Page 1

En tidning om forensisk verksamhet utgiven av Nationellt forensiskt centrum – NFC

Nummer 1, 2018 − nfc.polisen.se

I terrorns spår Så jobbade kriminalteknikerna och forensikerna på Drottninggatan Militära vapen blir ett maktmedel för kriminella  Här tränar experterna inför en CBRN-kris  Fantombilder från dna är fortfarande osäkert 


Kriminalteknik 1 2018

Innehåll

03 KLASÉN: NFC SKA FÖRKLARA KOMPLEXA ANALYSRESULTAT 04 I TERRORNS SPÅR 10 SÅ SNABBT ANALYSERAS SALIVPROVER PÅ NFC 11 VAD INNEBÄR FÖRTUR HOS NFC? 12 FANTOMBILDER FRÅN DNA ÄR FORTFARANDE OSÄKERT 13 GÄSTKRÖNIKA: VI SKA TOPSA NÄR VI KAN 14 TREND BLAND KRIMINELLA ATT ANVÄNDA HANDGRANATER 18 KRIMINELLA FÅR MAKT GENOM MILITÄRA VAPEN 21 FORSKNING VISAR: CSI-EFFEKTEN BARA EN MYT 22 EXPERTERNA TRÄNAR INFÖR EN CBRN-KRIS 25 FOKUS PÅ FORENSIK I STORT CBRN-PROJEKT 26 YRKET: FORENSIKER 29 ”FINGERAVTRYCK” I DIGITALA BILDER 30 ”DET BLIR OFTA STOR FÖRÖDELSE” 31 KRIMINALTEKNIKER MED NÄSA FÖR METODUTVECKLING 32 UTBLICK

s22 s14

s18 s26

Tidningen Kriminalteknik Utkommer med tre nummer per år. Upplaga: 3 800 ex.

Redaktör Viktor Högberg viktor.hogberg@polisen.se

Utgivare Polismyndigheten Nationellt forensiskt centrum

Omslagsbild Jonathan Nackstrand/TT

Adress Tidningen Kriminalteknik Nationellt forensiskt centrum 581 94 Linköping Ansvarig utgivare Lena Klasén

Redaktionsråd Susanne Karlsson Maria Åsén Ricky Ansell Anders Nordgaard Svante Lagman Karin Johannesson Håkan Bergstedt Ann-Louise Flisbäck

Layout Jörgen Knutsson Insänt material Redaktionen ansvarar endast för beställt material. Åsikter, förslag och idéer som framförs i intervjuer, signerade artiklar eller insändare står helt för den intervjuades eller skribentens räkning och behöver inte delas av redaktionen. Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material digitalt. Inskickat material kan komma att redigeras.

Tryck Elanders Group ISSN 1653-6169 Prenumeration Du kan beställa Kriminalteknik kostnadsfritt genom att skicka namn och adress till prenumeration.kriminalteknik@polisen.se Du kan också läsa artiklarna från tidningen Kriminalteknik på webben: nfc.polisen.se

NÄSTA NUMMER UTKOMMER I AUGUSTI 2018


Kriminalteknik 1 2018

Klasén: NFC ska förklara komplexa analysresultat Genom resultatvärderingen hjälper NFC rättsväsendet att tolka komplexa analysresultat. Syftet är att förklara hur sannolikt ett undersökningsresultat är – både under förutsättning att det gått till så som åklagaren påstår eller på något annat sätt.

A

tt ta fram teknisk bevisning från spår som säkrats på en fysisk eller digital brottsplats är ett lagarbete. Kriminalteknikern är experten på brottsplatsen och forensikern är experten på undersökningar. Kriminalteknikern värderar och analyserar brottsplatsen och ansvarar för sin bedömning där. Forensikerns arbete är en fördjupning av brottsplatsundersökningen. Forensikern värderar resultaten från undersökningarna genom att göra en resultatvärdering och ansvarar för sin bedömning av dessa. Den tekniska bevisningen är en pusselbit i en helhet. En forensisk undersökning ger således inte svar på ”vem som gjorde det”, men kan ge viktiga svar i en brottsutredning eller rättegång. Bevisvärderingen sker sedan i domstol, där olika bevis och vittnesmål bedöms i sitt sammanhang.

åkomma som ger samma typ av utslag (alternativhypotesen)? Forensisk värdering går till på samma sätt som läkarens värdering, den baseras på yrkeskunnande och vetenskap kombinerad med beprövad erfarenhet. FLER ÄRENDEN ÄN NÅGONSIN

Under 2017 har NFC avslutat fler ärenden än någonsin– men tyvärr räcker det inte då inflödet samtidigt legat på rekordnivåer. Det rekordhöga inflödet har fortsatt under årets första månader. De som arbetar med utredningar vill

självklart ha snabbare resultat och ibland föreslås privata labb som en lösning. Hur det kan sluta kan läsas på sidan 35, där polisen i Storbritannien nu måste betala mångmiljonbelopp för att få forensiska analyser utförda på bevismaterial som skickats till ett privat labb som gått i konkurs. Privata labb har provats av vissa länder, men jag tror att vägen framåt är bättre samverkan mellan utredningsverksamheten och den forensiska verksamheten. Att NFC nu är en del av Polismyndigheten ger möjlighet för bättre samarbete i hela utredningskedjan. Målet är snabbare undersökningsresultat och analys av rätt material som för utredningarna framåt. Lena Klasén

PROFESSIONELLA BEDÖMNINGAR

Det är viktigt för rättssäkerheten att forensikern inte bara bedömer hur förväntat ett visst analysresultat är om det förhåller sig som utredaren påstår. Forensikern måste också värdera hur förväntat det skulle vara att få precis samma resultat även om det förhåller sig på något annat sätt. Fördelen med en enhetlig skala är att oavsett vilken undersökning som gjorts på NFC så är slutledningsprocessen bakom varje utlåtande densamma. NFC gör professionella bedömningar baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Jämför med hur en läkare gör en värdering av dina prickar om du tror du fått bältros. Hur förväntade är dessa prickar om du faktisk har bältros – den mest troliga diagnosen för den typ av prickar som du har (huvudhypotesen) – jämfört med hur förväntade samma prickar är om det är en annan

Lena Klasén

Avdelningschef NFC 3


Kriminalteknik 1 2018

I terrorns spår

Det har gått ett år sedan den misstänkta terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm. Fem personer omkom i vad som skulle resultera i en av de största polisutredningarna någonsin i Sverige. Vi har träffat en av de kriminaltekniker som kom tidigt till platsen och forensikerna som ligger bakom den första 3D-rekonstruktionen av den här omfattningen som någonsin har visats i en svensk rättssal. Text: Viktor Högberg

44


Kriminalteknik 1 2018

Kriminalteknikern:

K

riminalteknikern Pia Stigsdotter kan knappt hålla gråten tillbaka. Den misstänkta terrorattacken på Drottninggatan berör fortfarande starkt. Hon och tre kollegor var de första kriminalteknikerna som kom till platsen den där fredagseftermiddagen den 7 april 2017, en knapp timme efter att lastbilen körts i full fart längs shoppinggatan och kraschats rakt in i parfymavdelningen på Åhléns City. Vi står på platsen där Drottninggatan och Olof Palmes gata korsas, flera hundra meter från Åhléns. Pia Stigsdotter pekar ut mot människorna som passerar. Här låg de två första offren. Ett tredje offer låg i anslutning till lastbilen och ytterligare två personer avled på sjukhus. – Jag känner en vördnad inför den här platsen. Tankarna kommer alltid tillbaka. Det var här allt började, säger Pia Stigsdotter, kriminaltekniker på forensiska sektionen i region Stockholm med stationering i Solna. Hon är känslosam när hon berättar. Det är med stolthet hon tänker tillbaka på sin och kollegornas insats. – Trots kaoset lyckades vi hantera situationen värdigt mot både offren och deras anhöriga, det är otroligt viktigt. Det hade kunnat vara någon av mina nära och kära som varit där … När jag tänker tillbaka så känner jag också hur fantastiskt det är att få vara en viktig kugge i den här verksamheten. ARBETADE MED OFFREN

Sammanlagt 20 kriminaltekniker arbetade på plats på Drottninggatan efter den misstänkta terrorattacken i april 2017. Foto: TT

Pia och tre av hennes kriminalteknikerkollegor ansvarade för arbetet med de tre personer som avled på platsen. Pia dokumenterade skriftligt hur kropparna var placerade, vilka tillhörigheter och föremål som fanns i närheten samt noterade viktiga kriminaltekniska detaljer. Därefter packades tillhörigheterna ihop för vidare hantering. De omkomna bedömdes vara offer och tillhörigheterna behövde därför inte genomgå en kriminalteknisk undersökning på laboratorium. En av kollegorna ansvarade för fotografering och hade regelbunden kontakt med teknikerteamets chef. Två av personerna i teamet hanterade kropparna och intilliggande föremål. De hade hela

tiden två poliser med sig som ansvarade för teamets säkerhet. – När vi kom dit rådde fortfarande kaos, informationen var bristfällig och gärningsmannen var fortfarande på fri fot, vilket gjorde att situationen inte var under kontroll. Vanligtvis kommer kriminalteknikern till platsen när det är något lugnare, säger Pia. FOTOGRAFERADE LÄNGS GATAN

Hon gick längs gatan och dokumenterade lastbilens färdväg innan hon kunde börja arbeta med kropparna. En död hund låg på gågatan, någon hade lagt en filt över. Människor stod inne i de närliggande butikerna. Läget var kaotiskt. Hon gick in på Åhléns för att fortsätta dokumenteringen inifrån. – Då slog det mig att Åhléns är otroligt stort. Jag började fundera på om man verkligen hade hunnit söka igenom hela varuhuset så kort tid efteråt, om det verkligen var säkert … Jag skyndade mig att dokumentera där inne och gav mig ut på gatan igen. Samtidigt arbetade några andra kriminaltekniker vid brottsplatsen, med lastbilen. Totalt arbetade 20 kriminaltekniker på Drottninggatan under fredagskvällen och natten till lördagen. Pia, som under helgen skulle vara kriminaltekniker i beredskap, jobbade en stor del av helgen. På fredagen skulle hon ha slutat klockan fem på eftermiddagen men hon kom hem strax före fyra på lördagsmorgonen. Sedan jobbade hon långa pass både lördagen och söndagen. FICK FÖRSTÄRKNING

Åtta kriminaltekniker från region Nord, Syd och Väst reste till Stockholm på fredagskvällen för att bidra i arbetet. Vid tretiden på natten samlades Pia med kollegor från forensiska sektionen i Stockholm, de tillresta kriminalteknikerna från övriga landet, utredarna från ”AM-gruppen” (Ante Mortem/ före döden) samt chefer på ett hotell i centrala Stockholm för genomgång av kvällens och nattens arbete. AMgruppen består av utredare som söker information om personer som saknas och eventuellt kan finnas bland de 5


Kriminalteknik 1 2018

I terrorns spår

Den positiva respons som polisen fick efter händelsen på Drottninggatan betydde mycket för Pia Stigsdotter och hennes kollegor. Foto: Minna Ridderstolpe

omkomna vid en DVI-händelse. DVI står för Disaster Victim Identification och handlar om att identifiera avlidna på ett säkert och metodiskt vis vid katastrofer. – Samarbetet i hela den här insatsen fungerade fantastiskt bra, med allt ifrån poliser, tekniker och AM-gruppen till läkare och räddningstjänst, säger hon. ”VANA VID TRAGEDIER”

Under lördagen deltog de tillresta kriminalteknikerna i arbetet med att identifiera offren, ta fingeravtryck, säkra dna och andra kriminaltekniska detaljer på Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska avdelning i Solna. Kriminalteknikerna i region Stockholm började samtidigt dokumentera arbetet, skriva PM och så snabbt som möjligt få in uppgifter i förundersökningen. Offrens kläder hämtades från rättmedicinska avdelningen och hängdes upp i poliskvarteret Kronoberg. Under lördagen fanns också polisprästen tillgänglig för samtalsstöd. – Att ta hand om tragedier är vår arbetsuppgift, det är vi vana vid. Ändå var kontexten enormt annorlunda mot alla andra uppdrag, säger Pia. 6

Polismyndighetens arbete med DVI har utvecklats mycket under de senaste åren. Bara några dagar innan terrorattacken hade Polismyndighetens första First response kit-låda för DVI-händelser, med material för att dokumentera avlidna på plats vid en katastrof, gjorts i ordning och placerats på den forensiska sektionen i Solna. I lådan fanns material för att ta hand om fem avlidna personer – liksäckar, förpackningsmaterial samt dokument och blanketter för kvalitetssäkrad skriftlig dokumentation. – Och två månader tidigare hade vi gått en DVI-utbildning med kriminaltekniker från andra delar av Sverige. När vi kom fram till Drottninggatan var vi samspelta, kände de DVI-utbildade kollegorna från övriga landet och hade färsk baskunskap, säger hon. MEDVETENHETEN HAR ÖKAT

Idag finns likadana lådor på 26 platser i landet. DVI-utbildningar ges vid två tillfällen även under 2018. Då utbildas kriminaltekniker inför en DVI-händelse, till exempel en terrorattack eller en större olycka, med många döda. Personalen i AM-gruppen utbildas i att

inhämta relevanta uppgifter från anhöriga, tandläkare och liknande. De övar med skådespelare som spelar anhöriga. Polisen har även tagit fram en särskild låda med material som ska kunna användas på Rättsmedicinalverket för att kriminalteknikern snabbt ska kunna påbörja arbetet vid en incident. – Vår medvetenhet kring sådana här händelser har ökat. Vi vet hur vi ska agera och vi vet hur vi själva reagerar rent mentalt. Vi blir inte tagna på sängen om det händer igen, säger hon. ”BLEV VÄLDIGT BERÖRD”

Alla positiva tillrop från familj, bekanta, kollegor och okända människor på gatan betydde mycket. Fem dagar efter händelsen kom Pia tillbaka till Drottninggatan för första gången. – Jag blev väldigt berörd, det var så mycket kärlek. Mycket blommor. Det var många som gick fram till de uniformerade poliserna och skakade hand med dem eller kramade dem. Det är inte den vardagen vi är vana vid. Det var väldigt fint, säger hon.


Kriminalteknik 1 2018

Pia Stigsdotter var en av de fรถrsta kriminalteknikerna som kom till Drottninggatan den 7 april 2017. Foto: Viktor Hรถgberg 77


Kriminalteknik 1 2018

I terrorns spår

Forensikerna:

N

FC har tagit fram en unik 3D-modell av den misstänkta terroristens färdväg med lastbilen längs Drottninggatan. Aldrig tidigare har en så omfattande 3Dmodell använts för att rekonstruera ett händelseförlopp i en svensk rättegång. Den 1 063 meter långa färdvägen har byggts ihop till ett enormt punktmoln, avbildat med två lasersensorer från 97 olika positioner. Med några få millimeters felmarginal på 3D-modellen har NFC kunnat återskapa stora delar av Drottninggatan och utöver det också placerat in lastbilen med några decimeters noggrannhet och satt den i rörelse. – Det här är ett pedagogiskt sätt att visa händelser och brottsplatser som är svåra att visa på annat sätt. Med 3Dtekniken kan vi ge den som inte var på plats en ökad förståelse, säger Håkan Larsson, forensikeraspirant på NFC och med 15 års erfarenhet från arbete med liknande arbetsuppgifter på Totalförsvarets forskningsinstitut. VY INIFRÅN LASTBILEN

Visualiseringen av händelsen på Drottninggatan började egentligen som ett internt utvecklingsprojekt på NFC för att testa de 3D-sensorer som hade köpts in våren 2017. Efter några få veckor övergick utvecklingsprojektet till att bli en del

i utredningen. 3D-modellen gör det möjligt att visa lastbilens färd från de olika vyer som bestämdes tillsammans med utredningen – fågelperspektiv, chaufförens vy inifrån förarhytten och ett vittnes vy 20 meter framför lastbilen när den kom åkandes. Dessutom går det att ”vandra runt” i materialet. – Våra visualiseringar bygger på fakta från utredningen, vilket är viktigt i och med att en visualisering annars kan påverka människors uppfattning om händelsen på ett felaktigt sätt, säger Jason Mellström, forensisk fotograf på NFC. FÄRDVÄGEN I DETALJ

I 3D-modellen åker lastbilen den färdväg och i den hastighet utredningen kommit fram till. Det syns tydligt hur föraren väjer för betonglejon, kommer tätt intill husfasaden och sedan kör rakt in i Åhléns City. – Materialet bygger på fakta från den kriminaltekniska brottsplatsundersökningen, vilket inkluderar övervakningskameror, en mängd foton och lastbilens färdskrivare. Utredningen har kunnat kartlägga lastbilens färdväg i detalj och det är det som visas i 3Dmodellen. De betonglejon och bilar som kördes på har animerats och försatts i rörelse, säger Jimmy Berggren, forensikeraspirant på NFC.

I 3D-materialet har lastbilen animerats och försatts i rörelse. Foto: Maria Åsén 8

Själva gatumiljön avbildades med hjälp av lasersensorer en tidig morgon i maj förra året. Arbetet påbörjades redan klockan fem på morgonen för att så få människor som möjligt skulle befinna sig på gatan och därmed fångas på bild. I efterarbetet har de hundratals människor som ändå rörde sig på platsen redigerats bort. Bilar och föremål har återskapats som det såg ut vid tiden för brottsplatsundersökningen och lastbilen har animerats. – 3D-materialet levandegör allt som framkommit av brottsplatsundersökningarna på ett mycket bra sätt. Möjligheterna att belysa ett händelseförlopp ur ett flertal perspektiv måste innebära en ökad förståelse för olika svagheter och styrkor i påståenden om vad som faktiskt har hänt, vilket i slutändan borde få avgörande betydelse för val av utredningsåtgärder samt för domstolens bevisvärdering, säger Hans Ihrman, vice chefsåklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål. KAPAT EN STOR DEL AV TIDEN

Det senaste året har NFC:s brottsplatsdokumentationsgrupp varit på 10–15 andra brottsplatser, om än i mindre ärenden. I vissa fall har det varit för metodutveckling, snarare än för att återskapa material på uppdrag av utredningen. – Ärendet på Drottninggatan har verkligen bidragit till att vi har kunnat utveckla metoder väldigt snabbt. Bara under det här året har vi lyckats reducera tiden till en femtedel jämfört med i fjol. Nu fortsätter utvecklingsarbetet och i framtiden hoppas vi att detta ska kunna spridas ut i regionerna, säger Håkan Larsson. Förutom att visualisera ett händelseförlopp, som på Drottninggatan, är det också möjligt att använda laserskanning och 3D-modeller för att med forensiska verktyg analysera kulbanor, analysera blodstänk och göra både längdmätningar och siktfältsanalyser. I alla avseenden används bilder och videor för att på ett pedagogisk vis visualisera en brottsplats.n


Kriminalteknik 1 2018

Se NFC:s 3D-modell på webben, nfc.polisen.se

Jimmy Berggren, till vänster, Håkan Larsson och Jason Mellström arbetar i NFC:s brottsplatsdokumentationsgrupp och har tagit fram en 3Drekonstruktion av lastbilens färdväg längs Drottninggatan i Stockholm. Foto: Maria Åsén 9


Kriminalteknik 1 2018

Så snabbt analyseras salivprover Varje år analyseras cirka 30 000 salivprover på NFC. Oftast är dna-profilerna framtagna inom 48 timmar och en eventuell registerträff redovisas två till tre dagar efter att provet inkom till NFC. För biologiska spår från brottsplatser är svarstiden längre.

N

FC:s arbete med salivprovsärenden är automatiserat och hälften av dessa ärenden analyseras inom ett dygn. Natten därpå blir resultatet sökbart i dna-registren. Oftast handlar det om misstänkta personer som topsas för att registreras i dnaeller utredningsregistret men också för att jämföras i ärenden på NFC. – Vi har en effektiv process för dna-analys av salivprov. NFC får ofta internationella besök från experter som vill titta på vårt arbetssätt och system, vi håller hög klass på det här området, säger Anna Granlund, gruppchef på NFC:s biologisektion. MÅNGA TRÄFFAR I REGISTREN

När det inte finns någon misstänkt person att jämföra framtagna dnaprofiler mot är det istället möjligt att söka mot polisens dna-register, under förutsättning att spåret uppfyller kvalitetskraven. I dna-registret och utredningsregistret finns sammanlagt omkring 160 000 dna-profiler från topsade personer och i spårregistret finns omkring 35 000 dna-spår från brottsplatser, som ännu inte har kunnat kopplas till en person. Registrerade 10

personer och dna-spår som inte gett träff mot person söks också rutinmässigt mot andra europeiska länders register, enligt Prümrådsbeslutet. – Spårregistret är den största källan till att koppla en okänd person till ett brott när vi inte har någon misstänkt i ett ärende. Ungefär 60 procent av alla brottsplatsspår vi lägger in i registret ger träff direkt eller inom ett år. Spåret ligger kvar i registret tills det ger träff eller inte längre är aktuellt av annat skäl, säger Anna Granlund. I de fall där man inte får en träff på ett brottsplatsspår kan anledningen vara att den som har avsatt spåret inte finns i registret eller att spåret inte har med brottet att göra. KOMPLICERAD PROCESS

När prover från en brottsplats ska analyseras tar dna-undersökningarna längre tid än när ett salivprov från en person ska analyseras. Att eftersöka, ta tillvara och analysera brottsplatsspår är i många fall både komplicerat och tidskrävande. Det kan handla om dna från till exempel blod eller sperma avsatta på olika typer av material, exempelvis en tröja eller en kniv. På ett och samma

material kan det också behöva göras andra undersökningar för olika typer av spår. I ett mängdbrottsärende som inbrott, stöld eller skadegörelse tar själva dnaanalysen uppskattningsvis fyra till fem arbetsdagar och hälften av ärendena svaras ut inom 12–14 dagar. Vid kompletteringar med ytterligare undersökningsmaterial blir svarstiden längre. I de fall undersökningen inte ger något dna är handläggningstiden vanligtvis två till tre dagar. ÖKAR PRODUKTIONEN

Vid grova brott som mord, rån och våldtäkt finns ofta mer material än i mängdbrottsärenden och undersökningarna är överlag mer komplexa och avancerade. För hälften av ärendena inom grova brott är genomströmningstiden 58 dagar eller mindre. – Vi ökar vår produktion hela tiden. Under 2017 redovisade vi 10 procent fler ärenden inom grova brott än året innan. Men samtidigt har antalet ärenden som kommer in ökat med 17 procent, säger Ricky Ansell. SVÅRA PROVER TAR LÅNG TID

Allt känsligare tekniker gör att små mängder biologiska spår kan räcka för att binda en gärningsperson till ett dnaspår, men ibland är arbetet resultatlöst.


Kriminalteknik 1 2018

Vid akut förtur prioriteras andra ärenden bort och analysinstrument och personal dedikeras åt den akuta förturen. Foto: Maria Åsén

– Även om det finns en fläck som man misstänker innehåller dna så behöver den inte göra det, fläcken kan vara någonting helt annat. Sannolikheten att hitta dna från en gärningsman blir ännu lägre, och i många fall i praktiken obefintlig, när man inte har en besudling att utgå ifrån utan topsar något som man misstänker att personen har rört vid i samband med brottet, säger Ricky Ansell. Text: Viktor Högberg

Fakta: Vad är topsning? När en person ”topsas” gnuggas en skumgummispatel mot insidan av kinden i syfte att samla upp personens dna. Provet förs över till ett särskilt papper som skickas in till NFC för analys. Polisen har rätt att topsa en person som är skäligen misstänkt för ett brott som kan medföra fängelse. Med hänsyn tagen till proportionalitetsprincipen ska brottet förväntas ge fängelse i minst sex månader för att topsning ska vara befogat. Polisen får också topsa ”annan person” än den som är skäligen misstänkt för brott om syftet är att underlätta identifiering vid utredning av ett brott som kan medföra fängelse. Denna möjlighet att topsa personer används vid så kallade masstopsningar, vilket polisen till exempel använt sig av vid det uppmärksammade fallet i Ulricehamn. Det tillvaratagna dna:t från ”annan” får dock bara användas för jämförelse i det specifika ärende i vilket provet togs.

Vad innebär förtur hos NFC?

I media står det ofta att ett ärende har förtur eller inte har förtur hos NFC. Men vad innebär det att ett ärende har förtur?

F

örtur begärs av uppdragsgivaren eller sätts i samråd mellan NFC och uppdragsgivaren. Vanliga förtursorsaker är att någon sitter häktad, spaningsskäl, att det handlar om ett ungdomsärende eller andra befogade orsaker. Grova brott som mord, mordförsök, rån och grova våldtäkter är vanligtvis förtursärenden. – I dagsläget har NFC så många förtursärenden att vi tvingas prioritera bland förturerna. Det gör vi i dialog med uppdragsgivaren. Vi för kontinuerlig diskussion med åklagarna om förturer, berättar Liselotte Nielsen Sundberg, kanslichef på NFC.

AKUT FÖRTUR

Akut förtur innebär att det är särskilt akuta fall vilket gör att NFC prioriterar bort annan verksamhet och endast

fokuserar på att få ut svar så snabbt som möjligt. Det handlar då till exempel om ärenden där någon ytterligare person riskerar att bli skadad, kidnappning, terrorbrott eller liknande. Då arbetar NFC dygnet runt. Akut förtur kan begäras av regionpolischef eller biträdande regionpolischef. Akut förtur kan påverka hanteringen av andra ärenden, då både analysinstrument och medarbetare kan bli dedikerade helt till den akuta förturen. – NFC arbetar inte skift, utan har en jourverksamhet där vi kallar in medarbetare. Om akuta förturer ökar så påverkar det också produktionstakten negativt, då andra undersökningar prioriteras bort, säger Liselotte Nielsen Sundberg. Text: Susanne Karlsson 11


Kriminalteknik 1 2018

Det finns i dag en kommersiell marknad för att förutse till exempel ansiktsform från dna. Johannes Hedman, specialist på NFC, menar att dessa metoder dock saknar vetenskaplig förankring.

Fantombild från dna fortfarande osäkert Europas ledande forensiska laboratorier arbetar tillsammans för att kunna få fram uppgifter om ålder och hudfärg genom dna. Samtidigt finns redan idag privata aktörer som utlovar mer avancerade analyser som levereras som fantombilder. – Det finns i nuläget ingen vetenskaplig förankring för att förutse exempelvis ansiktsform från dna, säger Johannes Hedman, specialist på NFC.

I

forskningsprojektet VISAGE, som tidningen Kriminalteknik tidigare har berättat om, arbetar NFC och andra europeiska laboratorier och universitet tillsammans för att utveckla tillförlitliga metoder som ska kunna ta fram uppgifter om bland annat hudfärg och ålder utifrån dna. Sedan tidigare är det möjligt att få fram uppgifter om hur stor sannolikhet det är att en person har en viss ögonfärg (blå, brun eller annan), hårfärg (blond, röd, svart, brun) och biogeografiskt ursprung på kontinentsnivå. Arbete pågår för att även kunna bestämma mellanliggande färger samt ursprung på ett mer träffsäkert sätt. HEMLIGA METODER

Idag finns en kommersiell marknad för att ta fram utseendekaraktärer via dna. Utländska, privata företag säljer tjänster där dna analyseras och resultatet levereras som konstnärligt producerade 12

fantombilder med karakteristiska drag som exempelvis ansiktsform. – I de studier som har gjorts har man inte hittat raka samband mellan dna och ansiktsform, det är mycket mer komplext än exempelvis ögonfärg. De här företagen som säger sig kunna avslöja ansiktsform hemlighåller sina metoder, vilket gör det omöjligt att säga hur pålitligt det är, säger Johannes Hedman. INTRESSE FRÅN SVERIGE

I media förekommer artiklar om kalla fall i USA som har lösts efter att sådana företag har tagit fram fantombilder från dna. Detta har även resulterat i intresse från det svenska rättsväsendet. – Informationen som de tar fram om hår- och ögonfärg och ursprung är standard idag, det görs vid många laboratorier med överlag god tillförlitlighet. Men steget till en fantombild med ansiktsdrag är inte vetenskapligt förankrat. Troligen drar företagets

konstnärer slutsatser om ansiktsform utifrån mer trivial dna-information som till exempel kön och ursprung. En fantombild riskerar alltid att etablera sig som en sanning. Om man då dessutom påstår att den är direkt framtagen från dna men den istället bygger på andra uppgifter riskerar det att bli vilseledande, säger Hedman. NYTT INSTRUMENT PÅ NFC

Sedan några år tillbaka har svensk polis anlitat det forensiska laboratoriet vid Erasmusuniversitetet i Holland för att få hjälp med att avgöra en persons ögonfärg, hårfärg och ursprung på kontinentsnivå utifrån dna. NFC:s ställningstagande är att i de enstaka fall där dessa fördjupade dna-analyser behöver göras ska vetenskapligt erkända metoder användas för att säkerställa kvaliteten på resultaten och att budget och resurser används på bästa sätt. Nu har NFC köpt in egna instrument för att inom några år kunna göra utseendeanalyser i Sverige. I nuläget utvärderas analysplattformen och därefter är planen att analysmetoder ska kunna utvecklas för att sedan införas i verksamheten. Text: Viktor Högberg Foto: Maria Åsén


Kriminalteknik 1 2018

gästkrönika

Winkler: Vi ska topsa när vi kan Spår från brottsplats träffar mot en person i cirka 4 000 fall per år. Effekten blir att ett antal förundersökningar kan slutföras och brottslingar kan lagföras. Således finns det en stor inneboende nytta av att systematiskt tillämpa detta tvångsmedel. Vidare finns det cirka 30 000 spår att matcha varje ny dna-profil emot.

R

egistertopsningen går ut på att systematiskt fånga och matcha dna-profiler mot spår i brottsutredningar och om möjligt lagföra personer vars dna-profil vi kan spara vid en fällande dom. Tolkningen och därmed tillämpningen av lagstiftningen varierar inom Polismyndigheten. Numera torde det vara klart att kategorin av brott med böter eller fängelse i högst sex månader inte ska vara föremål för registertopsning. När det gäller brott med böter eller mer än sex månaders fängelse i straffskalan, typ skadegörelse, ofredande och olaga hot, verkar proportionalitetsprincipen ha den effekten att vi allt som oftast avstår från att topsa. Då påföljdspraxis visar på en relativt stor variation av påföljder för denna kategori finns det utrymme för att vara mer offensiv i tillämpningen. Flyttar vi bort fokus från typiska bötesbrott får vi en rättsligt stabilare grund med gott om brott att topsa för.

Vi leker med tanken att 500 av dessa 30 000 spår är optimala ur ett bevisvärderingsperspektiv, dvs. en dna-träff klarar i princip upp brottet, och att flertalet återfinns i öppna förundersökningar rörande grova vålds- och sexualbrott som till exempel dubbelmordet i Linköping 2004. Dessa brott har begåtts av personer som fortfarande går fria varför incitamentet att topsa borde vara solklart.

exempel ringa narkotikabrott, olovlig körning eller rattfylleri blev föremål för registertopsning? Är det ett rimligt antagande att vissa kriminella är aktiva över hela brottsskalan och begår både grova och mindre allvarliga brott? Hur stor är egentligen olägenheten för den enskilde jämfört med den inneboende nyttan i spårregistret? Frågan borde utredas givet erfarenheterna. Under tiden är det viktigt att vi etablerar rutiner och topsar när vi kan topsa. Det finns ett stort antal brottsoffer och anhöriga som har en tydlig uppfattning i just den frågan.

DETTA BORDE UTREDAS

Min poäng är: kan vi topsa så ska vi topsa. Listan kan göras lång på registertopsningar som matchat förundersökningar rörande grova brott och mängdbrott såsom till exempel inbrott i bostad eller annan stöld. Dessutom har vi idag även möjlighet att få träffar i andra länders register och framförallt inom EU. Kan vi utifrån detta anta att nyttan med dna-registren skulle kunna bli ännu högre om skäligen misstänkta för till

Om

To ny

Namn: Tony Winkler. Arbete: Polismästare, utredningsenheten, region Bergslagen. Bor: Stockholm och Örebro. Ålder: 50.

13


Kriminalteknik 1 2018

Explosioner ökar Trend bland kriminella att använda handgranater

Det har skett ett antal uppmärksammade explosioner i Sverige den senaste tiden. Sverige sticker ut vad gäller användandet av handgranater i fredstid. Och på NFC märks trenden med ökade sprängningar – antalet undersökningar av explosiva ämnen på NFC har fördubblats under en treårsperiod. Text: Susanne Karlsson

14 14


Kriminalteknik 1 2018

EntrÊn till Helsingborgs polishus, efter sprängningen i oktober. Foto: TT

15 15


Kriminalteknik 1 2018

Användingen av handgranater i Sverige ökar. Det märks hos Anna Nilsson och hennes kollegor som arbetar med explosivämnesundersökningar. Foto: Maria Åsén

I

oktober förra året sprängdes entrén till Helsingborgs polishus. I januari i år exploderade en sprängladdning vid polishuset i Rosengård och en man i Stockholm avled efter att ha plockat upp en handgranat. I jämförbara länder, såväl inom som utom EU, är användandet av handgranater bland kriminella i princip obefintligt, visar en rapport från Polismyndigheten. Endast i länder med krigstillstånd används handgranater frekvent. Handgranater som smugglats in och används av kriminella individer ökar på ett ”helt unikt sätt i en internationell jämförelse”, enligt Nationella operativa avdelningen, Noa.

Annika Carlsson 16

– Före 2014 förekom endast enstaka ärenden med handgranater på NFC, från 2014 har det eskalerat. 2017 hade vi cirka 30 undersökningar av handgranater, 2016 var det cirka 35, säger Anna Nilsson, forensiker inom explosivämnen på NFC. TREND BLAND KRIMINELLA

Anna Nilsson har arbetat med explosivämnesundersökningar i över 30 år och nu när pensionen närmar sig har hennes verksamhetsområde fått ökad efterfrågan. Polisen har nu intensifierat sitt arbete för att få bort handgranaterna från gatan. – Det har blivit en trend bland kriminella att använda handgranater, några har börjat använda dessa och andra har följt efter, säger Linda Staaf, chef på underrättelseenheten på Noa. Vi gör egentligen ingen skillnad på handgranater och illegala vapen. Det är samma personer som har dem i besittning och som använder dem.

Vi jobbar på bred front för att hitta de som har illegala vapen eller handgranater. BANGERS KAN GÖRA STOR SKADA

En annan trend som är tydlig är den ökade användningen av smällare, så kallade bangers. Bangers kan låta ofarligt, men det är långt ifrån sanningen. De kan ha liknande sprängeffekt som en handgranat. – Bangers har ökat mycket och det handlar ofta om Cobra 8, som kan göra mycket stor skada, berättar Annika Carlsson, chef på kemigruppen på NFC. Bangers är olagliga. En del förstår inte hur farliga bangers är. Som exempel har polisen i Malmö hanterat ett 60tal sprängningar 2017, uppskattningsvis har Cobra 8 använts i minst hälften av fallen. – Cobra 8 är inte särskilt stora, innehåller cirka 100 gram finmalen knallsats och kan ge förödande effekt, säger Anna Nilsson. Tyvärr är de lätta


Explosioner ökar

att använda och vi ser dem allt oftare här på NFC. Från och med den 1 november 2017 kan Tullverket beslagta explosiva varor som förs in i Sverige från annat EU-land. Det har gett resultat och redan efter en månad hade över 1 000 explosiva varor tagits i beslag av tullen. DYNAMIT OCH PYROTEKNIK

Explosivämnesundersökningar vid NFC handlar om allt från omfattande undersökningar av material från platser där sprängningar har ägt rum till att svara på frågan ”omfattas denna produkt av lagen om brandfarliga och explosiva varor”. Undersökningarna handlar oftast om dynamitsprängämnen, pyroteknik, krut och pentylinnehållande sprängämnen, men även om kemikalier för explosivämnestillverkning. Vid sprängningar torkar kriminaltekniker av ytor som förväntas vara smittade med explosivämnesrester och samlar in rester av exempelvis tändmedel och emballage för att skicka till NFC.

– Vi försöker ta reda på vad det kan vara som orsakat explosionen och även ibland hitta samband med andra explosioner. NFC har med hjälp av andra undersökningar knutit brottsplatser till varandra, berättar Anna Nilsson. På NFC hanteras små mängder av det explosiva materialet, vilket gör att det inte är lika farligt längre. Men det finns explosiva ämnen som kan vara svårhanterade, exempelvis peroxidsprängämnet triacetontriperoxid, TATP. – Om ett material består av vita kristaller kan det utseendemässigt vara svårt att bedöma om det är en drog eller TATP, för det liknar socker, berättar Anna Nilsson. Det är ett mycket vanskligt ämne att hantera. Värme, en liten stöt eller friktion kan räcka för att utlösa en explosion. Så lite som ett par gram kan spränga bort delar av en hand. Anna Nilsson berättar att hemtillverkade explosivämnen inte är särskilt vanligt förekommande: – Det händer årligen att vi får in enstaka ärenden med peroxidsprängämnen. Internationellt sett är det många som tillverkar explosiva ämnen hemma som själva skadas. Ibland handlar det om pojkstreck som gått snett, men det kan också handla om allvarlig brottslighet. ”JOBBAR FÖR HÖGTRYCK”

På NFC arbetar endast tre personer med att undersöka explosivämnen. De är några av få personer i Sverige som gör just detta forensiska arbete i polisiära explosivämnesundersökningar. NFC har ingen dygnet-runt-verksamhet, utan experterna kan ringas in på kvällar och helger i särskilda fall. Explosivämnen är ett område som har många förturer, vilket är en utmaning i en liten grupp. Handgranater ska oftast undersökas utifrån andra aspekter för att eventuellt kunna bindas till en gärningsman, förutom själva explosivämnesundersökningen. Detta gör att undersökningarna kan ta längre tid. Hur lång tid ett ärende tar i genomsnitt är svårt att ge ett generellt svar på. – Det är väldigt varierande hur lång tid ett ärende tar – ibland tittar vi på en

Kriminalteknik 1 2018

bild och konstaterar vilket explosivämne bilden visar, i ett annat ärende gör vi hundratals analyser av olika material. Det kan ta lång tid att slutföra. I mindre ärenden kan det räcka med några få analyser av ett misstänkt ämne, och det går ofta snabbt, berättar Anna Nilsson. – Vi har jättemycket ärenden och jobbar för högtryck. Stora ärenden som sprängningen vid polishuset i Helsingborg tar mycket tid i anspråk. Vi är relativt snabba på explosivämnesundersökningar, trots att vi är få. Men visst funderar vi över hur vi ska klara en fortsatt ökning på det sätt som vi haft de senaste tre åren, säger Annika Carlsson.n

Rester av en exploderad Cobra 8, en så kallad banger. Effekten av bangers ska inte underskattas, det är inte ofarliga smällar. Foto: Maria Åsén

Explosivämnesundersökningar 2012–2017 211 158 144

88

93

97

2012 2013 2014 2015 2016 2017 17


Kriminalteknik 1 2018

Kriminella får makt genom militära vapen

Efterfrågan på vapenundersökningar vid NFC ökar. Och det finns en kategori vapen som sticker ut; militära vapen beslagtas allt mer i Sverige. – Automatvapen används som ett maktkapital inom kriminella kretsar. Tillgången på illegala vapen i Sverige är god, säger Mikael Högfors, chef på vapengruppen på NFC. Text: Susanne Karlsson Foto: Maria Åsén

18 18


Kriminalteknik 1 2018

19 19


Kriminella får makt genom militära vapen

Kriminalteknik 1 2018

– Trenden med att använda militära vapen i kriminella kretsar är ökande. Så länge som vi inte lyckas strypa tillgången genom att stoppa införseln kommer de att fortsätta användas, säger Mikael Högfors. Mer än 300 konstaterade skjutningar har skett i Sverige under 2017. – Med automatvapen är det lättare att skjuta många skott, det används som ett maktkapital. Dessa vapen gör också att skjutningarna blir mer omfattande, det skjuts hela magasin istället för enstaka skott, säger Mikael Högfors. VAPENAMNESTI Mikael Högfors visar ett militärt vapen av en typ som används i kriminella kretsar: en automatkarbin Zastava från forna Jugoslavien.

D

e vanligaste militära vapnen som kommer till NFC är pistoler av typen militära tjänstevapen, k-pist (kulsprutepistol) följt av automatkarbin (AK, Kalasjnikov). – Militära vapen kommer från tidigare oroshärdar som till exempel Balkan. I vissa länder går det även att köpa så kallade deaktiverade vapen som kan återaktiveras, berättar Mikael Högfors. I exempelvis Slovakien har lagstiftningen gjort det möjligt att göra ett fungerande vapen obrukbart, deaktivera vapnet, och sedan använda vid exempelvis filminspelningar. Tyvärr är det inte helt ovanligt att dessa vapen sedan görs brukbara igen och används i brottslig verksamhet.

Från 1 februari till 30 april pågår en vapenamnesti i Sverige. Den är beslutad av regeringen och syftet är att pressa ned tillgången på vapen. Från 1 februari till 15 mars har 5 206 vapen samlats in i Sverige. Redan den första veckan av den pågående vapenamnestin lämnades fyra helautomatiska vapen in. – Att vi får in automatvapen är positivt. De kan orsaka stor skada så vi är väldigt angelägna om att få bort dem från gatorna, säger Joakim Norenhag på polisens rättsavdelning och projektledare för vapenamnestin. ALLT FLER UNDERSÖKNINGAR

Produktionen av vapenundersökningar på NFC har ökat, men det har även efterfrågan på vapenundersökningar. Skjutningsrelaterade ärenden till NFC som har rubricerats som mord eller mord-

försök har ökat med nästan 100 procent under en femårsperiod (2012–2017). Ärenden med en sådan rubricering innebär nästan alltid förtur. Till NFC kommer allt som har samband med skjutvapen och som påträffas i samband med ett brott – kulor hylsor och vapen. – Vi hoppas kunna öka produktionen med hjälp av bättre teknik. Vi har just fått hit ett digitalt mikroskop där vi kan kombinera fysiskt och digitalt material på ett sätt som inte varit möjligt förut. Det pågår även arbete med fler gemensamma databaser inom polisen för att få en nationell överblick, digitalisering gör också att utredningsinformation kan levereras snabbare. DIGITALISERING EFFEKTIVISERAR

I databasen IBIS på NFC finns cirka 2 800 digitaliserade spår från skjutningar, där vapnet ännu inte har hittats. – Tidigare var det en manuell hantering, men vi har arbetat med att digitalisera även de gamla spåren. Det digitala spårregistret är ett effektivt gallringsinstrument. NFC i Linköping är de enda i Sverige som gör jämförande vapenundersökningar, som kan koppla olika skjutningar och vapen till varandra. I dagsläget är det 25 personer som arbetar i vapengruppen. – Vapen var tidigare ett eftersatt område, när SKL var egen myndighet. Idag har vi fått öka antalet anställda och kunnat öka produktionen. Men samtidigt ökar inflödet också.n

Statistik Vapentyp i beslag

Enhandsvapen

20

Kulgevär

Hagelgevär

Vapenamnestin 2018: 5 206 vapen redan insamlade

Militära vapen

Övrigt

2010

266

50

58

16

8 398

2011

498

87

76

40

5 706

Helautomatiska skjutvapen

2012

563

107

109

40

5 824

16 st.

2013

472

85

89

50

15 711

2014

539

110

130

78

4 861

2015

544

90

122

81

2 839

2016

629

92

158

69

9 957

2017

556

76

106

71

3 812

Pistoler / revolvrar

1 650 st. Gevär

2 446 st.

När halva tiden för vapenamnestin har gått, 1 februari–15 mars, har totalt 5 206 vapen inkommit. Vapenamnestin pågår till och med 30 april 2018.


Kriminalteknik 1 2018

Forskning visar: Ingen CSI-effekt CSI-effekten är bara en myt, kan tyska forskare nu slå fast. Ingenting tyder på att kriminaltekniska tv-program bidrar till att kriminella enklare kan komma undan brott, enligt en ny studie.

detta än lågutbildade. Män inom tekniska yrken är allra bäst på att dölja brott, enligt studien.

tt tyskt arbetslag med forskare och psykologer har kommit fram till att det saknas vetenskapligt stöd för att kriminaltekniska och rättsmedicinska tv-program skulle inspirera tittare och bidra till att brottslingar enklare kan dölja sina spår och därmed komma undan brott. Det har även funnits en rädsla för att amerikanska jurymedlemmar skulle få orealistiska förväntningar på bevisen utifrån vad som levereras i tv-programmen och att de därmed skulle bli mer benägna att frikänna den anklagade i verkligheten. Det har pratats om en så kallad CSI-effekt. – Vi kan nu slå hål på några myter som har cirkulerat i media och andra publikationer under de senaste 20 åren.

GER ANDRA EFFEKTER

E

Vi kan med relativt hög säkerhet säga att personer som tittar på CSI inte är bättre på att dölja sina spår än andra människor, säger Dr Andreas Baranowski vid universitetet i tyska Mainz i ett pressmeddelande. MÄN DÖLJER BROTT BÄST

I studien har fyra delar ingått. Man har bland annat analyserat statistik från FBI och den tyska motsvarigheten BKA och intervjuat fängelsedömda brottslingar om deras syn på möjligheten att undkomma rättvisan tack vare tv-serier. I studien ingick även ett komplicerat experiment och en rekonstruktion. Experimentet visade att män är bättre på att dölja brott än kvinnor, att yngre är bättre på detta än äldre och att högutbildade är bättre på

Men även om CSI-effekten alltså bara verkar vara en myt och inget samband har kunnat påvisas mellan att titta på kriminaltekniska tv-serier och förmågan att dölja brott så finns icke-vetenskapliga tecken på andra effekter, åtminstone i Sverige. – Vi upplever att intresset för forensik och kriminalteknik är större än någonsin och troligtvis är tv-serier som exempelvis CSI en starkt bidragande orsak till det. Vi får mängder av förfrågningar om hur man blir forensiker på NFC eller kriminaltekniker på en forensisk sektion. Många hänvisar till just CSI-liknande serier, säger Susanne Karlsson, kommunikatör på NFC. Text: Viktor Högberg. Foto: Mostphotos 21 21


Kriminalteknik 1 2018

Personal vid NFC och FOI har vid flera tillfällen under de senaste åren träffats för att träna på att hantera och säkra kriminaltekniska spår på material som misstänks vara kontaminerade med CBRN-ämnen. Foto: Maria Åsén 22 22


Kriminalteknik 1 2018

Experterna tränar inför en CBRN-kris Livsfarliga ämnen undersöks i säkerhetslabb

Nationella bombskyddet ger klartecken, ingenting tyder på sprängmedel. Men paketet misstänks innehålla farliga kemiska, biologiska, radioaktiva eller nukleära ämnen och måste till ett säkerhetslabb. En gång om året samlas svenska myndigheter för att träna tillsammans inför en CBRN-kris. – När det väl är skarpt läge får ingenting gå fel, säger Helén Weinesson, forensisk generalist på NFC. Polisen hittar paketet vid ett tillslag mot en misstänkts bostad i Västsverige. Det är kemikalier i köket, flaskor är omkullvälta och något puttrar i en glaskolv över en gaslåga. Man har sett att paketet, som skulle ha packats om och skickats till kända politiker, innehåller en flaska med okänt innehåll samt elektronik och kablar. Osäkerheten är stor – finns det något farligt biologiskt smittämne, kemisk blandning eller strålningskälla i paketet? Paketet isoleras med flera skyddande lager som ska förhindra potentiell spridning av smitta eller av kemikalier innan det körs 100 mil med radiobil genom Sverige, till Umeå. nnn

Här på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i Umeå arbetar några av Sveriges främsta experter med bland annat analyser av kemiska, biologiska, radioaktiva och nukleära ämnen, så kallade CBRN-ämnen. Vid ett skarpt ärende som resulterar i en rättslig process måste FOI samverka med bland annat

NFC:s experter inom spårsäkring för att materialet ska kunna bindas till en gärningsman. Undersökningar av farliga ämnen är vardag här, men ett misstag i hanteringen kan få förödande konsekvenser. TRÄNAR I SÄKERHETSLABB

Under några intensiva dagar tränar FOI och NFC tillsammans med observatörer från Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt, utifrån det ovan beskrivna scenariot. Det är tredje året i rad som det gemensamma övningstillfället genomförs i FOI:s säkerhetslabb. Nytt för i år är att FOI:s personal även medverkar i den praktiska övningen, istället för att bara observera och instruera hur något som kan innehålla farliga ämnen ska hanteras. Syftet är att träna på att arbeta tillsammans i undersökningar där man normalt sett har olika uppdrag och intressen. – Till vardags arbetar vi lite olika. Personalen på FOI försöker fastställa vilket ämne det handlar om och samtidigt 23


Kriminalteknik 1 2018

CBRN – Det är absolut nödvändigt att vi får möjlighet att träna med FOI på säkerhetslaboratoriet. NFC måste kunna säkra till exempel dna och fingeravtryck även på farligt material, annars är det svårt att binda en gärningsman till ett brott. Det är väldigt speciellt att undersöka den här typen av material, säger Weinesson. ”INGEN STARTSTRÄCKA”

Under 2018 års övning undersöktes ett paket med elektronik och en okänd vätska. Foto: Johan Palm

skydda sig själva från det farliga materialet. Vi på NFC försöker snarare skydda bevismaterialet från oss själva när vi letar spår, för att inte kontaminera materialet med vårt eget dna, säger Helena Lyth, forensiker på NFC:s biologisektion. Kristina Arnoldsson, forskare inom fysiskt skydd och sanering på FOI, berättar att övningstillfället är betydelsefullt. – Vanligtvis behöver vi inte bry oss om spårsäkring av dna, fingeravtryck och sådant, eftersom vårt uppdrag endast består i att analysera det misstänkta innehållet, säger Arnoldsson. ”VÄLDIGT ONT OM PLATS”

24

SANERAR MED GAS

I handskboxen öppnas kartongen och en genomskinlig PET-flaska med en grumlig vätska syns. Kablar är fastsatta i ett kretskort och leder till en batteribehållare. Dna och fingeravtryck säkras från olika delar av materialet som också fotograferas av NFC:s forensiska fotograf. Kretskortets serienummer avläses, prover tas från vätskan och elektroniken analyseras. En gång om året saneras säkerhetslabbet på FOI med väteperoxid i gasform. Därefter genomförs service på instrumenten och övningar likt denna kan genomföras. Under övningstillfället är det därför möjligt att vistas i laboratoriet utan säkerhetsklädsel, men alla har full skyddsklädsel för att få övningen så verklighetstrogen som möjligt.

Text: Viktor Högberg

Fakta: CBRN CBRN är den engelska förkortningen för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen. Exempel på CBRN-händelser skulle kunna vara spridning av smittor som mjältbrand eller fågelinfluensa, kärnvapenattacker eller kärnkraftsolyckor eller utsläpp av farliga kemikalier. Ibland används förkortningen CBRNE, där den avslutande bokstaven E står för explosiva ämnen. Dessa ämnen anses av många vara ett eget område – de hanteras och oskadliggörs av nationella bombskyddet innan de undersöks av NFC. Därför behöver de inte hanteras på säkerhetslabb.

Foto: Mostphotos

Det mystiska paketet kontrolleras med olika instrument och paketet plockas in i säkerhetslabbet, ett av få laboratorier i Europa som har förutsättningar och är godkända för arbete med alla farliga CBRN-ämnen. I ett annat rum sitter NFC:s generalister och olika experter. Härifrån koordineras arbetet och man planerar nästa steg i undersökningarna. Arbetet i säkerhetslabbet följs i realtid på en stor bildskärm på väggen och kommunikationen in till labbet sker via telefon. Inne i säkerhetslabbet hanteras materialet varsamt i en tät och ventilerad handskbox, cirka 1,5×1 meter stor, med transparenta väggar. Längs boxens ena sida finns tre runda öppningar med isolerande handskar fastmonterade i respektive öppning. Personen som hanterar materialet i handskboxen har dubbla

lager med engångshandskar, stoppar in händerna i de fastmonterade handskarna och tar sedan på sig ytterligare två skyddslager inne i boxen. Instrument flyttas in i handskboxen genom en sluss. Det är uppenbart otympligt att arbeta i handskboxen. – Det är väldigt ont om plats i säkerhetslabben och flera personer ska samsas om utrymmet. När man har material eller utrustning som har blivit kontaminerade kan de inte plockas ut ur handskboxen hur som helst. Det är många praktiska saker som måste fungera, säger Helén Weinesson.

Efter att materialet hade analyserats visade det sig att vätskan, som bestod av surströmmingsspad, innehöll förhöjda nivåer av radioaktivitet. Det radioaktiva ämnet som hade tillförts surströmmingsspadet uppmättes till 400 becquerel per liter (Bq/l), vilket är ungefär 80 gånger högre än gränsvärdet för det nämnda radioaktiva ämnet i dricksvatten. Kretskortet var taget från en mobil router. Materialen var valda ur ett övningsperspektiv och har ingen naturlig koppling till en verklig händelse. – I början pratade vi olika språk. För en forensiker vid NFC är proverna i just det här sammanhanget det som finns runt flaskan. För FOI är proverna det som finns i flaskan. Det är jättebra att ha det här samarbetet så att vi kan öka vår medvetenhet. När det blir skarpt läge behöver vi ingen startsträcka, då är vi redan på banan och förstår varandra, säger Kristina Arnoldsson.


CBRN

Kriminalteknik 1 2018

Fokus på forensik i stort CBRN-projekt Pulverbrev, kärnvapen, mjältbrand, pandemier och andra hot sätter CBRNberedskapen i allt större fokus. Myndigheterna måste kunna hantera olyckor, naturliga smittspridningar och attacker. Just nu pågår ett stort projekt för att stärka beredskapen, bland annat gällande forensiken.

med misstanke om kemisk krigföring i exempelvis Syrien, säger Mona Byström, förste forskare inom biologiska ämnen på FOI.

Sedan ett antal år tillbaka samarbetar svenska myndigheter i CBRN-frågor. Totalförsvarets forskningsinstitut, Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt har alla olika ansvarsområden vid analyser av misstänkta CBRN-ämnen. NFC, som ansvarar för den kriminaltekniska spårsäkringen vid ett misstänkt CBRNbrott, hanterar vanligen inte kriminaltekniska spår som är kontaminerade med ett farligt CBRN-ämne. – Vi förbereder oss för något som vi hoppas aldrig ska bli aktuellt, men om det blir det så måste vi vara beredda. Vi måste kunna undersöka kriminaltekniska spår och bevis samtidigt som andra myndigheter analyserar det farliga ämnet, säger Cecilia Vahlberg på NFC.

FOKUS PÅ FORENSIK

Vid ett skarpt ärende får NFC information från andra delar av Polismyndigheten om att något har hänt. I samråd görs en bedömning ifall experter med kompetens som inte finns inom Polismyndigheten behöver tas in, till exempel från FOI. I ett skarpt CBRNärende skulle NFC:s forensiker sannolikt resa till det säkerhetslaboratorium där materialet ska undersökas, till exempel till FOI i Umeå. ”HAR HÖGT ANSEENDE”

– Sverige har länge haft högt anseende inom CBRN-frågor ur ett internationellt perspektiv. FOI har till exempel varit involverat när det gäller kärnvapennedrustning och analyser av händelser

Umeå har blivit något av ett svenskt CBRN-centrum. FOI, Försvarsmaktens skyddscentrum, det Europeiska CBRNcentret vid Umeå universitet samt Utvecklingscentrum Nord inom Nationella operativa avdelningen vid Polismyndigheten är alla viktiga CBRN-aktörer med sitt säte i Umeå. – Just nu är det stort fokus på att integrera forensiken med de här bokstäverna, CBRN. Vi behöver kunna bedöma om det som har hänt är naturligt eller om det till exempel är en stat som har utfört en attack, säger Mona Byström. Text: Viktor Högberg

UTVECKLAR ARBETSSÄTT

Vahlberg är projektledare för ”Bevisbörda CBRN”, ett projekt som ska bidra till att stärka det myndighetsgemensamma CBRN-arbetet och utveckla arbetssätt och rutiner för att möjliggöra att NFC kan hantera kontaminerade forensiska bevismaterial så bra som möjligt. Träningstillfället som beskrivs i reportaget här intill är en del av projektet. – Sverige har ett strukturerat arbete kring CBRN-frågor. Det här projektet bidrar till att vi kan involvera den forensiska delen i högre utsträckning. Inom projektet undersöker vi också möjligheten att göra forensiska undersökningar vid säkerhetslaboratorierna hos Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt, säger Vahlberg.

Undersökningar av misstänkt CBRNkontaminerat material görs i en säker handskbox. Foto: Johan Palm 25


Kriminalteknik 1 2018

Hon letar spår på verktyg och kläder Yrket: Forensiker inom spår En gärningsman lämnar alltid mer eller mindre tydliga spår efter sig. Susann Mannerskog arbetar som forensiker i spårgruppen på NFC och hjälper polisens utredare att tolka olika typer av spår som de hittar eller vill ha hjälp att hitta. Text: Niklas Boman Foto: Maria Åsén

26 26


Kriminalteknik 1 2018

Susann Mannerskog arbetar som forensiker i spĂĽrgruppen pĂĽ NFC. 27 27


Kriminalteknik 1 2018

Yrket: Forensiker inom spår utbildas sedan internt på NFC, både i en generell del och i en ämnesspecifik del. Utbildningen till forensiker tar cirka två år. Som forensiker undersöker och analyserar Susann bevismaterial och olika spår. I Susanns fall handlar undersökningarna om textila fibrer, verktygsspår och skador i kläder. Som forensiker finns flera möjliga karriärvägar, till exempel som förste forensiker eller forensisk generalist. Susann går just nu utbildningen för att bli forensisk generalist, vilket bland annat innebär att hon efter avslutad utbildning och avklarad examination bland annat får en koordinerande roll i de mest komplicerade och komplexa ärendena.

Efter att fibrer har säkrats analyseras de på NFC.

I

bland är spåren så små att utredarna bara kan misstänka, eller hoppas på, att det finns spår på en viss yta. Men Susann Mannerskog kan ta reda på om de finns där. – Våra kläder släpper hela tiden ifrån sig fibrer och lämnar på så sätt spår efter sig. Jag arbetar bland annat med att se om det finns fibrer från gärningsmannens kläder på olika ytor som polisen tror att denne har kommit i kontakt med eller om fibrer har överförts mellan olika klädesplagg, säger Susann Mannerskog. VERKTYG OCH KLÄDER

Susanns stora intresse för textil förde henne till en tvåårig textilutbildning. Hon insåg att hon saknade konstnärlig ådra, bytte bana och utbildade sig till biomedicinsk analytiker och kom därefter in på kemi-ingenjörslinjen i Norrköping. En bit in i utbildningen annonserade NFC, dåvarande SKL, att de sökte medarbetare till en tjänst som laborant med textilkunskap. Susann fick jobbet och började som laborant 1995 för att år 2000 bli forensiker och sedan dess har hon kontinuerligt byggt på med behörigheter. En forensiker har oftast en akademisk utbildning i botten och

I arbetet som forensiker i spårgruppen kan en del i en undersökning vara att säkra spår på kläder. 28 28

”SKA VARA HELT NEUTRALA”

När ett ärende kommer in till NFC följer det alltid med en begäran som talar om vad uppdragsgivaren vill veta. Det kan vara allt ifrån att dokumentera vad NFC ser eller hittar till mer specifika frågor som om skadorna kommer från ett visst verktyg, vad det är för verktyg som brutit upp en dörr eller hur många stick det finns i en tröja. – Vi ska vara helt neutrala i det vi gör och bara redogöra för det vi ser eller hittar och tolka resultaten. Det som för allmänheten är spektakulära brott bantas för en forensiker ner till konkreta frågor. Ofta handlar det om att ta reda på hur spåret har kommit till eller hamnat på en viss plats och om det kan

stämma att skadorna har uppkommit på det sätt som någon påstår. – Ta en våldtäkt som exempel där brottsoffret säger att gärningsmannen slet sönder tröjan. Då försöker vi efterlikna det beskrivna tillvägagångssättet. Om vi inte klarar av att tillfoga samma typ av skador så kan det tala för att skadan inte uppkommit på beskrivet sätt. ERFARENHET BETYDELSEFULLT

Forensiskt arbete bygger på beprövad vetenskap och erfarenheter. När det kommer till spår bygger kunskapen mycket på erfarenhet, som sedan blir till sannolikheter. Vad är vanligt/sannolikt att hitta på en viss yta? Susann berättar att det finns referensmaterial att använda sig av men att det också är viktigt att till en början arbeta med många ärenden för att skapa sig en egen referensbank. Med tiden upptäcker man fler och fler detaljer och får en känsla för vad som kännetecknar olika typer av spår. – Jag lär mig hela tiden och det är i de svåra ärendena som jag lär mig allra mest. Skador i kläder är ofta komplexa och det kan till exempel vara svårt att veta om allt är rivet eller om någon klippt ett jack för att sedan kunna riva sönder tröjan. VILL BIDRA TILL RÄTT DOM

Efter 23 år finns fascinationen för yrket fortfarande kvar och hon tröttnar aldrig på att se världen genom ett mikroskop. – När jag tittar på saker genom ett mikroskop öppnar sig en ny värld och saker ser annorlunda ut. En liten fiber blir till en stor stock i mikroskopet. Till viss del drivs Susann av det samhällsnyttiga i arbetet och hon har exempelvis varit involverad i undersökningarna efter mordet på Anna Lindh och Gryningspyromanen i Ystad. – Det är alltid intressant att se domen och se om mitt jobb har bidragit. Jag vill vara med och bidra till rätt domslut. n


Kriminalteknik 1 2018

”Fingeravtryck” i digitala bilder Visste du att alla digitala kameror lämnar unika spår? Utifrån små ”osynliga” detaljer i en bild är det möjligt för NFC att se om bilden har tagits med en specifik kamera.

B

ilder eller filmer från en beslagtagen telefon eller dator kan utgöra viktiga pusselbitar i en utredning. I vissa fall kanske bildmotivet i sig ger viktig information, men ibland kan det också vara av stor vikt att få reda på mer information om hur bilden har tagits. Genom att analysera detaljer i en bild eller video är det möjligt att bedöma hur troligt det är att en bild eller film har tagits med en specifik mobiltelefon, digitalkamera, webbkamera eller annan enhet. Undersökningen kallas för kameraidentifiering.

TIDSKRÄVANDE UNDERSÖKNINGAR

– Varje enskild kamera ger ett unikt avtryck, ungefär som våra fingeravtryck, säger Klara Eklund, ingenjör på NFC:s

informationstekniksektion. NFC gör bara ett fåtal kameraidentifieringar om året. Undersökningarna är tidskrävande, en undersökning tar uppskattningsvis 40 arbetstimmar. – Kameraidentifiering kan vara väldigt användbart vid utredningar av exempelvis sexuella övergrepp, övergrepp på barn, mord/dråp eller vid bedrägerier när det är viktigt att veta om det finns en koppling mellan en bild och en kamera, säger Klara Eklund. UNIKT BRUSMÖNSTER

När NFC får in en bild som ska undersökas analyseras bilden i jakten på ett särskilt brus som sällan syns med blotta ögat. I en sådan undersökning fotograferar NFC ungefär 450 referensbilder med den beslagtagna kameran och andra

kameraenheter av samma modell. Syftet är att se om den aktuella bildens brusbild överensstämmer med brusbilden från den beslagtagna kameran eller om det är mer troligt att bilden har tagits med en annan kameraenhet. – Det brusmönster som uppstår är unikt för varje enskild kameraenhet. I kamerasensorernas tillverkningsprocess uppstår små variationer i sensorerna och det är dessa variationer som sedan skapar bruset i bilderna, säger Klara Eklund. Det finns flera olika faktorer som kan göra det svårt att upptäcka brusbilden, till exempel om bilden är över- eller underexponerad eller om bilden är redigerad på okänt sätt.

Text: Viktor Högberg Foto: Mostphotos

Alla kameraenheter har sensorer som ger unika spår i bilder och filmer. Spåren kan sägas vara en bilds motsvarighet till en människas fingeravtryck. 29


Kriminalteknik 1 2018

Bilexplosion

1

2

Under den kriminaltekniska grundutbildningen ingår både teoretiska och praktiska delar om hur misstänkta explosivämnen ska hanteras.

”Det blir ofta stor förödelse”

3

Ett ögonblick … … Lars Jaeger, forensisk generalist, på NFC, som tidigare i år var med och utbildade blivande kriminaltekniker inom explosiva ämnen. Utbildningen genomfördes tillsammans med Swedec, Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, i Eksjö. VAD GJORDE NI PÅ UTBILDNINGEN?

– Vi visade hur det ser ut från nära håll när olika typer av explosivämnen detonerar. Dessutom har vi övat på att spårsäkra explosivämnesrester rent praktiskt. Normalt är det flera hundra meters säkerhetsavstånd, men här kunde vi stå i ett bombvärn ett 20-tal meter från explosionen. Det var en ny upplevelse för många. – Under utbildningsveckorna på NFC i Linköping ger vi också en omfattande teoretisk del om explosivämnen och hur samarbetet fungerar mellan kriminaltekniker, nationella bombskyddet och forensikerna på NFC som gör själva ämnesundersökningarna.

utan även få en förståelse för hur olika faktorer påverkar resultatet av en explosion och vilka effekter det kan bli. Det ger en helt annan förståelse att få uppleva detta i verkligheten, jämfört med att bara läsa i litteratur. VAD ÄR DET SVÅRASTE MED EXPLOSIVÄMNEN?

– Det blir ofta stor förödelse så det kan vara svårt att veta vad som är rester från själva bomben och vad som är rester från föremålet, till exempel bilen, som har exploderat. Sedan är det viktigt att försöka säkra spår från det som sprängts för att kunna knyta gärningspersoner till det inträffade.

VARFÖR ÄR UTBILDNINGEN VIKTIG?

– Det är viktigt att inte bara ha en teoretisk grund kring explosivämnen 30

4

Text: Viktor Högberg Foto: Johan Engman

De blivande kriminalteknikerna fick se effekterna efter att olika typer av explosivämnen detonerat. I bildserien har en hemmagjord sprängladdning placerats under en bil. Vid explosionen förflyttades bilen ett antal meter och landade på taket.


Kriminalteknik 1 2018

3D-modell genererad av 3D-skanner och programmet SCENE. Bild: Moa Siipo, forensiska sektionen, polisregion Öst.

Kriminaltekniker med näsa för metodutveckling Kan en 3D-skanner ersätta kameran när man dokumenterar en brottsplats? Och kan en misstänkt gärningsman kopplas till en skjutning genom säkring av tändsatspartiklar i näsan?

E

tt moment i examinationen i kriminalteknisk grundutbildning är att genomföra ett specialarbete som ger kursdeltagarna en chans att fördjupa sig inom ett forensiskt område. De specialarbeten som redovisades i december visade exempel på såväl tillämpning av ny teknik som förslag på utveckling av befintliga forensiska metoder. Vi tar här upp några exempel på olika specialarbeten genomförda under kursen 2017.

3D-skanning vanlig fotografering, men det kan vara ett värdefullt komplement. Möjligheterna som den nya sensortekniken inom 3D kan tillföra forensiken har uppmärksammats under de senaste åren, och intresset för detta var också påtagligt bland årets kursdeltagare. Rickard Vågerud, Magnus Mäkitalo och Moa Siipo hade samtliga valt att studera användningen av olika typer av 3D-skannrar vid spår- och brottsplatsdokumentation. OLIKA KULOR GÅR OLIKA DJUPT

3D-SKANNING VS. FOTO

3D-skanning gör att man kan ta fram en 3D-modell av en brottsplats för att i efterhand exempelvis göra beräkningar av exakta avstånd eller kulbanor. Tekniken kan även användas för att visualisera brottsplatsen vid en rättegång. I dagsläget ger 3D-tekniken inte samma skärpa och detaljrikedom som ett fotografi. Därför ersätter inte

Anna Stjärnqvists undersökning av penetrationsförmåga och detekterbarhet i marken för olika ammunitionskulor visade på stor variation i hur djupt ned i marken kulor av olika kaliber och utförande kan nå. Det styrker uppfattningen om hur svårt det kan vara att hitta avlossade kulor. – Kriminaltekniker söker med metalldetektorer efter kulor i marken, men på

grund av inställningarna på detektorerna kanske man inte når maximalt sökdjup, och därför inte hittar kulorna, säger Anna Stjärnqvist. Därför bör man se över vilken utrustning som ska användas vid den forensiska sektionen och hur den ska hanteras av kriminaltekniker när den här typen av undersökningar ska genomföras. ”NÄS-STUBBNING”

För att säkra tändsatspartiklar efter en skjutning används idag en spårsäkringsmetod som kallas ”stubbning”, där poliser med hjälp av en särskild provtagningssats tejpar av tumgreppet på en misstänkt persons hand. Robin Skoogs specialarbete visade att man också kan säkra tändsatspartiklar i näsan på den som avfyrat ett vapen. Intressanta resultat som väckte flera frågor att besvara. Området kommer därför att undersökas ytterligare i ett specialarbete i kursen 2018.

Text: Ann-Louise Flisbäck 31


Utblick 266 dna-profiler registrerades i EDB under 2017

SVT-dokumentär om Revolver-Harry

Revolver-Harry. Foto: Privat

Äventyrare, krigshjälte, vetenskapsman, medgrundare av Interpol och pionjär gällande det kriminaltekniska arbetet i Sverige. Harry Söderman, även kallad Revolver-Harry, har en given plats i kriminalhistorien. Tidigare i år berättade Leif GW Persson historien om den mytomspunne Harry i en 58 minuter lång dokumentär i SVT. – Om han hade levt och verkat i USA kunde han ha gått hur långt som helst. Han hade faktiskt presidentkvaliteter. Han är både vetenskapsman och

äventyrare. Sånt gillar amerikanarna, säger Leif GW Persson i dokumentären. Harry Söderman föddes år 1902 och ansågs under sin karriär vara världens främste detektiv. År 1939 utsågs han till chef för nybildade Statens kriminaltekniska anstalt, som var föregångare till NFC. Dokumentären ”Revolver-Harry – enligt Leif GW Persson” finns att se på svtplay.se under hela 2018.

Ny teknik gör det möjligt att säkra ”förstörda” spår Brittiska forskare har utvecklat en teknik som ska göra det möjligt att säkra fingeravtryck från brottsplatser och föremål där en gärningsman har försökt förstöra spåren. Med metoden ska man bland annat kunna få fram fingeravtryck när materialet har utsatts för höga temperaturer eller tvättats. Den nya detektionstekniken har utvecklats vid universitetet i Loughborough i samarbete med det brittiska försvarsdepartementet. Tekniken ska förfinas ytterligare innan den så småningom förväntas kunna spridas till polisverksamheter världen över. Storbritanniens försvarsminister säger, enligt ett pressmeddelande från universitetet, att den ”nya banbrytande fingeravtrycksmetoden kommer göra det mycket svårare för kriminella att undkomma rättvisan”.

32 32

Foto: Mostphotos (om inget annat anges)

Under 2017 registrerades 266 nya dnaprofiler i NFC:s elimineringsdatabas, EDB, som vid årsskiftet innehöll sammanlagt 1 904 dna-profiler. Elimineringsdatabasen är ett viktigt verktyg för att kunna spåra prover som kontaminerats med dna från personer som direkt eller indirekt varit i kontakt med bevismaterialet samt för att förbättra rutiner för att förhindra att liknande kontamineringar uppstår igen. Under året upptäcktes 36 kontamineringar med hjälp av EDB. Det är en ökning med 11 träffar jämfört med året innan. I flera fall har man kunnat konstatera att bristfällig användning av skyddsutrustning har orsakat kontamineringen, antingen på brottsplats eller i laboratoriemiljö. Bristande rutiner orsakade några av kontamineringarna. Alla anställda vid NFC, forensiska sektioner och lokala brottsplatsundersökare är skyldiga att lämna dna-prov till elimineringsdatabasen. Även servicetekniker, lokalvårdare samt leverantörer som rör sig i NFC:s eller de forensiska sektionernas lokaler är skyldiga att lämna dna-prov. Statistik: Elimineringsdatabasenen Polisanställda Övriga* Kontrollprover** Totalt

1 277 389 40 1 904

* Till exempel servicetekniker och lokalvårdare. ** Till exempel oidentifierade dna-profiler som hittas i analysnegativa kontroller.


2017 Kriminalteknik 13 2018

Svenskt dnautbyte med Luxemburg Svensk polis inleder dna-utbyten med allt fler europeiska länder. Tidigare i år inleddes ett samarbete med Luxemburg, som därmed blev det 20:e landet som Sverige har ett aktivt utbyte med enligt Prümrådsbeslutet. I Luxemburgs dna-register fanns då dna-profiler från 3 200 personer och 2 500 spår, vilket kan jämföras med 159 000 personer respektive 35 000 spår i de svenska dna-registren. Efter att NFC gått igenom resultatet redovisades 29 av totalt 33 träffar. Flera av de svenska dna-profiler som träffade mot dna-profiler i Luxemburg har tidigare träffat mot dna-profiler i ett eller flera andra länder inom Prüm-utbytet.

Skickade brevbomb till Obama – avslöjad av katthår En 46-årig kvinna i USA ska ha skickat paket med explosivt innehåll till bland annat USA:s förre president, Barack Obama, och till en guvernör. Paketen har kunnat kopplas till den misstänkta kvinnan tack vare en stämpel på ett cigarettpaket samt ett katthårstrå som hade fastnat på baksidan av en sändningsetikett, enligt domstolsdokument som New York Times har tagit del av.

Efter laboratorieundersökningar har FBI lyckats koppla katthårstrået till en av den misstänkta kvinnans katter. Det explosiva innehållet ska ha varit tillräckligt för att kunna orsaka ”svåra skador eller dödsfall”. Paketen till den tidigare presidenten stoppades i säkerhetskontroller i oktober 2016. Guvernören öppnade sitt paket – dock utan att det exploderade.

3D-skalle visualiserade brott Åklagarsidan vid en brittisk domstol valde nyligen att använda sig av ett 3D-utskrivet kranium för att åskådliggöra omfattningen av de skallskador som ett brottsoffer ådragit sig under en dödsmisshandel. Brottmålet omfattade två misstänkta gärningsmän – som båda nekade till mordanklagelserna och skyllde på varandra – två mordvapen och en uppsjö av motsägelsefulla utsagor om vad som inträffat när offret misshandlades till döds.

3D-utskriften av en del av offrets kranium hjälpte till att visualisera skadorna på ett konkret sätt för juryn när rättsläkaren lämnade sitt vittnesmål. Båda de misstänkta gärningsmännen blev fällda för mord och dömda till livstids fängelse. Det är oklart om det 3D-utskrivna kraniet påverkade själva utgången av målet, men i media noterades att det onekligen väckte stort intresse och blev uppmärksammat av juryn.

Foto: Mostphotos (om inget annat anges)

33 33


Utblick Manipulerade metoder kan ha påverkat 10 000 fall Det brittiska rättsväsendet skakas av en skandal sedan det upptäckts att två anställda vid det forensiska laboratoriet Randox Testing Services, RTS, under de senaste åren har manipulerat kvalitetssäkrade testmetoder. Metoderna som har manipulerats har använts för att analysera bevismaterial från fler än 10 000 fall av grova brott, sexualbrott, misstänkta dödsfall och drogpåverkan vid bilkörning. De båda medarbetarna arbetar inte kvar vid RTS och sitter nu häktade, samtidigt som ytterligare RTS-medarbetare har blivit förhörda. De häktade började arbeta vid RTS 2014 i samband med att deras tidigare arbetsgivare, det forensiska laboratoriet Trimega Laboratories, lades ned. Eftersom RTS och Trimega använt sig av samma testmetoder befarar man att även de analyssvar som skickats ut från Trimega varit felaktiga. Det kommer uppskattningsvis att ta tre år att omanalysera allt material som testats av RTS. Dr Mark Piper, toxikologisk chef vid RTS, understryker att det är RTS själva som upptäckt felaktigheterna och slagit larm. RTS beklagar det som inträffat och försäkrar att man nu gör allt för att lösa den uppkomna situationen genom att bland annat samarbeta med polisen och utveckla ett säkert testsystem som ska förstärka verksamhetens säkerhet så att den motsvarar de krav som ställs på den.

Ansiktsigenkänning ger fler gripanden

Rikspolischefen besökte NFC

Under 2017 uppgraderades Moskvas kameraövervakningssystem med mjukvara för ansiktsigenkänning. På ett drygt halvår har den nya tekniken bidragit till att rysk polis har kunnat gripa sex personer för olika brott, enligt nyhetssajten Mashable.com. När en person fångas på bild detekteras ansiktet och bilden jämförs sedan med bilder i myndigheternas brottsdatabas. Moskvas kameraövervakningssystem är ett av de mest utbyggda i världen – kamerorna uppges täcka entréerna till 95 procent av stadens byggnader. Totalt finns cirka 160 000 CCTV-kameror i den ryska huvudstaden. Mjukvaran för ansiktsigenkänning och det stora antalet kameror ska också göra det enklare för polisen att följa en misstänkt persons rutt genom staden.

I mitten av mars besökte rikspolischef Anders Thornberg NFC i Linköping. Under en rundtur berättade NFC:s medarbetare bland annat om hur deras arbete bidragit i utredningen av dubbelmordet i Mantorp. – Fantastiskt bra arbete, konstaterade Anders Thornberg under rundturen där bland annat NFC:s arbete med dna, tejpundersökningar och brottsplatsdokumentation visades upp.

34 34

Foto: Mostphotos (om inget annat anges)

Foto: Lars Hedelin


2017 Kriminalteknik 13 2018

Dna-teknik i kampen mot hundbajs

Konkurs kostar miljoner för brittisk polis Det privata forensiska laboratoriet Key Forensic Services, KFS, gick nyligen i konkurs och nu tvingas brittisk polis betala mångmiljonbelopp för att få forensiska analyser utförda av det bevismaterial som man skickat in till bolaget. Vid tidpunkten för konkursen arbetade KFS med analyser i 2 000 fall, bland annat grova brott som mord och våldtäkt. KFS var verksamma inom många forensiska områden och gjorde såväl vapenundersökningar som drogtester och dna-analyser. Inrikesdepartementet har vägrat att skjuta till pengar för att lösa situationen. Detta innebär att polisen nu själva måste ta hela kostnaden för att KFS ska kunna behålla sin befintliga personal och genomföra undersökningar och analyser i de pågående ärendena

Den spanska staden Malaga tar krafttag för att få hundägare att plocka upp sina hundars avföring. Staden ska kartlägga de drygt 100 000 hundarna i staden och alla hundägare måste därför ta med sina hundar till veterinärer för att ta blodprov, enligt SVT. Med hjälp av dna-teknik ska det sedan bli möjligt för myndigheterna att identifiera enskilda hundar vars avföring inte har plockats upp från stadens gator. Hundägare som inte plockar upp efter sina husdjur riskerar böter på upp till 5 000 kronor. Stadens renhållningspersonal ska ansvara för att skicka in den hundlort som hittas så att den kan analyseras i laboratorium. De hundar som har fått lämna blodprov får en namnbricka som fästs vid halsbandet och på så vis ska myndigheterna också få kontroll över herrelösa hundar.

under de cirka två månader som man uppskattat att det kommer att ta för att avsluta dem. Ett febrilt arbete pågår också för att hitta en ny forensisk organisation som man kan anlita som ersättare för KFS i fortsättningen för att täcka upp behovet av forensisk expertis. Samtidigt varnar Dr. Gillian Tully, Forensic Science Regulator, i sin årsrapport om att polisens minskade anslag för forensik och kriminalteknik är ett hot mot rättssäkerheten, eftersom man kan se att det leder till en rad allvarliga kvalitetsförsämringar. Den brittiska regeringen beslutade 2012 att privatisera de forensiska laboratorierna. KFS:s konkurs och undersökningen av Radnox Testing Services gör att detta beslut nu ifrågasätts.

Forensik bidrar till att fälla elfenbensjägare En forensisk specialist på Metropolitan Police i London har tagit fram ett forensiskt kit som ska användas i arbetet med att ställa elfensbensjägare i Afrika inför rätta. Genom att använda en ny typ av magnetpulver i stället för vanligt kolpulver ska upp till en månad gamla fingeravtryck kunna

säkras på elfenbenen, enligt den brittiska tidningen Daily Mail. Med den metod som tidigare har använts har fingeravtrycken enbart kunnat säkras upp till några få dagar efter att jägaren hanterade betarna, vilket beror på att de är porösa och absorberar fett och vätska väldigt snabbt. Foto: Mostphotos (om inget annat anges)

Tekniken har gjort att sammanlagt 15 personer har kunnat gripas, i fyra olika fall. Bland de gripna finns fem poliser som nu misstänks för korruption. Tjuvjägare uppges döda upp emot 100 afrikanska elefanter om dagen för deras elfenben. 35 35


VILL DU FÅ DITT EGET EXEMPLAR AV KRIMINALTEKNIK? 36

Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Kriminalteknik. Skicka namn och adress till prenumeration.kriminalteknik@polisen.se Du kan också läsa artiklarna från tidningen Kriminalteknik på webben: nfc.polisen.se

Kriminalteknik nr 1, år 2018  

Kriminalteknik nummer 1, år 2018

Kriminalteknik nr 1, år 2018  

Kriminalteknik nummer 1, år 2018