NE Geografi 4–6 | Gratis läsning terminen ut

NE Nationalencyklopedin AB

Ångbåtsbron 1, 211 20 Malmö redaktionen@ne.se www.ne.se

© NE Nationalencyklopedin AB 2023

Författare: Rikard Ask

Läromedelsutvecklare och redaktör: Tobias Andersson

Bildredaktör: Martina Eriksson

Kartor och infografik: Erik Nylund

Illustratör: Elin Jonsson

Grafisk formgivare: Jens Klaive

Grafisk produktion: Arvid Gruvö Wärle och Ellen Rönn

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren.

Tryckt hos Print Best i Estland

Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978-91-88423-80-1

Innehåll

Förord

Geografi är ett ämne där man studerar jordytan och vad som händer där. Här får du bland annat lära dig om hur jorden ser ut på olika platser, hur människor livnär sig samt vilka konsekvenser det får för vår miljö. Du får även lära dig om de processer som utan mänsklig påverkan formar och omformar jordytan. Kort sagt kommer du att få svar på geografins huvudfråga: Varför så just här?

Redaktionen, NE

Vad är geografi?

Du har säkert funderat många gånger på hur världen omkring dig ser ut och fungerar:

– Varför är det kallare i norra Sverige än i södra?

– Vad heter huvudstaden i Finland?

– Vilka länder ligger i Europa?

– Vad är Golfströmmen?

– Varifrån kommer bensin och olja?

– Hur ritar man kartor?

Att ställa frågor och fundera över hur världen egentligen ser ut och fungerar har människor gjort i alla tider. Vi är helt enkelt nyfikna av oss. Geografins uppgift är att beskriva hur jordens yta ser ut och vad som händer där.

Ett brett ämne

Geografi är ett ämne som har stora likheter med flera andra ämnen du läser i skolan. I geografi är det viktigt att ha kunskap om naturen men även viktigt att ha förståelse för samhället och vad som hänt i historien. Kort sagt kan man säga att det handlar om ett samspel mellan natur, människa och samhälle.

Det är faktiskt så att geografiämnet brukar delas upp i två delar, nämligen naturgeografi och kulturgeografi. Naturgeografi handlar om hur de miljöer som finns i naturen ser ut och hur de förändras. Ett exempel på det kan vara hur vatten, väder och vind formar och omformar land-

Utsikt från en klippa på ön Senja utanför Tromsø i Norge.

skapet. Kulturgeografi handlar om det som händer på jordens yta och som på olika sätt har med människor att göra. Då kan det exempelvis handla om var städer har uppkommit och varför de har bildats just där. Ibland kan det vara svårt att dra en tydlig gräns mellan naturgeografi och kulturgeografi då människan på ett eller annat sätt påverkar det mesta på vår jord.

Trots likheter med andra ämnen finns det ändå något som är speciellt med geografi och det är platsen. Då handlar det inte bara om att veta vad olika platser heter utan också om varför en plats ”ligger där den ligger”. Geografi handlar till exempel om att förklara varför orter finns där de finns, men också om varför naturgeografiska fenomen som berg och vattendrag finns på olika ställen i världen. Man kan faktiskt säga att så fort man kan visa något på en karta är det geografi. Välkommen till världens ämne!

Aktivitet

Titta på bilderna och fundera på följande:

1. Vilken av bilderna skulle du koppla till naturgeografi respektive kulturgeografi?

2. Varför tycker du som du gör? Försök komma på så många exempel som möjligt.

3. Kan du hitta naturgeografiska exempel i den bild som du anser är kulturgeografisk och omvänt? Vilka i så fall?

Kartans uppbyggnad

En karta är en förminskad avbildning av jordytan eller en del av den. Kartor visar till exempel skogar, sjöar, berg, floder, vägar, städer och andra orter. Kartor kan även visa sådant som inte direkt syns på jorden, som gränser mellan länder och delar av länder.

Ord och begrepp

Breddgrad är tänkta vågräta linjer runt jordklotet som går från öst till väst.

Ekvatorn är en tänkt linje som går runt hela jordklotet och som ligger lika långt från både Nordpolen och Sydpolen.

Jordglob är en karta över jorden som är formad som en boll.

Kompass är ett instrument som visar väderstrecken med hjälp av en nål som alltid pekar mot norr.

Längdgrad är tänkta lodräta linjer runt jordklotet som går från norr till söder.

Magnet är en bit av metall som drar till sig järn och en del andra metaller.

Orientera är att lägga eller flytta något åt ett visst håll (efter väderstrecken).

Skala är ett mått på hur mycket man förminskar eller förstorar då man avbildar något.

Väderstreck är riktning (längs jordytan) som man kan få fram genom att titta på solen eller på en kompass.

Från papper till mobil

För inte så länge sedan hade vi bara papperskartor. I dag använder vi i stället de digitala kartorna i våra mobiltelefoner och surfplattor.

De digitala kartorna har en del fördelar, till exempel:

– Man kan ha nästan hur många olika kartor som helst med sig.

– Man kan få vägbeskrivningar utritade automatiskt samt få reda på hur lång tid det tar att ta sig till målet.

– Det går mycket lättare och snabbare att söka upp platser på kartan.

Kartan

Jorden är ett klot, och det bästa sättet att avbilda jorden är därför en jordglob. Men de flesta kartor är tryckta på plant papper eller visas på en plan skärm. Hur avbildar man ett klot på ett plant papper eller skärm?

Svaret är att det inte går att göra perfekt. Det blir alltid något fel. På kartor över små områden blir felet så litet att det inte märks. På kartor som visar hela världen blir det däremot svårare.

En helt exakt karta visar de riktiga ytorna, avstånden och vinklarna mellan olika saker på jorden. Men det är omöjligt på en plan karta. En plan karta kan bara ha två av dessa egenskaper samtidigt. Därför väljer man vilka egenskaper man tycker är viktigast för den karta man vill visa.

Du har kanske redan lagt märke till det. På en del världskartor ser Sverige ut att fylla en stor del av hela Afrika. På andra är skillnaden i storlek den verkliga och Sverige är mycket mindre än Afrika.

Ett mer rättvist storleksförhållande Robinsons projektion (den gröna kartan) avbildar storleksförhållanden på ett mer rättvist sätt än Mercators projektion (den blå kartan). Lägg märke till Sveriges storlek i förhållande till Afrika i de båda projektionerna.

Den här världskartan ritades på 1860-talet. Hittar du Sverige?

Väderstrecken

För att kunna förstå och använda kartor är det viktigt att man har koll på väderstrecken. Väderstreck är riktningar på jordytan. Det finns fyra väderstreck: norr, söder, öster och väster. Norr är riktningen mot Nordpolen, söder riktningen mot Sydpolen. Om man är vänd mot norr har man öster till höger och väster till vänster. Söder är då bakåt.

På de flesta kartor är norr uppåt. Oftast finns det också en markering på kartan som visar var norr är. För att läsa kartan rätt måste man orientera norr på kartan mot norr i verkligheten.

Om man har koll på solen kan man lista ut var norr är genom att solen går upp i öster och ner i väster. För det mesta är det lättare att ta hjälp av en kompass.

Kompassen

En kompass kan visa väderstrecken. Det finns flera olika sorters kompasser. En vanlig är den magnetiska kompassen. Då jordens inre är en stor magnet kommer något som har blivit magnetiserat, till exempel en nål, att rikta in sig efter jordens magnetfält. Kompassnålens röda ände pekar därför alltid mot den magnetiska nordpolen.

I dag behöver man inte köpa en magnetisk kompass utan det finns kompasser i de flesta mobiltelefoner. Mobiltelefonen känner av magnetfältets riktning och visar den på skärmen. På så sätt visas riktningen mot norr.

Tips när du använder kompassen

När du läser av en magnetisk kompass bör du inte vara nära något annat magnetiskt föremål, till exempel stora metallobjekt eller starka elledningar. Då stör föremålets magnetfält kompassen så att den visar fel riktning mot norr.

Du bör helst inte läsa av kompassen inomhus eller i en bil. Inuti hus går det mängder av elledningar och ibland även stora järnbalkar i väggarna. Bilen består mest av metall.

Väderstrecken norr, öster, söder och väster.

Jordens rutnät

För att kunna ange ett exakt läge på jorden, en position, har världens länder kommit överens om ett tänkt rutnät som täcker jorden. Det här rutnätet finns alltså inte i verkligheten. Ekvatorn som är en del av rutnätet finns inte utmålad på marken som en linje runt jorden.

Linjerna i rutnätet som går från öst till väst kallas breddgrader. De som går från norr till söder kallas längdgrader.

Linjerna anges i grader. Breddgraden 0 är ekvatorn. Nordpolen och Sydpolen är 90 grader nordlig respektive sydlig bredd.

När man anger läget på en plats anger man både breddgrad och längdgrad: Stockholm ligger på 59 grader nordlig bredd, 18 grader östlig längd.

Jorden med rutnät.

infrastruktur

markanvändning fastighetsgränser

byggnader topografi

I moderna digitala kartprogram ligger ofta den insamlade informationen i olika lager. Den som ska göra kartan kan då enkelt välja vilka lager som ska visas.

Så görs kartor

För att kunna rita en karta behöver man först samla in information om det som kartan ska visa. Man kan göra det på flera sätt: flygfoton, satellitbilder och genom att vara ute och titta på hur området ser ut. Ska man bara rita en enkel karta, till exempel en skattkarta till en skattjakt, hämtar man kanske bara information som man redan har i huvudet.

När informationen är insamlad måste man välja vilken information som ska visas i kartan. Ska det till exempel vara en karta som man kan använda för att hitta med bör man ta med vägar och stigar.

hydrografi

fotografi

I Sverige har vi använt flygfotografering för att kartlägga vårt land i över hundra år.

Nästa steg är att välja vilka symboler och färger som ska betyda vad på kartan. Slutligen väljer man vilken skala kartan ska visas i. Om det är en digital karta så kommer den som använder kartan att kunna zooma in och ut, men man måste ändå först välja en startskala som kartan visas i.

Sammanfattning

@ En karta avbildar jordytan eller en del av den. På kartan kan man se skogar, sjöar, berg, floder, vägar, städer och gränser mellan länder.

@ I och med att jordklotet är runt som en boll så är det svårt att göra en korrekt avbildning på en plan karta.

@ Väderstreck är riktningar på jordytan. Det finns fyra väderstreck: norr, söder, öster och väster. På de flesta kartor är norr uppåt.

@ En kompass kan visa väderstrecken.

@ Jordklotet är indelat i ett tänkt rutnät. Linjerna i rutnätet som går från öst till väst kallas breddgrader. De som går från norr till söder kallas längdgrader. Linjerna anges i grader.

@ Ekvatorn är den breddgrad som delar jorden på mitten i norra och södra halvklotet.

@ Kartor kan ha olika skalor. En skala är ett mått på hur mycket man förminskar eller förstorar verkligheten.

Kapitel 1

Geografins metoder

Kartans uppbyggnad

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en karta?

2. Varför är det svårt att göra en perfekt karta av jordytan?

3. Vad är väderstreck?

4. Hur hjälper en kompass oss att hitta rätt väderstreck?

5. Vad är ett rutnät på kartan?

6. Vad är skillnaden mellan breddgrader och längdgrader?

7. Vad är ekvatorn för något?

Aktivitet

Gör en karta

Uppdrag

Läs texten under rubriken Så görs kartor. Därefter ska ni i mindre grupper få göra en egen karta av er skolgård.

Ni kan gå ut på skolgården eller stå på en plats där ni ser skolgården tydligt. Gör först en enkel skiss när ni är på plats. Märk gärna ut väderstrecken.

När ni kommer tillbaka till klassrummet ritar ni er karta.

Bilden: För att kunna orientera sig på bästa sätt i storstäder är det bra att ha en samlad stadskarta med gator och tunnelbanesystem.

Att använda kartor

Den som ritar en karta bestämmer vad kartan ska visa. Samtidigt bestäms då förstås också vad som inte ska visas i kartan. När du använder en karta är det viktigt att veta vilken information som finns med i kartan du vill använda. Det är för att du ska ha så stor nytta av kartan som möjligt.

Ska du till exempel hitta närmaste väg till en bondgård som ligger några kilometer bort så är det mindre fiffigt att använda en karta över hela Sverige där enbart landskapen visas. Du vill i stället ha en karta över området du befinner dig i och där vägar och stigar visas.

Ord och begrepp

Legend är en förklaring till en karta eller ett diagram.

Skala är ett mått på hur mycket man förminskar eller förstorar då man avbildar något.

Skalstreck visar hur lång en viss sträcka på kartan är i verkligheten.

Man använder även ofta skala när man vill visa hur stort något är i naturen. Då använder man ofta ett föremål som alla känner till och placerar det bredvid det man vill visa. Exempelvis kan man fotografera en insekt tillsammans med en tändsticksask.

Man delar upp kartor i småskalig och storskalig karta. Världskartan är ett exempel på en småskalig karta och där är 1 cm i verkligheten 2 000 km. Europakartan är också småskalig och där är 1 cm i verkligheten 1 000 km. Kartan över Stockholm är storskalig och där är 1 cm i verkligheten 2 km.

Skala

De flesta kartor är förminskade om man jämför med verkligheten. Avstånden har skalats ner för att kartan ska kunna visas på ett enkelt sätt. Skalan bestämmer hur mycket en karta är förminskad jämfört med verkligheten. Om avstånden på en karta är tio gånger kortare än i verkligheten är skalan 1:10.

Om avstånden på kartan är 10 000 gånger kortare än i verkligheten är skalan 1:10 000. Skalan 1:10 000 betyder då att en centimeter på kartan är 10 000 centimeter i verkligheten, det vill säga 100 meter.

På många kartor finns det skalstreck som visar hur lång en viss sträcka på kartan är i verkligheten. Med hjälp av skalstrecket och en linjal kan man mäta avstånd på kartan. Vid skalstrecket brukar också skalan stå.

Symboler och färger

På kartor används symboler och färger som anger vad som finns på en viss plats. Symboler kan visa var det finns kärr, klippbranter eller järnvägsspår. Färger kan ange var det finns vatten, skog eller olika höjdskillnader.

Det finns egentligen inga regler som alla kartor använder. Men en del symboler och färger används ofta för en viss sak på olika typer av kartor. Oftast kan man räkna med att blått betyder vatten och att röda prickar markerar städer.

De symboler och färger som används på en karta brukar finnas i en så kallad legend. Det är en informationsruta som för det mesta finns i en kartas hörn eller på en egen flik.

sjö

skog

mindre väg, gata järnväg

våtmark huvudväg

kommungräns motorväg

flygplats

tågstation

allmänning, park, trädgård

fritidsområde

bostadsområde

industriområde

flygplatsområde

Legenden under kartan förklarar vad de olika symbolerna, färgerna och mönstren på kartan betyder. Namnen på hav och vattendrag är blå.

Symboler och färger för svenska kartor

På svenska kartor, till exempel kartor som används för orientering, har man bestämt att följande symboler och färger används:

E4 165

allmän väg, 5–7 m bred; vägnr.

allmän väg, mindre än 5 m bred enskild sämre bilväg traktorväg

uppfartsväg, parkväg, cykelväg elljusspår vandringsled

gångstig, dito svårorienterad järnväg, normalspårig

järnväg, elektrifierad med station

kraftledning (stamledning)

samlad bebyggelse genomfartsled större gata; gata skola, sjukhus, industri m.m.

dominerande skorsten

telemast, torn, klockstapel bostadshus, fritidshus, verkstad annan större byggnad

slott, huvudbyggnad till gods

kyrka (kapell) med respektive utan torn

idrottsplats, fotbollsplan

biologiskt; geologiskt naturminne märklig fast fornlämning

vattendrag, minst 10 m brett

vattendrag, mindre än 10 m brett

höjdkurvor

grustag, dagbrott, naturlig grop sankmark, tidvis vattenfylld

sankmark i övrigt

sankmark, med gles skog; med skog skogsmark

större lövträdsbestånd i skogsmark

igenväxande tidigare öppenmark

små skogsbestånd, enstaka träd

Sammanfattning

@ Skalan bestämmer hur mycket en karta är förminskad jämfört med verkligheten.

@ Skala 1:10 000 betyder att en centimeter på kartan är 100 meter.

@ Ett skalstreck visar hur lång en viss sträcka på kartan är i verkligheten.

@ Kartor använder symboler och färger för att visa vad som finns på en viss plats. Symboler kan visa till exempel klippbranter eller järnvägsspår och färger kan ange var det finns vatten och skog.

@ De symboler och färger som används på en karta brukar visas i en legend.

Kapitel 1

Geografins metoder

Att använda kartor

Instuderingsuppgifter

1. Varför är det inte alltid smart att använda en karta över hela landet när du letar efter en bondgård?

2. Vad är skala på en karta?

3. Vad betyder det att kartans skala är 1:10 000?

4. Vad är ett skalstreck och vad visar det?

5. Varför använder kartor symboler och färger?

6. Vad är en legend på en karta?

Aktivitet

Rätta vägen Uppdrag

Den här uppgiften handlar om att jämföra platsers relation till varandra och platser på kartan. Välj ut ett område. I detta område väljer du sedan två platser som du kan gå, springa eller cykla mellan. Mellan dessa två platser ska det finnas minst två olika vägval. Gör sedan en karta och fundera över följande:

a. Gå, spring eller cykla samtidigt som du tar tiden på varje vägval.

b. Vilka vägval är snabbast respektive långsammast? Varför?

c. Rita en karta över området.

d. Välj ut lämpliga symboler/karttecken.

e. Fundera också över vilken skala din karta har.

f. Sätt ut väderstreck på kartan.

g. Rikta kartan rätt. Du kan använda din egen känsla eller en riktig kompass.

h. Låt någon annan – klasskompis eller lärare – studera och använda din karta.

Bilden: För att veta vad som finns under vattenytan är det viktigt att ha med sig ett sjökort när man är ute på sjön.

Olika typer av kartor

Det finns olika typer av kartor. Det gör det lättare att välja den karta vi behöver vid olika tillfällen.

Du har säkert olika kartor i huvudet också. De kallas mentala kartor. De kartorna visar hur vi har upplevt ett område: vad vi tycker är viktigt och vilka känslor som kanske är förknippade med området.

Ord och begrepp

Atlas är en bok med kartor.

Ekonomiska kartor visar hur marken används och var olika gränser går.

Historiska kartor kallar man kartor som ritades för länge sedan eller som visar hur det såg ut förr i tiden.

Mental är något som har med tankar och känslor att göra. Mentala kartor finns bara i en människas huvud.

Politiska kartor visar gränserna mellan och inom länder.

Sjökort är kartor över havsytan och vattendjup som används för att hitta rätt på havet.

Tematiska kartor visar ett visst ämne, till exempel hur många människor som bor i olika länder.

Topografiska kartor beskriver hur landskapet ser ut.

VENEZUELA

Så delas kartor in

Kartor brukar delas in i ekonomiska, topografiska och tematiska kartor. Att man har gjort den indelningen beror på att det då blir lättare att välja rätt karta.

–

En ekonomisk karta visar hur marken används och var markgränser går.

– Kartor som beskriver landskapet kallas topografiska.

–

Tematiska kartor visar ett specifikt ämnesområde, till exempel hur många människor det bor i olika länder eller vilka språk som talas i ett område.

Det finns förstås kartor som inte passar in bland de tre huvudtyperna av kartor. Ett exempel är mentala kartor, som bara finns i en människas huvud.

GUYANA

COLOMBIA

ECUADOR

COLOMBIA

VENEZUELA

GUYANA

SURINAM

SURINAM Franska Guyana Franska Guyana

ECUADOR

BRASILIEN

PERU

BOLIVIA

PARAGUAY

URUGUAY

VENEZUELA

BRASILIEN

PERU

BOLIVIA

PARAGUAY

ECUADOR COLOMBIA

URUGUAY

ARGENTINA ARGENTINA

CHILE CHILE

Falklandsöarna (Storbritannien)

En topografisk karta över Sydamerika.

Digitala kartor

Falklandsöarna (Storbritannien)

En politisk karta över Sydamerika.

BOLIVIA PERU

Man kan hitta många kartor digitalt och läsa dem direkt i mobilen. Google Maps och Hitta.se är exempel på digitala kartor på nätet. Det går ofta att hitta information som ligger i lager på digitala kartor. Sådana

kartor kan man hitta på webbsidor för SCB, SMHI, Trafikverket och SGU.

Lantmäteriet har många olika sorters kartor som man kan beställa. Exempelvis tätortskartor, fastighetskartor, terrängkartor, vägkartor och översiktskartor samt flygbilder och satellitbilder.

Ekonomiska kartor

En ekonomisk karta visar hur marken används och var markgränser går. Den svenska Fastighetskartan är ett exempel på en ekonomisk karta.

Topografiska kartor

Topografiska kartor visar terräng, vägar och hus. Den här sortens kartor använder vi oftast för att hitta rätt vid till exempel orientering. En topografisk karta visar ofta höjdskillnader med hjälp av höjdkurvor.

Sjökort

En sorts topografiska kartor som seglare och båtfolk använder kallas  sjökort. De är kartor över havsytan och vattendjup som används för att hitta rätt på havet. Grund och grunda vattenområden är markerade. Även farleder visas, det vill säga ”vägar” som fartygen ska använda.

Ekonomisk karta.

Sjökort.

Till vänster: Tematisk karta som visar hur mycket plaster det finns i haven. Ju mörkare röd färg, desto mer plaster. Till höger: Tematisk karta som visar andel gammal skog i Sverige.

Tematiska kartor

På en tematisk karta väljs ett eller flera teman ut. Temat kan vara till exempel befolkning, klimattyp eller berggrund. Även väderkartorna som visar vilket väder det ska bli är tematiska kartor.

Politiska kartor

En sorts tematiska kartor kallas för politiska kartor. De visar gränserna mellan och inom länder. Till exempel är det vanligt att de jordglober vi har i hemmen visar politiska kartor över världens länder.

Mentala kartor

Med en mental karta menas den bild av ett område som en person har i sitt huvud. Den visar vad personen upplever som viktigt i området.

Hur en persons mentala karta över ett område ser ut påverkar vad personen känner och tycker om området. Om en grusväg har flera platser utan gatubelysning kanske de är markerade som farliga på en persons mentala karta. När det är mörkt är det troligt att personen undviker att gå där.

På samma sätt kan en ljus glänta i en skog som man bara besökt en gång på sommaren vara markerad som en magisk plats på ens mentala karta.

Sammanfattning

@ Man kan dela in kartor på olika sätt. De tre huvudtyperna är ekonomiska, topografiska och tematiska kartor.

@ Ekonomiska kartor visar hur marken används och var olika gränser går.

@ Topografiska kartor beskriver hur landskapet ser ut.

@ Tematiska kartor visar ett visst ämne, till exempel hur många människor som bor i olika länder.

@ Historiska kartor kallar man kartor som ritades för länge sedan eller som visar hur det såg ut förr i tiden.

@ Mentala kartor finns bara i en persons huvud.

@ Politiska kartor visar gränserna mellan och inom länder.

@ Sjökort är kartor över havsytan och vattendjup som används för att hitta rätt på havet.

Geografins metoder

Olika typer av kartor

Instuderingsuppgifter

1. Vilka tre huvudtyper av kartor brukar kartor delas in i?

2. Vad visar en ekonomisk karta?

3. Vad kallas kartor som beskriver landskapet och vad visar de?

4. Vad visar tematiska kartor?

5. Vad är en mental karta?

6. Vad visar en politisk karta?

7. Vad är sjökort och vem använder dem?

Aktivitet

Mentala kartor Skapa

I den här uppgiften ska du tillsammans med en klasskompis skapa en mental karta över ett område. Det vill säga den bild av ett område som du har i ditt huvud. Ett sådant område kan vara skolgården eller vägen till matsalen och så vidare. Gör följande:

a. Rita en egen karta över ett område. Din mentala karta blir din bild av verkligheten.

b. Låt någon annan rita en mental karta över samma område. Jämför sedan era kartor och diskutera likheter och skillnader dem emellan.

c. Diskutera sedan om mentala kartor kan påverka vad vi tycker och tror om ett område. På vilket sätt i så fall?

Karta och kompass är ofta bra att ha med sig när man gör fältstudier. Även om det finns appar till mobiltelefonen så får man oftast en djupare förståelse om man också lär sig använda kartor av papper och magnetiska kompasser.

Fältstudier

Fältstudier betyder att man rör sig utomhus och studerar sin omgivning. Det kan handla om olika saker. Till exempel kan du titta på vilka sorters träd det finns i ett område i skogen. Eller undersöka hur många bilar som kör förbi en viss plats vid en viss tid på dagen.

Att studera verkligheten Ett sätt att arbeta med geografi är att göra

fältstudier. Det betyder att man rör sig utomhus och studerar verkligheten. Man samlar information om hur det ser ut, vad som finns var och så vidare. Informationen använder man sedan för att lösa uppgifter. För en geograf kan det vara att ta reda på var det finns hällar eller olika bergarter. Det kan också vara att ta reda på hur landskapet ser ut på en viss plats. Eller om det finns nya stigar genom en skog.

Vid en fältstudie kan man till exempel besöka och undersöka platser i verkligheten som man tidigare läst om. Man kan förstås också göra tvärtom, det vill säga besöka platsen först och sedan läsa om den.

Fältstudier behöver inte ske i naturen. Geografer kan till exempel också studera städer och människors olika sätt att resa. I skolan kan man till exempel göra fältstudier om hur eleverna tar sig till skolan på morgonen och hur långt de måste resa.

Exempel på hur en fältstudie kan gå till Fältstudier består ofta av några olika steg som man behöver göra.

1. Först måste man förbereda sig. Det kan vara att läsa eller få instruktioner, läsa böcker eller skaffa fram kartor och andra material. Här är det också bra om man förstår vad fältstudien går ut på och vad det är man ska göra.

2. Sedan görs den praktiska delen av fältstudien. Man åker ut i skogen eller går ut på skolgården. Nu samlar man in den information som finns i verkligheten. Kartor ritas, observationer och mätningar görs, foton tas.

3. Väl tillbaka i klassrummet görs en sammanfattning av det som observerades och det som man samlade in. Den kan göras skriftlig eller muntlig. Om fältstudien har varit ett grupparbete kanske en presentation om vad man kom fram till görs för de andra grupperna.

4. Det är bra att avsluta med att man pratar inom gruppen eller klassen och med läraren om hur fältstudien gick. Vad var bra? Vad var svårt? Kunde man gjort på annat sätt? Kom olika grupper fram till olika saker? Och så vidare.

Aktivitet

Gränser

Den här fältstudien kan göras i helklass eller i mindre grupper. Den kräver väldigt lite förberedelser. Börja med att gå ut på skolgården och undersök följande:

a. Vilka gränser kan ni se? Det kan vara staket, bommar, häckar, rabatter, vägar och byggnader.

b. Varför finns gränserna där de finns?

c. Vem har bestämt att gränserna ska vara där?

d. Kan det även finnas gränser som inte syns?

När ni är tillbaka i klassrummet kan ni samtala i klassen om det finns gränser som ni skulle vilja ändra på. Det kan vara både synliga och osynliga gränser.

Samtala även om vad som var enkelt eller svårt med en fältstudie om gränser.

Kapitel 2

Sverige och Norden

Bilden: Sareks nationalpark. Nästan 70 procent av Sveriges yta består av skog. Det är dock bara cirka 10 procent av skogen som är så kallad urskog, det vill säga skog som inte har påverkats av människors ingrepp.

Sveriges naturgeografi

I det här avsnittet läser vi om det som kallas naturgeografi.

Det är den del av geografin som beskriver hur landskapet ser ut och hur det förändras. Sverige är ett avlångt land och därför varierar naturgeografin. Till exempel skiljer sig klimatet i norra Sverige mycket från klimatet i södra Sverige. Det påverkar vilka djur och vilka växter som finns på olika platser.

Ord och begrepp

Berggrund är ett fast lager av sten som finns under jordytan.

Erosion kallas den yttre påverkan där strömmande vatten, vågor, vind och is nöter ner landytan.

Jordarter är lösa jordmassor på jordens yta som kallas avlagringar.

Kobbe är en mycket liten ö.

Landformer är jordytans olika terrängformer.

Landskap kan betyda både en del av Sverige med ett speciellt namn, till exempel Skåne, Lappland och Uppland, eller avse ett område med en viss sorts natur.

Morän är en typ av jord eller mark som bildas vid en glaciär eller en inlandsis.

Myr är ett område som är täckt med torv och där marken alltid är mycket våt.

Terräng är naturlig mark som kan ha olika karaktär.

Vattendrag är ett större rinnande vatten.

Älv är en bred ström av vatten som rinner i en fåra i marken, till exempel från en sjö till havet.

En del av Norden

Sverige är en del av Norden och ligger i norra Europa.

I väster har Sverige landgräns mot Norge och i öster mot Finland. Vatten som omger landet är Östersjön, Kattegatt och Nordsjön.

I Sverige bor över 10,5 miljoner människor. Landets största städer är huvudstaden Stockholm samt Göteborg och Malmö.

Den svenska flaggan användes första gången under Gustav Vasas tid för cirka 500 år sedan. Korset tror man kommer från den danska flaggan och färgerna från det svenska riksvapnet som har tre gula kronor mot en blå bakgrund.

Sverige är Europas femte största land till ytan. Det är ett avlångt land som är 160 mil långt.

Sverige brukar delas in i tre landsdelar: Götaland som ligger längst ner i söder, Svealand i mitten och Norrland i norr.

Längs gränsen till Norge reser sig fjällkedjan med Sveriges högsta berg Kebnekaise (ungefär 2 100 meter över havet). I södra Sverige ligger Sydsvenska höglandet som är det enda höglandsområde som finns i

huvudstad

stad

naturnamn berg

natur- eller kulturhistorisk plats

damm

hav, innanhav vattendrag

landsgräns huvudväg järnväg

höjd över havet i meter över 2 000

1 000–2 000 500–1 000 200–500 0–200

Kebnekaise 2111

Torneträsk

Kiruna

Padjelanta nationalpark

Sareks nationalpark Stora Lulevatten

Hornavan

Luleå 2090 Sarektjåkkå

Haparanda

NORGE

Norrland

Åreskutan 1420

Östersund Stor sjön

Helagsfjället 1796

Sånfjället 1277

Sundsvall

Umeå

Bottenhavet

Klaräl ven

Siljan S v e a l a n d Västerås Mälaren Uppsala Stockholm

Skagerrak

Karlstad Vänern Vättern Göteborg

Orust Tjörn Jönköping

Gävle Eskilstuna Södertälje Fårö

Kattegatt Borås Växjö Öland

Nordsjön Kalmar

DANMARK

200 km 0

Norrköping G ö t a l a n d Linköping Hjälmaren Örebro

Visby

FINLAND Östersjön

ESTLAND

Helsingborg Lund Malmö Kristianstad Gotland

LETTLAND

LITAUEN

norrlandsterräng

slätter och spricklandskap

slätter på yngre berggrund

Den terräng vi har i Sverige i dag är en pyttipanna av landformer från olika tider. Stora delar av Sverige är en nästan plan berggrundsyta som slipats av under väldigt lång tid.

södra Sverige. I ett höglandsområde ligger allting minst 200 meter över havet.

Sverige har gott om sjöar. De tre största är Vänern, Vättern och Mälaren. I norr rinner många stora älvar från fjällkedjan till kusten. Vid kusterna kan man på flera ställen segla mellan små öar och kobbar i skärgården.

Stora delar av Sverige är täckta med skog, främst barrskog. I Norrland stöter man ofta på fuktiga myrar i skogarna. I södra Sverige finns en del lövskog. I Skåne och runt de stora sjöarna odlar bönderna på de bördiga slätterna.

Terräng och landformer

Den terräng och de landformer som finns i Sverige är till största delen samma som finns i Norge och Finland. Det är bara Skåne, längst ner i söder, som i stället påminner om Danmarks terräng och landformer.

Den terräng och de landsformer som finns på ett ställe påverkas av hur berggrunden ser ut, till exempel om det finns höga berg eller om berggrunden har slipats platt genom erosion under många miljoner år. Men även berggrundens egenskaper påverkar, till exempel om den spricker lätt eller om den är hård och tålig.

norrlandsterräng

slätter och spricklandskap

Södra Sverige har platt eller kullig terräng, medan den från mellersta  Svealand och norrut övergår i kraftigare berg och höjder. I väster reser sig en fjällkedja mot norska gränsen. Plattare områden finns längst upp i nordöst längs kusten och vid finska gräsen.

slätter på yngre berggrund

Norrlandsterräng finns i inlandet öster om fjällkedjan. Det är en landform med några få berg som sticker upp ur berggrunden. Mellan dessa berg finns det stora slätter. Älvarna flyter vid sidan om varandra i djupa dalar. Sydsvenska höglandet är samma sorts terräng som norrlandsterrängen men finns i södra Sverige.

Mellersta Sverige och större delen av östkusten består av slätter som här och var övergår i sprickdalslandskap, som präglas av smala dalgångar. Skåne, Öland och Gotland är också i stort slätter. Men de vilar på en mycket yngre och mjukare berggrund än övriga Sverige.

Vanliga ord inom geografi

Orden terräng och landformer används för att beskriva hur ett visst landskap ser ut och varför det ser ut som det gör. Det kan handla om ett bergslandskap, ett slättlandskap, ett kustlandskap eller ett odlingslandskap.

Ordet landskap har två betydelser. Dels kan det mena ett lands indelning (till exempel de svenska landskapen), dels kan det handla om en viss typ av natur.

Berg och jord

Berggrunden

Berggrunden i Sverige delas in i tre typer:

1. urberget

2. fjällkedjan

3. berggrund med fossiler i som ligger ovanpå urberget.

Den största delen av Sveriges berggrund utgörs av det som kallas urberget. Det är väldigt gammal berggrund som består mest av granit och  gnejs. Då berggrunden är så gammal har den slipats ner till ett mer eller mindre plant urberg. Den äldsta berggrunden i Sverige finns i norra Norrland och är nästan 3 miljarder år gammal.

Fjällkedjan består av berg som skapades när plattan som Sverige är en del av krockade med en annan platta. Då trycktes berggrund upp till höga berg. Det skedde för ungefär 500 miljoner år sedan.

I främst Skåne och på Öland och Gotland ligger det en yngre berggrund ovanpå urberget. I den berggrunden kan man hitta fossiler. Bland annat hajtänder och fotavtryck från dinosaurier.

Jord att odla i

Ovanpå berggrunden ligger det oftast jord. Hur mycket jord som finns varierar kraftigt. På en del ställen kan den vara flera meter djup. På andra ställen finns det ingen jord. Där säger man att berget går i dagen. Det är i jorden vi kan odla.

fjällkedjan

urberget berggrund med fossiler

Sveriges berggrund.

Av alla som arbetar i Sverige är det färre än 1,5 procent som arbetar inom jordbruket. Det är stor skillnad mot hur det såg ut för bara 50 år sedan. Vad beror det på, tror du?

Höstbruk på åker i Sverige. Odlingsjordarna i Skåne är bland de bördigaste jordarna i Europa.

Ålands hav

sund Kalmar

Öresund B o t t e n v i k e n Ö s t e r s j ö n Bottenhavet Gävlebukten Kattegatt Hanöbukten

Haven runt Sverige.

Hav som gränsar till Sverige

1. Östersjön

2. Skagerrak

3. Kattegatt

Större delen av Sverige är täckt av en jordart som heter morän. Den bildades av de istider som drabbade norra jordklotet under de senaste 400 000 åren. Morän är en jordart som består av partiklar i många olika storlekar. Om dessa partiklar har slipats ner mycket bildas en finkornig massa, lera. Det bildas då lerjordar som innehåller många näringsämnen och därför är bra att odla i.

I Sverige finns det mest jordbruk i södra delen av landet. Skåne, Västergötland och Östergötland är exempel på landskap med mycket jordbruk.

Varför är det så? Varför finns det inte lika mycket jordbruk i Norrland? Det beror på flera saker. Men viktigast är klimatet och vilken jordart som finns. Det är varmare i södra Sverige. Klimatet lämpar sig alltså bättre för odling. Sedan beror det även på lerjordarna som finns där.

Ålands hav

Skärhamn på ön Tjörn utanför landskapet Bohuslän. Områden utmed Sveriges långa kust är attraktiva för semesterfirare. Många vill ha en sommarstuga vid kusten vilket gör att det kostar mycket om man vill ha ett eget hus vid havet.

Hav, sjöar och älvar

Kattegatt

sund Kalmar

Sveriges hav

Hanöbukten

Öresund Ö s t e r s j ö n

Sverige har en lång kust. Den är 240 mil lång och är en av Europas längsta. Sveriges östra kust gränsar till havet Östersjön. Östersjön kan sedan delas in i mindre delar, till exempel Bottenviken och Bottenhavet. Sveriges västra kust angränsar till Kattegatt och Skagerrak. De är egentligen småhav som tillhör havet Nordsjön.

Sveriges sjöar

En sjö eller insjö är en vattensamling i en naturlig sänka i jordytan. Vattnet i sjön kommer från åar och bäckar eller floder. Vatten lämnar också sjön, för det mesta via en flod.

Vattnet i sjöar är nästan alltid sötvatten och används bland annat till dricksvatten och för att bevattna åkrar. Många sjöar är viktiga för fartygstrafik och fiske.

I Sverige finns det mer än 100 000 sjöar. De största är Vänern, Vättern och Mälaren.

Sveriges älvar

De största vattendragen kallas i Sverige för älvar. De finns främst i norra delen av landet. I södra Sverige finns det enbart mindre vattendrag, som bäckar och åar.

Vilket vattendrag som är Sveriges längsta beror lite på hur man räknar. Klarälven är bara längst så länge den delen som flyter genom Norge, Vänern och Göta älv räknas som en del av den. Om man inte gör det är Dalälven längst.

På flera ställen vid Klarälven kan man åka timmerflotte för att uppleva naturen längst älven.

Torne älv

Luleälven

Skellefteälven

Umeälven

Ångermanälven Indalsälven

Dalälven

Klarälven

Vänern

Göta älv

Lagan

Vättern Mälaren

Sveriges till ytan största sjöar

1. Vänern, 5 650 km2

2. Vättern, 1 912 km2

3. Mälaren, 1 090 km2

Sveriges längsta älvar

1. Klarälven/Göta älv, 720 kilometer

2. Dalälven, 520 kilometer

3. Torne älv, 510 kilometer

fjällregionen

norra barrskogsregionen

södra barrskogsregionen

södra lövskogsregionen

Sverige kan delas in i fyra växtregioner: södra lövskogsregionen, södra barrskogsregionen, norra barrskogsregionen och fjällregionen.

Skogen

Sverige är ett av de länder som har mest skog i Europa. Ungefär halva Sverige är täckt av skog. De enda delar som har ont om skog är sydligaste Sverige och utmed kusterna.

fjällregionen

Då Sverige är ett så avlångt land är det olika skog i norr och söder. Den svenska skogen består till fyra femtedelar av barrträd som gran och tall. Det är bara längst ner i söder som det finns lövskog i större utsträckning.

Varför växer träden just där de växer? Två av de viktigaste orsakerna är klimatet och vilken sorts jord som finns på en plats. Lövträd trivs i varmare klimat och där jorden är ganska rik på näring. Barrträd är bättre på att klara kalla klimat och jordar som innehåller lite näring.

norra barrskogsregionen

Under århundraden använde svenskarna skogen till många olika saker. Skogen gav material till byggnader och ved för uppvärmning och matlagning.

södra barrskogsregionen

södra lövskogsregionen

I dag används större delen av den skog som sågas ner till virke och pappersmassa. Tillverkningen av pappersmassa har dock minskat något på senare år eftersom vi blivit bättre på att återvinna papper. Dessutom har behovet av papper till böcker och tidningar minskat då allt fler läser på digitala skärmar.

Njupeskär i Falufjällets nationalpark. Vattenfallet är ett av Sveriges högsta med 70 meters fritt fall. Området kring Falufjället i norra Dalarna är den punkt i Sverige som har längst till havet. Det gör att norra Dalarna har Sveriges mest kontinentala klimat, vilket innebär kalla vintrar och risk för nattfrost på sommaren.

Golfströmmen rör sig med varmt ytvatten från USA:s sydkust upp förbi Island och sedan tillbaka som kallt djupvatten.

Klimat

Eftersom Sverige är ett avlångt land som sträcker sig i nord–sydlig riktning blir det skillnad i klimatet. I norra Sverige är det kallare och snöigare än i södra Sverige. I söder är det ganska långa somrar och korta milda vintrar. I norr är det tvärtom.

I norra Sverige är det kallt snöklimat. I fjällkedjan är det på vissa platser till och med polärt klimat. I södra Sverige är det varmt regnklimat.

Flera andra saker påverkar vilket klimat vi har i Sverige. Dels att så mycket av landet ligger nära havet, dels den stora havsströmmen Golfströmmen. Havet gör att det regnar ganska mycket och att temperaturen inte skiljer så jättemycket mellan sommar och vinter. Golfströmmen för med sig varmt vatten norrut och gör att varma vindar blåser in över Sverige. Det gör att vi har ett varmare klimat än vi borde ha.

Skillnaderna i klimat påverkar både vad som går att odla och vilka sorters djur och växter som trivs. Det finns många djur och växter i norra Sverige som inte trivs längre söderut. Det finns till exempel björnar i norra Sverige men inte i södra.

I fjällen kan man få se fåglar och blommor som bara finns på hög höjd.

Sammanfattning

@ Sverige är en del av Norden och Europas femte största land till ytan.

@ Sverige brukar delas in i landsdelarna Götaland, Svealand och Norrland.

@ Sverige har många, sjöar och älvar och ungefär halva landet är täckt av skog.

@ Södra Sverige har ganska platt terräng, medan den från mellersta Svealand och norrut övergår i större berg och höjder.

@ Den största delen av Sveriges berggrund består av det som kallas urberget.

@ Större delen av Sverige är täckt av en jordart som heter morän.

@ I Sverige finns det mest jordbruk i södra delen av landet.

@ Sverige har en av Europas längsta kuster.

@ I norra Sverige är det kallare och snöigare än i södra Sverige. I söder är det ganska långa somrar och korta milda vintrar.

Kapitel 2

Sverige och Norden

Sveriges naturgeografi

Instuderingsuppgifter

1. Vad kallas den del av Europa där Sverige ligger?

2. Vilka två länder har landgräns mot Sverige?

3. Vilka är Sveriges tre största städer?

4. Vilka tre landsdelar är Sverige indelat i?

5. Vad heter Sveriges högsta berg och hur högt är det ungefär?

6. Vilka är de tre största sjöarna i Sverige?

7. Vad heter den berggrund som främst finns i Sverige och vad består den av?

8. Berggrunden i Sverige delas in i tre delar. Vilka?

9. Vilka fyra växtregioner är Sverige indelat i?

10. Vad kallas de största vattendragen i Sverige och var finns de i huvudsak?

Aktivitet

Terräng och landformer

Förberedelser

Läs texten under rubriken Terräng och landformer. Titta även på kartan över olika terränger.

Svara

Arbeta med en kompis och svara på frågorna:

a. Vilka olika typer av terräng har vi i Sverige?

b. Ta fram en kartbok eller en kartresurs på nätet och leta upp en karta över Sverige. Leta efter minst en stad som passar de olika terrängtyperna med hjälp av kartorna.

c. Finns det någon terräng som är bättre eller sämre att leva i? Varför?

Bilden: De gula rapsfälten är en vanlig syn på Österlen

Sveriges landskap

Sverige brukar delas in i tre landsdelar: Götaland som ligger längst ner i söder, Svealand i mitten och Norrland i norr. Landsdelarna kan sedan delas in i landskap.

Ord och begrepp

Dialekt är en speciell variant av ett språk som talas i en del av ett land, till exempel dalmål i Dalarna.

Landskap kan betyda både en del av Sverige med ett speciellt namn, till exempel Skåne, Lappland och Uppland, eller avse ett område med en viss sorts natur.

Landskapslag var den lag som under den tidigare medeltiden gällde i ett visst landskap.

Landskapsvapen är ett slags symbol som visar något som har med landskapet att göra.

Län är geografiska områden som Sverige är indelat i.

i Skåne.

Landskapen

Landskap är i Sverige ett större geografiskt område som haft historisk betydelse, till exempel Västergötland och Småland.

Under medeltiden, innan Sverige var ett enat rike, var landskapen mer eller mindre självständiga. Ofta hade de egna lagar, så kallade landskapslagar.

I dag har landskapen ingen betydelse för hur landet styrs. Men man talar om att det finns musik, arkitektur och annan kultur som är typisk för ett landskap. Det gör att en del människor identifierar sig starkt med sitt landskap.

Ångermanland

Västmanland

Skåne

Uppland

Öland

Värmland

Västergötland

Lappland

Närke

Alla Sveriges 25 landskap har en egen symbol, ett så kallat landskapsvapen. Här ser du nio av dem.

En del dialekter är också typiska för vissa landskap. De som kommer från Gotland talar gotländska, de från Skåne talar skånska.

I Sverige finns 25 landskap. Ett landskap är ofta samma område som ett län. Lappland hör dock till Norrbottens län och Västerbottens län. Härjedalen hör till Jämtlands län.

Vapen, växter och djur

För att ge landskapen symboler och en tydligare identitet har de olika vapen, landskapsväxter och landskapsdjur.

Landskapsvapen

Varje landskap har ett eget landskapsvapen. Du kanske då tänker på pistoler och gevär, men här betyder vapen en sorts symbol som påminner om de sköldar riddare hade på medeltiden.

Många landskapsvapen har funnits sedan slutet av 1500-talet. Andra har kommit till eller ändrats för inte så länge sedan.

För en del av landskapsvapnen finns det en tanke bakom. De visar något som har med landskapet att göra. Uppland, där huvudstaden Stockholm ligger, har riksäpplet som är en av kungens symboler på vapnet. Västmanland har ett flammande berg som anspelar på Sala silvergruva. En del landskapsvapen har djur eller stridsvapen som symbol.

Hasselmusen är Närkes landskapsdjur.

Landskapsväxter och landskapsdjur

Sedan början av 1900-talet har varje landskap en växt eller blomma som landskapsväxt. De är tänkta som symboler för landskapet. De flesta är

Landskapslagarna ersattes omkring 1350 av Magnus Erikssons landslag, som gällde i hela Sverige.

valda för att växten eller blomman växer rikligt i eller kopplas ihop med det landskapet.

På 1980-talet tyckte man att det kunde vara trevligt om landskapen även hade landskapsdjur. Man valde ut dem på ungefär samma sätt som växterna. Djuren skulle finnas rikligt i landskapet eller på något sätt kopplas ihop med det.

Sammanfattning

@ I Sverige finns 25 landskap.

@ Landskapen har ingen betydelse för hur Sverige styrs men har haft historisk betydelse.

@ Man talar om att landskapen har olika prägel, till exempel genom dialekter, sin natur och sina kulturella uttryck.

@ För att ge landskapen symboler och en tydligare identitet har de olika vapen, landskapsväxter och landskapsdjur.

Gullvivan är Närkes landskapsväxt.

Kapitel 2

Sverige och Norden

Sveriges landskap

Instuderingsuppgifter

1. Vad är ett landskap för något och vad hade de för betydelse under medeltiden?

2. Vad spelar landskapen för roll i dagens Sverige?

3. Hur många landskap är Sverige indelat i?

4. Ge två exempel på landskapsvapen och vad de symboliserar.

5. Vad är landskapsväxter och landskapsdjur, och varför infördes de?

Aktivitet

Ett eget landskap

Fördjupning

Ni ska nu jobba i grupper. Ert uppdrag är att komma på ett ”eget” landskap. Ni ska komma på var i Sverige det ska ligga, till exempel i norra Sverige.

Utgå från frågorna nedan när ni skapar ert landskap:

a. Talas det en eller flera dialekter i ditt nya landskap? Hur låter de? Här kan man verkligen låta fantasin flöda!

b. Hur stort är ditt landskap?

Hur många bor det i ditt landskap?

c. Hur ser landskapsvapnet ut?

Rita ett eget!

d. Hur ser landskapsväxten ut?

Rita en ny sort!

e. Vilket är ditt landskapsdjur?

Visa en bild!

f. Hur ser landskapets naturgeografi ut?

Finns det skog, sjöar eller odlingsmark?

g. Finns det några industrier i ditt landskap, till exempel skogsindustrier?

h. Finns det någon speciell kultur, mat, musik eller arkitektur i ditt landskap?

Redovisa sedan era landskap framför resten av klassen.

Sveriges landskap

HÄRJEDALEN

JÄMTLAND

LAPPLAND

NORRBOTTEN

VÄSTERBOTTEN

ÅNGERMANLAND

MEDELPAD

HÄLSINGLAND

DALARNA

GÄSTRIKLAND

UPPLAND

VÄRMLAND

DALSLAND

BOHUSLÄN

VÄSTERGÖTLAND

HALLAND

VÄSTMANLAND

NÄRKE SÖDERMANLAND

ÖSTERGÖTLAND

SMÅLAND

BLEKINGE SKÅNE

GOTLAND

ÖLAND

Bilden: Barn mellan 10 och 14 år utgör cirka 6 procent av Sveriges befolkning.

Sveriges befolkning

I Sverige bor det över 10 miljoner människor. Att det inte går att säga exakt beror på att det hela tiden föds och dör människor samt att en del flyttar från Sverige och andra flyttar hit.

Mängden människor som bor i Sverige ökar varje år. Runt år 2032 beräknas det bo ungefär 11 miljoner människor i Sverige.

Ord och begrepp

Pension är pengar som äldre människor får i stället för lön när de slutat arbeta.

Skatt är pengar som staten, kommunerna och regionerna tar in på olika sätt.

Tätort är en plats där det bor minst 200 invånare och där det är högst 200 meter mellan husen.

Riddarholmen i Stockholm. 0–10

10–30

30–50

50–100

100–500

Staden och landet

I Sverige är människorna inte jämnt utspridda. De flesta bor i mellersta eller södra Sverige. Flest människor bor det i området som kallas Mälardalen, där Sveriges huvudstad Stockholm ligger. Det bor också mycket människor längs Sveriges västra kust, från Göteborg och ner till sydligaste Sverige där Malmö ligger.

De flesta svenskar bor dessutom i tätorter. Många har flyttat från landsbygden till städer. Framför allt flyttar många till Stockholmsområdet. I Norrland är det långt mellan orterna, särskilt i inlandet.

Att många människor, främst unga personer, flyttar från landsbygden och mindre städer till de större städerna får flera konsekvenser.

I de områden som människor lämnar minskar befolkningen. Det är främst äldre som stannar kvar. Det betyder att mängden pengar man kan få in genom skatt minskar då det är färre som arbetar. Samtidigt ökar kostnaderna för till exempel äldrevård.

Befolkningstäthet, antal invånare per km2

För de större städerna är det mest positivt att unga människor flyttar dit. Det innebär till exempel att fler kan arbeta och studera. Men det för med sig en del problem, till exempel att det kan vara svårt att hitta någonstans att bo.

I vilka tätorter bor det flest människor?

som bor där

Ålder

I slutet av 1700-talet blev män i Sverige i snitt 34 år gamla. Kvinnor blev i snitt 37 år. År 2022 levde män i Sverige i snitt tills de blev lite mer än 81 år. Kvinnor blev nästan 85 år.  På 300 år har vi alltså lyckats göra så att vi lever nästan 50 år längre. Vad beror det på?

Det beror på flera saker. De viktigaste är bättre sjukvård, bättre mediciner och att vi lever på ett hälsosammare sätt.

Att vi lever längre än tidigare betyder också att en allt större del av befolkningen har gått i pension. Kostnaderna för sjukvård och äldrevård ökar då. Då behövs det även fler unga människor som arbetar så att det kommer in tillräckligt med skatt. Att vi lever allt längre, och att det inte föds jättemånga barn i Sverige, gör att de äldre blir allt fler jämfört med de yngre.

I Sverige blir vi i snitt över 80 år gamla.

Trots att vi lever så länge i Sverige är vi inte rekordhållare i världen. I Japan, Singapore, Schweiz och Spanien lever människorna i genomsnitt faktiskt något år längre.

Svenskar som flyttat till Nordamerika. Fotot är taget 1880 i Minnesota, USA.

Utvandring och invandring

De första människorna kom till Sverige för ungefär 13 000 år sedan. Det var samtidigt som den senaste inlandsisen drog sig tillbaka när klimatet blev varmare. Sedan dess har människor ständigt rört på sig och flyttat till och från platser inom och utom Sverige.

En stor utflyttning från Sverige hände under slutet av 1800-talet. Den varade ända fram till början av 1900-talet. Över en miljon svenskar flyttade då till främst Nordamerika för att söka lyckan. Anledningen var att många hade det fattigt och svårt i Sverige.

Sedan slutet av 1900-talet har många invandrare kommit till Sverige. En del kommer hit för att det är svårt att hitta arbete i landet de kommer

från. Andra flyr undan krig och svält. I dag är ungefär var femte person i Sverige född utomlands. Det är en av anledningarna till att antalet människor som bor i Sverige ökar.

2023 var omkring 110 miljoner människor i världen på flykt från krig, konflikter och förföljelser.

Transporter och

kommunikation

Transporter handlar om att flytta något från en plats till en annan. Det kan vara saker, tjänster och människor. För att kunna göra detta krävs hjälpmedel. Till exempel bilar, lastbilar, tåg, fartyg, flygplan, telefoner eller datorer.

I Sverige är alla dessa hjälpmedel tillgängliga och de fungerar för det mesta bra. Det beror på att vi har gett dem förutsättningarna för att fungera. Vi har vägar som går att köra på, fartyg som är anpassade för att frakta saker och ett väl utbyggt och snabbt nät för kommunikationer med datorer och mobiltelefoner.

Ett fungerande vägnät är viktigt för att vi ska kunna transportera varor och oss själva mellan olika platser. Här ser du Öresundsbron som är en viktig transportled mellan Sverige och Danmark.

Transporter gör att vi lättare kan ta oss till platser som ligger långt bort. På sätt och vis bidrar transporter till att göra världen mindre.

Tidigare tog det mer än tio timmar att åka mellan Malmö och Stockholm. I dag klarar vi det på tre till fem timmar.

Utvecklingen inom kommunikation var under 1900-talet stor. Internet började används på allvar under 1990-talet. 2020 beräknades cirka 60 procent av alla människor på jorden vara uppkopplade på internet. Det är dessutom en siffra som ökar mycket snabbt.

För att internet ska fungera finns det stora serverhallar utspridda över hela jorden. Servrarna är datorer som lagrar data som kan nås genom internet.

Sammanfattning

@ I Sverige bor det över 10 miljoner människor.

@ De flesta människorna bor i mellersta eller södra Sverige.

@ De flesta svenskar bor i tätorter och städer.

@ Svenskarna lever allt längre. Det beror bland annat på att vi lever hälsosammare och har bättre sjukvård och mediciner.

@ I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet flyttade många från Sverige. Hundra år senare är det tvärtom fler som flyttar till Sverige.

@ Transport handlar om att förflytta något från en plats till en annan.

Kapitel 2

Sverige och Norden

Sveriges befolkning

Instuderingsuppgifter

1. Varför är det svårt att exakt säga hur många människor som bor i Sverige?

2. I vilka områden bor flest människor i Sverige?

3. Vad är en tätort?

4. Varför är det mest positivt för större städer när unga människor flyttar dit?

5. Varför lever människor i Sverige i dag längre än för 300 år sedan?

6. Var och varför flyttade många människor i slutet av 1800-talet?

7. Varför ökar antalet äldre människor jämfört med yngre människor?

8. På vilket sätt kan man säga att transporter och kommunikation gör världen ”mindre”?

Aktivitet

Staden och landet

Analysera och diskutera

Läs först texterna i avsnittet och fundera på frågorna nedan. När du är klar jämför du vad du kommit fram till med en eller flera klasskompisar. Diskutera frågorna tillsammans.

a. Varför bor de flesta svenskar i tätorter?

b. Har det något med kommunikationer att göra? På vilket sätt?

c. Vilka möjligheter finns det i tätorten?

d. Vad händer i städer där befolkningen blir mindre?

e. Vilka bor kvar? Varför?

f. Tror du att det är mest unga eller äldre som bor i dessa städer?

g. Hur påverkas transporter och samhällsinstitutioner av avflyttning?

h. Vad händer i städer som har stor inflyttning?

i. Vad är positivt?

j. Vad är negativt?

k. Hur påverkas transport och kommunikation? Räcker vägarna för bilar och fungerar bussar, tåg och tunnelbana?

Bilden: De nordiska flaggorna har stora likheter med varandra genom att de är korsflaggor. Korset som flaggbild har sitt ursprung från de kristna korstågen.

Nordens geografi

Kanske har du hört sägas att du bor i Norden. Med Norden menar man ett område i norra Europa som består av de fem länderna Sverige, Norge, Danmark, Island och Finland. De nordiska länderna har mycket gemensamt. Förutom språket så har vi liknande kulturer och en gemensam historia.

Ord och begrepp

Fjord är en smal och djup vik som sträcker sig långt in i landet.

Glaciär är ett stort istäcke på land.

Självstyre betyder att invånarna i ett område inom ett land har rätt att själva bestämma över vissa saker.

Skärgård är ett område med öar av olika storlek utanför en kust.

Tundra är en trädlös slätt som finns i Europas, Asiens och Amerikas nordligaste delar.

Grönland (Danmark)

Svalbard (Norge)

Island

Färöarna (Danmark) Finland

Sverige Norge

Danmark

Åland (Finland)

Den här gula betongklumpen är Treriksröset. Det är här som Sveriges, Norges och Finlands gränser möts.

Grönland (Danmark)

Grönland (Danmark)

Island

Island

Färöarna (Danmark)

Färöarna (Danmark)

Områden som tillhör Norden.

Norden

Svalbard (Norge)

Svalbard (Norge)

Finland

Finland

Norge

Norge

Sverige

Sverige

Åland (Finland)

Åland (Finland)

Danmark

Danmark

I de nordiska länderna bor det sammanlagt cirka 28 miljoner människor. Det betyder faktiskt att det är ett av de områden i världen där det bor minst antal människor.

Till Norden räknar man även in en del öar som hör till de nordiska länderna. Svalbard tillhör Norge, medan Färöarna och Grönland hör till Danmark. Åland hör till Finland.

Att man slår ihop de här länderna till ett Norden beror på att vi har mycket gemensamt. Till exempel är tre av språken i Norden nära släkt: svenska, norska och danska. Den som talar ett av språken förstår ganska lätt de båda andra. Svenska talas och förstås också av många i Finland, och danska förstås av de flesta på Island.

Vi har även en gemensam historia och delvis en gemensam kultur. Viktigare ändå är att många människor känner sig som nordbor. Vi hör närmare ihop med våra grannar i Norden än med människor i andra länder.

De nordiska länderna samarbetar på olika sätt. Riksdagarna i de nordiska länderna samarbetar i Nordiska rådet. Regeringarna samarbetar i Nordiska ministerrådet.

Danmarks huvudstad heter Köpenhamn.

Danmark Naturgeografi

Danmark består av halvön Jylland, de två större öarna Själland och Fyn samt flera hundra mindre öar. Till Danmark hör även Grönland och Färöarna som ligger ute i Atlanten. De är lite speciella då de är självstyrande områden.

Danmark består nästan bara av öar. Den största delen av Danmark är halvön Jylland som gränsar i söder mot Tyskland. De största öarna är Själland, Fyn, Falster och Lolland. Långt från övriga Danmark, sydöst om Skåne, ligger ön Bornholm.

Det finns många färjor mellan öarna. Mellan en del öar går det broar.

Danmark är ett platt land. Den högsta punkten heter Yding Skovhøj och är inte mer än 173 meter över havet. Det mesta av landet är odlad mark. Det finns inte mycket skog. På norra och västra Jylland finns stora sanddyner.

Danmarks klimat är varmt regnklimat som även är styrt av att hela landet ligger så nära havet. Danmark har milda vintrar, ganska svala somrar och regn året om.

Danmarks flagga, som kallas Dannebrogen, är världens äldsta statsflagga.

Fakta om Danmark

Yta: 42 959 kvadratkilometer

Folkmängd (2022): 5,9 miljoner invånare

Huvudstad: Köpenhamn

Städer: Aarhus, Odense

Högsta berg: Yding Skovhøj (173 meter över havet)

Sjöar: Arresø

Floder: Gudenå

Öar: Själland, Fyn

Vid Skagen på Jylland kan man uppleva hur de två havsområdena Skagerrak och Kattegatt möts.

De allra flesta invånarna talar danska. Längst i söder, vid gränsen mot Tyskland, finns det dock ungefär 20 000 som talar tyska. På Färöarna talar man färöiska och på Grönland grönländska.

Befolkning

I Danmark bor det 5,9 miljoner människor. Danmark är mycket mer tättbefolkat än de andra nordiska länderna. Nästan en tredjedel av invånarna bor på östra Själland, i och omkring huvudstaden Köpenhamn. Andra större städer är Aarhus på Jylland och Odense på Fyn.

Det föds inte så många barn och samtidigt lever gamla människor allt längre. Det innebär att andelen gamla i befolkningen ökar. Danmark har inte så många invandrare i jämförelse med andra europeiska länder.

Danmark har stabil ekonomi som hålls igång av en väl utbyggd industri. Det en gång så viktiga jordbruket har under senare tid minskat i betydelse. Då Danmark är ett litet land med inte så många invånare handlar man mycket med andra länder. Landet utvinner olja och naturgas i den danska delen av Nordsjön. Ett av Danmarks största och framgångsrikaste företag är leksaksföretaget LEGO.

Helsingfors, på finska Helsinki, är Finlands huvudstad och största stad.

Finland

Naturgeografi

Finland ligger mellan Östersjön och Ryssland. Landets huvudstad heter Helsingfors.

Till Finland hör även den självstyrande ön Åland.

Finland har skärgård längs hela sin långa kust. De delar som ligger nära kusten består av öppen jordbruksmark. Inlandet är täckt av skog. Här finns även många sjöar. Den största sjön heter Saimen. De norra delarna är bergiga, men saknar höga fjäll. Högsta toppen är Halde fjäll som är 1 324 meter högt. På finska heter fjället Haltiatunturi. Finland sträcker sig nästan ända upp till Norra ishavet.

Landet har ett kallt snöklimat. Det är ett fuktigt klimat med kalla, snörika vintrar och ganska varma somrar.

Befolkning

I Finland bor det 5,6 miljoner människor. Eftersom Finland är ett ganska stort land betyder det att landet är glest befolkat. Flest människor bor i

Finlands flagga.

Fakta om Finland

Yta: 338 145 kvadratkilometer

Folkmängd (2022): 5,6 miljoner invånare

Huvudstad: Helsingfors

Städer: Tammerfors, Åbo

Högsta berg: Halde fjäll (1 324 meter över havet)

Sjöar: Saimen

Floder: Kemi älv, Ule älv

Öar: Åland

sydväst, i och omkring huvudstaden Helsingfors. Andra stora städer är Tammerfors och Åbo.

Det föds inte så många barn i Finland och äldre personer utgör en allt större andel av befolkningen. I Finland bor inte heller så många flyktingar och invandrare jämfört med andra europeiska länder.

Längst i norr bor det ungefär 4 000 samer.

Många finländare arbetar inom industrin. Skogen är den viktigaste råvaran. Av skogen tillverkar man framför allt papper och kartong.

Vidare finns det stora varv och även stålverk i landet. Finlands största och mest framgångsrika företag var under många år Nokia som främst tillverkade mobiltelefoner, men under 2010-talet minskade företagets framgångar. Liksom i andra nordiska länder arbetar också många inom handel och serviceyrken.

Finlands inre består av skog och väldigt många sjöar. Finland kallas ibland för de tusen sjöarnas land.

Nästan alla finländare har finska som förstaspråk. Men det finns också omkring 300 000 personer som har svenska som förstaspråk. De kallas finlandssvenskar och bor främst i området kring Helsingfors, längs kusten mot Sverige och på Åland.

Yta: 103 000 kvadratkilometer

Folkmängd (2022): 357 600 invånare

Huvudstad: Reykjavík

Städer: Kopavagur

Högsta berg: Hvannadalshnúkur (2 119 meter över havet)

Floder: Thjórsá

Öar: Surtsey, Heimaey

I Reykjavík bor det omkring 130 000 människor.

Island

Naturgeografi

Island är ett land i norra Atlanten. Det är Europas näst största ö, efter Storbritannien. Huvudstaden heter Reykjavík.

Det isländska språket är nära släkt med svenska, norska och danska. Till skillnad mot det svenska språket tar man sällan in nya utländska ord i isländskan. Man hittar på nya isländska ord i stället.

Hela ön har bildats av väldiga vulkanutbrott på havets botten under många miljoner år. Egentligen är Island en av de högsta topparna av en bergskedja på havets botten. Islands berggrund består till stor del av het lava och det finns över 200 vulkaner i landet. Av dessa är ungefär 30 aktiva.

Längs Islands kust finns många fjordar, alltså smala djupa vikar som sträcker sig långt in i landet. Landskapet är nästan helt trädlöst och består av grässlätter, myrar och fjällhedar. En dryg tiondel av Island täcks av is i form av glaciärer. Den största heter Vatnajökull.

Islands norra del har kallt snöklimat, medan de södra delarna har varmt regnklimat. Island har alltså olika årstider. Somrarna är svala och vintrarna är milda och regniga. Men då somrarna är ganska korta hinner inte all snö smälta undan utan samlas i allt tjockare islager. Det är så glaciärerna har bildats.

Islands flagga.

Fakta om Island

Befolkning

På Island bor det nästan 360 000 människor. Den isländska befolkningen är alltså liten och Island är ett av Europas mest glesbefolkade länder. De flesta islänningarna bor vid kusten.

Islands viktigaste inkomstkälla är fiske och fiskexport, men inkomsterna från turismen är också stora. Landet har en av världens modernaste fiskeflottor och fiskar bland annat torsk, kolja, sill och hälleflundra.

Man fångar också val, trots protester från djurvänner över hela världen. De flesta av landets industrier är små, men aluminiumverket Straumsvík utanför Reykjavík är ett undantag. Tillverkning av aluminium kräver väldigt mycket energi, något som Island har gott om på grund av stora kraftverk längs sina många floder. Aluminiumet exporteras över hela världen.

Island ligger i en spridningszon där två kontinentalplattor glider ifrån varandra. Därför är det inte ovanligt med vulkanutbrott på ön.

huvudstad

Danmark s u nd e t

naturnamn berg

natur- eller kulturhistorisk plats

hav, innanhav

vattendrag stad

huvudväg järnväg

höjd över havet i meter

över 2 000

1 000–2 000

500–1 000

200–500

0–200

Ísafjörður

Breiðafjörður

Atlanten

Thingvellir

Sauðárkrókur

Akureyri

Mývatn

gjökull1355

Lan

Akranes

Reykjavík

Keflavík

Hofsjökull 1765

Geysir GullfossThjórsá

Thingvallavatn

Kópavogur

Selfoss

Vestmannaeyjar

Heimaey Surtsey Hekla 1491

Vatnajökull

Hvannadalshnúkur 2119

N o r s k a h a v e t

0

100 km

Norges flagga.

Fakta om Norge

Yta: 385 199 kvadratkilometer

Folkmängd (2022): 5,5 miljoner invånare

Huvudstad: Oslo

Städer: Bergen, Trondheim

Högsta berg: Galdhøpiggen (2 469 meter över havet)

Sjöar: Mjøsa

Floder: Glomma

Öar: Lofoten, Svalbard

Oslo är en gammal stad som grundades redan på 1000–talet.

Norge

Naturgeografi

Norge ligger väster om Sverige och har en lång kust mot Atlanten. Huvudstaden heter Oslo och till landet hör även ögruppen Svalbard.

De flesta invånarna i Norge har norska som modersmål. Det finns två former av norska: bokmål och nynorsk. De flesta norrmän använder bokmål, särskilt i södra delen av landet.

Norge är ett långsmalt och mycket bergigt land. Det norska inlandet består mest av fjällkedjan som är gräns mot Sverige. Kusten mot Atlanten är lång och har väldigt många fjordar som skjuter djupt in i landet. Längs en stor del av kusten löper en låg remsa, strandflaten, som bildar övergång mellan det höga inlandet och skärgården. Nästan överallt är kusten klippig.

Norges klimat är påverkat av att nästan hela landet ligger nära havet. Ut mot kusterna är det varmt regnklimat. Uppe i fjällkedjan samt i norra delen av landet är det kallt snöklimat. Längst i norr finns det tundra. Där är marken frusen under större delen av året. På de trädlösa vidderna växer det bara buskar, mossor och lavar.

Befolkning

I Norge bor 5,5 miljoner människor. Efter Island är Norge det land som

Svalbard (Norge) 1717 Newtontoppen

Longyearbyen

B a r e n t s h a v

naturnamn bergstopp hav, innanhav vattendrag stad

huvudstad landsgräns huvudväg järnväg

höjd över havet i meter över 2 000 1 000–2 000 500–1 000 200–500 0–200

Trondheimsfjorden

Trondheim Tromsø

Karmøy

Jostedalsbreen Gudbrand

2469 Galdhøpiggen 2452 Glittertind

Sognefjorden

Hardanger-vidda

Lillehammer Skien

sd al e n

Stavanger Bergen Drammen

Boknafjorden Oslofjorden

Glomma Mjösa

Oslo Eidsvoll

Kristiansand FINLAN

Fredrikstad Halden

Lofoten är en ögrupp i norra Norge. Många som bor där livnär sig på fiske.

är glesast befolkat i Norden. Mest folk bor det i områdena kring Oslofjorden. Efter 1970 har fler flyttat till Norge än som lämnat landet. Ungefär 10 procent av befolkningen är invandrare eller födda av invandrade föräldrar. I norr lever även omkring 30 000 samer.

Norge är ett högt utvecklat industriland. Sedan början av 1970-talet har landet haft större ekonomisk tillväxt än de flesta industriländer. Tillväxten kommer främst från landets stora oljefynd i Nordsjön.

Landet har många vattenkraftverk. Den goda tillgången på el är viktig för metallindustrierna. Norge är ett av de länder i världen som exporterar mest aluminium. Sjöfarten är också viktig och landet har en av världens största handelsflottor, alltså fartyg som transporterar varor. Vid kusterna är fiske och fiskodling betydelsefulla liksom fiskeindustrier.

Sammanfattning

@ Norden består av de fem länderna Sverige, Norge, Danmark, Island och Finland.

@ I Norden bor det sammanlagt ungefär 28 miljoner människor.

@ Danmark består av halvön Jylland och flera hundra större och mindre öar. Även Grönland och Färöarna hör till Danmark. Det är ett platt land där det mesta av marken är uppodlad. Huvudstaden heter Köpenhamn.

@ Finland har skärgård längs hela kusten, många sjöar och mycket skog. Till Finland hör även den självstyrande ön Åland. Huvudstaden heter Helsingfors.

@ Island är Europas näst största ö. Ön har bildats av vulkanutbrott på havets botten. Den är karg med stora slätter och stenlandskap. Island har nästan inga träd men flera vulkaner och glaciärer. Huvudstaden heter Reykjavík.

@ Norge är långsmalt och bergigt med många fjordar. Till landet hör även ögruppen Svalbard. Huvudstaden heter Oslo.

Kapitel 2

Sverige och Norden

Nordens naturgeografi

Instuderingsuppgifter

1. Vilka länder ingår i de nordiska länderna?

2. Vad har de nordiska länderna gemensamt förutom språket?

3. Hur många människor bor sammanlagt i de nordiska länderna?

4. Vad är särskilt speciellt med öarna Grönland, Färöarna och Åland?

5. Vilken är den högsta punkten i Danmark och hur hög är den?

6. Vad är en glaciär och vilken glaciär är störst på Island?

7. Hur många människor bor det ungefär i Norge?

8. Hur många människor bor det ungefär i Finland?

9. Hur många människor bor det ungefär på Island?

10. Vad är en viktig inkomstkälla för Island?

11. Vilken råvara är särskilt viktig för den finska industrin?

12. Varför har Norge sedan 1970-talet haft en större ekonomisk tillväxt än de flesta andra industriländer?

Aktivitet

Frågesport

Tävla

Utifrån det du har lärt dig om varje land ska du skriva frågor till en frågesport. Skriv två frågor till varje land.

Till exempel:

a. Vad heter huvudstaden i Norge?

b. Hur många invånare har Finland?

När ni är klara samlar läraren in och sammanställer era frågor.

Nästa lektion är det frågesport som gäller där klassens Nordenexpert ska koras!

Europas naturgeografi

Sverige är en del av Norden som är ett område i norra Europa.

I sin tur är Europa en världsdel på norra halvklotet. Europa är en till stora delar platt världsdel som består av väldigt många öar och halvöar.

Ord och begrepp

Halvö är en bit land som omges av vatten på alla sidor utom en.

Innanhav eller bihav är en del av ett hav eller en ocean som ligger nära kusten eller öar.

Norra halvklotet är den del av jorden som ligger norr om ekvatorn.

Stäpp är en stor slätt där det växer gräs eller buskar men inga träd.

Världsdelar är stora områden som hänger samman. De har tydliga gränser, för det mesta ett hav.

Bilden: Staden Manarola vid den klippiga kuststräckan Cinque Terre i Ligurien i nordvästra Italien.

Fakta om Europa

Yta: 10,6 miljoner kvadratkilometer

Folkmängd (2022): 742 miljoner invånare

Största land: Ryssland

Minsta land: Vatikanstaten

Högsta berg: Elbrus (5 642 meter över havet)

Sjöar: Ladoga, Onega, Vänern, Saimen

Floder: Volga, Donau, Uralfloden, Dnjepr

Öar: Storbritannien, Island, Novaja Zemlja, Irland

Vy över Petersplatsen i Vatikanstaten. Vatikanstaten är Europas minsta land. Det ligger mitt i den italienska huvudstaden Rom.

Natur

Uralbergen i Ryssland utgör Europas gräns i öster. I väster, söder och norr utgörs gränserna av hav.

Europa består av 43 länder. Sedan tillkommer tre länder där bara en del av landet tillhör Europa. Ryssland, Turkiet och Kazakstan ligger i både Europa och Asien.

Det bor sammanlagt 742 miljoner människor i Europa. Många av länderna är med i EU och i Europarådet.

Europa är en till stora delar platt världsdel. Trots det finns där en del bergskedjor. Omkring en tredjedel av Europas landyta består av öar och halvöar. Skandinaviska halvön där Sverige ligger är en av de större.

I norra Europa breder stora barrskogar ut sig med myrar och sjöar. I skogarna lever bland annat älgar, björnar, lodjur, vargar och rovfåglar.

I östra och västra Europa breder stora slätter ut sig. De är till största delen åkrar som bönder odlar. Men det finns en del områden med lövskog. I skogarna lever hjortar, rådjur och vildsvin. Vid åkrar och dikeskanter håller rävar, fasaner och kaniner till. Längre åt sydöst finns stora stäpper med lössjord, en jordart som består av små korn som vinden fört med sig. Där lever många grävande djur som sislar och murmeldjur. I centrala och södra Europa reser sig flera bergskedjor.

Södra Europa består av tre stora halvöar och många öar. Halvöarna är ganska bergiga, och där växer mycket buskar och snårskog. I södra Europa finns det gott om fåglar, grodor och kräldjur.

Öar, halvöar och stäpper

En ö är kanske inte så svårt. Det är en bit land som omges på alla sidor av vatten. Kanske havet, en sjö eller en flod. Men en halvö är lite klurigare. Det är en bit land som omges av vatten på alla sidor utom en.

En stäpp är en stor slätt där det växer gräs eller buskar men inga träd. Det mest kända exemplet är prärien i Nordamerika. I Europa finns det stäpper i Ungern och Rumänien.

Öar och ögrupper

I Europa finns det många öar och ögrupper. De flesta är små men några är så stora att de är egna länder, till exempel Brittiska öarna och Island. Brittiska öarna består av länderna Storbritannien och Irland. Andra öar och ögrupper som är stora men som tillhör ett land är Svalbard, Sicilien, Sardinien och Korsika.

Ögruppen Svalbard tillhör Norge. De olika öarna ser ofta ut så här, platta ovanpå men med ganska branta klippor.

Förr sa man att Mont Blanc var Europas högsta berg. Det är 4 805 meter över havet. Numera räknar man emellertid Kaukasus till Europa, och där finns flera toppar som är högre än Mont Blanc.

Elbrus är en gammal vulkan och Europas högsta berg. Det ligger i Ryssland i bergskedjan Kaukasus.

Bergen

I Europa finns det fem områden med större bergskedjor. I norr finns fjällkedjan mellan Norge och Sverige. I västra Europa bildar Pyrenéerna gräns mellan Spanien och Frankrike. I sydöst begränsas Europa av Kaukasus och i öst av Uralbergen. I södra och mellersta Europa finns det största området med berg. Bergskedjorna här hänger delvis ihop: Alperna, Karpaterna och Apenninerna.

Elbrus i bergskedjan Kaukasus är Europas högsta berg och mäter  5 642 meter över havet.

Europas högsta berg

Bergstopp Bergskedja Land Höjd, meter över havet

Skogarna

I norra Europa finns ett stort område med barrskog som sträcker sig från Sverige i väster ända bort till Ryssland i öster. Detta område med barrskog kallas tajga. Barrskogen trivs där klimatet är kallt.

Stora delar av övriga Europa består mest av slätter som används som åkrar. Men här och var finns det skogar. Då klimatet är varmare och regnigare är det främst lövskog som trivs i övriga Europa.

Haven

Europa begränsas på tre sidor av stora hav. I norr av Norra ishavet. I väster av Atlanten. I söder av Medelhavet.

De större haven kan ofta delas upp i mindre hav. De kallas för innanhav eller bihav. Exempel är Svarta havet som är en del av Medelhavet och Nordsjön som är en del av Atlanten.

Många av Europas länder har långa kuster. Det gör att klimatet påverkas. Haven har även varit viktiga för att transportera saker och människor mellan olika länder.

I mellersta och södra Europa finns det inte mycket skog. Men den som finns är lövskog. Som här vid berget Fruška Gora mellan Serbien och Kroatien.

De tre haven som omger Europa. Norra ishavet kallas även för Arktiska oceanen och är det minsta av de fem världshaven.

Atlanthavsvägen är en 36 kilometer lång väg i Norge. Den går från ö till ö utmed atlantkusten.

Norra ishavet

Atlanten

Medelhavet

Sjöarna

Europa har inte särskilt stora sjöar. Däremot finns det många. Flest finns det i Sverige som har nästan 100 000 sjöar. Även Finland har många sjöar, nästan 60 000. Men de två största sjöarna finns i Ryssland. De heter Ladoga och Onega. På tredje plats kommer Sveriges Vänern.

Europas största sjöar

Sjö Land Yta, kvadratmeter

Ladoga Ryssland 18 400

Onega Ryssland 9 720

Vänern Sverige 5 585

Ladoga är Europas största sjö.

Floderna

Europa genomkorsas av många stora floder. Den längsta heter Volga.  Den ligger helt och hållet i Ryssland. Volga börjar en bit norr om Moskva. Sedan flyter den först österut och sedan söderut och mynnar i Kaspiska havet.

Näst längst är Donau. Den har i stället ett annat rekord. Det är den flod i världen som flyter genom flest länder: tio stycken. Donau börjar i Tyskland och mynnar sedan ut i Svarta havet.

Europas längsta floder

Klimatet

Med tanke på var Europa ligger borde det vara ett kyligt klimat. Att så stora delar av Europa har ett mycket varmare klimat beror främst på den stora havsströmmen Golfströmmen. Den för med sig varmt vatten och gör så att luften värms upp.

Volga är en viktig trafikled i Ryssland med både last- och passagerarfartyg.

Volga är Europas längsta flod.

Större delen av Europa har därför ett varmt regnklimat. I västra Europa betyder det svala somrar och milda vintrar. Det regnar mycket.

I söder är vintrarna milda och somrarna varma och torra.

Det är bara de delar som ligger längst norrut eller österut som har kallt snöklimat. I öster är somrarna trots det varma men vintrarna långa och kalla. I norr är det korta svala somrar och långa kalla vintrar med mycket snö. I en del bergsområden är det till och med polärt klimat. Med glaciärer och snö året om.

Längst ner i sydöst finns det stäpper där det regnar så lite att det räknas som torrt klimat.

Sammanfattning

@ Europa är en världsdel på norra halvklotet som består av 43 länder. Ytterligare tre länder har bara en del av landet som ligger i Europa: Ryssland, Turkiet och Kazakstan.

@ I norra Europa finns det stora barrskogar med myrar och sjöar.

@ I östra och västra Europa breder stora slätter ut sig.

@ Södra Europa består av tre stora halvöar och många öar.

@ I Europa finns det många små öar men några är så stora att de är egna länder, till exempel Brittiska öarna och Island.

@ I Europa finns det flera större bergskedjor: fjällkedjan mellan Norge och Sverige, Pyrenéerna, Kaukasus, Uralbergen, Alperna, Karpaterna och Apenninerna.

@ I norra Europa finns ett stort område med barrskog som kallas tajga. I övriga Europa finns det främst lövskog.

@ Europa omgärdas av haven Norra ishavet, Atlanten och Medelhavet.

@ Europa har många små sjöar. Sverige har flest. Största sjöarna i Europa är Ladoga, Onega och Vänern.

@ Europas längsta floder är Volga och Donau.

@ Att stora delar av Europa har ett varmare klimat beror främst på den stora havsströmmen Golfströmmen.

Kapitel 3 Europa

Europas naturgeografi

Instuderingsuppgifter

1. Hur många länder finns det i Europa?

2. Vad kallas det stora område med barrskog som sträcker sig från Sverige till Ryssland?

3. Vilken flod i Europa är den längsta och var mynnar den ut?

4. Vad kallas de mindre hav som delar upp de större haven?

5. Vilka är de tre största sjöarna i Europa?

6. Vilket är det högsta berget i Europa och hur högt är det?

Aktivitet

Donau

Fördjupning

Under rubriken Floderna står det att Europas näst största flod Donau flyter genom tio länder. Din uppgift är följande:

a. Ta reda på vilka länder som Donau flyter genom.

b. Skapa en egen karta där du ritar ut var Donau startar och var den rinner ut. Rita även ut länderna som floden flyter genom.

Europas länder och områden

Bilden: London är Europas näst största stad. Bron över floden Themsen heter Tower Bridge. Den stod färdig att använda 1894.

Europas befolkning

Europa är en liten världsdel men med en ganska stor befolkning. I det här avsnittet tittar vi på hur Europas befolkning ser ut och var invånarna bor någonstans.

Ord och begrepp

Flykting är en person som har flytt från till exempel ett krig till ett annat land.

Industri är företag och fabriker som tillverkar ett stort antal saker eller material, ofta med hjälp av maskiner.

Invandring är när en person flyttar till ett annat land än det där personen är född.

IT står för informationsteknik och är teknik där man använder datorer, mobiler eller surfplattor för att samla in, bearbeta och överföra digital information.

Naturresurs är allt i naturen som efterfrågas av människan, till exempel skog och järn.

Tung industri är industri som producerar råvaror och tyngre färdiga varor, till exempel gruvindustri.

Union är en förening där länder går samman för att samarbeta om något.

Utvandring är när en person flyttar från det land där personen är född till ett annat land.

ISLAND

STORBRITANNIEN

IRLAND

BELGIEN

LUXEMBURG

LIECHTENSTEIN

PORTUGAL

SPANIEN

FINLAND

SVERIGE NORGE

DANMARK

NEDERLÄNDERNA

TYSKLAND

FRANKRIKE

SCHWEIZ

ANDORRA

MONACO

SAN MARINO

ITALIEN

ESTLAND

LETTLAND

LITAUEN

POLEN

TJECKIEN

RYSSLAND

BELARUS

UKRAINA

SLOVAKIEN

ÖSTERRIKE

UNGERN

SLOVENIEN

RUMÄNIEN

MOLDAVIEN

SERBIEN

VATIKANSTATEN

KROATIEN

BOSNIEN OCH HERCEGOVINA

MALTA

GREKLAND BULGARIEN

MONTENEGRO

TURKIET

KOSOVO

NORDMAKEDONIEN

ALBANIEN

KAZAKSTAN

Politisk karta över Europa.

Befolkning

I Europa bor det 742 miljoner människor. Sammanlagt talas det över hundra olika språk.

Då Europa är en liten världsdel till ytan innebär det att i stora delar av Europa bor det väldigt många människor på liten yta. Framför allt bor det mycket människor i västra och centrala Europa. Flest bor det i Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Men absolut flest människor bor det i Ryssland.

Var människor har valt att bo i Europa beror på flera saker. Platsen ska vara enkel att ta sig till och från, därför bor många vid kusten eller nära en stor flod. Många människor bor också i de områden där det är lätt att odla eller finns gott om andra naturresurser. Även längs de vägar i Europa utmed vilka det sker mycket handel har det vuxit fram större städer.

För att lättare kunna samarbeta har många av Europas länder gått samman i EU (Europeiska unionen).

EU

EU är en union där 27 av Europas länder är med. Sverige blev medlem 1995.

De länder som är medlemmar låter politikerna i EU ta beslut om en del saker som då gäller för alla medlemsländer. Ofta handlar det om handel och ekonomi. Andra saker bestämmer de olika länderna fortfarande själva över.

Många av länderna som är med i EU har samma sorts pengar – euro. Sverige har valt att behålla den svenska kronan.

Staden och landet

Efter att andra världskriget tog slut 1945 har många européer flyttat från landet och in till städerna. Särskilt skedde det i de rikare länderna i västra och norra Europa, till exempel Belgien, Storbritannien, Tyskland och Sverige. I flera av länderna i östra Europa bor det fortfarande ganska många människor på landet, som i Bosnien och Hercegovina, Albanien och Moldavien. Det är fortfarande i dag så att människor runt om i Europa flyttar från landet och in till städerna. Främst beror det på bristen på arbete på landsbygden.

Europas största städer

Land

När en allt större andel av ett lands eller ett områdes befolkning bor i städer kallas det för urbanisering.

miljoner

Den blå och gula EU-flaggan. EU-parlamentet ligger i den franska staden Strasbourg.

Utvandring och

invandring

Under många århundraden har människor flyttat mellan olika länder. Anledningarna kan vara många. Fattigdom, brist på arbete, svält och krig är några av de vanligaste.

Under slutet av 1800-talet ända fram till 1930-talet flyttade många européer till Nordamerika. Det var dåliga tider i Europa då. Anledningen var att många var fattiga och hade svårt att hitta arbete.

Efter att andra världskriget tog slut 1945 flyttade många människor både till och inom Europa.

Många flyttade på grund av att deras länder var skadade efter kriget och att det därför var svårt att försörja sig. Därför flyttade många människor från södra och östra Europa till västra och norra Europa för att få arbete. Den här flyttningen fick ett snabbt slut på 1970-talet då västra och norra Europa drabbades av en ekonomisk kris. Många av de som flyttat för att få arbete flyttade då hem.

Under 2000-talet har krig i Afghanistan, Irak, Syrien och norra Afrika gjort att många människor har flytt till Europa.

Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 har många ukrainska medborgare tvingats fly till andra länder i Europa. Här ses en stor grupp människor som flyr över den ukrainska gränsen mot Rumänien.

Ålder

Befolkningen i Europa ökar mycket långsamt jämfört med andra världsdelar. I flera länder som Lettland och Litauen minskar den till och med. Det beror främst på att det inte föds så många barn i Europa jämfört med andra världsdelar.

Äldre personer utgör en allt större del av befolkningen. Det beror på att det föds få barn, men också på att vi lever allt längre.

I södra Europa är det många som arbetar inom jordbruket. Till exempel är Frankrike en av EU:s främsta spannmålsproducenter och ett av de länder som producerar mest vete i världen.

Arbete och industrier

I södra Europa och delar av östra Europa är det många människor som arbetar med jordbruk. I östra Europa arbetar även många inom industrin. I norra och västra Europa sysslar de flesta med service av olika slag. Men även här finns det flera stora områden med tung industri, bland annat i Tyskland och Storbritannien.

Runt stora städer, som Paris och Moskva, ligger fabriker för livsmedel, kläder och andra varor som används i vardagen. Företag som arbetar med IT, mediciner och forskning finns ofta i närheten av universitet eller på platser där vägar och järnvägar möts.

Det föds inte så många barn i Europa. Det finns flera anledningar till det, bland annat att kvinnor utbildar sig längre och föder sitt första barn relativt sent i livet. På så sätt kan inte varje kvinna föda så många barn då det blir svårare att bli gravid ju äldre kvinnan är.

De europeiska bönderna odlar mycket råg, vete och potatis. I norra Europa är även sockerbetor och raps viktiga. Där håller bönderna också många djur och framställer kött. I söder odlar bönderna oliver och vin.

Sammanfattning

@ I Europa bor det 742 miljoner människor.

@ Europa är ganska tättbefolkat. Störst koncentration av människor har västra och centrala Europa.

@ EU eller Europeiska unionen är en union där 27 av Europas länder är med.

@ Många människor i Europa har flyttat från landsbygden in till städerna. Många människor har också flyttat mellan olika länder på grund av till exempel krig, fattigdom eller för att få arbete.

@ I södra Europa och delar av östra Europa är det många människor som arbetar med jordbruk. I östra Europa arbetar även många inom industrin. I norra och västra Europa sysslar de flesta med service av olika slag.

Kapitel 3 Europa Europas befolkning

Instuderingsuppgifter

1. Hur många människor bor det ungefär i Europa och hur många länder finns det?

2. Varför bor det så många människor i västra och centrala Europa?

3. Vad är EU och hur många länder är medlemmar?

4. Vad är en vanlig orsak till att människor flyttar från landsbygden till städerna i Europa?

5. Varför utgör äldre personer en allt större del av Europas befolkning?

6. Varför flyttade många inom Europa efter 1945?

Aktivitet

Jämför länderna

Fördjupning

Gör tre spalter på ett papper. Välj ut tio länder i Europa från tabellen i det tidigare avsnittet Europas naturgeografi.

Det ska stå (exempel Italien):

Land Yta

Invånare

Italien 301 300 61,1

Svara sedan på frågorna:

a. Varför tror du att invånarantalet skiljer sig åt mellan länderna?

b. Har länder som är större till ytan fler invånare än de mindre länderna? Om inte – vad beror det på?

Bilden: Flygbild över den största staden i Australien: Sydney. Australien har varit befolkat av urbefolkningen aboriginer i 40 000 år, men blev först känt för européer på 1770-talet då britten James Cook kom dit och utropade landet som brittiskt.

Europa och världen

Europa är den näst minsta av de sju världsdelarna. Men då Europa har varit en rik världsdel under lång tid har den påverkat andra världsdelar på många sätt. Det kan du se på kartan. Många av de europeiska länderna bestämmer fortfarande över en del landområden och öar i andra världsdelar. Tidigare var till exempel nästan hela Afrika uppdelat mellan flera av de europeiska länderna. De hade kolonier där. Sedan slutet av andra världskriget 1945 har de flesta kolonierna blivit egna länder. Några få områden tillhör fortfarande länder i Europa men har då oftast självstyre.

Ord och begrepp

Handel betyder att köpa, sälja och byta varor eller tjänster.

Koloni är ett land eller område som styrs av ett annat land.

Självstyre betyder att invånarna i ett område inom ett land har rätt att bestämma själva över vissa saker.

Världsdelar är stora områden som hänger samman. De har tydliga gränser, för det mesta ett hav.

Koloni

Om ett land erövrar och utnyttjar områden utanför det egna landet kallar man det området för en koloni. Det används framför allt om de europeiska ländernas kolonier från 1500-talet och framåt.

Kolonier

De rikaste av de europeiska länderna började skaffa kolonier redan på 1500-talet. De fortsatte fram till slutet av 1800-talet. De erövrade landområden och öar i främst Afrika, Sydamerika, Oceanien och sydöstra Asien. Det var mest Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Portugal, Spanien och Belgien som erövrade kolonier. De gjorde det för att skaffa guld, slavar, kryddor och bomull.

I kolonierna hade de europeiska länderna också stora jordbruk där de odlade te, kaffe och sockerrör som man sedan sålde i Europa. En del av kolonierna i Afrika kom till därför att de europeiska länderna tävlade med varandra om vem som hade mest makt.

De områden som blev kolonier förändrades kraftigt. Att länderna blev kolonier innebar att många människor tvingades till slavarbete, utsattes för övergrepp, drabbades av sjukdomar med mera. Europas sätt att erövra och utnyttja andra länder har på många sätt lagt grunden till att dagens värld är ojämlik. Många länder i Afrika och andra världsdelar är fortfarande fattiga och beroende av de rika länderna i Europa och Nordamerika.

1788 hissade britterna sin flagga där staden Sydney ligger i dag. De utropade Australien till koloni. Det togs ingen hänsyn till att området redan var befolkat av aboriginer.

En skylt med portugisisk text på en strand i den brasilianska staden Imbituba. Det står ”Ta med dig skräpet”.

Varför talar man portugisiska i Brasilien?

Bilket europeiskt land som en koloni tillhörde kan man fortfarande ganska enkelt lista ut. En del av de gamla kolonierna har behållit det europeiska språket som förstaspråk. Därför talar man till exempel portugisiska i Brasilien och spanska i Argentina och Mexiko. Franska talar man i till exempel den gamla franska kolonin Algeriet.

Ett fartyg med många containrar fyllda med varor lämnar hamnen i Antwerpen, Belgien. Varorna är redan sålda eller ska säljas i till exempel Kina.

Handel

Handeln är av mycket stor betydelse i Europa. Med handel menar man att köpa, sälja och byta varor eller tjänster. I två tredjedelar av all handel som sker mellan världens länder är minst ett europeiskt land inblandat.

Det visar tydligt hur rikt och mäktigt Europa är.

En stor del av handeln sker mellan olika europeiska länder. Det är mycket tack vare EU. Mellan de länder som är med i EU finns det nästan inga avgifter och andra hinder för handel.

När europeiska länder handlar med länder i andra världsdelar sker det främst med USA, Japan och gamla kolonier. De senaste åren har dock handeln med Kina ökat mycket.

Sammanfattning

@ Flera länder i Europa skaffade sig kolonier i övriga delar av världen. Framför allt var det Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Portugal, Spanien och Belgien som hade kolonier.

@ Några europeiska länder bestämmer fortfarande över en del landområden och öar i andra världsdelar.

@ Även efter att kolonierna blivit självständiga så har de gamla kolonialmakterna stort inflytande i länderna, till exempel när det gäller handel och ekonomi.

@ Europa är en viktig världsdel när det gäller handel i hela världen.

@ En stor del av handeln sker mellan europeiska länder, där EU underlättar handeln mellan medlemsstaterna.

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en koloni?

2. Vilka europeiska länder erövrade kolonier?

3. Varför erövrade de europeiska länderna kolonier?

4. Vad hände med många människor i kolonierna?

5. På vilket sätt har de europeiska ländernas erövring och utnyttjande av andra länder påverkat hur världen ser ut i dag?

6. Varför talar man portugisiska i Brasilien?

7. Hur påverkar EU handeln mellan de europeiska länderna?

8. Vilka länder handlar Europa mest med?

Aktivitet

Orättvis värld?

Fundera och diskutera

Läs texten Europa och världen samt Kolonier och fundera först enskilt på frågorna nedan. Avsluta med att diskutera vad du kommit fram till med en eller flera klasskompisar.

a. På vilket sätt har de europeiska ländernas erövring och utnyttjande av andra länder påverkat hur världen ser ut i dag?

b. Vad tycker du bör göras för att världen ska bli mer jämlik och rättvis? Försök komma på konkreta åtgärder.

Bilden: Jordklotet fotograferat från rymden. Det stora området i mitten av bilden är Afrika som är både en världsdel och en kontinent.

Kontinenter och världsdelar

Geografi handlar om världen. För att kunna tala om världen måste man känna till begreppen världsdel och kontinent. Ibland används uttrycken som om de betydde samma sak, men det är fel.

Ord och begrepp

Kontinent kallas var och en av de stora landmassorna på jorden och de öar som omger dem.

Subkontinent är en del av en kontinent som är geografiskt avgränsad.

Världsdel är en historiskt, kulturellt och fysiskt avgränsad del av jordytan.

Kontinenter och

världsdelar

Kontinenter

Afrika

Antarktis

Australien

Eurasien

Nordamerika

Sydamerika

Att dela in världen

Kontinenter är de stora sammanhängande landmassorna på jorden. Dessa landmassor ligger på stora flytande plattor i jordskorpan.

Indelningen av världsdelar tar även hänsyn till andra avgränsningar än vatten. Eurasien är till exempel en kontinent, men innehåller två världsdelar, Europa och Asien.

Vad avgör vilka områden som ska höra till vilken världsdel? Det viktigaste är att det är områden som har flera saker gemensamt. Det kan

Nordamerika

Världsdelar

Afrika

Antarktis

Asien

Europa

Nordamerika

Oceanien

Sydamerika

Antarktis

Europa

Afrika

Sydamerika

handla om en gemensam historia men också en gemensam kultur. Även naturgeografin spelar roll. Gränsen mellan Europa och Asien går till exempel längs Uralbergen.

En stat eller region kan i vissa fall tillhöra flera världsdelar. Ryssland och Turkiet ligger exempelvis i både Europa och Asien.

Det finns sex kontinenter och sju världsdelar. I det här avsnitt och nästa fokuserar vi på världsdelarna.

Subkontinent

Subkontinent är ytterligare ett begrepp. Det avser en del av en kontinent som är geografiskt avgränsad. Ett sådant exempel är Indien som ligger på en egen kontinentalplatta som krockat med övriga Asien och givit upphov till världens högsta bergskedja, Himalaya.

Asien

Oceanien

Indien Himalaya

Indien är en subkontinent.

När Indien krockade med kontinenten Eurasien bildades bergsområdet Himalaya. Kollisionen skedde ganska nyligen om man tänker hur länge jorden funnits. Det är därför bergen är så höga. De har inte hunnit slipas ner av naturens krafter.

Det har bott människor i Arktis i tusentals år.

Arktis

Lägg märke till att Arktis, alltså området runt Nordpolen, inte är någon egen världsdel eller kontinent. Tidigare avgränsades Arktis av den norra polcirkeln, alltså 66 grader nordlig latitud, men den gränsen har övergivits.

Till Arktis räknas den norra kusten av Sibirien, Rysslands europeiska kust, nordligaste Norge, större delen av Island, Grönland, de norra kusterna i Kanada och Alaska samt Norra ishavet med öar.

Under senare år har allt fler stater blivit intresserade av Arktis på grund av de naturresurser, till exempel olja, som finns där. Arktis hotas också av att allt större mängder is smälter.

Sammanfattning

@ Kontinenter är de stora sammanhängande landmassorna på jorden.

@ Indelningen av världsdelar tar även hänsyn till andra avgränsningar än vatten.

@ Det finns sju världsdelar: Afrika, Sydamerika, Nordamerika, Europa, Asien, Oceanien och Antarktis.

Knölvalar utanför Grönlands kust.

Kapitel 4

Världsdelar

Kontinenter och världsdelar

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en kontinent?

2. Vad är Eurasien?

3. Vad är det som avgör vilka områden som tillhör en världsdel?

4. Var går gränsen mellan Europa och Asien?

5. Vilka länder tillhör både Europa och Asien?

6. Vad är en subkontinent?

7. Vad är Arktis?

8. Vilka områden ingår i Arktis?

Aktivitet

Diskutera världsdelarna

Fundera först enskilt och diskutera sedan frågorna nedan med en eller flera klasskompisar:

a. Finns det någon världsdel som är viktigare än någon annan? Varför/varför inte?

b. Vilka världsdelar kände du till sedan tidigare och varför?

c. Fanns det någon världsdel du hade mindre koll på sedan tidigare? Varför tror du att det är så?

Bilden: Nathan Road i den administrativa regionen Hongkong i Kina. Regionen har ett visst mått av självstyre och tillhörde under en lång tid Storbritannien.

Världsdelarna i korthet

De sju världsdelarna skiljer sig mycket åt på flera sätt. Vissa är stora till ytan medan andra är relativt små. Vissa världsdelar är relativt tättbefolkade medan andra har en naturgeografi som gör att befolkningen bor mer glest. En världsdel har ingen bofast befolkning alls. I det här avsnittet kommer du att få en inblick i hur varje världsdel ser ut.

Ord och begrepp

Befolkningstäthet är ett mått på hur många som bor i ett visst område.

Urbanisering är när en allt större andel av ett lands eller ett områdes befolkning bor i städer.

Asien är den största världsdelen och utgör 33 procent av jordens landyta.

Asien

Det bor 4,7 miljarder människor i Asien, vilket motsvarar omkring 60 procent av världens befolkning.

I Asien finns flera av världens största stater sett till folkmängden. Kina, Indien och Indonesien är några av dem. I den här världsdelen är befolkningen ojämnt fördelad. På vissa håll är det svårt att bo och glesbefolkat, men några av jordens mest tättbefolkade stater finns också här. I Bangladesh och Taiwan bor människor väldigt tätt, 970 respektive 630 invånare per kvadratkilometer. Jämför det med Sveriges 24 invånare per kvadratkilometer! Totalt har Asien 49 självständiga stater.

Världens djupaste insjö finns i Asien. Det är Bajkalsjön som är 1 940 meter djup. Det högsta berget, Mount Everest, är också världens högsta med sina 8 848 meter. Shanghai i Kina är väldens största stad när det gäller antal invånare, omkring 22 miljoner.

Dhaka är huvudstad i Bangladesh och ett av de största storstadsområdena i södra Asien. Inflyttningen till stadsområdet är stor och anledningen till det är att klimatförändringar gör det svårt för människor att livnära sig på landsbygden.

Grönsaksförsäljare på en marknad i Rawalpindi i Pakistan.

Kinesiska muren började byggas för över 2 000 år sedan. Den är cirka 6 000 kilometer lång.

ERITREA

Fakta om Asien

Yta: 44 miljoner kvadratkilometer

Utsträckning (asiatiska kontinenten): 11 000 km (öst–västlig), 8 500 km (nord–sydlig)

Folkmängd (2022): 4 730 miljoner invånare

Befolkningstillväxt: 0,8 % per år

Högsta berg: Mount Everest (8 848 meter över havet), K2 (Mount Godwin Austen, 8 611 meter över havet), Kanchenjunga (8 586 meter över havet), Lhotse (8 516 meter över havet)

Längsta floder: Chang Jiang (6 300 km), Huang He (5 460 km), Mekong (4 500 km), Amur (4 480 km), Lena (4 400 km)

Största sjöar: Kaspiska havet (371 860 km2), Aralsjön (ursprungligen 64 000 km2; sjöytan minskar och var 17 160 km2 2008), Bajkalsjön (31 500 km2)

Ghibli Park är en nöjespark i Nagakute, Aichi, Japan. Den öppnade 2022 och har attraktioner baserade på flera av filmerna producerade av Studio Ghibli.

SOMALIA

DMOLAVIEN

ARMENIEN AZERBAJDZJAN

GEORGIEN IRAN

BAHRAINQATAR

AFGHANISTAN LETTLANDESTLANDLITAUEN BELARUS

ARABEMIRFÖRENADEATEN OMAN

SEYCHELLERNA

MADAGASKAR

PA K I S TA N

I Afrika bor 17,5 procent av världens befolkning.

Afrika

Afrika är världens näst största världsdel sett till yta och befolkning. I den här världsdelen bor det lite mer än 1,4 miljarder människor och befolkningsökningen är snabbast i världen. Trots det är Afrika ganska glest befolkat med ett genomsnitt på 54 invånare per kvadratkilometer.

Det är också stor skillnad på stad och landsbygd. Endast 40 procent av befolkningen bor i städer. Det är den lägsta urbaniseringsgraden i världen. Öknar såsom Sahara och Kalahari bidrar till att människor inte bor så tätt.

Afrika kännetecknas av flacka platåer men det finns också högre berg. Det högsta berget heter Kilimanjaro.

Det finns 54 självständiga stater i Afrika. Till ytan är Algeriet, Kongo (Kinshasa) och Sudan störst. Flest invånare har Nigeria, Etiopien och Egypten.

Pyramiderna i Egypten lockar turister från hela världen. Den största av pyramiderna är Cheopspyramiden som är 146 meter hög.

Giraffer på savannen. I bakgrunden syns berget Kilimanjaro.

Vardagsliv i en typisk by längs med kanalen Pangalanes i Madagaskar.

Fakta om Afrika

Yta: 30 miljoner kvadratkilometer

Utsträckning: 7 400 km (öst–västlig), 8 000 km (nord–sydlig)

Folkmängd (2022): 1 419 miljoner invånare Naturlig befolkningstillväxt: 2,6 % per år

Högsta berg: Kilimanjaro (5 895 meter över havet), Mount Kenya (5 200 meter över havet), Ruwenzori

SPANIEN ITALIEN

Rabat Alger Tunis

(5 110 meter över havet), Meru (4 565 meter över havet)

Längsta floder: Nilen (6 700 km), Kongo (4 600 km), Niger (4 200 km), Zambezi (2 700 km)

Största sjöar: Victoriasjön (69 000 km2), Tanganyikasjön (33 000 km2), Malawisjön (31 000 km2), Tchadsjön (10 000–25 000 km2)

Banjul

Kanarieöarna (Spanien)

Laayoune

MAURETANIEN VÄSTSAHARA MAROCKO ALGERIET

Nouakchott

Dakar Bissau

GAMBIA

GUINEABISSAU

Conakry

Freetown

SIERRA LEONE

Bamako

Niger

Madeira (Portugal) ELFENBENSKUSTEN

Monrovia

MALTA

Tripoli

TUNISIEN LIBYEN EGYPTEN

Kairo

Suezkanalen

SENEGAL KAMERUN

Yamoussoukro

Ascension (Storbritannien)

Saint Helena (Storbritannien)

ERITREA

TCHAD SUDAN

CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN BURKINAFASO

Tchadsjön

Khartoum Niamey Ouagadougou

Niger

NIGER TOGO

Lomé Accra

PortoNovo

Guineabukten

NIGERIA

Malabo Abuja

EKVATORIALGUINEA

São Tomé

N’Djamena

Bangui Yaoundé

Libreville

GABON

Asmera

Djibouti

DJIBOUTI

Addis Abeba

ETIOPIEN

MADAGASKAR LIBERIA

Juba

(BRAZZAVILLE) KONGO

SÃO TOMÉ OCH PRÍNCIPE (KINSHASA)

Ruwenzori

SYDSUDAN KONGO

UGANDA KEN YA

Kampala

Kigali

Victoriasjön

RWANDA

Brazzaville Gitega

Cabinda (Angola)

Luanda Kinshasa

ANGOLA

BURUNDI

ZAMBIA

Harare Lusaka

T ANZANIA

Dodoma Nairobi

Tanganyikasjön

M A

Lilongwe

L A

Victoriafallen

ZIMBABWE

NAMIBIA

Windhoek

B O TS W ANA

Kalahari

Gaborone

Kilimanjaro

Zanzibar

Malawisjön

WI

Zambezi

M OÇAMBIQUE SOMALIA

Maputo Pretoria

Mbabane Lobamba

Maseru Bloemfontein

LES O THO ESWATINI

SYDAFRIKA

Kapstaden

Godahoppsudden

Moroni

Mogadishu

KOMORERNA

Mayotte (Frankrike)

Antananarivo

Victoria

SEYCHELLERNA

MAURITIUS

Port Louis

Réunion (Frankrike)

Europa

Europa är den till ytan näst minsta världsdelen. Uralbergen utgör gräns i öster och det betyder att Ryssland ligger i två världsdelar. Även Turkiet och Kazakstan ligger i både Europa och Asien.

Europa är en uppsplittrad världsdel. Omkring en tredjedel av landytan består av öar och halvöar. Skandinaviska halvön är en av de större. Mer än hälften av Europa är lågland, vilket är en större andel än i någon annan världsdel. Trots det finns det en del höga berg. Elbrus i bergskedjan Kaukasus är världsdelens högsta berg och mäter 5 642 meter över havet.

I Europa bor det 742 miljoner människor fördelade på 43 självständiga stater. Sett till ytan är Ryssland den största staten med 17 000 000 kvadratkilometer (om man räknar även den del som ligger i Asien). Den minsta är Vatikanstaten på 0,44 kvadratkilometer.

Vy över Tysklands huvudstad Berlin. Till höger syns TV-tornet som med sina 368 meter är den högsta byggnaden i Berlin.

Fakta om Europa

Yta: 10,6 miljoner kvadratkilometer

Utsträckning (fastlandet): 5 500 km (öst–västlig), 4 250 km (nord–sydlig)

Folkmängd (2022): 742 miljoner invånare

Befolkningstillväxt: -0,3 % per år

Högsta berg: Elbrus (5 642 meter över havet), Dychtau (5 204 meter över havet), Sjchara (5 201 meter över havet), Dzjangitau (5 059 meter över havet), Kazbek (5 033 meter över havet), Mont

På det världsberömda konstmuseet Louvren i Paris kan man bland annat se konstnären och uppfinnaren Leonardo da Vincis målning Mona Lisa

Blanc (4 807 meter över havet), Usjba (4 695 meter över havet), Uilpata (4 638 meter över havet), Dufourspitze (4 634 meter över havet), Matterhorn (4 478 meter över havet)

Längsta floder: Volga (3 700 km), Donau (2 860 km), Dnepr (2 280 km), Don (1 980 km), Rhen (1 320 km), Elbe (1 165 km)

Största sjöar: Ladoga (18 400 km2), Onega (9 720 km2), Vänern (5 585 km2), Saimen (4 400 km2), Vättern (1 912 km2)

Lissabon

D a n m a r k s u n d e t

Reykjavík

Grönlandshavet

Spetsbergen

Bjørnøya

Nordaustlandet

Frans Josefs land

Svalbard (Norge)

Edgeøya

Barents hav

Nordkap

Kaninhalvön

Novaja Zemlja

Norrapolcirkeln

No r ska havet

Atla n te n

Shetlandsöarna

Orkneyöarna Hebriderna

NORDIRLAND

Dublin

WALES ISLAND

ENGLAND SKOTTLAND

London

Engelska kanalen

Paris

Biscayabukten

Pyrenéerna

Madrid

S

G i b r a l t a r s u n d

naturnamn bergstopp hav, innanhav vattendrag

huvudstad landsgräns höjd över havet

i meter

över 2 000

1 000–2 000

500–1 000

200–500

0–200

1 000 km 0

Mallorca

Lofoten

Bottniska viken

Helsingfors

Oslo

S k a g e r r a k

Nordsjön

Amsterdam Haag

Bryssel Luxemburg

Stockholm

Vänern

Kolahalvön

V ita havet

Onega

U r a l b e r g e n

F i n s k a v i k e n

Tallinn

Gotland

Öland

Köpenhamn

Ös t e r s j ö n

Bornholm Åland

Riga

V o l g a

Moskva

Vilnius

Berlin

Katt e g a t t Rh e n

Bern

Vaduz

Alperna

Mont Blanc

MONACO

Korsika

Prag

D o n a u

Warszawa

Bratislava

Wien Budapest

Nis

Rom

Sardinien

Sicilien

MALTA

I T ALIEN

Valletta

Athen

Kiev Minsk

Ladoga Volga Don

Chisinau

Krim

Kaukasus

Elbrus

Dychtau Sjchara

S v a r t a h a v e t

Ankara

Kaspiska havet

Rhodos Kreta

Nis

Förvirrande begrepp

Benämningar som Centralamerika, Mellanamerika, Latinamerika och Amerika (när man egentligen menar USA) kan orsaka viss begreppsförvirring. Ingen av dessa är dock en egen världsdel.

Nordamerika

I Nordamerika ingår över 20 stater och världsdelen har en befolkning på nästan 600 miljoner. Kanada, USA, Mexiko, Centralamerika och Västindien räknas till Nordamerika.

Världens största ö, Grönland, ingår geografiskt i världsdelen Nordamerika men är politiskt en del av staten Danmark som ligger i Europa.

I Nordamerika flyter en av världens största floder, Mississippifloden. Övre sjön mellan Kanada och USA är väldens näst största sjö.

Los Angeles i Kalifornien, USA. Staden är väldigt utspridd vilket gör att många använder bil när de ska transportera sig. Det leder i sin tur till att staden har problem med mycket avgaser.

En bonde skördar kaffebönor på en kaffeplantage i Guatemala, som är ett litet land med bra klimat för kaffeodling.

Fakta om Nordamerika

Yta: 24,4 miljoner kvadratkilometer

Utsträckning (fastlandet): 5 950 km (öst–västlig), 7 200 km (nord–sydlig)

Folkmängd (2022): 592 miljoner invånare

Befolkningstillväxt: 0,5 % per år

Högsta berg: Denali (Mount McKinley, 6 194 meter över havet), Mount Logan (5 959 meter över havet), Citlaltépetl (5 699 meter över havet), Mount Saint Elias

(5 489 meter över havet), Popocatépetl (5 452 meter över havet)

Längsta floder: Mississippi–Missouri (6 019 km), Mackenziefloden (4 241 km), Missourifloden (4 125 km), Mississippifloden (3 776 km), Yukonfloden (3 185 km)

Största sjöar: Övre Sjön (82 680 km2), Huronsjön (59 600 km2), Michigansjön (58 000 km2), Stora Björnsjön (31 300 km2), Stora Slavsjön (28 900 km2)

Al e uterna

Beri n gs hav Berings

Beauforthavet buktenAlaska-

Nordpolen

Norra ishavet

G r ö n l a n d s h a v e t

Grönland (Danmark)

sund Dnam a r k s u n det

Yukon

Alaska (USA)

B a f f i n Island Denali

SaintElias

MountLogan

Mack e n z ei

Stora Björnsjön

Stora Slavsjön

Vancouver

Seattle

KapFarvel

Labradorhavet h a v e t

Panamakanalen S t i l l a

San Francisco

Los Angeles

K l i p p i g a

b e r g e n

Hudson Bay

K A

huvudstad stad

naturnamn bergstopp

hav, innanhav vattendrag

Newfoundland Labradorhalv ö n SaintPierreet

Miquelon(Frankrike)

N A D A

Övre sjön

Toronto Calgary

OttawaMontreal

U S A

Missouri

Mississippi

Chicago

Mi ch igan

Huron

A p p a l a c h e r n a

NewYork

NovaScotia

Washington D.C.

ipp i

Miss iss

New Orleans

Californiaviken

Revillagigedoöarna (Mexiko)

Houston

RioGrande

MEXIKO

Mexico City

(Frankrike) Clipperton

Mexikanska golfen

Havanna

PopocatépetlCitlaltépetl

Guatemala City

GUATEMALA

Bermudaöarna(Storbritannien)

Caymanöarna

(Storbritannien)

Belmopan

HONDURASBELIZE

BAHAMAS JAMAICA

Tegucigalpa

San SalvadorManagua

ELSALVADORCOSTARICA

Kingston Nassau PanamaCity

SanJosé

KUBA NICARAGUA PANAMA

TurksandCaicosIslands (Storbritannien)

Karibiska havet

GUYANA VENEZUELA

COLOMBIA

DOMINIKANSKA

PuertoRico (USA) REPUBLIKEN

VirginIslands (USA,Storbritannien)

SAINTKITTSOCHNEVIS

ANTIGUAOCH BARBUDA

Guadeloupe(Frankrike)

DOMINICA

landsgräns höjd över havet i meter

över 2 000 glaciär 1 000–2 000 500–1 000 200–500 0–200

1 000 km 0

HAITI SAINTLUCIA

Portau-Prince

SantoDomingo

Karibiska havet

SAINT VINCENT OCH GRENADINERNA

GRENADA

Martinique(Frankrike)

BARBADOS

Aruba(Nederländerna)

TRINIDADOCHTOBAGO

Sydamerika

Gränsen mellan Sydamerika och Nordamerika går mellan Colombia och Panama. Sydamerika består av tolv självständiga stater. De största till ytan är Brasilien och Argentina. I den här världsdelen ingår också en mängd öar och ögrupper.

I Sydamerika bor det lite mer än 430 miljoner människor. De flesta av dem talar de latinska språken spanska eller portugisiska.

Amazonfloden, världens största flod, rinner genom Sydamerika. I norra Chile ligger Atacamaöknen som är världens torraste område. Här regnar det nästan aldrig.

Den årliga karnevalen i Rio de Janeiro räknas som en av världens största fester.

Fakta om Sydamerika

Yta: 17,8 miljoner kvadratkilometer

Utsträckning (fastlandet): 5 300 km (öst–västlig), 7 200 km (nord–sydlig)

Folkmängd (2022): 434 miljoner invånare

Befolkningstillväxt: 0,6 % per år

Högsta berg: Aconcagua (6 962 meter över havet), Ojos del Salado (6 908 meter över havet), Bonete (6 872 meter över havet), Tupungato (6 800 meter över havet),

Pissis (6 779 meter över havet)

Längsta floder: Amazonfloden (inklusive

Apurímac, 7 025 km), Paraná (4 880 km), Jurua (3 283 km), Purus (3 250 km), Madeira (3 200 km)

Största sjöar: Titicacasjön (8 300 km2), Poopósjön (2 600 km2), Buenos Airessjön (2 240 km2), Chiquitasjön (1 850 km2), Argentinosjön (1 415 km2)

Machu Picchu är en ruinstad i Peru och ett populärt turistmål. Staden är från inkariket omkring 1450.

HONDURAS NICARAGUA

COSTA RICA

Karibiska havet

Panamakanalen

VENEZUELA PANAMA

SAINT VINCENT OCH GRENADINERNA BARBADOS SAINT LUCIA

GRENADA

EL SALVADOR SURINAM

Cocosön (Costa Rica)

Ekvatorn

Galápagosöarna (Ecuador)

Malpelo (Colombia)

Quito

ECUADOR

Caracas

TRINIDAD OCH TOBAGO

GUYANA

Paramaribo Georgetown

Bogotá

COLOMBIA

A n d e r

PERU

Lima

J uruá

Angelfallen Amazonfloden Purus

Amazonas

Cayenne

Franska Guyana

A t l a n t e n

glaciär

S t i l l a h a v e t

San Félix (Chile) San Ambrosio (Chile)

Juan Fernándezöarna (Chile)

a ö k n e n

A t a c a m

La Paz

n a

Madeira Tapajós

B

Sucre

PARAGUAY

Ojos del Salado

Pissis

Asunción

Brasília

Ekvatorn

Fernando de (Brasilien)Noronha

Rio de Janeiro

São Paulo

hav, innanhav vattendrag huvudstad stad landsgräns

höjd över havet i meter över 2 000

1 000–2 000

500–1 000 200–500

0–200 naturnamn bergstopp

1 000 km 0

CHILE ARGENTINA Bonete

Mar Chiquita

Aconcagua

Tupungato

P araná

URUGUAY

Santiago Buenos Aires Montevideo

Pampas

Ríode la Plata

A t l a n t e n

Buenos Aires

Argentino

Magellans sund

Eldslandet

Kap Horn

Drakes sund

Falklandsöarna (Malvinerna) (Storbritannien)

Sydgeorgien (Storbritannien)

Många av öarna i Oceanien är väldigt små och har inte så många invånare.

Oceanien

Oceanien är världens minsta världsdel till både landyta och befolkning. I denna relativt lilla världsdel bor bara 44 miljoner invånare. Mer än hälften av dessa bor i Australien. Förutom Australien ingår även Nya Zeeland samt öregionerna Melanesien, Mikronesien och Polynesien.

Här finns sammanlagt 13 självständiga stater.

Tidigare kallades den här världsdelen Australien eller Australien och Oceanien eller Australien med Oceanien, men numera heter den alltså enbart Oceanien.

Lägg märke till att Australien inte räknas som en ö utan som en kontinent. Men Australien är också en stat som ingår i världsdelen Oceanien.

Berget Uluru är Australiens kanske mest kända naturliga landmärke. Det är samtidigt en viktig plats för landets ursprungsbefolkning aboriginerna.

Christmas Island

Nordmarianerna

Guam (USA)

Ngerulmud

MARSHALLÖARNA

Wake Island

A USTRALIEN

Eyre

MIKRONESISKA FEDERATIONEN

PAPUA NYA

GUINEA

KuborWilhelm

(Storbritannien) (USA) (Australien) (Australien) (Nya Zeeland)

Darling

Murray

Indiska oceanen

Herbert Stilla havet

SALOMONÖARNA

Funafuti

Korallhavet

Port Vila

Nya Kaledonien

Canberra Sydney Brisbane Perth Adelaide Melbourne

Tasmanien

Fakta om Oceanien

Yta: 8,5 miljoner kvadratkilometer

Folkmängd: 44 miljoner invånare (2022)

Auckland Islands (USA) (Australien) (Frankrike) (Frankrike)

Palikir Suva

Norfolk Island

T asmanhavet

Macquarie Island

Befolkningstillväxt: 0,9 % per år

Högsta berg: Mount Wilhelm, Papua Nya Guinea (4 509 meter över havet), Mount Kubor, Papua Nya Guinea (4 359 meter över havet), Mount Herbert, Papua Nya Guinea (4 267 meter över havet), Mauna Kea, Hawaii (4 205 meter över havet), Mauna Loa, Hawaii (4 169 meter över havet)

Längsta flod: Murray–Darling, Australien (4 900 km)

Största insjö: Eyresjön, Australien (3 500–13 000 km2 , beroende på årstiden)

KIRIBATI

Tokelauöarna

(Nya Zeeland)

Wallis- och Futunaöarna

FIJI

TONGA TUVALU

Nukua’lofa Apia

Kermadecöarna

Auckland

Wellington

NYA ZEELAND

Chathamöarna

Franska Polynesien

naturnamn bergstopp

hav, innanhav vattendrag huvudstad landsgräns rev damm höjd över havet

På Nya Zeeland kan man besöka Hobbiton som är en av inspelningsplatserna i landet av filmatiseringarna av J.R.R. Tolkiens böcker Sagan om ringen och Bilbo

VANUATU

INDONESIEN

FILIPPINERNA

PALAU Port Moresby

Darrit Honiara

Yaren Tarawa American Samoa

Cooköarna Niue Pitcairn Påskön

Johnston Island

aiiöarna (Nya Zeeland)

StoraBarriärrevet (USA) (USA) (Chile)

Midwayöarna (USA) (USA)

Mauna Loa

NAURU SAMOA

MEXIKO Ekvatorn

A tlanten

Sydgeorgien (Storbritannien)

Scotiahavet

Falklandsöarna (Storbritannien)

Sydsandwichöarna (Storbritannien)

Sydorkneyöarna (Storbritannien)

Bouvetøya (Norge)

A n t a r k t i s k a Södrapolcirkeln Indiska

Weddellhavet oc

Antarktiska halvön

Stilla

H a vet

landsgräns höjd över havet i meter

över 2 000 glaciär

AmundsenSödrapolcirkeln

Antarktiska havet

Rosshavet

o c e a n e n

Macquarie Island (Australien)

oceanen

Antarktis

Antarktis har inte någon bofast befolkning och 98 procent av dess yta är täckt av is. Stora delar av Antarktis har en årsmedeltemperatur som är under noll grader. På jorden är det endast Grönlands inre delar som har samma kyliga klimat.

Det finns inga självständiga stater i den här världsdelen. Inga stater äger heller områden i Antarktis. Internationella överenskommelser har gjorts för att samarbeta kring forskning i världsdelen, framför allt Antarktisfördraget som gäller för området söder om 60° sydlig bredd.

Sammanfattning

@ Asien är den största världsdelen med cirka 60 procent av världens befolkning.

@ Afrika är den näst största världsdelen sett till både befolkning och yta. Trots det är det en ganska glest befolkad världsdel.

@ Europa är till ytan den näst minsta världsdelen och därför ganska tätt befolkad.

@ I Nordamerika ingår 20 stater och sammanlagt bor det cirka 600 miljoner människor där.

@ Sydamerika består av tolv stater och de flesta som bor där pratar spanska och portugisiska.

@ Oceanien är den minsta världsdelen både till ytan och befolkningsmässigt. Världsdelen består av 13 självständiga stater.

@ Antarktis har ingen bofast befolkning och är nästan helt täckt av is och snö.

Kap Horn Vinsonmassivet 5140

Balleny Islands Scott Island

Peter I Øy (Norge)

Magnetiska sydpolen

Geomagnetiska sydpolen

Prince Edward Islands

Kapitel 4

Världsdelar

Världsdelarna i korthet

Instuderingsuppgifter

1. Hur stor del av världens befolkning bor i Asien?

2. Hur många självständiga stater finns det i Asien?

3. Hur många människor bor det ungefär i Afrika?

4. Hur många självständiga stater finns det i Afrika?

5. Hur många stater ingår i Nordamerika?

6. Hur stor är den totala befolkningen i Nordamerika?

7. Hur många självständiga stater finns det i Sydamerika?

8. Vilka språk talar de flesta människor i Sydamerika?

9. Hur många människor bor det totalt i Oceanien?

10. Hur många självständiga stater finns det i Antarktis?

Aktivitet

Världsdelarna och gränser Reflektera och diskutera

Läs texterna i avsnittet Världsdelarna i korthet och skriv ner dina reflektioner med hjälp av följande frågeställningar:

a. Måste vi ha världsdelar? Varför? Varför inte?

b. Spelar världsdelens gränser någon roll? Varför? Varför inte?

Diskutera sedan vad du kommit fram till med en eller flera klasskompisar.

Bilden: Cliffs of Moher i det irländska grevskapet Clare.

Irland är en ö som är uppdelad i den självständiga staten

Irland och Nordirland som tillhör Storbritannien.

Stater och regioner

Stater och regioner är begrepp som man stöter på när man tar del av nyheter, men vad betyder begreppen egentligen och hur kan man koppla dessa begrepp till ämnet geografi? Det är lätt att tro att stat är samma sak som land och nation men det stämmer inte alltid. Regioner kan vara ett geografiskt område inom en stat men även sträcka sig över flera stater. I det här avsnittet får du lära dig mer om dessa två begrepp.

Ord och begrepp

Region är ett geografiskt område kopplat till exempelvis politik, funktion, kultur och/eller naturgeografi.

Stat är ett geografiskt område som har ett gemensamt styre, har kontroll över sitt område och sin befolkning och är erkänd som en stat av andra stater.

Suverän innebär att en stat inte kan tvingas delta i internationella samarbeten och att andra stater inte kan lägga sig i dess inre angelägenheter.

Administration

En stat är nästan alltid indelad i åtminstone tre administrativa nivåer: nationell, regional och lokal nivå. I Sverige har vi stat, regioner och kommuner.

Elefantfotsglaciären på nordöstra Grönland. Skulle man räkna med Grönland till Danmarks yta hade Danmark varit mer än fyra gånger större än Sverige.

Stater

Begrepp som ofta används som synonymer till stat är ett land och en nation. De ska dock helst inte blandas ihop. En stat kan bestå av flera länder och nationer. Storbritannien består till exempel av länderna England, Skottland, Wales och Nordirland. Begreppet nation syftar mer på den språkliga och kulturella gemenskap som delas av ett folk. I Sverige kan man till exempel tala om ”den samiska nationen”.

Staten är suverän i förhållande till andra stater. Det betyder att en stat inte kan tvingas delta i internationella samarbeten och att andra stater inte kan lägga sig i dess inre angelägenheter.

De största och de minsta

Till ytan är Sverige en av de största staterna i Europa. Bara Ukraina, Frankrike, Spanien och Ryssland är större. Europas ojämförligt största land är Ryssland, trots att den europeiska delen endast utgör en del av landet. Sverige är cirka 450 000 kvadratkilometer till ytan. I den här siffran ingår då inte de delar av havet som finns innanför Sveriges gränser. Om havsytan tas med ska ytterligare 80 000 kvadratkilometer läggas till.

I Europatoppen spelar det inte särskilt stor roll eftersom både Spanien och Frankrike också har stor havsyta innanför sina gränser.

Normalt sett brukar man inte räkna med en stats kolonier i dess yta. Gjorde man det skulle Danmark vara störst i Europa med Grönland som har en yta på mer än 2 miljoner kvadratkilometer.

Spelar ytans storlek någon roll? Det beror på vilka naturresurser som finns och hur marken kan användas. Stater som till stor del består av öken, is och berg har mindre nytta av en stor markyta. Kan till exempel

Danmark använda Grönlands stora yta?

Monaco och Singapore tillhör världens mest tättbefolkade länder med 16 820 respektive 7 615 invånare per kvadratkilometer, medan Sverige inte ens tillhör de 150 mest tättbefolkade med sina 24 invånare per kvadratkilometer.

Icke erkända stater

Det finns områden i världen som inte räknas som stater, exempelvis Antarktis och delar av världens hav. Det finns även länder och områden i världen som inte räknas som stater trots att de har en hög grad av självständighet och vill bli erkända stater. Här följer några sådana exempel:

Norra delen av Cypern utropade sig 1983 som en självständig stat men har endast erkänts av Turkiet.

Taiwan är inte en formellt självständig stat utan en del av fastlandet Kina. Trots att Taiwan i praktiken sköter sig självt har länderna en konflikt om hur det ska styras. Taiwan består av flera öar som tros ha olja och naturgas. Fem stater (utöver Taiwan) gör anspråk på ögruppen, nämligen Kina, Vietnam, Malaysia, Brunei och Filippinerna.

Palestina är inte en självständig stat. Detta trots att 135 stater, inklusive Sverige, erkänt Palestina som stat. Skälet till att Palestina inte nått fullvärdig självständighetsstatus är att Israel ockuperar stora områden av Palestina, som därmed formellt bara kontrollerar en begränsad del av landet.

Regioner

Ordet region syftar i de flesta fall på ett geografiskt område, men ordet har några olika användningsområden:

– Administrativ och politisk region. I Sverige är kommuner och regioner exempel på administrativa och politiska regioner. USA:s delstater är ett annat exempel på den här typen av region.

På Västbanken har Israel byggt en mur mellan områden som de palestinska myndigheterna kontrollerar och områden som Israel ockuperar. Bilden är tagen i staden Betlehem.

– Funktionell region. Dessa regioner hålls samman av gemensamma funktioner. Människorna arbetar, handlar och går i skola på samma ställe. Oftast finns det en tätort i centrum för en sådan region och därför kallas de också centrerade regioner.

– Etnisk-kulturell region. Ett område där invånarna har en gemensam etnicitet och kultur som skiljer sig från omgivande områden. Baskien i norra Spanien och Jämtland kan räknas som sådana regioner.

– Naturgeografisk region. Områden som uppfattas som en enhet av naturgeografiska skäl, till exempel ökenområden.

Ofta kan de olika användningarna av begreppet region gå in i varandra. En viss region kan mycket väl stämma in på flera av definitionerna som nämns här.

Sammanfattning

@ Med en stat menar man för det mesta ett geografiskt område som har ett gemensamt styre, har kontroll över sitt område och sin befolkning och är erkänd som en stat av andra stater.

@ Staten är suverän i förhållande till andra stater. Det betyder att en stat inte kan tvingas delta i internationella samarbeten och att andra stater inte kan lägga sig i dess inre angelägenheter.

@ Ordet region syftar i de flesta fall på ett geografiskt område, men ordet har några olika användningsområden: administrativ och politisk region, funktionell region, etnisk-kulturell region och naturgeografisk region.

Kapitel 5

Världens geografi

Stater och regioner

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en stat?

2. Vad innebär det att en stat är suverän?

3. Ge exempel på områden som inte räknas som stater, trots att de har en hög grad av självständighet.

4. Vilka administrativa nivåer brukar en stat vara indelad i?

5. Vad syftar begreppet ”nation” på?

6. Vad är en region och vilka användningsområden kan begreppet delas in i?

Aktivitet

Regioner

Diskutera

Läs igenom frågorna nedan och fundera först själv vad du tror och tycker. Diskutera sedan frågorna med en eller flera klasskompisar:

a. Vilka regioner känner ni till? Vilka har betydelse för er?

b. Hur har dessa regioner bildats?

i. Är det naturen och naturgeografin som har gjort och bildat dessa regioner? Hur och på vilka sätt?

ii. Är det människan som har gjort regionerna? Hur och på vilka sätt?

c. Är det viktigt med regioner för dig och dina klasskamrater? Varför? Varför inte?

d. Spelade naturgeografin en större roll för regionerna förr i tiden? Varför? Varför inte?

e. Kan en stat också vara en region? Varför? Varför inte?

f. Fundera på EU och regionerna inom EU:

i. Kan en region ha mer makt än en stat? Varför? Varför inte?

ii. På vilka sätt har regionen makt eller inte makt?

Bilden: De djupaste delarna av haven är mer än 10 kilometer djupa. Samtidigt består en väldigt stor del av jordens yta av hav. Det leder till att mycket av det som finns i havens djup är outforskat.

Hav och sjöar

”Det darrade till i pappans ben och han blev lite yr. Han satte sig hastigt. Men han kunde inte låta bli att titta ner; det här var det stora havet, det djupaste, ett annat hav än det som lekte fram sina vågor kring båtbryggan där hemma.”

Kanske har du precis som Muminpappan i Tove Janssons bok Pappan och havet gått fram till en klippkant och tittat ner och ut över ett av världshaven. Kanske har du då också slagits av hur stort och vilt och outforskat ett hav är. Hur stort är Stilla havet?

Vilket hav är djupast? Och varför är det så djupt på vissa platser men inte på andra?

Ord och begrepp

Fjord är en trång havsvik.

Innanhav är ett havsområde som avgränsas av kuster eller ökedjor.

Sjö är en vattensamling i en naturlig sänka i jordytan.

Tidvatten innebär att havsvatten omväxlande och regelbundet kommer in mot och drar sig bort från en kust.

Vikingar seglade över Atlanten redan omkring år 1000. Det glömdes sedan bort. Den förste i nyare tid som korsade Atlanten var Christofer Columbus 1492.

Världshaven

Haven omfattar lite mer än 70 procent av jordens totala yta. De tre största haven är:

– Stilla havet

– Atlanten

– Indiska oceanen.

Stilla havet, som är störst, täcker ungefär hälften av jordens totala havsyta. Egentligen hänger alla världshaven samman, men man brukar dela dem i tre eller fem olika delar. Förutom de tre ovan nämnda räknar man då ytterligare två världshav: Antarktiska oceanen och Norra ishavet.

I västra Stilla havet finns mängder av öar och ögrupper. Södra Stilla havet kallas också Söderhavet, och öarna där kallas ibland Söderhavsöarna.

Stilla havet

Stilla havet Marianergraven Javagraven

Antarktiska oceanen

Antarktiska oceanen Atlanten Indiska oceanen Atlanten

Norra ishavet

Innanhav

Förutom världshaven finns det flera innanhav. Det finns två typer av innanhav:

1. De som ligger kustnära med öar eller ögrupper som gräns mot världshavet, exempelvis Nordsjön och Ochotska havet.

2. De som enbart har ett smalt sund ut till ett världshav, som Östersjön och Medelhavet.

Skillnaden mellan en sjö och ett innanhav är att en sjö saknar detta sund. Det är därför som Kaspiska havet (trots sitt namn) är världens största insjö.

Geirangerfjorden i Norge. Fjordar är vanliga på många ställen i världen. Förutom i Norge finns de även exempelvis i Chile, Nya Zeeland och Kanada. Fjordar är ofta mycket djupa och bildades i samband med att inlandsis smält.

Bukter, fjordar och vikar

En del hav kallas för bukter eller vikar. Om en vik är väldigt smal och lång kallas den i stället för fjord. Det finns dock inga fjordar som räknas som hav.

Biscayabukten och Bengaliska viken är så stora att de kan ses som egna hav.

Humboldtströmmen

Golfströmmen

varma strömmar

neutrala strömmar kalla strömmar

Havsströmmar

Ett annat vattenfenomen som påverkar klimatet och människans livsvillkor är havsströmmarna. I Skandinavien har exempelvis Golfströmmen stor betydelse för klimatet. Golfströmmen värmer upp luften som sedan förs in mot land med de västliga vindarna. Utan Golfströmmen skulle det svenska klimatet vara avsevärt kallare än det är i dag.

Humboldtströmmen utanför Sydamerikas västkust är en kall ström som bidrar till att kyla ner klimatet i Chile och Peru. Humboldtströmmen är också en av orsakerna till att Atacamaöknen är så torr eftersom den kyler ner luften och får regnet att falla innan det når land.

Haven förändras ständigt

Precis som många andra fenomen inom geografin så förändras haven ständigt. De ändrar form, djup, vattenmängd och utseende. Orsaker till detta är till exempel:

1. Jordskorpans plattor rör sig och pressar ihop marken och havsbottnen. Plattorna kan också glida isär och vidga haven mellan kontinenterna.

2. Jordens dragningskraft.

3. Månens och solens dragningskraft, som ger tidvatten. Varje dygn är det två högvatten och två lågvatten.

4. Havsströmmar.

5. Stormar.

6. Jordbävningar. Lågvatten i hamnen i Folkestone, Storbritannien. Fiskebåtarna står direkt på hamnens botten.

Ytvattenströmmar i världshaven.

Djuphavsgravar

Djuphavsgravar är djupa sänkor i havsbottnen som bildas i plattektoniska neddykningszoner. Det innebär att en platta pressas ner under en annan. Exempel på djuphavsgravar är Javagraven och Marianergraven.

Marianergraven, söder om Japan, är världens djupaste havsgrav. Havsgravens djup har uppmätts med något olika resultat, men enligt de senaste mätningarna med de nyaste teknikerna är graven drygt 11 000 meter djup.

Sveriges största sjö är Vänern. Här utsikten från sjöns sydöstra del vid Kinnekulle.

Det finns gott om tjärnar

Sjöar

En sjö eller insjö är en vattensamling i en naturlig sänka i jordytan. Vattnet i sjön kommer från åar och bäckar eller floder. Vatten lämnar också sjön, för det mesta via en flod.

Vattnet i sjöar är nästan alltid sötvatten och används bland annat till dricksvatten och för att bevattna åkrar. Många sjöar är viktiga för fartygstrafik och fiske.

Sveriges till ytan största sjöar

1. Vänern

2. Vättern

3. Mälaren

i de svenska skogarna.

Victoriasjön är världens näst största sötvattensjö. Den ligger mellan Uganda, Kenya och Tanzania.

Världens största sjöar

1. Kaspiska havet

2. Övre sjön

3. Victoriasjön

Världens djupaste sjöar

1. Bajkalsjön

2. Tanganyikasjön

3. Kaspiska havet

Övre sjön

Det finns också konstgjorda sjöar som bildas när en damm delvis dämmer upp en flod, till exempel Nassersjön i Egypten.  På svenska finns även uttrycken tjärn, som är en liten skogssjö, och göl som är en vattensamling i en mosse. I delar av Sverige kallas sjöar för träsk, till exempel Torneträsk, medan i södra Sverige används ordet träsk ofta om en våtmark.

Bajkalsjön

Kaspiska havet

Victoriasjön

Tanganyikasjön

Lägeskarta över världens största och djupaste sjöar.

Sammanfattning

@ Haven omfattar lite mer än 70 procent av jordens totala yta. De tre största haven är Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen.

@ Havsströmmar påverkar klimatet och livsvillkoren på jorden.

@ En sjö eller insjö är en vattensamling i en naturlig sänka i jordytan. Vattnet i sjön kommer från åar och bäckar eller floder. Vatten lämnar också sjön, för det mesta via en flod.

Kapitel 5

Världens geografi

Hav och sjöar

Instuderingsuppgifter

1. Vilka är de tre största haven på jorden?

2. Hur stor del av jordens yta täcker haven?

3. Vilket är det största havet och hur stor del av jordens havsyta täcker det?

4. Vad är skillnaden mellan världshaven och innanhav?

5. Vad är Golfströmmen och vilken roll spelar den för klimatet på våra breddgrader?

6. Vad är Humboldtströmmen och hur påverkar den klimatet i Chile och Peru?

7. Vad är djuphavsgravar för något?

8. Vilken sjö är världens största insjö och var ligger den?

Aktivitet

Haven

Diskutera

Börja med att läsa igenom avsnittet som handlar om världshaven och fundera på frågorna nedan. Diskutera sedan vad du kommit fram till med en eller flera klasskompisar:

a. Hur påverkar ett hav omgivningen?

b. Hur påverkar det landytan?

c. Hur påverkar det människorna?

d. Vad påverkar havens form och utseende?

Bilden: Amazonfloden slingrar sig genom landskapet. När en flod slingrar sig på det här viset kallas det för meandring.

Floder

”Vi fick rabbla Viskan, Ätran, Spyan och Gallan eller vad de nu hette, fyra kolossala floder som avvattnade det sydsvenska höglandet. Många år senare såg jag dem med egna ögon. Jag blev tvungen att stanna bilen, kliva ur och gnugga mina ögon. Diken. Små skogsåar som knappt skulle dugit till bäckflottning.”

I sin bok Populärmusik från Vittula funderar Mikael Niemi över de halländska floderna Lagan, Nissan, Ätran och Viskan men framför allt över deras storlek. För Mikael Niemi, som är uppvuxen i Norrland, blev det en stor överraskning när han jämförde Norrlands vattendrag med Hallands, speciellt med tanke på hur stort utrymme de halländska åarna hade fått i hans lärobok.

Ord och begrepp

Avrinningsområde är det område från vilket nederbörden rinner till en viss plats.

Delta är ett lågt landområde vid mynningen av en flod eller annat vattendrag. Det ser ofta ut som en triangel.

Vattendrag är ett större rinnande vatten.

Wadi är en uttorkad flodbädd som på bara några timmar kan förvandlas till en vild flod.

I södra Sverige är bäckar ofta ganska små och kan till och med torkas ut under delar av året. Bilden visar Gåsebäcken som flyter genom naturområdet Jordbodalen i Helsingborg.

Ätran är den näst största av västkuståarna och är 240 kilometer lång. Ån rinner ut i Kattegatt vid Falkenberg.

Bäckar, åar, floder och älvar

En flod är ett vattendrag, ett större rinnande vatten. Men vad är skillnaden på en flod, en å och en älv? De olika vattendragen brukar delas in i storleksordning:

1. bäck (minst)

2. å (större än bäck men mindre än flod)

3. flod och älv (störst).

Flod och älv är samma sak, de är alltså lika stora. De största och bredaste floderna i Sverige, Norge och Finland kallas för älvar. Det är bredden, djupet och vattenmängden som avgör om ett vattendrag ska benämnas bäck, å, flod eller älv. Men det finns inga allmänna regler för var gränserna går.

Det är alltså inte självklart vad ett vattendrag ska kallas utifrån storleken. Uttrycket älv har däremot en geografisk koppling eftersom det oftast inte används i södra Sverige. Det som kallas å i södra Sverige motsvarar ibland storleken på en bäck i norra Sverige.

Störst, längst eller vattenrikast

Vilka är världens största och längsta floder? Redan genom att använda orden största och längsta ställs vi inför en utmaning. För precis som inom övrig geografi behöver vi ställa de viktiga frågorna vad, varför, hur, var och när?

–Vad är det som gör att dessa floder anses vara de längsta i världen?

Vad har man mätt? Vad har man inte mätt?

– Varför har man valt att mäta till exempel längden men inte bredden? –

Hur har man mätt? Vilka instrument har man använt?

– Var har man mätt? Vid flodens källa eller vid dess mynning? –

När har man mätt? På våren? På hösten?

Man kan till exempel mäta en flods längd från källan till dess mynning. Men ska man i så fall räkna in alla bifloder i längden? Man kan också mäta hur mycket vatten som floden ger vid sin mynning, alltså hur vattenrik floden är. Eller så kan man mäta hur stort avrinningsområde floden har.

En annan utmaning när man mäter ett vattendrag är att resultatet blir annorlunda om de geografiska förutsättningarna förändras, exempelvis genom höststormar, El Niño, monsuner, jordbävningar eller skyfall.

Wadi – flod bara ibland

Det arabiska ordet wadi betecknar en uttorkad flodbädd som på bara några timmar kan förvandlas till en vild flod. Vattnet fylls på i wadin vid skyfall, under regnperioder eller via smältvatten från en bergskedja. Wadin förekommer i svagt sluttande till helt platta delar av öknar.

Vid kraftiga regn innebär det att människor som lever i wadins närhet hotas av den snabba översvämningen. Wadin har också en tendens att bygga upp vallar av sediment under torkperioder, vilket innebär att flodens lopp ändras när vattnet åter forsar fram.

Wadin Mujib i Jordanien.

Flodens läge

Flera saker kan avgöra att en flod rinner där den rinner, till exempel berggrund, bergarter, markens lutning, klimat, väder och även människans påverkan.

Floden som resurs

Förutom till dricksvatten använder vi floderna och deras vatten på andra sätt. Mycket av vår elektricitet får vi i dag från vattenkraftverk i floder.

Floder används också för transport. Det var ännu vanligare förr i tiden, vilket gör att de flesta större städer ligger vid en flod. Marken runt en flod är ofta bördig, och flodvattnet kan användas till bevattning.

Vatten är något som varje person behöver för sitt dagliga liv. Därför måste vi vara rädda om floderna och deras vatten eftersom det är en resurs som även ska kunna användas av kommande generationer.

Flytande odling i en sjö i Myanmar.

Den 9 kilometer långa barriären Oosterscheldekering i Nederländerna är en del i ett dammbygge som skyddar kustlandet mot översvämningar.

De lägsta punkterna

I Sverige hör vi mest talas om våra älvar och åar när de svämmar över, oftast i samband med vårfloder eller kraftiga regnoväder. Platser som blir hårt drabbade vid översvämningar är de lägsta punkterna i ett område, en region eller ett land.

I Nederländerna finns det många platser som ligger under havsnivån och ett sådant exempel är Amsterdams flygplats Schiphol. Andra platser i Europa som ligger lågt nära floder är till exempel områdena kring de stora floderna Rhen och Donau.

Världens största floder

Vilka som är världens största floder beror på om man räknar längd, vattenmängd eller från hur stort område floden hämtar sitt vatten.  Sammantaget brukar de flesta vara överens om att Amazonfloden är världens största flod: den är längst, ger mest vatten och har störst avrin-

På många ställen i Nederländerna har man skapat nya markområden genom att leda bort vatten från grunda havsvikar och insjöar. Dessa områden kallas för poldrar.

Nilen. Utan flodens vatten skulle området omkring vara obeboelig öken.

Världens längsta floder

1. Amazonfloden (7 025 kilometer)

2. Nilen (6 670 kilometer)

3. Chang Jiang (6 300 kilometer)

Världens vattenrikaste floder

1. Amazonfloden (200 000 kubikmeter vatten per sekund)

2. Kongo (40 250 kubikmeter vatten per sekund)

3. Chang Jiang (32 000 kubikmeter vatten per sekund)

ningsområde. Att det är så beror på att Amazonfloden har många bifloder, men även att floden har ett stort delta.

Amazonfloden är världens längsta flod. Den är över 700 mil och sträcker sig över sex länder i Sydamerika. Amazonas heter det jättelika område där Amazonfloden med alla dess bifloder ligger. Här finns världens största tropiska regnskog.

Sammanfattning

@ En flod är ett vattendrag, ett större rinnande vatten.

@ Flod och älv är samma sak, de är alltså lika stora. De största och bredaste floderna i Sverige, Norge och Finland kallas för älvar.

@ Flera saker kan avgöra att en

flod rinner där den rinner, till exempel berggrund, bergarter, markens lutning, klimat, väder och även människans påverkan.

@ Förutom till dricksvatten använder vi floderna och deras vatten på andra sätt. Mycket av vår elektricitet får vi i dag från vattenkraftverk i floder.

PERU

BOLIVIA

BRASILIEN

VENEZUELA COLOMBIA

PANAMA

Kapitel 5

Världens geografi

Floder

Instuderingsuppgifter

1. Vad är skillnaden mellan en flod, en å och en älv?

2. Vad är det som avgör om ett vattendrag kallas bäck, å, flod eller älv?

3. Vad är en wadi och hur kan en sådan påverka människor och landskap?

4. På vilket sätt är floder viktiga som en resurs?

5. Vad är ett delta?

6. Varför kan det vara svårt att mäta exakt hur lång en flod är?

7. Vilka är världens tre längsta floder?

8. Varför är många städer placerade vid floder?

Aktivitet

Floder

Diskutera

Börja med att läsa igenom texten i avsnittet och fundera på frågorna nedan. Diskutera sedan vad du kommit fram till med en eller flera klasskompisar:

– Vilka åar, älvar eller floder påverkar din vardag? Varför? Varför inte?

På vilket sätt? Har det förändrats? Kommer det att förändras i framtiden?

Bilden: Staden Namche Bazar ligger högt uppe i Himalaya i Nepal. Himalaya är jordens högsta bergskedja med fjorton bergstoppar på över 8 000 meter. Världens högsta berg, Mount Everest, ligger även det i Himalaya.

Berg, öar och halvöar

Att plattorna som utgör jordskorpan rör på sig gör att vi har väldigt varierande former i i landytan. På vissa ställen reser sig flera kilometer höga berg. På andra ställen bildas det i stället nya landformer när vulkanisk aktivitet plötsligt gör så att nya öar bildas. I detta avsnitt får du lära dig mer om berg, öar och halvöar.

Ord och begrepp

Erosion kallas den påverkan som yttre krafter utövar på landytan.

Tektonik beskriver hur stora plattor i jordskorpan, ofta hela kontinenter, rör sig långsamt i förhållande till varandra.

Vulkanism är när hett material från jordens inre kommer upp till ytan.

Många berg med en topp bestående av en glaciär har på grund av klimatförändringar minskat i höjd. Detta för att isen har smält. Mont Blanc har i snitt tappat 13 centimeter i höjd varje år sedan år 2000.

Berg och bergskedjor

Ett berg är en upphöjning av berggrunden som kan variera från några tiotal meter till flera tusen meter. Berg skapas genom vulkanism och  tektonik och bryts sedan sakta ner av erosion.

Det finns också andra ord som handlar om höjdskillnader. Fjäll kallas till exempel de berg i Sverige, Norge och Finland som finns ovanför trädgränsen. För lägre höjder finns ord som kulle, knallar och hällar. De högre bergen ute i Europa kallas för alper.

Få berg sticker upp alldeles ensamma ur jordytan. Oftast sitter de ihop  i bergskedjor. Exempel på bergskedjor är Anderna i Sydamerika, Himalaya i Asien och Alperna i Europa. Mellan Norge och Sverige finns fjällkedjan, som också kallas Skanderna.

Mont Blanc är ett bergmassiv i Alperna, på gränsen mellan Frankrike och Italien. Namnet betyder ’vita berget’.

Hur högt är berget?

Det kan vara svårt att ange en absolut höjd för ett berg. Sveriges högsta berg Kebnekaise, som är cirka 2 100 meter över havet, varierar till exempel något i höjd beroende på hur snö- och glaciärdjupet skiftar. Dessutom bryts berg ner på grund av erosion och vittring.

Kebnekaise har två huvudtoppar: Nordtoppen och Sydtoppen (båda cirka 2 100 meter). Under många år har Sydtoppen angetts som Sveriges högsta punkt. Eftersom Sydtoppen har glaciär på toppen och denna successivt smält bedöms Nordtoppen, vars topp består av fast berg, för tillfället vara den högsta av de två. Skillnaden är dock mycket liten.

Kebnekaise ligger i Lappland och är cirka 2 100 meter över havet.

Apenninerna

ITALIEN

Apenninska halvön Sardinien Sicilien

Italien består av en halvö och två öar – Apenninska halvön, Sardinien och Sicilien. Genom halvön löper bergskedjan Apenninerna och i norr bergskedjan Dolomiterna som är en del av Alperna. På en topografisk karta som den över Italien kan man se var bergskedjorna är: ju brunare färg, desto högre berg.

Dolomiterna

Mont Blanc

Världens största öar

1. Grönland (Atlanten)

2. Nya Guinea (Stilla havet)

3. Borneo (Stilla havet)

Sveriges största öar

1. Gotland (Östersjön)

2. Öland (Östersjön)

3. Södertörn

Öar

En ö är en bit land som är omflutet av vatten. Med den utgångspunkten blir Grönland världens största ö. Australien, som också har vatten omkring sig, räknas dock inte som en ö utan som en kontinent.

Öar kan bildas av att landmassan höjer sig så att berggrunden sticker upp ur vattnet eller genom att landet sjunker och delar blir kvar ovanför vattenytan. Öar kan också bildas av vulkanisk aktivitet på havsbotten. En sådan ö är Island. Även koraller kan skapa öar genom att lämna kalkavlagringar som sticker upp ovanför havsytan. Sådana korallöar är vanligast i Stilla havet.

Halvöar

Halvö är en landtunga som sticker ut i ett större vatten. Apenninska halvön (Italien) och Pyreneiska halvön (Spanien och Portugal) är exempel på halvöar.

Sammanfattning

@ Ett berg är en upphöjning av berggrunden som kan variera från några tiotal meter till flera tusen meter.

@ Berg skapas genom vulkanism och tektonik och bryts sedan sakta ner av erosion.

@ En ö är en bit land som är omringat av vatten.

@ Öar kan bildas av att landmassan höjer sig så att berggrunden sticker upp ur vattnet eller genom att landet sjunker och delar blir kvar ovanför vattenytan. Öar kan också bildas av vulkanisk aktivitet på havsbotten.

@ En halvö är en bit land som sticker ut i ett större vatten.

Världens geografi

Berg, öar och halvöar

Instuderingsuppgifter

1. Vad är ett berg?

2. Vad är erosion för något?

3. Vad är fjäll för något?

4. Vad är en ö?

5. Vad är en halvö?

6. Hur kan öar bildas?

7. Vad är en bergskedja?

8. Ge exempel på tre olika bergskedjor och var de finns.

Aktivitet Berg

Diskutera

Börja med att läsa igenom texten under rubriken Berg och bergskedjor och fundera på frågan nedan. Diskutera sedan vad du kommit fram till med en eller flera klasskompisar:

– Varför kan det vara svårt att mäta exakt hur högt ett berg är?

Bilden: Vatnajökull är inte bara Islands största glaciär utan även en nationalpark som 2019 blev utsedd till världsarv av UNESCO.

Skogar, öknar och glaciärer

I det här avsnittet ska du få lära dig mer om de två olika naturtyperna skogar och öknar. Du ska också få läsa om de stora istäcken – glaciärer – som finns i jordens polarområden och bergsområden.

Ord och begrepp

Ekosystem är allt liv och den icke levande miljö som finns i ett naturområde.

Glaciär är ett stort istäcke på land.

Passadvind kallas en havsvind i närheten av ekvatorn.

Savann kallas en stor slätt med högt gräs och enstaka träd.

Tajga är ett skogsområde som finns i de norra delarna av Europa, Asien och Amerika.

Vändkrets är en tänkt cirkel som ligger 23,4 grader norr och söder om ekvatorn.

Öken är ett landområde där ingenting eller nästan ingenting växer.

Olika former av skog utgör cirka 30 procent av jordens landyta.

Nästan 70 procent av Sveriges yta är täckt av skog.

Skogar

Skog är ett större område där det växer mycket träd. Det är de olika träden som ger skogen dess karaktär: lövskogar med lövträd, barrskogar med gran och tall och så vidare. Men skogen är inte bara träden utan också allt annat som växer och lever där: ris, gräs, örter, lavar, mossor, svampar och djur. Skogen är vad man kallar ett stort ekosystem. Skogarna i världen har tillkommit under lång tid. Varje skogstyp kräver sina speciella väderförhållanden, men det är viktigt för alla med regn.

Jordens skogsområden kan indelas i:

1. skogar som är ständigt gröna, till exempel regnskog

2. skogar som är gröna i perioder, till exempel monsunskog och sommargrön lövskog

3. barrskogar, till exempel tajga.

I Sverige förekommer sommargrön lövskog och barrskog.

Den största barrskogsregionen kallas tajga. Den sträcker sig över ett stort område i norr där klimatet är kallt (delar av Nordamerika, Europa och Ryssland).

Lövskogsregionen i den tempererade zonen har ett mildare klimat och mer regn än barrskogsregionen. I mötet mellan barrskog och lövskog finns det blandskog.

Tropiska regnskogar finns i områden runt ekvatorn. I dessa områden är det varmt året om och det regnar mycket. Det finns även subtropiska regnskogar beroende på var de växer och hur det regnar. Tropisk regnskog är mycket tät, grön året om och under träden växer det inte mycket andra växter. Till skillnad från den tropiska regnskogen är den subtropiska regnskogen inte lika tät och har större växtlighet under träden. I världens regnskogar finns över hälften av jordens växtarter och djurarter.

tropisk-subtropisk regnskog tempererad regnskog

FN:s definition av skog

För att ett område ska räknas som skog måste det:

– vara större än 5 000 kvadratmeter

– bestå av träd som är högre än 5 meter

– ha trädkronor som täcker minst 10 procent av arealen – i första hand inte användas för odling.

egentlig tajga barrskog med värmekrävande träd

Regnskogens utbredning.

Tajgans utbredning.

Fiskare i Tasiilaq på Grönland. Grönland är en arktisk öken.

Sahara är jordens största ökenområde när de båda polarområdena räknas bort. Det bor omkring 2,5 miljoner människor i Saharaområdet.

Öknar

Öken är ett landområde med liten nederbörd, låg luftfuktighet och ibland stora temperaturskillnader. Det innebär att öknar nästan saknar växtlighet. Den växtlighet och det djurliv som ändå finns är ofta väldigt specialiserade för att klara den torra miljön.

En öken kan uppstå av flera anledningar. Flera av jordens stora öknar, som Sahara och Nubiska öknen, finns vid vändkretsarna. I dessa områden finns mer eller mindre permanenta högtryck där luften rör sig från hög höjd nedåt marken. Detta motverkar att moln bildas och leder till ett torrt klimat med mycket solsken och lite nederbörd.

Andra öknar uppstår vid kontinenternas västkuster. De passadvindar som når land har kylts ner av kalla havsströmmar och då faller regnet innan det når kusten. Till dessa öknar hör Namiböknen i sydvästra Afrika och Atacamaöknen på Sydamerikas västkust.

Det kan också uppstå öknar i områden som ligger vid höga berg eller bergskedjor. Dessa områden hamnar i regnskugga och får inte någon nederbörd eftersom bergen redan ”tvingat” molnen att regna eller snöa av sig på den höga höjden. Sådana ökenområden är Gobiöknen i norra Kina och Mongoliet och Death Valley i Kalifornien.

Geologiskt sett finns det olika sorters öknar, exempelvis klippöken (hammada), stenöken (reg) och sandöken (erg). Öknar existerar inom alla klimatområden, och några av jordens största öknar finns i Arktis och Antarktis.

Det finns också områden som kallas för öknar trots att det växer så mycket att de egentligen borde benämnas stäpp eller savann. Det gäller till exempel Gobi i Asien och Patagonien i södra Sydamerika som egentligen är stäpper, medan Kalahariöknen i södra Afrika vanligen betraktas som en het, torr savann.

öken halvöken

Öknens utbredning.

Vatnajökull är Europas största glaciär och ligger på sydöstra Island. Under isen finns en mängd aktiva vulkaner.

Glaciärer

En glaciär är ett stort istäcke på land. Detta istäcke ligger inte stilla utan rör på sig, upp mot 20 centimeter per dag. Glaciärer finns dels i polarområdena, dels i högt belägna bergsområden överallt i världen. Glaciärer som

Solnedgång över Kalahariöknen i Namibia. Kalahari är ett stort öken- och stäppområde som sträcker sig genom Sydafrika, Zimbabwe, Botswana, Angola och Namibia. Trots det torra klimatet finns det en rik fauna och flora i Kalahari.

är så stora att de täcker hela landområden kallas inlandsisar. Inlandsisar täcker i dag bland annat Grönland och Antarktis.

Europas största glaciär, Vatnajökull, finns på Island. Den är nästan lika stor som Östergötland. I Sverige finns det omkring 300 glaciärer, men alla är ganska små. Störst är Stuorrajekna (12,5 kvadratkilometer). Glaciärer bildas i områden med kallt klimat där delar av vinterns snötäcke finns kvar vid smältsäsongens slut. Sammanpackning och kristallomvandling (snömetamorfos) förändrar snötäcket till en grovkornig massa som med tiden övergår till glaciäris.

Tre fjärdedelar av jordens färskvatten finns som fruset vatten i våra glaciärer. Volymen utgör trots det mindre än 2 procent av jordklotets totala vattenförråd. Men om isarna smälte fullständigt skulle det innebära en höjning av världshavens yta på ungefär 70 meter.

I dag är glaciärer och inlandsisar hårt ansatta av klimatförändringarna. Det varmare klimatet gör att de smälter. Vid en fortsatt global uppvärmning kommer många av de mindre glaciärerna att vara helt försvunna inom hundra år.

Sammanfattning

@ En skog är ett större område där det växer mycket träd. Det är de olika träden som ger skogen dess karaktär: lövskogar med lövträd, barrskogar med gran och tall och så vidare.

@ Jordens skogsområden kan indelas i skogar som är ständigt gröna, till exempel regnskog, skogar som är gröna i perioder, till exempel monsunskog och sommargrön lövskog, samt barrskogar, till exempel tajga.

@ En öken är ett landområde med liten nederbörd, låg luftfuktighet och ibland stora temperaturskillnader.

@ En glaciär är ett stort istäcke på land.

@ Glaciärer bildas i områden med kallt klimat där delar av vinterns snötäcke finns kvar vid smältsäsongens slut.

Kapitel 5

Världens geografi

Skogar, öknar och glaciärer

Instuderingsuppgifter

1. Vad är skog för något?

2. Vad är ett ekosystem?

3. Vad är en öken?

4. Ge exempel på tre olika ökenområden och beskriv kort hur de har uppstått.

5. Vad är en glaciär?

6. Vilka tre typer av skogsområden kan jorden delas in i?

7. Vad heter den största barrskogsregionen och var finns den?

8. Var någonstans på jordklotet växer regnskogen?

9. Vad är en glaciär?

10. Vad är det som gör att dagens glaciärer och inlandsisar är hotade?

Aktivitet

Öknar och glaciärer

Reflektera och diskutera

Läs texterna i avsnittet Skogar, öknar och glaciärer. Skriv dina reflektioner med hjälp av följande frågor:

a. Hur och varför bildas öknar?

b. Hur och på vilka sätt påverkas öknar av klimatförändringarna?

c. Hur anpassar sig människor till att leva i en öken?

d. Hur och varför bildas glaciärer?

Diskutera med dina klasskompisar:

e. Hur skulle du klara ett liv i en öken? Vad skulle du behöva göra?

f. Vad behöver göras för att glaciärerna ska sluta smälta?

En jord i rörelse

Bilden: Även ett så hårt material som berg kan nötas ner av vatten, väder och vind.

Hur skapas vår miljö?

Miljö är allt som finns runt omkring oss i naturen och i samhället. Luften, vattnet, marken, bergen, skogen, husen och skolan är alla delar av vår miljö.

Miljön på den plats vi bor påverkar oss på olika sätt. Människor som bor i en liten by i skogen har en annan miljö än de som bor bland skyskrapor i en jättestor stad. Om man bor på en mörk plats med dålig luft och mycket buller är risken stor att man mår dåligt av det.

Ord och begrepp

Atmosfär är ett område med gas kring en himlakropp, till exempel luften kring jorden.

Erosion är nötning och nedbrytning av jordytan (till exempel berg eller jord) som orsakas av vatten, vind och is.

Glaciär är ett stort istäcke på land.

Kåkstad är en del av en stad där invånarna själva snabbt byggt upp mycket enkla hus eller plåtskjul.

Miljö är allt som finns runtomkring oss i naturen och i samhället och som påverkar hur det är att vara där.

Tidvatten är höjning och sänkning av vattennivån i havet som kommer regelbundet och beror på månens rörelser (ebb och flod).

Vulkan är berg som ibland sprutar ut en glödande massa från jordens inre.

Det finns forskare som menar att ett varmare klimat kan få Golfströmmen att försvagas. Då skulle vi få ett kallare klimat på våra breddgrader.

Isarna vid polerna smälter. Om de forstätter att smälta kommer vattnet i haven att höjas. Då riskerar platser som ligger nära haven att hamna under vatten.

Miljö

Miljön förändras

Miljön förändras hela tiden. Det beror mest på att det finns många saker på vår jord som ständigt händer och utvecklas. De flesta av dessa står naturen själv för. En del händer snabbt, andra långsamt under mycket lång tid. Till de snabba kan räknas vulkanutbrott, jordbävningar, orkaner och översvämningar. Till de långsamma räknas hela länder som sjunker i havet och nya djurarter som uppkommer eller dör ut.

Men miljön förändras också för att människor utvecklar och förändrar saker. För flera tusen år sedan såg miljön på många platser ut på ett annat sätt än vad den gör i dag. Människan har sedan dess huggit ner hela skogar, plöjt marken till åkrar, ändrat riktning på floder, byggt hus och vägar.

Miljöförstöring

Ibland har människan inte bara förändrat miljön utan förstört den. Till exempel finns det nästan inga skogar kvar runt Medelhavet. Det beror på att folk har fällt alla träd och inte planterat nya. Ett annat exempel är att isarna på Nordpolen och Sydpolen smälter på grund av att människan har gjort klimatet varmare.

Berg och jord

Berg och bergskedjor

Ett berg kallar man något som sticker upp mycket ur berggrunden. Berg kan vara allt från några tiotal meter till flera tusen meter höga. Berg skapas och förändras av de krafter som formar jordens yta. De bildas där plattorna trycker mot varandra. Sedan bryts de sakta ner av erosion.

Få berg sticker upp ensamma ur berggrunden. Ofta sitter de ihop i långa bergskedjor.

Jord

Jord kallar man det som träd, buskar, örter, gräs, svampar med mera växer i. Jordar ligger ofta ovanpå berggrunden och är mer eller mindre mjuka. Jordar kan vara mycket olika. En del är leriga, andra är sandiga. En del jordar består av små mjuka korn medan andra är mer som grus.

Att jordar är olika beror bland annat på hur de har bildats. Jordar bildas av söndermald berggrund och förmultnade djur och växter. Även klimatet på den plats där jorden finns påverkar den.

Jordar är viktiga för jordbruket. Hur bra en jord är att odla i beror mycket på hur stora korn jorden består av. Ju mindre korn, desto bättre jord att odla i. Jordar med små korn kallas lera och är alltså bäst att odla i. Sten, grus och sand består av mycket större korn och är svårare att odla i.

I många områden har människan tagit bort skogar och växter för att kunna odla eller för att ha marken som betesmark. Det gör att jordar nöts ner och förändras så mycket att de förstörs.

Det är lätt att få för sig att asfalt är stabil och säker mark men jorden som asfalten ligger på kan komma i rörelse. Det hände i september 2023 vid Stenungsund då motorvägen E6 flyttades flera meter.

Lera är en sorts jord.

Sand är en annan sorts jord.

Luft och vatten

Luft

Runt planeten jorden finns det ett lager av gas. Det lagret kallas för atmosfären och består av luft. Luften består mest av grundämnena kväve och syre. I atmosfären händer allt väder. Vindar blåser, regnmoln drar fram och åskväder bildas.

Nästan allt levande på jorden behöver luften för att kunna andas. Trots det smutsar vi ner luften med föroreningar från industrier, bilar och flygplan.

Luften är med och formar vår miljö på flera sätt. Vinden blåser och kan föra med sig värme eller kyla. Men om vinden blir så stark att det blir stormar kan hela skogar fällas. Atmosfären innehåller även skikt som skyddar jorden mot farlig strålning från solen.

Vinden åstadkommer också vågor i havet. Havsvågor kan bli många meter höga och väldigt kraftiga. När de når land kan de dränka hela öar och förstöra städer.

Tidvattnet har gjort att havet dragit sig tillbaka. I Cornwall i Storbritannien har man även byggt väldiga murar som skydd mot vinterstormarna.

Vatten

Vatten är ett väldigt viktigt ämne för vår miljö. Fanns det inget vatten på planeten jorden skulle det heller inte finnas liv.

Vattnet finns främst i haven. Havsvattnet rör på sig hela tiden genom vågor, havsströmmar och tidvatten.

Havsströmmarna kan bestå av varmt eller kallt vatten och de finns i alla hav. Strömmarna drivs av vindar och av jordens rotation. Strömmarna påverkar klimatet på land.

Skog, inlandsis och öken Skogar

En skog är en plats där det växer mycket träd. Men skogen är inte bara träden utan också allt annat som lever i den. Gräs, lavar, mossor, svampar och djur.

Världens skogar har bildats under lång tid. Det finns olika sorters skog. Exempel är regnskog, lövskog och barrskog. Varje sort kräver klimat och väder som den trivs i för att kunna växa.

Skogen har sedan länge varit viktig för människan. Härifrån har vi fått ved, men även mat från djur och växter. Många människor mår även bra av att vistas i skogen. Trots det hugger människan ner mer och mer skog. Man vill komma åt marken för att odla på den, och man behöver träden som virke. Planterar man inte nya träd försvinner skogen till slut.

Gran är det vanligaste trädslaget i Sverige. Det används både till virke och till pappersframställning.

Inlandsis på Grönland.

Inlandsisar

Glaciärer som täcker stora områden kallas inlandsisar. Det finns främst inlandsisar på Grönland och Antarktis. På inlandsisarna är det så kallt att få växter och djur kan leva där.

Genom jordens historia har inlandsisar varit med och format miljön mycket mer än de gör i dag. Man talar om istider. Med det menar man perioder då stora delar av jordens yta har varit täckta av is.

Under den senaste istiden var bland annat hela Norden täckt av inlandsis som var flera kilometer tjock. Den istiden tog slut för omkring 11 500 år sedan.

Sahara är jordens största öken. På dagen kan det bli över 50 grader men under natten kan temperaturen sjunka till nollgradigt.

Öknar

En öken består av främst sand, grus och sten. Det regnar nästan ingenting där. Det är också väldigt varmt på dagarna i en öken och på nätterna blir det isande kallt. Tillsammans gör det att nästan inga växter överlever i en öken. Trots det finns det en del djur som lever i öknen. Även en del människor klarar av att bo i öknar.

Där ingenting växer är marken utsatt för väder och vind. Vinden kan bygga upp stora sanddyner. Sandstormar blir väldigt farliga då det inte finns någonstans att söka lä.

Eftersom människan mer och mer hugger ner skogar i närheten av öknar gör det att öknarna kan breda ut sig.

Staden

Människan har på många sätt påverkat och förändrat naturen. Till exempel har områden torrlagts för att bygga städer. Även skogar har huggits ner och floders lopp har ändrats.

New Delhi i Indien. I många storstäder är det trångt om utrymme.

Eftersom vi hela tiden blir fler och fler människor växer städerna. Nya städer byggs på platser som egentligen inte är lämpliga att ha en stad på. Till exempel kan havet vara ett hot för kuststäder.

Att fler och fler människor bor på samma plats skapar problem. Om många människor tränger ihop sig i en stad så behövs det fler bilar och bussar. Då dessa släpper ut avgaser blir luften förorenad.

Även hur människor bor skapar problem. I en del storstäder bor många under mycket fattiga förhållanden i kåkstäder. I dessa bor människor tätt tillsammans utan el, vatten eller avlopp, vilket kan leda till att sjukdomar sprids.

Sammanfattning

@ Miljö är allt som finns runtomkring oss i naturen och i samhället.

@ Naturen själv orsakar omedelbara förändringar i miljön genom till exempel jordbävningar och långsammare förändringar som när länder sakta sjunker i havet.

@ Många förändringar av miljön har orsakats av människan, till exempel bygget av städer och att polerna smälter för att människan har gjort klimatet varmare.

@ Jordar är viktiga för jordbruket. Ju mindre jordkorn, desto bättre jord att odla i.

@ Runt planeten jorden finns atmosfären. Luften i atmosfären består mest av grundämnena kväve och syre.

@ Vatten finns mest i haven där det rör på sig genom vågor, havsströmmar och tidvatten.

@ Inlandsisar finns främst på Grönland och Antarktis.

@ I en öken regnar det nästan ingenting. Där är varmt på dagen och nästan ingenting kan växa där.

Kapitel 6

En jord i rörelse

Hur skapas vår miljö?

Instuderingsuppgifter

1. Vad menas med miljö?

2. Hur påverkar miljön oss?

3. Vad är en inlandsis?

4. Vad är en öken och vad är typiskt för en sådan?

5. Varför är jordar viktiga för jordbruket?

6. Vad är atmosfären för något och vad består luften mest av?

7. Hur påverkar människan miljön?

8. Hur påverkas miljön av att fler och fler människor bosätter sig i städer?

Aktivitet

Miljö

Analysera

Läs texterna under rubriken Miljö och besvara frågorna nedan tillsammans med en klasskompis:

– Beskriv din miljö utanför skolan och där du bor.

– Miljön förändras hela tiden. Vilka förändringar står naturen för?

– Vilka förändringar beror på människan?

Bilden: Vulkanutbrott är ett exempel på en endogen process som bygger upp landskapet. Här ses ett utbrott från en av vulkanerna på Island.

Endogena och exogena processer

I det här avsnittet tittar vi på krafter från jordens inre – endogena processer – och de yttre krafterna – exogena processer – som gör att jordens landmassa ser ut som den gör. De inre krafterna bygger upp landskapet medan de yttre krafterna bryter ner landskapet.

Ord och begrepp

Endogena processer är jordens inre krafter som bygger upp jordytan.

Erosion kallas den yttre påverkan där strömmande vatten, vågor, vind och is nöter ner landytan.

Exogena processer är jordens yttre krafter som bryter ner jordytan.

Jordbävning är en häftig rörelse i jordskorpan så att marken går i vågor och kan flytta på sig flera meter.

Jordskred är en snabb rörelse i jorden på en slänt.

Plattektonik beskriver hur stora plattor i jordskorpan, ofta hela kontinenter, rör sig långsamt i förhållande till varandra.

Vittring är när berg och sten bryts ner och faller sönder.

Vulkanutbrott är när hett material från jordens inre kommer upp till ytan.

jordskorpan manteln yttre kärnan inre kärnan

Ett tvärsnitt genom jordklotet som visar de olika lagren.

Jordens inre och

jordskorpan

Planeten jorden är uppbyggd av olika lager. Längst in finns jordkärnan. Den inre kärnan är fast, den yttre är flytande. Utanför kärnan finns  manteln, som är en halvsmält massa av metaller och kisel. Utanpå manteln flyter jordskorpan. Den är fast och består av bergarter och mineraler. Det är på jordskorpan som alla länder och hav finns.

Jordskorpan är i ständig rörelse på grund av värmen som finns i jordens inre. Värmen skapar i sin tur strömmar av smält bergmaterial som trycker mot jordskorpan och gör att berggrunden rör på sig. Det är krafter från jordens inre – endogena processer – som skapar naturkatastrofer som jordbävningar och vulkanutbrott och som hela tiden formar och omformar vårt landskap.

Om det bara fanns endogena processer skulle jorden enbart bestå av berg. Vi skulle inte kunna odla mat och därför inte kunna leva på jorden. Men så ser inte förhållandena på jorden ut och det är tack vare att det även finns yttre krafter – exogena processer – som bryter ner berg i mindre delar. Det kan handla om vatten och vind som nöter ner berg genom erosion eller att berget sönderdelas genom vittring.

Plattornas rörelser

Jordskorpan är uppdelad i ett tiotal plattor som ständigt rör sig. De rör sig mycket långsamt, bara någon centimeter om året. De rör sig inte heller som en jämn rörelse utan i ryck. Rycken blir jordbävningar.

Att vulkanutbrott och jordbävningar sker beror just på att plattorna rör på sig. Vulkanutbrott och jordbävningar sker mest i gränserna mellan plattorna.

Plattorna kan röra sig på tre sätt:

– mot varandra

– från varandra

– längs med varandra.

Där två plattor krockar för att de rör sig mot varandra bildas det berg och bergskedjor. Där plattorna trycker mot varandra blir det ett stort tryck. Djupt ner i marken blir det så varmt att bergarter smälter och bildar magma. Magman tar sig upp genom sprickor i berggrunden och kastas sedan ut i vulkanutbrott. Det är så vulkaner bildas.

När plattorna trycker mot varandra skapas också spänningar i berggrunden. När spänningen blir för stor löser den ut som en jordbävning.

Där plattorna rör sig från varandra kommer det upp magma i sprickorna som bildas. Vulkaner bildas. Magman stelnar sedan och blir ny jordskorpa. Även här är det vanligt med jordbävningar.

För 250 miljoner år sedan satt alla kontinenterna ihop som en enda stor kontinent. Denna jättekontinent kallas Pangea Sedan delades Pangea upp och delarna blev till dagens kontinenter.

Jordskorpans plattor och deras rörelser. De flesta jordbävningar och vulkanutbrott sker längs linjerna, det vill säga i plattornas gränser.

I februari 2023 inträffade en stor jordbävning i gränsområdet mellan Turkiet och Syrien. Många byggnader förstördes och många människor dog.

Vulkanutbrott och jordbävningar

När jordskorpans plattor krockar uppstår jordbävningar och vulkaner och bergskedjor bildas. Även där plattorna glider ifrån varandra bildas vulkaner. Om det är i havet plattorna rör sig från varandra bildas djuphavsryggar. Det gör att jordytan hela tiden förändras.

Vulkanutbrott

Vid ett vulkanutbrott slungas enorma mängder het aska, gaser och lava ut, vilket innebär svåra följder för miljön som ligger nära. Hela byar och städer kan utplånas. Hela öar kan sjunka i havet. Skogar kan brinna ner. Askmoln som bildas vid ett vulkanutbrott kan ibland vara så stora att de påverkar klimatet och vädret under lång tid.

Men trots riskerna väljer människor att bo nära vulkaner. Det beror på att marken blir väldigt rik på näringsämnen nära vulkaner. Det är bra för jordbruk som odlar mycket grönsaker och frukt.

Varför finns det inga vulkaner i Sverige?

Vulkaner finns i plattornas gränser. Sverige ligger inte nära någon gräns. Därför bildas det inga vulkaner i Sverige. Men längre tillbaka i tiden har det faktiskt funnits vulkaner i Sverige. I till exempel Skåne och i Västergötland finns det gamla vulkaner. Från dem kommer det inte längre någon magma. De är så gamla att vind och vatten har nött ner dem så att de inte heller längre ser ut som vulkaner.

Jordbävningar

Jordbävningar är kraftiga och hastiga rörelser i jordskorpan. De gör så att marken skälver och vibrerar. Stora sprickor kan öppnas i marken. Marken kan till och med flyttas flera meter.

I länder som har råd att bygga stadiga hus är det ingen fara om det är mindre jordbävningar. Men stora jordbävningar kan förstöra hela städer och döda många människor. Skalven får hus att rasa. De kan även starta bränder och orsaka översvämningar och jordskred.

Sydamerika Australien

Jordbävningar (de gula prickarna) är inte jämnt fördelade över jorden utan sker mest vid plattornas gränser (de vitprickade linjerna).

När kraftiga jordbävningar sker i havet kan det skapas en stor våg som följd – en tsunami Vågen eller ofta vågorna är låga och svåra att se ute till havs. De blir dock väldigt höga när de når land. När de sköljer in över land kan hela städer utplånas.

Afrika

Europa

Asien

Nordamerika

Nästan all

Jordens yttre krafter

De exogena processerna bryter hela tiden ner landskapet genom väder, vind och temperatur. Hade det bara funnits yttre krafter skulle det inte funnits höga berg. De exogena processerna skulle med tiden nött ner allt till ett platt landskap.

De yttre krafterna kan precis som jordbävningar och vulkanutbrott ge upphov till naturkatastrofer. Ett exempel på det är jordskred som kan få stora konsekvenser för såväl landskapet som människor och bebyggelse.

Erosion

Erosion kallas det när exempelvis strömmande vatten, vågor, vind och is nöter på landytan. Erosionen sker hela tiden och genom att exempelvis vatten slipar ner berg och landmassa till mindre delar ändras landytans former.

sand har eroderats bort från stranden av havets vågor vid Löderups havsbad i Skåne. Kvar blir grus och stenar.

Vatten i rörelse är den form av erosion som omformar landskapet mest. I branta områden rör sig vattnet snabbare och tar med stenar och bryter loss bitar av berg. När vattnet rör sig sakta är det bara små material, exempelvis jord, som följer med vattnet. När vattnet till slut inte rör på sig sjunker löst material ner till bottnen.

När is, i form av exempelvis glaciärer, rör på sig bryter det ner delar av berget och tar med sig löst material. På så sätt är också is ett exempel på erosion.

Vinden har också en stark nedbrytande effekt, särskilt i kombination med sand. Vinden blåser på sandkornen som i sin tur slipar ner berget. Vinden kan också föra med sig bördig jord och på så sätt göra jorden svårare att odla på.

Erosionen står främst naturen själv för men människan kan både påskynda och hejda erosionen. Om man till exempel hugger ner för mycket skog kan inte växterna längre hålla ihop jorden. Då förstörs jorden och nya växter får svårt att växa där. Människan kan minska erosionen genom att plantera nya träd.

Vittring

Vittring är när berg och sten bryts ner och faller sönder. Det är en av de krafter som förändrar jordytan.

Vittring sker när till exempel regn och temperaturskillnader bryter ner berget. Vattnet letar sig ner i sprickor i berget och när vattnet fryser till is expanderar volymen och berget spricker. Även rötter som växer ner i sprickor i berggrunden kan spränga sönder den. Detta är i sin tur exempel på mekanisk vittring.

Rinnande vatten bryter hela tiden ner landskapet. Ju snabbare hastighet på vattnet, desto större material tar vattnet med sig på sin färd mot planare landskap.

Vatten som droppar sönderdelar också berget genom att det reagerar kemiskt på de ämnen som finns i vattnet. En sådan process är ett exempel på kemisk vittring.

Vittring kan göra byggnader av sten svagare så att de till slut rasar. Vittring för dock med sig näringsämnen från berggrunden som sedan hamnar i jorden. Det gör att jorden blir näringsrik och bra att odla i.

Sammanfattning

@ Endogena och exogena processer är jordens inre och yttre krafter som hela tiden formar och omformar landskapet.

@ De endogena krafterna bygger upp landskapet medan de exogena krafterna bryter ner landskapet.

@ Värmen i jordens inre gör så att jordskorpan hela tiden rör på sig, vilket kan få konsekvenser för både landskapet och människor.

@ När jordskorpans plattor krockar uppstår jordbävningar och vulkaner och bergskedjor bildas.

@ Vid ett vulkanutbrott slungas het aska, gaser och lava ut som kan få svåra följder för den miljö som ligger nära.

@ Jordbävningar är kraftiga rörelser i jordskorpan. Jordbävningar kan orsaka stor skada på byggnader och människor kan råka illa ut.

@ Erosion och vittring är när naturen själv nöter ner landytan genom vatten, vågor, vind, is, värme och kyla.

Kapitel 6

En jord i rörelse

Endogena och exogena processer

Instuderingsuppgifter

1. Vad är vulkanutbrott för något och vilka negativa effekter kan det få för människor och natur?

2. Vilka är de olika lagren som bygger upp planeten jorden?

3. Vad är exogena krafter och hur påverkar de landskapet?

4. Vad är erosion och vad orsakar den?

5. Vad är jordbävningar och vad orsakar dem?

6. Vad är en tsunami?

7. Hur påverkar plattektonik landskapet vid platser där plattorna krockar?

8. Varför finns det inga aktiva vulkaner i Sverige?

Aktivitet

Vinderosion

Analysera

Titta på bilden som visar hur en kalksten nötts ner på grund av vinderosion. Fundera på följande:

a. Varför tror du stenen ser ut som den gör?

b. Vad tror du kommer att hända med stenen i framtiden?

Diskutera sedan vad du kommit fram till med en eller flera klasskompisar.

Kalkstensformation i Saharaöknen som nötts ner på grund av vinderosion.

Bilden: Efter en hastig snösmältning samtidigt som det regnade väldigt mycket svämmade Torne älv över i maj 2023. Flera områden i närheten av älven hamnade under vatten.

Naturen förändrar miljön

Jordens yttre krafter kan också skapa stora naturkatastrofer som vi människor måste förhålla oss till. För mycket regn, kraftiga vindar och torra marker skapar i sin tur översvämningar, orkaner och skogsbränder. På många sätt är det svårt för oss att helt skydda oss mot dessa väderfenomen.

Vissa områden på jorden drabbas hårdare än andra och mycket tyder på att dessa väderfenomen kommer att bli vanligare och påverka oss ännu mer när klimatet blir allt varmare.

Ord och begrepp

Orkan är namnet på den starkaste vindstyrkan.

Skogsbrand är okontrollerad eld i skog eller skogsmark.

Översvämning innebär att mark tillfälligt kommer under vatten.

Cyklon är ett intensivt lågtryck som uppstår över varma hav i tropiska områden.

Orkan är namnet på den starkaste vindstyrkan. Då blåser det mer än 32 meter per sekund. Ordet orkan används också om svåra oväder där vinden når orkanstyrka. Fast meteorologer vill hellre kalla dem för tropiska cykloner eller virvelstormar

Stormar

Ibland kan det bildas svåra oväder med mycket kraftiga vindar och regn. Dessa oväder har många namn: stormar, orkaner och cykloner.

Det är främst de som bor nära havet eller på en ö som riskerar att drabbas av vindens krafter. När ovädren kommer in över land försvagas de så småningom. Det är därför som öar och kuststäder är mer utsatta för stormoväder. De värsta ovädren där vinden blir ett hot är de som skapas i samband med tropiska cykloner.

Cykloner kan rasera hus och fälla träd i en hel skog. Öar och kuststäder kan översvämmas. Det finns inget riktigt bra skydd mot så svåra oväder som cykloner. Människor och djur måste evakueras för att inte riskera att dödas.

Orkanvindar blåser in över Florida, USA, i september 2017.

Översvämningar

En översvämning kan bero på många saker. Floder kan stiga när mycket snö smälter på våren. Regn kan vara så kraftiga att marken inte hinner ta emot vattnet. Då kan vägar och källare översvämmas. Dammar i floder kan brista. Havet kan bryta igenom vallar som skyddar kustområden vid till exempel stormar eller tsunamier.

Översvämningar kan rasera hus och människor riskerar att drunkna. Halva städer kan spolas bort och odlingar kan helt utplånas.

Översvämningar har också stor betydelse för jordbruket. De ger ny näring åt åkrarna och en god skörd.

Europa drabbades 2022 av rekordmånga skogsbränder. De var mycket svårsläckta och förstörde stora naturområden. Torka och extremt höga temperaturer rådde i hela medelhavsområdet. Här kämpar en brandman mot elden i nordvästra Spanien.

Skogsbränder

Skogsbränder startar ofta på grund av slarv med eld eller att blixten slår ner. Skogsbränder förekommer mest i de skogar som bara är torra och varma någon del av året. I Sverige är det till exempel främst skogsbränder på sommaren.

Det blir sällan stora skogsbränder i Sverige. Det beror på att skogen bevakas med flyg. Det är även tätt mellan skogsvägarna som hindrar eld från att spridas.

Trots det har det inträffat två väldigt stora skogsbränder på senare tid. 2014 brann det i ett stort område väster om Sala i Västmanland. Under

När stormen Daniel nådde Libyens östra kust i september 2023 brast flera dammar vilket ledde till stora översvämningar i staden Derna. I samband med översvämningarna uppstod även flera jordskred.

den varma och torra sommaren 2018 härjade det också stora skogsbränder på flera ställen i landet.

Skogsbränder gör så att hela skogar kan brinna upp. Även djur och andra växter drabbas svårt av bränderna. Ibland hotas hela städer av skogsbränder och då måste man evakuera personerna som bor där.

En skogsbrand är inte alltid något dåligt. Skogen blir föryngrad. En del djur och växter behöver elden för sin överlevnad. Exempel på djur som påverkas positivt av skogsbränder är vissa former av skalbaggar och fåglar som livnär sig på dessa.

Sammanfattning

@ Översvämningar kan bero på kraftiga regn, snösmältning eller att dammar går sönder.

@ Skogsbränder kan bero på att blixten slår ner eller att människor varit slarviga med eld. Skogsbränder kan orsaka stor skada men kan också vara bra för att föryngra skogen.

@ Oväder kan kallas många olika saker, till exempel stormar, orkaner och cykloner. Kuster och öar drabbas värst eftersom vindarna avtar när de kommer in över land.

Kapitel 6

En jord i rörelse

Naturen förändrar miljön

Instuderingsuppgifter

1. Hur kan översvämningar uppstå och vilka konsekvenser kan de ha?

2. Vilka positiva effekter kan översvämningar ha för jordbruket?

3. Varför är kuststäder och öar mer utsatta för stormoväder än platser längre inåt landet?

4. Vad är en cyklon och varför är den farlig?

5. Hur startar oftast skogsbränder och när är de vanligast?

6. Vad är en positiv effekt av skogsbränder?

7. Varför förväntas oväder bli vanligare och mer intensiva när klimatet blir varmare?

Aktivitet

Hitta i en atlas Resonera

Ta fram en atlas. Sök upp några av de platser som nämns i texterna: Ecuador, Guatemala, Prag eller Florida och resonera kring följande:

a. Varför är de här platserna utsatta för naturkatastrofer, som det ibland kallas?

b. Varför tror du att människorna bor kvar?

c. Vilka naturkatastrofer kan inträffa i Sverige?

d. Har du varit med om någon naturkatastrof?

Bilden: Det är främst norra Sverige som kan uppleva snörika vintrar.

Klimat

De flesta vet vad som menas med väder. Det kan vara soligt, mulet, dimma, åska, regn, snö, hagel och ibland storm. Men vad menar man när man säger att det är varmt klimat i Thailand eller kallt klimat i Norrland?

Väder handlar om vad som händer just nu och de närmaste dagarna. Regnar det? Är det kallt eller varmt? Skiner solen?

Klimat handlar om hur vädret har varit på en plats under många år. Alltså den sorts väder som det oftast är på den platsen.

Ord och begrepp

Atmosfär är ett område med gas kring en himlakropp, till exempel luften kring jorden.

Ekvatorn är en tänkt linje som går runt hela jordklotet och som ligger lika långt från både Nordpolen och Sydpolen.

Klimat är hur vädret har varit på en plats under lång tid.

Lufttryck är det tryck som orsakas av luften ovanför jordytan.

Regnskog är tät och alltid grön skog som växer i områden där det är väldigt varmt och regnar mycket.

Savann är ett område med slät mark där det växer nästan enbart gräs.

Stäpp är ett område med slät mark där det växer gräs eller buskar men nästan inga träd.

Tropikerna är det heta området kring ekvatorn.

Tundra är ett område med slät mark utan skog som finns i Europas, Asiens och Amerikas nordligaste delar.

Väder är hur det är utomhus i luften, till exempel hur varmt eller kallt det är, om det är klart eller molnigt, om det regnar eller snöar.

Klimatets orsaker

Klimatet beror på solens strålar, luftens tryck och rörelser i atmosfären och strömmar i haven. Hur klimatet är på en plats beror också på årstidernas växlingar, hur landskapet ser ut och om platsen ligger nära kusten eller långt inåt land.

Solen

Solens strålar påverkar vädret och klimatet mycket. Solens strålar träffar jordytan med olika vinklar beroende på avståndet till ekvatorn. Vid ekvatorn kommer solstrålarna rakt mot jorden. Vid polerna kommer strålarna in lite snett. Ju rakare solstrålarna träffar jordytan, desto varmare blir det på den platsen. Alltså blir det varmt vid ekvatorn och kallt vid polerna.

Sverige ligger på en plats på jordklotet som gör att vi har tydliga årstider. På sin bana runt solen lutar vår del av jordklotet in mot solen när vi har sommar och tvärtom när vi har vinter.

När man blåser in varm luft i ballongen stiger den upp i himlen. Det gör den för att den varma luften är lättare än luften utanför ballongen.

Luften

Mellan jordytan och rymden finns atmosfären. Den består av luft. Det är i atmosfären som allt väder händer. Till exempel så värmer solen luften och då börjar vindar blåsa.

All luft som finns i atmosfären väger något. Det gör att luften bildar ett tryck mot jordytan. Man kallar det för lufttryck. Hur vädret blir bestäms mycket av förändringar i lufttrycket. Om det är olika lufttryck på olika platser bildas det vindar av olika styrka.

På sommaren brukar högt lufttryck ge vackert väder. Lågt lufttryck gör att det blir molnigt och ofta regn. Är det stora skillnader mellan högtryck och lågtryck rör sig luften mycket och då kan det bli storm och åska.

Havet

Avståndet till havet påverkar klimatet. Vid kusten varierar temperaturen inte så mycket då det tar lång tid att värma upp och att kyla ner havet. Längre inåt land är det ofta större skillnader i temperatur mellan dag och natt och sommar och vinter. Marken går nämligen fortare att värma upp och kyla ner än havet.

Havsströmmar påverkar klimatet på land. Det beror på att strömmarna kan föra med sig antingen varmt eller kallt vatten. Där varma havsströmmar drar fram blir klimatet varmare än det borde vara.

Höjden

Temperaturen avtar med höjden – ju högre upp, desto kallare är det. Högt uppe i bergskedjor är det kallare än nere vid havsytan. Bergskedjan kan även påverka var regn och snö faller. Bergen pressar luft och moln uppåt. Då faller regnen ofta på en sida av bergen. På andra sidan bergen är det då ofta soligare och torrare klimat.

La Paz är Bolivias huvudstad. Den ligger uppe i bergskedjan Anderna 3 650 meter över havet.

Vid kusterna är det mindre skillnad mellan sommar och vinter.

Årstider

Årstiderna beror på att jorden går i en bana runt solen. Jorden lutar dessutom. Jorden står lite snett jämfört med solen.

Därför lutar norra halvklotet mot solen under en del av året och bort från solen under en annan del. När vi lutar mot solen står solen högt på himlen och då är det sommar och varmt. Samtidigt lutar södra halvklotet bort från solen. Då blir det vinter och kallt där. Under vår och höst lutar vår del av jorden varken mot eller från solen.  Årstider har man långt uppe i norr och långt nere i söder på jordklotet. Där har det störst betydelse hur jorden lutar och hur högt solen står på himlen. Närmare ekvatorn har man inte samma årstider. Eftersom Sverige ligger långt norrut från ekvatorn har vi tydliga årstider.

Klimatgrupper

Klimatet varierar mellan olika platser och områden på jorden. Det klimat som råder i ett område påverkar vilka växter och djur som lever där. Människor får också till viss del anpassa sina liv efter klimatet. Till exempel hur jordbruken bäst odlar marken.

Jorden kan delas in i olika klimatgrupper beroende på hur klimatet är på olika platser. Genom att utgå från hur varmt det är i snitt under ett år och hur mycket det regnar eller snöar kan man dela in jorden i fem stora klimatgrupper: tropiska klimat, torra klimat, varma regnklimat, kalla snöklimat och polarklimat.

Vinter.

Sommar.

Vår.

Höst.

Jordens klimatgrupper

Tropiska klimat

Torra klimat tropiskt regnskogsklimat tropiskt savannklimat

stäppklimat ökenklimat

Varma regnklimat Kalla snöklimat

torrtid på sommaren (medelhavsklimat)

Polarklimat torrtid på vintern

fuktigt hela året

torrtid på vintern

fuktigt hela året

tundraklimat glacialklimat

Tropiska klimat

I detta klimat är det mycket varmt. Under den kallaste månaden är temperaturen i snitt över +18 °C. Det regnar ganska mycket i alla fall under en del av året. Områden som har detta klimat är bland annat savann och regnskog.

Regnskog i Uganda i Afrika. Typiskt för regnskogen är att det finns väldigt många olika sorters växter och djur.

På den afrikanska savannen finns det många växtätande däggdjur som sebror och gnuer.

Torra klimat

På en del mycket varma platser regnar det väldigt lite. Då kallar man dem för torra klimat. I dessa områden finns det öken och stäpp.

Varma regnklimat

I varma regnklimat är det ganska varmt året om. Det faller även regn ganska ofta som gör att det växer mycket gröna träd och buskar. Länderna vid Medelhavet har detta klimat. Även södra Sverige tillhör detta klimat.

Kalla snöklimat

I kallt snöklimat är det kallt större delen av året. Men de få sommarmånaderna kan vara ganska varma. I det här klimatet växer det mycket barrskog. På vintern faller det ofta mycket snö. Norra Sverige tillhör det här klimatet.

Tundra finns på några platser i den svenska fjällkedjan. Landskapet är vanligen platt och sankt. Växter som lever här är gräs, mossor och lavar.

Polarklimat

I polarklimat är det väldigt kallt. På vissa platser smälter aldrig snön och isen. Här finns glaciärer och tundra där mycket få växter och djur klarar att överleva. På några platser i den svenska fjällkedjan är det polarklimat.

Sammanfattning

@ Klimat är den typ av väder det brukar vara i ett visst område under en längre tid.

@ Flera saker påverkar klimatet, till exempel solens strålar, lufttrycket, luftens rörelser i atmosfären och strömmar i haven. Även årstider och var platsen ligger.

@ När det är högt lufttryck får vi vackert väder. Lågt lufttryck gör att det blir molnigt och ofta regn.

@ I och med att havet tar lång tid att värma upp och kyla ner så är temperaturen mer stabil vid kusten än längre inåt land där marken värms upp och kyls ner snabbare.

@ Det blir kallare ju högre upp en plats ligger. Berg pressar också luft och moln uppåt, vilket gör att det kan regna på ena sidan berget och vara soligt på den andra.

@ Årstider finns långt uppe i norr och långt nere i söder på jordklotet. Där påverkar jordens lutning hur högt upp på himlen solen är.

@ Jorden delas in i fem klimatgrupper.

@ I tropiska klimat är det mycket varmt. Exempel: områden med savann och regnskog.

@ I torra klimat regnar det nästan inte alls. Exempel: områden med öken och stäpp.

@ I varma regnklimat är det ganska varmt året om. Exempel: länderna vid Medelhavet.

@ I kalla snöklimat är det kallt nästan hela året. Exempel: norra Sverige.

@ I polarklimat är det mycket kallt. Exempel: några platser i den svenska fjällkedjan.

Kapitel 6

En jord i rörelse Klimat

Instuderingsuppgifter

1. Vad är skillnaden mellan väder och klimat?

2. Vad är det som påverkar klimatet på en plats?

3. Hur påverkar solen klimatet?

4. Vad är lufttryck och hur påverkar det vädret?

5. Hur påverkar avståndet till havet klimatet?

6. Hur påverkar höjden klimatet och varför?

7. Varför har olika platser olika årstider?

8. Vilka är de fem stora klimatgrupperna och vad är typiskt för dem?

Aktivitet

Klimatgrupper

Titta på kartan med klimatgrupper som finns på sidan 200. Jämför den med en karta där namn på länder finns med.

Ge exempel på länder med:

a. tropiska klimat

b. torra klimat

c. varma regnklimat

d. kalla snöklimat

e. polarklimat.

Använd kartorna som finns i kapitlet

Världsdelar eller en kartbok.

Människan, miljön och klimatet

Under de senaste hundra åren har det skett en klimatförändring. Det har snabbt blivit varmare på jorden. Många forskare menar att denna förändring inte är naturlig. Forskarna anser att det är människan som påverkar klimatet. Vi förorenar, hugger ner skogar och använder väldigt mycket resurser. Vi förstärker något som kallas växthuseffekten. Forskarna menar att det är den viktigaste orsaken till att det blir varmare på jorden.

Ord och begrepp

Atmosfär är ett område med gas kring en himlakropp, till exempel luften kring jorden.

Fossila bränslen är bränslen som mest består av kolföreningar och som är rester av djur och växter som levde för länge sedan.

Glaciär är ett stort istäcke på land.

Klimat är hur vädret har varit på en plats under lång tid.

Miljö är allt som finns runtomkring oss i naturen och i samhället och som påverkar hur det är att vara där.

Plattor är stora sammanhängande delar av jordskorpan; kan ibland vara hela kontinenter.

Regnskog är tät och alltid grön skog som växer i områden där det är väldigt varmt och regnar mycket.

Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som orsakas av växthusgaser i atmosfären.

reflekterad solstrålning

Växthuseffekten

Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta. Den beror på atmosfären. Atmosfären släpper igenom strålning från solen så att den når jorden. Solen värmer alltså upp jordytan. Sedan hindrar atmosfären värmen från att försvinna direkt.

Man kan jämföra atmosfären och jorden med ett växthus. Atmosfären kan liknas vid glaset som släpper in strålning från solen. Samtidigt hindrar glaset en del av värmen från att återvända ut i rymden.

Växthuseffekten är egentligen naturlig. Den är dessutom livsviktig för livet på jorden. Om den inte fanns skulle det vara minst tjugo grader kallare.

solstrålning

värmestrålning

värmestrålning

reflekterad solstrålning

atmosfär

Energin i solens strålar som når jorden omvandlas till värme. Likt glaset i ett växthus stänger jordens atmosfär inne en del av denna värme. I bilden visas solen som mycket mindre än jorden. I verkligheten är det tvärtom.

Utsläpp från ett kolkraftverk i Moskva i Ryssland. År 2022 ökade de samlade utsläppen med 0,9 procent jämfört med året innan.

Förstärkt växthuseffekt

När man talar om att växthuseffekten är ett problem handlar det om att växthuseffekten har förstärkts. Den är alltså större än den borde vara. Att växthuseffekten förstärkts beror på att människan släpper ut så mycket avgaser och föroreningar i atmosfären.

Det är främst genom att vi bränner upp fossila bränslen som kol, olja och naturgas som växthuseffekten förstärks. Det finns många bilar som körs på bensin och många kolkraftverk som eldar upp kol för att få el.

Även att vi blir fler och fler människor ökar uppvärmningen av jorden. Ju fler människor, desto mer mat äter vi. Då behövs det fler och fler djur för att få kött. Särskilt kor fiser och rapar så mycket att de gaserna påverkar klimatet.

Klimathotet

Det är svårt att veta hur människans förstärkning av växthuseffekten kommer att påverka jordens klimat i framtiden. Jordens temperatur har ökat med nästan en grad de senaste hundra åren. Många forskare menar att den kommer att fortsätta öka.

Om hundra år kan det i värsta fall vara så mycket som fyra grader varmare. Det betyder att regnen kommer att öka. Isarna på glaciärer och vid polerna har till stora delar smält. Det betyder att havsytan har stigit. Många områden som tidigare var land är nu under vatten.

Även Sverige får det varmare. Men vi får också mer regn, fler kraftiga stormar och fler översvämningar.

Himalayas glaciärer

Omkring 1,9 miljarder människor är beroende av smältvatten från Himalayas glaciärer för att kunna försörja sig när det gäller mat, vatten och energi. Ett varmare klimat gör att en stor del av glaciärerna smälter och blir mindre.

Till en början medför det en risk för översvämningar, men i förlängningen gör det så att mindre smältvatten från glaciären når de folkrika områdena runt Himalaya. Många människor i länder som Indien, Pakistan, Kina och Bangladesh kommer därför få svårare att få tillgång till vatten att dricka och till odling.

Bergskedjan Himalaya sträcker sig över sex länder: Indien, Pakistan, Afghanistan, Kina, Bhutan och Nepal.

I Malaysia i Asien hugger man ner regnskogen för att ge plats åt odlingar, vägar och byggnader.

Skogar skövlas

På många platser i världen bränner eller hugger människan ner skog.

Det är främst för att få mark att odla på, men även för att få ved. På många platser bryr man sig inte om att plantera nya träd. Man låter i stället marken bli åkrar eller fält för kor och annan boskap att beta på. Mycket skog fälls också för att göra plats åt vägar och hus.

Varje år försvinner det lika mycket regnskog som en tredjedel av Sveriges yta.

När skogen försvinner blir marken oskyddad. Då blåser eller sköljs jorden bort när det regnar. När hela skogar försvinner förändras hela klimatet. Djur och växter dör ut när miljön de lever i förstörs.

Att möta klimathoten

I områden där skogar avverkas eller där vattentillgången minskar blir det svårare för människor att kunna leva och försörja sig. Det gäller framför allt områden som är fattiga och som har små möjligheter att göra något åt klimathoten.

I andra områden som har betydligt mer resurser kan man däremot stå emot dessa hot och ändå odla och bo på väldigt torra områden.

Jordlagret i regnskogen är tunt och näringsfattigt och därför inte bra att odla på.

Ett exempel på ett sådant område är Dubai i Förenade Arabemiraten. Där finns det inte mycket sötvatten, men genom att avsalta vattnet från havet omvandlas havsvattnet till sötvatten. Det gör att tillgången på vatten för odling eller att dricka ändå är god.

Sammanfattning

@ Många förändringar av klimatet har skett under jordens historia. Det har varit långsamma förändringar.

@ Under de senaste hundra åren har det snabbt blivit varmare på jorden. Många forskare anser att det är människan som påverkar klimatet.

@ Växthuseffekten är den uppvärmning som sker vid jordens yta. Atmosfären stänger inne en del av den värme som kommer från solens strålar.

@ Växthuseffekten har förstärkts så att den är större än den borde vara. Det beror främst på att människan släpper ut mycket avgaser och föroreningar i atmosfären.

@ När hela jorden blir varmare på grund av den förstärkta växthuseffekten leder det till mer regn, att isarna på glaciärer och vid polerna smälter och att havsytan stiger så att områden som tidigare var land hamnar under vatten.

@ Människan bränner och hugger ner skog för att få mark att odla på. När skogarna försvinner förändras klimatet och miljön och vissa djur och växter dör ut.

@ Rika länder har större möjligheter att förbättra levnadsvillkoren i exempelvis torra områden. Genom avsaltning av havsvatten kan områden som Dubai flytta gränserna mellan klimat och levnadsvillkor.

Kapitel 6

En jord i rörelse

Människan, miljön och klimatet

Instuderingsuppgifter

1. Nämn några naturliga förklaringar till att klimatet har förändrats under historien.

2. Vad är en istid?

3. Vad menas med klimatförändring?

4. Vad är det som har orsakat den senaste klimatförändringen?

5. Vad menas med växthuseffekten? Förklara kort vad som händer.

6. Varför är det viktigt att växthuseffekten finns?

7. Vad kan hända om jorden fortsätter att bli varmare i framtiden?

8. Ge några exempel på hur människans aktiviteter påverkar klimatet.

Aktivitet

Klimatfrågan Diskutera

Fundera först enskilt på hur hotet mot klimatet märks i din vardag. Diskutera i grupp.

a. Beskriv vad du har gjort och gör för att försöka minska hur mycket du påverkar klimatet.

b. Vilka andra saker skulle du kunna tänka dig att göra för att påverka klimatet ännu mindre?

c. Tror du att andra i din familj eller på din skola skulle kunna tänka sig att göra samma saker? Varför/varför inte?

Bilden: Vindenergi är en förnybar energikälla och en viktig del i omställningen till ett hållbart samhälle.

Hållbar utveckling

För att få till en hållbar utveckling behöver människorna som lever i dag ta hand om jorden på ett sätt så att även deras barn och barnbarn kan få ett bra liv. Det betyder att man lever på ett sätt som inte utnyttjar naturen mer än den tål. Resurser behöver fördelas rättvist mellan olika länder och människor. Kort sagt så bryr man sig om miljön. Både i dag och i framtiden.

Ord och begrepp

Demokrati är ett sätt att styra där folket väljer vem eller vilka personer som ska bestämma i ett land och där folket har mycket frihet.

Ekologiskt är något som är miljövänligt och som medför ett bra samspel mellan organismerna och deras miljö.

Hållbar utveckling innebär att ett samhälle fungerar på ett sådant sätt att tillgångarna räcker för människor även i framtiden.

Miljö är allt som finns runtomkring oss i naturen och i samhället och som påverkar hur det är att vara där.

När du källsorterar dina sopor bidrar du till ett hållbart samhälle. Under 2021 lämnade vi in hela 940 400 ton förpackningar till återvinning. Det var över 60 procent av alla förpackningar som kom ut det året.

Miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet

För att få till en hållbar utveckling räcker det inte att bara ta hand om den miljömässiga hållbarheten. Det krävs även social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.

1. Miljömässig hållbarhet – att inte förstöra naturen eller göra slut på naturresurserna.

2. Social hållbarhet – att ingen ska behöva vara fattig, behöva svälta eller vara hemlös. Alla människor har rätt att leva ett bra liv.

3. Ekonomisk hållbarhet – att ekonomin kan fortsätta utvecklas utan att miljö och människor får det sämre. Resurser och tillgångar ska fördelas rättvist.

Vad kan man själv göra?

Många länder, företag och organisationer arbetar med hållbar utveckling. Men man kan även själv bidra. Till exempel kan man:

– skaffa kunskap om världen, om hållbar utveckling och om andra länder

– köpa mer ekologiskt odlad mat och miljömärkta produkter

– äta mindre kött

– minska hur mycket el man gör av med

– cykla eller gå i stället för att åka bil

– återvinna glas, metaller, papper och så vidare

– köpa begagnade saker och kläder i stället för nytt

– plantera buskar och träd där insekter och djur trivs

– engagera sig i miljöfrågor.

Vår gemensamma plats

Ett stort problem för att få till en hållbar utveckling är att vi blir fler och fler människor på jorden. För hundra år sedan fanns det 1,5 miljarder människor. År 1999 blev vi 6 miljarder människor. I dag är vi omkring

Förenta Nationerna (FN) har tagit fram 17 mål som de menar att vi måste arbeta mot för att ha en hållbar utveckling år 2030. Det handlar till exempel om att:

– utrota fattigdom – minska ojämlikheter och orättvisor i världen – lösa klimathotet.

I Japans huvudstad Tokyo bor människor väldigt tätt. Tokyo är centrum i världens största industri- och storstadsområde.

Mycket i världen blir faktiskt bättre och bättre hela tiden. Fler och fler barn går i skolan. Antalet fattiga minskar. Fler och fler har tillgång till rent vatten. Fler och fler länder blir demokratiska.

8 miljarder. Forskare tror att vi kommer vara 10 miljarder år 2050. Hur ska vi få plats? Hur ska maten räcka till alla?

Flera länder i världen har de senaste åren haft en kraftig ekonomisk utveckling. När ekonomin utvecklas får människor mer pengar. När vi får mer pengar lever vi bättre. Vi äter bättre mat och bor bättre. En lustig effekt är att vi då skaffar färre barn. Det betyder att antalet människor på jorden inte ökar med samma hastighet.

Men när vi lever bättre följer andra problem. De som tidigare levde i fattiga länder vill ha det lika bra som människor i den rika delen av världen. De vill också ha TV och bil, bo bra och äta gott. Då använder vi fler och fler resurser. Fler bilar släpper ut mer avgaser. Fler TV-apparater och mobiler kräver mer el. Jordens resurser används i allt snabbare takt. Miljöförstöringen ökar.

Sammanfattning

@ För att skapa en hållbar utveckling måste människorna som lever i dag ta hand om jorden så att de människor som lever i framtiden ska kunna få ett bra liv och en bra miljö.

@ Miljömässig hållbarhet är att inte förstöra naturen eller göra slut på naturresurserna.

@ Social hållbarhet är att ingen ska behöva vara fattig, behöva svälta eller vara hemlös.

@ Ekonomisk hållbarhet är att ekonomin kan fortsätta utvecklas utan att miljö och människor får det sämre.

@ FN har tagit fram 17 mål som vi människor bör arbeta mot för att ha en hållbar utveckling år 2030.

@ Miljöförstöringen ökar i takt med att jordens befolkning ökar.

Kapitel

En jord i rörelse

Hållbar utveckling

Instuderingsuppgifter

1. Vad innebär begreppet hållbar utveckling?

2. Vilka tre nivåer delas begreppet hållbar utveckling in i?

3. Vad innebär miljömässig hållbarhet?

4. Vad handlar social hållbarhet om?

5. Vad innebär ekonomisk hållbarhet?

6. Ge några exempel på saker man själv kan göra för att bidra till hållbar utveckling.

7. Vad händer oftast med barnafödandet i länder med hög ekonomisk utveckling?

8. Vad är utmaningen när människor i fattiga länder vill ha bättre levnadsvillkor?

Aktivitet

Hållbarhetskort

Skapa och diskutera

Läs texten Miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet och gör följande:

– Skapa tre stycken kort av lite tjockare papper.

– På det första kortet skriver du ”miljömässig hållbarhet”.

– På baksidan skriver du en förklaring till uttrycket. Rita gärna en bild till.

– Gör likadant med de andra två korten där du skriver ”social hållbarhet” och ”ekonomisk hållbarhet”.

– Lär dig vad uttrycken betyder. Fundera sen på vad just du kan göra för att hjälpa till. Skriv det på korten. Till exempel: ”jag återvinner, min familj donerar pengar till olika biståndsorganisationer, vi handlar begagnat i stället för att köpa nytt” och så vidare.

Diskutera sedan med en eller flera klasskompisar:

a. Varför vill vi ha en hållbar och rättvis värld?

b. Varför är det många som svälter samtidigt som vi i rikare delar av världen blir alltmer överviktiga?

c. Varför har vissa inte rent vatten? Vad händer om det inte finns rent vatten?

d. I fattigare länder är det många barn som inte får gå i skolan. Varför?

e. Varför är det viktigt att alla barn går i skolan?

Kapitel 7

Jordens resurser

Bilden: Till och med våra kroppar består av vatten. Cirka 60 procent av vår kroppsvikt utgörs av vatten.

Vatten

Vatten är ett av våra viktigaste ämnen. Utan vatten finns det inget liv på jorden. På många sätt är vi helt omgivna av vatten. En väldigt stor del av jordens yta är täckt av vatten, men det är bara en liten del av allt vatten som finns på jorden som vi kan använda till odling och som dricksvatten.

Ord och begrepp

Avdunstning är omvandling av ett ämne från fast eller flytande form till en gas.

Glaciär är ett stort istäcke på land.

Grundvatten är vatten som finns under marken.

Grundämne är ett ämne där alla atomer har samma atomnummer, alltså samma antal protoner i atomkärnan.

Havsströmmar är vatten som rör sig i havet.

Kondensation innebär omvandling av gas till vätska eller till fast ämne.

Kretslopp är en rörelse som går runt, runt i en sluten bana.

Reningsverk är en anläggning där man gör rent avloppsvatten.

Saltvatten är vatten som innehåller så mycket salt att det inte kan användas som dricksvatten.

Sötvatten är vatten som har så låg salthalt att det inte smakar salt.

Vatten fryser till is vid 0 grader Celsius och kokar vid 100 grader Celsius.

Den blå planeten

Om man ser planeten jorden från rymden så ser den mest blå ut. Att det är så beror på att vår planet till största delen består av vatten. Haven täcker 70 procent av jordens yta.

Vatten är ett väldigt viktigt ämne. Utan det hade det inte funnits liv på jorden. Alla växter och alla djur behöver vatten för att överleva.

Vatten består av de två grundämnena väte och syre. Vatten finns som vattenånga, som flytande vatten och som snö och is. Molnen består av vattenånga. Haven, floderna och sjöarna består av flytande vatten. Snö och is finns till exempel i glaciärer och uppe på höga berg.

Jorden är till stora delar täckt av vatten.

Valrossar omkring Arktis är beroende av vatten i fryst form. När isar smälter i Arktis finns det inte lika många platser där valrossen kan vila och då måste de samsas om de kustremsor som finns.

Saltvatten och sötvatten

Ungefär 97 procent av allt vatten på jorden finns i haven. Vattnet i haven är saltvatten. Bara 3 procent av jordens vatten är alltså sötvatten. Sötvattnet finns i sjöar och floder, som grundvatten i marken och fruset som glaciärer.

Det vatten som vi använder i vardagen är sötvatten. Det är det vi dricker, tvättar oss med och vattnar växterna med. Trots att sötvattnet är en så liten del av allt vatten som finns så är det alltså mycket viktigt för vår överlevnad.

Grundvatten

Grundvatten är vatten som finns under marken. En del av allt vatten som faller som regn och snö tränger ner djupt i marken genom lösa jordlager, sprickor i berg och liknande. Detta vatten kallas grundvatten. Grundvattnet rinner vidare i underjorden och kommer så småningom ut igen i källor och bäckar.

Grundvattnet är sötvatten och för det mesta rent. Därför använder man det gärna till dricksvatten. För att få upp det gräver eller borrar man en brunn.

På många ställen på jorden behöver människor borra sina egna brunnar för att få tillgång till rent vatten att dricka.

Vad används sötvattnet till?

Den största delen av allt sötvatten som används på jorden går till att vattna inom jordbruket.

De flesta djur och växter behöver sötvatten för att överleva. Djur och människor dricker vattnet och gör sig rena i det. Växter tar upp vatten med rötterna eller bladen för att kunna växa.

Både då det gäller vatten för att vattna med och dricksvatten så tar man det främst från floder och sjöar och ibland grundvatten från brunnar.

Solen driver vattnets kretslopp genom att värma hav och mark. När vattnet blir varmt bildar det ånga som stiger upp i atmosfären. I atmosfären är det kallare och ångan bildar moln av små vattendroppar. Molnen blir till regn som faller till marken igen.

Vattnets kretslopp

Nästan allt vatten på jorden ingår i ett stort kretslopp. Med det menar man att vattnet cirkulerar.

När hav, sjöar och marken värms upp av solen bildas det vattenånga.

Då vattenånga är lättare än flytande vatten stiger den upp i luften. Den avdunstar. Uppe i luften kyls vattenångan av. Man säger att den kondenseras, alltså blir åter till vätska. Det bildas moln. När molnen kyls ner fälls vattnet ut som regn eller snö.

Mycket av regnen och snön faller i haven och sjöarna och då är cirkeln sluten. För det vatten som hamnar på marken avdunstar en del. Det mesta rinner dock vidare till sjöar, floder eller sipprar ner i jorden som grundvatten. Grundvattnet rinner vidare och kommer till slut ut i källor och bäckar.

Rent vatten

Förutom naturens eget kretslopp för vatten finns det ett kretslopp där människan är inblandad. Vi tar upp vattnet från brunnar eller sjöar, vi renar det, vi dricker eller tvättar oss med vattnet, sedan renas vattnet igen innan det släpps tillbaka ut i sjöar eller hav.

Det finns två olika sorters rening:

– Vanlig vattenrening görs i vattenverk. Här renar man grundvatten eller vatten från sjöar eller floder. Vattnet dricker vi sedan eller tvät-

tar oss med. En del av vattnet använder industrier för att tillverka olika saker.

– Avloppsrening görs i reningsverk. Allt vatten som vi använder när vi till exempel diskar, tvättar, duschar eller går på toaletten blir smutsigt. Innan vattnet kan släppas tillbaka ut i naturen måste det därför renas. Det smutsiga vattnet rinner genom avloppsrör till ett reningsverk.

Sammanfattning

@ Haven täcker 70 procent av jordens yta.

@ Bara 3 procent av allt vatten på jorden är sötvatten som vi människor kan använda till bland annat dricksvatten.

@ Grundvatten är vatten som finns under marken. Grundvatten är sötvatten som man använder till dricksvatten.

@ Solen driver vattnets kretslopp genom att den värmer upp hav och mark. När vattnet blir varmt avdunstar det och blir till ånga som stiger upp i luften. Högre upp i luften är det kallare och vattnet kondenserar till regn som faller till marken.

@ I vattenverk renar man grundvatten eller vatten från sjöar eller floder. I reningsverk gör man rent avloppsvatten.

Kapitel 7

Jordens resurser

Vatten

Instuderingsuppgifter

1. Varför ser jorden blå ut när man ser den från rymden?

2. På vilket sätt är vi beroende av att det finns vatten på jordklotet?

3. Vilka två grundämnen består vatten av?

4. Vad är skillnaden mellan saltvatten och sötvatten?

5. Vad är grundvatten och varför är det viktigt?

6. Förklara kort vattnets kretslopp.

7. Vad är skillnaden mellan vanlig vattenrening och avloppsrening?

Aktivitet

Gör en väggplansch

Skapa tillsammans

Läs texten Vattnets kretslopp och titta på bilden. Er lärare delar in er i grupper om cirka fem elever. Varje grupp får ett stort papper.

Rita vattnets kretslopp på planschen. Ni behöver inte rita av bilden som finns i texten. Se till att få med orden:

– avdunstning

– kondensering

– grundvatten

– transpiration. Sätt upp planschen på klassrummets vägg.

Bilden: I Sverige fiskas mycket sill eller strömming. Det är samma art men har olika namn beroende på var i Sverige den fiskas. Norr om Kalmar kallas fisken strömming och längre söderut och på västkusten fångas sill.

Mat

En viktig resurs för att vi ska kunna överleva är mat. Människor är allätare. Vi kan äta både växter och djur.

Beroende på var man bor på jorden äter vi olika mat. Var vi bor påverkar även hur mycket mat som finns. En del länder har så mycket mat att man kan sälja den mat man inte behöver till andra länder. I andra länder har man så lite mat att många svälter.

Ord och begrepp

Allätare är djur (inklusive människan) som äter både kött och växter.

Foder är det som djur äter.

Konstgödsel är gödsel som är tillverkad och inte är naturlig såsom kobajs.

Trots att vissa arter hotas av utrotning säljs en del av dem i vanliga affärer. När man köper fisk och skaldjur kan det vara svårt att veta vilka sorter man inte bör köpa. Därför har Världsnaturfonden WWF tagit fram en fiskguide som hjälp.

Djur som mat

Fiske

Fiske innebär att man fångar fisk och skaldjur. Nästan all fisk fångas av stora fiskebåtar som ofta har avancerad utrustning för att hitta fisken. Fiskebåtarna har även stora nät som gör att de kan fånga mycket fisk samtidigt.

En liten del fisk fångas av personer som fiskar främst för nöjes skull. Kanske har du själv varit ute och fiskat med spö i en flod eller sjö?

Fisket i världen

Man har länge tagit upp för mycket fisk. Vissa fiskarter håller på att dö ut. Därför bestämmer länderna i världen tillsammans hur mycket varje land får fiska.

Mest fiskar man i havet. Men fisket i sjöar och floder är också viktigt. En del fisk odlar man. Då håller man fiskarna instängda i stora nät. Exempel är laxodlingar.

Det mesta av fisken används som mat. Fisk är viktig mat då den innehåller nyttiga fetter och proteiner. Den säljs färsk eller fryst i affären. En del fisk saltar eller torkar man. Sill som vi äter vid påsk eller jul har man lagt in i ättika. En hel del fisk blir foder åt höns, grisar och andra djur.

Laxodling i Norge.

Fiskodling och miljöpåverkan

Att odla fisk påverkar miljön negativt genom att exempelvis lax kan bli sjuk av att leva så tätt. Då behöver man ge fiskarna medicin och bekämpningsmedel som sedan kommer ut i vattnet. En annat problem är att det samlas väldigt mycket avföring på ett och samma ställe runt dessa stora nät som skapar övergödning.

Sjukdomar och övergödning påverkar även de vilda laxarna utanför näten som i sin tur gör dem sjuka. Många odlade laxar rymmer och parar sig med vilda släktingar, vilket leder till mindre tåliga avkommor.

Kött

Djur som föds upp för att bli mat är en stor industri i många länder, däribland Sverige. Hos oss föder vi främst upp kor, grisar, får, höns och kycklingar. En del av djuren har vi främst för att få mjölk eller ägg.

Stora delar av Sveriges mark är mest lämpad för växter som används som djurfoder. Därför har uppfödningen av djur blivit viktig för oss. De flesta av de djur vi föder upp är tama. De är beroende av människan. Men vissa djur som vi föder upp lever i stort sett vilt. Samernas renar är ett exempel.

Under ett år äter varje person i Sverige ungefär 50 kg kött (källa: Livsmedelverket).

Nötkreatur står för en stor del av de samlade utsläppen av växthusgaser.

Varje år skjuts det ungefär 80 000 älgar i Sverige. Älgjakten börjar i oktober.

Jakt

I många länder och för många människor är jakten viktig, både för att få kött och för att vissa djurarter inte ska bli för många. Risken för trafikolyckor med påkörda djur och skador på skogen ökar om det till exempel blir för många älgar.

I Sverige jagas främst älg, rådjur, hjort, kanin och vildsvin.

Köttets påverkan på klimat och hälsa

Vi får i oss protein och järn av kött, men för mycket konsumtion av kött är dåligt för både klimat och vår hälsa.

Djurproduktion och framför allt nötkreatur släpper ut mycket växthusgaser, vilket gör att klimatet blir varmare. Omkring 15 procent av världens utsläpp av växthusgaser står djurproduktionen för. Samtidigt kan en viss köttkonsumtion ha en positiv inverkan på miljön då betande djur ökar variationen i landskapet.

Att äta för mycket rött kött och charkprodukter påverkar hälsan negativt. Risken att få vissa former av cancer ökar om man äter för mycket rött kött.

Växter som mat

Jordbruk och odling

Ett jordbruk använder mark som åker eller betesmark för att framställa mat för människor eller foder för djur. En jordbrukare odlar växter och har boskap.

Vete är den växt som odlas mest i världen. Även ris, majs och korn är vanliga. I Sverige odlar vi mycket foder åt djur.

I rika länder är många jordbruk mycket stora gårdar med många maskiner. Väldigt få människor arbetar på gårdarna. Ofta använder man konstgödsel för att få växterna att växa bättre. Ogräs dödas med gifter. Hur man ska så planerar man med datorprogram. Nästan all mat som man tillverkar säljs till affärer.

I fattiga länder arbetar en stor del av människorna som bor i landet inom jordbruket. Det är vanligt att kvinnor och barn gör det mesta av arbetet. Ofta använder man enkla redskap som hackor och spadar. Man odlar bönor, kassava, jams och andra växter. Man säljer sedan sällan skörden utan använder den för sin egen matlagning.

Vietnamesiska lantarbetare skördar te.

Mat i skogen

En del av maten vi äter växer vilt i skogen. På hösten kan man plocka svamp, blåbär och hjortron i de svenska skogarna. Många plockar

bara lite till sig själva. En del företag har anställda som plockar så stora mängder att bären och svamparna kan säljas till affärer.  En del av bären och svamparna går även att odla i växthus eller på åkrar. Exempel är hallon, blåbär och champinjoner.

Sammanfattning

@ En del länder gör så mycket mat att den kan exporteras till andra länder, medan andra länder har brist på mat så att befolkningen svälter.

@ Den mesta fisk som fångas tas upp av fiskebåtar som fiskar med nät.

@ Fisket har på flera håll lett till att vissa fiskarter håller på att dö ut. Därför finns det regler om hur mycket varje land får fiska.

@ Mycket av fisken vi äter odlas men det är inte bara bra utan påverkar omgivande miljö negativt genom övergödning och sjukdomar.

@ En del av den fångade fisken används till djurfoder.

@ I Sverige föder vi främst upp kor, grisar, får, höns och kycklingar. En del av djuren har vi främst för att få mjölk eller ägg.

@ Genom att äta för mycket kött påverkar vi klimatet negativt och vi kan även bli sjuka.

@ I Sverige jagas det främst älg, rådjur, hjort, kanin och vildsvin.

@ Jordbruket framställer mat för människor eller foder för djur. En jordbrukare odlar växter och har boskap.

@ I rika länder är det ganska få människor som håller på med jordbruk. Här används stora gårdar och många maskiner. Nästan all mat säljs till affärer.

@ I fattiga länder håller många människor på med jordbruk. Ofta används enklare redskap och den mesta maten används till egen matlagning.

Kapitel 7

Jordens resurser

Mat

Instuderingsuppgifter

1. Vad menas med att människor är allätare?

2. Vad är överfiske och varför är det ett problem?

3. Vad menas med jordbruk och vad gör en jordbrukare?

4. Varför är fisk en viktig matkälla?

5. Hur påverkar fiskodling miljön?

6. Vad är övergödning och varför är det ett problem?

7. Hur påverkar köttproduktionen klimatet och vår hälsa?

8. Nämn några fördelar med att äta vegetarisk mat.

Aktivitet

Vegetarianer

Fundera och diskutera

Människor är allätare. Vi kan äta både växter och djur. Trots det väljer en del att bara äta växter. De blir vegetarianer.

– Vad beror det på?

Sitt först och fundera enskilt och diskutera sedan i smågrupper och försök komma fram till ett par anledningar.

Avsluta med en diskussion i helklass.

Bilden: I Sverige finns det ungefär 5 200 vindkraftverk. Tillsammans producerar de ungefär 15 procent av all el i landet.

Energi och andra resurser

Vi använder energi varje dag, men vi tänker sällan på att vi gör det. I det här avsnittet lär vi oss om olika energikällor, det vill säga något i naturen som vi kan producera energi av.

Ord och begrepp

Biobränsle är bränsle som man får av växter.

Energikälla är något i naturen som kan omvandlas till energi i form av ljus, rörelse eller värme.

Fossila bränslen är bränslen som mest består av kolföreningar och som är rester av djur och växter som levde för länge sedan.

Förnybara är energikällor som man kan använda utan att de försvinner.

Konstgödsel är gödsel som är tillverkad och inte är naturlig såsom kobajs.

Kraftverk är en anläggning där elektrisk energi (el) alstras och skickas ut på elnätet.

Radioaktivitet är strålning med hög energi som alstras av radioaktiva ämnen.

Förnybara (grönt) och icke förnybara energikällor (orange). Olja, kol och naturgas kallas för fossila bränslen. Uran används i kärnkraftverk.

Energi och energikällor

Vi använder varje dag energi för att värma upp hus, köra bilar, tända lampor, spela spel på datorn och för att tillverka många saker. En energikälla är något som finns i naturen som vi kan använda för att tillverka energi. Exempel är solens strålar, vinden som blåser, kolet och oljan. Energikällor kan delas in i två grupper – förnybara och icke förnybara energikällor.

Ungefär en tredjedel av all energi som används i världen kommer från olja – en icke förnybar energikälla.

Med förnybar menar man att energikällan inte tar slut utan den fylls på hela tiden. Solen slutar inte skina, vinden slutar inte blåsa och floden slutar inte forsa. Skogen som används för biobränsle växer upp igen.

Med de icke förnybara energikällorna är det tvärtom, de kommer att ta slut någon gång. Det finns bara en viss mängd olja, kol, naturgas eller uran att ta upp.

Solen, vinden och vattnet

Solen som energikälla

Solenergin kan tas till vara med solceller, solfångare och solkraftverk. Solstrålningen omvandlas ofta direkt till el och värme.

Solenergi är inte skadlig för miljön. Nackdelen med solenergi är att det inte går att få någon energi på natten eller när det är mulet. På en del platser på jorden är även solljuset för svagt på vintern.

Solenergin är svår att lagra. Det innebär problem för länder som Sverige. På vintern behöver vi värma upp och lysa upp mycket mer än på sommaren. Men det är på sommaren som vi kan få den mesta av energin från solen.

I områden där solen skiner ofta är solceller en effektiv och miljövänlig energikälla.

Vinden som energikälla

Vinden var en av de första energikällor som människan började använda. Vinden fyllde seglen på ett fartyg och på så sätt kunde det röra sig framåt. Vinden fick vingarna på en väderkvarn att snurra och då kunde man mala säd.

I dag använder man vindenergi främst för att producera el. Vindkraftverk vill man helst ha där det blåser ofta och lagom mycket. Därför finns de flesta vindkraftverken i Sverige vid kusterna och på öppna slätter.

Vindkraftverk är inte skadliga för miljön. Nackdelen är att de syns mycket. En del tycker att de gör naturen ful. Om man bor i närheten kan man också störas av oljud.

I Sverige finns ungefär 2 000 vattenkraftverk. Något mindre än hälften av all el som används i landet kommer från vattenenergi. De största kraftverken finns i de stora älvarna i Norrland.

Vattnet som energikälla

Vatten som rör på sig skapar energi. Floder som forsar, vågor som rullar, tidvatten som drar sig ut eller in. Den energin kan man använda som energikälla.

Vattnets energi var en av de första energikällor som människan började använda. Vattenhjul i en forsande flod kunde mala säd eller driva en såg.

I dag använder man främst vattenenergi för att producera el. Detta sker i stora vattenkraftverk. Ett vattenkraftverk är inte farligt för miljön då det inte släpper ut föroreningar. Men där man bygger vattenkraftverken kan naturen skadas. Vattenkraftverket stoppar nämligen flodens eller älvens naturliga flöde. Då stör man både djur och växter i området.

Biobränslen

Biobränsle är en energikälla som man får från växter. Här kommer man åt energin genom att man bränner upp växterna. Sedan använder man energin som skapas för att driva till exempel motorer och värmepannor.

Ved är det äldsta biobränslet. I dag finns det även biogas, etanol, rapsolja och pellets.

Förr värmdes nästan alla hus i Sverige av ved. I dag har veden ersatts av fjärrvärme och el.

Vattenkraftverk i Umeå. Vid ett vattenkraftverk bygger man stora dammar. När man öppnar dammluckorna sätter vattnet fart på stora propellrar, turbiner. Vattnets rörelse omvandlas då till energi.

En oljeplattform utanför Tromsø i Norge.

Fossila bränslen

Fossila bränslen är den energikälla som vi människor använder mest. Till de fossila bränslena räknas olja, kol och naturgas. När man bränner upp ett fossilt bränsle skapas värme. Energin från värmen kan sedan användas för att driva till exempel motorer och värmepannor.

När man förbränner fossila bränslen för att få energi bildas samtidigt gasen koldioxid. Koldioxid gör så att temperaturen på jorden ökar. Det betyder att ju mer fossila bränslen vi använder, desto mer ökar temperaturen. Om temperaturen ökar för mycket så ändras klimatet på jorden.

Olja

Olja är det fossila bränsle som vi använder mest. Den används i oljepannor för att exempelvis driva fabriker. Av oljan kan man även göra bensin. Bensinen används i många bilmotorer.

De fossila bränslena har bildats av rester av djur och växter som levde för 50 till 500 miljoner år sedan.

Ungefär 30 procent av den el som produceras i världen kommer från kolkraftverk.

Att oljan används så flitigt beror på att när man bränner upp den så bildas det mycket energi. Den är också lätt att hantera och förvara då den är i flytande form.

Oljan får man upp genom att man borrar i berggrunden där man vet att det finns lager som innehåller olja. Den mesta oljan finns i USA, Ryssland och i sydvästra Asien. I Norden finns det en hel del olja i havsbottnen under Nordsjön.

Kol

Kol är det fossila bränsle som det finns mest av i naturen. Det bryts i gruvor.

Trots att kol är vanligare än olja används oljan mer. Det beror på att kol är svårare och dyrare att få upp än vad olja är. Då kolet är i fast form är det också svårare att hantera än den flytande oljan.

Kol används framför allt för att tillverka el i kolkraftverk. Kolet eldas upp för att värma vatten. Vattnet blir då till ånga som driver en stor propeller, en turbin.

Naturgasanläggning i östra Tyskland. År 2021 stod naturgas för 24 procent av den totala konsumtionen av energi i världen.

Naturgas

Där man hittar olja hittar man ofta naturgas. Då gasen ligger under högt tryck i marken är det lätt att ta upp den. Sedan transporterar man den vidare genom långa ledningar av rör (på engelska pipelines).

Precis som övriga fossila bränslen så bränner man upp naturgasen för att få energi. I många länder i Europa använder man naturgasen i hemmen i gasspisar. Det är inte lika vanligt i Sverige men gasspisar finns i till exempel Skåne och Halland.

Jämfört med olja och kol är det inte fullt lika skadligt för miljön att elda upp naturgas.

I Sverige finns tre kärnkraftverk: Forsmarksverket (bilden), Oskarshamnsverket och Ringhalsverket.

Kärnkraft

Allting på vår jord är uppbyggt av olika grundämnen. I sin tur är grundämnen uppbyggda av små delar. De minsta delarna kallas atomer. Varje atom har en atomkärna. När atomkärnor faller sönder eller slås samman bildas det energi. Denna kärnenergi används för att producera el i kärnkraftverk.

I kärnkraftverk använder man grundämnet uran som bränsle. Uran bryts i gruvor. Uran är ett radioaktivt ämne. Efter att det har förbrukats i kärnkraftverket får man avfall kvar. Detta avfall är radioaktivt. Det är

ett svårt problem hur man ska ta hand om och förvara det radioaktiva avfallet, då det är skadligt under väldigt lång tid. Ett kärnkraftverk är annars inte skadligt för miljön då det inte släpper ut föroreningar. Vid några kärnkraftverk har det dock skett olyckor där radioaktiv strålning läckt ut.

Sammanfattning

@ En energikälla är något som finns i naturen som vi kan använda för att tillverka energi.

@ Förnybara energikällor är till exempel sol, vind, vatten och växter. Energikällan tar inte slut.

@ Icke förnybara energikällor är till exempel olja, kol, och naturgas. Energikällan kommer att ta slut.

@ Solenergi kan tas till vara med solceller. Solenergi är väderkänslig och kan bara produceras på dagen. Svår att lagra.

@ De flesta vindkraftverk finns vid kusterna eftersom de är beroende av att det blåser ofta.

@ Vatten som rör sig skapar energi. I Sverige har vi byggt flera vattenkraftverk vid älvar.

@ Energikällor från växter kallas biobränsle. Energin skapas när man bränner upp biobränslet.

@ Fossila bränslen som olja, kol och naturgas skapar energi när de förbränns. Vid förbränningen skapas koldioxid som gör så att temperaturen på jorden ökar.

@ I kärnkraftverk använder man uran som bränsle. Det avfall man får efter att det använts är radioaktivt och farligt.

Kapitel 7

Jordens resurser

Energi och andra resurser

Instuderingsuppgifter

1. Vad är en energikälla?

2. Vad är skillnaden mellan förnybara och icke förnybara energikällor?

3. Ge exempel på några förnybara energikällor.

4. Hur kan solstrålning omvandlas till energi?

5. Nämn en nackdel med solenergi.

6. Varför finns de flesta vindkraftverken vid kusterna?

7. Hur kan vattnets rörelse omvandlas till energi?

8. Vad är biobränsle och hur får man energi från det?

9. Vilka är de tre vanligaste fossila bränslena?

10. Nämn en nackdel med kärnkraft.

Aktivitet

Skriv en egen text om fossila bränslen

Nu ska du få skriva en egen text om ett fossilt bränsle.

Förberedelser

Börja med att läsa texten under rubriken Fossila bränslen.

– Välj om du vill skriva om olja, kol eller naturgas.

– Fundera på om du redan kan något om ämnet. Sök mer information på NE eller på nätet om du behöver. Försök att inte kopiera texten, utan skriv med egna ord!

Skriv

I texten ska det här finnas med:

a. Beskriv bränslet (till exempel: Kol är det bränsle vi använder mest. Kol har bildats … och så vidare).

b. Beskriv vad det används till (till exempel: Vi använder kol till ... och så vidare).

c. Beskriv fördelar, men framför allt nackdelar, med bränslet.

Bilden: Människor håller på att tömma jordens resurser.

En rättvis värld?

Sättet vi lever på i Sverige och i många av de andra rika länderna håller inte i längden. Vi gör av med mer resurser än vad som hinner förnyas. Skulle hela jordens befolkning leva som vi gör i Sverige skulle det behövas resurser från tre jordklot.

Ord och begrepp

Ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur mycket människor påverkar miljön genom sitt sätt att leva.

Fossila bränslen är bränslen som mest består av kolföreningar och som är rester av djur och växter som levde för länge sedan.

Förnybara är energikällor som man kan använda utan att de försvinner.

Intressekonflikt är när olika personer, länder eller företag vill använda samma sak men på olika sätt.

Naturresurser är allt i naturen som efterfrågas av människan.

Sårbar plats är ett geografiskt område där naturkatastrofer kan orsaka stora skador med svåra konsekvenser för befolkningen.

Våtmark är ett område i naturen som hela tiden eller ibland är dränkt i vatten.

Världsnaturfonden WWF räknar varje år ut människans ekologiska fotavtryck.

Det visar hur mycket resurser människan använder.

Gruvarbetare i en kolgruva. Det krävs stora borrar för att kunna ta upp järnmalm ur det svenska urberget.

Jordens resurser

Varje år använder människan stora mängder naturresurser. En del av resurserna finns bara i begränsad mängd. När de tar slut så finns de inte mer. Det gäller de fossila bränslena som kol, olja och naturgas. Även många metaller vi använder kommer att ta slut.

Vi förbrukar även förnybara resurser. Förnybara resurser är allt som lever och växer på land och i hav. De förnybara resurserna ger oss mat, kläder, ved och material att bygga med.

Problemet är att vi människor blir fler och fler. Vi hugger ner mer och mer skog, vi äter mer mat och vi behöver mer kläder.

Intressekonflikter

Då naturresurserna minskar i världen samtidigt som fler och fler vill använda dem händer det att det blir konflikter. Man brukar kalla det för intressekonflikt när olika personer, länder eller företag vill använda samma sak men på olika sätt.

Intressekonflikter kan till exempel handla om hur mark ska användas. Ska den odlas eller ska det byggas bostäder där? Ska skogen vara ett naturreservat eller en golfbana? Det kan också handla om resurser som olja, metaller, vatten och mat.

Ofta sker det intressekonflikter mellan miljö och ekonomi. Det kan exempelvis handla om man ska bygga ut gruvor för att bryta järnmalm i norra Sverige eller inte. En ökad gruvdrift skapar arbetstillfällen i kommuner som är i behov av de inkomster som fler arbetstillfällen ger.

Samtidigt leder det till att naturen påverkas negativt och att exempelvis samernas möjligheter att bedriva sin renskötsel försvåras. Ett annat aktuellt exempel på intressekonflikter är våtmarker. Orörda våtmarker binder upp koldioxid, vilket är viktigt för att få bukt med klimatförändring. Samtidigt finns det ekonomiska intressen i att dika ur dessa våtmarker för att använda till annat.

Ibland leder en intressekonflikt till krig. Ett exempel är oljan man stred om under Kuwaitkriget 1990–1991.

Sårbara platser

Hot från naturen gör att en del platser på jorden är mer sårbara än andra. Det betyder att de som bor på en sårbar plats har större risk att råka ut för katastrofer, olyckor eller sjukdomar.

Katastrofer som kan inträffa är till exempel jordbävningar, vulkanutbrott, tsunamier, översvämningar och skogsbränder.

Det finns även sårbara platser som är skapade av människan. Exempel är där det bor för många människor på en liten yta eller där skogen skövlats.

Organisationen Återställ våtmarker marscherar genom Malmö 2023.

Vid en katastrof händer det att människor dör. Även byggnader förstörs. Det är ofta väldigt dyrt att åter bygga upp byggnader och områden. Andra svåra följder kan vara brist på bostäder, svält och ökad risk för sjukdomar.

Våra samhällen blir mer och mer sårbara. Att det är så beror på att befolkningen ökar. Bostäder byggs då i riskfyllda områden. Vi blir också mer och mer beroende av tekniken som hela tiden utvecklas.

Samtidigt för den nya tekniken med sig att vi lättare kan möta hoten. Vi kan bygga hus som är säkrare mot jordbävningar. Vi får utrustning som varnar tidigare för tsunamier.

Sammanfattning

@ Vi människor använder mer resurser än vad som hinner förnyas. Om alla på jorden skulle leva som vi gör i Sverige skulle vi behöva resurser från tre jordklot.

@ Ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur mycket resurser en människa använder.

@ Ibland blir det intressekonflikter om naturresurser. Sådana konflikter kan till och med leda till krig.

@ Sårbara platser är mer utsatta för hot om naturkatastrofer såsom jordbävningar, vulkanutbrott, tsunamier, översvämningar och skogsbränder.

Kapitel 7

Jordens resurser

En rättvis värld?

Instuderingsuppgifter

1. Varför kan man säga att det sättet vi lever på i många rika länder inte är hållbart?

2. Vad är ett ekologiskt fotavtryck?

3. Vad är en intressekonflikt?

4. Ge exempel på en intressekonflikt som kan uppstå.

5. Vad menas med att vissa platser är mer sårbara än andra?

6. Varför blir våra samhällen mer sårbara med tiden?

Aktivitet

Intressekonflikter

Diskutera och debattera

Läs texten Intressekonflikter gemensamt i klassen och fundera på följande:

– Känner du till några intressekonflikter där du bor/lokalt?

– Känner du till några intressekonflikter i världen?

Du kommer nu att bli indelad i en grupp av din lärare. Den ena gruppen vill hugga ner en skog och bygga hus. Den andra gruppen vill bevara skogen.

Diskutera och skriv ner era argument för att bevara eller hugga ner skogen. Ni har ungefär fem minuter på er att komma på argument.

a. Bevara skogen. Skriv ner argument för att ha kvar skogen. Till exempel: skogen används av många som plockar bär och svamp.

b. Bygga hus. Skriv ner argument för att hugga ner skogen och bygga hus. Till exempel: just nu är det brist på bostäder.

Diskutera med varandra och framför era argument.

När ni är färdiga med debatten så diskuterar du följande:

– Går det att komma på en lösning som båda grupperna kan acceptera?

– Hur kan man lösa intressekonflikter i världen utan att starta ett krig?

Register

A

Aconcagua 122

Afghanistan 94

Afrika 116

allätare 229

Alperna 82, 154

Amazonas 150

Amazonfloden 122, 145, 149–150

Anderna 154

andra världskriget 93–94

Antarktis 126, 138, 164

Antarktisfördraget 126

Apenninerna 82

Arktis 223

Asien 114

askmoln 182

Atacamaöknen 122, 140, 162

Atlanten 83, 138

Atlanthavsvägen 83

atlas 25

atmosfären 169, 172, 195, 197, 205–206

Australien 124 avdunstning 221

avrinningsområde 145, 147

B

Bajkalsjön 114, 142 barrskog 38, 83, 160–161 barrträd 42

befolkningstäthet 113 bensin 241

berg 153–154, 171, 181 bergart 180–181

berggrund 35, 38–39, 171

bergskedja 82, 154, 171, 181 betesmark 171

biflod 147

bihav 79, 83

biobränsle 237

Borneo 156

Bottenhavet 40

Bottenviken 40

breddgrad 11, 14

Brittiska öarna 81

bukt 139

bäck 146

C Centralamerika 120

Chang Jiang 115, 150

Cheopspyramiden 116

Cliffs of Moher 131

cyklon 189

Cypern 133

D

Dalälven 41

Danmark 65–66

delta 145, 150 demokrati 213

Denali 120

Dhaka 114

digital karta 26

djuphavsgrav 141

djuphavsrygg 182

djurfoder 231

djurproduktion 232

Donau 85

Dubai 210

E

ekologi 213

ekonomisk hållbarhet 214

ekonomisk karta 25–27

ekonomisk utveckling 216

ekosystem 159–160

ekvatorn 11, 14, 161, 195–196

Elbrus 118

endogena processer 179–180

energikälla 237–238, 240–241

erosion 35–36, 153–154, 169, 171, 179–180, 184–185

EU 80, 92–93

Eurasien 109

euro 93

Europa 36, 80, 92, 94–95, 99, 118

exogena processer 179–180, 184

Eyresjön 125

F

Falster 65

Finland 36, 67–68 finlandssvenskar 69

fiske 230

fiskodling 231

fjord 63, 70, 137, 139

fjällkedja 39, 43, 82, 154, 202

flod 145, 146, 148 flykting 91

FN, se Förenta Nationerna foder 229

fossil 39

fossila bränslen 205, 207, 237, 241, 243, 248

Fyn 65

fältstudie 30

Förenta Nationerna 215

förnybar resurs 248

G

glaciär 63, 70, 159, 163, 169, 174, 185, 202, 205, 208, 221

Gobi 163

Golfströmmen 43, 85, 140

Gotland 156

grundvatten 221, 223–224 grundämne 221

Grönland 64–65, 120, 133, 156, 164

Götaland 36, 47

Göteborg 36

H

Halde fjäll 67

Haltiatunturi 67

halvö 79, 81, 153, 156 handel 99, 101 hav 137, 198

havsström 140, 173, 198, 221 havsvatten 210

Helsingfors 67–68

Himalaya 109, 154, 208 historisk karta 25

Humboldtströmmen 140

hållbar utveckling 213 högtryck 162, 197 höst 199 I

icke erkända stater 133

Indiska oceanen 138

industri 91

inlandsis 58, 164, 173–174

innanhav 79, 83, 137, 139 internet 60

intressekonflikt 248

invandring 58, 91, 94 Irak 94

Island 70–71

IT 91, 95–96

jakt 232

Javagraven 141

jord 171

jordart 35, 40

jordbruk 171, 183, 233

jordbävning 179, 181–183

jordglob 11

jordkärnan 180

jordskorpa 108, 180–181

jordskred 179, 183–184, 191

Jylland 65

järnmalm 249

K

Kalahariöknen 116, 163

kallt snöklimat 86, 199, 201

Karpaterna 82

Kaspiska havet 115, 139, 142

Kattegatt 40

Kaukasus 82, 118

Kebnekaise 36, 155

kemisk vittring 186

Kilimanjaro 116–117

kinesiska muren 114

Klarälven 41

klimat 43–44, 195, 198, 205

klimatförändring 164, 249

klimatgrupp 199–200

klimathot 207, 209

kobbe 35

kol 241–243

koldioxid 241

kolkraftverk 242

koloni 99–100

kommunikation 59–60

kompass 11, 13

kondensation 221

Kongo 150

konstgödsel 229, 233, 237

kontinent 107–109

korall 156

kraftverk 237

kretslopp 221

kulturgeografi 6

kuststad 176

Kuwaitkriget 249

kåkstad 169, 176

kärnkraft 243

kärnkraftverk 243–244

Köpenhamn 65

kött 231

köttkonsumtion 232

L

Ladoga 84, 118

land 132

landformer 35, 38

landsbygd 56

landskap 35, 47–49, 185

landskapsdjur 49–50

landskapslag 47–48

landskapsvapen 47, 49

landskapsväxt 49

La Paz 198

lava 70

laxodling 230

legend 19, 21 lera 171

lerjord 40

Lolland 65

London 91

luft 172, 197 lufttryck 195, 197

lågtryck 197

län 47

längdgrad 11, 14

lövskog 38, 42, 83, 160–161

M

magma 181

magnet 11

Malmö 36

manteln 180

Marianergraven 141

mat 229

Medelhavet 83

mekanisk vittring 185

Melanesien 124

mental karta 28

Mikronesien 124

miljö 169–170, 205, 213

miljöförstöring 216

miljömässig hållbarhet 214

mineral 180

Mississippifloden 120

morän 35, 40

Mount Everest 115

Mount Wilhelm 125

Murray–Darling 125

myr 35

Mälardalen 56

Mälaren 38, 41

N

Namiböknen 162

Nassersjön 142

nation 132

naturgas 241–243

naturgeografi 6

naturgeografisk region 134

naturkatastrof 184

naturresurs 91–92, 133, 248

Nilen 117, 150

Njupeskär 42

Nordamerika 120

Norden 36, 64, 74

Nordiska ministerrådet 64

Nordiska rådet 64

Nordpolen 14, 170

Nordsjön 40

Norge 36, 72

norra halvklotet 79

Norra ishavet 83, 138

Norrland 36, 47

norrlandsterräng 38

Nya Guinea 156

Nya Zeeland 124–125

nötkreatur 231–232

O

Oceanien 124

odling 233

olja 241, 243

Onega 84

orientera 11

orkan 189

Oslo 72

Oslofjorden 74

P

Palestina 133

Pangea 181

pappersmassa 42

passadvind 159, 162

Patagonien 163

pension 55, 57 plats 6

plattektonik 141, 179, 205

polarklimat 43, 86, 202

politisk karta 25, 27

Polynesien 124

Pyrenéerna 82

R

radioaktivitet 237, 243

region 131

regnskog 195, 205, 209

regnskugga 162

reningsverk 221, 226

renskötsel 249

Reykjavík 70

riksäpplet 49

rutnät 14

Ryssland 118

S

Sahara 116, 174 saltvatten 221, 223

samer 231, 249

sandstorm 175

Sarek nationalpark 35

savann 159, 195

Shanghai 114

sjukvård 57

Själland 65

självstyre 63, 99

sjö 41, 137, 141

sjökort 25, 27

Skagerrak 40

skala 11, 19–20

skalstreck 19–20

Skandinaviska halvön 80, 118 skatt 55–56

skog 160, 173

skogsbrand 189, 191 skärgård 63

snöklimat 43

social hållbarhet 214

solen 196

solenergi 238–239 sommar 199

sprickdalslandskap 38

stad 175

stat 131–132

Stenungsund 171

Stilla havet 138

Stockholm 36

storm 208

Straumsvik 71

stäpp 79, 81, 195

subkontinent 107, 109 suveränitet 131–132

Svalbard 64, 72, 81

Svealand 36, 47

Sverige 36

Sydamerika 122

Sydney 100

Sydpolen 14, 170

Sydsvenska höglandet 38

symbol 21

Syrien 94

sårbar plats 249

Södertörn 156

sötvatten 41, 210, 221, 223–224

T

Taiwan 133

tajga 83, 159

Tanganyikasjön 142

tektonik 153–154

tematisk karta 25–27

terräng 35, 38

tidvatten 137, 169, 173

Titicacasjön 122

tjärn 142

Tokyo 215

topografisk karta 25–27

Torneträsk 142

torrt klimat 86, 199, 201

Tower Bridge 91

transport 59–60

tropikerna 195

tropisk regnskog 161

tropiskt klimat 199–200

tsunami 183

tundra 63, 195, 201–202

tung industri 91, 95

tätort 55–56

U

union 91

Uralbergen 80, 82, 109

uran 243

urbanisering 113

urberget 39

utvandring 58, 91, 94

V

varmt regnklimat 43, 86, 199, 201

Vatikanstaten 118

Vatnajökull 70, 159, 164 vatten 173, 221

vattendrag 35, 145

vattenkraftverk 148, 240

vattenverk 225

vattenånga 222

vattnets kretslopp 225

ved 240

vete 233

Victoriasjön 117, 142

vik 139

vindkraftverk 239

vinter 199

virke 42

vittring 179–180, 185–186

Volga 85, 118

vulkan 70, 169, 181–182

vulkanism 153–154, 156

vulkanutbrott 179

vår 199

våtmark 249

väder 195

väderstreck 11, 13

vändkrets 159, 162

Vänern 38, 41

världsdel 79, 99, 107–109

Världsnaturfonden 230, 248

Vättern 38, 41

växthuseffekten 205–207

W

wadi 145, 147

WWF, se Världsnaturfonden

Y

Yding Skovhøj 65

Å

å 146

Åland 64

årstid 199

Ä

äldrevård 56–57

älv 35, 41, 146

Ätran 146

Ö

ö 81, 153, 156

öken 159, 162, 173, 175

Öland 156

Östersjön 40

övergödning 231

översvämning 183, 189, 191, 208

Övre sjön 120, 142

Bildförteckning

NE Geografi 4 – 6

NE Geografi 4–6 utgår från det centrala innehållet i kursplanen för geografi 4–6 (Lgr22) och behandlar alla arbetsområden: geografiska förhållanden, mönster och processer, hållbar utveckling samt geografins metoder och verktyg.

Boken handlar om de processer som formar och omformar jordytan samt hur de i sin tur påverkar och blir påverkad av mänsklig aktivitet. Syftet är att väcka intresse för ämnet samt ge en förståelse för geografins grunder, vilket ger goda förutsättningar för progression och lust till vidare studier.

Tillsammans med resurserna i NE:s digitala läromedel, som filmer, extramaterial, övningar, stödfunktioner och lättlästa versioner, kan du anpassa undervisningen och lärandet efter olika elevers behov och förutsättningar.

ISBN 978-91-88423-80-1