Page 1

En tidning om forensisk verksamhet utgiven av Nationellt forensiskt centrum – NFC

Nummer 1, 2019 − nfc.polisen.se

Interpol i frontlinjen Internationellt utbyte av data stoppar brottslingar

Kokain smugglas i papper och sovsäckar l Smartare kameror med automatisk bildanalys l Lämnade drömyrket – Helena Trolläng är ny chef på NFC l


Kriminalteknik 1 2019

Innehåll Behandling av personuppgifter

03 TROLLÄNG: VIKTIGT ATT LAGSTIFTNINGEN HÄNGER MED

Detta gäller externa prenumeranter på tidningen Kriminalteknik. Polismyndigheten behandlar dina personuppgifter för att administrera prenumeration och utskick av tidningen. Den personuppgiftsbehandling som krävs sker enligt reglerna i EU:s dataskyddsförordning och är nödvändig för att fullgöra vårt avtal med dig som prenumerant. Uppgifterna behandlas för ändamålet ovan under tiden du är prenumerant. Mer information om dina rättigheter finns på www.polisen.se/personuppgifter/rattigheter

04 INTERPOL I FRONTLINJEN MOT INTERNATIONELL BROTTSLIGHET 09 NU KAN SLÄKTINGAR SÖKAS I DNA-REGISTREN 10 KOKAIN SMUGGLAS I PAPPER OCH SOVSÄCKAR 12 SMARTARE KAMEROR MED AUTOMATISK BILDANALYS 15 HELENA TROLLÄNG ÄR NY CHEF PÅ NFC 18 BÄTTRE BEREDSKAP INFÖR KATASTROFER 20 YRKE: FORENSIKER INOM VAPEN 23 SÖKER ANSIKTSBILDER I NYTT PILOTPROJEKT 24 UTBLICK

s10

s15

s20

s23

Tidningen Kriminalteknik Utkommer med tre nummer per år. Upplaga: 4 800

Redaktör Viktor Högberg viktor.hogberg@polisen.se

Utgivare Polismyndigheten Nationellt forensiskt centrum

Omslagsbild Igorstevanovic/Shutterstock

Adress Tidningen Kriminalteknik Nationellt forensiskt centrum 581 94 Linköping Ansvarig utgivare Helena Trolläng, avdelningschef

Redaktionsråd Susanne Karlsson Maria Åsén Ricky Ansell Anders Nordgaard Svante Lagman Karin Johannesson Diana Belic Ann-Louise Flisbäck

Layout Jörgen Knutsson Insänt material Redaktionen ansvarar endast för beställt material. Åsikter, förslag och idéer som framförs i intervjuer, signerade artiklar eller insändare står helt för den intervjuades eller skribentens räkning och behöver inte delas av redaktionen. Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material digitalt. Inskickat material kan komma att redigeras.

Tryck Elanders Group ISSN 1653-6169 Prenumeration Du kan beställa Kriminalteknik kostnadsfritt genom att skicka namn och adress till prenumeration.kriminalteknik@polisen.se Du kan också läsa artiklarna från tidningen Kriminalteknik på webben: nfc.polisen.se

NÄSTA NUMMER UTKOMMER I AUGUSTI 2019


Kriminalteknik 1 2019

Trolläng: Viktigt att lagarna hänger med Utvecklade forensiska tekniker och metoder ger möjlighet att lösa tidigare ouppklarade brott, exempelvis genom familjesökningar för dna. Det visar också hur viktigt det är att lagstiftningen hänger med.

D

et har nu gått snart ett halvår sedan jag tillträdde som chef på NFC. Allra starkast intryck från mina första månader är den otroliga kompetens och engagemang som finns på avdelningen och det är svårt att inte bli imponerad över vad mina kollegor dagligen utför. Med detta sagt, är det också tydligt att vi i nuläget inte klarar av att möta rättsväsendets stora behov när det gäller forensisk bevisning. För att bättre kunna möta detta arbetar vi intensivt för att minska våra genomströmningstider och öka servicenivån.

tiden närmade sig med snabba steg. Nu kunde vi på NFC, tack vare den nya lagstiftningen som du kan läsa om på sidan nio, få träff mot en nära släkting – som var dna-topsad för ett helt annat brott – och därigenom hjälpa utredarna att hitta förövaren. Vi var många inom polisen som var nöjda när den misstänkte kunde gripas efter snart 24 år. SKA INTE FÅ SOVA TRYGGT

Billdalsärendet visar hur viktigt det är att den forensiska verksamheten hela tiden utvecklas i takt med den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, men det visar också på vikten av att

vår lagstiftning hänger med. Kanske behöver lagstiftaren se över om dagens preskriptionstider bör förlängas? Med nya möjligheter måste också polisens utredningsmetoder ses över. De nya möjligheterna att söka spår inte bara mot gärningsman utan även nära släkting, visar återigen på vikten att Polismyndigheten tar tillvara på varje tillfälle att dna-topsa individer när vi har möjlighet. För mig personligen känns det allra mest tillfredsställande att vara en del av en organisation som dagligen bidrar till att brottslingar inte ska kunna sova tryggt om natten, oavsett hur lång tid som förflutit sedan brottet begicks. Helena Trolläng

STÄNDIG OCH NÄRA DIALOG

Polismyndigheten har i flera rapporter från Riksrevisionen och Statskontoret fått kritik för att NFC inte i tillräckligt hög grad samverkar med polisens utredningsverksamhet. Med min bakgrund känns en sådan samverkan som en viktig grundförutsättning för att Polismyndigheten ska lyckas uppnå målet med en framgångsrik brottsbekämpning och uppklaring. Det är min fasta övertygelse att en effektiv brottsbekämpande verksamhet kräver en ständig och nära dialog och jag kommer lägga stor kraft på att NFC tillsammans med utredningsverksamheten och andra samverkande parter hittar effektiva sätt att lösa brott.

Helena Trolläng Avdelningschef NFC

BILLDALSVÅLDTÄKTEN

För det är just brott vi är satta att lösa. Något som blev väldigt tydligt för mig när vi för några månader sedan kunde bidra till att lösa ett väldigt uppmärksammat oupprat brott – den så kallade Billdalsdalsvåldtäkten. I augusti 1995 blev en åttaårig flicka synnerligen grovt misshandlad och våldtagen i Göteborg. Brottet har, trots stora utredningsinsatser, förblivit ouppklarat och preskriptions3


Kriminalteknik 1 2019

Interpol i frontlinjen mot internationell brottslighet För att stoppa internationell brottslighet behövs utbyte av forensiska data mellan länder. Interpol har varit en pionjär i det arbetet. I vapensamarbetet deltar Sverige fullt ut. I utbytet av dna och fingeravtryck har Sverige inte deltagit helt och hållet, men nu öppnar sig möjligheten att Sverige återigen ska kunna öka samarbetet med Interpol. Text: Susanne Karlsson

44


Kriminalteknik 1 2019

Interpols uppdrag är att hjälpa till med utbyte av data mellan länders polisverksamheter.

I

nterpol är världens största internationella polisorganisation med 194 medlemsländer. ”Connecting Police for a safer world”. Det är Interpols vision. Kriminalteknik har besökt Interpols huvudkontor i Lyon. – Idag är en stor del av brottsligheten internationell. För att stoppa kriminaliteten behövs ett strukturerat utbyte av data mellan länder, säger Susan Hitchin, som är koordinator för dna-enheten på Interpol. UTBYTE AV DATA

Interpol arbetar med utbyte av data mellan medlemsländerna inom bland annat dna, fingeravtryck, ansiktsidentifiering och vapen. Interpol har inga egna labb, deras uppdrag är att hjälpa till med utbytet av data. Det handlar om ett frivilligt utbyte av data mellan medlemsländerna. Dna-databasen startades redan 2002 och idag finns det mer än 218 000 dna-profiler från 85 länder i databasen. Sverige använder databasen för att söka i den, men bidrar inte med lagring av några profiler. Det innebär att spår som kan komma in i Interpols databas i framtiden, i morgon eller om några år, inte blir sökta mot svenska spår. Sverige söker alltså bara i en ögonblicksbild av Interpols databas, vilket gör att möjligheten att hitta en brottsling som agerar internationellt minskar. Detta beror på tolkningar av Sveriges persondataskyddslagar. Det här gör att Sverige kan gå miste om möjligheter att lösa brott och kunna identifiera försvunna personer, menar flera chefer på Interpol. Att svenska dna-profiler inte lagras i Interpols databas betyder också att svenska spår inte är sökbara för andra länder. BÄTTRE SAMARBETE

2016 gjorde Polismyndigheten en rättsanalys med slutsatsen att det enligt lagen inte var tillåtet för Sverige att lagra dna-profiler och fingeravtryck Foto: Mostphotos

i Interpols register. I och med detta minskade Sveriges bidrag till Interpols datautbyten drastiskt. Men nu är en lösning inom räckhåll. Annette Alenius är kommissarie vid internationella enheten på Noa, hon har arbetat för att reda ut de legala hindren. Och äntligen ser det hoppfullt ut. En rättsanalys från 2018 klarlägger under vilka förutsättningar det kan vara lagligt. – Vi beställde en ny rättsanalys då vi ville få den förra preciserad för att kunna förbättra samarbetet och kunna börja lagra dna-profiler och fingeravtryck. Enligt den nya utredningen finns legala förutsättningar för att lagra denna typ av data hos Interpol. Utredningen har tagit tid, men vi bör kunna börja lagra data inom kort, säger Annette Alenius. DATA ÄR EN FÖRUTSÄTTNING

Hon förklarar de legala problemen: – Interpol som organisation är inget problem ur dataskyddsperspektiv. Frågan gäller när man delar vidare data med medlemsländer och vilka restriktioner som då kan behövas. Exempelvis hur gallring ska hanteras. Interpol kommer i sinom tid att skapa en process för automatiska gallringspåminnelser. Detta kommer att göra det enklare för oss att lagra profiler framöver. Men för att inte behöva invänta Interpols arbete på detta område så inför vi manuella rutiner för gallring redan nu. Annette Alenius menar att Sverige bör göra sökningar och spara profiler framöver för brott där det kan anses proportionerligt, exempelvis minimum fängelse i straffskalan. – Även oidentifierade spår från brottsplats och försvunna personer bör både sökas och sparas, säger Alenius. 85 länder använder dna-databasen. Ju mer data som matas in – desto bättre fungerar systemen. Och desto större möjligheter finns det att identifiera internationella brottslingar eller försvunna personer. För medlemsländerna är det gratis att göra sökningar. 5


Interpol i frontlinjen mot internationell brottslighet

Kriminalteknik 1 2019

– Allt är frivilligt, men vi rekommenderar åtminstone att spår från olösta brott och försvunna personer läggs in i databasen, säger Susan Hitchin. Interpol använder sig av I-24/7, Interpols kommunikationsnätverk. Nätverket gör det möjligt för behöriga användare att dela känslig och brådskande polisinformation med sina motsvarigheter runt om i världen, 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. Svar kan ges omedelbart från dna-databasen.

Susan Hitchin 6

En utmaning för Interpol är att nå ut med information, så att utredarna är medvetna om att möjligheterna att söka i deras databaser finns. Brottslingar rör sig över gränser allt mer. – Har man ändå gjort jobbet och tagit fram en dna-profil så är det värt att söka i alla sökbara databaser. Det kan ge en träff idag eller i framtiden. Prümutbytet är fantastiskt – men kriminella håller sig inte bara inom EU. Det är inte Prümutbytet eller Interpol – det är Prüm och Interpol, säger Susan Hitchin. Genom databaserna kan vi lösa brott. Vi har hittills haft 800 internationella träffar i dna-databasen, många träffar handlar om allvarliga brott som våldtäkt, mord, väpnade rån och terrorism. Under åren har Sverige haft många dna-matchningar i databasen, ett exempel är ben som spolades upp på en strand i Sverige som matchade en försvunnen person från Storbritannien. – Det finns stora vinster med att jobba globalt och täppa till hålen för de kriminella. Många brottslingar finns utanför Europa och vi i Sverige behöver bidra i det internationella samarbetet, kommenterar Annette Alenius. n

Fakta: Interpol Interpol startade redan på 1920-talet. Interpol är världens största internationella polisorganisation med 194 medlemsländer. Organisationens kärnuppdrag är att se till att poliser runt om i världen har tillgång till de verktyg som krävs för att kunna fungera effektivt i kampen mot gränsöverskridande kriminalitet. Detta görs genom att exempelvis erbjuda riktade utbildningsinsatser och expertstöd, datastöd och säkra kommunikationskanaler. Interpol koordinerar även globala operativa insatser. Interpol försöker även underlätta det internationella polissamarbetet mellan länder som saknar diplomatiska förbindelser. Deklarationen för mänskliga rättigheter ligger som grund för arbetet. Interpol arbetar med att ge forensisk support mot illegal elfenbenshandel och olaglig handel med vilda djur och växter. Handeln med hotade arter beräknas enligt Interpol vara den tredje största illegala handeln i världen efter narkotika och vapen.


Interpol i frontlinjen mot internationell brottslighet

Kriminalteknik 1 2019

Interpol är världens största internationella polisorganisation med 194 medlemsländer. Foto: Susanne Karlsson

”Fortsätt mata databasen” ”Genom att lägga in data i databaserna kan länderna hjälpa varandra och direkt få ledtrådar i utredningar. Vi borde inte missa ledtrådar genom att bara lägga in spår från vissa brott – lägg in alla spår”. Det säger Marie Jacques Cantinelli, som är ansvarig för ballistik-databasen.

Hon har flera exempel på hur spår från mindre allvarliga brott gett träff mot grova brott. Hon berättar om hur spår från ett inbrott i ett land gett träff mot spår från olösta mord i ett annat land. Marie Jacques Cantinelli påpekar att vi måste ”fortsätta mata databasen” för att utbytet ska fungera. Sverige är anslutet till IBIN, Interpol Ballistic Information Network, som

är det nätverk som gör att länder som är anslutna kan göra ballistiska jämförelser med andra länder. Denna typ av sökning utförs inte regelmässigt. I utredningar där det finns misstankar om att personer varit aktiva eller vissa vapen använts i andra länder kan NFC på begäran göra riktade jämförelser mot aktuellt land, under förutsättning att de är anslutna till IBIN.

Fakta: Interpols databaser och SPOC Genom Interpols kommunikationssystem I-24/7 har svensk polis tillgång till kommunikation med samtliga medlemsländer och Interpols databaser. De innehåller bland annat information om internationellt efterlysta personer, vapen, stulna resedokument, stulna fordon, dna- och fingeravtrycksregister samt en bilddatabas för att identifiera brottsoffer och gärningsmän i utredningar om sexuella övergrepp mot barn. Som utredare är det möjligt att antingen söka själv eller begära stöd från polisens SPOC, Single Point of Operational Contact.

Högtryck på fingeravtryckssökningar Inom fingeravtrycksidentifiering kan Interpol hantera 9 000 sökningar per dag. Fingeravtrycksidentifiering är en helt digitaliserad process på Interpol och de använder AFIS-system för sökningar. – För några år sedan hade vi kapacitet att köra 70 fingeravtryck per dag,

idag har vi kapacitet för 9 000 per dag, men vi kör i genomsnitt 1 500 per dag. Fyra identifierare arbetar med att titta på träffarna, berättar Mark Branchflower, som är chef på enheten för fingeravtryck och ansiktsigenkänning på Interpol.

1 500

sökningar per dag i genomsnitt

Kapacitet för

9 000

sökningar per dag

7


Kriminalteknik 1 2019

Interpol i frontlinjen mot internationell brottslighet

”Det finns mycket vi kan göra” ”Förr kunde det vara okej att avskriva brott på grund av att den misstänkte lämnat landet, men inte idag när vi kan ta reda på så mycket. Vi behöver få in det internationella tänket i polisutbildningen och i hela utredningsverksamheten”. Det säger Magnus Lektér, internationell operativ handläggare.

Han fick den strängare domen då internationella sökningar visade att han tidigare varit dömd i Schweiz under annat namn.

an vill lyfta fram det internationella arbetet som en naturlig del i polisarbetet. Men han bekräftar bilden som Interpol ger – det är svårt att få in det internationella perspektivet i utredningarbetet. Magnus Lektér är ändå positiv och menar att kännedomen blir bättre och bättre. – Framtiden är att utnyttja systemen för att komma framåt i brottsutredningar. Vi har allt att vinna på att utbyta mycket information, säger Magnus Lektér. Många tror att det ska vara grova brott för att vi ska göra internationella sökningar, men så är det inte. Idag är det viktigt att få in även mängdbrott och enklare ärenden.

SVÅRARE FÖR BROTTSLINGAR

H

8

I hans arbete ingår att hitta ärenden där han tror att det kan vara framgångsrikt att göra internationella sökningar. – Griper man en person från ett annat land ska det sökas internationellt. Att ta en internationell kontakt ska vara helt naturligt idag. KAN GE STRÄNGARE STRAFF

Genom internationella sökningar kan också straffpåföljden påverkas. Tidigare domar i EU räknas även i Sverige, vilket kan innebära strängare straff för de brott som begåtts i Sverige. Som exempel berättar Magnus om en utländsk medborgare som fick två månaders fängelse och fem års utvisning för en stöld av en mobiltelefon från en affär.

– Det finns mycket information att få i andra länder. Om man anger avskrivningsorsak ”den misstänkta har lämnat landet och förväntas inte återvända” så bör man ta sig en funderare. Tänk att du ska efterlysa internationellt istället för att lägga ned. Kartlägg var personen varit innan – han kanske kommer tillbaka? Det finns mycket vi kan göra. – Vi ska få in mer data. Det är den vägen vi har att gå idag när allt fler brottslingar är tysta i förhör. Då kommer det bli svårare att vara brottsling. Får man en dom och utvisning så är det inte så enkelt att komma tillbaka och begå nya brott. Text: Susanne Karlsson


Kriminalteknik 1 2019

Familjesökningar är främst aktuella vid utredning av de grövsta brotten, såsom mord/dråp och försök till mord/dråp samt grova sexualbrott. Foto: Mostphotos

Nu kan släktingar sökas i dna-registren Nu går det att göra familjesökningar av dna-profiler i utredningar av grova brott. Det innebär att spår kan sökas mot dna-registret för att leta efter nära släktingar.

F

rån och med den 1 januari 2019 är det enligt svensk lag tillåtet att göra så kallade familjesökningar av dna-profiler från brottsplatsspår mot utrednings- och dna-registren. I en familjesökning eftersöks nära släktingar – föräldrar, barn och helsyskon – till den person som avsatt ett dna-spår. Familjesökningar mot dna-registren baseras på att nära släktingar generellt sett har en mer likartad uppsättning dna än personer som inte är nära släkt med varandra. UTVIDGAD DNA-ANALYS

Familjesökning är en utvidgad dnaanalys och sker inte med automatik i ärendehanteringen. Familjesökning av brottsplatsspår rör känsliga personuppgifter och är därför aktuellt främst vid utredning av de grövsta brotten, såsom mord/dråp och försök till mord/ dråp samt grova sexualbrott.

Vid ordinarie registersökningar är det endast helt överensstämmande dnaprofiler som ger upphov till en träff. Vid en familjesökning i utredningsoch dna-registren eftersöks liknande dna-profiler utifrån särskilda kriterier. För de erhållna träffkandidaterna utförs en sannolikhetsberäkning som visar hur starkt stödet är för släktskap för förälder, barn eller helsyskon. De högst rankade träffkandidaterna redovisas i ett forensiskt uppslag. Utredningen tar sedan ställning till om någon av träffkandidaterna har en släkting som kan vara aktuell att topsa för jämförelse med det aktuella brottsplatsspåret. KAN MISSA SYSKON

Barn ärver hälften av dna:t från sin mamma och hälften från sin pappa. Det innebär att dna:t mellan ett barn och en förälder överensstämmer till hälften. Helsyskons dna kan ha alltifrån många

likheter till få likheter. Syskonsläktskap kan därför missas vid en familjesökning om få likheter finns mellan eventuella syskon i dna-registret och en eftersökt dna-profil. Merparten av de träffar som erhålls vid en familjesökning kommer att vara mot personer som inte är släkt med den som avsatt brottsplatsspåret men som av en slump uppvisar många likheter med den sökta dna-profilen. Första månaden efter lagändringen fick NFC in en handfull ärenden med begäran om familjesökning. En av de första sökningarna gav omedelbara resultat. Den 1 mars häktades en man i 60-årsåldern misstänkt för våldtäkten på en åttaårig flicka i Billdal 1995. Mannen kunde hittas efter att en familjesökning gjorts på ett dna-spår i ärendet. Det gav utfall mot ett antal personer i dna-registret som bedömdes kunna vara tänkbara släktingar till förövaren. Text: Susanne Karlsson 9


Kriminalteknik 1 2019

Kokain smugglas i papper och sovsäckar Det ser ut som vanligt papper, med skillnaden att varje ark innehåller upp till 40 procent rent kokain. Det finns inga gränser för smugglarnas påhittighet och det är NFC:s jobb att genomskåda dem.

Text: Erik Terneborn. Foto: NFC.

På senare år har NFC vid flera tillfällen undersökt material som impregnerats med kokain, exempelvis pappersark, instruktionsböcker, kartonger och sovsäckar.

10 10


Kriminalteknik 1 2019

P

å bordet ligger en bunt papper, med maskinskriven text på spanska. Lyfter man på de översta arken i högen blir de underliggande papprena plötsligt lite styvare och har en svagt lilaskimrande ton. Det är för att de har impregnerats med mellan 30 och 40 procent kokain. – Kokain är oerhört lättlösligt i både vatten och alkohol. Man löser upp kokain i vätska, lägger ner arken i vattenbadet och hänger sedan upp dem på tork. En mottagare i Sverige gör remsor av pappren och lakar ur kokainet. I vårt senaste fall hade man använt isopropanol, spolarvätska. Sedan låter man vätskan dunsta och kvar finns kokainet, berättar Jane Palmborg, forensisk generalist på NFC.

400 GRAM KOKAIN I PAPPERSBUNT

Processen kan sedan upprepas flera gånger för att få ur all kokain ur pappersremsorna. Vid ett beslag som gjordes i en bostad i Sverige under 2018 hittades pappersark som totalt vägde 1 241 gram. NFC:s tester visade att man kunde utvinna över 400 gram kokain från pappershögen. Ett gram kokain kan vara värt uppemot 1 250 kronor ute på gatan. – Vi har ett tidigare fall från Stockholm, där ungdomar köpt tjocka kartongark via nätet. Allt kom som en byggsats med skrivna instruktioner hur man skulle göra. De vågade inte göra det hemma, så de bokade in sig på ett vandrarhem. Som tur var så var de dåliga på att städa efter sig, säger Jane Palmborg. Det finns andra dokumenterade fall i Sverige där en manual till en kaffemaskin, kartonger och till och med en sovsäck varit impregnerade med kokain. PRISSKILLNADEN EN DRIVKRAFT

Tillgången på kokain i Sverige är betydligt mindre än exempelvis amfetamin och cannabis, men antalet kokainbeslag ökar. Den stora prisskillnaden på kokain i Sydamerika jämfört med i Sverige är en stark drivkraft till smugglingen. – Myndigheterna i Colombia är inte längre så glada över att vara världens största kokainleverantör och agerar nu allt tydligare. Då måste smugglarna hitta nya sätt att dölja kokainet. KOKAIN I PLASTGRANULAT

Det gick att utvinna 400 gram kokain ur pappersbunten på 1 241 gram.

Västeuropa är att man döljer kokain i plast. Ofta kommer det i form av stora säckar med plastgranulat, som också det kan innehålla upp till 40 procent kokain. Där är extraheringen lite mer komplicerad. – Plasten löses upp i aceton, sedan gör man om kokainet till kokainbas igen. Med hjälp av saltsyra får man sedan kokainpulver av väldigt hög renhet som sedan blandas ut och pressas till kakor. Detta är dock inget för hemmafixaren utan processen sker i speciella konverteringslabb i Europa, innan det färdiga kokainet fraktas till bland annat Sverige. – Traditionellt har kokain inte alltid blandats ut i Sverige och halten även på gatunivå har varit hög. Nu har det blivit vanligare att kokainet är utspätt med Jane Palmborg ämnen som fenacetin, koffein, tetramisol och olika lokalbedövningsmedel. Ofta pressas det och säljs i form av kakor, även om det är utblandat, eftersom kakan ses som en garant för att kokainet inte är utblandat. Det är ett sätt att tjäna mer pengar och dölja den utspädning som har skett, säger Jane Palmborg på NFC.

Fakta: Kokainsmuggling Kokain odlas och framställs till största delen i Colombia, Peru och Bolivia. Smugglingen till Västeuropa sker ofta via containerfartyg, där omlastning och fördelning av kokainet sedan sker mellan kriminella nätverk. En stor del av det kokain som hamnar på den svenska marknaden smugglas genom vägtransporter från Balkan. Ett gram kokain kan vara värt uppemot 1 250 kronor vid försäljning på gatan (2015). Källa: Tullverkets drogsituationsrapport 2013–2016.

En annan metod som man sett öka i 11


Kriminalteknik 1 2019

Automatisk bildanalys gör kameror smartare Kan följa en gärningsperson automatiskt Snart kan det bli möjligt för polisen att följa en person automatiskt via övervakningskameror – eller upptäcka skottlossningar och slagsmål redan innan det första larmsamtalet har kommit in. Nu testas ny programvara för automatisk bildanalys.

Text: Viktor Högberg 12 12


Kriminalteknik 1 2019

D

en stora mängden bild- och videomaterial från övervakningskameror kan ibland vara svårhanterlig och tidskrävande i brottsutredningar. Just nu utvecklas därför ett program som ska automatisera en del av det arbete som tidigare har gjorts manuellt. Med tekniskt stöd ska det bli möjligt att detektera olika objekt i material från övervakningskameror, för att kunna följa och kartlägga en person per automatik. – Efter exempelvis terrorattacken på Drottninggatan fick operatörerna leta manuellt efter gärningsmannen bland allt kameramaterial. Det är väldigt tidskrävande. Framöver ska det bli möjligt att automatiskt följa en person ”från kamera till kamera”. På motsvarande sätt skulle det gå att följa en bil via registreringsnumret, säger Niclas Appleby, it-forensiker på NFC.

SÖKER EFTER SIGNALEMENT

Niclas visar i sin dator hur det är möjligt att söka efter olika signalement. Det skulle kunna vara en grupp med ett visst antal personer där minst två bär ryggsäck, eller en enstaka person med en specifik klädsel. – Efter terrordådet skulle vi ha kunnat söka på en man med grön jacka, mörka byxor, vita skor och mörk huvtröja. Då skulle vi snabbt kunna se bilder från de kameror som har filmat personer som stämmer överens med signalementet och kanske att det skulle vara möjligt att se var personen befann sig innan brottet och vart personen tog vägen

efteråt. Det här blir ett jättebra verktyg för att få fram spaningsinformation, säger Niclas. KAN UPPTÄCKA SLAGSMÅL

Arbetet med automatisk bildanalys är en del i polisens nationella projekt ”utsatta områden” och är finansierat av EU:s fond för inre säkerhet. Målsättningen är att kunna komplettera polisens nationella kameraplattform med verktyg för automatisk bildanalys. Det är medarbetare på NFC och polisens it-avdelning som tillsammans ansvarar för utveckling av bildanalysverktyget. – Vi utvecklar algoritmer till programmet för att känna igen vissa aktiviteter och objekt. Förutom att följa en person skulle programmet automatiskt kunna detektera ett avvikande beteende som ett slagsmål, en skottlossning eller en stor folksamling på en udda tid. Det skulle också kunna vara en person som ligger ner på marken eller en kvarlämnad väska, säger Niclas. JURIDIK OCH ETIK

Ett välutbyggt kameranät och kraftfulla datorer är grundförutsättningar för arbetet med automatisk bildanalys. Många av de kameror som används idag är redan kompatibla med programmet och skulle därför kunna användas på ett enkelt sätt. Arbetsgruppen är i ett intensivt utvecklingsskede för att finjustera enklare automatiska analyser och programmet kommer att testas i pilotärenden under 2019. Parallellt med 13 13


Smartare kameror med automatisk bildanalys

utveckling av programmet undersöks också de juridiska och etiska förutsättningarna av polisens rättsavdelning, bland annat med fokus på medborgarnas personliga integritet. – I förlängningen skulle man kunna tänka sig att programmet utvecklas så att ingripandepoliserna får bilder från övervakningskameror redan i bilen på väg till en brottsplats. Hur såg gärningspersonen ut? I vilken riktning sprang personen? Vilka vittnen stod närmast? Det skulle till och med kunna bli markerat direkt på en karta i polisens mobila hjälpmedel, säger Niclas.

Polisen utvecklar möjligheterna att använda kamera som ett verktyg i allt fler verksamheter, till exempel utred-

)) 14

)))

KAMEROR ANVÄNDS ALLT MER

ning, operativ ledning, underrättelse och gränskontroll. Det handlar bland annat om kroppskameror, UAS, polisbilar och allmän kameraövervakning. – Allt detta förutsätter också en ökad förmåga att bearbeta och analysera bildmaterial. Att bara samla på sig bilder som vi inte använder förbättrar inte brottsbekämpningen men rätt utnyttjat ser vi en stor potential i kamera som verktyg, och automatisk bearbetning och analys är mycket viktigt för att åstadkomma detta på ett resurseffektivt sätt. Det kräver emellertid också en dialog med lagstiftare och tillsynsmyndigheter om hur intressen som effektiv brottsbekämpning, trygghet samt personlig integritet ska beaktas, säger Anders Hall, utvecklingschef på nationella operativa avdelningen på Polismyndigheten. n

Fakta: Polisens nationella kameraprojekt Polisens nationella kameraprojekt leds av nationella operativa avdelningen, Noa, och Utvecklingscentrum Stockholm. Under de närmaste åren väntas polisens användning av kameror öka kraftigt. I projektet har arbetsgruppen och it-avdelningen tagit fram en nationell kameraplattform. I plattformen sparas material en förutbestämd tid och innefattar polisens bildströmmar från: • den allmänna kameraövervakningen som är permanent eller tidsbegränsad • Polismyndighetens nya kroppskameror som finns på försök i fem lokalpolisområden • kameror monterade på helikoptrar och obemannade flygfarkoster.

))

Kriminalteknik 1 2019

Efter terrordådet på Drottninggatan tog sig gärningsmannen ner i Stockholms tunnelbana. Genom att söka på signalement som grön jacka, svarta byxor och vita skor skulle det med den nya tekniken vara möjligt att med automatik hitta personen i material från övervakningskameror. Bild: SL/Polisen


Kriminalteknik 1 2019

Helena Trolläng: ”Jag är genuint stolt över att vara här”

Helena Trolläng är ny avdelningschef på NFC.

Lämnade drömyrket – är ny chef på NFC Hon är åklagaren som blev polischef och sedan ansvarig för den forensiska verksamheten. Möt Helena Trolläng, ny avdelningschef på Nationellt forensiskt centrum, som berättar om att hon lämnades bort i en pappkartong som nyfödd, planen för NFC framåt och sitt stora engagemang för rättssamhälle och demokrati.

N

är Helena Trolläng lämnade tjänsten som utredningschef i polisregion Väst i slutet på november hade hon bara varit på posten i lite mer än ett år. Det var viljan att få vara med och utveckla och påverka på ett större plan som fick henne att söka jobbet som ny avdelningschef på Nationellt forensiskt centrum. – Det finns stor utvecklingspotential inom polisens utredningsverksamhet och en nyckel till framgång är den

forensiska bevisningen. Jag kände att jag nog kunde vara rätt person att leda NFC in i det fortsatta arbetet och göra NFC till en mer naturlig del av Polismyndigheten. När NFC blir det kommer det att vara en bra kraft i utredningsarbetet, säger Helena Trolläng. INTENSIV START

De första månaderna har varit intensiva. Hon veckopendlar från hemmet i Trollhättan till kontoret på NFC i Linköping, möten med polisens nationella lednings-

grupp i Stockholm och verksamhetsbesök på olika platser i landet. – Det har varit fantastiskt. Givande, hektiskt, roligt, lite omtumlande och utmanande. Det har varit väldigt mycket att ta in för jag kom till en verksamhet som jag egentligen kan väldigt lite om, säger Helena. LÄMNADES I PAPPLÅDA

När Helena var nyfödd lämnades hon i en papplåda utanför ett amerikanskt barnsjukhus i Daegu i Sydkorea. Hon vet än idag inte vilka hennes biologiska föräldrar är, men berättar om en trygg uppväxt hos sin adoptivfamilj i Trollhättan. Hon var fem månader gammal när hon kom till Sverige. 15


Kriminalteknik 1 2019

Helena Trolläng

– Man får vara ödmjuk inför livets utmaningar, det är ganska slumpvis var man hamnar. Jag är tacksam över att vara där jag är, att ha fått de chanser jag har fått och att jag är kvinna i ett väldigt jämställt och tryggt land. Som sjuåring slog hon fast att hon ville jobba som advokat, eller på annat sätt med lag och rätt. Efter att ha tagit juristexamen 2001, suttit ting och fått jobb på en affärsjuridisk advokatbyrå insåg hon snart att arbetet med bland annat konkursrätt och avtalsrätt inte var något för henne. Hon ville verka inom rättsväsendet och 2007 började hon istället som kammaråklagare på Åklagarkammaren i Uddevalla. – Jag är väldigt engagerad som person och gick aldrig riktigt igång på affärsjuridiken. Att bli åklagare var lite som handen i handsken för mig, det var som att hitta hem yrkesmässigt. Jag var bara åklagare i tre år, men väldigt länge identifierade jag mig ändå som åklagare. Jag trivdes verkligen i rollen och trodde att jag skulle jobba kvar för alltid, säger hon. ”GENUINT STOLT”

Men våren 2010 erbjöds hon en tjänst på polisen som biträdande polisområdeschef i Skaraborg och hon tog chansen. Sedan dess har hon haft olika ledande befattningar inom Polismyndigheten, innan hon nu kommit till NFC. Tidigare i sitt yrkesliv har hon enbart haft kontakt med NFC, eller tidigare Statens kriminaltekniska laboratorium, som beställare i rollen som åklagare och några gånger som kommenderingschef. – Redan då upplevde jag att NFC var en väldigt professionell, kompetent och engagerad organisation. Jag är genuint stolt över att vara här och få möjlighet att påverka rättsväsendet på ett mer övergripande sätt än vad jag någonsin hade kunnat göra som åklagare. ”ÄR PÅ EN KULTURRESA”

Ett av Helenas viktigaste uppdrag är, enligt henne själv, att föra samman utredningsverksamheten med den forensiska verksamheten på ett bättre sätt. 16

– Vi måste tydligare integrera vår specialistkompetens med utredningsverksamheten för att lösa fler brott. Vi ska ha en nära dialog med övriga polisen om deras behov och leverera det som uppdragsgivaren behöver. Dessutom är vi fortfarande på en kulturresa där vi går från att vara en liten specialiserad myndighet till att bli en del av Sveriges största myndighet. – Jag är inte en förvaltande chef och gillar att driva förändring i organisationer. På så sätt kan man säga att myndighetsomställningen inom polisen kom i rätt tid för mig. Om jag hade varit en förvaltande chef kanske detta inte hade varit tiden för mig. Jag är nyfiken och förändringsbenägen, jag ser väldigt mycket framåt. Som avdelningschef på NFC tar Helena

plats i polisens nationella strategiska och operativa ledningsgrupper. ”STARK DEL I DEMOKRATIN”

– Jag hoppas kunna bidra med stort och smått i de frågor där jag känner att jag har kompetens eller erfarenhet, det kanske blir allra tydligast i utredningsfrågor. Jag hoppas förstås också att jag är rekryterad för att kunna bidra med min personlighet och mina ledaregenskaper. Hon säger själv att hon brinner för rättssamhället och att bidra till ett tryggt, starkt och bra Sverige. – Det är inte självklart att vi ska leva i en demokrati och då måste vi kämpa för det. Rättsväsendet är en stark del i demokratin. n Text: Viktor Högberg Foto: Pernilla Sjöström


Helena Trolläng

Kriminalteknik 1 2019

Under ett verksamhetsbesök på NFC Syd fick Helena Trolläng se olika delar av verksamheten.

Fakta: Helena Trolläng Arbete: Avdelningschef på NFC Utbildning: Juristexamen Bor: Trollhättan och Linköping Familj: Man och två barn. Språk: Svenska, engelska och nederländska. På fritiden: Umgås med familjen, spenderar tid i naturen och löptränar. Gjorde en svensk klassiker 2013–2014. Kuriosa: Blev 2017 nominerad till Svenska hjältar för sitt, privata, initiativ med att starta en insamling för att kunna köpa in nallebjörnar som tjänstgörande poliser skulle kunna dela ut till utsatta barn i juletider. Insamlingen genererade under 2016 och 2017 totalt 75 000 kronor. ”Vi måste tydligare integrera vår specialkompetens med utredningsverksamheten för att lösa fler brott”, säger Helena Trolläng.

17


Kriminalteknik 1 2019

Bättre beredskap inför katastrofer – Det är polisens uppgift att identifiera okända omkomna, oavsett om det rör sig om offer för en katastrof eller okända döda som påträffas i det vardagliga arbetet, säger kriminalteknikern Sara Sjöstedt. Det är också polisens uppgift att underrätta anhöriga när någon närstående har omkommit eller hittats död.

S

ara arbetar som kriminaltekniker i polisregion Nord, men hon har också ett annat uppdrag: hon ingår i ett så kallat DVI-team, där hon även är kontaktansvarig gentemot Rättsmedicinalverket, RMV. Tillsammans med en rättsläkare från RMV har hon anordnat en utbildning, ”fas två”, för DVI-team Nord och personal från RMV i Umeå. Syftet med utbildningen var att öka katastrofberedskapen och stärka samverkan.

fastställd standard för dokumentation, rapportering och identifiering. Interpol har tagit fram en DVIguide med riktlinjer för identifiering av katastrofoffer. Vid katastrofer kan nationer vända sig till Interpol och begära hjälp. Därför behöver medlemsnationerna arbeta enligt DVI-guiden, eftersom den är den gemensamma internationella metoden som används. IDENTIFIERINGSPROCESSEN

INTERNATIONELLA METODER

DVI – Disaster Victim Identification – är en internationellt vedertagen arbetsmetodik för en säker identifiering. Metoden ger en tydlig struktur och 18

Medlemmarna i DVI-teamen är uppdelade i två grupper som arbetar parallellt med att ta fram uppgifter: • Ante Mortem-gruppen (AM – ”före döden”) består av polisanställda,

främst utredare, som samlar in uppgifter om ett befarat dödsoffer i form av tandjournaler, patientjournaler, dna, dataslagningar och samtal med anhöriga. AM-gruppen meddelar dödsbesked till anhöriga när identiteten har fastställts. • Post Mortem-gruppen (PM – ”efter döden”) är en grupp som undersöker och hanterar kroppar eller kvarlevor på platsen där katastrofen, eller brottet, har skett. Därefter utförs en detaljerad undersökning på en rättsmedicinsk avdelning tillsammans med personal från RMV. Fingeravtryck och dna säkras och tandröntgen utförs. Gruppen består av kriminaltekniker, rättsläkare, rättsodontologer med flera. När uppgifterna är insamlade genomförs en avstämning i två delar. En matchningsgrupp, reconciliation, jämför AM- och


Kriminalteknik 1 2019

En rättsodontolog förevisar tandröntgenutrustning för kursdeltagarna.

PM-uppgifterna med varandra för att få fram en möjlig identitet. Underlaget lämnas vidare till en ID-Board – ett ”råd” – med experter som har kompetens att verifiera eller förkasta förslaget från matchningsgruppen. ID-Boarden fattar identitetsbeslut och AM-gruppen meddelar dödsbesked till anhöriga.

omkom. En PM-patrull från DVI-team Nord kallades till platsen och en DVIinsats inleddes. Text: Ann-Louise Flisbäck Foto: Linda Eriksson

FÖRDEL MED PRAKTISK TRÄNING

I november 2018 genomfördes ”fas två”, den avslutade delen i DVI-utbildningen. Sara berättar: – En stor fördel med utbildningen var att vi fick förbereda oss och träna i våra respektive roller. Natten till den 12 januari i år, en månad efter DVI-utbildningen, inträffade en trafikolycka då en minibuss med sju schweiziska ungdomar frontalkrockade med en lastbil på länsväg 395 mellan Vittangi och Pajala. Sex av ungdomarna

Fakta: Polisens DVI-arbete DVI står för Disaster Victim Identification. Om en katastrof inträffar i Sverige aktiveras olika typer av specialistgrupper som består av personal från polisen och Rättsmedicinalverket, bland annat kriminaltekniker, genetiker och rättsläkare, så kallade DVI-team. Teamens uppgift är att tillsammans med polisens tekniska specialister identifiera de omkomna. Dna, fingeravtryck och tandidentifiering är de vanligaste metoderna som används. Polismyndigheten har tagit fram nationella riktlinjer för DVI-arbete och inrättat fyra DVI-team. Varje grupp arbetar delvis utifrån polisens regionindelning, men har också särskilda specialistuppdrag. DVI-team Nord ”Arctic” ansvarar exempelvis för svår terräng och fjällmiljö.

Sara Sjöstedt

Källa: Polisen och Rättsmedicinalverket

19


Kriminalteknik 1 2019

Yrke: Forensiker inom vapen

Letar unika spår efter skjutningar

Som forensiker inom vapen på NFC jobbar Alexandra Ahrén exempelvis med provskjutningar av de vapen som undersöks. 20 20


Kriminalteknik 1 2019

Ett litet märke kan vara avgörande i en brottsutredning. I det här fallet pratar vi om spår som efter noggranna undersökningar kan binda en kula eller en patronhylsa till ett specifikt vapen och, i förlängningen, till ett specifikt brott. Att hitta och säkra dessa spår är ett arbete som utförs på NFC i Linköping. Text: Monica Bergström Foto: Jason Mellström

21 21


Kriminalteknik 1 2019

Yrke: Forensiker inom vapen – Vi ligger sist i kedjan, efter fingeravtrycks- och dna-undersökningar. Om det är bråttom i ett ärende kan vi ibland gå till biologisektionen och titta på vapnen. Det kan vara viktigt att utredarna tidigt får besked om att ”ja, det är ett vapen och det faller under vapenlagen”, då kan vi lämna det beskedet och sedan komplettera med spåranalys. ”FÅR INTE VARA SKOTTRÄDD”

Vid skjuttillfället avsätts spår på kulan. Dessa spår undersöks i mikroskop på NFC.

N

FC utför vapenundersökningar på flera olika platser i landet. På alla NFC:s verksamhetsorter – Stockholm, Göteborg, Malmö och Linköping – provskjuts vapen men när det kommer till att analysera de spår som hittas på kulor och patronhylsor så görs det arbetet bara i Linköping. Här arbetar i dagsläget ett tiotal forensiker och en av dessa är Alexandra Ahrén. Varje dag arbetar hon med att analysera det material som skickats in från utredare någonstans i landet. – Alla kulor och patronhylsor som hittas efter skottlossningar skickas hit. Alla vapen som tas i beslag provskjuts och oavsett om det provskjuts hos oss i Linköping eller någon annanstans i Sverige så skickas provskjutningsmaterialet till oss för registrering, säger Alexandra Ahrén.

UNIKA SPÅR

I Alexandras och hennes kollegors arbetsuppgifter ingår förutom att provskjuta vapen även att hitta, jämföra, registrera och analysera spår. Att se de unika spår som varje vapen avsätter på en kula eller en patronhylsa, jämföra dessa med det digra material som finns registrerat hos NFC och att analysera utfallet. – När vi får in ett vapen som beslagtagits provskjuter vi alltid minst sex skott, två skott vardera med olika fabrikat eftersom spåren kan avsättas olika beroende på kulans och patronhylsans material. Ett vapen avsätter spår som är lika unika som fingeravtryck. Insidan av vapnets pipa avsätter spår på kulan när den skjuts ut genom pipan. 22

– När ett skott avfyras avsätts spår på patronhylsan från flera olika delar av vapnet, till exempel tändstiftet. Här kan vi också hitta unika spår som binder patronhylsan till ett specifikt vapen, säger Alexandra Ahrén. Finns det vapen ni tittar extra noga på? – Ja, det finns vissa vapentyper som vi är extra intresserade av. Vi har till exempel inte hittat Palmevapnet ännu, säger Alexandra.

Vad behöver en person ha för egenskaper för att passa för det här jobbet? – Du måsta ha sinne för detaljer, det är små detaljer som vi tittar på. Du behöver kanske inte ha erfarenhet av vapen tidigare men ett intresse och en vilja att lära dig är ett minimum. Och du får såklart inte vara skotträdd, säger Alexandra. De som arbetar som forensiker i vapengruppen har olika bakgrund. Alexandra Ahrén är utbildad högskoleingenjör med inriktningen medicinsk teknik och har liksom alla andra forensiker på NFC fått en intern utbildning. – Jag kunde ingenting om vapen innan. Jag sökte mig hit för att det är en spännande arbetsplats och ett spännande och annorlunda jobb. n

ETT ÄRENDES GÅNG

När ett vapen kommer in till NFC i Linköping för undersökning registreras det och sorteras efter till exempel kaliber så att de uppgifter som kommer fram kan jämföras med relevant material. Systemet som används är samma i en rad länder, till exempel Norge och Danmark, och man samarbetar kontinuerligt. Därefter studeras materialet manuellt i mikroskop och om det blir en träff när materialet jämförs är det alltid två personer som gör en bedömning – allt för att NFC:s arbete ska vara så kvalitetssäkrat som möjligt. Om utfallet däremot blir negativt är det sällan mer än en forensiker som gör kontrollen. OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR

Alexandra Ahrén förklarar att ärenden kan se mycket olika ut. I en del fall kommer väldigt mycket material in och eftersom forensikerna då bland annat ska fastställa om det är ett eller flera vapen som använts kan det ta mycket tid. Ibland kan det vara extremt fattigt med spår eller så kan materialet bestå av kulor i dåligt skick, som slagit emot något eller deformerats av andra orsaker.

Alexandra Ahrén Foto: Monica Bergström

Fakta: Vapenundersökningar på NFC NFC gör vapenundersökningar, med bland annat provskjutningar i Malmö, Göteborg, Stockholm och Linköping. De forensiker som arbetar med spåranalys finns på NFC i Linköping. I dagsläget arbetar tio personer med spåranalys. Varje år hanterar vapengruppen i Linköping cirka 1 000 ärenden.


Kriminalteknik 1 2019

Vid en sökning mot ansiktsregistret genereras en söklista med de bästa matchningarna. Bild: Mostphotos

Söker ansiktsbilder i nytt pilotprojekt Digital teknik ger snart möjlighet för svensk polis att identifiera ansikten i bilder på okända gärningsmän mot signalementsregistret. Tekniken används redan av Interpol och flera länder i Europa.

A

tt kunna göra sökningar mot ansiktsregister för identifiering av gärningsmän har under många år efterfrågats av utredningsverksamheten. NFC och polisens itavdelning har därför arbetat med en lösning som är kopplad till det redan existerande signalementsregistret. – Användning av algoritmer med artificiell intelligens, AI, för automatisk ansiktsigenkänning ska ses som ett stöd till utredare. Verksamheten kommer att fungera på liknande sätt som för fingeravtrycks- och dna-registren, där NFC utför sökningar av spår på uppdrag av utredarna, säger Elisabet Leitet, som är projektledare för införandet av den nya verksamheten. En del länder i Europa har redan använt sig av tekniken under flera år, medan andra länder som Sverige ligger i startgroparna för att starta upp verksamheten. Även Interpol gör sökningar mot en egen databas, som

består av bilder på brottslingar som medlemsländerna har bidragit med, och har tagit fram riktlinjer för verksamheten. – Algoritmerna har de senaste åren blivit väldigt bra även på bilder av låg kvalitet, och det rapporteras om många framgångsrika fall runt om i världen, säger Elisabet.

– Utredarna säger att de har många bilder som väntar på att få sökas. Nu när de legala möjligheterna är utredda ser vi fram emot att få börja använda tekniken för att hjälpa utredningsverksamheten, säger Klas Brorsson Läthén, chef i gruppen för forensisk bildanalys på NFC. Införandet i NFC:s löpande verksamhet planeras till hösten 2019. Innan dess kommer en samrådan med Datainspektionen att genomföras. Text: Susanne Karlsson

SIGNALEMENTSREGISTRET

I signalementsregistret finns digitala ansiktsbilder sedan 2015. Idag är det runt 50 000 daktningar som innehåller bilder som kan användas för ansiktsidentifiering, och det ökar med cirka 10 000 per år. Sökningen med en automatisk ansiktsigenkänningsmjukvara genererar en lista med de bästa träffarna. Träfflistan måste sedan granskas manuellt. Om det finns en eller flera potentiella kandidater i träfflistan rapporteras detta till utredningen. En rättsanalys har nu gett klartecken för fortsatt utvecklingsarbete med sökningar genom ansiktsigenkänning i en pilotverksamhet under våren.

Fakta: Signalementsregistret Signalementsregistret innehåller signalementsuppgifter och bilder för daktade personer där ord och begrepp är sökbara. Daktning innebär att misstänkta lämnar fingeravtryck och fotograferas.

23


Utblick

Kriminalteknik 1 2019

NFC har fått ny, mobilanpassad webbplats I månadsskiftet februari–mars lanserade NFC en ny webbplats. Sidan är mobilanpassad för att förbättra upplevelsen för dig som besöker sidan från en mobil enhet. Hälften av alla besök på nfc.polisen.se det senaste året har gjorts från en mobiltelefon eller surfplatta.

Alexa kan ha spelat in dubbelmord En domare i USA, har vänt sig till företaget Amazon och begärt ut eventuella inspelningar från en smarthögtalare med röststyrningsfunktionen Alexa. Det var i slutet av januari 2017 som två kvinnor hittades knivhuggna till döds i den ena kvinnans bostad i New Hampshire. En man som var vän till kvinnan och hennes sambo har häktats och åtalats för dubbelmordet. Bland föremålen som polisen beslagtog i huset fanns en Amazon Echo smarthögtalare, och nu begär domaren i fallet att domstolen ska få ta del av de inspelningar som Echo kan ha gjort under tiden när brotten begicks. Av spåren att döma hade de båda kvinnorna dödats i husets kök där högtalaren var placerad och åklagarsidan tror att högtalaren kan ha spelat in ljud från när kvinnorna dödades och när deras kroppar avlägsnades från brottsplatsen. En talesperson från Amazon har meddelat att företaget inte avser att överlåta någon information om sina kunder utan att först ha blivit korrekt delgivna ett giltigt och juridiskt bindande yrkande från domstolen. Rättegången kommer att inledas i maj 2019. I skrivande stund är det fortfarande oklart om Amazon kommer att lämna ut någon information till domstolen.

24 24

Du som brukar besöka polisen.se kommer att känna igen dig på nya nfc.polisen.se – sidorna använder samma plattform, sidmallar och struktur. På nfc.polisen.se kan du bland annat läsa om NFC:s olika arbetsområden och undersökningar. Där finns också artiklar och intervjuer med personer som berättar hur det är att arbeta på NFC och inom polisens övriga forensiska verksamhet.

Kan nekas vapenlicens – efter inlägg på Facebook

Kevin Parker, ledamot av delstaten New Yorks senat, föreslår i en motion att polisen i samband med ansökningar om vapenlicenser ska granska de sökandes inlägg på sociala medier som Facebook, Twitter, Snapchat och Instagram. Enligt motionen ska polisen kunna neka att utfärda vapenlicens om man avslöjar att den sökande har hotat att begå vålds- eller terrorhandlingar, eller har uttryckt sig på ett rasistiskt eller etniskt kränkande sätt. Samma procedur ska sedan upprepas vart femte år i samband med att beslut ska fattas om en förlängning av licensen. Det har hörts flera bekymrade röster i debatten, bland annat från förespråkare av yttrandefrihet som starkt ifrågasätter

Foto: Mostphotos (om inget annat anges)

förslaget. Rent praktiskt skulle den föreslagna hanteringen innebära en ökad arbetsbelastning för polisen i New York, och riskera att förlänga den redan nu långa handläggningen av vapenlicenser. I dagsläget kan det ta mellan 120 dagar och upp till ett år innan ansökan har behandlats. Parker har bemött kritiken genom att hänvisa till att många arbetsgivare nuförtiden kollar upp jobbkandidaters närvaro på sociala medier innan de blir anställda, och understryker att det är viktigt att man gör allt för att säkerställa att vapen inte hamnar i fel händer. – Om du nu värnar så starkt om ditt privatliv så får du väl avstå ifrån att söka vapenlicens, kontrar han. Debatten lär fortsätta.


Kriminalteknik 1 2019

Statistiker ska klargöra bevisvärde i domstolar

Foto: Museum of Fine Arts, Boston

Hjälpte FBI säkra 4 000 år gammalt dna från mumie Det mumifierade huvudet som hittades i en egyptisk grav år 1915 har förbryllat forskare sedan dess. Nu har FBI:s forensiska experter, med stöd av bland annat den svenske dna-forskaren Pontus Skoglund, som arbetar på Francis Crickinstitutet i London, lyckats säkra dna från mumiens tand. När arkeologerna upptäckte graven i Dayr al-Barsha, mellan Kairo och Luxor i Egypten, var den redan plundrad. Kvar i graven, som tillhörde guvernör Djehutynakht och hans fru, fanns bland annat ett mumifierat huvud. – Huvudet hittades på guvernörens kista, men vi var aldrig säker på om det tillhörde honom eller henne, säger Rita Freed på Boston Museum of Fine Arts till The New York Times.

Genom åren har flera försök gjorts för att försöka fastställa om huvudet tillhörde en man eller kvinna. Vid de tidigare försöken har kraniet skadats och man har heller inte lyckats återskapa något dna, vilket är en förutsättning för att kunna fastställa mumiens kön. FBI lyckades återskapa dna genom att borra i tanden, samla in tandpulver och sedan lösa upp det med hjälp av en kemisk substans. Därefter användes dna-kopiering för att få tillräcklig mängd för att kunna slå fast att det rörde sig om en skalle från en man. Fallet är, enligt New York Times, det äldsta som FBI någonsin har jobbat med. Paret Djehutynakht levde för omkring 4 000 år sedan.

Nu tar det amerikanska rättsväsendet hjälp av statistiker för att skapa en nomenklatur och riktlinjer för hur man bör presentera forensiska resultat och bevis i domstol. I riktlinjerna som American Statistical Association, ASA, har tagit fram rekommenderas bland annat att man i kvantitativa termer ska ange till vilken grad bevismaterial stödjer en specifik hypotes och ange de aktuella särskiljande detaljerna som ligger till grund för hur man klassificerar, beslutar eller på andra sätt drar slutsatser från materialet. Det handlar – enkelt uttryck – om att placera de forensiska utlåtandena i sitt rätta sammanhang med hjälp av statistiska uppgifter. Om man exempelvis i ett utlåtande bedömer att det ifrågasatta materialet inte kan särskiljas från referensmaterialet förutsätts det att man har kunskap om hur vanligt eller ovanligt detta samband är för att kunna bedöma bevisvärdet av det ifrågasatta materialet. Peter Neufeld, som har grundat en organisation som hjälper felaktigt dömda personer att bli rentvådda med hjälp av dna-bevisning, anser att rapporten utgör en milstolpe för det amerikanska rättssystemet: – Det är oerhört viktigt att rapporten får genomslag i hela rättsväsendet eftersom ASA har ett enastående rykte och en väldigt stor medlemskrets. ASA:s språkbruk är ett steg i rätt riktning som kan påverka utvecklingen på ett övergripande plan. I Sverige har resultatvärdering/ bevisvärdering haft en central roll i det forensiska arbetet och utvecklats under decennier av SKL/NFC. Detta kommer bland annat till uttryck i den gemensamma utlåtandeskalan och i redovisningar som sakkunnigutlåtande.

Video: Från brottsplats till domstol Du har väl inte missat filmen ”Från brottsplats till domstol – teknisk bevisning”? I filmen får tittaren en inblick i arbetet med tekniska spår i ett brottmål, från att kriminalteknikern säkrar spåren på brottsplatsen till att materialet undersöks på NFC innan

resultatet slutligen kan användas vid en rättegång. Filmen har producerats av polisens kommunikationsavdelning och har sammanlagt över 30 000 visningar. Filmen finns att se på nfc.polisen.se och på polisens Youtube-kanal.

Foto: Mostphotos (om inget annat anges)

Foto: NFC

25 25


Utblick

Kriminalteknik 1 2019

Kina vill Skandinaviens äldsta poängsätta dna har hittats på Orust medborgarna Kina utvecklar just nu ett avancerat underrättelsesystem med betygsättning där biometriska data som fingeravtryck och ansiktsigenkänning ska matchas mot beteenden och individuella val, rapporterar Svenska Dagbladet. Invånare som lever hälsosamt och har regimvänliga vänner ska få pluspoäng i ”socialpoängssystemet”, som kommunistpartiet kallar det. Det kan ge VIPbehandling på hotell och flygplatser, billigare lån och ett snabbspår till de bästa jobben och universiteten, enligt australiensiska ABC News. Om du köper ”fel” varor i mataffären kan det bli poängavdrag – vilket till och med väntas kunna påverka dina barns möjligheter till bra skola och vård. Systemet, som av kritiker har kallats för en ”mästerplan för massövervakning”, förväntas kunna driftsättas för landets 1,4 miljarder medborgare senast 2020. Det har redan testats i några kinesiska städer.

Redan för 10 000 år sedan tuggade svenskarna tuggummi. Dåtidens tugggummin hade dock andra ingredienser och funktioner än de som finns idag. De förhistoriska tuggummina bestod av gammal björktjära eller harts som tuggades för att få fram ett material som man kunde täta båtar eller bygga verktyg med, rapporterar Sveriges Radio P4 Väst. 2005 hittade en grupp forskare ett antal tiotusenåriga tuggummin i en arkeologisk utgrävning på

Orust. Nu har forskarna lyckats utvinna dna ur tuggummina som visar att de tuggats av två kvinnor respektive en man. Fyndet av mänskligt dna är det äldsta i Skandinavien. – Vi tycker att det är jättestort, att vi fick dna direkt från saliven som var kvar i tuggummina. Det är så nära människan i tiden som man kan komma just nu. Det är inte dna från en grav, utan vi har fångat det i en process, säger Natalia Kashuba, en av forskarna.

Hittade ”huvudnyckel” för finger-ID i smartphones Forskare vid New York University har med hjälp av artificiell intelligens, AI, lyckats utveckla syntetiska fingeravtryck som ska kunna lura de ”fingeravtryckssensorer” som finns i många mobiltelefoner idag. Techworld.idg.se. skriver att en och samma bild av ett fingeravtryck har kunnat användas för att härma mönstret från fler än en användare för att logga

in på flera olika enheter, ungefär som en huvudnyckel. ”Detta är första gången forskningen lyckas skapa en syntetisk ’Master Print’ som en bild, vilket ytterligare spär på risken att använda små sensorer med begränsad upplösning i tillämpningar med fingeravtryck”, skriver forskarna i sin rapport.

Smartklocka fällde maratonmördare En brittisk maratonlöpare, cyklist – och yrkesmördare – har dömts till fängelse för mord på två rivaliserande ligaledare, delvis med hjälp av data från hans smartklocka. De båda offren var, i likhet med förövaren, yrkeskriminella och ledare för en beryktad liga som opererade i omgivningarna kring Manchester, Storbritannien. Maratonlöparen misstänktes för dådet redan när det

26 26

begicks 2015. Det var dock först i samband med att polisen fick se ett foto av mannen med smartklockan på armen, taget under Manchesters maratontävling, som man blev intresserade av klockan. Klockan beslagtogs och tömdes på information. Data från GPS:en visade att mannen hade vistats på brottsplatsen under tiden för brottet och bidrog därmed till att binda honom till morden.

Foto: Mostphotos (om inget annat anges)


Kriminalteknik 1 2019

Dna från tuggummi löste ett 36 år gammalt dråp En man i Storbritannien har dömts till fängelse i 12 år för att ha mördat sin före detta flickvän för 36 år sedan. Mannen och hans flickvän hade avslutat sitt förhållande en tid innan hon hittades död. Mannen satt under en period häktad som misstänkt för brottet, men släpptes sedan i brist på bevis. På brottsplatsen hittade polisen ett tuggummi som använts för att fixera dörren till det skåp där kroppen hade gömts. En av kvinnans vänner hade också fått ett anonymt brev där en annan man pekades ut som skyldig till kvinnans död. Vid analyserna av tuggummit och brevet upptäcktes att de båda hade spår av samma dna – dna som visade sig tillhöra den före detta pojkvännen.

Cybersäkerhetssystem lär av hackare

För en hackare är USA:s energinät en skattkista fylld med sekretessbelagd information. Det är därmed en potentiell lukrativ inkomstkälla och en möjlighet att skapa kaos. Därför måste energinätets säkerhetssystem fungera lite som en hackare; vara mycket intelligent, smidig och snabblärd. En grupp forskare från Virgina Commonwealth University och Idaho National Laboratory har utvecklat ett säkerhetssystem som kan förbättra sin egen effektivitet genom att studera och lära av de som försöker att hacka sig in i energinätet. Forskarna har utvecklat en sensor, Autonomic Intelligent Cyber Sensor, AICS, som bygger på artificiell intelligens.

Sensorn känner av och rapporterar hackningsförsök och cyberhot som riktas mot de system som styr viktig infrastruktur som exempelvis energinätet, olje- och gasraffinaderier och rörledningar. ACIS kan på eget initiativ skapa lockbeten i systemen för att avleda hackarnas uppmärksamhet från systemens egentliga innehåll, till en konstruerad och övervakningsbar del som ger organisationerna tid att både identifiera hackarna och åtgärda eventuella skador som de hunnit orsaka i systemen. Genom att registrera och lära sig hur de normala interaktionerna i systemen ser ut, kan sensorn snabbt definiera och rapportera avvikelser även om de aldrig har förekommit tidigare.

Foto: Mostphotos (om inget annat anges)

Din mobil avslöjar dig Ny forskning från Northeastern University i USA visar att mobiltelefoner avslöjar var användaren befinner sig, även när användaren har stängt av telefonens spårningsfunktion. Detta beror på att mobiltelefoner är fullproppade med sensorer. Förutom GPS, som registrerar var telefonen är, finns också sensorer som känner av rörelser och kan till exempel avgöra om telefonen hålls upprätt eller är i liggande läge. En vanlig modern mobiltelefon innehåller också åtminstone en accelerometer (som mäter förändring i hastighet), ett gyroskop, en magnetometer (som mäter styrkan/riktningen i magnetfältet runtom telefonen), en barometer, upp till fyra mikrofoner, en eller två kameror, en termometer, en stegräknare, en ljussensor och en fuktighetssensor. Appar som installeras på telefonen kan aktivera de flesta av dessa sensorer utan att användaren vet om det. I ett av projekten skapade forskarna en app som kunde avgöra vilka bokstäver användaren skrev in på telefonskärmens tangentbord. Detta berodde dels på att telefonens mikromekaniska gyroskop kunde avläsa de minimala rotationer som uppstod när användarens finger nuddade skärmen, dels på att telefonens mikrofoner registrerade ljudet av fingertryckandet som förändrades beroende på var på skärmen användaren tryckte. Informationen sammantagen gjorde att forskarna till 90 procent kunde avgöra vilken bokstav som hade använts. Denna typ av proaktiv forskning utförs inom datasäkerhetsområdet och går under beteckningen ”side-channel attacks”. Syftet med den är att öka säkerheten genom att avslöja hur exempelvis appar och spionprogram kan forcera säkerhetsspärrar och komma åt information som är privat eller hemlig.

27 27


VILL DU FÅ DITT EGET EXEMPLAR AV KRIMINALTEKNIK? 28

Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Kriminalteknik. Skicka namn och adress till prenumeration.kriminalteknik@polisen.se Du kan också läsa artiklarna från tidningen Kriminalteknik på webben: nfc.polisen.se

Profile for NFC, Polismyndigheten

Kriminalteknik, nr 1, 2019  

Kriminalteknik nr 1, år 2019. Läs mer på www.nfc.polisen.se

Kriminalteknik, nr 1, 2019  

Kriminalteknik nr 1, år 2019. Läs mer på www.nfc.polisen.se