningen för hägg, björk och asp kommer fem till arton dagar tidigare nu än för hundra år sedan. Vårtecken, som blommande tussilago, vitsippa, sälg och hägg, kommer mellan två och tjugoen dagar tidigare.

SMHI: s data för de senaste 150 åren visar en ökande trend för vårens medeltemperatur, vilket gör att många växter och djur ”väcks” Tussilagon tittar upp tidigare.

tidigare ur vintervilan. Satellitbildserier visar hur lövsprickningen kommer ett par veckor tidigare på 2010-talet än på 1980-talet.

Data för pollenövervakning i Malmö visar att vårträden, alm, björk och ask, är tre till fyra veckor tidigare nu än 1980. Jordbrukaren Gunnar Johansson i Uppland, dokumenterade vårtecken under 73 år.

Enligt hans observationer kommer ”mellan hägg och syren” en vecka tidigare på 2000-talet än på 1950-talet.

Växtsäsongens längd är en grundläggande ekosystemegenskap, som påverkar hur mycket växter och djur kan växa under en säsong. Längre och varmare växtsäsong

leder alltså till större tillväxt i naturen. Det ger mer ved för skogsbrukaren och mer mat för herbivorerna och uppåt i näringsväven. Det betyder också att utbytet av gaser mellan biosfären och atmosfären ökar: mer vattenånga andas ut från växter och djur, mer koldioxid andas in av växter.

Vi funderar också mycket över förändringen av ’synkroni’ mellan samspelen organismer. För att en pollinerande insekt ska vara till någon nytta måste den vara aktiv när dess blomma är öppen. Nu förändras tajmingen för alla organismer, och de förändras olika mycket för olika arter.

e? tar e v r atu n n till e ga fråga a.se frå n u din vet ar d N R 2 2 0 1 7 N A T UilRl V E TA R E in 35tur a v k a c Ski n@n Vad

KJ E LL BOLMG R E N, SLU, SAMORDNARE FÖR SVENSKA FENOLOGINÄTVERKET

a red

ktio

I N S P I R AT Ö R E N

Hon får alla att dra åt samma håll Projektets deltagare är spridda både i geografi och kompetens. Jägmästaren Gunilla Oleskog håller ihop helheten och gör insatser för landets våtmarker ANNA NORBERG och vattendrag.

TEXT

Ett klafsande ljud när du sätter ner

foten och marken suger tag i stöveln.

En trollslända svirrar förbi och du hör änder som snattrar. Här i träsket samsas många arter och många av dem är beroende av just denna typ av natur.

– Vi tittar på vilka hot som finns mot våtmarker och vattendrag i skogslandskap och vilka åtgärder som kan vara användbara för att komma till rätta med dem, säger Gunilla Oleskog, projektledare och skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Skånes distrikt.

Hon arbetar just nu med en ansökan till EU:s miljöprogram för ett projekt kring våtmarks- och vattendragsfrågor i Natura 2000-områden. Syftet är att man efter projektet ska sprida kunskap till andra län och naturtyper.

FLOD PÄR LM USS LAN

– Det här är en ny projektform inom EU där man inte fokuserar på ”spaden i backen”, det vill säga konkreta åtgärder, utan i stället på att hitta bra arbetssätt och bygga kapacitet. Det är också viktigt

att man letar upp andra projekt som jobbar med liknande frågor, så att man drar nytta av varandra.

Inom projektet samlas många aktörer: Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, sju länsstyrelser, Våtmarksfonden, tio skogsstyrelsedistrikt och Skogsstyrelsen som myndighet. Hos dessa finns handläggare och specialister på olika aspekter kring våtmark och vattendrag. Här finns kompetens om till exempel flodpärlmusslans behov och skogsbruket i relation till vatten.

– Vi är spridda geografiskt, har olika kulturer och olika fokus, men vi behöver förstå varandra och hitta lösningar som passar alla. Jag är beroende av att projektdeltagarna tycker att det är roligt, ser helheten och prioriterar att arbeta med projektet.

F OTO: KAR O LI N A J O H AN S S O N

MÖN STE R OCH SAM BAN D

Nätverksträff för svenska Life-projekt på Gotland. Att träffas fysiskt ger samhörighet och hjälper till att hitta nya lösningar på svåra frågor.

36

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

För att få alla att känna samhörighet ordnar man fysiska träffar tidigt i projektet då det också är viktigt att göra någonting roligt och trevligt tillsammans. En del av projektbudgeten används sedan för att återkommande träffas på gemensam ort för projektmöten, för att diskutera ett tema eller för att åka ut och titta på plats där det finns en intressant aktivitet.

– Jag tycker att det är roligt att ha mycket kontakt med människor och mo-

KARRIÄR

”

Jag är beroende av att deltagarna tycker att det är roligt att arbeta i projektet

bra struktur för olika projektfaser. Att jag klarade den tentan var det största steget i min utvecklingsstege sedan forskarexamen. Jag blev jätteglad!

Hon tycker att certifieringen ger en trygghet i projektledarrollen, bland annat genom flera användbara arbetssätt och metoder.

S MÖRGÅS BOR D

tivera alla att jobba mot ett gemensamt mål. När vi träffas kommer det fram förslag som gör att vi kan hitta lösningar på en till synes omöjlig fråga.

Gunilla Oleskog tycker att det finns mycket i projektledarrollen som påminner om hennes tidigare arbete som forskare. Hon har ett stort material där hon letar mönster och samband för att få ihop en helhet och struktur till projektansökan.

S PÄN NAN D E OCH S KRÄM MAN D E

– Man måste också vara väldigt flexibel, men inom givna ramar. Man vet på ett ungefär hur man ska ta sig till målet, men vägen blir kanske inte exakt som man tänkt sig. Det är spännande, lite skrämmande, men oerhört stimulerande om man gillar utmaningar och variation i arbetet.

Baksidan är att det kan bli stressigt.

Ett stöd i arbetet är den projektledarcertifiering, PMI, som hon läste in för några år sedan.

– Jag läste på kvällar och helger och gick en veckolång kurs för att förbereda mig för tentan. Utbildningen gav en

Gunilla Oleskog är även projektledare för Life Elmias där man sedan 2013 arbetar med konkreta insatser för att utrota almsjukan på Gotland. Erfarenheterna från detta kommer till nytta i arbetet med den nya projektansökan.

– De projektansökningar som vi jobbar med omfattar många år, upp till sex år. Man ska därför vara försiktig med att ange alltför exakt vad projektet ska leverera, och se till att man inte lovar någonting orealistiskt i ansökan. Till exempel att säga att man ska röja runt tusen träd när det senare visar sig att det inte fanns så många.

Hon tillägger att på andra punkter har de lyckats över förväntan, men EU-kommissionen mäter projektets framgång mot vad man har lovat att man ska göra.

– Med det nya projektet vill vi ta fram bra åtgärder och arbetssätt för restaurering av våtmarker och vattendrag, bättre hänsyn när man utnyttjar dem, och bättre samordning mellan olika aktörer. Det som fungerar bra vill vi sprida till andra så att de har ett smörgåsbord av åtgärder att välja på.

GUNILLA OLESKOG Aktuell: Projektledare för Grip on Life IP och Life Elmias Yrke: Skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Skåne Utbildning: Jägmästare och disputerad i skogsskötsel. Kurser i metodik och pedagogik, PMI-certifiering i projektledning.

Om kommunikation: 99% av jobbet handlar om kommunikation, om att informera och att lyssna.

Viktigast i rollen som projektledare: Att hålla tidplanen, det vill säga att motivera alla att jobba för att nå det gemensamma målet. Här finns också de största riskerna när många är inblandade. Om något inträffar som gör att en av deltagarna inte kan leverera får det konsekvenser för alla.

Tips för att få ett fungerande team: I början behöver man träffas och då också ha roligt tillsammans. Det skapar samhörighet och lojalitet i projektet.

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

37

MAN UALE N

Sänk tempot och slipp stressen Höga krav på jobbet och för lite tid att leva upp till dem, ger en ökad risk för stress och ohälsa. Med struktur och tydliga förväntningar får du en bättre arbetssituation.

TE XT

ANNA NORBERG

I L L U S T R AT I O N

A N N I K A CA R L S S O N

Du har precis hittat koncentrationen för att skriva den där viktiga rapporten. Pling. Ett meddelande på mobilen knycker din uppmärksamhet. Okej, var var du nu i texten? Jo just det…. ”Ursäkta, jag skulle behöva din hjälp med en sak”. Kollegan står vid ditt skrivbord med ett papper i handen. Så fortsätter det, och när dagen är slut är rapporten bara ett stycke längre än på morgonen.

– Det är ansträngande för hjärnan att hela tiden växla fokus. Och risken är att man hamnar i en känsla av otillfredsställelse där man jobbar allt man kan, men ingenting blir färdigt. Kanske hjälper man alla andra och sitter sen kvar på kvällen med sitt eget jobb, säger Kerstin Eklöf, arbetsterapeut på Stressmottagningen.

R I M LIGA FÖRVÄNTN I NGAR

Hon talar om hur många har ett så kal�lat högeffektivt mönster, där man gör många saker parallellt. Det blir i längden inte särskilt effektivt, och det är därför bättre att fokusera på en sak i taget med en tydlig slutpunkt. Det är också bra att försöka dela upp arbetet så att det blir möjligt att ta paus.

– Det farliga är att ha ett långvarigt stresspåslag utan möjlighet till återhämtning. Här har cheferna en viktig roll i att skapa struktur, att ge uppmuntran och se till att förväntningarna är rimliga.

38

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

Det anstränger hjärnan att hela tiden växla fokus För att undvika stress ger hon rådet att dra ner på tempot och att sänka förväntningarna på vad man ska orka med. Mer konkret: • Skapa en struktur för dig själv: Vad är viktigt för dig att hinna med i dag?

• Skapa förutsättningarna för att kunna göra det: tala om för kollegorna vad du behöver för att få arbetsro.

• Börja med det som är viktigast för dig att få klart.

Försök också att få in fysisk aktivitet i vardagen. Det hjälper till med återhämtningen, men det är viktigt att det inte blir ännu ett krav att prestera.

PR IOR ITE RA AR B ETSU PPG I FTE R

– De flesta vet vad man ska göra, men det är inte alltid lätt och man kan behöva hjälp att följa råden. Många arbetsgivare uppmuntrar beteenden som folka blir sjuka av, så det behövs insatser också från dem.

Regelverket är tydligt. Arbetsgivaren är ansvarig för att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning. I Arbetsmiljöverkets författningssamling om or-

ganisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, finns konkreta krav och råd för hur arbetsgivaren ska arbeta kontinuerligt med att undersöka och följa upp: • arbetsbelastning • arbetstidens förläggning • och kränkande särbehandling.

Som individ är det viktigt att föra en dialog med arbetsgivaren, att rapportera och tala om hur du upplever din arbetssituation. Arbetsgivaren ska vara tydlig med vilka förväntningar som ställs på dig, så att du vet hur du ska prioritera arbetsuppgifter och vilka befogenheter du har. # Källa: Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö

VILKA KRAV

KAN DU

STÄLLA PÅ DIN ARBETSGIVARE?

Arbetsgivaren är ansvarig för din arbetsmiljö och ska kontinuerligt undersöka om arbetsbelastningen är rimlig.

Arbetsgivaren ska också klargöra vilka förväntningar som finns, vilka befogenheter du har och var du kan få stöd för att prioritera i arbetet.

Prata i första hand med din chef eller ditt skyddsombud om du upplever att detta inte fungerar.

KARRIÄR

7 tips E X P E RTE R NAS B Ä S TA T I P S F Ö R AT T M I N S KA STR ES S E N 1. Ta pauser för återhämtning.

2. Låt mejlen vänta till eftermiddagen och prioritera det som är viktigt att få klart medan du är pigg.

3. När du behöver fokusera på en arbetsuppgift: stäng dörren och stäng av telefonen om det är möjligt.

4. Försök fokusera på en sak i taget.

5. Gå hem i tid.

6. Kolla inte mejl på fritiden.

7. Försök att hitta pauser under hela dygnet där du inte behöver prestera utan bara får vara.

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

39

KARRIÄR

FRÅGA EXPE RTE N: N AT U R V E TA R N AS E X P E R T E R SVA R A R PÅ F R ÅG O R F R Å N M E D L E M M A R N A

Vad innebär en varning?

Jag och min chef är oense om en sak. Chefen hotar med att varna mig om inte jag accepterar hens beslut.

Vad innebär en varning och vad krävs för att man som anställd i kommunen ska få en varning?

En skriftlig varning är att betrakta som allvarlig, och kan i slutändan leda till uppsägning. Det är en form av bestraffning och kan utdelas av arbetsgivaren när en medarbetare har gjort sig skyldig till fel eller försummelse i arbetet.

Det kan handla om att arbetstagaren har brutit mot reglerna för hur arbetet ska utföras, uppträtt illojalt, stört ordningen på arbetsplatsen eller på annat sätt brustit i sina skyldigheter.

Det kan också vara så att den anställde, trots flera samtal om förseelsen inte förändrar sitt beteende. Då kan arbetsgivaren ge en varning för att betona allvaret i frågan. Har man

fått många skriftliga varningar kan detta till slut leda till uppsägning på grund av personliga skäl.

Innan en varning ges ska arbetsgivaren varsla och underrätta facket som har rätt att begära överläggning under förutsättning att arbetstagaren vill. Denne ska också ges tillfälle att yttra sig om den tilltänkta åtgärden.

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

Kontakta alltid Naturvetarna för rådgivning om arbetsgivaren avser att ge en varning.

Det är viktigt att de faktiska omständigheterna om förseelsen är objektivt och ordentligt utredda innan arbetsgivaren fattar beslut om varning som är en disciplinär påföljd.

Som medarbetare har du rätt att begära en kompletterande utredning som du själv bör medverka i.

Det är viktigt att de faktiska omständigheterna om förseelsen är objektivt och ordentligt utredda

40

Tänk på att en varning inom kommun och landsting läggs i din personakt och blir en offentlig handling som vem som helst kan ta del av, till exempel din framtida arbetsgivare.

ANETTE ANDSTEN, ombudsman kommun och landsting

PÅ N Y T T J O B B

Latifa leder för bättre hälsa

F OTO: J I N I S O F I A

Dietisten Latifa Lindberg har nytt jobb som funktionsenhetschef inom Klinisk Nutrition på Karolinska Universitetssjukhuset.

Latifa Lindberg.

Vilken är din roll?

– Att leda dietister inom området Klinisk Nutrition Vuxna på Karolinska, den enhet som tidigare hette dietistkliniken.

Varför sökte du tjänsten?

– Jag brinner för och är nyfiken på människor, vill hjälpa människor med deras hälsa, och har tidigare arbetat med att på vetenskaplig

grund inspirera människor att ändra sina matvanor. Karolinska är också inne i en stark utvecklingsfas där man organiserar sig utifrån patientens väg genom vården, och i det arbetet är ledarskapet viktigt. Jag vill bidra med ett coachande och inkluderande ledarskap.

Att vara en del av ett team där det finns möjlighet att vara med och sätta dietistens position i framtidens hälso- och sjukvård ser jag som mycket inspirerande.

Hur har du nytta av din utbildning?

– Jag är dietist i grunden och har arbetat kliniskt tidigare, även om det var länge sedan.

Det gör att jag har förståelse för dietistens arbete både kliniskt och i näringslivet, där jag verkat mest. Efter det har jag byggt på med ledarskap, kommunikation och marknadsföring som jag har nytta av i samarbetet med människor och i rollen som chef.

Vad har du gjort tidigare?

– Jag har arbetat inom livsmedelsindustrin och i dagligvaruhandeln, bland annat som Nordisk nutritionschef på Unilever. Jag har haft fokus på konsumentens behov och perspektiv, och det kan vara nyttigt att ha med sig även inom hälso- och sjukvården. Även om det här handlar om patienter som har andra behov.

Vad är den största utmaningen?

– Att leda i förändring. Det är spännande att vara med och skapa något nytt, och vara en del av arbetet mot en vision. Samarbete är viktigt, liksom att hålla fokus och vara medveten om att man går igenom olika faser i olika takt.

Tips till andra som vill byta jobb?

– Reflektera över vad du ser som ditt kall, vad som ger dig energi och var du tror att du har förutsättningar att vara dig själv. H A

F L E R PÅ N Y T T J O B B Christoffer Bengtsson Nytt jobb: Senior Synthetic Chemist på Scilife Lab DDDP (Drug Discovery and Development Platform).

Tidigare jobb: Postdok på Princeton University.

Utbildning: PhD i organisk kemi.

Amanda Gonzalez Bengtsson Nytt jobb: Forskningskommunikatör på Stockholms universitet (Institutionen för ekologi, miljö och botanik).

Tidigare jobb: Doktorand på Stockholms universitet.

Utbildning: Masterexamen i biologi .

Michael Carlsson Nytt jobb: Protein Specialist på DAKO/Agilent Technologies, Danmark.

Tidigare jobb: Assistant Professor, Köpenhamns Universitet.

Utbildning: Doktor i medicinsk vetenskap och M.Sc i molekylärbiologi och M.Sc i kemi.

Samtliga från Lunds universitet.

Björn Trepte Nytt jobb: Gruppchef Byggnader inom miljö på ÅF. Arbetar som konsult med miljörelaterade uppdrag mot byggnads-/fastighetssektorn, som exempelvis miljöcertifiering, due diligence och miljöstyrning i projekt.

Tidigare jobb: Konsult på Projektengagemang.

Utbildning: Fil. lic. inom biogeokemi.

Christina Nyström Nytt jobb: Projektledare med inriktning fastighetsutveckling på Fortifikationsverket från 1 mars.

Tidigare jobb: Markförhandlare på Trafikverket.

Utbildning: Agronom med byggnadsteknisk inriktning.

BB ?

SÅ NYTT JO K C O U D t R et A t H m tagi naturvetare so Här lyfter vi daktion@ ären. Tipsa re bb. nytt steg i karri om ditt nya jo

naturvet arna.s

N R2 2017

e

N A T U R V E TA R E

41

CHEF

Stäng av jobbet på fritiden Många chefer jobbar när de är lediga, men få vill göra det. För att skapa ett hållbart arbetsliv, där hjärnan får vila och återhämta sig, behövs en tydlig gränsdragning LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK mellan jobb och fritid, enligt forskaren Christin Mellner.

TEXT OCH FOTO

V

ärlden snurrar snabbare och blir allt mer komplex och oförutsägbar. Globaliseringen, digitalisering och ökad konkurrens bidrar till det och skapar osäkerhet och högre krav i arbetet, vilket leder till stress.

Det tog forskaren i arbets- och organisationspsykologi Christin Mellner avstamp i när hon talade för chefer i Naturvetarna på Chefsfredag. Till vardags är hon verksam vid Stockholms universitet.

– Hur skapar man balans i en obalanserad värld, frågar hon retoriskt.

En nyckel är resiliens, förmågan att återhämta sig efter en hård arbetsdag eller när ett projekt är avslutat.

LIGG E R PÅ TOPP

De snabba förändringarna i samhället påverkar arbetslivet i hög grad, med mer jobb som ska göras på kortare tid. Hela tiden måste man ligga på topp.

– Vi ser en polarisering på arbetsmarknaden, där både de enklare och mest kvalificerade jobben blir fler. De

42

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

som ligger däremellan tappar mark. Utmaningen är att förhålla sig till det nya landskapet, där gränsen mellan arbetsliv och fritid luckras upp.

– I spåren på det gränslösa arbetslivet ökar de stressrelaterade sjukdomarna. Nu kan många inom högkvalificerade yrken i hög grad själva reglera hur mycket tid man ska lägga på arbetet, liksom när och hur det ska utföras.

Så frågan är hur man ska klara balansen mellan arbete och fritid. I sin forskning har Christin Mellner intervjuat chefer om det som hon kallar för det tveeggade svärdet.

Det gränslösa arbetet ger å ena sidan frihet, å andra sidan en press att jobba när man är ledig.

– Svaret är att många chefer ständigt är uppkopplade och jobbar på kvällar och helger. Gränsen mellan arbete och fritid är flytande.

EG E N KONTROLL

När hon frågar hur folk vill jobba svarar 80 procent att de vill hålla arbete och fritid åtskilda.

– Var femte vill integrera jobb och fritid, där chefer och präster är överrepresenterade.

I sin forskning visar Christin Mellner att det är viktigt Christin Mellner. att ha egen kontroll över när, var och hur mycket man jobbar, så kallad gränskontroll. De som har det sover bättre och återhämtar sig snabbare.

– I det ligger att det i ledarskapet finns tydliga mål, återkoppling på utfört arbete och socialt stöd, liksom individförmågan att kunna jobba självständigt och att själv kunna sätta gränser.

Varför jobbar så många gränslöst?

– Tidspress, lågt inflytande och höga mentala krav ligger bakom. Många har svårt att säga nej, samtidigt som inboxen svämmar över.

Dessa mår sämre än andra, har oftare sömnproblem och är mer sjuka, eftersom de är i ett ständigt stressläge.

– Chefer ligger i snitt 10 procent hö-

KARRIÄR

PÅ VÄG MOT ETT HÅLLBART ARBETSLIV 1. Öka din gränskontroll, ha koll på när, var och hur du jobbar.

Forskning visar att det ger bättre välmående och sömn.

2. Skapa en kultur av tillit, engagemang och kreativitet.

3. Se till att få resurser för att klara ökade krav. Lösningen ligger inte i att också jobba på kvällar och helger.

4. Självmedkänsla. Var snäll mot dig själv och döm inte.

5. Ha goda relationer till chefer och medarbetare.

Att hitta balans mellan jobb och fritid är en nyckel till ett hållbart arbetsliv.

gre i dessa riskfaktorer. I ett sådant läge är det svårt att leda på ett hållbart sätt.

PE PPA D IG SJÄLV

Hur ska man då göra?

– Lösningen är att skapa en kultur av tillit, engagemang och kreativitet. Uppmuntra samarbete och innovation, liksom att jobba förebyggande för social hållbarhet. Konkret kan det handla om att resurserna i arbetet ökar i takt med kraven.

På individnivå är ett sätt att skydda sig är att vara snäll mot sig själv och mindre dömande. Christin Mellner kallar det för självmedkänsla. Hon påminner om att hjärnan inte kan skilja på fysisk och psykisk misshandel. Detsamma gäller pepp och uppmuntran. Hjärnan reagerar på samma sätt på inre och yttre feedback.

Skapa mänskliga arbetsplatser där god hälsa och en gemensam värdegrund är i fokus VÄR D E RA GOD HÄLSA

För att nå det hållbara arbetslivet pekar hon också på att ha en öppen, til�litsfull kommunikation på arbetsplatsen, och ha goda relationer till chef och medarbetare.

– För att kunna stötta sina medarbetare måste man vara i kontakt med sig själv och sina egna behov och känslor. Självmedkänsla främjar

gränskontroll, vilket i sin tur innebär att man kan stänga av jobbet och återhämta sig.

Det handlar också om att skapa mänskliga arbetsplatser där god hälsa och en gemensam värdegrund är i fokus.

Hon har också tittat på genusperspektivet när det gäller hållbarhet.

– Särskilt manliga chefer som känner att de inte får uppfattas som varma och omtänksamma av sina överordnade uppger mer sömnproblem och hälsobesvär, medan de som istället upplever att de får vara det har högre resiliens och är mer återhämtade.

NÄSTA SIDA : Vad tyckte

deltagarna om seminariet?

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

43

Vad tyckte du om seminariet?

Stefan Engblom, chef landsbygdavdelningen på Södertörns miljöoch hälsoskyddsförbund – Intressant och lätt att känna igen sig.

Jag försöker sätta upp gränser mellan jobb och fritid, men ramlar dit. Kanske det är därför jag till och från har sömnproblem. Jag jobbar också med mjuka värden, som omtänksamhet och värme, vilket är till nytta för både mig och mina medarbetare.

Vad gillar du Chefsfredag?

– Jättebra, det är ofta intressanta ämnen och jag kommer hit när det passar in i min vardag. Bra upplägg med möjlighet att mingla och träffa andra chefer.

Anna NorrbyTenglund, enhetschef för medicinsk forskning på Karolinska institutet – Jag tillhör dem som inte stänger av mobilen så här på fredag eftermiddag. Jag är ständigt uppkopplad, men vill egentligen släppa jobbet på fritiden. Lite tillspetsat är det så att jag är chef på arbetstid och forskar när jag är ledig.

Vad tar du med dig?

Är du chef... ... men får inte inbjudningar till seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag? Meddela Naturvetarna att du är chef via www.naturvetarna.se/Chef

Du får då även Chefstidningen och möjlighet att delta i nätverk för chefer.

– Att självmedkänsla är så centralt för det hållbara ledarskapet. Det ligger mycket i att bli snällare mot sig själv och inte döma. Det budskapet ska jag dela med mig av till mina kollegor.

CH E FS FRÅGAN

Hur kan jag påverka löneutrymmet för mina medarbetare?

Hur ska jag agera för att kunna behålla skickliga naturvetare i det kommunala bolag där jag är avdelningschef? Det löneutrymme jag har att fördela bland mina medarbetare räcker inte för att premiera duktiga medarbetare, som också är marknadskänsliga.

När centrala avtal inte har någon siffra, ställer det högre krav på dig som lönesättande chef. Det innebär att du som chef behöver sätta upp individuella mål tillsammans med medarbetarna och göra en utvärdering av individuella prestationer. Lika viktigt är att göra en bedömning av hur mycket lönerna bör öka för att avdelningen ska kunna behålla nyckelpersoner som är viktiga för verksamheten.

44

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

Jag utgår från att ni har en väl fungerande löneprocess där både verksamhetsmål och individuella mål är tydliga. För att kunna påverka löneutrymmets storlek bör du som chef i god tid göra en bedömning av löneökningsbehovet på din avdelning.

Ta upp den frågan i ett tidigt skede i samband med verksamhetsplanering och när budgeten fastställs. Jag har som ombudsman vid några tillfällen hjälpt chefer med underlag för att kunna äska om ytterligare medel inför lönerevisionen.

Inför årets lönerevision är det troligen försent att påverka löneutrymmet för din avdelning. På samma sätt som verksamhetsplanering löper under längre tid, kan individuell lönesättning sträcka sig framåt i tiden. Det innebär att du tillsammans med en medarbetare kan titta på löne-

utveckling över tid, där ni gör upp om individuella mål för både verksamhet och löneutveckling.

En nyligen publicerad rapport från Saco bekräftar de problem som du har. Många chefer vittnar om att ett snålt tilltaget löneutrymme gör det svårt att premiera duktiga medarbetare. Du hittar rapporten på www.naturvetarna.se/ radgivning-chef.

E LI SAB ET E N G DAH L LI N D E R

Ombudsman för chefer

KARRIÄR

MITT JOBB

NATU R B R U KS LÄR AR E ANDERS HÄGG, LÄRARE OCH ANSVARIG FÖR TRÄDGÅRDSUTBILDNINGEN PÅ JÄLLAGYMNASIET TEXT OCH FOTO

ANNA NORBERG

Läraren: Arbetar med en ettårig träd-

Eleverna: Är mellan 23 och 58 år med olika

gårdsutbildning för vuxna, som ger kunskaper för att arbeta med anläggning, skötsel och underhåll av trädgård. Han är teknikagronom och byggnadsingenjör från fyraårig teknisk linje. Han har tidigare arbetat som byggnadsingenjör, biträdande expert för FN:s utvecklingsprogram i Zimbabwe och på flera olika naturbruksgymnasier.

bakgrund och arbetslivserfarenhet. De har valt utbildningen för att till exempel få vara fysiskt aktiva utomhus och skapa något estetiskt där man ser ett tydligt resultat. Anders Hägg tycker att det roligaste med att jobba som lärare är att se när eleverna utvecklas, och att jobba ihop. Eleverna är specialister inom olika områden, så det finns mycket att lära av varandra.

Aktuella frågor: Elevernas kompetens är efterfrågad hos till exempel kommuner, svenska kyrkan och bostadsrättsföreningar. Alltfler privatpersoner efterfrågar också kompetent trädgårdshjälp för till exempel trädbeskärning. Det är i dag brist på utbildad personal för trädgårdsarbete. På trädgårdsmässan i början av april finns Jällaskolan på plats för att berätta om vuxenutbildningen i trädgård.

Maskiner: Eleverna får lära sig service och underhåll av de olika maskiner som används, så att de kan sköta det dagliga eller veckovisa underhållet. Det kan vara allt från gräsklippare, jordfräsar och lövblåsar till traktorer.

Mark och växter: I utbildningen varvas teori om trädgårdsodling och markoch växtbiologi, med praktiska övningar på Jällaskolans område. Till exempel hur man planerar en trädgårdsmiljö, mäter upp, planterar och anlägger ytor.

Kollegor: ”Ska man bli mästare på något

lärarkollegor som är kunniga inom olika områden, så att skolan får en bredd i utbildningen.

Nätverk: Anders Hägg är ordförande för Naturbrukslärarförbundet, en professionsförening inom Naturvetarna. Det är en kanal för att påverka och kunna utveckla utbildningarna. Föreningen ger också ett kontaktnät, till exempel ordnar de en arbetsmiljöutbildning i slutet av april.

måste man lära av många”. På skolan finns flera

Omvärlden: Vid besök på elevernas praktikplatser hämtas kunskap om vad eleverna får göra, vilken utrustning som finns och hur detta förändras. Genom Erasmus+ har vissa elever praktik på trädgårdar i till exempel England och Frankrike där man lär sig en annan trädgårdskultur än i Sverige.

Lövräfsa: Att sköta en utemiljö kräver mycket kunskap. Du måste till exempel veta vad som är gräs och ogräs och förstå konsekvenserna av att ta ner grenar när man beskär ett träd.

Detsamma gäller i handelsträdgårdar där kunderna förväntar sig att personalen ska kunna svara på frågor om vilka växter som passar i olika växtzoner och lägen.

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

45

KARRIÄR

E G E T F Ö R E TA G

Kenneths forskningsidé vinner mark Idén föddes i ett labb på SLU, där kemiska medel mot skadegörare byts ut mot värme och ånga. Med stöd från större företag och investerare är Thermoseed på väg att rota sig på åkermark i hela världen. L A R S - E R I K L I L J E BÄC K T E XT

I slutet av 1990-talet insåg Kenneth Alness med kollegor potentialen i sin forskningsidé.

Han bestämde sig för att skydda den med ett patent i ett nybildat bolag.

– I ett första skede Kenneth Alness. sökte vi patent i Sverige för att sedan gå vidare internationellt.

Det är tyvärr inte så enkelt att ett patent i EU gäller i alla unionens länder.

Han förklarar att en ansökan hanteras centralt, men att varje land har sin egen process för godkännande av patent.

– Mitt råd till den som har en forskningsidé är att fundera på varför och när du ska söka patent. För att lyckas gäller det att i ett tidigt skede både att ha finansiella muskler, kompetens och trovärdighet på marknaden.

KAPITAL OCH TROVÄR D IG H ET

Här hade Kenneth Alness det väl förspänt och hittade lämpliga partners att alliera sig med. Lantmännen, SLU Holding och finansmannen Anders Wall blev en perfekt konstellation som tillförde kompetens, branschkunskap och trovärdighet.

46

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

– Vi trodde på produkten, som skulle kunna ersätta betningsmedel i utsäde till spannmål. Vår miljövänliga teknik, som bygger på att behandla fröna med värme och fukt, istället för kemiska bekämpningsmedel låg i tiden när jordbruket skulle bli mer hållbart.

GÅR BÄST I NORG E

är det konventionella jordbruket, som ser möjligheten att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel.

Ekologerna då?

– Vi är ett bra alternativ för ekobruket, men vi hade inte överlevt på bara den marknaden, eftersom volymerna inte var tillräckligt stora.

Kennet Alness kommer tillbaka till patentfrågan som är en hög kostnad i uppstarten av nya produkter. Han

Med tiden blev de till och med övertygade om att produkten skulle slå, medvetna om att det skulle ta lång tid. Allt har dock inte gått smärtfritt, även om det har funnits mycket att glädja sig åt.

– Thermoseed går bäst i Norge, där vi värmebehandlar hälften av allt utsäde inom jordbruket.

Motsvarande siffra för Sverige är Thermoseed går bäst i Norge, där ungefär hälften av spannmåls30 procent. Vår arealen behandlas med Thermoseed. Nu är förhoppningen att en fabrik byggs i Japan. huvudmålgrupp

förklarar att produktutveckling och marknadsintroduktion är de verkligt dyra posterna, och där krävs det finansiellt starka partner innan det är slut i kassan.

– Utan kapital är det inte möjligt att skydda sin produkt med patent.

Själva ansökan i Sverige kostar inte mer än runt hundra till hundrafemtiotusen kronor plus en viss avgift per år. Sedan har man upp till ett och halvt år på sig att besluta sig för i vilka länder man vill gå in. Det är då det börjar kosta.

– Ny teknik alltid har en uppförsbacke. Många är rädda för förändring

och att kanske förlora sin position. ”Kom inte och tro att varmfuktig luft kan ersätta kemikalier”, var kommentarer som förekom.

FI N S LI PN I NG

Hur reagerade kemiföretagen?

– De ifrågasatte vår produkt och försökte hitta svagheter, dock utan framgång, säger Kenneth Alness övertygande.

För att ta fram grunddata och finslipa metoden var en doktorand vid SLU till hjälp. I samma veva fick han också forskningsmedel från EU för utveckling av teknologin.

I nästa steg ville han skala upp metoden för att se om den fungerar i verkligheten. Den stod färdig för testning 2008 i Skara.

– Även här fick vi stöd från EU för att kunna genomföra vårt demoprojekt i industriell skala. Det gick så bra att vi fick utmärkelsen Best of the best i Lifeprogrammet. Kapaciteten ligger på 15 ton utsäde per timme och den är i full drift sedan 2009.

I den anläggningen hade man tidigare betat utsäde med kemiska medel, så kallade fungicider. Första året innan rutinerna hade satt sig var det lite gnissel bland personalen. >>

Skydda din idé med patent Syftet med patent är både att skydda uppfinnaren och att driva tekniken framåt. Genom att göra uppfinningen känd kan någon annan utveckla den vidare.

Paten ger uppfinnaren ensamrätt till att tillverka, marknadsföra och sälja en produkt i ett visst land.

För att få patentet måste idén vara unik i hela världen.

Har du ett svenskt patent kan ingen annan i hela världen ta patent på idén.

Däremot är det fritt fram för vem som helst att kopiera din idé i ett annat land och sälja produkten.

3 kriterier för patent • Håll tyst om din idé. Så fort den är offentlig går den inte att skydda.

• Idén måste vara unik och ha uppfinningshöjd och skilja sig väsentligt från något an som finns på marknaden.

• Uppfinningen måste vara industriellt

tillämpbar och ha en funktion. Däremot behövs ingen färdig produkt när du lämnar in ansökan.

Att ansöka om patent är en tidskrävande process. Efter ungefär ett halvår får du ett förhandsbesked. Du har ett år på dig att fundera på om ansökan ska lämnas in i andra länder, men du behöver inte bestämma det direkt. Efter två år har du patentet, som bara gäller i Sverige, i din hand om idén uppfyller kriterierna.

Läs mer: www.prv.se

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

47

KARRIÄR

– Idag är läget ett helt annat. Alla är nöjda och tycker det är roligt att ligga i framkant med en miljövänlig teknik. På köpet har arbetsmiljön blivit bättre.

För att få kapital och nätverk såldes en del av företaget till ett holländskt företag, som senare blev uppköpt av ett engelskt finkemiföretag.

Då blev läget rätt turbulent och verksamheten i Thermoseed var hotad.

– Så sent som i december 2016 köpte jag tillbaka den delen av Thermoseed. Intresset var stort att vara med på det tåget, så det gick bra att få fram nödvändigt kapital.

Idag ägs Thermoseed av Lantmännen Bioagri AB med syftet att inom kort förbereda en satsning på global expansion.

– Nu får vi tillgång till hela världen, och potentialen är enorm. Jag besökte Japan i januari, och det finns förhoppningar om att de ska börja använda vår teknologi och snart bygga en egen anläggning.

STOLT OCH NÖJ D

Ännu en pusselbit är ett nytt samarbete 2016 med ett holländskt företag

Behandlas med fuktig värme istället för kemiska medel.

Koppert, som är världsledande inom biologiska produkter för växtodlingsproduktion. Det ger möjligheter för Bioagris produkter att komma ut i världen.

Det samarbetet gäller ett biologiskt betningsmedel, som även det bygger på en forskningsidé från SLU, med en jordbakterie som verksam substans.

Kenneth Alness kan inte dölja sin stolthet över framgångarna.

– Klart att det är jätteroligt att kunna göra en miljöinsats och samtidigt skapa värden och nya jobb, säger forskaren som idag mer är entreprenör i gränslandet mellan biologi och teknik.

Men det har kostat på. Han uppskattar att utvecklingskostnaderna uppgår till totalt hundra miljoner kronor för Thermoseed.

KENNETH ALNESS Yrke: Vd för Lantmännen Bioagri AB. Utbildning: Agronom med teknikinriktning.

Familj: Två söner, 17 och 19 år.

Fritid: Vara i naturen, gärna på skidor eller med karta och kompass.

rande för orienteringsklubben Långhundra IF.

Ideella uppdrag: Ordförande för Upplands seglarförbund och ordfö-

Mål: Att Thermoseed finns globalt inom fem till sju år.

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

Betningsmedel används i utsäde för att ta kål på främst sjukdomar som skadar växten.

På 50-talet användes kvicksilver, som har bytts ut mot mer harmlösa kemiska medel. Med Thermoseed-behandling uppnår man samma resultat utan användning av kemikalier. Utsädet pastöriseras med varm fuktig luft och slår ut skadliga mikroorganismer utan att störa grobarheten.

Cedomon och Cerall används också till betning men bygger på jordbakterien Pseudomonas chlororaphis som har effekt mot flera utsädesburna sjukdomar.

Hittills har dessa produkter tillsammans använts på runt åtta miljoner hektar. Det är åtta gånger mer än hela Sveriges odlade spannmålsareal.

Aktuell: Entreprenör som tar forskningsidéer till marknaden.

48

Så funkar det:

Vid sidan av Thermoseed har Kenneth Alness tagit flera andra forskningsidéer, både egna och andras, vidare från idé till marknaden.

E G E T F Ö R E TA G – J U R I S T E N S V A R A R

Naturvetarna har ett samarbete med Avtal24, som innebär att vissa juristtjänster online är kostnadsfria för medlemmar i Naturvetarna, medan andra tjänster är rejält rabatterade.

Hur ska vi komma överens i företaget?

Jag och några vänner ska starta företag tillsammans. Vi är alla biologer och kommer att erbjuda tjänster inom natur- och miljövård.

En av oss är mer inriktad på hållbart byggande. Hur ska vi tänka för att allt ska löpa så smidigt som möjligt i företaget? Och vad händer om vi blir oense?

Affärsjuristen Noshin Kardel på

avtal 24 tipsar här om viktiga 10 punkter att komma överens om när ni är flera ägare i ett bolag. Studier visar att en tydlig och öppen dialog när avtal förhandlas fram, ofta leder till långvariga, lönsamma affärer och en ökad förståelse parterna emellan.

• Hur ska det se ut för ert företag när det gäller?

• Ansvar och ersättning: Vem ska göra vad? Ska lön betalas ut?

• Hur ska styrelsen utses: Vem får till exempel nominera styrelsemedlemmar?

• Vad ska gälla vid meningsskiljaktigheter: Hur och var ska en eventuell tvist lösas?

• Konkurrens: Får ni ha sidouppdrag utan godkännande från övriga delägare?

• Hur ska bolaget värderas: Vem ska värdera bolaget och hur?

• Överlåtelse av aktier: Får ni sälja era aktier till vem ni vill och till vilket pris som helst?

• Vad ska hända om någon bry-

Samma syn på hur företaget ska drivas ökar chansen att ni blir framgångsrika

S KR IV KOM PANJONAVTAL KOSTNAD S FR ITT HOS AVTAL 24

Hos avtal 24 kan du som företagarmedlem i Naturvetarna kostnadsfritt skriva kompanjonsavtal online (normalpris 2495) kronor, alternativt tillsammans med en jurist för 4 995 kronor (ordinarie pris 9 990 kronor).

För att ta del av dina förmåner hos Avtal24 och skriva de avtal just du behöver, registrera dig på www.avtal24.se/naturvetarna

ter mot överenskommelsen? Ska det utgå ett förutbestämt skadeståndsbelopp?

N OS H I N KAR D E L,

jurist på Avtal 24

• Drag along och tag along: Vill ni skydda både majoriteten och minoriteten vid försäljning?

• Skyldighet att göra ägarandelar i bolaget till enskild egendom?

Ni kan annars få en av delägarnas make som ny delägare vid en skilsmässa.

• Skriv kompanjonavtal: Säkerställ att ni har samma syn på hur företaget ska drivas och chansen ökar att ni blir framgångsrika företagare.

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

49

STUDENT

När studenter möter näringsliv Några träffade sin blivande arbetsgivare, medan andra studenter nöjde sig med att få koll på de yrkesroller som väntar. I minglet på landskapsingenjörernas näringslivsdag i Alnarp byggdes nätverk. L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K TEXT

Företagen står på rad och bjuder in

studenter. Många lockar med godis, men också med matnyttig information om vilka jobb företagen kan erbjuda nybakade landskapsingenjörer.

– Här måste vi vara med. Det är en chans för oss att möta framtidens arbetskraft, säger Niklas Ulfheden, rådgivare och säljare Niklas Ulfheden. på Essunga plantskola.

CHAN S TI LL TRAI N E E

Ännu en av årets närmare sextio utställare är Göteborgs park- och naturförvaltning.

– För oss är det viktigt att marknadsföra oss och visa vilka jobb som finns hos oss, säger landskapsingenjören Malin Fornstedt, som har titeln markingenjör och jobbar med projektledning och byggledning.

– Många visar intresse för sommarjobb, vi berättar också om vårt populära traineeprogram, där utbildning ingår och som leder fram till en anMalin Fornstedt. ställning.

50

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

Vegtech, företaget som löser tekniska problem med biologiska lösningar, är också på plats på loftet i Alnarps aula. De är mest kända för sina gröna tak och dagvattenlösningar.

Magnus Nyhlén.

– Det är jätteviktigt för oss att vara här. Vi har växlat mejladress med några studenter som vill sommarjobba på Vegtech, säger Magnus Nyhlén.

De landskapsingenjörer som idag är anställda på det småländska företaget jobbar som säljare.

sig och ger erfarenheter som man inte får i studierna, säger Emma Olsson.

– Förutom att vi själva bygger relationer med företagen så är detta en bra merit i våra cv:n, säger Signe Winkler.

– Dagen ger många idéer och visar i vilka roller vi kan arbeta. Nu blir det lättare att tänka strategiskt, säger Patricia Barna.

E N G RÖN M IX

Hur ser ni på framtiden?

– Den ser ljus ut. Vi har den viktiga uppgiften att göra städerna attrak-

I D E E LLT E NGAG E MANG

Vi möter de studenter som har gjort den här dagen möjlig. Det är en tradition att de som går andra året av tre håller i trådarna.

Varför gör ni det här?

– Landskapsingenjörsdagen fungerar som en mötesplats för studenter och företag. Det är ett perfekt tillfälle att knyta kontakter och nätverka, säger Jens Öqvist, som själv fixade sommarjobbet här förra året.

De har jobbat med dagen ideellt, vid sidan av studierna.

– Det är ett jättebra sätt att engagera

Här är studenterna som gjorde näringslivsdagen möjlig.

KARRIÄR

DET ÄR ETT PERFEKT TILLFÄLLE ATT KNYTA KONTAKTER OCH NÄTVERKA

tiva och hållbara, bland annat genom att bygga gröna miljöer. I det ligger att skapa ekosystemtjänster till nytta för alla, säger Johan Henriksson, som ser en framtid i en projekterande roll på arkitektkontor, eller motsvarande.

Som av en tillfällighet handlade en av föreläsningarna om ekosystemtjänster. Trenden att odla i stan, permakultur och ljussättning var andra ämnen som togs upp.

Checklista

I N FÖ R E N NÄR I N G S LIVS DAG

Var ute i god tid med lokalbokning och kontakter med utställare.

Gör en projektplan.

Bestäm om ni ska ta ut avgifter från beställarna. Här valde man att de fick välja om de ville sponsra, vilket de flesta gjorde.

Gör ett programblad, med plats för sponsorerna att synas.

Fundera på hur kommunikationen ska

fungera. Här valde projektgruppen att ha en mejlbox för allt, vilket gjorde att det blev rörigt.

Dubbelkolla checklistorna så att inget glöms bort.

Titta på tidigare utvärderingar, om sådana finns, och dra lärdom från dem.

Ha ett fullmatat fikabord. Det skapar trivsel och tillfällen för mingel.

Hur tänkte ni där?

– Vi ville inte ha något tema i år och satsade på en bred mix för att locka fler besökare, säger Jens Öqvist, som drivs av ett socialt patos. På mitt framtida jobb vill jag skapa miljöer där människor mår bra.

Den röda tråden var att behandla ämnen som inte tas upp i utbildningen.

När dagen närmar sig sitt slut ger de ett avspänt intryck.

– I morse var vi inte lika coola. Vi väntade på vår specialdesignade T-shirt som kom en timme före invigningen, säger Emma Olsson.

Landskapsingenjörer bygger gröna miljöer, ekosystemtjänster, till nytta och glädje för alla.

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

51

S PA N A R I N

NY BOK

FOTO: S O M E R SAU LT18:24

Vetenskap är vackert

En neuron runt halsen, en diamantmolekyl i örat, eller varför inte en ring i form av en dna-dubbelhelix? Vetenskapssmycken finns att köpa på flera ställen. Förutom att göra fina smycken vill personerna bakom idén skapa uppmärksamhet kring vetenskap, till exempel genom att smyckena får igång ett samtal eller genom att ge bidrag till vetenskaplig utbildning. A N

GÖR E N EG E N KE M IVI DEO Nu kan du tävla i att göra ett eget kemiexperiment och fånga det på film. Om du går på gymnasiet, vill säga. European Young Chemists Network (EYCN) har utlyst en tävling där gymnasieelever kan skicka in en video som visar hur ett experiment utförs. Läs mer på Svenska kemisamfundets hemsida, www.kemisamfundet.se.

G R AT T I S !

Vinnare i förra numret Josefin Gertsson, Anna Ohlén och Jessica Sipinen vinner boken Filurer, dinosaurier och människor. En barnsaga om evolutionen

52

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

OM KONSTE N ATT KOM M U N ICE RA Boken Bemötandekoden utlovar en spännande upptäcktsfärd i hjärnans fantastiska landskap, och en guide för det mänskliga samspelet. Författaren Lena Skogholm är beteendevetare och hämtar kunskap ur forskning om hjärnan, ledarskap och psykologi. Hon berättar på ett lättillgängligt sätt om hur vi bemöter varandra på ett bra sätt, hur man skapar förtroende, och om ledarskap och kommunikation. De återkommande konkreta råden är den stora behållningen i boken.

Varje kapitel avslutas med en lista med tips och ett antal frågor för att reflektera över kapitlets innehåll.

Bokens underrubrik är Konsten att förstå sig på människor och att få ett bättre (arbets)liv, och råden för arbetslivet kan nog med fördel användas för alla situationer där du behöver förstå eller bli förstådd av någon annan. A N

Vi lottar ut boken. Du kan delta i utlottningen genom att senast den 10 april mejla till redaktion@naturvetarna.se och berätta varför du läser tidningen och vad du skulle vilja läsa mer om. Skriv bokens titel i ämnesraden.

M E D VETE NSKAP I H UVU DROLLE N Dolda tillgångar är en film om tre kvinnliga svarta matematiker som spelade en viktig roll i USA:s rymdprogram på 1960-talet. Filmen blev nominerad till tre Oscars, bland annat för bästa film.

Through the valleys är en dokumentär om Robin Blomdin, doktorand i naturgeografi vid Stockholms universitet, som leder ett forskningsprojekt i Mongoliet och Kirgizistan för att ta reda på mer om glaciärer i Centralasien under den senaste istiden.

FOTOgrafi 51 är en teaterpjäs på Playhouse teater, om kemisten Rosalind Franklin och hennes roll i upptäckten av dna-molekylens struktur. A N Filmtajm.

S PA N A R I N

N YG A M M A L U TSTÄ LLN I N G

gruvan Det ryker, smäller

och skakar när du spränger i gruvan.

Rummet är ljust och luftigt med väggar av betong. I den angränsande gruvgången är det mörkt, stenväggarna känns nära Lars Paulsson. och lådor med sprängämnen står staplade vid sidan av gången.

Du har flyttats tillbaka hundratals år i tiden där gruvarbetare med stendamm i ansiktet drar tunga skottkärror av trä.

imponerad av hur kreativa arbetsplatserna var, med platta organisationer och samarbete för att lösa uppgiften.

Miljön i dagens gruva är som ett modernt kontor: ljus och fräsch med växtväggar. Man försöker skapa en känsla av att man är ovan jord, trots att man är tusen meter under markytan. I utställningen finns ett fikarum som speglar detta, och som används för information om gruvnäringen och om flytten av Kiruna.

R I KTIG S PRÄNG N I NG

TA M I N I B USS E N N E R I B E RG ET

– Det finns något spännande med att gå ner i underjorden till den gamla gruvgången. Nu har vi byggt till en del för att visa hur en modern gruva ser ut, berättar Lars Paulsson, utställningsproducent vid Tekniska museet.

Efter att den nya utställningen öppnade i februari kan man gå in i utställningen från två håll. Via den klassiska nedgången i den gamla gruvgången. Eller från andra hållet, via ett modernt kontrollrum, ett omklädningsrum med hjälmar och reflexvästar och en tur med minibussen ner i Malmbergets gruva.

TUS E N M ETE R U N D E R MAR KE N

– Vi har varit och hälsat på i många gruvor inför utställningen. Jag blev väldigt

De andra nyheterna i utställningen är två moderna gruvorter med betongsprutade väggar, där man kan prova på hur det känns att vara med vid en riktig sprängning, eller att köra gruvfordon och borra, lasta och spränga i digital miljö. Och slutligen kontrollrummet där man får följa vad som händer med malmen hela vägen från gruvan till att metaller och mineraler används.

– Det finns till exempel fyrtio mineraler i din mobiltelefon. Vi hoppas att besökarna ska få perspektiv på den globala gruvindustrin, vilja lära sig mer och diskutera frågorna. Var ska vi bryta mineraler? Hur mycket ska vi bryta och hur mycket kan vi återvinna? A N

FOTO: A N NA G E R D É N.

Hur kommer mineralerna till din mobiltelefon upp ur underjorden? Det får du veta i Tekniska museets nyöppnade gruvutställning, som visar både gruvindustrins historia och nutid.

Den gamla gruvgången aktiverar alla sinnen.

GRUVAN PÅ TEKNISKA MUSEET Ålder: 79 år.

Bakgrund: Gruvan var en av Tekniska museets första utställningar, och visar gruvnäringens historia och dess bidrag till samhällets tekniska utveckling. Den gamla gruvgången har bevarats och har nu fått bättre belysning, och förbättrade texter, och ljudet från en gruvort som har varit tyst i femtio år är åter igång.

Autenticitet: Utställningen har tagits fram i samarbete med gruvindustrins branschorganisation Svemin, och man har till exempel ett så kallat skjutskåp, som används för sprängningar, från LKAB, och en styrhytt för gruvfordon som tagits fram med hjälp av Atlas Copco.

Nyheter: Flera rum på slutet som visar den moderna gruvindustrin.

Faktagranskning: Gjordes av Luleå tekniska högskola och Statens geologiska underökning, SGU.

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

53

S PA N A R I N

Gästkrönika

Medarbetare som

trivs presterar bättre Under det senaste året har fokus varit stort kring de organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågorna. Som arbetsgivare är det en mycket viktig fråga. Att ha medarbetare som trivs och mår bra på jobbet är både mer produktivt och ekonomiskt i ett företagsperspektiv.

Som arbetsgivare inom det gröna näringslivet har man fördelen att kunna erbjuda arbeten som av sin natur har trevliga miljöer att vistas i, arbetsuppgifter som många gånger är tydliga i sitt genomförande och som ger tydlig feedback kring när arbetet är avklarat och hur resultatet blev. Detta gynnar i grunden våra mänskliga behov.

Om vi tittar på statistik för våra branscher så kan vi se att risken för att insjukna ligger lågt, både allmänt och särskilt för just psykiska diagnoser (källa: Försäkringskassans Socialförsäkringsrapport). Vi kan dock konstatera att tjänstemän inom våra näringar har en något högre risk för att blir sjukskriven inom en psykisk diagnos än arbetarna, men för de allra flesta yrkesgrupperna ligger vi under medeltalet för den totala arbetsmarknaden.

En trivsam arbetsplats kommer inte av sig självt, det krävs alltid ett visst engagemang, både från arbetsgivaren och medarbetarna. Att ha en tydlig organisation och rutiner i företaget gör att vi enklare greppar våra uppgifter, effektiviteten ökar och vi kan lägga energi på rätt saker.

Ledarskapet och prioritet hos ledningen är en stor del i att få detta att fungera, men medarEngagemang och delaktighet är viktigt för att alla ska trivas. betarnas delaktig-

54

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

Camilla Backlund Arbetsmiljöexpert, SLA, Skogsoch lantarbetsgivareförbundet

het och engagemang är minst lika viktig i den dagliga verksamheten. Det är här 1+1 blir 3!

Som central part försöker vi bidra till att våra medlemsföretag ska få kunskap, verktyg och inspiration till att skapa trivsamma arbetsplatser med en god arbetsmiljö.

Utöver vår egen arbetsmiljöhandbok som vi tillhandahåller företagen så tar vi fram verktyg, checklistor och utbildningar via Prevent. Senast ut i raden är boken Jobba praktiskt med OSA, en bok för guidning inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

För att uppmärksamma och sprida kunskap om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön höll SLA förra året fem utbildningar på temat och numera är det en del av vår ordinarie arbetsmiljöutbildning. SLA är unika när det gäller att kunna bistå våra medlemsföretag med arbetsmiljörådgivning och tjänster ute på företagen. Vi har sju arbetsmiljöutvecklare runt om i Sverige, där ett första besök ingår kostnadsfritt i medlemskapet hos SLA. Detta har gett stort resultat i att nå ut, då vi har många medlemsföretag, men med få anställda.

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

KALENDER Här ser du några kommande aktiviteter. Datum med rosa färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

LEAD E R S H I P F R I D AY Vid Leadership Friday tar du del av den senaste ledarskapslitteraturen och minglar med författare och chefskollegor.

Program och anmälan hittar du på www.naturvetarna.se/ LeadershipFriday.

31 mar

Malmö

12 maj

Stockholm

C H E FS F R E DAG

AKADE M I KE RKO M P ETE N S

Chefsfredag är seminarium och mingel inom olika delar av näringslivet. Program och anmälan hittar du på www.naturvetarna.se/ Chefsfredag.

21 apr

Uppsala

5 maj

Stockholm

12 maj

Göteborg

19 maj

Malmö

Rikstäckande inspirations- och kompetensdagar med föreläsningar om exempelvis ledarskap, kreativitet och kommunikation. Program och anmälan finner du på www.akademikerkompetens.com.

Sofia Norberg föreläser om ”Från konflikt till samarbete” den 21 april.

24 apr

Mölndal

25 apr

Helsingborg

26 apr

Växjö

27 apr

Jönköping

28 apr

Örebro

FA C K L I G A K U R S E R Kurserna är genomgående utformade för att stödja dig i ditt uppdrag på din arbetsplats.

De ger dig också tillgång till ett unikt nätverk av andra förtroendevalda. Kurserna hålls i Stockholm. Läs mer på www.naturvetarna.se/fackligakurser 8-12 maj

UGL

16 maj

Arbetsmiljö

30 aug

Löneprocessen

17-18 okt

Facklig grundkurs kommun och landsting

24-25 okt

Facklig grundkurs privat sektor

8-9 nov

Facklig grundkurs statlig sektor

14-15 nov

Förhandling

20-24 nov

UGL

5 dec

Arbetsmiljö

SE M I NAR I U M 9 MAJ

Små barns hjärnor och lekfullt lärande Tidiga insatser är alltid viktiga, särskilt inom naturvetenskap och teknik. Hjärnforskningen visar vägen mot en skola där pedagogik,

Lekfullt lärande ger grunden för framtida kompetensförsörjning.

organisation och miljö anpassas till de ungas individuella förutsättningar.

Sverige har unika möjligheter – nästan alla barn går i förskolan med välutbildade pedagoger, som också kan och vill samarbeta med föräldrar och andra engagerade i närsamhället.

Naturvetarna är en av arrangörerna till ett seminarium om hur man inom förskolan kan stimulera små barns intresse för naturvetenskap och teknik. Läs mer på www.naturvetarna.se/bunt.

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

55

Så mycket tjänar naturvetare som är chefer Många naturvetare gör karriär och blir chefer. Med det följer ett större ansvar, vilket speglar sig i lönekuvertet. Här visar vi hur lönerna skiljer sig åt mellan befattningar och arbetsmarknadssektorer.

Tack vare medlemmarnas svar på löneenkäten

kan vi presentera aktuella löner för naturvetare som är chefer. I Saco Lönesök hittar du hela lönestatistiken där du själv kan göra olika urval.

– I Saco Lönesök finns inte bara lönestatistik för naturvetare, utan även andra akademikers löner är samlade här, säger Magdalena Kubien, statistiker på Naturvetarna.

I diagrammen här intill visar vi några smakprov på vad man kan göra med statistiken.

– Som väntat är chefslönerna högre i privat sektor, men vi ser också en större lönespridning där, vilket

stärker tesen att den genomsnittliga lönen för en grupp är högre om lönespridningen är stor, säger Magdalena Kubien.

Lönestatistiken är uppskattad bland medlemmarna och den kommer främst till nytta inför löneförhandlingen. Det gäller särskilt om man byter jobb och vill ha koll på chefslönerna i andra branscher.

– Naturvetarnas uppfattning är att individens prestation, kompetens och ansvar ska påverka lönen, säger Elisabet Engdahl Linder, ombudsman för chefer i Naturvetarna.

Se även hennes bästa tips här intill. LEL

52 875 kronor 59 500 kronor Den övre kvartilen ligger här. Det innebär att 25 procent av samtliga naturvetarchefer tjänar 59 500 kronor eller mer.

Så hög är medellönen för alla chefer i Naturvetarna.

Medianen hamnar lite lägre: 49 500 kronor per månad. Några med extremt höga löner drar upp medelvärdet.

Löner för Naturvetarchefer påDiagramrubrik olika sektorer. Cirkeln motsvarar medellönen.

30 000

40 000

70 000

80 000

Privat

Stat

Kommun

Landsting

Löner för naturvetarchefer på olika befattningsnivåer. Cirkeln motsvarar medellönen.

Diagramrubrik 30 000

50 000

70 000

90 000

110 000

Högsta chef

Högre chef

Mellanchef Enhetschef/ Första linjens chef/ Gruppchef

Andelar av olika chefsbefattningar inom respektive sektor.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Privat

Stat

Kommun

Högsta chef (VD, GD tex)

N A T U R V E TA R E

60 000

Landsting

K ÄLLA: NAT U RV E TAR N AS LÖ N ESTATI STI K 2016.

56

50 000

N R2 2017

Högre chef

Mellanchef

Enhetschef/Gruppchef/första linjen

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

6 lönetips till chefer 1. Tänk möjlig lön Sikta på möjlig lön istället för rimlig lön.

Använd lönestatistiken och ha nittionde percentilen som målbild, istället för att lägga dig på medianen.

3. Förhandla om andra förmåner Om du kör fast i löneförhandlingen kan du testa andra vägar. Förhandla om extra insättning till din tjänstepension (på inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp sker ingen avsättning till den allmänna pensionen), fler semesterdagar, utfyllnad av sjuklön eller annat som kan ersätta en lönehöjning.

2. I vilken bransch jobbar du?

Lönerna varierar mycket mellan olika branscher. Life science och skogssektorn sticker ut med både högre löner och större lönespridning.

4. Har du rätt befattning?

Om du är chef med ansvar att leda en verksamhet och har personalansvar ska du också ha titeln chef. Det händer att ledare som lever upp till chefskriterierna har titeln verksamhetsansvarig eller motsvarande.

5. Håll koll på övertiden

6. Gör många urval

Kom ihåg att din lön grundar sig på att du jobbar normal arbetstid, runt 40 timmar per vecka. Om du jobbar över mycket utan övertidsersättning bjuder du arbetsgivaren på din arbetstid. Se till att bli kompenserad för övertiden med till exempel en extra semestervecka och/eller högre lön.

Dra nytta av att du genom Saco Lönesök har tillgång till alla akademikers löner.

Kolla inte bara chefslöner för din yrkesgrupp och bransch. Ta fram löneuppgifter för många urval. Det ger vägledning om i vilket lönespann du ska ligga. Kom ihåg att det är din kompetens och prestation som ska värderas.

Testa ditt löneläge Hur ligger du till lönemässigt i jämförelse med andra chefer i motsvarande positioner? på www.saco.se/ chefsloner skriver du in din lön, befattning och arbetsmarknadssektor.

Du får vet hur många procent som tjänar mindre än dig. Tänk på att det är en grov uppskattning och ingen absolut sanning.

4 snabba om att sätta lön Håkan Regnér, ekonom på Saco, har undersökt hur chefer upplever den individuella lönesättningen.

1. Vilka är utmaningarna?

– Många chefer tycker att det är svårt att styra och belöna individer när löneutrymmet är litet. En del drivs av ett rättvisetänkande och vågar inte sprida lönerna. ”Alla ska ha något”, som en chef uttryckte det.

Ibland kan det vara rationellt att göra så, men hos de flesta chefer finns en vilja att belöna de som är duktiga.

2. Hur gör de som sprider lönerna?

– De kommunicerar på ett tydligt sätt genom att ange skälen till en begränsad lönehöjning, liksom att klargöra vad medarbetaren behöver göra för att kunna höja sin lön.

Några chefer gör handlingsplaner, kopplade till verksamhetens och individens mål.

3. Behöver cheferna stöd?

– Ja, chefer behöver prata med varandra om löner. Ett bra forum för samtal om processer och kriterier är i ledningsgruppen, där man i tidiga skeden bestämmer vad som ska belönas. Många chefer efterfrågar

också ett bollplank i lönefrågor med HR-chef eller motsvarande.

4. Hur gjordes undersökningen?

– Vi jobbade med fokusgrupper, med chefer på olika nivåer från alla Håkan Regnér. sektorer och en jämn könsfördelning. Intervjuerna genomfördes under hösten och rapporten, som också psykologen Karin Karlström är författare till, presenterades i början av året.

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

57

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Avtal 2017

AV LARS-ERIK LILJEBÄCK

Naturvetarna har växlat yrkanden med SLA Nu har förhandlingarna med SLA kommit igång. Här ligger man tidsmässigt efter industrin, som anger riktmärket för hela arbetsmarknaden. Om tidtabellen håller börjar de nya avtalen att gälla 1 juni 207.

– Precis som i dag ska lönesättningen vara individuell. För att den ska fungera måste det bli tydligare vad som påverkar löneutvecklingen och vad man som individ kan göra för att påverka sin egen lön, säger Harriet Rehn, avtalsansvarig för Naturvetarna på SLA-området.

Naturvetarna vill att mer pengar avsätts till deltidspension, som innehåller två delar varav den ena fyller på tjänstepensionen och den andra gör det möjligt att gå ner i arbetstid när pensionen närmar sig. Naturvetarna yrkar också på att bygga ut föräldralönen till att även gälla vård av sjukt barn, VAB.

Treårigt avtal på gång Det börjar hända saker i avtalsrörelsen. Nu är ett treårigt avtal i sikte. Både facken och arbetsgivarna inom industrin ställer sig positiva till det.

Det är de opartiska rådgivarna (opo) som står bakom avtalsskissen. Än så länge innehåller den inte några siffror för lönehöjningar under de tre åren. Arbetsgivarna vill ha stabilitet och ett längre avtal anses gynna dem.

Facken är beredda att förhandla vidare om ett nytt avtal under förutsättning att löneökningarna är de rätta och att det finns ytterligare avsättningar till deltidspension/flexpension.

Därmed inte sagt att avtalet är i hamn. Det finns några villkorsfrågor som man inte är överens om.

– Det börjar närma sig slutet. Målet är att bli klara innan 1 april då det nya avtalet ska börja gälla, säger Bo Seving, förhandlingschef på Naturvetarna.

Naturvetarna är part i förhandlingarna med Ikem, som organiserar företag inom bland annat life science och kemiindustrin.

Förslag på nya undantag inom djursjukvården Jordbruksverket har föreslagit ett tillfälligt undantag i behandlingsförbudet inom djurens hälso- och sjukvård. Bakgrunden är den akuta bristen på legitimerade djursjukskötare.

Förslaget ger personal som inte är legitimerad rätt att utföra betydligt fler arbetsuppgifter än tidigare. Till exempel att söva djur och att ge vissa injektioner.

Naturvetarna är remissinstans och kommer att besvara remissen efter samråd med

58

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

förbundets professionsförening Djursjukskötarnas riksförbund. Medlemmar i förbundet bör i första hand vända sig till riksförbundet med synpunkter på förslaget.

Läs mer på www.naturvetarna.se/ djursjukskotarnas-riksforbund. AN Jordbruksverket vill bland annat ge fler rätt att söva djur inför operation.

Klart med flexpension för tjänsteföretag Även naturvetare inom tjänstesektorn kommer att omfattas av flexpension. Naturvetarna står bakom den överenskommelse som Sveriges Ingenjörer och Unionen har träffat med Almega.

– Det är glädjande att vi nu har fått en lösning på den låsning som tidigare fanns om flexpension. Det innebär att anställda i tjänsteföretag får motsvarande flexpension som redan finns i industrin, säger Naturvetarnas förhandlingschef Bo Seving.

Det ger bättre möjligheter för individen att gå ner i arbetstid när pensionen närmar sig. Den andra delen av flexpensionen innebär att arbetsgivaren betalar in mer pengar till tjänstepensionen.

– I ett läge där avsättningarna till pensionen minskar och allt fler har svårt att klara sig på sin pension blir detta ett välkommet tillskott.

Tanken är att flexpensionen under en treårsperiod ska byggas ut till samma nivå som gäller inom industrin, dock max 2 procent.

N Y PÅ N AT U R V E TA R N A

Per Klingbjer ny förbundsdirektör vid Naturvetarna Per Klingbjer, idag FoUstrateg vid Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), har utsetts till förbundsdirektör vid Naturvetarna.

Den 2 maj är Per Klingbjers första dag på det nya jobbet.

Per Klingbjer är doktor i naturgeografi från Stockholms universitet. Han arbetar sedan fem år vid SGU, det senaste året som FoU-strateg och innan dess som stabschef med ansvar för bland annat myndighetens forskning, innovation och internationella samverkan samt för måloch resultatstyrning och verksamhetsutveckling.

Per Klingbjer är också ordförande i SGU:s forsknings- och utvecklingsråd.

Han har tidigare arbetat vid Utbildningsdepartementet, Stockholms univer-

sitet, Lärarhögskolan i Stockholm, Kungliga Tekniska högskolan samt ABB. Privat är han engagerad i friluftsfrågor och sedan 2015 styrelseordförande i Svenskt Friluftsliv.

Per Klingbjer tillträder sin nya befattning den 2 maj. Han efterträder Ulf Bergius, tillförordnad förbundsdirektör sedan juni 2016, som går i pension senare under 2017.

– Som förbund för de olika professioner och kompetenser som ryms inom naturvetarrollen måste Naturvetarna nå ut med budskapet att naturvetare spelar en avgörande roll för att lösa de globala utmaningarna, att naturvetare skapar världens framtid. Som naturvetare är det med stor ödmjukhet som jag tar mig an uppdraget att leda förbundet i detta arbete, säger Per Klingbjer. JOHAN AHLGREN

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan I utredningen En gymnasieutbildning för alla (SOU 2016:77) föreslås att alla yrkesprogram ska leda till allmän behörighet till högskolan i sitt grundupplägg, samt att elevernas rätt att utöka programmets innehåll för att få särskild behörighet eller utökade yrkeskunskaper stärks. Naturvetarna har svarat på remissen och ställer sig bakom utredningens förslag.

Förbundet anser att det är angeläget

att gymnasieskolan, i så stor utsträckning som möjligt, gör det möjligt att skaffa sig en utbildning som kan ge arbete direkt, men också möjliggör vidare studier på högskolan, och att det finns ett behov av att få fler studenter med praktisk erfarenhet till högskolans utbildningar inom naturvetenskap. Naturvetarna är också angelägna om att säkerställa naturbruksprogrammets attraktionskraft. AN

Trädgårdseleverna vårdar gröna miljöer.

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

59

w

r t ge e l a vt tiva k e l kol m o s ner å m r e fö d i rv gla e p s Här

dig

.

K O L L E K T I VAV TA L – TJ Ä N S T E P E N S I O N

Tjänstepensionen ger Eva ett extra tillskott i kassan Eva Mezey har haft ett omväxlande arbetsliv med olika anställningar och ett ständigt lärande. Nu är hon nybliven pensionär och får varje månad ungefär tusen kronor från sin tjänstepension.

När astronomen och läraren Eva Mezey ansökte om pension vid 65 års ålder dök det upp ett nytt jobb som mattelärare i Malmö och hon fortsatte att jobba i två år till.

– Efter det har jag vikarierat lite, jobbat med stödundervisning och undervisat en grupp nyanlända. Men i somras bestämde jag mig för att sluta och först nu känner jag att jag är ledig på riktigt.

Hon började sitt yrkesliv på Astronomiska institutionen i Lund i många år, först med utbildningsbidrag, sedan på assistenttjänster och till sist på en fast anställning som föreståndare för planetariet.

– Det roligaste med att undervisa är mötet med människorna. Att hjälpa och uppmuntra och kunna väcka intresse för ämnet eller att få någon att tro på sig själv.

Efter ett arbetsliv där hon haft många olika anställningar och arbetsgivare får hon ungefär tusen kronor från sin tjänstepension.

– Min tjänstepension är ganska låg, eftersom jag i stort sett inte har varit fast anställd förrän de sista sju åren. Och det är rörigt eftersom jag haft så mycket projektanställningar.

HÅLLA KOLL

MATTE OCH FYS I K

I början av 2000-talet utbildade hon sig för att bli behörig lärare, tog lärarexamen och arbetade sedan som gymnasielärare i matte och fysik på flera olika skolor.

Hon råder andra att ta reda på om man har tjänstepension från sin arbetsgivare och att själv hålla koll om man haft många olika anställningar och arbetsgivare.

– Vissa arbetsgivare är bra på att infor-

mera om vad som gäller, medan vissa inte gör det alls. Om man har jobbat kortare tid någonstans måste man fråga själv vad som gäller.

Hon tillägger att hon tycker att tjänstepensionen är en bra förmån och att hon har haft nytta och glädje av att vara med i ett bra fackförbund.

R E NOVE R I NGAR

Eva Mezey är ingen sysslolös pensionär.

Hon är till exempel sekreterare i styrelsen för en stor bostadsrättsförening och går därför kurser i förvaltning.

– Eftersom jag är den enda som är ledig på dagtid har jag också mycket möten som rör till exempel renoveringar av föreningens stora hus. Uppdraget i föreningen innebär att jag fortsätter att lära mig nya saker, vilket jag tycker är trevligt. AN

EVA MEZEY Aktuell: Pensionär sedan sommaren 2016.

Utbildning: Fil. lic. i astronomi, påbörjad civilingenjörsutbildning, lärarexamen.

60

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

Bor i: Malmö.

Intressen: Teater, konserter, gå ut och gå i stan och i naturen.

Uppdrag: Sekreterare i stor bostadsrättsförening, vilket innebär nya kunskaper i förvaltning, renovering och bokföring.

ionen Tips när pens g: si närmar Tips m t en Skaffa dig tidig itt i ka rr Kolla a vilken tt du få iären: uppfattning om r ta e t tj at n ä r ha n stepen pension du sion oc r du t e at h håll d så a r, nä p å va ut och komme rifrån den n io ns pe i gå n r. Fram ka för allt om du växlar i lugn och ro. mellan olika a nstä arbetsg llningar och ivare.

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

OM TJÄNSTEPENSION Genom ditt kollektivavtal får du tjänstepension/avtalspension. Den ser lite olika ut på olika sektorer.

Du som är yngre har premiebestämd pension som innebär att arbetsgivaren betalar in en premie, en viss procent av din lön. Pengarna placeras i fonder el-

ler försäkringar, vars storlek avgörs av hur fonderna går. Äldre har som regel en förmånsbestämd pension som innebär att arbetsgivaren garanterar dig en pension som motsvarar en viss procent av din slutlön när du går i pension.

DETTA GER KOLLEKTIVAVTALET Föräldralön Omställning mellan jobb Inflytande Sjukförsäkring Arbetsskadeförsäkring Kompetensutveckling Tjänstepension Lönerevision en gång per år

VAD ÄR TJÄNSTEPENSIONEN VÄRD? Ju mer du tjänar desto mer betyder tjänstepensionen för din sammanlagda pension. Här ser du hur mycket arbetsgivaren betalar in till tjänstepension varje månad.

De tre exemplen bygger på att personerna är privatanställda och att det finns kollektivavtal.

Extra semester Övertidsersättning

2 000

4 100

7 400

Ta upp frågan om pension med din arbetsgivare. Ibland tecknar arbetsgivaren individuella försäkringar för sina anställda.

Om du själv ska spara till pensionen behöver du ha en högre lön för att få in samma summa på lönekontot som den som har kollektivavtal.

Räkneexemplet är hämtat från www.knegdeg.se/pension som ger en snabb överblick för den som arbetar inom privat sektor.

På www.minpension.se kan du logga in och se hela din egen intjänade pension.

OM DU INTE HAR KOLLEKTIVAVTAL

Patrik, 45 år, tjänar 30 000 kr per månad.

Claudia, 45 år, tjänar 40 000 kr per månad.

Tobbe, 45 år, tjänar 50 000 kr per månad.

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

61

R 4 2016 NUMME KRONOR P R I S : 75

Nå Sveriges naturvetare

TEN ÄR, VE

S K A P,

N ÄT V E

AD E N

GA: S FRÅ

r du Hur gö t få ny för at gi? ener

MÅN

KARRI

RK

år Vä xla sp rri äre n mi tt i ka ns Fra mt idep led ars ka gre tip s till hö kä ns la sjä lvm ed

7

ten Maxa far

r ljus ktroner ge Snabba ele M D U E LL O

SID 9 KÄR N K RAFT

|

S I D 36 I G S JÄLV G I LLA D

V åt MAXI

O B B ET E FTE R J | BADA

S I D 64

Här är kommande utgivningsdatum för 2017.

För mer information och bokning, kontakta Kompetenstillväxt: 08-20 12 21 eller annons@kompetenstillvaxt.se Tidningen Naturvetare Annonsstopp

Utgivning

Nyhetsbrevet via e-post Annonsstopp

Utgivning

Nr 4

4 april

6 april

Nr 5

16 maj

18 maj

Nr 3

21 april

4 maj

Nr 6

6 juni

8 juni

Nr 4

31 maj

15 juni

Nr 7

8 augusti

10 augusti

Nr 5

25 augusti

7 september

Nr 8

26 september

28 september

Nr 6

13 oktober

26 oktober

Nr 9

7 november

9 november

Nr 7

24 november

7 december

Nr 10

12 december

14 december

Magisterprogram i mark- och miljörää (60 högskolepoäng) Juridiska institutionen vid Umeå universitet ger ett ettårigt magisterprogram i mark- och miljörätt.

Programmet riktar sig till dig som vill fördjupa dina kunskaper i juridik inom detta område.

För att underlätta distansstudier sker undervisningen vid ett antal sammankomster om 2-3 dagar i Umeå.

Utbildningen förbereder för yrken inom lantmäteriområdet eller inom myndigheter och företag som arbetar med markanvändning, fastigheter, markexploatering och detaljplaner och riktar sig bl.a. till byggteknik- och lantmäteriingenjörer, geologer, naturgeografer, jurister, kulturgeografer, miljöinspektörer, ekonomer, miljövetare och samhällsplanerare.

Förkunskapskrav är avlagd kandidatexamen eller yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng från ett flertal utbildningar inom det naturvetenskapliga/tekniska eller samhällsvetenskapliga området.

För ytterligare information: www.umu.se/utbildning/program/magisterprogram-med-inriktning-mot-mark--och-miljoratt Välkommen med din ansökan senast 18 april! Juridiska institutionen: www.jus.umu.se 62

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

Årsmöte för Svensk Förening för Toxikologi Hushållningssällskapet Skåne söker

Laboratorietekniker

med intresse för nematoder

Läs mer på www.hushallningssallskapet.se

Naturvetarnas medlemmar välkomnas till Svensk Förening för Toxikologis årsmöte, den 7 april kl 10-16.30 i Nobel Forum, Karolinska Institutet, Solna.

Temat för det vetenskapliga programmet är ”Toxicity testing in the 21st century”.

Anmälan senast 31 mars via länk på www.toxikolog.se Lunch och annan förtäring är gratis för alla registrerade deltagare.

Växjö ngsrää, mark- och miljödomstolen, söker

Tekniskt råd företrädesvis med inriktning mot miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Sista ansökningsdag är den 2 april 2017.

Läs mer om denna och andra intressanta anställningar på www.domarnamnden.se Växjö ngsrää är en av landets fem mark- och miljödomstolar.

Domkretsen består av Skåne, Blekinge, Kronobergs, Kalmar, Jönköpings och Östergötlands län. Mark- och miljödomstolen handlägger bl.a. mål och ärenden om llstånd ll miljöfarlig verksamhet och vaaenverksamhet, överklagade lantmäteribeslut samt överklagade beslut enligt miljöbalken samt plan- och bygglagen.

Domstolen handlägger också tvistemål med anknytning ll miljöDom och fassghetsrää, t.ex. miljöskadestånd, intrångsersääningar och tvångsförfaranden. Du som söker ska ha utbildning och examen på högskolenivå med teknisk eller naturvetenskaplig inriktning samt bred och mångårig erfarenhet av miljövårdsarbete.

www.domarnamnden.se

Bioinformatiker På Universitetssjukhuset i Linköping (US) har Diagnostikcentrum etablerat en gemensam klinisk plattform för avancerad gendiagnostik; Next generation sequencing (NGS).

Till den verksamheten söker vi dig som arbetar som bioinformatiker eller motsvarande idag med stort intresse inom NGS och utveckling. I tjänsten ingår att analysera och utveckla komplex genomisk data för kliniska frågeställningar.

Välkommen med din ansökan senast 9 april 2017.

regionostergotland.se/jobb

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

63

EFTER JOBBET

Joachim har koll på vinets kemi Syrah och Pinot noir, molekyler och mat, kontaktnät och resor. Joachim Perssons fritidsintresse är både socialt och välsmakande. A N N A N O R B E R G TEXT

Den röda drycken snurrar i glaset.

Doft och smak noteras i protokollet. Bärigt eller mustigt? Hög eller låg viskositet? Ljust eller mörkt röd färg? Vinprovningen sätter många sinnen på prov.

– Om man ska bli bra på att känna igen smaker och dofter från olika distrikt behöver man öva. Under en vinprovning får man både kunskap och möjlighet att prova, säger kemisten Joachim Persson, som är vinkännare och brukar arrangera vinprovningar.

KNACKA PÅ

Hans vinintresse började under doktorandtiden på KTH då han gick en kurs hos studentkårens vinförening. Efter det har han engagerat sig i föreningen Munskänkarna, som har 25 000 medlemmar på många orter i Sverige. Den sociala biten, att man träffas många personer med ett gemensamt intresse, är det Joachim Persson tycker är roligast.

– Jag har också rest för att besöka vinproducenter och byar i Tyskland, Frankrike och Italien. Det är roligt att se landskapet och odlingarna och kanske få en privat provning i en vinkällare. Ibland kan man bara knacka på,

64

N A T U R V E TA R E

N R2 2017

men hos mer kända producenter får man boka i förväg.

Hemma i Göteborg finns den egna vinkällaren med ungefär hundra flaskor av ganska blandade sorter. Favoriterna är röd och vit bourgogne, och viner från norra Italien som Barolo och Barbaresco.

STÖR R E KONTAKTNÄT

När vinet utvecklas finns mycket spännande kemi tycker Joachim Persson.

Polyfenoler gör att unga viner smakar strävt på tungan, men dessa sönderdelas när vinet lagras. När vin lagras i ekfat extraheras till exempel vanillin. Vinets viskositet, som visar hur mycket restsocker som finns kvar, syns när man snurrar glaset och låter vinet rinna tillbaka ner. Blir det ränder, så kallade ben, visar det på en hög viskositet.

– Smak och doft handlar ju också om kemi, när molekylerna fångas upp av receptorer för doft och smak. Jag tycker att det är intressant att lära mig att känna igen smaker och dofter och vilka druvor och producentländer jag tycker bäst om.

Fritidsintresset har inte någon direkt tillämpning i arbetet som kemist, men

har gett ett större kontaktnät och till exempel tips om lediga jobb.

LÄTTA ATT B LAN DA I HOP

Ungefär två gånger per månad är Joachim Persson med och arrangerar vinprovningar. Det handlar om att planera, kontakta föredragshållare, hålla kontakt med restaurangen och hjälpa till att servera. På provningen testar man till exempel en viss vinsort, viner från ett visst land eller distrikt, eller en viss druva.

– Det kan också vara i undervisningssyfte där vi testar sorter som är lätta att blanda ihop, till exempel Cabernet sauvignon och Syrah. Föreläsaren ger en teoretisk bakgrund både om vinets historia och nutid, sedan får var och en prova i lugn och ro och titta på vinets utseende, lukt och smak.

Efter det följer en gemensam diskussion, ledd av provningsledaren. Provningarna kan vara öppna, det vill säga att man vet vad det är i varje glas, halvblinda, då man vet vilka viner man provar, eller helblinda.

– Efter provning och diskussion blir det ytterligare en dimension när vi provar vinet tillsammans med mat. #

J OAC H I M P E R S S O N Bor i: Göteborg Utbildning: Disputerad i organisk kemi vid KTH, Utbildad miljö- och hälsoskyddsinspektör.

Tidigare arbete: Läkemedelsforskning på AstraZeneca.

”Smak och doft handlar ju också om kemi när molekylerna fångas upp av receptorer för doft och smak”

Arbetar som: Kemist i projekt som utvecklar produkt för att rena dagvatten.

Favoritdruva: Pinot noir Antal vinflaskor i samlingen: ungefär 100 stycken.

Trender inom viner: Det kommer mer och mer naturviner och ekologiskt odlade viner.

Joachim Persson tycker att det är en bra utveckling att man minskar på framför allt bekämpningsmedel, och att man gödslar mer sparsamt.

JOACH I MS TI PS FÖR DE N SOM VI LL LÄRA SIG M E R OM VI N: » » » » »

Läs på för att få den teoretiska kunskapen.

Gå med i föreningen Munskänkarna.

Gå en kurs.

Gå på provningar.

Egna glas kan vara bra att ha på en del provningar.

» Fortsätt att gå på provningar för att träna och bli bra och för att behålla dina kunskaper.

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

65

EFTER JOBBET

NA-K RYS S E T YRKESDANSÖR HIMLAKROPP

SÅNA ANSER ATT GRÖNT ÄR SKÖNT

TÄVLING SOM KRÄVER REPLOKAL

UTSTÄLLD

DEN SNICKAREN SYNS I RUTAN

RADIUM SKOTER & GETING

ALTER KNOCKAR UNDER ROND KANT GÖRA HALT

ALUMINIUM UPPDELAT SPRÅK SEDVÄNJA

VAR REVOTAM LUTION I GRÄSAND ENGLAND

FORNSTAD I IRAK

KÄNDE TILL

TUNGA SOM SVÄRS

KILLING DRA BEN EFTER SIG

ANTROPOID SKIVA

MJÄLTHUGG

REMMARE SKUTORT

KLENT OBEKANT STORHET

SNYGGT I HÅR, STYGGT I ÖRA DAMMBOLL

FICK FÖRLORAREN PÅ HALVAPAN ILLVILJA

SARGA BIOBOLAG

VID FEBER OCH FEST

DOMESTICERAD

GÅR SOM PÅ RÄLS I SKÅNE GRACIL

ASTAT ÄR NISSE HET PÅ

BROLIN MED BOLL

GODS

SEGLADE RYDÉ PÅ?

PROV

SPRIDA SVAR AV GUDOM UR SÅN PILLAS PILLER

PÅ DET BULLAS DET UPP

FATTAR BRANDMAN KVÄVE STOLLA

OREGON NÖJESBÅT

HAR LANDSNUMMER 39

KOL REV

SKAPAR SÖM SÅNGDRAMA

BLIR KANSKE MOHAWK EFTER STAMBYTET YTTERLIGARE

GEGGA RULLAR FESTPRISSE

GJORDE JU ETTAN MITTPUNKT PJUCK

HUVUDENTRÉ?

ANNO

LANTAN SILVER FICK SKYDDSTECKEN

PLANLAGT TVÄRSLÅ

ÄR HEN SOM EJ PRASSLAR

Konstruktör: www.lena-holmlund.com / LEMUR-KRYSS 2017

Tävla och vinn!

Vinnare av förra numrets korsord är Harald Wetter i Eldsberga.

66 66

NR U ERTA V ERTA E2 N A TNUART V ER

N R127 2 0 1 7 20

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter.

Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka.

Senast den 10 april vill vi ha din lösning.

Naturvetare nr 3 i din brevlåda

Kommer i nästa nummer

4 maj

Lejonforskning i Tanzania En svensk björnforskare bytte Orsa mot Ngorongoro.

Där jobbar hon med att hitta sätt för att boskapsskötare och lejon ska kunna leva sida vid sida. Nu behöver den inavlade lejonstammen nytt blod.

High tech i jordbruket Mjölkroboten har funnits länge. Frågan är när första roboten dyker upp på åkern? Drönaren gör snart entré och biologin blir allt mer raffinerad. Vi visar på vilket sätt naturvetare har nyckelroller i den här utvecklingen.

Hur bor vi framtiden?

Kommer framtidens hus att vara producenter av el när solceller finns på var mans tak? När allt fler väljer att bo i städerna ökar behovet av hållbara lösningar, som grönytor och närproducerad mat.

Läs också om:

» Lär av misstagen genom att jobba med dem på ett konstruktivt sätt. » 7 viktiga delar för att lyckas som mellanchef » Kan stekpannan i gjutjärn bli en järnkälla?

K O N TA K T www.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

Kontakta Maja Söderhäll på Kompetenstillväxt annons@kompetenstillvaxt.se eller 08-20 12 21.

ORDFÖRANDE:

KARRIÄRSERVICE:

Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

T F F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

CHEFSSERVICE:

Ulf Bergius, 08–466 24 10

chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

M E DLE M SJOU R:

AKADEMIKERNAS A-KASSA, AEA:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

Vill du annonsera?

I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

M E DLE M S S E RVICE:

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N R2 2017

N A T U R V E TA R E

67

POSTTI D N I NG

B

Avsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Sten med mossa.

Som luktar så där... mossigt.

I en tid där allt fler drömmer om att simulera fysisk närvaro i den digitala världen, är vi stolta och glada över att presentera den verkliga verkligheten. Vi kallar det för Natural Reality, och vi lovar, det är den mest amazing, immersive 360-experience du kan tänka dig.

Dessutom är det gratis, klimatsmart och tillgängligt för alla.

Så, klipp ut glasögonen här nedanför och ge dig ut på ett storslaget NR-äventyr i naturen. Du kommer snubbla på stenar, känna doften av mossa och höra ljudet av kvistar som knakar under dina fötter.

Och framförallt kommer du upptäcka att det finns mycket kvar att kämpa för.

Sms:a MEDLEM till 72 900, så berättar vi hur du kan vara med och rädda framtidens naturupplevelser*. Idag har vi 226.000 medlemmar, men vi vill gärna bli fler. *Sms:et är kostnadsfritt, förutom ev. operatörsavgift. Ett medlemskap kostar 24 kr/mån och pengarna dras först när du har bestämt dig.

Dela din bästa NR-upplevelse:

#naturalreality