NASA-NYTT: Siste November | November 2023

NASA-NYTT EXTRA | Siste November 2023

Näsans Dag

Trynemästaren sätter Carl Bildt på plats! Sid 2–12!

Axel W minns ”min morfar och jag”

Skål, och botten upp!

Vänd!

2 NASA-NYTT | NÄSANS DAG 2023 Professor Måns Magnusson förklarar

Näsans förlängning till intellektet: lukt och smak

Å

rets Nasala föreläsning hölls av ”näsa-öronhals-professorn” Måns Magnusson som fick möjlighet att redovisa och kommentera det rådande kunskap- och forskningsläget gällande näsan och hjärnans intrikata samspel, inte minst att antalet ”sinnen” – hörsel, syn, känsel, lukt och smak nu kompletterats med rörelse- och positionssinnet (proprioceptionen) och Måns Magnusson eget forskningsområde – det vestibulära sinnet (huvudrörelse, huvudläge och balans).

Hjärnan samlar in och bearbetar informationen från de olika sinnena. Lukt- och smaksinnena känner av kemiska substanser i omgivningen, lösta i luft eller vatten, via luktnerven och smaklökarna. Det är fortfarande oklart hur hjärnan avkodar de inkommande signalerna. Studier med funktionell magnetkamera (MR) har till exempel avslöjat att när en sommelier luktar och smakar aktiveras de områden i hjärnan som kopplas till analytisk förmåga. När ”vanliga naiva” personer gör samma sak aktiveras områden som förknippas med känslor.

Lukt och doft fångas upp av receptorer i luktnervens (olfactorius) slemhinna och är den enda sinnesinformation som direkt når en central primitiv struktur i hjärnan som kallas det ”limbiska systemet”. I denna del av hjärnan förmedlas bland annat upplevelser av ångest och aggressivitet och här finns även hjärnans kontrollcentrum för sex. Denna koppling mellan lukt, hjärna och själ påverkar vårt psyke och inte bara vårt – ska man göra råttor deprimerade ska man skada deras luktsinne.

Mindre känt är att även en av ansiktsnerverna (trigeminus) spelar stor roll för luktsinnet. Trigeminus kan aktiveras vid kemisk stimulering, till exempel av de skarpa dofterna av ammoniak och vinäger men även whisky.

I näsans bakomliggande strukturer och även spridda på lite oväntad håll i kroppen, finns receptorer som fångar upp luftburna molekyler som i sin tur utlöser reaktioner i hjärnan. Detta system av receptorer kallas det vomeronasala organet eller Jacobsons organ efter sin danske upptäckare. Hos däggdjur använder

hanarna organet för att fånga upp doftsignaler från parningsvilliga honor. Spännande observationer har noterats, bland annat att kvinnor som vistas i ett rum med manlig kollega synkroniserar sina menscykler och att män som doftar på tårar från kvinnor blir mindre sexuellt intresserade och minskar sin utsöndring av testosteron. Dessa subtila reaktioner på utsöndrade molekyler, androstadienon (AND) hos män och estratetraenol (EST) hos kvinnor, används för det allt populärare konceptet ”smell dating” där en partnersökande man levererar material från en otvättad t-shirt vars ”doft” utgör underlaget för matchningen.

Oturligt för äldre är den avtagande förmågan till lukt och doft. En 70-årig vinälskare som vill lagra ett vin i sin vinkällare för att avnjutas efter 10–15 år bör tänka sig noga för.

Klart är att många sjukdomar påverkar vår förmåga att identifiera lukt och doft något som många drabbades av i samband med covid-pandemin. Ett annat exempel är ”the peanut butter test” där oförmåga att känna doften av jordnötssmör via vänster näsborre kan vara ett tidigt tecken på Alzheimer- eller Parkinsons sjukdom.

Ett sätt att hålla luktsinnet relativt intakt är att systematiskt träna, till exempel med hjälp av ”sniffning sticks”. Varje morgon och kväll kan man sniffa och memorera olika dofter för att stimulera och upprätthålla det intrikata samspelet mellan lukt, smak och hjärna.

Alla vinkännare vet att smak och lukt interagerar.

Smakreceptorerna hjälper oss att hitta föda, att undvika faror och att fortplanta oss. De fem grundläggande smakerna sött, salt, surt, beskt och umami kanske behöver kompletteras med fler som ”fettigt” ”metalliskt” osv. Smakreceptorer finns förutom i munnen även i magsäcken, i gallvägar, tarmar och märkligt nog har spermier receptorer för umami…

Föreläsaren avslutade med att citera en bortglömd italiensk författare: ”Bordets njutningar är de första som vi upptäcker och de sista som överger oss…”

Vid protokollet: nasologie doktor Olof Jarlman

FÖRSÖK TILL VERKSAMHETSBERÄTTELSE

NÄSANS DAG 2023|NASA-NYTT 3

»Inget katastrofår utan snarare en dundersuccé«

Hur har näsan mått under det senaste året?

K

ära nasala vänner!

Hur har näsan mått det senaste året?

Stort tack till Måns Magnusson för hans fantastiska föredrag Det nasala verksamhetsåret 2023 blev inget nästäppt år, snarare en triumfartad fanfar och en sniffande saga för näsans rike!

För en verksamhetsberättelse som var nästintill förkyld under en lång tid, blev 2023 en sensationell framgång – ett år mindre nästäppt än någonsin! Enda smolken i bägaren är väl att vår vän Hugo C har varit sjuklig.

Efter pandemidvalan kom det gigantiska nysningar av nya nasiferingar, och vi välkomnades till en värld där näsan återigen är i fokus.

Ett varmt tack till det nasala utskottet och vår fördetta ordförande Eva Leire – som har gjort verksamheten möjlig!

Ett extra välkomnande till vår nya ordförande, Johan Stenfeldt som har tagit sig hit i egen hög person, med Hanna, hela vägen från Norra Fäladen för att snusa upp stämningen extra mycket! Det verkar inte vara en slump att AF:s ordföranden kommer från just Norra Fäladen – den nya professorstaden med stark nasal närvaro.

Också ett stort tack till alla som gjorde den första uppnäsningsceremonin möjlig!

Extra näsnyp till Sigvard, vår näs-maestro, som envist duplicerar vidare näsor. Snart har vi två kompletta perfekta nasotek i Lund!

Vi har plockat ned nasoteket på Kulturen till en hemlig förvaring. Ni skall tänka er slutscenen i den episka filmen ”Jakten på den försvunna skatten” med Harisson Ford, som förövrigt är galet lik Claes Lavett och/eller Göran Larsson, där de i filmen tillfälligt gömmer förbundsarken i ett gigantisk magasin.

Förbundsarken symboliserar den synbara vittnesbörden om Guds närvaro, likt Nasoteket är den synbara vittnesbörden för Näsans närvaro. Det är inte heller någon slump att vår näspin är bevingad likt förbunds-

arken och givetvis sfinxerna. Nästa uppsättning av detta nasotek kommer bli på en fantastisk plats!

Aldrig har intresset varit större! Om förra året var en utnysning av förtjänta nasifierade ungdomar, där faktiskt Måns Zelmerlöv höjde medelåldern, blev årets nya näsor något äldre men vad gör det – vi vet ju att näsor åldras med stil, skönhet och värdighet!

Vad hände under året?

På vårt 35-årsjubileum gjorde vi en mästerlig iscensättning av en mästerlig ”scensättare”, det vill säga Pontus Liljeberg.

Därefter tog vi en Lundensisk Triple Helix, ingen mindre än Erik Renström den 17 april på Lunds nation.

Eriks epitet är särskilt väl genomtänkt det vill säga en ”Lundensisk Triple Helix” som är en modell, där akademin, näringslivet och regeringen samverkar för innovation, givetvis har denna modell sitt ursprung från ja, gissa, näsan.

Jag tänkte nu i sann nasologisk innovativ anda testa era kunskaper i detta. Min väldigt enkla fråga är: Vad symboliserar universitet i Triple Helix-modellen och vilken plats har den på näsan?

Vår omfattande nasologiska forskning visar att universitetet symboliseras av näsborrarna. ”Redo till bådadera”, det är därför vi har två. Det är där idéerna och kunskapen först kommer in, som två väldiga fläktar av frisk luft som ger dig ny energi och bildning.

Det ger hela systemet en fräschhet och visst har vi en rektor som gör precis detta.

Näringslivet däremot, är i detta sammanhanget givetvis näshålan. En gigantisk fuktig slemhinna som tar in den friska luften från universitetet som syre, förädlar och värmer upp den och andas ut den som praktiska tillämpningar och produkter.

Vad är då regeringen och riksdag, gissa? Givetvis näshåren, antalet stämmer överens med riksdagens antal ledamöter. Deras uppgift är att rensa luften från smuts, hålla luftvägarna öppna och se till att innovationen flödar fritt.

Näshåren behöver trimmas då och då, minst var VÄND BLAD!

4 NASA-NYTT | NÄSANS DAG 2023

FÖRSÖK TILL VERKSAMHETSBERÄTTELSE

fjärde år och visa obehagliga hår envisas med att växa ut ur näsborrarna eller fastna på utsidan och tas då lämpligen helt bort, ibland kanske lite väl sent. Näshåren samverkar enligt Måns med snoret och då rekommenderas nässpray som är typ riksbanken, det vill säga ett extra verktyg för att undvika nästäppa, nedkylning, uttorkning av idéer och ska hålla hela systemet i balans.

Dagens Triple Helix är kanske inte helt i balans men det är något som vi i den nasologiska fakulteten jobbar hårt på att fixa och i det får vi starkt stöd från akademin och våra sponsorer och välgörare.

Nästa näsa, två dagar efter Erik var en stornäst Halläning, Svensk och Europé – ingen mindre än Carl Bildt som efter hans rekordartade 14:e uppträdande på en Studentafton om ett liv i utrikespolitikens tjänst.

Bara slaget av Tage Erlander med 18 aftnar och med Jan Guillou på en tredjeplats med 5 besök.

Det var en rasande intressant afton om EG som blev EU, murens fall, Bosnien, Kina, Trump och Sveriges ”vicekung” som besökte Saddam Hussein. Det enda som kunde toppa detta var en ny ståtlig, överraskande sned näsa i Nasoteket. Extra tack till Jonas Hafström som såg till att Carl fick en kopia av sin näsa att hänga upp i hemmet.

Därefter var det dags för nästa nya näsa som blev Sverker Zadig efter hans disputation och promotion i den nasologiska fakulteten med epitetet – Sådan näsa, sådan sniff! Efter hans utomordentliga, lysande och näsvisa försvar av sin avhandling blev han nasologie doktor och där jag måste säga att både opponenterna och betygsnämnden inkluderat bland andra Göran Bexell och Johan Stenfelt hade ovanligt kritiskt känsliga och kittlande näsor.

Därefter bar det av på Sommarutflykten med tema ”Söder om Landsvägen – en doftodyssé”.

Olof var vår lysande ciceron med både ett klurigt quiz och nyskrivna sånger.

4 Vi hade först nasala övningar vid Månstorps gavlar.

4 Hembesök och extravagant guidad visning hos näsa nummer 102, Tobias Ekman, i centrala Svarte, det vill säga på stationen.

4 Världsrekord i näsdippning på Sveriges sydligaste tipp.

4 Gindoftprovning och drickande av detsamma i centrala Böste.

4 Trelleborgen – där vi fick en känsla för dofter under vikingatiden.

4 Traditionell kräftskiva i centrala Åkarp – med extra kräftdoft!

4 Därefter dök vi upp på busbalen – ”gamla spontanbalen” som fyllde 25 år – en näsfull jubileumsbal där vi plockade Oliver Särneheds fina näsa.

4 På Lukasgillets 125-årsjubileum lade vi upp en sann polyhistor som är kunskapsmässigt, gräns- och näsöverskridande i alla sköna konster, givetvis Göran Hermerén.

Extra roligt att Erik och Göran blev väldigt rörda av denna hedersbetydelse. För att citera Erik: ”Igår kväll blev jag – helt oförberedd – del av det finaste som finns i Lund: Nasoteket. Det löper i en rak (nåja) linje från Hasse Alfredson till den 216:e näsavgjutningen av undertecknad. Världsliga meriter betyder inte mycket om man inte anses ha de rätta måtten av esprit och vad engelsmännen kallar ”wits”. Jag är uppriktigt och djupt rörd.”

Göran trodde inte heller att han skulle bli nasifierad, trots att han fått alla andra hedersbetygelser – en väldigt näsvis överraskning! Ett tecken på nasala utskottets vitalitet är att det finns över 100 näsor mellan Göran och Erik och deras respektive före och föreföreträdare Birger Berg och Göran Bexell.

Vad som komma skall: 4 Nyinvigning av ett av Nasoteken – mer näsor att beundra!

4 Svenska näsans dag den 6 april – en dag att fira i näsans eviga ära!

4 Besöka Näsduksträdets blomning i Botan – vi är ganska säkra på att det kommer ske i slutet av maj.

4 Sommarutfärd/exkursion – på jakt efter nya doftupplevelser!

4 Ny ACTA – där all vår senaste forskning och finurligheter kommer att dokumenteras!

4 Vi fortsätter givetvis jakten på fler särskilt förtjänta näsor!

Ett underbart härligt nasalt år med många värdiga nya näsor, alla dokumenterade i NASA-NYTT av Per & Co på ett föredömligt sätt!

Ett trefaldigt Atjoo till oss!!!

Vid ovanstående protokoll: Kråkan Kristian Åsberg

Efter Måns Magnussons föreläsning och den lyckade Uppnäsningen av sex nya näsor i Nasoteket på Aten hann Amelie Jarlman och Göran Bexell med lite eftersnack (t v). Årets sjunde (och sista?) näsa var då ännu inte fångad... Katarina Bexelius i utskottets exekutiv benålar dagens näsvisa föredragshållare (t h).

BILDER FRÅN UPPNÄSNINGEN

NÄSANS DAG 2023|NASA-NYTT 5 Försök till nasal sång med dans under Olof Jarlmans sakkunniga ledning vilket bilden vill visa...

NASA-foto: PER LINDSTRÖM

Först ut vid Uppnäsningen var Näsa 215, Pontus Liljeberg, vars nasifiering skedde på AF-borgens stora scen inför full spexpublik. Sist att sätta sin nyss

avgjutna näsa på plats i Nasoteket var den tidigare Fråga Lund-professorn Göran Hermerén (bilden) som här försäkrar sig om en bild av sin Näsa 220.

OM JACOBSENS ORGAN Melodi: Imbelupet

NASA-foto: PER LINDSTRÖM

Som en lömsk agent i varje män’skas kran har en dansk placerat Jacobsens organ.

Kön emellan är det källan till att artigt, trevligt sätt inte har nå’n chans mot redig lukt av svett.

Fredrik Tersmeden 25 november 2023

Fredrik Tersmeden här fångad på bild på den gamla tiden då han roade oss – och vanligt folk – på Kiviks marknad...

6 NASA-NYTT | NÄSANS DAG 2023

Motivering för att Gunilla Ohlssons näsa ska bli Näsa 221 i Nasoteket lyder:

NASA-foto: PER LINDSTRÖM

»Mångårigt diskret möjliggörande av det blomstrande oberoende lundensiska kulturlivet i nästan alla dess former – skrifter, forskning och inte minst – Nasoteket.«

NÄSANS DAG 2023|NASA-NYTT 7

Näsa 221

8 NASA-NYTT | NÄSANS DAG 2023

Autofiktion är en litterär genre som blandar fakta och fiktion, i form av verk som utgör en självbiografi i form av en roman. Här till vänster ser vi Axel Willmans i ett möte med ”sin” morfar Folke Lindh... Och till höger dagens Nasa-drottning Katarina Bexelius...

A R T X E D BIL

NASA-foto i vimlet: PER LINDSTRÖM

NÄSANS DAG 2023|NASA-NYTT 9 Tacksamma ord om näshelgon – Vem tänder idag eld på sitt skägg?

K

ära Vänner!

Vi är fortfarande i november och nyligen var det Allhelgonahelg, då vi påmindes om de bortgångna. Inom den nasala verksamheten följer vi med vår tid och erinrar oss med tacksamhet – detta är ju ett tacktal – alla de näsor som gått före oss. Alla var inte helgon precis i populär mening, men ett verkligt helgon är en person som gjort något stort och efterföljansvärt, som kan inspirerar oss, och då har vi en fantastisk bok om 350 näsor under 350 år som alla har gjort märkvärdigheter och är en källa till inspiration.

Alla i boken är inte nasifierade men borde ha varit det, om Hasse Alfredson hade levt 1666.

Låt oss ta upp några exempel på avlidna näshelgon, som är en underkategori under kategorin helgon. Karl XII styrde i två år Sverige från Lund. Han bör absolut nasifieras vid nästa kistöppning; hans rikt utmejslade näsa är i sig ett gott skäl. Men vilken var hans stora bedrift? Ja, inte dom litet löjliga krigen. Han är ju känd för inte ha ridit upp för åtminstone den nuvarande eller kommande spiraltrappan i Kungshuset, förmodligen inte ridit upp alls.

Vem gör om den bedriften bland dagens lundanäsor? Hur blir man, ja kan man idag bli känd för att inte ha ridit upp för trappan till universitetets aula? Till Stora salen? Vilka stordåd ska vi inte göra för att bli ihågkomna? Nasologer får slå sina kloka näsor ihop för att inte göra något!

Inge Edler och Helmuth Hertz gick i Karl XII:s fotspår och är kända för att inte ha fått det Nobelpris de förtjänade. Edler läste om ultraljud som hjälp att lokalisera tyska ubåtar på Nordsjön. Hertz och Edler lånade en uttjänt apparat från Kockums i Malmö, köpte några kalvhjärtan från Scan och byggde en enkel utrustning och utvecklade sen en världsprodukt som idag används som diagnostiskt instrument inom en mängd medicinska specialiteter över hela världen.

Mina vänner! Vem av oss idag köper några kalvhjärtan, lånar en uttjänt mannick från TetraPak och konstruerar en världsprodukt? Är det kanske en nasolog – eller, varför inte, en okänd ung forskare ute i lundavärlden?

Det fjärde näshelgonet är Peder Winstrup med en näsa som påminner om Karl XII:s. Hans svårslagna bedrifter består i dels att som den ende i världen bli nasifierad som mumie, dels är hans lundensiska näsa den globalt sett mest betittade av alla, minst 300 miljoner tittare genom BBC och Al Jazeera. Hur många har sett våra näsor? Några hundra, några tusen, kanske hundratusen, om vi varit med i TV. Och kommer någon av oss någonsin att bli en nasifierad mumie?

Vi har en del att vara stolta för när vi erinrar oss våra näshelgon.

Göran Bexell ordföranden i Nasala utskottets tacksektion tacktalar.

Nästa näshelgon är Carl Gustaf Andrén. Hans stordåd är att som den ende rector magnificus har klättrat upp – ja, verkligen klättrat upp, inte inte klättrat upp – i en av de höga radiomasterna i Grimeton utanför Varberg, dock ej som väl var under rektorstiden. Vem av oss har gjort det? Vem klättrar idag upp i vad?

I pylonerna på Öresundsbron? Ack, hur jordbundna är vi inte, men nasologer finner alltid till slut en utväg till nya stordåd.

Det sista avlidna näshelgonet vi minns med tacksamhet i detta tacktal är slavistprofessorn och originalet Sigurd Agrell med de svarta ögonen och det stora svarta skägget och med ett enormt fantasiöverskott.

Gunnar Jarring minns hur Agrell, på gott humör, kunde tända eld på sitt yviga skägg, väl fuktat med utspilld vodka och punsch. Det brann med klar låga några sekunder, innan Agrell med handen snabbt kvävde elden; det blev i hans fall inte den enda självförvållade näsbrännan.

Vem tänder idag eld på sitt skägg, om man överhuvudtaget har ett stort svart skägg och inte bara lite fjun på hakan? Kära vänner, de som gått före har mycket att lära oss i frimodighet, fantasi och lekfullhet.

Men även nu levande nasala personer, nasifierade eller ej, har uträttat stordåd eller kommer att göra det.

Se er bara omkring på era bordsgrannar!

Det är inte alls troligt att nutida och framtida stordåd behöver vara att rida upp för trappor, klättra i master eller tända eld på skägget. Det blir något helt annat och oväntat. Och var kan detta lockas fram och odlas, om inte inom den lundensiska och nasala verksamheten och för detta är vi alla som sitter här idag djupt tacksamma!

Särskilt tackar vi Måns för en inspirerande föreläsning som upprättade snorets heder. Du bör hädanefter kallas professor, inte i öron-näsa-hals utan i näsa-öronhals. Och tack till alla i nasala utskottet för arbetet hela året och till alla som ordnat med dagens firande och överhuvudtaget håller verksamheten vid liv.

Tack och skål!

10 NASA-NYTT | NÄSANS DAG 2023

Världsrekord i näsdippning i Smyge...

U

nder Nasala utskottets sommarutfärd ”Söder om landsvägen i Edward Perssons fotspår” ställde deltagarna frivilligt upp på den inte helt ofarliga utmaningen ”flest doppade näsor vid Sveriges sydligaste punkt”. Trots vågsvall och kringflygande tång doppades inte mindre än 29 osnutna näsor i Östersjöns vatten.

Världsrekordet avlöpte väl, men tyvärr dök inte Guinessrekordbok upp trots att både antalet dipp och och hastigheten det gjordes på vida översteg alla tidigare försök.

Världsrekordet utfördes dubbelsynkront för första gången så att båda näsborrarna fick sig en dust av sydkustens svalkande och förfriskande vatten.

Gruppbilden är tagen av en något skräckslagen tysk turist. Hans ansiktsuttryck sa ”Jag beställde en sightseeingtur men jag hamnade mitt i en nasalsensation”. Ännu en nasal bragd är genomförd till folket från söder om landsvägens glädje. Ytterligare stopp redovisas i verksamhetsberättelsen på sidan 4 samt på sidan 11!

A R T X E D L I B

Smygehuk (longitud 55,1°) är Sveriegs och den skandinaviska halvöns sydligaste udde och är ett välbesökt turistmål med 250 000 besökare varje sommar...

NASA-foto: KRISTIAN ÅSBERG

NÄSAN I BLÖT Mel. Skånska slott

MÅNSTORPS GAVLAR Mel. Skånska slott

Vi smyger och hukar oss längst ner i söder

Bland lövade salar vi skymta kaniner

och hoppas att Guinness vår ansökan stöder.

och gavlar som kvarstår av Månstorps ruiner.

Så böj dig mot vågen och hoppas du snöt

Trots seklernas gång kan man ana en doft

dig innan du lägger din näsa i blöt.

av brandrök där resten är aska och stoft.

Olof Jarlman 26 augusti 2023

Olof Jarlman 26 augusti 2023

NÄSANS DAG 2023|NASA-NYTT 11

... och kräftkalas i Åkarpsgrönska

H

eter det ”En skam för mej, men en ära för staden sa han som gick vilse i Åmål”?

Eller ”Alltid något; sa fan när han fick se Åmål.” De lärde tvistar och det lär inte vara första gången det händer. Kommer att tänka på det talande uttrycket när vi irrar runt i centrala Åkarp för att hitta sommarutflyktens slutmål, familjen Bexelius grönskande trädgård med kulörta lyktor som lågt hängande frukter och ett dukat långbord kring vilka alla nasare i kräftans vänkrets kan samlas och njuta sällskaplighet, magiskt fångade och kokta kräftor samt intaga önskade drycker samt sjunga Hasses, förlåt ”Nasofilens kräftskiva”. Det var en sommarkväll att minnas som började med en två minuter lång hagelskur för att vid midnatt låta mångubben gå vakt, inte över Ven men väl över Åkarp, kanske också över Åmål, fan vet.

NASOFILENS KRÄFTVISA Melodi: Petter Jönssons amerikaresa (trad.)

Augustimånen – men även solen – är farlig Så näsans vän är om sitt organ alltid varlig.

För att beskydda det mot det solbrända fnaset en nasofil doppar ofta det i glaset.

De kloka kräforna har som näskydd försett sig med en av skal väl bepansrad noskon (spetsig).

Tack vare den kan de utan sololja bada och det är därför som alla kräftor är glada!

När vi nu spisat en massa kräftor som mördats, så kan vi utnyttja alla kräftskal som skördats.

Ja, låt oss omgärda oss med pansar som Jefta* och, för att skydda oss själva, själva näsan bekräfta!

(De sjungande sätter var sin kräftsköld på näsan samt inmundigar en lämplig dryck) Hans Alfredson 30 juli 2000

NASA-foto: PER LINDSTRÖM

12 NASA-NYTT | NÄSANS DAG 2023

Sju nya Näsor under det senaste året!

215 Pontus Liljeberg 216 Erik Renström 217 Carl Bildt 218 Sverker Zadig 219 Oliver Särnehed 220 Göran Hermerén 221 Gunilla Ohlsson

NASA-foto i vimlet: PER LINDSTRÖM

Överraskningsmomentet är viktigt vid en lyckosam nasifiering som rector magnificus Renströms som här knappt kan dölja sin förtjusning – YES!!!