Page 1


1999.

ar änt

Vad

LIDKÖPING 550 ÅR I maj månad 1995 beslutade kommunfullmäktige att fira Lidköpings 550-årsjubileum. Beslutet rönte stort intresse och engagemang från ideella organisationer och föreningar som lämnade ett 9o-tal förslag till tänkbara aktiviteter under år 1996 varav ett 7o-tal genomförs. Jubileumsårets höjdpunkt är

DDKM

Konungens och Drottningens be-

sök den 9 juni, och jubileumsfestligheterna har en koncentration till tiden 6-16 juni. För genomförandet av jubileet har kommunen en styrgrupp bestående av ordförande Kjell Hedvall, Marita Bengtsson, Eva Reinholt, Carina Olsson, Lars Nordqvist och Kenth Lindström. Karl-Evert Andersson, Maria Axelsson och Gösta Vogel-Rödin har på jubileumskansliet ansvarat för planering och genomförande. Denna minnesskrift har haft en referensgrupp bestående av fd kommundirektören Åke Axelsson, f kommunalrådet Lennart Blom, f kommunalrådet Carl-Eric Carlsson, fd chefredaktören Folke Hörling, f kommunalrådet Lars Jansson, skeppsredaren Helge Källson, fd kommunalborgmästaren Arne Söderström och näringslivschefen

sen sist

Leif Eriksson; sammankallande: Gösta Vogel-Rödin. För Factum reklambyrå:

Jan Gustafson — projektledning, Freddie Johansson — text, Nicolas Kritan —formgivning, Per Olsson —fotoretusch, Göran Magnusson — omslagsillustration. Fotograf anges vid respektive bild. Repro av Repro-Ateljen.

Tryckt hos Strokirk-Landströms, juni1996.

När Lidköping fyllde 5o0 år utgavs en skrift som blickade tillbaka på de fem seklerna och som nu återskapats i faksimil Sam en parallell sammanfattar vi här de senaste so åren.


Vår efterkrigstid har en dynamik som kan sammanfattas med »högfart« eller tom »acceleration«. Under mellankrigstiden kunde lidköpingsbon känna igen samhället från år till år som stabilt, nästan statiskt, även om näringslivskriser och stora sociala reformer satte sina spår. Utvecklingen i kommunen och omvärlden började öka tempot nästan direkt vid fredsslutet och har därefter gått på allt högre varv för varje år, bl a till följd av tekniska innovationer, näringarnas omvandling och politiska beslut. Vi har lärt oss att leva med förändringen som det enda bestående. Med tiden kom insikten att alltfler nya och oberäkneliga faktorer i kombination gjorde verkligheten svår att styra — »framtiden är inte vad den har varit«. Men vilka genomgripande förändringar vår kommun än står inför så kan utvecklingen korrigeras av invånare i gemenskap. Så länge förblir Lidköping Lidköping. Hemkänslan går inte att ta ifrån oss.

OTON UR PRIVATA ALRU


Ian ar expansionen. i

När andra världskriget tog slut låg

i

sumtion med guldår för exportin-

som gjort Sverige mångkulturellt,

stora delar av Europa i spillror. Det

dustrin. Produktiviteten steg stän-

dels kvinnans frigörelse vars grund

rådde ett enormt behov av åter-

digt. Arbete för alla gällde, ofta i

lagts redan under krigsåren. Då

uppbyggnad.

treskift. Yrkesarbetare blev en

togs så många män från produk-

bristvara med industrivärldens

tionen till militärtjänsten att kvin-

för full maskin i en högkonjunktur

högsta löner. De anställda krävde

norna måste ersätta dem. Hem-

som kom att bli nästan tre decen-

kortare arbetstid, fick lediga lörda-

mafrun hade börjat avvecklas.

nier lång. Företagens ökande ef-

gar och tre veckors semester som

terfrågan på arbetskraft fick än fler

småningom blev fem. Den ökade

att flytta från landsbygd till stad.

ledigheten ägnades åt TV, idrott,

med bilismens explosiva framväxt;

Gårdarna blev allt färre, större och

fritidshus och utlandsresor.

»alla« hade råd med bil. Våra nya

Vår orörda hemmaindustri gick

Städer växte på bekostnad av landsbygd och småorter jämsides

mer specialiserade. De senaste 5o

Trots tempoarbete och auto-

medborgare måste ha bostäder.

årens utveckling har berövat jord-

matmaskiner räckte arbetskraften

Så skapades miljonprogrammet:

inte till. Lösningen blev rekrytering

en miljon nya lägenheter på tio år.

bruket titeln »modernäring«. 1945-74 var välståndets tid i

utomlands, ofta i krigshärjade län-

Alltfler kunde flytta till rymligare

Sverige. Efterfrågan var omättlig.

der med stora flyktingströmmar,

och modernare hyresbostäder el-

Allt tillverkat gick att sälja. Vi hade

samt fler kvinnor i arbete. Så star-

ler villor. Nya vägar byggdes för

massproduktion för masskon-

tade två trender: dels invandringen

snabbare och säkrare transporter.


1967 gick vi över till högertrafik. För att alltfler kvinnor skulle kunna förvärvsarbeta byggdes omsorgen ut kraftigt med sjuk/åldringsvård, fritidshem, daghem och skolor. Då ökade också behovet av förvaltning i stat och kommun. Den offentliga sektorn blev störst

BORDET KOKA FRÅN RÖRSTRANU.i

arbetsgivare på många orter, ofta

växt, och planerarna hade förkär-

med tyngdpunkt på vård och

lek för storskaliga lösningar. Tryck-

kvinnliga anställda.

et från en befolkning och ett nä-

De återkommande kraven på

till reformer i två steg där 2400

samhällsservice och reformer (som allmän tilläggspension,

ringsliv i ständig expansion ledde

ATP,

småkommuner slogs ihop till 816

och »utbildningsexplosionen för

storkommuner som sedan mins-

ett skolat folk« med grundskole-

kade till ca 280.

och högskolereformerna) finansierades med nya och höjda skatter och arbetsgivaravgifter. Framtiden sågs som en evig, outsinlig till-


1 974 kom ett trendbrott för tillväxten. Oljeproducenterna minskade tillgången och chockhöjde priserna. Västvärlden fick en ekonomisk kris. Industriproduktionen föll brant i den första lågkonjunkturen efter andra världskriget, fördjupad av ännu en stor prishöjning på oljan mot 7o-talets slut. Energifrågor

l"

benämndes närsamhälle. Industri-

re frihet att välja bostads- och ar-

blev ett stå-

samhällets konflikter med miljön

betsort.

ende dis-

ansågs oacceptabla, och ett helt

1 98o-talet innebar en åter-

samhälleligt regelverk för bättre

komst för den ekonomiska opti-

kussionsämne.

miljö växte fram. Unga människor

mismen till följd av minskad sam-

Kärnkraf-

började uppleva miljön som den

hällsstyrning och ökad marknads-

tens risker

viktigaste framtidsfrågan. Krets-

ekonomi. Stora finans- och fastig-

eller säkerhet

loppstänkande, källsortering och

hetsimperier byggdes upp, grun-

eget miljöansvar blev ett inslag i

dade på gränslöst rörligt kapital

folkomröstning 198o gav resulta-

vardagen. Miljömedvetandet var

och hopp om framtida värden. De-

tet att kärnkraften skulle avvecklas

ett faktum.

stod i fokus. En

fram till år 2010. I spåren av energidiskussionerna började nya värderingar söka

Samhället tog ett enhetligt grepp om kollektivtrafi-

valveringarna kom tätt och bidrog till att sänka kronans värde. Fastighetsmarknaden

sig fram. Standardstegringen ifrå-

ken som bygg-

gasattes. Småskalighet och närhet

des ut och mo-

kraschade i kedjereaktioner och

blev honnörsord. Särskilt unga

derniserades,

drog med sig ban-

storstadsbor greps av »gröna vå-

vilket dels gyn-

gen«, sökte sig ut på landsbygden

nade miljön, dels

eller bosatte sig på småorter som

gav individerna stör-

kerna. Staten fick rycka in med akuta hjälpaktioner.


Systemskiften? kundanpassade korta produktserier med stor variation i utbudet. Och från 199o-talets början ökar befolkningen på landsbygden för första gången efter 1 945• Vår tillvaro omvandlas just nu så radikalt att många anser oss vara mitt i skarven mellan två samhällssystem och två näringslivssystem. Vad de nya innebär är ovisst. Att sia är svårt, särskilt om framtiden. Det enda vi vet om morgondagen är att den inte blir den vi tror, kanske inte heller den vi fruktar, men möjligen den vi arbetar för.

9o-talet startade påfrestande för

ga sektorns ekonomi och tvingar

Sverige med djup lågkonjunktur,

fram stora nerskärningar, samti-

hög arbetslöshet, branschom-

digt som näringslivet decentralise-

vandlingar, fusioner och nerlägg-

rar, bantar organisationer och

ningar. Kriser följde varandra på

plattar till de hierarkiska pyrami-

en rad samhälls- och näringslivs-

derna. Mellanchefer försvinner.

områden. Stora, centraliserade

Cementerade strukturer luckras

system började braka samman

upp och glesas ut till nätverk. Fas-

med dominoeffekter, från Sovjet-

ta, långvariga band byts ut mot

välde till företagsimperier.

tillfälliga och lösligt sammansatta

Sveriges ekonomi internationaliserades alltmer. Som en följd av vårt ökade omvärldsberoende

projekt. Datorn är universalmedlet för informationsbehandling och kom-

folkomröstade vi 1994 om en an-

munikation. 1 det framväxande

slutning till EU och sade ja. Ett re-

tjänste- och kunskapssamhället

gionernas Europa tar form. Nu, efter 55o år, ökar individer-

skapas nischföretag av unga entreprenörer. På 5o år har näringsli-

nas intresse för den påverkbara

vet bytt produktorientering mot

»lilla världen« hemmavid.1 den

marknadsorientering; stordrift i

»stora världen« krymper offentli-

långa serier ersätts alltmer av


Här följer några av de viktigaste skeendena som omvandlat staden i olika avseenden. 1947

1946 Ie.

Lidköping firar soo-årsjubileum.

Be•-

»Sköttorpsraset«: ett stort ler-

114-

Ny stadsplan fastställs för Nya staden.

skred i Sköttorp, järpås, täpper

► Centralföreningens silo brinner.

till Lidans lopp och orsakar

► Samrealskolan utvidgas till

översvämning.

kommunalt gymnasium.

1948 ► OS i London: Ivar Sjölin tar silver i fristilsbrottning.

1949 110 ,

Nicolai Gille bildas, börjar bedriva kulturvårdande verksamhet och utge Lidköpings Bygden.

► Sockerbrukets råsockersilo brinner.

1949-50 ► Sockerfabriken läggs ner, och över 30o anställda friställs.


1953 ► Nya järnvägsbron börjar trafikeras.

1954 ► Bredspårig järnväg Håkantorp — Lidköping — Forshem invigs. ► Kommunala gymnasiet blir högre allmänt läroverk.

1950 ► Svår vårflod med islossning i Lidan. Översvämning förstör gamla järnvägsbron, varför båda sidor av älven hade egen järnvägsstation till 1953. ► Företaget LPI grundas.

1951 ► Rörstrand bygger ut för 3 milj kr. ► Tändsticksfabrikens lager, värt 1,6 milj kr, brinner ner. • Kung Gustav VI Adolf på Eriks. gata.

1952 ► Storkommunreformen genomTÄNDSTICKSFABRIKEN BRINNER 1951.

förs i landet. Lidköpingsbygdens 31 landskommuner slås

1955 ► Obligatorisk sjukförsäkring 1

ihop till sju storkommuner:

landet. Statliga försäkrings-

järpås, Kållands-Råda, Norra

kassan för Skaraborgs län

Kålland, Saleby, Vinninga, Tun och Örslösa. ► Läroverksbyggnaden invigs.

inrättas i Lidköping. 11.Sabels gjuteri först i länet med

femdagarsvecka.

1956 ► Godsrekord dittills för Lidköpings hamn: zoo4o2 ton. ► Hovbyfältet invigs som trafikflygplats.

1957 ► Thunrederierna köper Rederi AB Göta Kanal. ► Franz Karner startar plastföretaget Austria.


1958 ► Det första moderna ålderdomshemmet, Solhaga, invigs.

1959 ► Avloppsreningsverket vid Strandgatan tas i drift.

1960-63 ► Första stora stadsomvandling-

1968 ► Gamla Rådhuset brinner men

1962 ► Lidköpings första stora varu-

en i Nya staden. Åtta bostads-

byggs upp till ursprungligt

hus: EPA, senare Tempo och

kvarter rivs mellan Målare-

skick efter gamla ritningar.

numera Ählens.

gatan, Esplanaden, Vallgatan

► Wennerbergsbron invigs.

och Stenportsgatan och ersätts

Pr- Idrottens hus öppnas, smyckat

med fyra kvarter flerbostads-

med keramikrelief av Carl-

hus, varuhus och kontor.

Harry Stålhane.

1983 ► Tändsticksfabriken läggs ner 1963164.

► Rådhusrätten upphör, och uppgifterna övertas av domsagan.

1964 ► Lidköping och de sju storkom-

1961 ► järnvägslinjen Lidköping — Ska-

munerna från 1952 bildar Lidköpings kommunblock.

ra — Stenstorp läggs ner och

► Isstadion invigs.

ersätts med en delvis ny väg-

► 47000 besökare på den första

sträckning. Po.- Den första gågatan inrättas i Lidköping.

Läcköutställningen, »Läckö visar Västergötland — konst, konsthantverk, litteratur«.


1965 19.-

Biblioteket inryms i Orionhuset.

It- Hård Lidköpingskritik mot ny

sjukvårdsplan med tilltänkt

1968 ► Invigning av nya »Särnmarkska pumpen« med bronsrelief av Gunnar Nylund.

storsjukhus i Skövde för h ho milj kr (som blev 363). • Västergötlands turisttrafikförening arrenderar Läckö slott för utställningsverksamhet. ► Hotell Läckö, fd hotell Svea, vid Mellby/Sveagatan brinner ner. ► Nytt vattenverk i Lockörn med vattentorn i Lidaker. ► PLM

köper Karners Austria-

fabrik. ► Sigfridskyrkan invigs.

1969 1966 ► Med sitt patent som grund

► Kommunblocket förvandlas till Lidköpings vidgade stad,

skapar Göran Rosen företaget

länets då största stad med över

Kinnegrip.

34000 invånare. Stora festlig-

1967

torg med tal av landshövding

Lidköping och kranskommu-

Karl Frithiofson i 22° kyla.

heter på Nya stadens stadens ▪

nerna beslutar att gå samman. ► Armco startar tillverkning av

► Nytt polishus och ny brandstation invigs.

rör i Lidköping. ► Karner börjar producera plastgalgar.

1970-79 ► Genomgripande planeringsoch nybyggnadsperiod som omskapar centrum beträffande trafikflöden, bostäder, industrioch affärsområden och som tillför kransorterna nya resurser som bostäder, vägar, vatten, avlopp, skolor, daghem etc.


1970 18.-

Nya staden fyller 300 år, vilket firas med stora festligheter.

► Margretelundsområdet börjar bebyggas. ► Rörstrand avskedar zoo anställda.

1971 ► Hela kvarteret Freja vid Nya stadens torg brinner ner.

1973 1972 ► Gamla vattentornet kultur-

litb

tt-

Invigning av Ågårdsbron och Ringledens första etapp,

min nesmä rks.

Ågårdsrondellen - Wenner-

Rådhuset målas om till rött.

bergsvägen,


-

1977

1974

r> 15 milj kr till spillo när Dalängs-

I samband med varuhusbyggnation flyttas Pomonahusen till

skolan brinner ner.

1981 I> Stadshuset vid Skaragatan invigs. ► Rörstrandsbron öppnas för

Svea/Målaregatan och blir

1978

konsthantverkshus.

1> Det utbyggda vattenverket invigs.

trafik. • Drejareveckan med porslinsfestivalen arrangeras för första gången.

1979 E> Gamla varmbadhuset vid Lidan rivs trots många opinionsyttringar för bevarande.

310 anställda mister jobben när Tändsticksbolaget lägger ner Starprodukter med sin köksskåpstillverkning I> Frebaco Kvarn startar sin verksamhet.

1975 I-- Kung Carl xvi Gustaf tar kanalbåten Diana till Lidköping på sin Eriksgata och hälsas av 20000 Lidköpingsbor.

IN- Köpmän och enfrågeparti vill stoppa Hamnleden som dock beslutas med stor majoritet. Is Nytt badhus invigs. •

1978 Is Villa finalist i bandy-SM. Mariakyrkan invigs. e- Nytt kungabesök (två dagar fö-

1979-81 K> Länge och häftigt omdiskutera-

re bröllopet) med anledning av

de Hamnleden med

Rörstrands 250-årsjubileum:

Rörstrandsbron byggs.

invigning av nya museet och Läckö-utställningen som drar 153000 besökare — tidernas publikrekord. Is Nytt avloppsreningsverk invigs.

1980 ts Hantverks- och Sjöfartsmuseet inryms i den ombyggda gamla flickskolan.

13,


1982 ► Läcköutställningens sista natt stjäls åtta Liljefors-tavlor; värda åtta Mkr. De återfinns senare delvis skadade.

1983 ► Framnäs småbåtshamn invigs. ► Ågårdsskogens vårdcentral startar.

1984 ► Ringledens andra etapp, mellan Agårds- och Örslösarondellerna, öppnas för trafik. >i- OS i Los Angeles: handikapp-

simmaren Kerstin Eriksson tar

14

tre guldmedaljer, brottaren Sören Claesson en bronsmedalj. ADARDSSKCEENS VÅRDCENTRAL

1985 11. Sensationellt fynd av i6 brons-

ålderssköldar i Fröslunda. ► Bowling-EM i Wien: Asa Larsson blir dubbel europamästare och dessutom både silver- och bronsmedaljör. 10- Villa finalist i bandy-SM. 10■- Lidbeckska huset återinvigs

efter ombyggnad för 7 milj kr.

1986 ► Premiärflygning på passagerarlinjen Hovby — Arlanda. pri- Permanent värmeverk startar

efter tio års utbyggnad av fjärrvärmenätet.


1986 I> Lidköping har 35240 invånare, varav ca 24000 i tätorten.

1987 to- Biografen China läggs ner, blir senare ungdomskulturhus. ► Fazers första bageri i Sverige grundas i Lidköping.

1994 1988 ► Kommunen har energisparat 4o milj kr på 13 år. ► Värden för ca 6 milj kr upp i rök när Rosens i Lovene brinner.

111. N IT:5 nya tidningshus och nya

brandstationen tas i bruk. ► Agenda 21: kommunal miljöhandlingsplan påbörjas. ► KLiv-projektet startar (Kultur-

1996 ► Sammanlagt 240 mister jobben när Stora Byggprodukter lägger ner Lovene Dörr och VL/Odal rationaliserar. ► Kommunens aktieinnehav i

► Kommunfullmäktige väljer sin

Liv vid Vänern) med aktiviteter

första kvinnliga ordförande.

som konstutställning i Stads-

år ökat i värde från då bokförda

trädgården, Kulturnatten m m.

1,7 miljoner kr till dagens marknadsvärde 1,3 miljarder kr.

1989 ► Genom fusion mellan tre producenter bildas storföretaget Svenska Foder med säte i Lidköping.

1995 ► Start för återupprustade Folkets Park efter många års overksamhet och förfall. ► Den ekologiinriktade skolan i

1990 ► Villa G iacomina-området bebyggs.

Gullspångs Kraft AB har på 5o

Stenhammar invigs. ► Komvux i Lidköping belönas för sitt kvalitetsarbete.

STENHAMMARSKOLAN.

> Lidköping firar 550-årsjubileum med många begivenheter: ► Stålhane- och industriutställningar, tidernas största expose av Rörstrandstallrikar, besök av kungaparet, start för det nya geologiska centret, högklassiga konserter i mängder etc.

INS

SAN LIESIR2E PA RÖRSTRAND

10- Kung Carl xvi Gustaf inviger dels Gripen Centrum på F7 i

1990 ► Invigning av Framnäsleden och affärscentret Framnäs City.

1993 IP- Rekord dittills för gods i Lid-

köpings hamn: 620209 ton.

Såtenäs, dels Vänermuseet som ersätter Hantverks- och Sjöfartsmuseet.

.


Lidköping idag. Ide följande avsnitten beskrivs .1996 års Lidköping på områdena bostäder, vård, utbildning, fritid, kultur och näringsliv. Avsikten med urvalet är inte att ge en heltäckande redovisning utan att sammanfatta några väsentliga resultat av de gångna 50 (och 55a) åren.

Lidköpings tillväxt från 1946 beror till stor del på inflyttning. Många återvänder hem. Ca 1/3 av invånarna bor utanför centalorten. Förnyelsen och utbyggnaden av Lidköping har undvikit storstäder-

Invånarutveckling i Lidköpings kommun

nas misstag: att förneka sin histo-

(inkl området före sammanslagningen.)

ria genom »nyskapande« massrivningar och mastodontbyggen. Med breda gator och öppna torg, rymd kring byggnaderna och måttliga hushöjder har Lidköping behållit sin ljusa karaktär av småstad vid vattnet. Stadsbilden domineras av småhus med ägande-, bostads- eller hyresrätt. Nybyggt och välbevarat samsas med restaure-

1946

1956

1966

1976

1986

1996

rat och varsamt moderniserat. För


t

• •

f

tor k> "1

Majåker, Ulriksdal och Lillängen. Framöver växer Lidköping med naturnäsa låghusbostäder kring Villa Giacomina och i Råda. Det är pendelnära till landsbygdsorter som Vinninga, Saleby, Järpås och Örslösa som alla expanderar, inte minst tack vare samhällets omfattande basinvesteringar i teknik och service. Hög vägstandard underlättar framkomligheten, tex Skaravägen där no km/tim tillåts. Busslinjerna och Kinnekullebanans tåg ökar friheten att välja arbets- och bostadsort, minskar bilberoendet och främjar trafiksäkerheten, hälsan och miljön. 1 denna riktning verkar också det tätt byggda gång- och cykelvägnätet i tätorten.

ett levande centrum prioriteras flerbostadshus före kontor. Den samhälleliga och kommersiella servicen (inklusive torghandeln) i anslutning till Nya stadens torg har paralleller i nya bostadsområden genom köpcentra, post, bank, skolor, daghem osv. De 5o årens stadsbyggande har hållit bostäder och industrier skilda åt men lätta att nå. Så har exempelvis Margretelund nära kontakt med företagen i Vänersvik, Änghagen och Kartåsen, medan Lidåker, Ågården, Lilleskog och Dalängen kan ses som förlängningar av centrumbebyggelsen. Lantligare lägen har Ljunghed,


För arbetet att förebygga olycksfall bland barn och äldre har Lidköping av FN utsetts till »Säker, Trygg Kommun«. Vårdområdet är typiskt för hur samhället tagit på sig ett omfattande ansvar för medborgarnas välfärd. Socialtjänsten utreder och åtgärdar tex familjeproblem, missbruk och ekonomiska bekymmer. Men det är daglig omsorg om barn, äldre, funktionshindrade och sjuka som ägnas den ojämförligt största delen av resurserna.

111111111111111M

kvalitet stimulera barnens utveck-

Kommunen har satsat stora resur-

ling till harmoniska individer.

ser på att nära nog 00%-igt täcka behoven inom barnomsorgen.

Målet är att med hög pedagogisk

På 5o år har en mängd institutioner byggts inom förskolans ram


ro oc un lians in ra

i

Kommunens mål för omsorgen är

i service-, grupp- eller äldrebostä-

att ge var och en möjlighet att väl-

der, på korttidsvårdsenheten Gale-

ja sitt eget sätt att leva så själv-

asen eller sjukhem, kompletterade

ständigt och tryggt som möjligt.

av dagcentraler som är mötes- och

Genom hemvården får cal ocio

aktivitetscentra.

behövande hjälp i sitt eget hem

Funktionshindrade har tillgång

med allt från hushållssysslor till

till arbetsterapi, rehabilitering och

sjukvård. Närmare 400 personer

stödboende. Ca 2000 personer

har trygghetslarm kopplade till

med varaktigt funktionshinder har

personal som ger stöd i medicins-

rätt till färdtjänst med handikapp-

ka eller sociala frågor. Man kan bo

buss eller taxi.

ju Var

traliserad som kommunal primär-

anställda, 150 vårdplatser och

vård, dvs distriktsindelad närsjuk-

västra Skaraborg som upptag-

vård. Lidköping har vårdcentraler-

ningsområde. Det är ett akutsjuk-

na Ågårdsskogen och Guldvingen,

hus som ger vård inom en rad

en mottagning för unga i ung-

En stor del av vården är decen-

de anställts på kommunens 34 daghem (»heltidsförskolor«), 18 lekskolor (»deltidsförskolor«), fritidshem och öppna förskolor. Till det kommer ca 175 kommunala dagbarnvårdare med sina hem som arbetsplatser. Alla sexåringar har rätt till plats i den kommunala barnomsorgen. Föreningen Sveriges förskollärare har utnämt Lidköping till »Årets Förskolekommun«.

.

Sjukhuset i Lidköping har ca 800

specialiteter.

och ett stort antal specialutbilda-

r

domshuset »Nätverket« samt två kliniker för folktandvård.


wri tri rirm r

Den obligatoriska nioåriga grund-

Den kommunala vuxenundervis-

skolan från 1962 med låg-, mellan-

ningen — Komvux — ger grundsko-

och högstadium ersatte bl a folk-

le- och gymnasiekompetens, lär

skolan och realskolan. 1970 fördes

invandrare svenska och utbildar

gymnasiet, fackskolan och yrkes-

tex till framtidsekonom, företags-

skolan samman till gymnasie-

ekolog, projektledare och turist-

skolan.

I centralorten och landsbygds-

servicearbetare. Landstingsgymnasiet Ågårdsskolan ger vårdut-

orterna finns 18 grundskolor. Före-

bildning, Pm-skolan porslins- och

bild är nybyggda, ekologibaserade

keramikutbildning och AM u-cen-

Stenhammarskolan med framtids-

ter arbetsmarknadsutbildning,

inriktad pedagogik och teknik.

med tonvikt på verkstad, för ar-

De la Gardieskolans gymnasium är ett av de största i Västsverige med 12 av 16 nationella pro-

betslösa eller yrkesbytare. Kommunala uppdragsutbildningar ges av Tekniskt Kunskaps-

gram. Här finns också tennisgym-

centrum (kurser på högskolenivå i

nasium och utbildningar för bl a

bl a kvalitetsteknik och produktut-

keramiker och florister. Kommu-

veckling) och Uppdragshuset (da-

nens musikskola (i specialom-

ta, ekonomi, rehabilitering m m).

byggda Kylanderskolan, invigd

Lidköping bygger ut samarbe-

1988) engagerar ca 1300 elever på

tet med högskolor, bl a inom ut-

olika stadier.

bildning och fortbildning av lärare.


1 takt med arbetstidsreformer (4o-timmarsvecka, lediga lördagar, fem veckors semester) har behovet växt att använda fritiden meningsfullt. Visst kan TV passivera, men många bygger fritidshus, skaffar båt, turistar hemma eller utomlands, odlar fritidsintressen (ofta i en förening) osv. För att aktivera ungdomarna har kommunen inrättat ungdoms- och fritidsgårdar samt ungdomshuset Nätverket, infört stöd till föreningslivet genom ekonomiska bidrag och lokaler osv Det har gett särskilt idrottsrörelsen ett uppsving. Mycket tack vare kommunala idrottsarenor eller kommunalt stöttade klubbanläggningar har nya och etablerade sporter växt till breddidrotter med starka ungdomssektioner.


Idag har Lidköping 45o föreningar (inklusive nio studieförbund), från Aktiespararna till Östbyskolans intresseförening. De är en del av de gemensamma tillgångar sam kallas »livskvalitet«. Dit kan man också räkna lekplatser och grönytor i bostadsområden som Margretelund och Fredriksdal samt parker och planteringar som Örthagen, Broparken och Stadsträdgården vid Lidan.

N

-6 1

Ett sundare liv har blivit en växan-

badets tempererade utomhus-

de folkrörelse. För avkoppling och

bassäng.

friskvård har det runt om i kommunen anlagts bollplaner och mo-

.

2

har kommunen koncentrerat en rad fritidsanläggningar, där

tionscentral med spår för jogging

många föreningar tränar och täv-

och skidåkning. Friluftslivet gyn-

lar. Här finns Idrottens hus för

nas också av Framnäs småbåts-

gymnastik, bollspel, brottning,

hamn, gästhamnarna och de tre

styrkelyft, motion m m men även

campingplatserna.

för mässor och konserter. Det anslutande Badhuset med motions-

pingsborna sig gärna till det egna

rum och bastu kompletteras av Is-

innanhavet Vänern —för det nu-

stadionslconstfrusna banor för

mera fria fisket, för båtliv i Ekens

bandy och ishockey, Ågårdsvallens

'skärgård och för-badliv vid Svalnäs t411416 ..

Till Idrottscentrum vid Ågården

tionsspår, tex Rådagårdens mo-

Med 22 mil kust söker lidkö-

,

rr git

.

(»Vänerns RIVIK-a«) eller de tät-

fotbollsplaner och Tennishallen. Den stora, aktiva golfklubben

artsnära, långgrunda strandbaden

har en 18-håls parkbana i Truve.

med anslutande-serviceanord-

Och pä Hovby flygfält utövar se:.,

ningar. Hit hör också Framnäs-

getflygarna sin sport.


rotts u Det är fotbollen som samlar de

i

ar.

Järryd i tennis, europa- och världs-

flesta idrottsutövarna. Som stor-

mästaren Åsa Larsson i bowling,

klubbar anses 9o-åriga IF Heimer

flerfaldiga världsmästaren och

med joo medlemmar och Lidkö-

OS-ettan Kerstin Eriksson i handi-

pings Idrottsförening (LIE) som i

kappsimning, osv. Men det är främst med brott-

likhet med flera andra klubbar har aktiva och framgångsrika damlag.

ning och bandy som Lidköping

Kvinnlig idrott har överlag fått bred

förknippas.

anslutning de senaste decennier-

Länge var efterkrigstidens

na, från jogging och jymping till

svenska brottningsvärld detsam-

boxning och handboll (H K Linne).

ma som Lidköpings Atletsällskap (LAS). Bred junior- och ungdoms-

Flera sporter har gjort namnet Lidköping känt nationellt och in-

verksamhet resulterade i stark

ternationellt. Till våra profiler hör

topp, både individuellt och (sär-

mångåriga världsproffset Anders

skilt) i lag. Med OS- och EM-medaljer samt ett otal svenska och nordiska mästerskap har den 65åriga föreningen god förankring i tradition, publik och utövare.

Genom Villa-Lidköping BK har vår kommun blivit en bandymetropol. Under föreningens 62 år har herrarnas elitelva varit i högsta serien 29 säsonger, varav de i6 senaste (med ett undantag) i slutspel, krönta med två SM-finaler. Än värre är dock damlaget som er-

övrat tre SM-tecken i rinkbandy. Villa har 13 lag för ungdomar, ett flicklag och sex knattelag samt en bandyskola. År efter år drar Villa landets s-törste-bandypubliL<i kord: 8774 åskådare) och har av Sveriges alla tippare röstats fram som det populäraste bandylaget.


andra konsthantverkare har Lidköping sin egen silversmed, Theresia Hvorslev, med ateljé Silverknappen i Grevehuset — Nya stadens äldsta byggnad.

Bildkonst. Kommunen äger det närmare 15o

år gamla Lidbeckska huset, sedan 1984 plats för konsthallen. Varje år arrangerar konstföreningen ca tio utställningar här med tonvikt på kända svenska bildskapare. I det li-

.1•Ir

Lidköpingsburnas levande intresse för sin historia har tilltagit för varje fynd (bronsålderssköldarna på (falland), grävning (medeltidsborgen Jarlehus), återuppbyggnad (Gamla Rådhuset), bevarande (centrumkvarteren Ottar och Odin, Stola herrgård) och ny verksamhet (Läckö slott). Just Läckö är sedan 196o-talets mitt ett besöksoch kulturcentrum av nationellt och internationellt format. Den väl återskapade stormaktstidsmiljön ger rum bl a för årliga temainriktade kvalitetsutställningar, stiltrogna operor med tidig musik och högklassiga konserter från klassiskt till jazz

kaså medvetet gestaltade Stadshuset från 1981 brukar de kommun-

Konsthantverk. Alltsedan De la Gardies tid har konsthantverk haft en given plats i

anställdas konstförening Regina ordna utställningar, öppna för alla intresserade lidköpingsbor.

Lidköpings kulturliv. Från 1936 för-

Museer.

valtas traditionen av Rörstrand,

Vid stranden av Europas tredje

landets drivande kraft för kera-

största sjö ligger Vänermuseet, in-

misk design och brukskonst och

vigt 1996 för att ge en mångsidig

skäl till att Lidköping kallas »pors-

bild av innanhavets och regionens

linsstaden«. Vid 250-årsjubileet

natur- och kulturhistoria. Genom

1 976 invigdes Rörstrandsmuseet

en rad pedagogiska media, från

som visar utställningar med

datorer till pröva-på-föremål, upp-

bruksvaror och unikt stengods.

levs människor och miljö, arbete

Akustiken är idealisk för konserter

och fritid.

med kammarmusik. Ca 200000

Fd Hantverks- och Sjöfartsmu-

personer per år besöker fabriken,

seets samlingar från bygdens båt-

museet och butiken.

byggeri, sjöfart, fiske m m ingår

Till sentida lyskraftiga rörstrandskonstnärer hör Carl-Harry

numera i Vänermuseet. Sigrid Storråda, nybyggd i Lid-

Stålhane: viljestark designchef och

köping med vikingarnas tusenåri-

offentlig utsmyckare, djärv och

ga långskepp från Gokstad som

självständig keramiker, grundare

förlaga, finns vintertid på Rör-

av fristående Designhuset och

strand och sommartid i hemma-

upphov till populariserande pors-

hamnen Blomberg.

linsfestivaler och drejarmästerskap i Lidköping. Till Designhuset där drejare och formgivare utvecklar stengods har knutits Porslins- och Keramikskolan, vars yrkesutbildning är den enda i Sverige. Bland en rad


Forskningscentret och museet Paleo Geology Center, invigt 1996 i Rörstrands Kulturforum, samarbetar med Stockholms Universitet. Avancerad teknik åskådliggör Kinnekulles och andra västgötabergs rika fossila fynd, bl a världens äldsta meteorit.

Teater, musik mm. Frivilliga krafter står för många kulturinslag, tex teaterföreningens Riksteaterföreställningar och filmstudions visningar av kvalitetsfilm i Folkets Hus. Även i Röda Kvarns två salonger visas film. Musiklivets ökade bredd och höjd har sin grund i den kommunala musikskolan, startad 1975• Utöver skolensemblerna ljuder Lidköping av både gästande ensembler och egna: flera storband, orkesterföreningen, spelmanslag, dragspelsklubbar och en rad kyrkliga och världsliga körer. Nyrenoverade S:t Nicolai-kyrkans utmärkta klangrum med sin nya kororgel, bland de bästa i länet, är kyrkomusikaliskt centrum liksom Missionskyrkan i fd brandstationen och Pingstkyrkan i fd bryggeriet, båda husen ombyggda 1979. Stadsbiblioteket ligger vid Nya Stadens torg sedan 1961. Filialer finns i Järpås, Tun, Saleby och Vinninga. Till övriga orter går bokbilen. Ideella kulturföreningen KLIV 94

engagerar ca 200 personer

från sju kommuner i musikteaterföreställningar där allt är egenproducerat. Resultatet är konstnärliga och publika succéer med nationell dragkraft.


Utställningsteman på Läckä Slott.

1964 Läckö visar Västergötland: konst, konsthantverk, litteratur. 1965 Läckö visar kläder ur västgötska klädkammare. ,loro:* fpÅ(aMS'zory.

Konsthantverk.

FOTO ULF VI, .1.55' 5E4

Rörstrand — det dukade bordet. 7966 Att samla: ting ur kända och okända samlingar. 1 968 Det underbara skåpet och Talande porträtt. 1969 Ur hemmets skattkammare. 1970 Sten och guld ur Västergötlands jord. 1 973 jakt genom sekler. 1 975 Mot fjärran land: berömda svenska upptäckare. 1976 Rörstrand 250 år.

1982 Bruno Liljefors: i det vildas rike. 1 983 Hunden. 1984 Kring alla tiders mat. 1 985 Kina i dröm och verklighet. 1986 Barn i slott och koja. 1987 Trä: historia, teknik, konst. 1 988 Medeltid. 1989 Människan och Tiden. 1 990 Människans lustgårdar.

1977 Hästen.

1 991 Bernadotte.

1979 Skål och vägg: glas, damast

1992 Stormaktstid: Erik Dahlberg

och vävda tapeter. 1980 Magnus Gabriel De la Gardie, I. 1 981 Magnus Gabriel De la

och bilden av Sverige. 1 993 Flaggor: från fälttåg till folkfest. 1994 Textil och smide.

Gardie, Il: adlig prakt

1995 Ärva och förvärva.

— folklig möda.

1 996 Fest i alla tider.


27

Den globala konkurrensen tvingar Lidköpingsföretagen att bli allt effektivare. De specialiserar sig, samverkar i nätverk, rationaliserar och automatiserar. Arbetare ersätts av maskiner, processer och

dare villkor och förlust av bran-

system som går 24 timmar om

scher och tillverkare (sockerbru-

dygnet. Serietillverkning till lågpris

ket, tändsticksfabriken, Star, ju-

byts mot mer lönsamma skräddar-

bels trävaror, nysilverfabriker, be-

sydda kundorder. Uppdragen för-

stickproducenten Mema) har Lid-

utsätter ofta ett högkompetent

köping fått flera nya näringar och

partnerskap och hänsyn till sam-

utövare efter 1946. Samtidigt har

hällsutvecklingen, från de dagliga

en rad befintliga företag skapat eg-

tre nya lagarna till den inre och ytt-

na nischer och vuxit där. Kunskap

re miljön.

är nyckelordet.

Numera är det alltså betydligt mer komplicerat att starta och driva företag än för 50 år sedan. Trots hår-


Fazer Bröd, i Lidköping sedan 1987, ingår i finska Fazer-koncernen. Bageriet har successivt moderniserat och ökat tillverkningen

Här presenteras några företag i bokstavsordning. HK = SVENSKT HUVUDKONTOR f LIDKÖPING.

till 4o ton fullkornsbröd per dag på en surdeg, satt 1891. Bröden distribueras till butiker i hela landet.

Frebaco, kvarnföretaget i Lidköping sedan 1981, förädlar 25000

Akronmaskiner i Järpås har 7o an-

ton skaraborgskt spannmål/år till

ställda. Man tillverkar maskiner

mjöl, gryn, musli och bageripro-

och utrustningar för torkning och

dukter. Kunder är konsumenter

lagring av spannmål, är mark-

och bagerier i Sverige och Östeu-

nadsledare i sin bransch och ex-

ropa. 28 anställda omsätter 110

porterar 1/3 av produktionen. H K

milj kr.

Bundy (fd Armco) med engelska ägare har funnits i Lidköping närmare 3o år. De 18oanställda tillverkar främst rör och rörsystem till fordons- och vitvaruindustrin. HK

Hedens, grundat 1945 och nu Shell-ägt, är länets egen oljeleverantör med depåer i Lidköping och

Handeln i Lidköping har anor.

Mariestad för eldningsolja, diesel,

Torghandeln som av De la Gardie

gasol och smörjmedel. Man har

bestämdes till onsdagar och lörda-

tre säljkontor, 23 anställda och 3o

gar är än idag omfattande. Ca 16o

ombud. HK

butiker i city (inräknat köpcentrum

dacapo silver, startat 1986,12 an-

Särn marks huset, Kopparporten

Hägglunds Lidan i Incentive-kon-

m fl) och externa butikscentret

cernen konstruerar, tillverkar och

ställda, är en av Sveriges ledande

Framnäs City från 1990 ger mång-

säljer hydrauliska vinschsystem till

guldsmedsgrossister som pro-

fald i varuutbudet. Stora parke-

bl a fartyg och oljeindustrin i Euro-

duktutvecklar och formger bruks-

ringsytor i centrum och vid Fram-

pa och Asien. 26 anställda omsät-

och presentartiklar i silver, nysil-

näs gör butikerna lättillgängliga

ter 4o milj kr. Produktionen plane-

ver, tenn och mässing. HK

för bilburna från hela länet.

ras vara dubblad år 2000.


Karner Batts, startat 1967, USA-

Lidac med tio anställda för vidare

ägt och med bolag runtom i Euro-

Lidköpings tradition att tillverka

pa, är världsledare på att utveckla,

sågblad för yrkesfolk. 4o% av pro-

tillverka och sälja klädhängare i

duktionen exporteras. HK

plast till textilindustrier och butiker. 7o anställda omsätter 90 milj kr, 8o% på export. HK

1 /2:r e.,,,, 1 L

'15

Kinnegrip, grundat 1966, utvecklar och tillverkar ett patenterat lämlåssystem för lastfordon (europeisk marknadsledare). 8o anställda omsätter 75 milj kr. 93% av pro-

LIDEOPING MACHINE TOOLS.

duktionen exporteras. Golfvärldens mest uppskattade bag tillver-

Lidköping Machine Tools, fd Lid-

Lidköpings kommun med 1,3 mil-

kas av systerföretaget Kinbag vars

köpings Mekaniska Verkstad, fira-

jarder kr i omsättning är en av lä-

fem anställda omsätter tio milj kr

de 12o-årsjubileum 1995 och är se-

nets största arbetsgivare. Av de ca

och exporterar

dan 1929 helägt dotterbolag till

3300 anställda arbetar nästan

76% av sin

sKF. Företaget har 47o anställda,

l 000 med vård och ca 55o vardera

produk-

är känt för sina precisionsslip-

i grundskolan och barnomsorgen.

tion. HK

ningsmaskiner (produktnamn:

65% är över 4o år, en spegel av 70-

LIDKÖPING) med specialiteten

talets kommunala expansion.

centerlessmaskiner, tillverkade sedan 1922, och är SKF:s tekniska utvecklingscentrum för slipning och styrsystem. Kärnkunnandet har förfinats till högteknologisk nivå i världsklass. Över 9o% av den kundorderstyrda produktionen exporteras. HK


LPI (Lidköping Precisionsindustri)

Näringslivsservice ger kommunen

som startade 195o konstruerar,

dels genom näringslivsenheten

tillverkar och monterar kompo-

och stiftelserna Tekniskt Kun-

nenter till fordons- och verkstads-

skapscentrum (utbildning/intro-

industrin i Sverige och Nordeuro-

duktion i tex CAD/CAM, kvalitet,

pa. Specialitet: skärande bearbet-

iso, produktutveckling, produk-

ning. Med dotterbolagen LPI Sys-

tionsteknik) och NyföretagarCent-

tem (prototypframtagning och

rum (bla rådgivning om affärside

funktionsprovning av maskiner)

och marknadsföring, ekonomisk

och LPI Engineering (bla produkt-

analys, kontaktförmedling), dels

och produktionsutveckling, kon-

genom Företagsutveckling i Göte-

struktion och specialverktyg) har

ne Lidköping (kompetensutveck-

LPI 124 anställda och i oo milj kr

ling, rådgivning, exportsamver-

i

omsättning. HK

-

kan, nätverksbyggande m m).

PLM ingår i PLMkoncernen (Lidköpingsfabriken startad 1957 av plastentreprenö-

ö.siiieci

PDC

ren Franz Karner).

Rörstrand ägs sedan 1990 av fins-

1 972 byggdePLM

ka Hackman och ingår tillsam-

till och flyttade

mans med Arabia, Mala och

sin plasttillverk-

Hackefors i affärsområdet Hack-

ning från Malmö

man Designor. De 270 åren gör

till Lidköping.

Rörstrand till Europas näst äldsta,

I plast gör man

ännu verksamma porslinsföretag

dels engångs-

med ca 300 anställda.

artiklar, dels förpackningar för

Sabels gjuteri grundades 1926.

LVI i Järpås som gjort radiatorer

drycker, livsmedel och kemisk-tek-

Produktionsprocesserna har ut-

sedan 1922 tillverkar och säljer

niska varor. Störst produkt är PET-

vecklats med driven teknik, och

»mjukvärmare«: oljefyllda elradia-

flaskor, som kan återfyllas mer än

idag är företaget marknadsledan-

torer och handdukstorkare. Var

20 gånger. Ca 400 anställda om-

de inom sin nisch, legerat gjut-

fjärde svensk elradiator görs av

sätter ca 600 milj kr. 3/4 av pro-

gods (sk slitgods), med ca 15 an-

LVI. 65 anställda omsätter 90 milj

duktionen exporteras.

ställda i Lidköping. HK

kr om året.

Sandvik, fd Lidköpings SågbladsfaNLT, Nya Lidköpings Tidningen,

brik (1914) och Sandvik Vikingsa-

grundad 1903, har länets största

gar (1922), tillverkade tidigare så-

-

tidningsupplaga. Den ges ut tre

gar för både trä och metall. Sedan

dagar i veckan, läses i 89% av sta-

1978 gör de ca 300 anställda enbart

dens hushåll och är västra länets

metallsågar. Företaget är en av

lokaltidning med de 65 anställda

branschens världsledare. Produk-

fördelade på huvudredaktionen i

tionen expanderar starkt. 95% ex-

Lidköping och fyra lokalredaktio-

porteras med Sydostasien och La-

ner. HK

tinamerika som tillväxtmarknader.


Thunbolaget, grundat 1938, driver

Västsvenska Lantmän (VL), till

rederi med torrlastfartyg, bl a från

1970 Centralföreningen och från

Vänern till nord- och östersjöham-

1996 Odal genom fusion med

nar, och med bulkfartyg i Medelha-

mellansvenska föreningar, är de

vet och på Atlanten. Koncernen

västsvenska böndernas egen orga-

har 34o anställda, varav 280 om-

nisation för inköp av förnödenhe-

bordanställda, samt fastigheter i

ter, försäljning av produkter och

Skaraborgsflygflottilj, F7 Satenäs,

Lidköping och flygbolaget Golden

rådgivning bl a i växtodling och

är en av kommunens största ar-

Air med reguljär trafik Trollhättan -

animalieproduktion. Från 1922 har

betsplatser med 85o anställda. F7

Bromma. HK

Lidköping haft huvudkontoret. Se-

utbildar ca 500 värnpliktiga/år, bl a

dan Centralsilon

flygbasjägare till hela Flygvapnet.

byggdes 1966 är

Flottiljen, den första i landet med

anläggningarna

Viggen (1973) och Gripen (1996),

samlade öster

har som uppgift att omskola och

om Lidan. Dot-

utbilda de piloter som behövs till

terföretaget Ter-

JAS 39 Gripen inom hela Flygvap-

rama sköter den

net. Personal med mycket hög

omfattande för-

kompetens handhar flottiljens

säljningen och

spetsteknologiska produkter och

servicen av lant-

system. Flygvapnets samtliga Her-

Turistbolaget bildades 1991 av Gö-

culesplan är baserade på F7 för att

tene och Lidköpings kommuner

bruksmaskiner samt servicen av skogs- och anläggningsmaskiner.

bl a delta i internationella hjälpin-

samt 125 företag. Målet är en orga-

Dotterföretag är också AnalyCen,

satser. Exempel på att flottiljen ver-

niserad producentsamverkan in-

ett av landets största och mest

kar i harmoni med sin omgivning

om Läckö-Kinnekulles snabbväx-

avancerade laboratorier för analy-

är att den levererar mat till dagcen-

ande turism. Medlen är fem an-

ser inom lantbruk, livsmedel och

tralen i Tun och färskvatten till

ställda, 4,5 milj kr i omsättning,

miljö. På miljöområdet har VL bl a

samhället från F7:s eget vattenverk.

besökskatalog, resepaket, grupp-

byggt Såtenergi vid F7 för upp-

& konferensservice m m. 600000

värmning med biologiska fast-

Strokirk-Landströms tryckeri har

besökare/år omsätter 300 milj kr

bränslen och tagit fram alternativa

ca 100 anställda sedan Skövdefö-

och sysselsätter 260 personer. HK

retaget Strokirk 1995 gick samman med Landströms i Lidköping, bå-

drivmedel där diesel ersätts med rapsolja eller etanol.

ViaCon, startat 1986 för att sälja

da kända för högkvalitet. Företaget

anläggnings- och vägprodukter,

anses som ett av landets bästa

tillverkar bl a vägtrummor, gång-

Vänerhamn är samarbetsbolaget mellan hamnarna vid Vänern.

arktryckerier. HK

och trafiktunnlar i stålrör och

Hamnen i Lidköping har genom

plast. H K

åren byggts ut, kan ta emot fartyg

Svenska Foder bildades 1989 ge-

med laster upp

nom fusion mellan Rosen & Sö-

till 4000 ton per

ner, Sollebolagen och Star Foder

anlöp och hante-

Väst. Företaget, det största inom

rar i genomsnitt

privat foder- och spannmålshan-

mellan 500000

del, kännetecknas av intensiv

och 600000 ton

forskning och utveckling. Ca 300

gods/år, bl a jord-

anställda på 3o arbetsplatser i

bruksprodukter,

Mellan- och Sydsverige omsätter

oljor, fastbränslen

1,3 miljarder kr om året. H K

och tackjärn.


111111.1.11111~Mäping i tapp bland Sveriges städer. Året är 2ooS. Vi ser oss omkring i vår stad. Gränserna är utsuddade. Vår kommun är en del av Europaförbundet, West Sweden och alliansen mellan Sätens, Lidköping och Skara. Lidkäpingsbon har många vänner internationellt. Milano känns nära. Bildtelefondatorn och snabbtågen i Europa har krympt avstånden. Ile inre vattenvägarna Vänern Donau tar det tunga godset.

Lidköpings dragningskraft är

ningsuniversitetens samlade verk-

stor. Många har valt att flytta till de

samhet i de nya husen vid västra

nya stadsdelarna vid Kinnevikens

hamnen och de företagsnära

strand mellan Källby och Sten-

forskningsprogrammen har in-

hammar. Kunskapsarbete på dis-

dustrin fått flera års konkurrens-

tans har gjort det möjligt för

försprång. Vi märker det på att

många tidigare storstadsbor att

företagen är marknadsledande i

förverkliga sina drömmar om en

sina branscher.

total livsmiljö. På distanskontoret

Näringsliv och kommun har i

i Lidköping jobbar några för före-

samverkan skapat en framgångs-

tag i Silicon Valley.

rik företagskultur — Lidköpingsan-

Lidköpingsborna har en strategiskt tilldragande kompetens att

dan. Många bolag har gått samman i virtuella företag. Flera nyeta-

utveckla verksamheter inom ma-

bleringar från bl a Finland och Ita-

skinbyggande, robotteknik,

lien har kommit till för att fylla ut

informationshantering och biotek-

luckor i ett nätverk av samarbetan-

nik. För ett livslångt lärande finns

de företag.

tillgång till ett oändligt internatio-

Sjukhuset har år 2004 fått ut-

nellt utbud av distanskurser. Ge-

märkelsen »Europas bästa mot-

nom de Europeiska Distansforsk-

tagning«. Annan samhällsservice


ligger också i toppositioner. Allt bygger på en kompetent och ansvarstagande personal. Resultatet av lidköpingsbornas samlade framgångar med att få fram varor och tjänster har lett till ekonomiskt utrymme för sänkt årsarbetstid. Det märks bl a på att fritids- och kulturutbudet fördubblats på tio år. En attraktiv total livsmiljö drar till sig allt fler nya nöjda invånare. Med tio år i backspegeln känner vi tydligt att en Lidköpingsanda vuxit fram allt starkare genom organiserad samverkan mellan näringslivet och kommunen. Lidköpingsborna är Gränsöverskridarna.


ER

Lidköpings kommun. LURÖ SKARGÄRD

VÄNERN

EKENS SKARGAR TRANEBERGS SKARGARD

4,

4

o

° Acxä

Dalbosjön RACKEBY SKARG

HINDENS REV

Kinneviken

LIUKÖPIN

Saleby-

KARTMATERIALET PRODUCERAT AV MATNIMCSKONTORET, LIOKOPI NCS KOMMUN. GODKANT FOR SPRIDNING FRAN SEK RATESSYNPUNKT. LMV 940411.


Bostadsområden Industriområden Hamn/järnvägsområden Offentliga byggnader Parkområden Skog Vatten Öppen mark


: ~?~ ~ 1

Lidköping efter fem och ett halvt sekel  

Lidköping efter fem och ett halvt sekel