Naturvetare nr 7-2012

NUMMER 7

2 01 2

TE MA

:

L i fe e scienc

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

S ID 16

IVAR DE LA CR UZ R E DO TA ÖVE R KLU B BAN

LO C K ET AV FÖ R G M O S I D 5

|

–21

6

TI PS FÖR B ÄT T R E R E TO R I K

LITAR D U PÅ D I N ETI S KA KO M PAS S S I D 34

|

NY G D PÅ SVA S I D 38

APOTEKARSOCIETETEN SWEDISH ACADEMY OF PHARMACEUTICAL SCIENCES

Från idé till färdig produkt – hur behåller vi hela kedjan i Sverige?

- Hur behåller vi produktionen och bolagen i Sverige?

- Hur främjar vi den samlade kompetensen att ta fram nya produkter?

Plats: Hotel Reisen, Skeppsbron 12, Stockholm Nätverka med folk i branschen från kl 17.00.

Moderator:

Tid: 15 november kl. 18.00–19.00

Vin och tilltugg serveras i baren till självkostnadspris.

Debattörer: APOTEKARSOCIETETEN SWEDISH ACADEMY OF PHARMACEUTICAL SCIENCES

Petra Hedbom Chefredaktör Läkemedelsvärlden

Mats Odell Näringsutskottets ordförande (kd)

Håkan Wallin Chef för Företagsutveckling, Medivir

mäl dig via Läs mer samt an t com/bubbeldebat o. bi en ed w .s w w http://w

Björn Larsson Affärsutvecklare & Investeringsansvarig – life science, GU Holding

Innehåll OPINION

N R 7 2012

14

SID 4

Ledare: Lägg inte locket på för GMO Läsarbrev och kommentarer från webben

NYHETER

SID 8

Årets geolog spårar klimatförändringar Nytt Nobelhus ska sätta svensk forskning på kartan Hallå där: Räcker den svenska solen?

Månadens fråga: Vad är viktigast för dig på jobbet?

24

TEMA SID 14

På Scilife Lab byggs vetenskap för livet Na-analys: Nya miljarder inte nog för glädjeskutt Som ett stort mingelparty i fem våningar

VETENSKAP

SID 24

Svenska forskare tar sikte mot jupiter Fråga en naturvetare: Vad är Higgs partikel?

KARRIÄR

SID 29

Inspiratören: Simon koordinerar Vätterns branter Manualen: Lär dig kummunicera en idé Ledarskap: Litar du på din etiska kompass?

Fråga experten | På nytt jobb

LEDIGA JOBB SID 39

SPANAR IN

SID 42

Gästkrönikör: Jörgen Ohlsson – Släpp loss kreativiteten – stimulera innovationer

NYTT FRÅN NATURVETARNA

SID 44

Madelen Nilsson tack för sig | Ivar de la Cruz redo ta över ordförandeklubban

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.

Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.se Inloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.

Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. Bokning och material-

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 500 medlemmar inom life science, jord, skog och miljö, kemi, fysik, geovetenskap matematik och data.

32 adress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex.

Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 8 november med annonsstopp den 23 oktober. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper.

Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering.

Omslagsfoto: Anna Ledin Wirén.

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör 08-562 920 19

Marita Teräs,

Johanna Rösth,

MT

JR

reporter 08-466 24 81

reporter 08-466 24 57

Katarina Bengtsson form och layout 08-466 24 63

Jeanette Duvert annonsansvarig 08-466 24 86 N R7 2012

N A T U R V E TA R E

3

Från Vättern till Jupiter Den gamle nobelpristagaren i medicin Arvid Carlsson har rutit till. Han menar att den biomedicinska forskningen har drabbats av en katastrof.

Innan regeringen skjuter till mer pengar kräver han en haverikommission som analyserar vad som har gått snett.

Det ligger något i det. Mer pengar löser inte de grundläggande problemen. Jan Björklund vill nu satsa på kvalitet i forskningen och vaska fram eliten bland forskarna. Lite som i idrottens värld där man tillåter stjärnor som Zlatan att glänsa. Känns som man har hört det förut. Innebär det att man hittills har satsat på bredd och svag kvalitet?

Nej, det har man inte, men däremot finns ett grundläggande problem i svensk forskning, som Sofie Andersson skriver om längre fram i tidningen under vinjetten: Na-analys. Forskningen går miste om talangerna i brist på karriärvägar och tjänster för forskare. Det är också dags att gå från ord till handling när det gäller utbytet mellan akademi och industri. Minns att många svenska framgångar, som losec, strålkniven, xylokainet och pacemakern har sin källa i akademin.

Här har de små forskningsbolagen en nyckelroll, som en brygga mellan idé och kommersiell utveckling i de större bolagen. Lika viktigt är att få fart på den kliniska prövningen, där några landsting går före och inser betydelsen av att delta i processen att ta fram nya läkemedel och behandlingsmetoder. Det har alla nytta av, inte minst landstingen själva, som i förlängningen kan skapa en effektivare vård.

Vi skriver om mer än life science. Nu tar forskarna sikte mot Jupiter för att få veta mer om rymden. Lite mer jordnära nyheter hittar vi vid Vätterns östra branter, där E4:an skär genom landskapet.

Där invigdes Sveriges femte biosfärområde i september.

Det handlar både om att bevara och utveckla bygden på ett uthålligt sätt.

CH E FR E DAKTÖR

4

N A T U R V E TA R E

N R7 2012

N AT U R V E TA R E I M E D I A

E N D R IVAN D E K R AFT FÖ R G EO LO G I N Otto Hermelin gratuleras till: Utnämningen till Årets geolog.

Han sätter bekräftelsen av sin lärargärning som ”unik” och ”banbrytande”, som Geosektionen inom Naturvetarna kallar hans insatser, högre än prispengen på 25 000 kronor.

– Att sprida entusiasm för geologi är så viktigt. Särskilt som det inte är ett

eget ämne i skolan.

Den 8 november ska Otto Hermelin hålla tal på Sveriges geologiska undersökning, SGU i Uppsala, i samband med att han får utmärkelsen Årets geolog. Ämnet är ”Samverkan med omgivande samhälle”.

DN gratulerar, 16 september 2012

Miljonsatsning på naturvetenskap i skolan Skolundervisningen i naturvetenskap och teknik behöver blir bättre.

Det anser regeringen som därför avsätter 148 miljoner kronor under fem år för att utveckla undervisningen.

– De naturvetenskapliga ämnena är helt avgörande för svenskt näringsliv, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).

Ett problem, enligt Björklund, är att elever uppfattar undervisningen i ämnena som abstrakt och han betonar vikten av fler behöriga lärare.

– I längden måste vi öka söktrycket till läraryrket. På kort sikt så måste vi ge de lärare som finns, som ibland är obehöriga, kompletterande utbildning.

DN.se, 9 augusti 2012

Brist på cytodiagnostiker fördröjer cancerbesked Kvinnor kan få vänta i upp till tio veckor på besked om de har cancer eller inte. Orsaken är en stor brist på cytodiagnostiker och patologer.

– Situationen har blivit sämre

de senaste 10-15 åren, medelåldern på patologer är över 60 år och man har inte satsat på att utbilda nya, säger professor Ingvar Karlberg till Göteborgs-Posten.

UNT, 27 augusti 2012

OPINION

LE DAR E N

C H R I S T E R Y R J A S , V I C E S T Y R E LS E O R D F Ö R A N D E

Dumt att lägga locket på för GMO Det är dags att öppna upp för en debatt

använda tillgänglig kunskap för att söka mer kunskap men också att använda kunskapen på rätt sätt.

om GMO-grödor, både dess möjligheter och risker. Att lägga locket på är en dålig strategi, särskilt som många länder utanför Europa satsar stort både på forskning och odling av genmodifierade grödor.

Jag vill betona att denna ledare inte

är ett inlägg för vare sig ja eller nej till GMO. Det är en önskan om att öka kunskapen och öppna upp debatten i en fråga som är komplex och svår. Är det något som kan hjälpa världen med detta så är det den kompetens som finns inom Naturvetarna.

Som naturvetare är vi vana att söka

kunskap. Vi undersöker, ifrågasätter, forskar och bygger ny kunskap för att hitta nya läkemedel, få snabbare datorer och annat som driver utvecklingen framåt.

Lika viktigt är att hitta lösningar på de miljöproblem vi står inför. Genmodifiering av grödor skulle kunna vara en pusselbit i den utvecklingen. Men den osäkra framtiden för tekniken har lett till att forskningen här hemma och i hela Europa går på tomgång.

Många av våra medlemmar i Naturvetarna jobbar med GMO utifrån olika perspektiv. Åsikterna går isär. Själv tycker jag att frågan är svår, men jag vet att den är viktig och att den innehåller många dimensioner och kan ge lösningar på framtida problem.

Jag vet också att det finns risker med tekniken, vilket bekymrar mig. Det finns även en etisk dimension. Är det okej att flytta gener från djur till växter? Är det okej att man kan ta patent på gener?

Det har funnits, och finns, ett problem att stora internationella företag tar fram grödor som är anpassade till den egna produktportföljen och därmed styr bondens val. I kraft av sin storlek och sina ekonomiska resurser får de en dominerande

» Lösningen kan

knappast vara att vi lägger locket på och inte lär oss mer. « ställning som är olycklig. Samtidigt finns möjligheter med GMO att ta fram grödor som ger högre avkastning, grödor som är resistenta mot sjukdomar och därmed minskar behovet av kemisk bekämpning, växter som producerar olja som kan ersätta fossila smörjoljor, med mera.

Lösningen kan knappast vara att vi läg-

ger locket på och inte lär oss mer. Vi behöver uppmuntra forskning och utveckling inom området så att vi kan bygga upp ny kunskap. Att säga nej är ingen lösning. Vi har alla ett ansvar att se på vilket sätt vi kan

C H R I S T E R Y R J A S , vice styrelseordförande Naturvetarna

CH R I STE R YRJAS

Regeringens ökade anslag till forskning.

Att Tillväxtverkets trixande med representation påverkar övriga statsanställda, som knappt får fikabröd och ännu mindre får ha personalfester.

christer.yrjas@naturvetarna.se

N R7 2012

N A T U R V E TA R E

5

OPINION

OPINION

LE dAR E N

H E LE NA N I C K L AS S O N,

Lättare sagt än gjort med Individuell lönesättning Helena Nicklasson har helt rätt i sin ledare i förra Naturvetare att individuell lönesättning borde vara den klart bästa metoden. Men det är svårt att få det att fungera i praktiken. Jag har varit anställd inom Skogsstyrelsen sedan 1994 och varit fackligt aktiv större delen av tiden, ett par år även som ordförande för alla Saco-anslutna, så jag har stor erfarenhet av hur lönesättningen går till - i praktiken.

Du avslutar ledaren med ”Hur svårt kan det vara då, undrar jag – i praktiken”. I den verklighet vi lever med ständigt långsamt minskande statsanslag går lönesättningen till så att

cheferna först bestämmer hur stort löneutrymmet ska vara.

Eftersom Saco numera har sifferlösa avtal blir det i praktiken ST:s förhandlingsresultat som alla följer.

Varje enhet får sedan en viss lönepott som chefen har mandat att fördela bland dem hen är chef för. Detta mandat brukar som regel tillämpas enligt någon slags ”Robin Hood-princip”, det vill säga man tar några hundralappar från de äldres lönepott och lägger på de yngre, för att rätta till snedsitsar hos de nyanställda.

I den situationen är det fullt förståeligt att man i sin frus-

N AT U R V E TA R N A S V A R A R :

Vi ska stödja och coacha Hej Gunnar.

Tyvärr har du alldeles rätt i din beskrivning av verkligheten, men tack och lov ser det inte lika mörkt ut på alla håll. För att få vår löneprocess att fungera överallt kommer vi att finnas ute på arbetsplatserna i ännu större utsträckning än idag. Vi kommer att intensifiera vårt arbete med att stödja och

för b u N DSDI r

E K Tö r

Lönen ska sättas nä

”Det här med lönesamt al, det tar ju bara en massa tid.” Jag studsade över påståendet och kunde inte låta bli att förundras över att lön verkade betraktas mer som ett nödvändigt ont än som ett redskap för framgång. ”Och individuell lön, det fungerar ju inte i praktiken”, fortsatte samtalet. ”Men hur menar ni”, frågade jag, ”om lönen inte är individuell hur ska den då vara? Kollektiv? Vill ni tillbaka till tiden med lönegrader och löneklasse r när nivåerna bestämdes centralt? – i Stockholm?” lade jag till, väl medveten om att detta samtal utspelade sig på en plats där det mesta som försiggår i huvudstaden betraktas med en viss skepsis.

För mig är det självklart att lönen ska bestämmas på arbetsplatsen i överenskommelser mellan medarbetare och chef. De flesta arbetsgivare borde se styrkan i att använda löneproces sen som ett verktyg för att målstyra och utveckla verksamheten. En fungerande löneproces s, där chefer har mandat att bestämma lönen i lönesamtalen, skapar de förutsättningar som behövs för att naturvetar e ska få rätt lön i förhållande till sin betydelse och sitt uppdrag.

Men utan befogenh Min bestämda uppfattni et att komma överens ng är att vi ska om lönen i lönesamta ägna mer tid åt att stödja let och utan en genommedlemmarna i tänkt lönepolitik, uppfattas själva löneprocessen lönesamtalet ofta och mindre tid åt att som ett spel för gallerierna i årligen återkommande . Och det är här avtalsförhandlingar disom skon verkar klämma. videra med centrala Det fungerar inte i arbetsgivarparter om praktiken på alla arbetsplat någon tiondels procent ser – i all fall inte hit eller dit. Jag menar ännu! att alla våra centrala löneavtal ska vara fria från löneökningstal.

Här har Naturvetarna Hur stor löneökningen en viktig uppgift. Vi ska vara måste beslutas måste få arbetsgivarna på arbetsplatsen, att förstå innebörden nära verksamheten. i och styrkan med lönesamta Avtalen måste också lsmodellen. Vi garantera att det finns måste också fokusera fungerande uppföljnin på att ge medlemmargssystem för en individuell na stöd i löneprocessen. lönesättning. Och vi måste se till att avtalen följs!

» Så hur svårt kan det vara, undrar jag – i praktiken. «

tration kan önska sig tillbaka till lönegradssystemet. Utfallet blir ju tämligen likartat – i praktiken.

Jag efterlyser skarpare signaler från Helena Nicklasson gav sin syn på lön eSaco centralt. Tvinga sättning. de statliga arbetsgivarna att följa avtal!

Det blir ju aldrig några konsesom trivs på sin arbetsplats kvenser hur mycket de än tilloch därför varken vill byta lämpar sina förlegade löneförjobb eller bli chef. Inför obligadelningsregler, i strid mot både torisk ”pott-träning” för lönegällande avtal och den egna lö- sättande statliga chefer! nepolicyn! Gör lönesättningen VÄNLIGA HÄLSNINGAR individuell, så att goda arbetsGUNNAR ISACSSON, insatser blir belönade även SKOGSSTYRELSEN när det gäller äldre specialister

coacha både medlemmar och de lokala fackliga organisationerna.

Men som du själv ger uttryck för så räcker inte detta. Vi kommer därför att lägga mer kraft på att få arbetsgivarna att se fördelarna. Det gör vi tillsammans med de centrala arbetsgivarorganisationerna som har ett stort ansvar för att avtalen följs lokalt.

På det statliga området har vi redan ett nära samarbete med Arbetsgivarverket i denna fråga. Ett problem är att Arbetsgivarverket inte tycks få genomslag på alla myndigheter för sina idéer om hur vi tycker att löner ska sättas. I nära dialog

H E LE NA N ICK L A S S O N , förbunds direktör Naturvet arna

helena.ni cklasson

N A T U R V E TA R E

N R7 2012

För en ny renodlad statlig tillsynsmyndighet inom hälsooch sjukvård, som statskontoret föreslår i en utredning.

Samma princip borde gälla för tillsyn av miljö, hälsoskyd d och djurskydd.

För att skolan effektivt dödar intresset för NO-ämne na fysik, kemi och biologi, redan under högstadiet, enligt didaktikforskaren Magnus Oskarssons avhandling.

@naturve tarna.se

N R6 2012

N A T U R V E TA R

E

5

med Arbetsgivarverket kommer vi att bevaka och följa utvecklingen.

När avtalen fungerar så ger de möjligheter för medlemmarna att påverka sin egen löneutveckling. På de myndigheter där arbetsgivaren inte följer avtalet, kan man kalla in de centrala parterna. De har ett särkskilt ansvar för att avtalets intentioner följs.

Låt oss hoppas att vi slipper införa obligatorisk ”pott-träning”!

HELENA NICKLASSON, FÖRBUNDSDIREKTÖR, NATURVETARNA

S K I C K A D I N I N S Ä N D A R E T I L L redaktion@naturvetarna.se eller kommentera på webben naturvetarna.se

6

ra dig

Att lönenivåerna borde bestämmas lokalt och inte av några centrala parter i Stockholm, det var mina samtalspa rter med på. Vi kom också överens om att bra lön och löneutveck ling ökar engagemanget hos medarbetarna.

Och vi enades om att lönen kan och ska användas som ett sätt att styra verksamheten.

Så hur svårt kan det vara då, undrar jag – i praktiken.

F oto : t h o m a s c a r lg r e n

LÄSARBREV

MÅNADE N S F RÅGA: K A N D U TÄ N K A D I G AT T B L I C H E F ? F R Å N N Y H E T S B R E V N R 8 .

Läs alla kommentarer på webben.

Du är välkommen!

Hej Jenny, om du har lust att vara med på seminarier för blivande chefer så händer det en hel del just nu. Den 11 oktober i Stockholm och 16 oktober i Malmö anordnar Saco seminarier under temat ny som chef. Du är också välkommen att delta i de seminarier vi ordnar för chefer i mån av plats. Du hittar det mesta på www.naturvetarna.se/chef i kalendariet.

Vad erbjuds för blivande chefer?

Just nu jobbar jag som rådgivare/konsult men skulle absolut kunna tänka mig att bli chef i framtiden. Har fått prova på att arbeta i en ledande befattning under mitt år som kårordförande och det var något som jag tyckte var både roligt och utmanande. Jag skulle önska att det fanns möjlighet att delta i vissa av Naturvetarnas aktiviteter för chefer trots att man inte är chef. På så vis skulle man kunna utbyta erfarenheter med befintliga chefer samt få viss chefsutbildning och därmed vara bättre rustad den dag man kliver på ett sådant uppdrag. Vad säger Na om det?

JENNY

ELISABET ENGDAHL LINDER OMBUDSMAN FÖR CHEFER

DU E LLE N: ÄR E F F E KTE R NA AV NATU R LÄK E M E D E L ÖVE R D R IVNA? S E S I D 12.

Bättre kontroll behövs År 2007 gick det ut ett rikslarm om ett naturläkemedel, grapefruktkärneextrakt, som kunde ge allvarliga biverkningar med ökad risk för blödning hos patienter som behandlas med Waran, ett blodförtunnande läkemedel. Bättre kontroll av naturläkemedel behövs således.

HENRY TALLGREN

MATH ART MATH JEWELLERY Konst att räKna med ”De matematiska symbolerna besitter en säregen dekorativ kraft som man märker när man arbetar med dem.”

Linjeintegral, relief i stål

Pi, relief i guld

Lars Nystedt

Mer information: www.instantmath.se örhängen Lambda

hänge Gamma

manschettknappar Tetrachtys

NYHETER

Nytt Nobelhus ska sätta svensk forskning på kartan F OTO : © N O B E L M U S E E T

bYg g p l A N E R Förra året underteck-

Dagens nobelhus har blivit för trångt. Ett nytt planeras att byggas vid nybroviken, granne med nationalmuseet.

nade Stockholms stad och Nobelstiftelsen en överenskommelse om att bygga ett ”Nobel Prize Center” vid Nybroviken i Stockholm. Dagens Nobelmuseum klarar nämligen inte längre av att möta det ökade intresset för Nobelprisen.

Tanken med det nya centret är att erbjuda både museiverksamheten och lokaler för till exempel symposier och seminarier med anknytning till Nobelprisen i en och samma byggnad. Nu meddelar regeringen att man tycker att det är så viktigt att man stöttar verksamheten med 30 miljoner kronor per år från och med 2018 då huset ska stå klart.

Sof i E an DE R S Son

fler stipendier till utländska studenter År 2011 infördes studieavgifter för utländska studenter som vill studera vid svenska lärosäten. Reformen har kritiserats hårt. Studier visar att antalet utländska studenter i Sverige har minskat drastiskt sedan avgifterna infördes. Nu annonserar regeringen att man ökar antalet stipendier som riktar sig till studenter från utvecklingsländer. Medlen höjs med 50 miljoner kronor från och med år 2013.

– Satsningen är bra. Frågan är dock om det räcker med 50 miljoner. För att utländska toppstudenter och forskare ska välja att komma hit så måste forskningsvillkoren förbättras. Sverige måste bli ett attraktivt land att forska i, säger Sofie Andersson, utredare på Naturvetarna.

M OR OT

Årets geolog spårar klimatförändringar Otto Hermelin har utsetts till Årets geolog år 2012. Priset på 25 000 kronor får han för sina banbrytande insatser som folkbildare för geovetenskapen. Tack vare hans forskning om amöbaliknande organismer är det möjligt att spåra klimatförändringar bakåt i tiden.

Det är Geosektionen inom Naturvetarna som delar ut priset för sextonde gången.

Som docent i geologi vid Stockholms universitet har Otto Hermelin inriktat sig på mikropaleontologi med studier av de minsta fossilerna.

pR I SAD

8

N A T U R V E TA R E

N R7 2012

otto Hermelin är mest stolt över att han gjort banbrytande insatser för folkbildning.

Under tjugo år har han forskat på amöbaliknande djur i marina områden. Med hjälp

av dem kan man spåra klimatförändringar bakåt i tiden.

bergarternas mångfald missar han inte att berätta om.

D I NOSAU R I E R NAS

VäR lD E N S AllA HÖR N

H E R RAVälD E

Många studenter har hängt med på Otto Hermelins exkursioner till världens alla hörn för att se, känna och lukta på den historia som geologin vittnar om. Priset delas ut vid en ceremoni på Sveriges geologiska undersökning (SGU) i Uppsala den 8 november. Då visar Årets geolog prov på sin berättarkonst. Även andra forskare ger föreläsningar inom geovetenskapen denna dag. LE L

I dag undervisar Otto Hermelin inom olika grenar av geologin. Hans arbete med att föra ut geologi som ämne till skolor och den stora allmänheten är banbrytande. På ett inspirerande sätt väcker han nyfikenhet om livets och människans utveckling, liksom dramatiken om lavasprutande vulkaner och till synes livlösa öknar. Dinosaurierns herravälde på jorden och

är! d å l l a H

Ålderism, den finns! Ålderism är ett nytt namn på den redan välkända åldersdiskrimineringen. I ett delbetänkande av Pensionsåldersutredningen slår man för första gången fast begreppet ålderism från officiellt håll. Är något nytt i sak då eller är det bara ett nytt begrepp? Det som är nytt är att det numera finns många undersökningar som tyder på att Sverige har relativt utbredd ålderism jämfört med andra länder i Europa.

Det är intressant, och samtidigt lite tragiskt, att det krävs en utredning om hur man kan förmå individer att arbeta längre för att man ska ta ålderism på allvar. Men gör man det ändå inte lite för enkelt för sig?

När vi har ställt liknande frågor till Naturvetarnas med-

A R b E TA l ä N g R E

lemmar får vi intrycket av att ålderism inte är ett särskilt utbrett problem. Naturvetare verkar generellt sett efterfrågas utifrån sin kompetens, oavsett ålder.

Utredningen visar i och för sig att tjänstemän arbetar i högre utsträckning i äldre ålder än arbetare. Men detta är den enda jämförelse kring kompetens man lyckas åstadkomma i utredningen. Ålderism finns i vårt samhälle men det skiljer sig åt mellan akademiker och de som inte har en akademisk utbildning, precis som arbetslösheten i stort alltid är mindre för de som har en akademisk examen.

En utredning på 528 sidor tycker man borde kunna beröra detta närmare.

K R i Stof E R J E RVi ng E

Räcker den svenska solen?

Ingemar Holmen vill se fler svenskar som satsar på solceller och blir elproducenter. Hortonomens vision är att solceller blir standard på nya hus.

Varför har ni solceller på hustaket?

– Vid sidan av miljöintresset vill jag vara med och påverka utvecklingen av ny miljöteknik. För att något ska hända måste det finnas folk som testar tekniken i praktiken.

Men räcker den svenska solen?

– Ja, absolut. Även när det är molnigt producerar solcellerna el året runt. En klar vinterdag ger några kilowattimmar, vilket ska jämföras med en solig sommardag då elmätaren registrerar runt tolv kilowattimmar från våra sexton kvadratmeter solceller.

Lönar det sig?

– Den stora vinsten är att vi slipper köpa dyr el, som i normalfallet kostar upp emot 1.25 kronor per kilowattimme. Vi får inte mer än 30-40 öre när vi säljer överskottet till elbolaget. Idealet vore så kallad nettoavräkning, där förbrukad el kvittas mot producerad el, men där är vi inte än. Är det en dyr investering?

– Material och installation gick på totalt 85 000 kronor. Man kan bidrag på upp till 45 procent av investeringskostnaden. Behovet av underhåll är litet och livslängden är mellan 25 och 50 år.

Så ni slipper köpa el?

– Nej, vi räknar med att solcellerna täcker en femtedel, tvåtusen kilowattimmar, av vår totala förbrukning.

Så ni har flera energikällor?

– Solfångarna, som värmer vatten, ger ungefär lika mycket energi.

Basen i uppvärmningen är pellets. Målet är att bli självförsörjande på el. Kanske nästa steg blir att sätta upp ett vindkraftverk.

En utredning på 528 sidor ger inte så många nya svar. Klart är ändå att akademiker inte är lika utsatta som andra för ålderdiskriminering i arbetslivet..

Vad är din vision?

– Att solceller blir standard när det byggs nya hus. För min egen del är jag nyfiken på en elbil. Det passar mig bra eftersom jag ofta åker korta sträckor.

Vad gör du för miljön som vd för en lastbilscentral?

– Här finns mycket att göra och utväxlingen av en liten insats blir stor. Nu har vi till exempel bytt ut en del av dieseln till tallolja. LE L

N R7 2012

N A T U R V E TA R E

9

NYHETER

Lärare lär sig

naturvetares arbetsmarknad Hur ska lärare som aldrig arbetat utanför akademin klara av att förbereda sina studenter för arbetslivets alla krav? genom kompetensutveckling om arbetsmarknaden och de krav som ställs utanför akademin. Det menar i varje fall de som driver notis-projektet i Stockholmsregionen.

Naturvetare har en stark koppling till akademin och forskningen, men desto sämre kontakt med världen utanför. Det brister i kunskap hos både studenter och bland arbetsgivarna.

I Stockholmsregionen har ett unikt projekt startat för att råda bot på den här situationen.

Tanken är att vända sig till universitets- och högskolelärarna för att lära dem mer om vad som väntar de studenter som lämnar akademin efter en utbildning inom naturvetenskap och teknik.

Projektet finansieras av Europeiska socialfonden, som ger pengar till yrken som står under stark förändring. Det kriteriet uppfyller universitetslärarna för första gången, mycket tack vare de ökade krav på anställningsbarhet som kom i och med Bolognaprocessen.

Med en budget på hela 14,5

på S K O l b ä N K E N

10

N A T U R V E TA R E

N R7 2012

miljoner kronor ska Notis-projektet öka universitetslärarnas kompetens om naturvetares arbetsmarknad och vilken kompetens som efterfrågas utanför akademin.

– Från regionens sida finns också ett starkt intresse av projektet, som grundar sig i att behovet av kvalificerad arbetskraft i form av naturvetare och tekniker förväntas öka framöver, berättar Notis-projektets huvudprojektledare Daniel Brolén. fÖRAN KR I Ng äR A OCH O

Naturvetarna är tillsammans med naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet, KTH och Stockholms akademiska forum några av de aktörer som medverkar i projektet.

I det här skedet av handlar det mycket om att engagera universitetslärarna, så att de förstår varför detta är viktigt och kan

bidra med idéer kring vilka aktiviteter som kan vara av intresse.

– Vi får prova oss fram, säger Daniel Brolén ödmjukt.

Förhoppningsvis kommer vi att kunna utarbeta modeller som kan användas efter att projektet avslutats 2014.

Han betonar vikten av att förankra projektet, hos universitetslärarna, men också hos prefekter och andra beslutfattare på utbildningarna. Universitetslärarna har en hög arbetsbelastning och det är viktigt att ledningen ger dem förutsättningar att kunna prioritera denna kompetensutveckling.

S pE E D-N ETWOR KI Ng

Anna Forsby, en av delprojektledarna på Stockholms universitet som själv är både universitetslärare och naturvetare, berättar att de just har dragit igång. Målet är att nå 40 procent av alla lärarna på KTH och den naturvetenskapliga fakulteten på Stockholms universitet, så det gäller att nå ut till alla berörda så här i början.

Workshops kommer att äga rum för att inhämta lärarnas synpunkter och Anna berättar att de planerar att dra nytta av universitets alumner.

B o Lo g n a PRoCESSEn Bolognaprocessen syftar till ett ökat europeiskt samarbete inom högre utbildning och har tre övergripande mål: att främja mobilitet och anställningsbarhet samt att göra Europa attraktivt att studera i för studenter från hela världen.

Högre utbildning är uppdelade tre cykler: 1. Den första cykeln ska ta minst tre år och kvalifcera för arbetsmarknaden, samt ge behörighet till vidare studier. i Sverige kallas första cykeln grundnivå (motsvarar undergraduate).

2. avancerad nivå.

3. forskarnivå.

Den 1 juli 2007 infördes ett nytt poängsystem i Sverige som i hög grad överensstämmer med poängsystemet inom ECTS (European Credit Transfer and Accumulation System).

En heltidsstudent läser 60 högskolepoäng per år, det vill säga 60 ECTS, istället för 40 poäng i det gamla systemet.

– Vi planerar bland annat speed-networking, där alumner får berätta för universitetslärarna om sina arbeten och vilka kompetenser som krävs.

MåTT på fRAMgåNg

En fråga är om och i så fall hur man vet om projektet är lyckat eller inte. Projektet kommer visserligen att utvärderas löpande av deltagarna, men hur vet man att det verkligen ökat de naturvetenskapliga utbildningarnas koppling till arbetsmarknaden?

– Jag kommer att vara nöjd när jag ser att det här ger lärarna en möjlighet att förbättra utbildningarna och kompetensutveckla sig själva, säger Daniel.

Anna Forsby vill se en konkret förändring av de naturvetenskapliga utbildningarna.

– Jag ser gärna att våra lärare beaktar arbetsgivarnas kompetensbehov när de planerar utbildningarna utan att det för den skull blir fråga om uppdragsutbildning, säger hon.

Projektet har sin grund i att behovet av naturvetare och tekniker förväntas att öka framöver.

MaRita tERÄS

N R7 2012

N A T U R V E TA R E

11

DUELLEn ä R E f f E K T E N AV N AT U R l ä K E M E D E l Ö V E R S K AT TA D ? traditionellt växtbaserade läkemedel, tVBL, avses.

Ja

nEJ

Dan LaR HaM MaR , professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet

Jan g B R U H n , tidigare professor i farmakognosofi vid Kalmar högskola

1 . Ä R n at U R L Ä K E M E D E L E n B LU f f E LLE R n Åg ot V i K a n Li ta PÅ?

traditionellt växtbaserade läkemedel, TVBL, har i många fall ingen effekt förutom placeboeffekt. Dessbättre är risken för biverkningar i allmänhet låg. Om effekten vore säkerställd skulle de inte vara TVBL utan bli riktiga läkemedel. Vissa produkter har överdriven marknadsföring och är ren bluff. Ett exempel är reklamen för rosenrot (Arctic root).

Reklamen bluffar genom att påstå att rosenrot är godkänd av Läkemedelsverket, trots att produkten bara är registrerad (ej godkänd). Endast växtbaserade läkemedel kan godkännas och måste då visa dokumenterad effekt, vilket rosenrot ej gjort.

traditionellt växtbaserade läkemedel, TVBL, är ingen bluff, utan ett medicinskt kulturarv som använts inom både folk- och skolmedicin sedan mycket lång tid. Alla TVBL är dokumenterade i äldre läkarhandböcker och deras användning bygger på en samlad och beprövad erfarenhet. Idag har många TVBL även studerats i kliniska studier och Läkemedelsverket kontrollerar tillverkning, kvalitet, effekt och säkerhet av alla TVBL.

2 . Ä R D E t S o M Ko M M E R f R Å n n at U R E n P E R D E f i n i t i o n g ot t ?

nej! flugsvamp, stryknin och botox är naturliga ämnen som är dödliga.

nej. Det finns många starka gifter i naturen, men också en enorm potential att bland alla växter och djur hitta nya läkemedel.

3 . f i n n S D E t R i S K E R M E D n at U R L Ä K E M E D E L?

Ja, på flera olika sätt: interaktioner med konventionella läkemedel, biverkningar, utebliven önskad effekt.

Ja, som med alla läkemedel. Allergiska reaktioner kan förekomma, liksom interaktioner med andra läkemedel. Det är viktigt att behandla alla läkemedel, oavsett ursprung, med respekt och följa doseringsanvisningarna.

4 . K a n t V B L E R S Ät ta Va n Li g a L Ä K E M E D E L?

nej. traditionellt växtbaserade läkemedel saknar väldokumenterade effekter. Läkemedelsverket har granskat produktens kvalitet och säkerhet, men effekten är endast bedömd utifrån traditionell användning, inte från kliniska studier. Därför är det extremt svårt att bedöma placeboeffektens bidrag. Läkemedelsverket säger inget om effekt för traditionellt växtbaserade läkemedel, blott att de ”används traditionellt vid” en viss åkomma.

tVBL är ett komplement till vanliga läkemedel och kan betraktas som ett mjukare alternativ som ibland kan vara att föredra. Istället för starkare sömnmedel kan man prova valeriana. Johannesört har lika bra effekt som psykofarmaka vid depressioner, men färre biverkningar.

5 . K a n E V E n t U E LL P L aC E B o E f f E K t H a E t t VÄ R D E ?

Ja, men den måste användas försiktigt. En placeboeffekt kan maskera en försämring av sjukdomen som skulle kräva verksam specifik behandling.

12

N A T U R V E TA R E

naturligtvis! Det är bara i kliniska studier som man vill tvätta bort placeboeffekten. I all terapi vill man utnyttja placeboeffekten som ett plusvärde. Naturläkemedel har en påtagligt högre placeboeffekt än syntetiska läkemedel som ofta uppfattas som farliga.

N R7 2012

Johannesört.

NYHETER

M Å N A D E N S F R ÅG A :

VA D Ä R V I K T I G A S T F Ö R D I G PÅ J O B B E T ?

Har du funderat på vad du måste ha i jobbet för att trivas och göra bra resultat? En del går igång på utmanande arbetsuppgifter, medan andra vill ha feedback och gillar att fika. Nu vill vi veta vad som är viktigast för dig och om jobbet ger dig det?

Kommentera på www.naturvetarna.se

VA D Ä R V I K T I G A S T F Ö R D I G PÅ J O B B E T ?

Lycka är att utvecklas på jobbet lönen toppar inte listan över det som gör oss lyckliga på jobbet. Viktigare är att utvecklas, känna mening och stolthet, liksom att vara nöjd med sin egen arbetsinsats, enligt undersökningen Wise Happiness.

Jobbet ligger högt på listan över det

som gör oss lyckliga. Det är bara den egna hälsan som är viktigare. Familjen hamnar först på tredje plats.

Det är HR-koncernen Wise som har låtit Netsurvey ställa ett stort antal frågor till femtusen svenskar om livet och lyckan.

– Undersökningen visar att jobbet är en stark lyckoskapare. Och det som gör oss mest lyckliga där är att kunna utvecklas, säger Mårten Westberg, analytiker på Netsurvey.

Viktigt är också att känna stolthet över sitt företag eller organisation, liksom att känna mening och vara nöjd med sin egen arbetsinsats.

– Det är en trio som ger en stark hand och grund för lycka.

Mårten Westberg är inte förvånad över att lönen inte värderas högre.

– Folk blir inspirerade av att göra roliga och meningsfulla saker. Och då kan de jobba gratis. Se Wikipedia som bygger

på frivillig uppdatering utan ersättning.

Många undersökningar visar att sambandet mellan lön och motivation har ett svagt samband. Kraften kommer inifrån. Vi vill känna att vi gör något som är viktigt, och i bästa fall ha kul medan vi gör det.

Hans slutsats är att arbetsgivarna inte ska sätta lönen på slentrian, utan fundera på hur lönepolicyn ska se ut när pengarna inte är den viktigaste drivkraften.

– Att känna mening, ha kul och trivas med kollegerna väger tyngre. Om de anställda utvecklas så utvecklas också organisationen, vilket ger ökad lönsamhet. De

Mårten Westberg är analytiker på netsurvey.

arbetsgivare som vill attrahera och behålla kompetent personal bör fundera på hur de ska skapa arbetsplatser som har de ingredienserna.

Något som förvånade dig i undersökningen?

– Att jobbet är viktigare än hur många barn man har. Många barn kan både vara en lyckoskapare och något som drar ner lyckan. LE L DEt SoM gÖR oSS LY C K L i g a PÅ J o B B E t :

1.

Att kunna utvecklas i jobbet

2.

Att vara stolt över sitt företag/ sin organisation

3.

Att vara nöjd med sin egen arbetsinsats

4.

Att ha ett meningsfullt jobb

5.

Att ha kul på jobbet

6.

Att lönen känns rättvis

7.

Att få feedback

8.

Att känna sig utmanad av sitt jobb

9.

Att känna sig respekterad av sina kollegor

N R7 2012

N A T U R V E TA R E

13

Här byggs vetenskap för livet Med Science for Life Laboratory ska Sverige bli världsledande i forskning inom biomedicin, hälsa och miljö. Nu byggs det för fullt i Stockholm och Uppsala, där forskarna ska ta fram morgondagens läkemedel och medicinteknik.

TExT

FoTo

14

N A T U R V E TA R E

N R7 2012

N ATA l i E V o N d E R l E h R ANNA lEdiN WiRéN

TEMA – LIFE SCIENCE

d e T Ta Ä r S C i L i F e L a B » en forskningsresurs som tillhandahåller teknik och expertis för att ge svar på naturvetenskapliga och medicinska frågor.

» Målet är att bidra till en bättre hälsa och sjukvård samt till en bättre miljö.

» Kontakter med sjukvården, myndigheter, företag och andra strategiska satsningar som till exempel biobankerna skapar dialog och samarbeten.

N R7 2012

N A T U R V E TA R E

15

>

TE MA: LI F E S C I E N C E

G

ruset dammar i höstsolen.

Betongblandaren snurrar och den gigantiska kranen svävar över biomedicinskt centrum (BMC) i Uppsala. Här skapas ”Navet”, en mötesplats för Scilife Lab Uppsala. Än så länge går det bara att ana den runda formen som är utmärkt med pinnar. Vid Karolinska institutet åker den tunga byggtrafiken fram och tillbaka, och fasaden av en ny byggnad där morgondagens läkemedel kommer att tas fram, reser sig mot himlen.

T E k N i s k A p l AT T F o R m A R

Scilife Lab är redan i full gång. Kerstin Lindblad-Toh, director i Uppsala, berättar att labbet både är en infrastruktur som tillhandahåller avancerad service och en ”community” där forskare med olika bakgrund kan jobba tillsammans.

Olika plattformar inom genomik, proteomik, visualisering och komparativ genetik ska skapa tekniken för att svara på komplexa naturvetenskapliga och medicinska frågor.

– Scilife Lab ska vara ett ställe där man

Kerstin Lindblad-Tho håller i trådarna för labbet i Uppsala.

16

N A T U R V E TA R E

N R7 2012

kan ställa en tvärvetenskaplig fråga och sedan få tillgång till kompetensen och verktygen för att lösa den, säger hon. g R U N d FoR s kN i Ng

De vetenskapliga problemen som ska lösas definieras av användaren, visionen är att i slutändan bidra till en bättre hälsa och

en av Astra Zenecas forskningsavdelning i Södertälje blev känd. Våra plattformar skulle kunna vara ett sätt att få läkemedelsutvecklingen att fungera i Sverige.

Samtidigt betonar Kerstin LindbladToh vikten av grundforskningen.

– Läkemedelsutveckling styrs av en förståelse för sjukdomsbiologi och grundbio-

behövs en kritisk massa ” Det av bioinformatiker för att se

till att data blir till kunskap.

miljö. Inom läkemedelsutveckling och diagnostik finns just nu pilotplattformar som troligen kommer att utvecklas vidare.

– Mycket av det vi gör handlar om grundforskning men förr eller senare vill vi kunna behandla patienter. Regeringen har visat rätt stor entusiasm för dessa pilotplattformar, speciellt efter att nedläggning-

Första spdataget för Navet i Uppsala togs i maj i år, under festliga fomer.

logi. Det är viktigt att förstå hur saker fungerar, att förstå helheten för att bli expert inom ett område och för att sedan kunna attackera sjukdomen med rätt behandling.

R E k Ry T E R i N g AV ko m p E T E N s

Trots att Scilife Lab har bara funnits sedan år 2010 är numera en stor del fors-

kargrupper anslutna dit. Främst har redan befintliga forskargrupper rekryterats och flyttats ihop till det som både Kerstin Lindblad-Toh och Mathias Uhlén, director för Scilife Lab Stockholm, kallar för en multidisciplinär miljö.

– För de vetenskapliga problemen som vi ska lösa måste vi vara multidisciplinära. I Stockholm står KTH för modern teknologi, KI för den medicinska forskningen och Stockholms universitet för den naturvetenskapliga kompetensen och analys av data, förklarar Mathias Uhlén.

I Uppsala kommer forskargrupperna från olika områden, som medicin, farmaci och teknik och naturvetenskap inom Uppsala universitet samt även från Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Strategiska nyrekryteringar har hittills fokuserat på analys av data. Nyckeln till framgång inom forskningen är att kunna bearbeta den enorma mängden data som genereras, förklarar både Kerstin Lindblad-Toh och Mathias Uhlén. Speciellt bioinformatik är ett viktigt område.

– Det behövs en kritisk massa av bioinformatiker för att se till att data blir till kunskap, säger Mathias Uhlén.

– Naturligtvis måste vi investera i modern teknologisk utrustning och i personal som kan sköta den.

Men det räcker inte, 90 procent av framgångsfaktorn handlar om den bioinformatiska behandlingen av datan som genereras, det är det som krävs för att uppnå världsklass. s To R s k A l i g h E T o c h k l U R i g h E T

Mathias Uhlén betonar behovet av bioinformatiker som kan behandla den gigantiska mängd information som skapas.

Kerstin Lindblad-Toh tillbringar hälften av tiden som forskningsledare vid Broad Institute i USA. En hel del inspiration för SciLife Lab kommer därifrån, men även europeiska institut som Sanger Institute i Storbritannien och det europeiska institutet för bioinformatik, har bidragit.

– Svenskar är bra på hypotesdriven forskning och på att klura på problem medan amerikaner är duktiga på storskaliga lösningar. Om vi kan lyckas kombinera klurigheten med storskaligheten kan vi komma riktigt långt, säger Kerstin Lindblad-Toh. Hon lägger till att det samtidigt är viktigt att kunna avväga när det passar att ett projekt går vidare till den storskaliga fasen. En annan faktor i att SciLife Lab ska bli en forskningsresurs i världsklass är diskussion och samarbeten mellan de olika forskargrupperna.

Hon hoppas att den nya byggnaden i Uppsala, som

N R7 2012

N A T U R V E TA R E

17

TE MA: LI F E S C I E N C E

tillhandahåller ytor både för en del av de vetenskapliga plattformarna samt lokaler för möten och platser för gästforskare, ska katalysera nya idéer och samarbeten.

– Egentligen är det inget större problem att forskarna just nu sitter rent fysiskt på olika håll i staden, det går ju att cykla emellan.

Men ibland är det fysiska mötet viktigt och det oplanerade samtalet över en kopp kaffe kan bli väldigt givande, förklarar hon.

E N m oTo R Väg F ö R F o R s k N i N g

I april i år tillkännagavs att Scilife Lab ska bli en nationell resurs från år 2013, både Knut och Alice Wallenberg Stiftelse och

Astra Zeneca stöder satsningen. Precis som ESS och Max IV i Lund ska det nationella ScilifeLab vara en resurs som samlar kompetensen på ett ställe och som ska kunna användas av hela landet.

– Redan nu kommer 40 procent av uppdragen ifrån andra håll i landet och vi hoppas att den siffran kommer att öka. Det handlar inte om att dirigera pengar till Uppsala och Stockholm men om att bygga upp en infrastruktur, precis som en järnväg eller motorväg för att forskningen ska bli snabbare, förklarar Karin Forsberg-Nilsson, ställföreträdande direktör för Scilife Lab Uppsala.

I den kommande orskningspropositionen kommer det att avgöras hur mycket pengar Scilife Lab får för sin fortsatta verksamhet. Det finns gott om expansionsplaner, till exempel för pilotplattformarna inom diagnostik och läkemedelsutveckling, men även för att knyta ännu fler forskargrupper till Scilife Lab. På senare tid har det handlat mycket om elitforskare.

– Jag välkomnar en större satsning på yngre forskare. Vi behöver en balans mellan infrastrukturdriven forskning och unga duktiga forskare som kan växa inom sina områden och komS C i L i F e L a B S P L aT T F o r M a r Genomik – ger grundläggande information om cellens eller organismens gener, mutationer eller andra förändringar Proteomik – ger information om vilka proteiner som finns i cellen, vilka som binder till varandra och vilka modifieringar som finns.

Visualisering – av RNA, DNA, proteiner i celler eller vävnader Komparativ genetik – djursystem där det är möjligt att studera hur genetiska förändringar påverkar en hel organism

det gäller att få logistiken att fungera i de nya lokalerna, med naturliga mötesplatser och infrastruktur.

Uppsala: totalt nio plattformar samt två pilotplattformar (diagnostik och läkemedelsutveckling) Stockholm: totalt åtta plattformar

2009

2010

2011

Uppsala och Stockholm får var sitt anslag för att bygga upp Scilife Lab. Regeringen ger pengar till bland annat verktyg inom molekylär biovetenskap.

75 forskargrupper igång i Uppsala, samtidigt som 70 forskare flyttar in i ny byggnad vid KI campus, Stockholm.

antalet forskargrupper har växt till 150 i Uppsala. Etablering av formellt samarbete med SLU. Nationella referenskommittén (NRK) med representanter från andra universitet tar form. Ytterligare 110 forskare rekryteras till Stockholm.

18

N A T U R V E TA R E

N R7 2012

e T T a X P Lo C K U r ForS KN i NG e N Miljontals nya reglerelement funna i människans arvsmassa

plettera varandra, kommenterar Mathias Uhlén.

– Lika viktigt som spetsforskare som driver sin egen idé stenhårt är Mathias Uhlén. det som man skulle kunna kalla för yrkesforskare som jobbar i grupp och hjälps åt. Det borde finnas karriärvägar för båda grupperna, säger Kerstin Lindblad-Toh. #

välkomnar ” Jag en större

satsning på yngre forskare.

• Kartläggning och jämförelse av 29 däggdjurs arvsmassa. Resultaten visar på miljontals nya reglerelement i människans arvsmassa som på olika sätt styr hur protein bildas. Den nya kunskapen är viktig för att förstå hur mutationer i människans arvsmassa ger upphov till sjukdom.

Stor avancerad cancerstudie leds av Uppsala universitet • Målet är att förstå vilka tumörer som kommer att svara på behandling och ta reda på varför vissa cancerläkemedel mister sin effekt efter en tids behandling.

Sekvensering av granens arvsmassa • öka förståelsen och kunskapen om granens biologi som kan användas i förädlingssyfte Systembiologiska studier av östersjöns mikrobiella näringsväv

B I LD: W E R K ET A R K ITE KTE R

• Mikrober är avgörande för omsättningen av kol och näringsämnen i akvatiska ekosystem. Kunskap om hur enskilda populationer kontrolleras i miljön är avgörande för att exempelvis förhindra blomningar av skadliga alger eller förutsäga förekomsten av patogener. det mänskliga proteom-projektet • ett projekt som analyserar proteinerna som de 20 000 gener i en mänsklig cell kodar för. Målet är att karaktärisera människornas byggstenar för att kunna förstå mänsklig biologi och sjukdomsutveckling.

Scilife lab i Uppsala som Navet är tänkt att se ut när det står färdigt. Här ska åttahundra personer rymmas.

2012 Första spadtaget för ”Navet” 23 maj. Fortsatt tillväxt med totalt 800 individer i Uppsala. Där byggs nya anläggningar för läkemedelsutveckling och diagnostik. Rekrytering av ytterligare 150 forskare i Stockholm.

September

2012

regeringen ger besked om att satsa ytterligare 200 miljoner kronor under åren 2013-2016. Det innebär en fördubbling av budgeten.

2013 Uppsala och Stockholm blir en nationell forskningsresurs. Gammabyggnaden invigs under hösten i Stockholm, där totalt 600 forskare är verksamma.

N R7 2012

N A T U R V E TA R E

19

TE MA: LI F E S C I E N C E

Hur kan Scilife Lab nå världsklass?

Vi frågade några tongivande personer i branschen om hur de ser på möjligheterna med Scilife Lab.

1. Vad tycker du om SciLifeLab? 2. Hur påverkas life science i Sverige?

3. Hur kan SciLifeLab uppnå världsklass?

4. Vad vill ni se framöver?

Sara G U N N e råS, Swe de N B io

– Ska vi kunna konkurrera globalt är denna typ av satsningar helt rätt. Vi måste våga tänka större för att få loss resurser och tid till bra högkvalitativ forskning.

1.

– Vi är övertygade om att forskning inom områden som translationell medicin och molekylär biomedicin kommer att ge ringar på vattnet och på sikt spilla över till industrin. Nya läkemedel och behandlingsmetoder kommer individen och samhället till gagn.

2.

3. – Närheten till universitet, sjukhus och företag både i Stockholm och i Uppsala är en styrka. Chans till samarbeten mellan de olika aktörerna och de olika plattformarna, som genomik, proteomik och komparativ genetik är stora. Kan vi dessutom använda våra unika biobanker bör vi kunna göra avtryck globalt.

4. – att detta blir den nationella resurs som är öppen för både akademi och industri och därmed en katalysator för utbyte mellan uppfinnare och läkemedelsutvecklare.

20

N A T U R V E TA R E

N R7 2012

JeNNi Nor dBorG, V i N N o Va

– Utmärkt. en stark infrastruktur är nödvändig för att Sverige ska stå sig i konkurrensen internationellt. Men det kräver ett starkt fokus på nyttiggörande av kunskap genom bredare samarbeten med näringslivet och hälso- och sjukvård.

H e Le N e aN de rSSoN S Va H N , SVe r iG e S U NGa aKade M i

1.

– Genom att fokusera på verkliga behov och öppna upp för bredare samarbeten, samt stärka möjligheten för små och medelstora företag att omsätta spetskompetens i nya affärsmöjligheter.

2.

– Genom samverkan med sjukvården och näringslivet.

Om vi kopplar ihop forskningsinfrastruktur med tillgångar som biobanker och kvalitetsregister kan vi bygga ett globalt attraktivt ekosystem för hälsa där Sverige har en fortsatt internationell position.

3.

– Nya samarbeten med näringslivet och sjukvården som sätter Sverige på världskartan som ett ledande innovationsland inom hälsa. Det ska genomsyra hela kedjan från forskning till nya innovativa behandlingsmetoder.

4.

– Fantastiskt! Satsningen är mycket viktig för den typ av biovetenskaplig forskning som kräver storskalig infrastruktur, speciellt för ett litet land som Sverige.

1.

– Många yngre forskare har fått möjlighet att etablera sig. Det är nästan bara personer under 40 år som fått ta del av finansieringen för tjänster på Scilife Lab.

2.

3. – Genom att lyckas rekrytera unga forskare av världsklass.

– att Scilife Lab är ett ledande center i Europa för denna typ av life science-forskning.

4.

S i MoN FredriKSSoN, Vd För o Li N K

– en fantastisk möjlighet att ytterligare stärka svensk forskning.

1.

– Sverige har utvecklat många viktiga metoder för att studera proteiner, på det arvet bygger svensk industri inom life science idag. Plattformarna inom proteomik kommer förhoppningsvis att växa och utvecklas, jag hoppas på möjligheten till storskaliga analyser som drar nytta av biobankerna.

2.

– Vi bör fortsätta på de områden som Sverige är unikt starka på och även rekrytera in nya kompetenser internationellt.

3.

– att det som plattformarna kan erbjuda blir så pass unikt i ett globalt perspektiv att det lockar fler läkemedelsbolag till att etablera studier i Sverige.

4.

Naturvetarnas universitetsturné

2 0 12

M o B i L i T e T + S a M V e r K a N = K r e aT i V M i L J ö Vi vet att rörlighet mellan akademi och näringsliv är bra för kreativiteten. Men det fungerar dåligt i praktiken. Hur kan vi tillsammans främja mobilitet och samverkan mellan länder, lärosäten och sektorer?

Kom och ta del av två nya undersökningar om hur rörligheten bland svenska forskare ser ut och delta i debatten om hur vi bör arbeta framåt. I panelsamtalet finns företrädare från aktuellt lärosäte och politiker.

Universitetsturnén kommer till ett lärosäte nära dig: 11 oktober – Uppsala 18 oktober – Göteborg 25 oktober – Lund

Håll utkik efter mer information om pla ts och medverk ande på www.naturvetar na.se/ Universitetsturnen

Tid: 17:00–19:00.

Debatten följs av mingel.

Universitetsturnén är en del av Stockholm Meeting, Naturvetarnas årliga konferens för att uppmärksamma forskningens betydelse för samhällsutvecklingen.

Läs mer på www.naturvetarna.se/stockholmmeeting arrangörer: Naturvetarna, Kungl. Vetenskapsakademien och Vetenskap & Allmänhet

3 SNAB BA

Fler bolag når klinik dubbelt så många bolag har projekt i klinik i år i jämförelse med år 2006. de lovande substanserna har chans att ta sig hela vägen till läkemedel.

FOTO: DAVI D B I C H O

sARA gUNNERås vid

SwedenBio håller i trådarna för pipelinerapporten, som bygger på svar från 79 svenska forskningsföretag.

1. Så det är inte så illa som det sägs?

– När de stora bolagen, som Astra Zeneca, drar ner i Sverige ser vi att de små forskande bolagen blir allt viktigare. De stora läkemedelsbolagen och forskningsföretagen är beroende av varandra. Lika viktigt är samspelet med akademin för att få fram nya läkemedel. Årets pipelinerapport visar att 45 procent av projekten har koppling till akademin. Kom ihåg att framgångar som strålkniven, losec, xylokainet och pacemakern har sin källa i akademin.

2. Hur få fart på de kliniska prövningarna?

– Utbytet med landstingen ser lite olika ut i landet. I vissa landsting fungera det bra, med testbäddar och kliniska prövningscentra, som Gothia Forum i Västra Götaland. Det vore bra om andra landsting satsade på samma sätt. Glädjande är att regeringen avsätter 50 miljoner kronor till att samordna de kliniska studierna, enligt forskningspropositionen, som kommer i dagarna.

3. När får vi se nya läkemedel från dagens kandidater?

– Från klinik tar det upp till sju år innan substansen når patienten. Tiden varierar beroende på typ av sjukdom. Är det en infektion går det snabbare, medan det för en metod vid cancerbehandling tar längre tid. Förra året nådde tre kandidater fram till godkänd produkt efter tiotals år av forskning. Intressant att notera är att de proteinbaserade läkemedlen utgör hälften av de substanser som har nått klinik.

Bättre behandling av hjärntumörer doktoranden och sjukhusfysikern Patrik Brodin vill förbättra behandlingen av en särskild form av hjärntumörer hos barn.

I sin forskning har han tittat på alternativa strålbehandlingstekniker och på så sätt minimera biverkningarna. Resultaten är hoppfulla.

– Protonterapi ger möjlighet att rikta strålbehandlingen mycket mer precist och på så sätt går

22

N A T U R V E TA R E

N R7 2012

det att skona de relativt små områden i hjärnan som är viktiga för exempelvis inlärning, logiskt tänkande och minnet, förklarar Patrik.

Nu hoppas Patrik att han efter disputationen ska kunna göra en klinisk studie i samarbete med forskarna i Köpenhamn, Lund och Göteborg.

Möjligheten att genomföra en studie med den här typen av protonterapi

kommer inom ett par år att finnas i Sverige genom öppnandet av Skandionkliniken i Uppsala, alternativt i samarbete med andra.

Om även denna studie faller väl ut kan vi se fram emot att barn som drabbas av hjärntumörer kommer att slippa många av de allvarliga biverkningar som ofta blir följden av dagens behandling. mAR iTA TE Räs

analys Nya miljarder inte nog för glädjeskutt Fyra miljarder kronor till svensk forskning, varav en stor del direkt till life science. Bara att applådera. Eller? I veckan fick vi veta att forskningspropositionen som kommer i dagarna innebär 200 nya miljoner till Scilife Lab, 100 miljoner för att bygga upp ett nytt institut för processutveckling och katalys och ytterligare 75 miljoner för att stärka svensk behandlingsforskning.

Dessutom satsar regeringen 100 miljoner kronor på ett nytt medicinskt forskningscentrum i Södertälje, bland annat för att skapa en fungerande länk mellan akademi och näringsliv. Mumma för oss som sedan Astra Zeneca-nedläggningen undrat om regeringen verkligen tänkt låta de strategiska möjligheter som finns för Sverige inom life science gå till spillo.

Så varför hoppar jag inte jämfota av glädje?

Sedan förslaget presenterades har reaktionerna varit mest positiva. Universiteten räknar på vad det innebär för dem, Sveriges Ingenjörer välkomnar investeringen i life science. Sulf gillar ökningen av anslag som går direkt till universiteten.

Regeringens förslag är inte dåligt. Tvärtom.

Många av de områden som lyfts fram ligger oss alla nära hjärtat: forskning om infektion och antibiotika kan ju i bästa fall kan ge nya läkemedel och behandlingsmetoder.

Men är förslagen bra? Jag är tveksam. Jag tror inte att satsningar på enskilda forskningsområden löser grundproblemet i svensk forskning. Alltför få anställningsmöjligheter, dåliga karriärvägar och ett krångligt finansieringssystem är hinder i vägen.

Här krävs ett nytänkande som inte finns i de förslag som hittills presenterats. Framförallt borde man fundera över hur bra det är att låta forskningspolitiken utformas i Utbildningsdepartementets stuprör en gång vart fjärde år. soFi E AN d E R ssoN

TE MA: LI F E S C I E N C E

Fruktbara möten för jobb Som ett stort mingelparty i fem våningar. de uppsagda från astra Zeneca i Södertälje kunde nära på välja och vraka bland de 128 utställarna på en av Sveriges största arbetsmarknadsdagar.

Naturvetarna var på plats och gav goda råd om lön och karriär.

Företag från hela Europa är här och ja-

gar kvalificerad personal. Novartis har redan börjat anställa personal från Astra Zeneca.

Apotekare Gunilla Osswald, som är ansvarig för avvecklingen av forskningen i Södertälje, har koll på alla de fjortonhundra personer som har sagts upp. Sexhundra av dem har framtiden säkrad genom nytt jobb, pen-

sion, vill starta eget eller studier. Några jobbar i dag på Läkemedelsverket och Folksam. k A N bå dA Vä R l dA R N A

Hennes kollega kemisten Per Arvidsson jobbar också med avvecklingen fram till årsskiftet. Tidigare var han projektledare och hade ett övergripande ansvar för flera projekt inom Astra Zeneca.

– Jag vill fortsätta inom life science. Jag drivs av att skapa nya läkemedel till nytta för människor. Att ta idéer till kommersiella produkter brinner jag för.

Han ser en möjlig framtid i gränssnittet mellan akademi, de små bioteknikbolagen och läkemedelsföretagen. Som adjungerad professor vid Uppsala universitet kan han båda världarna.

– Jag kan också tänka mig att jobba utomlands. Tiden i Schweiz gav mersmak.

Stämningen bland de runt tusen besökarna på arbetsmarknadsdagarna i september är uppåt. Många är optimistiska om framtiden.

– Det positiva med nedläggningen är att folk har börjat prata över gränserna och hjälper varandra med tips om jobb. Jag tror att vi som har jobbat här kan tillföra de små bioteknikbolagen värdefull kunskap.

Fanny Bjarnemark kan tänka sig att lämna life science.

– Som analytisk kemist kan jag jobba inom flera branscher. Det finns jobb att söka och jag har varit på intervjuer, men hittills har det inte riktigt klaffat, så jag är öppen för nya erbjudanden.

Hon har knutit flera kontakter under de här dagarna.

– Det här är en chans att träffa arbetsgivare. Jag har inget emot att flytta inom landet, men inte utomlands med hänsyn till familj och barn, säger Fanny Bjarnemark.

U p p s Ag dA F R å N m ö l N dA l

Bland besökarna finns också några av de hundra uppsagda i Mölndal.

Vad som händer efter årsskiftet börjar klarna. Regeringen satsar hundra miljoner på att använda en del av anläggningen i Södertälje till industrinära forskning.

– Vi kör ända in i kaklet och jobbar fortfarande med våra fyrtio läkemedelsprojekt innan de lämnas över till andra anläggningar, säger Gunilla Osswald.

Att det finns arkiv att avveckla tänker inte så många på.

– Det är 18 kilometer långt och ska bevaras för framtiden. Där finns en samlad dokumentation över alla läkemedel, inklusive de som har fallit ifrån på vägen, som har tagits fram i Södertälje.

Kemisterna Fanny Bjarnemark och Per arvidsson tog chansen och träffade tänkbara arbetsgivare.

N R7 2012

N A T U R V E TA R E

23

VETENSKAP

Svenska rymdforskare

tar sikte på Jupiter Med landsättningen av Marssonden Curiosity har Nasa tagit nästa stora kliv i utforskandet av vårt solsystem.

Trots hotande budgetnedskärningar spänner det europeiska rymdprogrammet musklerna för att vara med i racet, E R I K OLAU S S ON med svenska rymdfysiker i främsta ledet.

TEXT

Å

ngströmslaboratoriets korridorer ekar nästan tomma i augustihettan. Men rymdfysikern Jan-Erik Wahlund är i tjänst ändå. Hans forskargrupp leder ett internationellt konsortium som jobbar för att få ombord en rad vetenskapliga instrument på sonden Juice. Destinationen är Jupiters månar Europa, Callisto och Ganymedes, där forskarna hoppas hitta både saltvatten och bakteriologiskt liv under den frusna skorpan.

– Juice är ett av Esas stora vetenskapliga projekt de närmaste 20-30 åren. Där vill vi verkligen vara med, säger Jan-Erik Wahlund.

Han är docent vid Uppsala universitet men får sin lön från Institutet för rymdfysik,

Solen

Merkurius

Venus

Jorden

Mars

IRF. I Uppsala finns ett 40-tal av det statliga institutets anställda. Fokus ligger på att utveckla relevanta mätinstrument som kan åka med rymdsonder uppskjutna av Esa, Nasa eller japanska Jaxa. Utan några instrument i rymden, inga data att forska på.

SVERIGE BRA MED

För att vara ett litet land har Sverige lyckats rätt bra med att komma med på de satelliter som skjuts upp, där begränsad energitillgång och dyrt raketbränsle gör konkurrensen om utrymmet mördande.

Juice-projektet är ändå unikt eftersom det för första gången finns två konsortier ledda av svenska forskare som har chans att få

ombord sina instrument – utöver Jan-Erik Wahlunds team en forskargrupp i Kiruna under ledning av Stas Barabash, professor i rymdfysik vid Umeå universitet.

– Vi får besked i december. Konkurrensen är hård, men vi har jobbat tre år med detta och det är längre än våra konkurrenter, säger Stas Barabash.

De svenska forskarnas instrument ska bland annat studera Jupiters magnetosfär, sammansättningen av den tunna gas som omger varje måne och de elektriska strömmar som läcker ut, något som bland annat kan indikera närvaron av salta hav.

– Vi är ganska säkra på att det finns hav under isen på Europa och Ganymedes. Hav

Jupiter

Juice-sonden tar närmare tio år på sig att nå Jupiter, som ligger mer än fem gånger längre bort från solen än avståndet mellan jorden och solen.

24

N A T U R V E TA R E

N R7 2012

B I LD: ESA/AO ES

som kan innehålla biologiska objekt, säger Stas Barabash.

Jupiter och dess månar tros också likna de planeter som observerats runt andra stjärnor. Därmed kan forskarna få indikationer på förhållanden på planeter tiotals ljusår bort. Men det finns även mer krassa motiv bakom upptäckarlustan, menar Jan-Erik Wahlund.

– Det handlar även om att kartlägga himlakroppar. Någon gång i framtiden ska vi väl börja utnyttja dem, säger han.

Det handlar även om ” att kartlägga sådana här himlakroppar. Någon gång i framtiden ska vi väl börja utnyttja dem.

KOLON IALA FÖRTECKE N

Ända sedan kalla krigets rymdkapplöpning har kartläggningen av vårt solsystem pendlat mellan nyfikenhetsforskning och upptäcktsfärd med koloniala förtecken.

I USA har Nasa fått i uppgift att sätta en människa på en asteroid år 2025 och på Mars i mitten av 2030-talet. Landsättningen av Curiosity i början av augusti var därför inte bara ett kvitto på amerikanskt teknikkunnande och chans till ny kunskap. Den var också ett steg mot att sprida mänskligheten bortom vår egen planet. Även för Esa hägrar Mars som ett nära mål. År 2018 hoppas organisationen landsätta en egen robot som kan borra sig ner under planetens sterila yta. En lyckad landning på Mars är ett krav för att Esa ska tas på allvar som samarbetspartner för övriga rymdnationer, menade organisationens vetenskapliga chef Alvaro Giménez Cañete då han i somras skissade upp framtiden för europeisk rymdforskning på den tvärvetenskapliga konferensen ESOF. – Vårt långsiktiga mål är att nå dit med människor, men jag tror inte det sker inom de närmaste femtio åren. Först måste vi klara av att hämta hem prover från planeten och vi tittar på två framtida expeditioner för det, sa han.

En illustration över Juice-sonden i bana runt Jupiter. I bakgrunden syns Jupiter och månen Europa.

N R7 2012

N A T U R V E TA R E

25

Svenska forskare är dock inte så involverade i de planerade Marsfärderna. Och det vetenskapliga utbytet av bemannade rymdfarkoster är litet med tanke på kostnaderna de innebär, menar Jan-Erik Wahlund.

– Du skickar inte en astronaut för att göra vetenskap. Syftet är exploatering och att utöka civilisationens gränser. Det kinesiska rymdprogrammet har ett exploateringsmål med i varje expedition. Det handlar om att lägga beslag på energioch råvaruresurser före USA, säger han.

Men även om forskningen ibland kommit i andra hand i rymdsatsningarna har resultaten och tekniken kommit till nytta inom en rad andra vetenskapliga discipliner. Metrologi och miljöforskning Färgbild över Jupiter tagen med Cassinisonden år 2000. Skuggan av Europa syns nere till höger.

– med övervakning av allt från ozonhål till biologisk mångfald – är några exempel där rymdforskningen möjliggjort stora framsteg.

– Du använder dig dagligen av rymdfarkoster: GPS, satelliter, vädertjänster och annat, säger Jan-Erik Wahlund.

Medan Kina och Indien visar framfötterna som rymdnationer har Nasa av budgetskäl tvingats skrota en aggressivare satsning på Mars. Även Esa riskerar att få minskade anslag då budgeten sätts nästa år. Men Jan-Erik Wahlund är inte särskilt oroad över tillfälliga avbräck i eurokrisens spår. Rymdforskningen arbetar med mycket långa tidshorisonter, påpekar han.

– Med uppskjutning år 2022 är jag över sjuttio år när Juice är framme. Det här gör jag för de yngre. #

IRF Institutet för rymdfysik har ett 100tal anställda i Kiruna, Uppsala, Umeå och Lund. Ungefär hälften är fysiker och resten ingenjörer och administrativ personal.

IRF är ett statligt forskningsinstitut och lyder under utbildningsdepartementet.

Budgeten ligger på 46 miljoner kronor om året i statliga anslag och ungefär lika mycket i externa forskningsmedel.

B I LD: NASA/J P L/ U N IVE R S ITY O F AR I Z O NA

G PS OCH SATE LLITE R

Verksamheten är helt fokuserad på att utveckla instrument åt internationella forskningssatelliter, eller i bilaterala projekt med Kina, Japan eller Indien. IRF har till exempel utrustning med på Esasonden Bepicolombo som ska skickas ut mot Merkurius om ett par år, och Rosetta som 2014 blir den första rymdfarkosten någonsin att landa på en komet.

E SA European Space Agency är en mellanstatlig organisation grundad 1975.

I december blev Rumänien det 19:e medlemslandet. Budgeten har de senaste åren stigit något till 4020 miljarder euro. Cirka en fjärdedel rör det obligatoriska programmet, där medlemsavgiften sätts efter medlemsländernas BNP. Resten gäller det frivilliga programmet, där varje medlemsland betalar det de önskar. Alla bemannade rymdfärder, som Christer Fuglesangs tur till internationella rymdstationen ISS 2006, faller under det frivilliga programmet.

Sverige bidrar med cirka 600 miljoner kronor om året till Esas budget, varav merparten återinvesteras i form av utvecklingsuppdrag till svensk rymdindustri.

26

N A T U R V E TA R E

N R7 2012

VETENSKAP

VI LK E N NY T TA GÖR E N VÅTMAR K?

N F R ÅGA E AR E T E V R U T NA

I mina hemtrakter ska man anlägga en våtmark, både för fågellivet och för att rena vatten. På vilket sätt har våtmarker en renande effekt?

VAD ÄR EG E NTLIG E N H IGG S PARTI K E L O CH VI LK E N NY T TA KAN VI FÅ AV U P PTÄCKTE N? Higgspartikeln är en elementarpartikel, det vill säga en partikel som inte består av några mindre beståndsdelar. Som sådan är den en del av det vi kallar standardmodellen för partikelfysik som beskriver vilka partiklar som finns i universum och vilka krafter som verkar mellan dem. Higgspartikeln är den sista byggstenen som behövdes för att göra standardmodellen komplett, den förutsades existera på 1960-talet och nu vet vi slutligen att den verkligen existerar. Upptäck-

ten av Higgspartikeln bevisar att vår teori för hur elementarpartiklarna erhåller massa är korrekt. Att Higgspartikeln existerar bevisar också att två av de fyra fundamentala krafterna i universum, nämligen den svaga kärnkraften och den elektromagnetiska kraften, i själva verket bara är två sidor av en och samma kraft som vi kallar den elektrosvaga kraften.

Vilken betydelse upptäckten har för samhället i stort kan vi inte veta förrän lång tid har gått. Det man

kan säga är att upptäckter i grundforskningen, som gör att vi bättre förstår världen omkring oss, historiskt sett varit den överlägset säkraste vägen till utveckling. När Thompson upptäckte elektronen i slutet av 1800-talet kunde han aldrig förutse hur det skulle komma att ändra världen. På samma sätt kan vi inte nu förutse hur våra upptäckter kommer att påverka samhället i framtiden.

JONAS STRAN D B E RG, D O K TO R I PA R T I K E L F YS I K VI D KTH

VETE N S KAP I KORTH ET

Varning för konstgjord andning i Östersjön De djupare delarna av Östersjöns bottnar lider av syrebrist. För att råda bot på det finns planer på att blanda ner syrerikt vatten i havsbottnarna. Men den idén ställer inte lundaprofessorn Daniel Conley upp på.

I Nature varnar han för att använda storskaliga

tekniska metoder för öka syrehalten. Han menar att utsläppsminskningar gör att havet är på väg att friskna till.

– Viktigare än konstgjord andning är att länderna runt Östersjön fortsätter att minska utsläppen, säger han. LEL

En våtmark som anläggs till exempel i jordbrukslandskapet renar vattnet genom att den fungerar som ett filter för växtnäringsämnen, främst fosfor och kväve, och miljögifter, som bekämpningsmedel och tungmetaller.

Genom att vattnets flödeshastighet är låg i våtmarken jämfört med i vattendraget skapas goda förutsättningar för att växter och mikroorganismer tar upp lösta ämnen direkt ur vattnet eller att partiklar som innehåller näringsämnen och miljögifter sedimenterar.

På så sätt binds ämnena i biomassa eller fastläggs i sedimenten i stället för att rinna vidare nedströms. Nitrat, en form av oorganiskt kväve, kan omvandlas till kvävgas genom denitrifikation varvid kväve avgår till atmosfären.

Hur effektivt våtmarken renar vattnet varierar kraftigt mellan olika våtmarker och beror bland annat på vilket ämne det är, hur stort vattenflödet är, om våtmarken torkar ut, hur väl syresatt vattnet är, vattnets surhet, temperatur och annat. Under vissa förhållanden kan ämnen som fångats i våtmarken till och med frigöras igen.

TO B I A S V R E D E , D O C E N T I L I M N O LO G I , S L U

N R7 2012

N A T U R V E TA R E

27

Apotekarsocieteten utlyser forskningsstipendier inom läkemedelsområdet

Med fokus på framtiden och en positiv utveckling inom läkemedelsområdet

Stipendier för forskning och vetenskap Forskarstipendier Stipendier med ändamål att främja farmacevtisk vetenskap och forskning, företrädesvis för doktoranders deltagande i forskarkurser, kongresser, resebidrag eller dylikt.

• Elisabeth och Alfred Ahlqvists stiftelse, 70 000 kronor • C D Carlssons stiftelse, 200 000 kronor • Gunnar Hylténs stiftelse för läkemedelsforskning inom området hjärt-kärlsjukdomar, 30 000 kronor Post-doc stipendium Elisabeth och Alfred Ahlqvists stiftelse utlyser minst ett stipendium om cirka 300 000 kronor för att främja grundläggande läkemedelsforskning under ett år (heltid) vid ett välrenommerat universitet utomlands efter avlagd doktorsexamen. Sådan ansökan ska kompletteras med budget, forskningsplan etc se vidare www.apotekarsocieteten.se under Lediga stipendier.

Stipendieansökan • Ansökan görs på www.apotekarsocieteten.se under Lediga stipendier. Beslut om tilldelade stipendier meddelas i början av juni. Ofullständigt ifylld ansökan kommer inte att behandlas.

• Sista ansökningsdag 31 oktober 2012.

• Ansökan kan göras för aktivitet som börjar efter den 1 januari 2013. Medlemskap i Apotekarsocieteten ger företräde.

• Stipendier är avsedda för enskilda individer. Aktiviteter som faller utanför normalt arbetsgivaransvar prioriteras.

• Om utdelade stipendier inte kan användas för avsett ändamål ska detta meddelas Apotekarsocieteten och stipendium som inte använts för angivet ändamål ska återbetalas.

• En stipendieredogörelse ska insändas senast 3 månader efter stipendiets utnyttjande.

w w w. apotek arsoc ie te ten.se

• För kurser, temadagar och symposier med vetenskaplig inriktning respektive fort- och vidareutbildning se Läkemedelsakademins hemsida www.lakemedelsakademin.se.

• Ytterligare upplysningar: Agneta Andersson, tel 08-723 50 88 agneta.andersson@apotekarsocieteten.se.

KARRIÄR

I NSPI RATÖR E N SI D 29-31 MAN UALE N SI D 32-33 LE DARSKAP

SI D 34-36

PÅ NYTT JOB B

SI D 38

LÖN E R VI LLKOR

SI D 37

PLATSAN NONSE R FRÅGA EXPE RTE N

SI D 39-40 SI D 59

Simon koordinerar Vätterns branter Ett nytt biosfärområde har sett dagens ljus, det femte i Sverige. Branternas skönhet och mångfald vid östra Vättern ska inte bara bevaras. Lika viktigt är att utveckla området med ett uthålligt näringsliv. Tanken är LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK också att det ska bli en guldgruva för forskare.

TEXT

K

F OTO: E R I K S O LL A N D E R

anske du har åkt den slingrande motorvägen utmed Vättern och njutit av utsikten över Visingsö. Att hålla blicken på vägen brukar vara en utmaning när sjön på ett ögonblick skiftar färg och form.

Nu har både ön, delar av Vättern och branterna som störtar ner mot sjön blivit ett biosfärområde. Invigningen ägde rum under festliga former i september.

– Det är större än så. Området är en mil brett inåt land och består av gamla kulturmarker, som det småskaliga jordbruket har danat, liksom skyddad skog i flera naturreservat. Även tätorterna Gränna och Huskvarna ligger inom biosfärområdet.

SVÅR S LAG E N NATU R ROMANTI K

Koordinatorn Simon Jonegård visar med stolthet upp äppelodlingar, stengärdsgårdar, porlande bäckar och uråldriga ekar som har gett området dess karaktär. Att vandra i den mäktiga ekskogen på Visingsö minner om skeppsbyggen under svensk stormaktstid.

Med utsikt över Landsjön och Visingsö.

I september invigdes biosfärområdet Östra Vätterbranterna.

N R7 2012

N A T U R V E TA R E

29

Här finns en naturromantik som är svårslagen och landskapet byter snabbt skepnad under vår promenad.

På bara några kilometer passerar vi fyra odlingszoner. Närmast Vättern är det möjligt att odla persikor tack vare att sjön fungerar som ett stort värmemagasin.

Knotiga äppelträd, som klättrar på branterna, med gamla sorter har man fortsatt odla vid sidan av den moderna odlingstekniken.

SYR I HOP I NTR E SS E N

Men vad innebär biosfärområde?

– Vi ingår i Unescos nätverk och är modellområde för hållbar utveckling. Det bygger på lokal medverkan, där initiativen ska komma underifrån. Det handlar lika mycket om att utveckla som att bevara. Ännu en beståndsdel är att stödja med forskning och utbildning.

Simon Jonegårds roll är att sy ihop olika intressen och stämma av mot Unesco, så att de går i takt.

– Utmaningen är att hitta lösningar som både miljörörelsen och näringslivet kan ställa sig bakom. Både LRF och Södra är med på tåget, liksom WWF och Naturskyddsföreningen lokalt. Där finns även Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Jönköpings kommun.

Det innebär att rödlistade arter och unika naturmiljöer lever sida vid sida med skogsbruk och jordbruk, liksom småskalig livsmedelsproduktion. Vägen dit har inte varit helt spikrak, även om det nu finns en gemensam vision där alla vill åt samma håll.

– Det hela började med en konflikt för tjugo år sedan. Man ska inte vara rädd för konflikter, som ger bränsle för att komma framåt.

Nu har vi ett fungerande forum för att hitta

en balans mellan bevarande och brukande.

En het fråga just nu är byggande av nya vindkraftverk och hur EU-stödet inom landsbygdsprogrammet ska vara utformat.

– Den varierande topografin gör det svårt att rationalisera jordbruket, som bär spår från tidigare epoker med små åkerlappar och betande kor. Det fanns en tradition av hamling som gav foder till djuren. De träden har restaurerats och hamlas på gammalt sätt.

I NGA E KOLOG I S KA KRAV

Är det ekologiskt jordbruk som gäller?

– Nej några sådana krav finns inte. Vi använder oss av mjuka styrmedel utan restriktioner. Jag ser möjligheter för utveckling av nya näringsgrenar som turism och forskning.

Hur kommer forskningen in i bilden?

FOTO: CAROLINE JONEGÅRD

SIMON JONEGÅRD Aktuell: Koordinator för det nya biosfärområdet Östra Vätterbranterna.

Arbetsgivare: Jönköpings kommun, halvtid koordinator och halvtid landsbygdsutvecklare.

Utbildning: Landskapsvetare, examen från Kristianstad år 2004.

Att vandra i ekskogen på Visingsö minner om skeppsbyggen under svensk stormaktstid.

30

N A T U R V E TA R E

N R7 2012

F OTO: S I M O N J O N EG ÅR D

Familj: Gift.

Ditt bästa Vätterntips: När isen ligger är skridskoåkning på Vättern en upplevelse i världsklass.

Gör en ledig dag: Slår med lien eller klättrar på klippor.

Läser just nu: Harry Martinssons diktsamling Tuvor.

KARRIÄR

» Utmaningen är att hitta lösningar som både miljörörelsen och näringslivet kan ställa sig bakom. «

– Det här är ett välinventerat område, bland annat med många nyckelbiotoper. Redan nu har Stockholms universitet och Resilience centre med Johan Rockström i spetsen förlagt forskning hit. Det finns bra testområden med en fungerande infrastruktur för forskning. Vi är något av en brygga mellan forskning och praktik. Än så länge är inte begreppet

biosfärområde så känt. Sedan tidigare finns det fyra sådana i Sverige. Kristianstad vattenrike är ett av dem, som tidigare betraktades som vattensjukt. På så sätt kunde en nackdel förvandlas till en rikedom.

– Jag hoppas att biosfärområden ska slå igenom på bred front även här hemma.

Det är stort i Tyskland. Det här är ett sätt att sätta fokus på naturresurserna och visa att olika intressen kan jämkas ihop. #

FA K TA B I O S FÄ R O M R Å D E : Ledorden är bevara, utveckla och stödja (forskning och utbildning).

Visionen är att ”samhället ska säkerställa basen för mänsklig välfärd genom bevarande av biologisk mångfald och hållbart nyttjande av ekosystemtjänster”.

5 biosfärområden i Sverige: » Kristianstads vattenrike » Vänerskärgården med Kinnekulle » Älvlandskapet i nedre Dalälven » Blekinge arkipelag » Östra Vätterbranterna

Huskvarna och Gränna ligger inom biosfärområdet. Rödlistade arter och unika naturmiljöer finns in på knuten.

N R7 2012

N A T U R V E TA R E

31

MAN UALE N

Lär dig kommunicera en idé Kan du på ett snabbt och enkelt sätt förklara din forskning eller vad du jobbar med? Att kunna kommunicera blir allt viktigare i arbetslivet. Här får du några retoriska tips för att slippa gå i de värsta fallgroparna. I botten ligger retorikens tre grundpelare M A R I TA T E R Ä S SARA-MARA / SÖD E R B E RG AG E NTU R etos, patos och logos.

TEXT

N

aturvetare behöver inte bara kunna skriva vetenskapliga artiklar och labbrapporter.

Träning i att presentera naturvetenskap för en publik som har begränsade bakgrundskunskaper och att kunna argumentera för ett ställningstagande är minst lika viktigt. ”Genom att ge den populärvetenskapliga kommunikationsträningen ökat utrymme i utbildningen ökar vi också studentens möjligheter att se sitt ämne i ett större sammanhang”, skriver författarna till boken Retorik för naturvetare.

Den som vill bli skicklig på att nå fram med ett budskap bör känna till de grundläggande retoriska greppen och sedan ge sig i kast med att träna. För lika lite som du kan lära dig matematik genom att läsa om räknesätten kan du lära dig att kommunicera genom att enbart läsa om det.

D E TR E ANTI KA G R U N D PE LAR NA

Etos, logos och patos är grundläggande retoriska begrepp som funnits sedan antiken. För att du ska nå ut med ett budskap

32

N A T U R V E TA R E

N R7 2012

I L L U S T R AT I O N

Det första intrycket är ofta helt avgörande. måste alla dessa tre ingredienser finnas på plats. Etos handlar om trovärdighet. Du måste lyckas visa att du själv är värd att lyssnas på eller att förmedla ett budskap från någon som är det.

Den fakta du vill förmedla ryms inom logos och just den biten är nog för de flesta naturvetare relativt okomplicerade. Betydligt svårare är det då att lyckas skapa känslor eller patos hos åhörarna, vilket är helt nödvändigt om du ska lyckas få respons på det du förmedlar. Oavsett om det handlar om att du ska bli kallad till en

anställningsintervju, få pengar avsatta i budgeten för ett nytt projekt eller forskningsmedel måste du alltså kunna skapa känslor hos mottagaren.

Exempel på känslor som du kan vädja till är hopp, rädsla och nyfikenhet. Du kan måla upp en bild över vilka möjligheter som öppnar upp sig om de anställer just dig, skapa en oro för att ni kommer att tappa i förhållande till era konkurrenter om ni inte gör den här satsningen just nu eller låta din egen nyfikenhet på hur något fungerar smitta av sig.

TI P S! LE K M E D OR D, L J U D E L L E R TA N K A R Om vill vara riktigt slagkraftig kan det vara en god idé att använda dig av knep som upprepning och visualisering.

Ex. Den röda gladan lämnar rödlistan (Forskning & Framsteg)

Vanliga fallgropar: »

» » » » »

Du tar för lång tid på dig att komma till sake n.

Din trovärdighe t brister.

Det är svårt att följa den röda tråden.

Du översk attar mottagarens kunskaper och int resse.

Sammanhanget är för snävt och väcker inte intresse.

Du använder on ödiga facktermer.

Lika hopplöst är det nå fram om du felbedömer mottagarens bakgrundskunskaper eller för den del intresse. Om nivån är för hög blir det jobbigt att hänga med och onödiga detaljer avskräcker lätt.

VE D E R LÄGG OCH B E KRÄFTA

B RA STR U KTU R ÖVE RTYGAR

Alla texter har någon form av struktur. I en vetenskaplig artikel brukar frågeställningen exempelvis komma i inledningen och slutsatserna först i slutet. En text som ska övertyga bör däremot enligt teorin inledas med något som skapar intresse och välvilja, följas av en kortfattad och saklig bakgrund samt ett tydligt budskap. Därpå följer en del som utvecklar och motiverar budskapet. Avslutningen bör bestå av en uppmaning, slutsats eller något annat som du vill att läsaren ska komma ihåg.

Tänk på att det finns många sätt att få folk att ta till sig det du vill säga. Det första intrycket är ofta helt avgörande. Om du ska prata inför en publik kan det till exempel vara effektivt att visa att du är mänsklig och framhäva saker som du har gemensamt med publiken. I skrift får du istället väcka intresse genom rubriken, en intres-

sant ingress samt genom en visuell form som manar till läsning.

Illustrationer, bildtexter och hur långa styckena är har här en avgörande betydelse. Alltför långa stycken gör att texten ser kompakt och krävande ut, medan det kan vara svårt att få flyt i läsningen om de är alltför korta. Ett gott råd är att försöka hålla sig till ett sammanhang per stycke.

ANALYS E RA SAM MAN HANG ET

Om du ska kommunicera med människor utanför ditt eget specialområde måste du kunna sätta in det du vill säga i ett större sammanhang. Vad har det för betydelse för din verksamhet eller samhället att isbergen smälter eller att ett visst enzym kan effektivisera en kemisk reaktion? Om den du vänder dig till inte kan förstå varför det du har att säga är relevant för honom eller henne är det självklart omöjligt att nå fram.

Det är inte ovanligt att naturvetare känner sig obekväma med att argumentera för en ståndpunkt. De är ofta mer vana vid att lägga fram fakta och överlåta slutsatserna till andra. Den som vill övertyga kommer emellertid inte särskilt långt på detta sätt. För att övertyga måste du både kunna lyfta fram de viktigaste argumenten för din sak och bemöta de allvarligaste invändningarna.

Du måste vrida och vända på en fråga för att se dess för- och nackdelar. Inom retoriken används de sex så kallade topikerna för att göra just detta på ett systematiskt sätt. Du kan vederlägga eller kullkasta ett påstående genom att visa att det är oklart, orimligt, omöjligt, inkonsekvent, opassande och ofördelaktigt. På samma sätt kan du bekräfta ett påstående genom att visa att det är klart, rimligt, möjligt, konsekvent, passande och fördelaktigt. #

D E 3 R E TO R I S K A G R U N DPE LAR NA 1. ETOS Trovärdighet 2. LOGOS Fakta 3. PATOS Känsla Inspirationskälla: Retorik för naturvetare, Susanne Pelger och Sara Santesson, Studentlitteratur

N R7 2012

N A T U R V E TA R E

33

LE DAR S KAP

Litar du på din etisk När skattepengar slösas bort blir folk upprörda. Pengar som skulle finansiera forskning går i stället till storslagna fester.

– Utan att försvara det behöver den typen av representation inte LAR S-E R I K LI LJ E BÄCK vara så konstig, säger etikforskare Tomas Brytting.

TEXT

S Å U N D V I K E R D U FÄ L L A N :

V

idlyftig representation och fiffel med kvitton kan leda till grillning i tv:s morgonsoffa.

Det var precis vad Tillväxtverket och Strategiska forskningsstiftelsen råkade ut för. Att historierna kryddades med fester på Grand Hotel och med Micael Bindefeld som festfixare stack i ögonen på folk.

– Nu måste offentliga arbetsgivare se över sin representation och sina regelverk. I det ligger att ha koll på lagarna, som den om offentlig upphandling och skatter.

BARA E N PROM I LLE

Av de 2,6 miljarder kronor som verket delar ut är representationen bara någon promille.

– Det handlar inte om beloppen, utan symbolfrågan. Som skattebetalare undrar man om det ser ut så överallt, säger Tomas Brytting, docent i företagsekonomi och etikforskare på Ersta Sköndal högskola.

34

N A T U R V E TA R E

N R7 2012

Många makthavare förstår inte symbolvärdet av sitt handlande.

Han är lite förvånad över att det blev så starka reaktioner när ingen reagerar på motsvarande excesser i näringslivet. Att många har intressen där genom sina pensionsfonder tycks ingen göra någon koppling till.

– Många makthavare förstår inte symbolvärdet av sitt handlande. Minns Mona Sahlins tobleroneaffär, där värdet var försumbart.

Förklaringen i fallen Tillväxtverket och Strategiska forskningsstiftelsen, menar han, kan vara att de smittats av den representation som finns i näringslivet.

1.

Ha koll på lagar och regler, allt från skatter till upphandling.

2.

Är känslan bra? Om du inte litar på din etiska kompass, prata med någon du har förtroende för.

3.

Gynnar det verksamheten med bättre klimat och mer kreativa medarbetare.

4.

Tål det en granskning. Kan du försvara beteendet i tv?

D E T TA G Ä L L E R :

1.

Fri lunch beskattas som löneförmån med undantag av intern och extern representation. Måltider i samband med interna kurser, planeringsmöten och personalfester är skattefria.

2.

Lagen om offentlig upphandling gäller alla inköp till ett värde som överskrider xxx kronor och samtliga offentliga arbetsgivare. Varor och tjänster ska upphandlas i konkurrens med flera anbudsgivare.

KARRIÄR

ka kompass?

Den har de tagit med sig in i den interna representationen.

LOCKA U NGA FOR S KAR E

När det gäller Strategiska forskningsstiftelsen var tanken att höja statusen för forskning och locka till sig unga forskare. Det är mot den bakgrunden som man anlitar Michael Bindefeld för 250 000 kronor i månaden.

– Utan att försvara festerna behöver det inte vara så konstigt. Återigen handlar det skandalösa om symTomas Brytting. bolvärdet. Statliga forskningsmedel som borde gått till forskning slösas bort på fester. Att det sedan utgör promille av den totala forskningsbudgeten är ointressant.

Hur ska man som chef göra för att slippa hamna i sådana situationer?

– Tänk rationellt, fråga dig om aktiviteten gynnar verksamheten och gör

medarbetarna mer kreativa. Att ge belöningar till de anställda när de har presterat extra är naturligt, men du måste kunna stå för det och det ska tåla en granskning eller en grillning i tv-soffan.

TYD LIGA R EG E LVE R K

Han påpekar att det måste finnas tydliga regelverk som följs, vilket är ledningens ansvar. Men även övriga på arbetsplatsen har ett ansvar.

– Tyvärr är det sällan någon som vågar blåsa i visselpipan när något går snett i organisationen. En tystnad sprider sig på svenska arbetsplatser, av rädsla för att förlora sin position och i förlängningen jobbet.

De flesta lever på marginalerna och vågar inte ta risker.

Ur det perspektivet kanske inte Ann Wibble hade så fel när hon en gång i tiden sa att alla svenskar borde ha en årslön på banken, menar Tomas Brytting.

– Kom ihåg att de flesta vill göra

bra insatser och bidra till verksamheten så att den blir effektiv. Det borde chefer våga lita på och ha regelbundna diskussioner om organisationen. Däremot kan man inte begära av de anställda att de ska tacka nej till en personalfest för att den verkar vara för dyr.

S NÅLA I NTE

Den andra ytterligheten, att snåla, är inte heller något han rekommenderar.

– Jag tror att intern uppmuntran är viktig. Jag hörde om någon

N R7 2012

N A T U R V E TA R E

35

På gång

FÖR CH EFER

Att inte fira framgångar eller dra in kaffebrödet är ingen bra idé.

chef som drog in kaffebrödet, vilket väckte starka reaktioner. Det hämmar kreativiteten och det sociala klimatet.

Ofta är det runt kaffebordet idéer föds.

Vill du höra mer av Tomas Brytting ska du komma på Naturvetarnas seminarium om etik. Det äger rum efter nyår.

– Visste du att 80 procent av alla bedragare på jobbet är chefer? De är alltså dömda för ekonomisk brottslighet, eller trolöshet mot huvudman som det heter.

Innan den typen av bedrägerier uppdagas kan det vara känt hos de anställda.

– Men många vill inte se det och vågar inte gå vidare med en anmälan. #

11 oktober, Arbeta med konflikter, Lund 12 oktober, Leadership Friday – Våga chefa, Göteborg 15 oktober, Ny som chef Stockholm 16 oktober, Ny som chef, Malmö 18-19 oktober, chefskonferens – Lust att leda, Stockholm 26 oktober, Leadership Friday – Chefen och medarbetaren, Malmö 7 november, Arbeta med konflikter, Göteborg Läs mer: www.naturvetarna.se/chef

CHEFSFRÅGAN

Vad skiljer en ledare från en chef?

36

I dag talar man ofta om ledarskap, medan chefen som pekar med hela handen verkar vara på väg bort. Vad skiljer egentligen en ledare från en chef?

skap bygger på position medan ledarskapet är en relation.

Ledarskapet grundar sig ofta på ledarens utstrålning eller karisma, eller på respekten för hens kompetens och yrkeskunnande. Även hur ledaren utövar sin makt är centralt i relationen, verkar hen gilla makt?

Att bekanta sig med sin makt är centralt i ett ledarskap; det är dessutom en fördel om man gillar att utöva den, ledarskap är ju påverkan!

Med ledarskap brukar vi mena något man föräras, ett förtroende man får av medarbetare utifrån vissa förtjänster, som tillit, trovärdighet, engagemang och entusiasm. Chefskap däremot är ett formellt företräde, ett uppdrag man ersätts för att utföra och man ska representera organisationen. Man kan säga att chef-

Utifrån att ledarskapet betraktas som en relation så är den emotionella kvaliteten på ledarens utövande av sitt inflytande och sin makt påtagligt viktig. I den kvaliteten ingår träning inom just empati eller medmänsklighet, impulskontroll samt fördjupad och ökad självkännedom via reflektion, utvärdering och lärande av misstag.

Klart är att det coachande ledarskapet är här för att stanna. Den traditionella

N A T U R V E TA R E

N R7 2012

chefsrollen med en auktoritär underton fungerar inte särskilt bra på dagens unga generation, de vill ha ett tydligare kommunicerat helhetsperspektiv, veta varför de förväntas göra vissa saker samt en god relation med sin chef. Men kom ihåg att chefer ska fatta beslut och har ett juridiskt företräde.

Åsa Lundquist Coey ORGANISATIONS- OCH LEDARSKAPSKONSULT, VD FÖR CENTRE FOR OUTSTANDING LEADERSHIP AB

KARRIÄR

Löneskillnad

D I N LÖ N

2006

2008

2010

N R7 2012

N A T U R V E TA R E

2012

37

PÅ N Y T T J O B B

Med koll på influensor och andra djursmittor Uppdraget att leda Sveriges arbete för friskare djur och människor lockade Jens Mattsson, disputerad i mikrobiologi och tidigare projektansvarig på Lifegene. Sedan augusti är han ny generaldirektör på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Grattis till nya jobbet! Hur känns det?

– Jätteroligt att ha fått uppdraget. SVA arbetar med många viktiga frågor så det är ett spännande och intressant jobb.

Vad gör SVA? – Vi har exempelvis beredskap för allvarliga sjukdomsutbrott som kan skada djur eller överföras från djur till människa, till exempel fågelinfluensan eller EHEC. SVA arbetar också med forskning och utveckling. Som expertorgan sprider vi kunskap och råd till allmänheten. Här jobbar många naturvetare med bakgrund inom biologi, molekylärbiologi, agronomi och kemi.

Vad är din uppgift som generaldirektör?

– Jag ser till att SVA följer instruktioner från regeringen och att vi klarar mål och återrapportering. För att klara uppgiften har jag stöd av SVA:s många experter och starka administration. Jag leder också chefsgruppen där vi diskuterar inriktning på verksamheten, satsningar som ska göras och personalfrågor.

Varför sökte du jobbet?

– Jag har tidigare jobbat på SVA och när möjligheten till den här tjänsten öppnades tog jag chansen och sökte. Samtidigt blev jag headhuntad av en rekryteringsfirma. Det känns roligt att de identifierade mig som en möjlig kandidat samtidigt som jag själv var intresserad. Mitt intresse bottnar i att jag tror på uppdraget att främja friska djur och människor.

Vad blir en stor utmaning?

– Pensionsavgångarna bli en tuff utmaning, liksom det är för många verksamheter. Idag är vi cirka 400 anställda och runt 70 personer är snart i pensionsålder. Deras kunskap måste föras över till nyrekryterade, vilket kräver både

resurser och planering. Mer ödesmättat blir frågan kring antibiotikaresistensutvecklingen.

Vilka erfarenheter från Lifegene bär du med dig?

– Vikten av politisk förankring av nya projekt, det räcker inte alltid Jens Mattsson jobbar med en akadeför hälsa. misk grund. Om ett projekt kolliderar med existerande lagrum, så som Lifegene gjorde, måste man tidigt få upp det på bordet.

Det är också oerhört viktigt att kommunicera med alla intressenter och vara transparent i det man gör. SVA är dock en mycket äldre organisation med en tydlig nationell och internationell lagstiftning att arbeta utifrån. JR

F L E R PÅ N Y T T J O B B Tidigare jobb: Utbildning: Disputerad biolog.

CSR och varuMarie Assarsmärkeschef på son Astra Zeneca.

Nytt jobb: Utbildning: Health and NuBiolog från geotrition Manavetarlinjen. ger på Indevex lands Väsby.

Tobias Sahlman Biotech och Utbildning: Fil mag i nutrition från Nytt jobb: Kon- har startat företaget Balanz EnStockholms universitet och en sult på Rejlers ergy AB. PhD i metabolism och endokrinoenhet för TillTidigare jobb: Nutritionsansvarig/ logi från Institutionen för medicin stånd och miljö. dietist på Compass Group AB. på Karolinska institutet.

Tidigare jobb: Elisabet Nordström Utbildning: Dietistutbildningen Miljöplanerare på på Uppsala universitet och AfNytt jobb: Nutritionist på Oriflame Tove Engström Vallentuna kommun.

Cosmetics i Stockholm. färsmannaskap för naturvetare.

Nytt jobb: Vetenskapens Hus. Maja Ullberg Nytt jobb: Compliance officer på regelavdelningen hos företaget Gymgrossisten.

Tidigare arbete: FOU-praktikant på institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet.

Utbildning: MSc i nutrition/ nutritionist.

B

SÅ NYTT JOB HAR DU O CK

38

N A T U R V E TA R E

N R7 2012

Tidigare jobb: Postdok inom lipidmetabolism på KI och som produktutvecklare på Cederroth i Upp-

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@naturvetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.

D VSM E I L BR U K T N A L

EL

Liv och hälsa i Västerbotten

Nästa Nummer av Naturvetare kommer deN 8 NovemBer, aNNoNsstopp deN 23 oktoBer. Boka diN aNNoNs på annons@naturvetarna.se

(ref.nr: 112-5811-2012) Landstingets vision: År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning.

Vi söker

Enhetschef för Miljöskyddsenheten Mer information om tjänsten finns på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping eller på Offentliga jobbs webbplats, www.offentligajobb.se

Miljoner till skogsforskning

Lycksele lasarett söker leg. biomedicinsk analytiker Om du vill arbeta på ett mindre sjukhus i nyrenoverade lokaler i nära kontakt med övriga vårdenheter så är detta en plats för dig.

Du kommer att ingå i ett team på ca 12 personer med god social gemenskap och intressanta arbetsuppgifter på blodcentral och kliniskt kemiskt laboratorieum.

Lycksele kan erbjuda dig/er/ familj.... max 3 månaders kö till barnomsorg gott om lediga lägenheter villor till bra priser nära till skog och fjäll två flygavgångar per dag till Stockholm flera turer per dag med tåg/buss till Umeå För mer information se www.lycksele.se Är du jaktintresserad kan vi hjälpa till att förmedla kontakt så att du får möjlighet att ingå i ett jaktlag eller rätt till småjaktsvilt.

Mer upplysningar lämnas av avdelningschef Eva Hedström, tele-

Skogssällskapet finansierar forskning om hållbar utveckling av skog och mark. Driver du projekt inom detta område är du välkommen med en ansökan. I år delar vi ut 10 miljoner kronor.

fon 090-785 2520, eva.hedstrom@vll.se.

Ansökan senast 21 oktober.

Referensnummer Ly 29-12.

Sista ansökningsdag 24 oktober Läs 2012 års utlysning på www.skogssallskapet.se/utlysning

Skogssällskapet förvaltar cirka 500 000 hektar skog tillsammans med stora och små skogsägare i Sverige, Norge och Lettland. Tjänsteutbudet inbegriper skogsbruk och tjänster inom ekonomi och fastighetsfrågor. Ägare är Stiftelsen Skogssällskapet som grundades 1912 och vars syfte är att verka för skogshushållning och naturvård. Skogssällskapet delar årligen ut cirka 10 miljoner kronor till forskning och utveckling.

Läs mer och ansök på vll.se/ledigajobb

N R7 2012

N A T U R V E TA R E

39

Naturvetarna söker

S k r i b e nt/ jou r naLi St Är du en driven skribent med god språkkänsla?

Då kan du vara rätt person för oss. Du kommer att ingå i vår redaktion med tidning, webb och nyhetsbrev.

Nu tar vi ett steg till och utvecklar tidningen Naturvetare till ett magasin som sticker ut på tidningshyllan.

Vi skriver om karriär, arbetsmarknad, vetenskap och fackliga frågor som löner och villkor för våra medlemmar.

Du behöver inte vara utbildad naturvetare, men du måste ha intresse och känsla för naturvetare och naturvetenskap.

Tempot är ofta högt med nyheter som ska ut på webben samtidigt som vi lägger sista handen på magasinet.

Kan du fotografera är det ett plus.

Norrköpings kommun söker medarbetare Ekolog till tekniska kontoret Sista ansökningsdag är 21 oktober

LÄS MER OM TJÄNSTEN PÅ:

Redaktionen tar även fram informations- och marknadsföringstexter till broschyrer, guider och andra trycksaker.

Ansökan skickar du till redaktion@naturvetarna.se Sista ansökningsdag är 28 oktober.

Vill du utveckla

forskningsområdet F ö r m e r i n F o r m at i o n : Lars-erik Liljebäck, chefredaktör, 08 562 920 19, 0737 92 20 19 Frida Lawenius, chef kommunikation och samhälle, 08 466 24 20, 0733 66 24 20 elba rubilar-abreu, ordförande Sacoföreningen, 08 466 24 74, 0733 66 24 74

Vilka är naturvetarna?

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 500 medlemmar inom life science, skog, jordbruk och miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data. Förbundet ger service till medlemmarna i frågor om lön, villkor och karriär. Genom påverkan och opinionsbildning lyfter vi naturvetare på arbetsmarknaden.

Läs mer på: www.naturvetarna.se

40

N A T U R V E TA R E

N R7 2012

Skogsproduktion?

Då tycker vi att du ska söka tjänsten som ny forskningschef.

Läs mer på skogforsk.se/jobb

Utlysning av Axel Adlers fond Stipendium kan sökas för: » studier inom lantbruks- och livsmedelsområdet, egna kortare studieresor

»

projekt som är till gagn (kunskapsmässigt) för svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion

Stipendiet kan endast sökas av medlemmar i Naturvetarna. Det totala stipendiebeloppet uppgår till 100 000 kronor vilket kan uppdelas på ett eller flera stipendier.

Ansökan ska vara Agronomförbundets ordförande tillhanda senast den 31 oktober 2012 och görs på särskild blankett.

Ansökan skall innehålla en redogörelse för vad de ansökta medlen ska användas till, deltagare, resmål, projekt, beräknade kostnader samt eventuella andra sökta stipendier. Efter fullgjort projekt/resa ska en redogörelse inlämnas.

Denna kan komma att publiceras i tidningen Agronomen och/eller i tidningen Naturvetare.

Skicka ansökan med e-post till ordf@agronomforbundet.se eller Agronomförbundet, Box 7031, 750 07 Uppsala.

Mer information och ansökningsblankett finns på vår hemsida, www.agronomforbundet.se

FORSKNING TIDNINGEN FÖRFÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKEROCH TEKNIKER TIDNINGEN FORSKARE, NATURVETARE

Som medlem i Naturvetarna får du på webb-tidningen FORSKNING.

50% rabatt

Du betalar endast 75 kr (inkl moms) för 6 nr/år.

Innehållet i FORSKNING spänner från intressanta studentprojekt över framstående universitetsforskning inom naturvetenskap och teknik till viktig utveckling inom företagssektorn.

FORSKNING ges ut i nära samarbete med högskolor och universitet, vilket garanterar hög redaktionell kvalitet och trovärdighet.

Tidningen kan läsas på dator, läsplatta eller smartphone. Du når direkt länkad information och angivna kontaktpersoner, du kan skriva ut eller maila det du önskar etc.

BESTÄLL

din prenumeration genom att gå in på ”Prenumerera” i menyn på tidningens webb-plats www.forskning.com och välj ”Medlemmar i Naturvetarna” N R7 2012

N A T U R V E TA R E

41

S PA N A R I N JOBB OCH FRITID

D O PA M I N

Grymt fet film om hjärnan Visste du att hjärnan är fullt utvecklad först vid 25-30-årsåldern?

Ny teknik gör det möjligt att studera de hundratals miljarder nervoch stödjeceller som kommunicerar via synapser. Varje cell har upp till en miljon synapser, som förändras beroende på hur de används.

Plasticiteten gör att vi kan kompensera för åldrande, sjukdom och skada.

Det kan säkert också förklara varför tonåringar klarar att titta på tv, spela dataspel, lyssna på musik och göra läxan samtidigt.

De fem filmerna från Astra Zeneca vänder sig till de som har tonåringar i sin omgivning. Man får veta att deras högre halter av dopamin ger starka känsloyttringar.

Behovet av att tillhöra gänget gör att de också är mer riskbenägna.

Med filmerna vill Astra Zeneca väcka intresse för naturvetenskap och tonårshjärnan. Produktionen ingår i den globala satsningen på Young Health.

Lärare och skolpersonal kan beställa filmerna gratis på www.utbudet.se LEL Grymt Fett – en filmserie om tonårshjärnan

Förstå hur tonårshjärnan fungerar utifrån fem teman: 1. Sömnen 2. Kompisar & familj 3. Kicken – om belöningar 4. Känslor 5. Lärandet

App med ”att göra-lista” Bra idé med apptips. En av de appar jag använder mest är Any.do som finns både för Android och iOS. Det är en väldigt smidig att-göra lista som kan sorteras och rangordnas på olika sätt, med påminnelser osv. utan att vara för krånglig (som de flesta andra liknande appar är). Bra för jobb och fritid. JOSEF PANNEE

DOKUMENT

Hotat artprojekt Ännu en gedigen bok har kommit ut i serien Nationalnyckeln. Den här gången är det myror och getingar som avhandlas in i minsta detalj. Med färggranna bilder visas hur myrorna bygger bo, parar sig och attackerar bladlöss.

Detta är en guldgruva för insektssamlaren och för oss som är allmänt roade av att veta vilka arter vi träffar på i skogen och hemma i trädgården. 81 arter av myror och 51 getingarter beskrivs utförligt i text och bild.

Men nu är det inte säkert att det enorma artprojektet får en fortsättning. En utredare med stöd av en del forskare har föreslagit att Nationalnyckeln ska läggas ner. Varför ett bokprojekt när webben finns, är en invändning, liksom att det finns mer angelägen forskning att lägga pengarna på, som genteknik.

Men då missar utredaren att artkunskap och genforskning går hand i hand och berikar varandra. LEL

ÄV E N T Y R

Övernatta i ett träd eller på en klippvägg

Bildtext

38

N A T U R V E TA R E

N R7 2012

Världens första hängande hotell har öppnat i Funäsdalen. Det är en minst sagt spektakulär upplevelse där gästerna övernattar i ett hängande tält på en klippvägg, ovanför ett stup på 800 meter.

Kanske inget för den höjdrädde, men kan passa den som behöver en adrenalinkick. Femtiofemårige Vesa Kalenius kläckte idén för något år sedan och såg möjligheter. Han har själv premiärsovit där och kan garantera full säkerhet.

Upplägget är att gästerna klättrar ner från toppen. Utbildning och guidning ingår i paketet. På morgonen

bjuds det på frukost med en hisnande utsikt över Funäsdalen.

Men smakar det så kostar det. Ett enkelrum går loss på 16 000 kronor och ett dubbelrum 26 000 kronor.

För den som vill ha ett lite mer lagom nattligt äventyr kan trädhotellet i Harads, nordväst om Luleå rekommenderas. Där kan man hitta spännande husformer, som skatbon, kuber och rymdfarkoster, allt på hög höjd i en fura.

Priserna är lite mer modesta och ligger på runt 3 500 kronor för en natt. LEL

GÄSTKRÖNIKAN

Släpp loss kreativiteten – stimulera innovationer

Klimathot, miljöförstöring, ekonomisk kris.

Man kan bli deppig för mindre.

Men problem är till för att lösas. Människans kunskaper och förmåga att använda dessa för att utveckla samhället har varit den väsentligaste drivkraften sedan tiden långt före hedenhös. Det finns stora möjligheter att lösa problemen, även om det tar tid. Men ett nödvändigt villkor är att det skapas ett ännu positivare klimat för innovationer, det vill säga nya sätt att organisera verksamheter, nya tekniker, nya varor och tjänster.

Vad krävs för en lyckad och långsiktigt hållbar innovationsstrategi? Med utgångspunkt från bland annaty en nyutkommen bok av Braunerhjelm med fler, Ett ramverk för innovationspolitiken, vill jag sammanfatta åtgärderna i två huvudpunkter: 1. Stärk kunskapsutvecklingen Alltifrån grundskolan till forskarutbildningen och villkoren för forskarna. I flera decennier har det bland såväl politiker som delar av allmänheten funnits en viss avog inställning till utbildning och kunskaper. Lyckligtvis håller den attityden på att ändras till det bättre.

Det krävs också incitament för individen att utbilda sig och fortlöpande skaffa sig nya kunskaper. Därför måste lönebildningen vara individuell och stimulera till kunskapsutveckling och innovationer.

2. Stimulera de mekanismer som sprider kunskaper och omvandlar dem till samhälleliga nyttigheter Här kommer entreprenören in, länken mellan forskningsresultat och nya idéer å ena sidan

och realiserandet av dessa i form av nya tekniker, varor och tjänster å andra sidan.

Entreprenörer i form av företagare tar dessutom ofta stora ekonomiska risker.

Vad driver entreprenörer och få dem att våga ta stora risker? Jag tror att det främst är förhoppningen om god ekonomisk ersättning samt självförverkligande. Innovationspolitiken måste utgå från detta och göra det möjligt för entreprenören att tjäna pengar vid en lyckad innovation. Det är ju genom expansiva företag som ökad sysselsättning, höjda löner och ökade skatteintäkter till stat och kommun skapas. Staten kan bidra till denna utveckling, genom bland annat lägre skatter, riskkapital och bättre kommunikationer.

För att få till stånd en offensiv innovationspolitik krävs att incitamenten för kunskapsutveckling och entreprenörskap förbättras, att lönebildning och ekonomisk politik stimulerar detta. Ska hästen dra vagnen uthålligt en lång sträcka så är det bättre att mata den med havre än att använda piskan.

JÖRGEN OHLSSON, TIDIGARE FÖRBUNDSDIREKTÖR PÅ NATURVETARNA

N R7 2012

N A T U R V E TA R E

39

Anna gick vidare med Naturvetarna i ryggen Efter att vi skrev om uppsägningarna på orexo i våras var det många som hörde av sig till Anna Sjöström och undrade hur det gick.

– nu har jag ett nytt jobb som projektledare på Uppsala universitet. naturvetarna har varit ett bra stöd under hela processen.

G Å R V I D A R E Anna Sjö-

ström var en av 25 som blev uppsagda på läkemedelsföretaget Orexo under vårvintern.

– Först blev jag ledsen, men accepterade läget ganska snabbt. Efter åtta år vid företaget såg jag en möjlighet att göra annat. Jag kände mig trygg i min kompetens och var inte allt för orolig.

Hon bestämde sig tidigt för att inte kämpa emot och hävda sin rätt till anställning.

– Det var en jobbig process, särskilt som företaget inte hade kollektivavtal. Lyckligtvis fick vi utmärkt hjälp och stöd av Naturvetarna, som skötte hela förhandlingen. Det stödet var guld värt, där det blev lite olika individuella lösningar för oss som blev uppsagda.

VäGAR tI ll nytt job b

Anna Sjöström fick ett avtal där hon var arbetsbefriad under uppsägningstiden på fem månader och skulle jobba fram till påsk. I det läget fick hon en inbjudan till Naturvetarnas workshop ”Vägar till nytt jobb”.

– Det passade mig per-

44

n A t U R V E tA R E

n R7 2012

Disputerade kemisten Anna Sjöström lämnar läkemedelsindustrin, som är inne i ett stålbad. konkurrensen om de få lediga jobben är knivskarp.

fekt. Det gav nya insikter och sätt att tänka. Jag funderade mycket på vad jag vill, vad jag kan och vart jag är på väg. I det ligger också att ta reda på vad jag inte vill. Övningarna som jag jobbade med hemma var bra.

Hon hade ett personligt karriärsamtal med en av Naturvetarnas karriärrådgivare.

– Det var verkligen givande, med många bra tips på hur jag ska skriva en jobbansökan med brev och cv. Viktigt är bland annat att kunna formu-

lera sin kompetens så att den matchar det som efterfrågas i jobbannonsen.

PE R fE kt tAj m n I nG

Till hennes glädje fanns det några tjänster att söka, men det var svårt att komma till inter-

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

Nu ska arbetsmiljön bli bättre gillar att knyta ihop ” Jag saker, få folk att jobba tillsammans, lösa problem och leverera.

vju. Så plötsligt släppte det.

– Äntligen blev jag kallad till intervju och fick chansen att träffa arbetsgivaren.

Det var i juni på Uppsala universitet. Någon vecka senare när jag var på semester i Toscana ringde de och berättade att jobbet var mitt.

Första veckan i september började hon på det nya jobbet som projektledare för uppdragsutbildningar.

Rollen är att sätta ihop och skräddarsy utbildningar för företag, myndigheter och organisationer.

– Tajmningen var perfekt, eftersom uppsägningstiden på Orexo gick ut veckan innan.

Att hon lämnar läkemedelsindustrin sörjer hon inte, utan ser det nya jobbet som en ny spännande utmaning. I botten är hon analytisk kemist och disputerad inom biomedicinsk strålningsvetenskap.

– Visst var det kul och utmanande att jobba i en bransch som förändras snabbt, men är svårt att

hitta lediga jobb i läkemedelsindustrin. Branschen är inne i ett stålbad och många kvalificerade och erfarna forskare söker jobb.

Jag hoppas att det löser sig lika bra för dem som för mig. lön E n okEj

Som projektledare har hon på sitt sätt redan lämnat den direkta forskningen.

– Jag gillar att knyta ihop saker, få folk att jobba tillsammans, lösa problem och leverera. Den typen av kompetens är användbar inom många områden.

Att hon fick gå ner i lön på det nya jobbet är inget hon beklagar alltför mycket, utan glädjer sig åt att få ett stimulerande jobb.

Kontaktade du Naturvetarna innan löneförhandlingen?

– Nej, men jag tittade i statistiken från Saco Lönesök, som gav en bra bild över löneläget inom akademin för projektledare eller motsvarande. LEL

naturvetarna har fått pengar från Arbetsmiljöverket för att förbättra arbetsmiljön i de små privata företagen. tre naturvetare och en jurist har uppdraget som regionala skyddsombud.

S t R E S S – vi kommer att kon-

takta företag och hjälpa dem att bygga upp rutiner för en fungerande arbetsmiljö, säger Sonny La, som till vardags är sjukhusfysiker på Skånes universitetssjukhus.

Han förklarar att kunskapen om arbetsmiljöfrågor ofta saknas på de mindre företagen. Hur det ska bedrivas finns reglerat i arbetsmiljölagen.

– Det känns meningsfullt att jobba med de här frågorna. Ofta handlar det om den psykosociala arbetsmiljön, där många är hårt belastade och lider av stress. Men även fysiska belastningsskador kan förekomma med tunga lyft, liksom ryggskador av för mycket stillasittande.

Sonny La jobbar med detta på 40 procent av heltid. vad driver dig?

– Som ordförande för Naturvetarna i region Skåne så är det här ett naturligt steg. Jag gillar fackligt arbete och att hjälpa andra. Det är också en chans till vidareutbildning, som även arbetsgivaren har nytta av. Övriga regionala skyddsombud är anders Hägg och Jon-erik rehn i uppsala- och Stockholmsregionen. Däremot saknas det ett regionalt skyddsombud i Göteborg. Den som är intresserad att på minst 20 procent av heltid jobba som regionalt skyddsombud kontaktar anna Sonesson på Naturvetarna.

Naturvetarna samarbetar med Saco-förbunden Civilekonomerna, Jusek och Sveriges Ingenjörer i detta viktiga projekt. LEL

Här är de regionala skyddsombuden som ska besöka de små företagen. Anders Hägg, Anders P Hansson, Sonny La och Jon-Erik Rehn.

N R7 2012

N A T U R V E TA R E

45

N aT u r v e Ta r K O N G r e S S e N

Ivar redo ta över klubban Valberedningen föreslår Ivar de la Cruz som ny ordförande för naturvetarna. Valet äger rum på kongressen 9-10 november. n y tä n D n I n G Ivar De la

Cruz tackade ja direkt när valberedningen ringde honom.

När följdfrågan kom var svaret inte lika självklart.

– Det är ett stort ansvar att bli ordförande så jag behövde tid att fundera. Sedan kände jag mig säker. Naturvetarna är ett bra förbund som ligger i framkant, är dynamiskt och aktivt.

Det står på medlemmarnas sida.

Ivar de la Cruz kan den fackliga världen, liksom villkoren i industrin, både tillverkning och forskning. Från sin tidigare roll som ordförande för akademikerföreningen på Astra Zeneca i Södertälje är han van vid förändringar, nu senast nedläggningen av forskningen där.

– Naturvetarna har en viktig roll för att påverka samhällsutvecklingen i frågor om allt från miljö och natur till forskning och innovation. Men vi ska inte glömma vårt viktigaste uppdrag att skapa bra villkor för medlemmarna, så att de kan jobba för ett hållbart samhälle.

Som blivande företagare brinner han för frågor om entreprenörskap och att få in det i

folks medvetande. Astra Zeneca lämnar han sista oktober.

– Det är inte farligt att starta företag. Kom ihåg att det är

forskning, innovation och företagande som skapar jobben.

Han gillar idén om att fack och arbetsgivare går i takt.

– På Astra Zeneca har vi en lång tradition av samverkan, vilket borgar för kvalitet och framgång. Det handlar om att möta företaget på samma nivå.

Därför är det så viktigt att rätt personer jobbar fackligt.

Hur känns det inför kongressen då valet sker?

– Det är upp till mig att visa vad jag kan tillföra. Jag vill skapa värden för medlemmarna och en tydlig vision för förbundet. Med några enkla meningar ska vi kunna tala om för både oss själva och vår omvärld vilka Ivar de la Cruz antar utmaningen. vi är och vad vi vill uppnå. LEL

Filmpremiär på kongressen Rekordmånga motioner bäddar för en livlig debatt på årets kongress. Vi tar pulsen på kongressgeneralen Ulf bergius som ger en lägesrapport.

Blir det fart på kongressen?

– Ja, det vågar jag lova. Det blir premiär på nya filmen om naturvetare. Den visar hur naturvetare jobbar och vad de bidrar med i samhällsutvecklingen.

Hur är engagemanget hos medlemmarna?

46

n A t U R V E tA R E

n R7 2012

– vi har fått in rekordmånga motioner. De 15 motionerna handlar om allt från fritt meningsutbyte i tidningen Naturvetare till att stärka det fackliga arbetet lokalt med mer stöd till de förtroendevalda.

Professionsföreningen för djurskyddsinspektörer vill ta upp kampen mot hot och våld i yrket.

Så debatten kan bli livlig?

– Ja det är jag övertygad om. en annan motionär vill begränsa arbetskraftsinvandringen, med undantag för universitetslärare på hög nivå.

Vad vill Naturvetarna?

– Styrelsen lägger flera propositioner, som bland annat gäller verksamhetsinriktning och principprogram för förbundet. Nya stadgar föreslås också, liksom en utvecklad facklig verksamhet för de förtroendevalda.

Hur går det med avgifterna?

– Styrelsen föreslår att avgifterna höjs med fem kronor år 2014 och ytterligare fem kronor 2015 för dem som har ordinarie avgift, alltså fullbetalande.

Naturvetaern kongress Något annat som delegaterna kan se fram emot?

– Kjell enhager, vinnare av stora talarpriset 2009, har lovat att ge en energikick. Han kommer bland annat att prata om förändringens fyra fack. Göran arrius, ordförande i Saco, kommer också att tala. LEL

P R o f I l I n At U R V E tA R n A S S t y R E l S E

Madelen tackar för sig Efter sex år som ordförande för naturvetarna avgår madelen nilsson på kongressen i november. Under hennes tid har servicen till medlemmarna blivit mer komplett och förbundet har närapå fördubblats.

Vad är du mest nöjd med?

– vi har byggt en plattform för Sveriges naturvetare att gå vidare från. Inte minst har vi blivit stärkta genom våra professionsföreningar, som har fått en tydligare roll. vi har blivit en röst i samhället, men väntar fortfarande på det mediala genomslaget.

Hur märker medlemmarna av förbättringen?

– Stödet till medlemmarna håller en hög kvalitet, vilket jag ofta får höra i möten med naturvetare. vi har lyckats bli avtalspart inom Industri- och kemigruppen, liksom med Skogs-och lantbruksarbetsgivareförbundet. Det innebär att vi kan påverka innehållet i de centrala avtalen.

Hur har servicen utvecklats?

– vi har ett bra erbjudande och nöjer oss inte med att ge medlemmarna stöd i förhandlingar vid till exempel en uppsägning. Sedan tar karriärservice över, där medlemmen får hjälp att komma vidare i arbetslivet. Ovanpå det har vi inkomstförsäkringen som tryggar ekonomin under omställningen.

Vilken är din drivkraft?

– Jag brinner för det fackliga uppdraget, som ger chans till påverkan. Det kan handla om allt från löner och kollektivavtal till forskningspolitik och ett uthålligt samhälle set till miljö, näringsliv och sociala frågor. Som förtroen-

devald får man insyn och information.

Så det ger mycket tillbaka?

– Ja absolut. fler borde engagera sig fackligt. I mötet med medlemmar händer det något som får mig att trivas.

Men nu kastar du in klubban?

– Jag har suttit i styrelsen i nio år, varav sex år som ordförande.

Så nu kan det vara läge för nya krafter att ta över. under den tiden har vi haft två fusioner, först med Skogsakademikerna och sedan med agrifack, vilket gör att vi har gått från 18 000 till 31 000 medlemmar.

Vad hade fått dig att fortsätta?

– Jag tror på idén att en ordförande för Naturvetarna ska ha uppdraget på heltid. Det menar jag behövs för att lyfta förbundet en nivå till. Men det klivet är inte Naturvetarna redo för. Så därför väljer jag att avgå.

Så det är inga ”bad feelings” – Nej, tvärtom är jag stolt och glad över det jag har åstadkommit tillsammans med övriga som har engagerat sig för Naturvetarna.

Vad ska du göra nu?

– Jag är föräldraledig fram till sommaren. Sedan återgår jag till mitt ordinarie jobb, där jag på uppdrag av flera Saco-förbund träffar medlemmar och bygger upp nya akademikerföreningar hos privata arbetsgivare. LEL

K O N TA K T wwww.naturvetarna.se E - P O S T : info@naturvetarna.se eller

fornamn.efternamn@naturvetarna.se P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24

Nacka B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13 V Ä X E L : 08–466 24 80

måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00 ORDFÖRANDE:

Madelen Nilsson, 073–366 24 79 F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R :

Helena Nicklasson, 08–466 24 36 M E DLE M SJOU R:

jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 för frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera. måndag–torsdag kl. 08.30–16.30 lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00 M E DLE M S S E RVICE:

MADE LE N N I LS SON

info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80 KARRIÄRSERVICE:

Aktuell: avgår som ordförande för Naturvetarna.

karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

Utbildning: Meteorolog.

CHEFSSERVICE:

Familj: Man och två barn, bor i Luleå.

chef@naturvetarna.se 08–466 24 26

Det visste du inte om Madelen: Dansar som en gud.

AKADE M I K E R NAS E R KÄN DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A :

Gör en ledig lördag: utflykt i skogen, helst vid vatten.

Tips till nya ordföranden: Ta till vara kraften hos alla fantastiska medlemmar och lyft Naturvetarna en nivå till.

www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00 I N KOM STFÖR SÄK R I NG E N:

www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0200–87 50 40 AKADEMIKERFÖRSÄKRING:

www.akademikerforsakring.se info@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

n R7 2012

n A t U R V E tA R E

47

Posttidning

B Vi saknar färgsprakande höstbilder och gnistrande vinterbilder!

Av s ä nd ar e : N at u r v e t ar n a, B ox 76 0 , 131 2 4 N a ck a

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Fototävling sista chansen TEMA: NATURVETARE ”IN ACTION” Vi har fått in många fina sommarbilder. Men vi saknar färgsprakande höstbilder och gnistrande vinterbilder. De tolv bästa, en för varje månad, kommer att publiceras i nästa års almanacka. Årets bästa bild kommer att belönas med en digitalkamera. Vinnaren utses på Naturvetarnas kongress 9-10 november 2012.

Så här gör du: Mejla dina bilder till redaktion@naturvetarna.se Rubricera mejlet ”Fototävling” Glöm inte att ange ditt namn och vad bilden föreställer Du som deltar i fototävlingen godkänner att Naturvetarna kan använda bilderna för publicering på vår webb, i broschyrer och tidningen Naturvetare.

Senast 15 oktober vill vi ha dina bilder.

1.

2.

Vinnande bidrag i förra fototävlingen 1: Trädbeskäraren Foto: Katja Tuominens 2: Inventering av flodpärlmussla Foto: Jakob Bergengren 3: Skogsingenjör mäter in naturreservat Foto: Fredrik Karlsson

mera!

digitalka Vinn en

3.