Page 1

1


Innehåll Presentation ............................................................................................................................................ 3 Hitta rätt .................................................................................................................................................. 3 Ätstörningar ............................................................................................................................................ 5 Anorexia nervosa - aptitlöshet ................................................................................................................ 6 Några kriterier för anorexia ................................................................................................................. 7 Bulimia nervosa – hetsätning .................................................................................................................. 8 Symtom hos en bulimiker.................................................................................................................... 9 Kriterierna för BBD ............................................................................................................................ 11 Mandometer-kliniken ............................................................................................................................ 13 Fetma & Övervikt................................................................................................................................... 15 BMI - Body mass index ...................................................................................................................... 16 Folkhälsoproblem .............................................................................................................................. 16 Orsaker .............................................................................................................................................. 16 Följdsjukdomar .................................................................................................................................. 18 Psykologi ................................................................................................................................................ 19 Viktig näring .......................................................................................................................................... 24 Frukter och bär .................................................................................................................................. 24 Grönsaker .......................................................................................................................................... 25 Fetter ................................................................................................................................................. 26 Kolhydrater ........................................................................................................................................ 26 Proteiner............................................................................................................................................ 27 Undvik................................................................................................................................................ 27 GI ........................................................................................................................................................... 28 Favoriter i repris ................................................................................................................................ 29 Din träning ............................................................................................................................................. 30 Källförteckning ...................................................................................................................................... 32

2


Presentation Den här tidningen, Zero som vi valt att kalla den, är till för Dig. Vi vill på ett tillgängligt och lite lättare sätt informera dig om tunga ämnen. Vi har i våra texter skrivit främst om anorexi, bulimi samt överätande, fetma och psykologi. Dessa ämnen är tunga att ha att göra med, då det är känsliga ämnen som påverkar de drabbade samt anhöriga enormt mycket både psykiskt och fysiskt! Vi kände ett behov av att göra framförallt unga mer öppna för de här problemen som faktiskt är otroligt aktuella i dagens samhälle, och vi ville informera just för att man själv inte ska hamna i fällorna eller för att kunna hjälpa någon som lider av en av sjukdomarna. I denna tidning skulle vi kunna rabbla 1000 olika bantningssätt, tips och knep för att gå ner snabb i vikt men det är inte riktigt så vi rullar här på Zero. Här handlar det om att vi ska hjälpa Dig att börja må bättre samt att bli mer medveten om dig själv och din omgivning. För det här handlar om hur man mår, inifrån och ut, inte om hur du ska gå ner 2 kg i veckan. Så om du är trött på alla gamla skönhetsideal-tidningar där det vecka efter vecka står på framsidan ”10 kg på 4 veckor”, ” Malin Åkermans bästa bantningstips” eller ”minska sötsuget, knapra tabletter” så har du äntligen kommit rätt, för här satsar vi på en hälsosammare livsstil och inte ett evigt jojobantande. Här ger vi dig riktiga tips om hur du kommer i kontakt med dig själv så att du kan få det liv du och din kropp förtjänar.

Såhär hittar du rätt i vår tidning! Vi har valt att i hörnen av tidningen sätta ut färger för att du lättare ska kunna se vilken kategori texten du läser tillhör. Under den lila fliken med ett A hittar du fakta och texter om anorexi och under den rosa fliken med ett B finner du information om bulimi. Den blåa fliken visar på texter om övervikt och fetma, den gröna fliken är till för våra favoriter inom tips och trix för att leva ett hälsosamt liv och den gula fliken är till för lite allt möjligt och sist men inte minst den blå kategorin för psykologi. Du kan självfallet läsa allt om du vill, men om du bara vill ha info inom ett specifikt ämne så bläddra fram till rätt färg och köra på därifrån!

3


Vilka är vi? Vi som har valt att göra denna tidning till vårt projektarbete är två tjejer på 18 år och vi heter My Sabel och Lina de Verdier Below. Vi går sista året på John Bauer gymnasiet i liljeholmen och är aktiva tävlingsdansare. Det betyder alltså att kropp, träning och allt som har med det att göra är vi väldigt intresserade av och därav idén för denna tidning. Vi dansar på Tony Irving Dance Academy och där arbetar vi dessutom som lärare åt dansgrupper. Vi vet att inom dansen och den världen är alla väldigt kroppsmedvetna och med det finns både negativa och positiva sidor. Vi tror inte på bantningsdieter där du svälter dig själv och på så sätt sätter stopp för din ämnesomsättning, utan vi tror på att man måste ha en hälsosam livsstil i helhet för att må bra inifrån och ut. Äta ordentligt, regelbundet och bra, samt röra på sig är vår visa! Vårt samhälle idag är väldigt idéalbaserat, vilket har varit en stor del av orsaken till de olika ätstörningarna som finns och det tycker vi är otroligt tråkigt. Därför har vi valt att göra denna tidning, för att göra folk mer medvetna om, dels några av de mest förekommande ätstörningarna och dels att det faktiskt är väldigt vanliga. Vi tror att om samhället blir mer medvetna om åkommorna så kan vi förhoppningsvis hjälpa de som lider i tystnad och få dem att inser att de inte mår bra och att de ska finna viljan att bli fri från sjukdomen. Det är här vi kommer in och vi hoppas att vi med vår tidning kommer göra de som har sjukdomen, samt deras omgivning mer medvetna om sjukdomen och på så sätt hjälpa de drabbade mot ett hälsosammare och lyckligare liv. Så här har ni det, vårt resultat efter många av timmar av arbete, skrivande och besök på olika ätstörningskliniker och sökande efter fakta på internet. Vi är väldigt glada över att vi fått ihop den och vi hoppas att den ska ge Dig massor av informativ och bra information för att hjälpa de som behöver hjälp. Öppna ögonen och hjälp till! Det är vad vi försökt göra. Och kom ihåg, Du kan allt!

Lina & My 4


Ätstörningar En ätstörning är när man på något sätt inte har en hälsosam relation till mat och annan föda som finns runt omkring oss. Kanske äter man i så pass stora mängder att man lider utav överätande/hetsätning, du kanske inte äter under dagen och sedan hetsäter på kvällen vilket leder till att du spyr upp det, vilket kallas bulimi eller så kanske du äter extremt lite, kanske knappt alls vilket kallas för anorexi. Sedan finns även UNS, vilket betyder utan närmare specifikation, då det kan vara en blandning mellan flera ätstörningar eller helt avvikande. Alla dessa åkommor har med relationen till mat att göra och påverkar hälsan negativt och kan dessutom äventyra ens relationer med familj, släkt och vänner, samt att man faktiskt riskerar livet. Runt 90-95 % av de som lider utav ätstörningar (även utöver de som nämns här ovan) är tjejer. Det finns alltså även killar som lider utav dessa åkommor, även om den inte är lika förekommande. Utöver de vanligaste ätstörningarna, det vill säga bulimi och anorexi (samt överätande om man inte talar om undernäring), så finns det även andra ätstörningar som inte är riktigt lika förekommande men som även de har att göra med en problematisk relation till mat och ens matintag. En ätstörning påverkar ens fysiska hälsa lika väl som det kan påverka ens sociala beteende och relationer. Några av de ätstörningar som finns som inte är lika vanliga är;  Atypisk ätstörning, vilket också kallas för UNS (utan närmare specifikation) som jag nämnt tidigare i texten om bulimi. Denna diagnos kan man få om man har t.ex. några symptom och kännetecken för anorexi eller bulimi, men inte har riktigt alla symptomen eller att man har en korsning mellan sjukdomarna.  Hetsätningsstörning, vilket i det här fallet innebär att man hetsäter men utan att man sedan försöker bli av med maten som man precis stoppat i sig genom att bland annat kräkas eller ta laxeringsmedel efter. Detta beteende leder dock ofta till övervikt, vilket en bulimiker i allmänhet inte gör.  Ortorexi kallas det när man känner ett tvångsmässigt behov av att vara hälsosam att det leder till ohälsa. Alltså tillåter man sig inte att få i sig så mycket näring man behöver och ses därför som en variant på anorexi, snarare än en egen etablerad medicinsk diagnos. Dock drivs någon med ortorexi inte av att bli smal, utan av att uppnå vissa krav för den livsstil man strävar efter.  Idrottsanorexi kallas annan gren inom anorexi. Detta drabbar alltså bl.a. idrottare som i sin strävan efter att prestera bättre utvecklar ett anorektiskt beteende och symptom.

5


Anorexia nervosa - aptitlöshet Anorexia nervosa är en allvarlig form av ätstörning där man svälter sig själv samt att man oftast kombinerar det med överdrivet träning. Den drabbas främst tonårsflickor mellan 14-16 år och kan vara en väldigt långdragen sjukdom som kan sluta i att man mister sitt liv. Sjukdomen är inte lika vanlig hos män men man uppskattar att 1 av 10 som drabbas är av manligt kön. De som har anorexia har oftast en vikt under det normala samt använder sig av självbestraffningar. Självbestraffning används främst till om man är väldigt sugen på mat eller liknande och då tar självbestraffningen ”bort” suget. Det används även om man ätit för mycket eller inte tränat tillräckligt mycket. Människor som har anorexia är väldigt kontrollerade, annars skulle de aldrig kunna svälta sig själva till ett nästan dödligt tillstånd. Detta kontrollerade tillståndet kommer oftast i samband med att något i deras liv har gått väldigt dåligt och det enda som de kan kontrollera är sitt intag av mat och i flera fal så är den utlösande faktoren något dåligt som har hänt. Det finns ett nätverk av anorektiker som tar hjälp av så kallade Pro Ana sidor som är internetsidor med tips och trick hur man ska lyckas ha anorexia. När jag letat på dessa så kallade Pro Ana sidorna har jag hittat mycket självbestraffnings metoder som att t.ex. ”sätta en tight snodd runt ens handled, så fort du känner sug efter något så snärtar du dig själv tills suget går över. Funkar sjukt bra för mig!” Det finns massor, ett helt nätverk av människor som inte mår bra och tar ut det över sin egen kropp, det är en trygghet att kunna kontrollera sig själv. Detta är ett till exempel:

I'm gonna do what it takes to get that thin. Jag ska kämpa. Om jag får hungerkval och bara måste äta, rök. Har jag inga cigg så gå promenad. Är det för varmt/kallt/regnar så cykla motionscykel och sen duscha. Gör vad som helst! Ligg under täcket. Skit i att träna för dagen om det inte går. Men ät för fan inte! Seriöst. Efter två veckor har kroppen vant sig av vid allt sockerberoende. Efter en vecka utan socker klarar man en vecka till. Och en till. Det är bara början som är jobbigast!! Känner du att en hetsätningsattack är på gång så gå för fan inte in i köket! Ut ut ut. Är du yr så ta en frukt och gå ut på en långsam promenad. DON'T WISH FOR IT, WORK FOR IT. När jag ser dessa texter på sidor blir jag rädd. Rädd för samhället som antagligen har präglat fram dessa texter, att vara small för då är man snygg, då passar man in. Men vad finns det för bakomliggande orsaker till anorexia och varför vill man bestraffa sig själv och inte tillåta sig själv att äta? 6


Jag tror att det finns många olika orsaker bakom anorexia nervosa såsom kulturella, ärftliga faktorer samt samhälliga samt dens ideal som triggar anorexia. Oftast så är en utlösande faktor någonting negativt som hänt/händer i ens liv såsom att man skiljer sig, blir mobbad eller liknande. Det finns dock inga svar om precis vad som utlöser sjukdomen och givetvis har de olika psykologiska perspektiv olika teorier om hur de tror att en ätstörning börjar och senare i tidningen kan du läsa lite om dem. En annan början på anorexia kan vara en bantning som till slut går över styr. Man börjar äta nyttigt och får massor av komplimanger om att man ser bra ut och det gör att man fortsätter. Ju längre tid man bantar desto mindre resultat ser man eftersom kroppen vänjer sig vid at man äter lite och tar åt sig en större del av energin man får i sig. Då måste de kontrollera sina matvanor ännu mer och tillslut så äter man kanske bara super lite – man har fått anorexia. När man har anorexia lär sig kroppen tackla vissa rensningstyper som kräkning, laxering med en effektiv kaloriabsorption, nedreglering av ämnesomsättningen och så vidare. Kroppen sätter sig i ett ”svält” läge där den gör av med så lite energi om möjligt och sedan när den väl får mat så tar den till sig allt. Däremot kan inte kroppen tackla de fysiska och psykologiska skador som anorexia ger. Det leder även till andra symtomer såsom problem med koncentration och fokusera, sömnsvårigheter, lättretlig, tvångssyndrom, muskelsvaghet, sänkt ämnesomsättning som i sin tur kan leda till låg puls och lågt blodtryck och utväxt av lanugohår (det är som ”polisonger” på sidan av ansiktet som man får för att man konstant är kall). Här följer några kriterier för att diagnoseras med anorexia; A. Vägrar hålla kroppsvikten på eller över nedre normalgränsen för sin ålder och längd (t ex viktnedgång som leder till att kroppsvikten konstant är mindre än 85 % av den förväntade, ökar inte i vikt trots att kroppen fortfarande växer, vilket leder till att kroppsvikten är mindre än 85 % av den förväntade). B. Personen har en intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, trots att han eller hon är underviktig. C. Störd kroppsupplevelse avseende vikt eller form, självkänslan överdrivet påverkad av kroppsvikt eller form, eller förnekar allvaret i den låga kroppsvikten. D. Amenorré hos menstruerande kvinnor, d v s minst tre på varandra följande Menstruationer uteblir. (En kvinnas menstruation anses ha upphört om hon endast menstruerar till följd av hormonbehandling, t e x östrogen.)

Det finns inga rätta teorier om varför man drabbas utan olika psykologiska perspektiv ser på det olika medan vissa inte tror att någon av de psykologiska teorierna är rätt. Kropp vikt och ätande är centralt för människor med ätstörningar och de formar sitt liv utifrån det. Alla människor är olika och trivs med olika behandlingsmetoder men det som man ska börja med är att prata med någon om problemet, det är lättare att göra någonting åt det om man får stöd! 7


Bulimia nervosa – hetsätning Bulimi, eller bulimia nervosa som betyder ”nervös omättlighet”, är en ätstörning där man äter enorma mängder med mat, oftast fet och sockerrik, som man sedan känner behov av att göra sig av med genom att kräkas och i många fall använder man även laxeringsmedel. Man kan även ha en typ av bulimi som innefattar att man svälter sig själv, vilket är ett anorektiskt beteende och att man sedan tappar kontrollen och vräker då i sig mat som man sedan kräks upp efteråt p.g.a. dåligt samvete. Detta beteende sätter man dock inte under riktigt samma kategori som diagnosen bulimi. När man sedan ätit dessa stora mängder mat får man dåligt samvete och då kräks man eller tar laxeringsmedel för att bli av med maten. Bulimi kan även övergå till anorexi, då man svälter sig själv, eller så kan bulimi komma från ett tidigare anorektiskt beteende eller en kombination av dessa två ätstörningar. Bulimi är ungefär lika förekommande den omtalade anorexia nervosa och man drabbas ofta av bulimi när man är lite äldre, alltså i slutet av tonåren eller när man är i tjugoårsåldern. Bulimi drabbar i största allmänhet kvinnor och då oftast i tonåren eller som ung vuxen, ofta på grund av att det då händer mycket i ens liv och det kan bli stressigt och psyket kan bli lite satt ur spel under sådana situationer. Dock varierar orsaken till ätstörning från person till person och det finns inte en diagnos som gäller alla som har sjukdomen. Det är runt 2 av 1 000 kvinnor mellan 13 och 30 års ålder är drabbade, men det kan handla om betydligt fler då många inte erkänner sin sjukdom. Trycket från samhället att man ska se ut på ett visst sätt och väga ett visst antal kilo kan ofta spela stor del i sjukdomens fäste och en präglad relation till mat har förstås en stor del med saken att göra. Sjukdomen börjar ofta ta form i samband med bantning, liksom de flesta ätstörningar där man strävar efter att gå ner i vikt, som sedan övergår till att man äter väldigt lite eller väldigt nyttigt och när kroppen sen kräver mat eller socker på grund utav underskottet så faller man in i ett överätande. Det betyder inte att all bantning leder till bulimi eller liknande, men det kan vara en början till det, tillsammans med andra bakomliggande orsaker. Bulimi uppstår ofta när man är hyfsat ung, då man kan känna en viss osäkerhet i sig själv och börjar påverkas av skönhetsideal och vikthets fastnar lätt på hjärnan då det är en stor del av vårt samhälle och kan få en att bli missnöjd med sin kropp och sitt utseende. Det kan då leda till kraftig bantning och överdriven motion för att försöka uppfylla vissa krav. Oftast går man ner i vikt och man får då ofta en drös med komplimanger och lovord och man blir då glad över detta och greppet om vikten och maten blir hårdare.

8


Då man efter ett tag inte ser en lika stor viktminskning längre så börjar man begränsa sitt matintag ytterligare och detta leder i sin tur till att man vill äta maten, men man får inte. Efter ett tag brister det och man vräker i sig mängder med mat i brist på kontroll, då kroppen vill fylla på den förlorade energin. Börjar detta återkomma flera gånger så har man fått sjukdomen bulimi. Kräkningar och självlaxering tillkommer oftast också, antingen ibland, efter varje mål eller efter hetsätandet. Det kan vara svårt för omgivningen att se på en person om den har bulimi, eftersom en bulimiker oftast är normalviktig då dem faktiskt får i sig mat. Dock så bär ofta dessa personer på mycket skam för att de inte har kontroll över sitt ätande. Utåt är dock personen ofta normal och låtsas som om allt står rätt till för att inte väcka misstankar. Man tänker mycket på mat, nästan hela tiden, och detta påverkar koncentrationen och kan även ge sömnproblem. En bulimiker planerar ofta sitt matintag för att undvika vissa näringsämnen som denne förknippar med viktuppgång och är därför inte acceptabla. Det kan vara t.ex. kolhydrater av olika slag och fett. Då detta nekas kroppen så signalerar kroppen att de vill ha dessa näringsämnen, då vi behöver alla typer för att kroppen ska fungera som den ska, och detta skapar ett starkt sug som man sedan kanske inte lyckas motstå. Det slutar då med att man frossar i kolhydratsrik och fet mat för att kompensera upp för den tidigare bristen. Det är alltså en biologisk reaktion och därför är det viktigt att inte utesluta något näringsämne för att man ska slippa dessa rop på hjälp som kroppen sänder i form utav vad många kallar för ”söt-sug”. Vid bantningsperioden av en bulimikers vardag så ställer kroppen in sig på s.k. svältläge och energiförbrukningen sänks då för att inte göra av med lika mycket energi som den vanligtvis gör. När man sedan hetsäter så är kroppen fortfarande inne i den låga energiförbrukningen och det resulterar i att kroppen lagrar energin som den får in istället för att göra sig av med den och det kan då leda till att man antingen går upp i vikt eller slutar gå ner i vikt. Då blir greppet om bantningen ännu hårdare och en ond cirkel är påbörjad och sjukdomen går djupare och blir svårare att bryta. Om man dessutom har en kombination utav bulimi och anorexi så kan hetsätning och sedan kräkningar eller laxering vara livshotande då kroppen kan hamna i chock vid den stora mängden av mat på en och samma gång efter en tid med extremt lite eller ingen mat alls. Symtom hos en bulimiker;  att man hetsäter stora mängder, ofta onyttig mat.  Man på något sätt gör sig av med maten, oftast genom att kräkas eller laxera.  Får frätskador på tänder.  Får problem med mage och tarmar.  Får utebliven eller oregelbunden menstruation.  Att man blir trött  Att man är nedstämd, deprimerad eller lider av andra psykiska komplikationer.

9


Denna sjukdom som kan ge allvarliga fysiska följder på kroppen. När man kräks så kommer det upp bland annat magsyra med uppstötningarna och detta fräter i både svalj och på tänderna och därför så kan människor som haft bulimi under en längre tid ha till stor del bortfrätta tänder. Lyckligtvis så blir majoriteten av de som behandlas fria från sjukdomen. Misstänker man att antingen en själv eller någon i ens närhet lider utav bulimi så bör man kontakta någon typ av vårdcentral, en läkare eller en annan vuxen eller närstående så snabbt som möjligt. När det gäller att behandla bulimi-drabbade så är det är främst psykoterapi som används och detta kan ske antingen individuellt eller i grupp. Det som händer under de flesta behandlingar är att man får hjälp med att ändra på sitt sätt att se på mat och sitt sätt att äta på ett annat sätt för att sedan kunna ändra sitt beteende. En del behandlingar använder sig utav läkemedel under behandlingen, så som tillexempel antidepressiva och värmebehandlingar.

10


BDD – Kropps dysmorfofobi BDD är en förkortning för Body dysmorphic disorder och är en kroppsdysmorfisk störning. Man har då en störning med sitt utseende och man kan då hitta fel överallt på sin kropp såsom att områden är ärrigt, ojämnt, osymmetriskt, oproportionerligt, missfärgat, för stort, för litet, osv. Sjukdomen kallas även felaktigt ”inbillad” fulhet då de flesta av de fel som de hittar på sina kroppar inte finns eller är ytterst små. Varianterna är oändliga och det är egentligen bara den drabbades egen fantasi som sätter begränsningarna. På svenska heter BDD kropps dysmorfofobi och är en psykiatrisk sjukdom och tillhör gruppen OCD spektrum syndrom (tvångssyndrom). I Sverige lider cirka 2 % av befolkningen av BDD och denna sjukdom är relativ lätt att gömma då man kan skylla det på vanlig fåfänga. Denna sjukdom är väldigt allvarligt då man är ytterst onöjd med sitt utseende som leder till bland annat depression, att man vill operera sig osv. och kan även resultera i självmord. Här listas kriterierna för BBD;  Önskar du att du kunde oroa dig mindre över hur du ser ut?  Finns det något i ditt utseende du verkligen tycker illa om?  Har du ofta tankar om att du är ful och blir ledsen på grund av detta?  Undviker du vissa situationer för att du oroar dig över hur du ser ut?  Försöker du dölja sådant som du är missnöjd med i ditt utseende?  Tränar du mycket för att se slankare/muskulösare ut?  Kretsar ditt liv kring utseendet, figuren, kläder eller smink?  Tänker du ofta på ditt utseende och oroar du dig mycket över hur du ser ut?  En överdriven upptagenhet av en inbillad eller minimal fysisk defekt. Det som BDD kan leda till är att den drabbade upplever stor ångest då den lägger mycket tid på att kontrollera samt dölja den upplevda defekten. Man gör allt i sin väg för att minimanisera sitt problem och inför speglingskontroller eller så undviker de speglar (för att slippa fasta för att de tycker att de är för tjocka) överdriven kroppsvård samt användning av hudvårdsprodukter såsom brun utan sol, sminkning, söker försäkringar från sin omgivning om att sitt eget utseende duger. Detta är saker som människor med BDD format sitt liv efter. Man kan se både svårare och mildare fall av BDD i dagens samhälle. Man kan tycka att det är normalt med kändisar som gör allt för sitt utseende med patetiska dieter och ständiga besök hos plastkirurgen men istället så mår de otroligt dåligt. De behöver 11


specialiserad vård men istället för att söka det letar de på annat håll som hudspecialister och till slut söker vård i form av plastkirurgi. Av alla människor som har besökt en kosmetisk kirurgi har 6-16 % BDD, av alla som söker en dermatologi 9-15% och av alla kroppsbyggare har hela 54 % BDD. Det kan också vara svårt att se skillnaden till vad som är ett sjukligt beteende och vad som är normalt att bry sig om sitt utseende. Jag tycker att när man inte längre kan göra vad man vill med sitt liv, att det tar över ens liv, då har man ett sjukligt beteende. ”Grovt kan man säga att gränsen går till exempel när sminkning och spegling tar så lång tid att man inte kommer iväg hemifrån på morgonen”. Ångestattackerna som bildas är kroppens alarmsystem för att säga att någonting är fel. Då blir musklerna spända, andingen påskyndas och hjärtat börjar slå snabbare. Det som BDD drabbade personer gör är att de antingen flyr ifrån eller kämpar mot ångesten och de lär sig leva med den. Hjärnan lär sig lindra ångesten och så håller man på, som i en ond cirkel. Ångesten är inte bra för kroppen och den påverkar både psykiskt och fysiskt hur man mår. Man kan drabbas av hjärtklappning, muskelsvaghet, illamående m.m. Den ångesten som man känner triggas av någonting, att man t.ex. inte gillar att gå förbi en godisaffär för att man känner sig tjock eller inte kan umgås med kompisar för du vet att då kommer ångesten krypa fram. Då börjar man försöka kontrollera ångesten och det är här de största konsekvenserna kan ses för till slut orkar man inte längre kontrollera den. Då börjar man undvika de platserna och händelser som triggar ångesten och det sätter stora gränser i vardagen då man inte kan göra det man vill. Man vågar kanske inte umgås med andra människor och man börjar isolera sig. Man kommer in i en depression och man nedvärderar sitt utseende. I följd av ångest kommer destruktiva beteenden i form av självskador såsom anorexia, bulimi, överdriven träning med mera Det kan även vara svårt att bli förstådd av familj och vänner och väldigt svårt att i detta skede själv söka hjälp. Men varför får man BDD? Det finns olika svar från olika människor samt psykologiska teorier. Det kan vara kulturella, psykologiska och/eller ärftliga. I många fall tror man att en omskakande livshändelse eller förändringar i livet kan utlösa sjukdomen. Det finns tyvärr inte så mycket forskning om BDD men i den som finns så har genomsnittsåldern för insjuknande varit 16 år.

12


Mandometer-kliniken I början av vårt ökande efter information om ätstörningar och livet för de som lider av en, så bestämde vi oss för att vi ville besöka en klinik där de behandlade människor som hade dessa åkommor. Vi sökte på internet och hittade www.mando.se där vi skickade ett mail där vi frågade om vi kunde få möjligheten att komma dit för att se oss omkring och prata med någon som arbetade där. Mandometerkliniken mailade tillbaka till oss och sa att vi var välkomna och vi satte oss på bussen och åkte mot Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. När vi kom dit möttes vi utav Kimberly som välkomnade oss och vi gick in i en av deras föreläsningssalar som fanns på kliniken. När vi tog oss till föreläsningssalarna gick vi genom en korridor och vi fick se lite av byggnaden. Lokalerna ingav inte den känslan av sjukhuslokaler, vilket vi på något vis hade förväntat oss att de skulle göra. Det kändes mer vänligt och hemtrevligt ut än vad vi hade förväntat oss, vilket var en trevlig överraskning. Namnet Mando, fick vi veta, betyder ”jag äter” på latin och därför fick klinikens namn innefatta det. När vi kom in i föreläsningssalen satte vi oss kring ett bord och Kimberly gick till främre delen av rummet medan hon pratade lite med oss om hur kliniken fungerade och så vidare, samtidigt som hon satte igång en projektor för att visa oss den standard-presentation kliniken brukar presentera för de som är inblandade i klinikens verksamhet. Hon talade om hur det är nödvändigt för de som lider utav en ätstörning att få hjälp. Mandometerkliniken anser inte att ätstörningar uppstår på grund utav att personerna i fråga lider utav psykiska problem, utan dessa problem uppstår i samband med att man svälter sig själv och det är ett problem med maten och den relationen som orsakar en ätstörning hos en person. Hon talar även om för oss att alla är välkomna till kliniken för undersökning och att man då får komma till kliniken inom en månad. Man får då svara på frågor och äta fritt för att man ska kunna utvärdera ens normala ätbeteende och man kollar även längd, vikt, mått och så vidare för att sedan kunna skapa en individuell behandlingsplan, då alla fall anses vara enskilt och alla kan därför inte behandlas på precis samma sätt även om det gäller behandling av personer inom samma kategori av sjukdom. På kliniken arbetar man succesivt för att långsamt förbättra personens relation till mat och träning och få dem att känna sig bekväma med förändringarna. Man har bland annat värmerum där det är runt 40 grader varmt som finns för att dämpa patienternas ångest. Man använder sig vid måltiderna av speciell utrustning för att patienterna ska kunna följa en mättnads och hungerkurva utifrån hur mycket mat det är på talriken för att man ska lära sig hur mycket mat man bör äta per mål. Något som vi frågade om var ifall man kan se ett samband mellan uppväxten och ens relation till sina föräldrar, och så vidare och ens relation till mat men för det mesta tycks patienterna på kliniken haft en bra uppväxt och därför utgår inte Mando-kliniken från att det har något med problemet att göra. Sjukdomen är inte psykologisk utan bör ses som en vanlig medicinsk 13


sjukdom. Det finns förstås saker som triggar, som t.ex. mobbing, familj, etc., men allt har i slutändan med relationen till mat att göra enligt denna klinik och därför börjar man inte heller med att ge personerna på kliniken en psykologisk undersökning utan det kommer senare. Man börjar med att få personerna att äta för att sedan fortsätta därifrån. På Mandokliniken så använder man sig av så lite mediciner som möjligt, då de inte anser att dessa hjälper i längden för att man ska kunna bli frisk, utan det hjälper bara för stunden. Man kan dock ge ut viss medicin, t.ex. sömnmedicin då patienterna ibland kan ha svårt att somna. Man kan på kliniken ibland behöva övervaka patienterna då de faktiskt lider av en sjukdom där de kan känna enorm ångest och många tränar frenetiskt för att bli av med energin som de fått i sig från maten. En som lider av t.ex. bulimi eller anorexi styr hela sin dag efter mat och träning och kan därför bli associal då man vid många sociala tillställningar kommer i kontakt med mat och mer stillasittande än vad den som har sjukdomen är bekväm med. På grund av detta så får de som läggs in på kliniken inte träna alls i början och detta kan vara en riktigt stor utmaning för många och därför måste de övervakas, då många försöker få in någon form av träning, antingen innan de ska sova, i värmerummen eller liknande. Allt som patienterna är vana vid tas bort från deras vardag, då kliniken anser att för att man ska kunna börja om så måste man bryta alla vanor. Kimberly som vi pratade med har själv lidit av sjukdomen anorexia nervosa och berättar att blir man frisk från sjukdomen så är man frisk. Man kommer kanske aldrig att vara helt och hållet avslappnad runt man, men man kan hitta en balans där man varken svälter sig själv eller äter helt utan hämningar. Men man måste inse själv att man behöver hjälp från början. Man vet oftast om man har ett matproblem eller inte och man kan bli tillsagt att söka hjälp, men på Mandokliniken så tar man inte in någon utan man kommer dit på egna villkor. Den äldsta personen som har sökt hjälp av kliniken var hela 73 år gammal och hon hade då levt med sin sjukdom i flera år men ville nu bli frisk. Den yngsta var bara 8 år gammal. Kliniken startade år 1993 och all deras behandling som utförs baseras på forskning och man har sammanlagt 110 anställda på alla kliniker, varav ungefär 50 stycken är ansällda på kliniken i Huddinge. Dessutom har kliniken ett eget forskningscenter. Behandlingen, från och med första besöket, fungerar på så sätt att man lämnar in en remiss och man får sedan komma på ett nybesök och gör en ät-utredande behandlingsstart där man få vara på kliniken och äta och träna som vanligt. Efter det gör man en individuell behandlingsplan och man påbörjar sedan behandlingen. Man måttar all mat, bryter all aktivitet i början för att sedan trappa upp, man går efter ett tag tillbaka till skolan eller jobbet tillexempel för att man mer och mer ska få komma tillbaka till vardagen och när man själv samt personalen anser att man är frisk så sker en friskskrivning. Efter detta så sker en uppföljning under 5 års tid och det är då 11 återbesök som sker under denna tid och det är för att se till att man fortsätter leva hälsosamt och inte får återfall. Om man skulle få återfall så är det då ingen väntetid för en att komma in, utan man kan direkt läggas in på kliniken igen och påbörja behandling. 14


Fetma & Övervikt Fetma, en sjukdom som under de senaste tjugo åren har fördubblats i sjukantal. Fetma eller övervikt är ett så stort problem i Sverige att den nu har blivit en folksjukdom, men det är inte bara i Sverige som fetma räknas till en folksjukdom utan i nästan hela världen går fetman som en epidemi och smittar befolkningen. Minst en halv miljon Svenskars hälsa påverkas av deras övervikt och mellan 5000 och 10 000 dör i förtid på grund av det. Fast man vet om problemet så fortsätter medelvikten att öka samt att antal överviktiga fortsätter att bli allt fler. Fetma är en diagnos som man kan få av en läkare om man har ett BMI över 30. Man kan säga att fetma är en hög grad av övervikt eftersom det är övervikten som leder till fetma. Om man har fetma ökar det sedan risken för att man kommer att drabbas av andra sjukdomar. Den främsta orsaken till att man blir överviktigt är att man får i sig mer energi (via mat) än man gör av med (via träning.) Jag läste ny statistik från utredningsinstitutet Worldwatch Institute där det stod att samtidigt som drygt 1,2 miljarder av jorden befolkning väger för mycket, ungefär samma antal är det som inte får i sig tillräckligt. Det är helt sjukt att vissa människor kan äta sig till en tidig död medan massvis med människor svälter ihjäl för att de inte har tillgång till mat. Vissa sjukdomar har en specifik målgrupp men det har inte fetma, inte i dagens samhälle. Övervikt är ett stort växande problem för alla åldrar men vad övervikten beror på är oftast olika. Barns övervikt beror på föräldrarna eftersom det är föräldrarnas ansvar för vad de ger till sina barns och hur det påverkar deras hälsa. Om man tittar ur ett globalt perspektiv så har orsak till övervikten mycket till vart man bor. Människor i u-länder blir mer överviktiga och det är i stora drag för att de har tillgång till mer mat än vad de hade förr. Däremot i i-länderna är det för att människor är lata. Vi rör inte på oss tillräckligt i förhållande till vad vi äter. Allting blir mer bekvämt Man tar bilen till jobbet, man tar bilen från jobbet, man köper färdigmat och tittar på tv eller är framför datorn på kvällarna. Det är inte konstigt, enligt mig, att människor blir allt fetare med tanke på människornas vanor. Om vi äter mer än vi förbränner, som många människor gör, är det en solklarhet att vi går upp i vikt. Däremot så beror oftast övervikten på andra problem i botten, fetma är till stor del en ätstörning, precis som anorexia. Vissa blir överviktiga för att de helt enkelt inte orkar röra på sig och älskar onyttig mat men oftast så handlar det om ett problem eller konflikt som ger en störning såsom depression (psykisk) som leder till övervikten.

15


BMI - Body mass index BMI, body mass index är ett räknesätt där man kan få reda på om man har fetma. Genom att dela vikten (kilogram) i längden*längden (meter) får man fram ett tal. Om talet är mellan 18,5 och 24,9 är man normalviktig, under 18,5 är man underviktig och mellan 25 och 29,9 räknas det som övervikt. Om talet blir 30 eller över så räknas det som fetma. En person som är ca 160 ska alltså väga över 78 kg repressive en person på 180 ska väga över 100 kg för att det ska räknas som fetma. Man ska inte förlita sig helt på BMI-måttet då det finns brister. Man kan t.ex. inte räkna ut ett BMI på ett barn som inte vuxit klart eller på en person som är väldigt vältränad, där stämmer inte måttet. Det finns då en annan formel som kallas ISO-BMI där man tar hänsyn till ålder och längdtillväxt. Om man också är väldigt vältränad så kommer man få ett högre BMI eftersom muskler väger mer än fett.

Stort folkhälsoproblem Fetma och övervikt är en av de störst snabbt växande sjukdomen/problemen i Sverige samt på andra platser i världen. I Sverige har ungefär 11 % av männen och nio% av kvinnor fått diagnosen fetma av en läkare. På 20 år har fetma fördubblats och nästan 800 000 svenskar lider av fetma och nästan lika stora antal i västvärlden. Fetma är ett folkhälsoproblem, det vill säga en sjukdom som drabbar mer än en procent av befolkningen. Fetman och övervikten kostar inte bara liv utan också ca 3 miljarder kronor per år i Sverige i form av sjukvård. Till det tillkommer pengar för förtidspension på grund av sjukdom osv.

Orsaker till övervikt Man kan allmänt säga att fetma beror på är att man äter mer än vad man förbränner. Fetma kan även vara sjukdomsrelaterat. Orsaker till att man äter mer än vad man förbränner är orsaken till fetma och kan vara väldigt olika orsaker från person till person. Vissa jobbar oregelbundet och man äter på oregelbundna tider, då får kroppen ibland i sig jättemycket när den är jättehungrig eller någon onyttig snabbmat för att man måste äta något snabbt. Stress kan även leda till övervikt och fetma. En stor orsak är människornas bekvämlighet och att man inte rör på sig tillräckligt. En annan sak som kommit mer på senare tid är at man dricker mer sötade drycker. Till lunch dricker man kanske en coca-cola till, då har man fått i sig 10 sockerbitar och 136 kalorier. Sen på eftermiddagen börjar man bli lite trött, då blir nog en till läsk på 136 kalorier samt lite godis bra? Det är så många människor som skippar mat och när de blir lite småhungriga så bli något sött bra som substitut till mat. Fler orsaker är de flesta människornas stillasittande arbete, bilåkningarna överallt samt tv/dator tittande. Såklart människor blir feta när de väljer tv framför att gå ut och springa, såklart människor går upp i vikt när de äter skräpmat till lunch och sitter och fikar eller äter något sött i princip varje dag. Ungefär 3 av 4 svenskar rör på sig för lite, det är ungefär 6 750 000 av befolkningen i Sverige. 16


Arvsanlagen slår igenom Fetma har mycket med arv att göra, ungefär 50 procent av alla som har fetma beror det på ärftliga faktorer. Med ärftliga faktorer menas allt ifrån att kroppsvävnaden, anlag i centrala som reglerar aptiten till personlighet faktorer som arvs. Det är inte bara kroppsarvet som gör att man bli överviktig utan också sin inställning till mat som man kan få av sina föräldrar, ärftligt. Fetma är en sjukdom där orsaken kan bero på många olika saker, ärftlighet, sin kultur, miljön, stress, livsstil m.m.

Psykologiska faktorer till övervikt Psykiska faktorer kan ha en stor del till övervikten. Problem i kan leda till depression som sedan leder till tröstätning, man kan då få övervikt men problemet är då inte att man äter för mycket utan att man är deprimerad. Om man har psykiska problem så kan man använda mat för att öka sinnesstämningen, att man blir gladare och dämpar ilska, ångest och oro. Man använder då mat som tröst och det blir en tröstätning för att blockera sina psykiska problem.

Andra faktorer till övervikt Ofta när man ska sluta röka så försöker man hitta substitut som kan vara mat. Då kan man gå upp i vikt men det brukar inte leda till fetma men kan leda till en övervikt. Vissa mediciner kan också påverka kroppen så att man går upp i vikt. Som t.ex. kortison brukar ha den inverkan på kroppen, att man går upp i vikt. En orsak som bara kvinnor kan ha är graviditeten. Enligt statistik från överviktskliniken så är sju av tio kvinnor de behandlar beror övervikten på grund av graviditet. Ofta kan det bli ett problem efter graviditeten att man har svårt att gå ner i vikt eftersom vardagen oftast blir mer stressad.

Smalt ideal Vårt smala ideal i samhället, är sjukligt och kan göra att man ätstörningar, inte bara anorexia utan också fetma. Vårt smala ideal finns överallt, i tidningar, filmer och modeller på planscher. Kändisarna är oftast överdrivet samla och hjälper idealet att sprida sig över världen. Idealet handlar inte om att vara vältränad utan smalare än så, för att vara så smalt som idealet vill måste man äta lite, nästan ingenting och motionera, inte för att bygga muskler utan för att se smal ut. Idealet håller på att ändras till ett mer friskare ideal, att man inte ska vara skinn och ben utan att man ska vara tränad, smal och se frisk ut. Jag tycker att idealet idag gör ungdomar mer ont än gott. Man drar parallellen smal och snygg i de flesta samhällen världen över men är skinn och ben som vissa av modellerna ser ut snyggt? Är det normalt att svimma för att man inte har ätit tillräckligt och kroppen inte orkar hålla igång? Är det bra för kroppen att svälta sig själv så att kroppen börjar ta av att maskerna? Vad gör kroppen sen när den har tagit av alla resurser? Jag tycker det är väldigt dåligt av kändisar och modeller att vara så smala, att skicka ut det budskapet till miljoner av människor som avundas och beundrar dem.

17


Följdsjukdomar av övervikt Då man har övervikt skadar det oftast knän då de får en ökad belastning. Det kan även förvära tillståndet om man har någon sjukdom. Man kan också bli stelare i leder m.m. för att den felaktiga kosten inte gynnar kroppen. Övervikt eller för svaga muskler kan leda till artros. Det finns många följdsjukdomar av övervikt och de största fysiska är diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, stroke, gallblåseproblem, lungsjukdomar, sömnapné, och vissa cancerformer. Mindervärdeskomplex, mobbad eller diskriminerad för sitt utseende är några psykiska problem man kan få.

18


Psykologi Erik Erikson har delat in människans utveckling i åtta åldrar. Han tycker att människans utveckling är ett resultat av samspelet mellan individen och individens omgivning. I hans teori har han delat in människans åldrar i åtta steg. Under de olika utvecklingsstadierna finns det problem som man antingen kan välja att lösa dem positiva eller negativa, det resulterar som sagt i hur människan utvecklar sig. om man har löst problemet positivt kan man gå vidare till nästa fas med en positiv förhållningssätt som ska underlätta vidareutvecklingen Under de olika utvecklingsfaserna finns det huvudsakliga konflikter som sker under en speciell utvecklingsfas. Så här ser de olika åldrarna ut: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.

(0 – 1,5 år) Tillit kontra misstro. (1,5 – 3 år) Självständighet kontra tvivel på egen förmåga. (3 – 5 år) Initiativ kontra skuldkänslor. (6 – 12 år) Flitighet kontra känslor av underlägsenhet. (13 – 18 år) Identitet kontra splittring. (19 – 30 år) Närhet kontra isolering. (30 – 50 år) Produktivitet kontra stillastående. (50 – 99 år) "Jagets integration" kontra förtvivlan.

Psykodynamiska perspektivet Det psykodynamiska perspektivet är skapat utifrån Sigmund Freuds teorier. Han teorier grundades på att ”detet, jaget och överjaget” samt att aggressioner och sex styr oss mer än vad vi tror. Vi styrs också av medvetna och omedvetna krafter och det är de omedvetna krafterna som påverkas oss mest eftersom vi inte är medvetna om att de finns. Att om man t.ex. har haft en problematisk barndom som man i vuxen ålder inte är speciellt medveten om kan det då i vuxen ålder vara orsaker till personens problem. ”Detet, jaget och överjaget” är det som utgör vår personlighet och styr oss. ”Detet” är våra drifter som finns biologiskt i oss och präglas av ett önsketänkande samt ett begär. ”Överjaget” är vårt samvete samt vårt ideal och där finns det både medvetna och omedvetna processer. ”Överjaget” är någonting man skapar med tiden och kan ändras via åren. ”Jaget” är medveten om tid och rum och är den som kompromissar mellan ”Detet” och ”Överjaget samt har den starkaste viljan utav dem”. Freud menar att varje handling som man gör kan förklaras via händelser som har skett tidigare i livet. Försvarsmekanismen i människan sker i den omedvetna delen av ”jaget” och sker för att skydda resten av ”jaget” mot ångest. I och med att omedvetna krafter finns inom oss så kan man få oväntade reaktioner via försvarsmekanismer, De är omedvetna i jaget.

19


Beteendeperspektivet I beteendeperspektivet står som man hör i namnet beteendet i centrumet. De menar att det är omvärlden till varje individ som styr hur man blir där de tror att man kan bli vad som helst och det spelar ingen roll vilken klass man kommer ifrån, föräldrarnas gärningar eller folkgruppstillhörighet för alla föds med samma förutsättningar psykiskt. De tre personerna som format beteendeperspektivet och de är Ivan Pavlov, John B. Watson och Burrhus F. Skinner. Watson är den personen som skrev i sin bok om att han kunde forma vilket barn som helst till vad han väljer att barnet ska bli. Burrhus F Skinner var amerikans psykolog som utförde forsknings (experiment) på möss och duvor. Han använde sig av negativ och positiv förstärkning för att göra så att djuren gjorde ett beteende som han ville och tvärtom. De tror att ett beteende är en felinlärning så genom att lära in det rätta beteendet kan personen göra i princip den vill göra. Enligt beteendeperspektivet så är vi ett oskrivet blad vid födseln och det strider mot Freuds teorier om att vi föds med en biologisk drift och begäran, ”detet”. De tror att man kan med hjälp av negativ och positiv förstärkning skapa en individ som i princip kan göra allt de ber om eftersom de kan ta fram de beteenden de vill ha hos denna individ. De tror också att omgivningen är med och präglar personen mycket till den som hon/han blir. Eftersom barn föds tomma så är det omgivningen och föräldrarna som har gett den personen detta beteende. Att föräldrarna inte gett barnen några gränser och att de inte har gjort någon utsläckning som betyder att de inte har gjort någonting åt det oönskade beteendet utan bara låtit det vara. Mobbning är då ett oönskat inlärt beteende som med hjälp av klassisk betingning kan lösas. De tror att i detta fall beteendet mobbning är symtomen på en felinlärning och inte en jobbig barndom som till exempel Freud skulle säga.

Humansistiska perspektivet Det humanistiska perspektivet ser på människan på ett litet annorlunda sätt. De tror att människan är god i botten men att den är med och påverkar sin omgivning, situation och sitt eget liv. Livsvärderingar sam mål skiljer sig ifrån person till person. (Till skillnad mot beteendeperspektivet som tror att det är omgivningen som präglar människan mer än tvärtom.) De tror också att människan inte bara är en kroppslig utan en själslig varelse. De tror att sina egna behov är kopplade till känslor och att genom att vilja ha det så kan det göra att man utför den handlingen. Det kan jämföras med Freuds ”Detet” som är väldigt likt det humanistiska behoven. Däremot så tallar inte humanisterna om något överjag som är deras samvete. De tror också att hudkontakt samt trygghet är en viktig del för barn för att de inte till slut ska bli psykiskt störda. Det humanistiska perspektivet skulle tolka personen som mobbas egentligen är god i botten men har fått fel vägledning genom livet. Eftersom de humanistiska ”vägledarna” inte ställer en diagnos så kan det vara svårt att veta vad de tror att problemet beror på. Jag tror att det humanistiska perspektivet tror att denna handling (mobbning) inträffade för att personen inte fått tillräcklig med trygghet, både materiell samt känslomässig, under sin utveckling. Jag tror också att de skulle skylla på vårt idealbaserade samhälle, att man har svårt att passa in och att det ger den här personen i fråga dåligt självförtroende så att personens reaktion för dåligt självförtroende blir mobbning, så att de andra inte ska märka att han har dåligt självförtroende.

20


Kognitiva perspektivet Det kognitiva perspektivet är lite olikt de andra perspektiven då de sätter människans tankar i centrum., tankarna är i fokus. I det här perspektivet så studerar man hur människan tänker i motsatt till vad den känner som oftast står i centrum i de andra perspektiven. De tror att barnets tänkande är anknutet tills dess upplevda situationer medan en tonårings tänkande kan utgå ifrån påhittade situationer. Jag tror precis som dem att när man är liten så har man fullt upp med det man har upplevt däremot så tror jag att barn har mer fantasi än de flesta vuxna men att de fantasierna om att man är t.ex. pirat kan ha att göra med att man har sett en sådan film eller liknande. De tror också att människans verklighetsuppfattning som då innefattar vad varje individ tycker och tänker om saker står i centrum. Två helt olika individer kan tycka och tänka helt olika saker men det betyder inte att det ena eller andra har fel, det gör oss till egna individer. De tror som de flesta andra perspektiven att samhället och kulturen formar en till en person men det är fortfarande tänkandet som står i centrum för perspektivet. De skulle som till exempel Eriksson tro att personen som mobbades var ifrån dennes uppväxt och genom att ändra dennes tänkande genom att undersöka personens förflutna ändra personens tanke om mobbning. I personens barndom var det antagligen lite naturligt med någon slags mobbning i hemmet och personen reagerar inte på att det är fel eftersom personens grundtanke inte tycker det. Genom att personen samt dess omgivning skapat dess verklighet så är det inte fel med mobbning.

Biologiska perspektivet I det biologiska perspektivet så ligger vårt nervsystem och vad som händer i vår hjärna när vi tänker och känner. Man fokuserar på det så kallade "belöningssystem" i hjärnan där dopamin och serotonin har en stor betydelse inom det biologiska systemet. Dopamin har, enligt dem, en funktion för att få oss att må bra medan serotonin dämpar aggression, smärta, ångest samt längtan efter alkohol. Om man då har för mycket serotoninet i kroppen kan det ge ett depressivt symtom och om man i andra hand har dopaminbrist så blir man stel i kroppen och vis Parkinsons sjukdom så förstörs cellerna som tillverkar dopamin. De skulle förklara denna personens handling med någonting som händer i kroppen. Att man har ätit fel, genetiska defekter etc. har gett upphov till störningar. Att serotinhalten har gett en störning i kroppen eller att det är för mycket serotin i kroppen att personen har blivit deprimerad och i sin tur tagit ut det över mobbningsoffret. Personen i fråga är kanske en spännings sökare oh genom att slå till någon eller reta så får denna person stimulering. Det beror på personens hjärnkemi.

21


Depression Många människor som lider utav en ätstörning får oftast någon form av depression och i många av fallen så kan en depression vara det som ligger i grunden för ätstörningen. Men vad är då en depression och hur ser de olika psykologiska synsätten på det? Depression är ett beteende som är vanligt idag och är en av de största sjukdomarna i Sverige. Uppemot 40 % av kvinnorna är deprimerade och varav de mellan 45-64 år äter 11 % antidepressiva tabletter för att klara av vardagen. Depression är när man känner sig nedstämd dagligen och det är vanligt då kanske något tragiskt har hänt i sin omgivning som ett dödsfall. I de vanligaste fallen så känner man sig deppad någon gång men om det inte går över så kan det utveckla sig till sömnstörningar, skuldkänslor, dålig självkänsla och till slut självmordstankar. Det finns också andra ”sjukdomar” som depression har varit orsaken till som ätstörningar, mobbning och så vidare. Det har också blivit mer vanligt hos ungdomar depression och fler och fler blir utskrivna på antidepressiv medicin istället för att ta itu med problemet. Flera ungdomar som nekats psykiskt vård för deras depression har tagit självmord och det visar verkligen vad regeringen satsar på tycker jag, inte psykvården i alla fall för där kan man väl ge ut mediciner så att den vården inte kostar så mycket pengar? Depression kan kopplas ihop med känslor eftersom när man känner sig deprimerad så är de en känsla som styr. Idag så räknas depression till en psykisk sjukdom och det finns vissa kriterier man måste ”uppfylla” för att vara deprimerad. Enligt det psykodynamiska perspektivet så är orsaken till depression barndomsupplevelserna och känslor som blivit omedvetna men som senare kan komma fram och då vara faktorn som utlöser depression. Omedvetna försvarsmekanismer kan göra så att känslorna som man har känt förträngd med finns fortfarande där och gnager under ytan. Jag kan till viss del hålla med Freud om att det kan vara barndomsupplevelser som lett till depression men jag tror även många andra faktorer spelar in som kanske inte hände runder barndomen. Man får kanske sparken på sitt jobb och det kanske var droppen så att bägaren rinner över och man orkar inte mer. Man blir nedstämd och orkar inte göra någonting, man blir deprimerad. Jag tror precis som jag skrev innan om att barndomen påverkar en mer än vad man tror och att saker som hänt då påverkar än idag fast man inte vet om dem. Hans försvarsmekanismer som händer kan också leda till en depression eftersom de är omedvetna så vet man inte om att man ha dem inom sig. Genom att vi inte alltid vet varför vi gör som vi gör i ett beteende kan det skapa missnöje i oss själva som kan leda till psykisk depression. I de psykodynamiskt behandlingar så går man tillbaka till när problemet uppstod som i detta fall var depression och ser vad det var som utlöste den faktorn. Genom att sedan bryta ner och förändra reaktionssättet hos den personen vid den händelsen så kan man få psykisk ohälsa.

22


Enligt det humanistiska perspektivet så föds man god och då har man ingen depression eftersom människan präglats av någonting ännu. De anser att samhället präglar ens utveckling betydligt samt att man har en stark egen vilja. De delar in människans behov i två sorters, det primära och sekundära behov. Om man däremot inte fått de primära behoven kan man få en psykisk störning eftersom man kanske inte fått trygghet eller kärlek. Genom att alla våra upplevelser inte blir medvetna så blir man präglad av omedvetna händelser som också kan komma fram senare i livet och leda till en depression utan att man vet vad de känslorna kommer ifrån. Man strävar (enligt dem) efter en överstämmelse mellan självbild och idealsjälvbild och om det är stor skillnad mellan de två kan det leda till en depression eftersom man inte är nöjd med sig samt att man kanske ställer för höga krav på sig själv. Den överstämmelse mellan självbild och idealsjälvbild skapas om man fått villkorslös kärlek och uppskattning som barn. Det är föräldrarna som ska sätta gränser men även positivt hjälpa barnet så självuppfattning (överstämmelse mellan självbilden och idealsjälvbild). Genom att ha en liten skillnad mellan självet och idealsjälvet kan man öka sitt självförtroende och minska sina krav på sig själv. Om klyftan däremot är jättestor blir man lätt deprimerad genom att idealsjälvet är långt ifrån sig själv. Depression skulle också enligt det humanistiska perspektivet förklaras med hjälp av Maslows behovstrappa och om man inte får trygghetsbehovet, kontaktbehovet samt uppskattningsbehovet så kan man lätt bli psykisk störd som kan vara en del av en depression. Precis som med Freud kan jag hålla med om at barndomen är viktig för att man ska må bra och utvecklas positivt. Jag tror också att barndomen kan påverka hur man reagerar samt handlar i olika situationer. Jag kan också tycka att det är många andra faktorer som räknas in och fast man fått en jättebra uppväxt garanterar det inte att man inte blir deprimerad eller liknande. Man kan väl vara nöjd med sig själv men det är inte det som behöver vara orsaken till en depression utan kan vara att en kompis avlidit eller att man bär skulden för en händelse. Jag tror på de humanistiska om att man har en fri vilja samt vill självförverkliga sig själv och genom att förstå sig själv kan man skapa en sund idealsjälvbild som man kan uppfylla. Enligt det biologiska perspektivet så har allt med det genetiska samt vad man har för mycket och lite av i kroppen som utlöser depression. Enligt dem så är depression ofta genetiskt eftersom det är en faktor som händer när man har en obalans mellan dopamin och serotonin i kroppen. Serotonin hämmar aggressioner samt motverkar smärta och ångest medan dopamin gör så att vi mår bra. Genom att ge medicin så att man får en balans i kroppen igen så blir man inte deprimerad.

23


Viktig näring för dig och DIN KROPP Varje dag är det viktigt att du får i din både fett, protein, kolhydrater, vitaminer och mineraler i olika former för att din kropp och du ska fungera så bra som möjligt. I samband med minst 30 minuter motion per dag så kan du leva ett långt och hälsosamt liv tillsammans med nära och kära. Det vi nu listar upp är olika grönsaker, bär, fetter, m.m. som kan hjälpa dig på vägen till ett hälsosammare liv och en godare vardag! Att vara nyttig betyder inte tråkig mat, utan tvärt om. Se dig om kring och ju mer färger det är på din tallrik vid varje måltid, desto bättre. Frukter och bär; Du bör få i dig runt 3 frukter per dag för att få i dig deras vitaminer och mineraler. Variera frukten och se till att inte äta allt för mycket, då dessa godingar ofta innehåller en hel del fruktos, det vill säga fruktsocker vilket kan påverka insulinnivån precis som vanligt socker.

Apelsiner är väldigt rikt på c-vitamin och ett gott alternativ mellan målen för dig som vill ha något att tugga på. Blåbär är bland det nyttigaste du kan få i dig! Dessa små bär är proppade med c-vitaminer, fytokemikalier och antioxidanter. Dessutom är det gott till filen, framförallt på sommaren när man kan plocka dem själv. Granatäpplen är det ovanligt att man har hemma, men de är fyllda med allt från kalcium och c-vitamin till polfenoler. Akta bara när du ska plocka ut körnorna så du inte får saften på kläderna! Gott till exempelvis filmjölk. Vindruvor är den perfekta frukten att sitta och plocka på en fredagkväll framför en film med familjen. De har ett högt värde av antioxidanter och blir dessutom riktigt goda om man fryser dem för att piffa till det lite! Se dock till att inte äta för mycket, då dessa godingar innehåller mycket fruktos. Och sen har vi äpplen. En frukt som ligger i många fruktskålar och det finns gott om dem. Svenska och utlänska, söta och syrliga, gröna och röda. Det är bara att välja och vraka. Äpplen innehåller mycket fibrer och fytokemikalier, men var bara noga med att äta kanske en näve nötter, frön eller liknande till så att inte magen börjar krångla.

24


Grönsaker i mängder; Broccoli är perfekt till alla måltider och bra för att mätta hungriga magar. De här gröna grönsakerna är väldigt näringsrika och fyllda med C-, K- och A-vitamin, antioxidanter, fibrer, folat, kalcium och fytokemikalier. Det är helt enkelt en super-grönsak!

Lök innehåller mycket fytokemikalier och är dessutom perfekt att ha i maten för att ge det lite sting. Akta ögonen bara, för en tår eller två kan tränga fram när du skär löken.

Morötter innehåller gott om karotenoider, vilket ger den dess klara färg. Det är perfekt att knapra på när du känner dig lite sötsugen eller lite småhungrig.

Palsternackor liknar morötter, fast har inte samma klara orangea färg, men låt inte detta hindra dig. De har ett högt innehåll av kalium, vilket är bra för bland annat dina muskelceller.

Det finns flera olika färger och typer av paprika. De innehåller mängder av C-vitamin och även betakaroten. Dessutom passar dem perfekt i soppor, köttfärs och som enkelt tillbehör.

Spenaten passar sig både att äta färsk och tillagad. Den är rik på folat och järn och passar bra att göra spenatsoppa på eller ha i salladen där hemma. Se bara till att inte äta för mycket, då det kan bli jobbigt för levern att smälta näringen.

Tomater är rika på lykopen och betakaroten och innehåller även Cvitamin. En riktig höjdare att ha på grovt bröd med en ostskiva till frukost!

Vitkål är rik på både fibrer och vitaminer. Av den här grönsaksbollen kan man göra både vitkålssoppa eller ha som tillbehör på tallriken. Kanske ska du testa att göra en egen pizzasallad?

25


Rätt typ av fett; Avokado innehåller mycket järn, kalcium, energi och E-vitamin. Det är perfekt för att få i dig bra fetter och samtidigt andra ämnen din kropp behöver. Perfekt att ha med sig i väskan.

Linfrön är lite luriga, för man behöver krossa dem en aning, men om man gör detta får man ut dessa fröns viktiga omega 3-fetter. Perfekt i och på bröd. Nötter och frön innehåller precis som avokadon mycket järn, kalcium, Evitamin och energi. Frön och nötter kan göra ditt hembakta bröd till en riktig höjdare och även pimpa till filmjölken en aning!

Olivolja är bra att ha om du skulle vilja steka något i pannan där hemma. Den innehåller nyttigt enkelomättat fett, olika fytokemikalier, samt Evitamin.

Kolhydrater behövs också; Kolhydrater är inte bra att utesluta från vår kost, då exempelvis vår hjärna måste ha de för att fungera som den ska. Dock ska vi, precis som med intaget av alla näringsämnen, vara försiktiga så att vi inte skapar en obalans i kroppen genom att få i oss antingen för lite eller för mycket av respektive näringsämne. Tänk bara på att du inte behöver äta så kallade tomma kolhydrater i form av vitt bröd, vit pasta och fikabröd, utan välj de grövre alternativen med fullkorn.

Bulgur.

Råris.

Dinkel.

Quinoa. 26


Proteiner för att bygga; Baljväxter är rika på kostfibrer och finns i många olika varianter, så det är bara att välja din favorit!

Tofu kanske inte ser allt för rolig ut när den inte är tillagad, men det är en perfekt källa för protein.

Laxen innehåller inte bara protein, utan även mycket omega 3, D- och Bvitamin, magnesium och selen. Mycket god att grilla, steka eller tillaga i ugnen med t.ex. varma grönsaker och bulgur.

Undvik att äta mycket chark-produkter så som grillkorv, falukorv, leverpastej, med mera och ät inte heller rött kött i alltför stora mängder, då forskning visar på att dessa produkter kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer i exempelvis tarmen. Det betyder inte att du måste utesluta dessa produkter helt, men ät de inte mer än en eller två gånger i veckan då det är en bra källa av bland annat järn och näringsämnen. Med rött kött menas alltså nötkött, fläskkött, lamm och vilt. Som substitut för det röda köttet kan du äta till exempel kyckling, fisk eller tofu istället för att få i dig de proteiner du behöver under veckan. Ät inte heller sötsaker, så som fikabröd i form av bullar och kakor, godis, läsk, chips och liknande allt för ofta eller över huvud taget! Detta är energirika produkter som i princip inte tillför någon som helst näring till kroppen och många av dem innehåller så kallade ”tomma kalorier”, vilket du kan klara dig utan. Välj att göra egna äppelchips eller ät en god fullkornsmacka med gurka på istället! Alternativen är många.

27


Många, framför allt kvinnor, testar i sitt liv olika typer av dieter, trix och allt möjligt för att gå ner i vikt och får sin ”drömkropp” eller nå sin idealvikt. En av den mängd dieter som finns att välja mellan är GI-metoden. Egentligen så kallas det inte för en diet och inte heller jag skulle kalla det för någon diet. GI-metoden ser inte jag på som en diet, just för att man får äta riktigt god och bra mat som lämnar en mätt och belåten i flera timmar. I den här tidningen så ville vi dela med oss av vad olika dieter eller metoder påverkas av dem och därför valde jag att testa GI. Jag valde den eftersom jag inte ville köra med någon ”svältdiet” där jag måste gå runt hungrig och eftersom jag dessutom tränar ett antal timmar i veckan så måste jag få i mig ordentlig mat. I början var jag lite skeptisk till om GI faktiskt skulle kunna, som jag läste på många sidor, få bort mitt sötsug och hålla mig mätt i flera timmar på den maten som erbjöds. Jag började titta runt på internet och i böcker för att hitta så kallade GI-recept och jag kan ju inte påstå att det var någon utmaning! Det fanns en hel drös med recept som bara låg där och väntade på mig och de var inga dåliga recept heller. Pannbiffar med broccoli och blomkåls-mos, laxburgare och müsli är bara några av mina favoriter från den tiden jag följde GI. Mina misstankar om att jag skulle behöva gå runt hungrig och ständigt sugen på sött blåstes bort redan första dagen då jag gick runt mätt och belåten hela dagen lång! Jag måste dock erkänna att godis- och sötsuget fanns där fram t.o.m. tredje dagen, men sedan var även detta som bortblåst! Jag var helförvånad och kunde inte riktigt förstå hur lätt det hade gått. Och att jag dessutom åt riktigt god mat och hyggliga portioner var en riktigt bra överraskning. Under de två veckorna som jag följde den här metoden så fann jag några av mina absoluta favoritrecept, samt att jag upptäckte att man verkligen mår bra av att äta mat med lågt glykemiskt index, alltså mat som inte ger en snabb höjning och sedan sänkning av blodsockernivån i blodet, utan ger en stadig nivå genom hela dagen. Vill ni läsa mer om GImetoden kan ni göra det på t.ex. www.gi-metoden.info och klicka runt där för att hitta den info du söker. Du kan även läsa mer om glykemiskt index på bl.a. www.slv.se där du kan hitta information om mat och näring. Men tillbaka till min egen erfarenhet av GI. Som helhet så trivdes jag extremt bra med att leva på den här typen av mat och jag kände mig både piggare och gladare under de här veckorna. Hade jag tiden och orken som det ändå krävs för att förbereda matlådor och allt, samtidigt som jag gick i skolan, jobb och träning så hade jag antagligen fortsatt med GI, men jag kände att jag inte riktigt hade den orken. Dock så faller jag då och då tillbaka på recept som jag lagade då och riktigt njuter av stunderna då jag finner tiden att göra detta.

28


Två av mina favoriter i repris! #1 – Köttfärsbiffar med broccoli och blomkålsmos Ja, men det här var en riktigt god rätt som jag tror lagades upp till 3-4 gånger under dessa 2 veckor! Smakar riktigt gott och eftersom att jag älskar broccoli så blev det lite mer av det i moset än blomkål, men det fungerade bra det med. Ligger behagligt och länge i magen till nästa mål. Laga och njut. Recept och tillagning (4 personer); Börja med att koka 1 st blomkålshuvud och 1 st broccolibukett tills de blir lagom mjuka, vilket tar runt 5 minuter. Häll sedan av vattnet och mixa ihop det med någon form av mixer och tillsätt sedan ungefär ½ dl crème fraiche och rör ihop. Smaka sedan av moset med salt och peppar och eventuella andra kryddor eller tillsatser. Till biffarna behöver du 1 st gul lök och 1 st morot som du skalar och sedan finhackar du löken och river moroten grovt. Blanda sedan ihop detta med köttfärsen, lite kryddor och ½ dl crème fraiche. Forma röran till 8 lagom stora biffar (2 st per person är lagom) och stek dem några minuter på varje sida. Lägg upp allt på en talrik med lite sallad och färska grönsaker och du har en riktigt god måltid med lågt GI och härlig smak. För att piffa till moset kan du blanda ner eller toppa med lite hackad gräslök precis innan servering. #2 – Fiskburgare Det här va en överraskande god och lätt variant till den vanliga hamburgaren. Jag gjorde dessutom eget bröd till med lågt GI (olika recept finns att hitta överallt på internet) och jag smaskade i mig detta mål tillsammans med grönsaker och ett glas bubbelvatten med god aptit. Även denna har lagats vid fler än ett tillfälle och gillas även av familjen. Recept och tillagning (4 personer); Ta fram ca 500 g laxfilé. Skär upp den i lite mindre bitar och lägg i en bunke. Lägg sedan i 2 st ägg, salt och peppar efter smak och eventuellt andra kryddor. Pressa en skvätt citron eller limesaft över och riv i lite vitlök om du vill (vitlöken står inte med i receptet som jag utgick ifrån, men jag gillar det!). Mixa ihop allt med en mixer och forma sedan röran till platta biffar och stek i stekpannan. Lägg burgaren på lite hemmagjort bröd, hamburgerbröd eller ät till exempelvis couscous eller potatis och lite sallad. Njut! PS! Ett tips är att alltid lägga lite citrus i maträtterna, då det sänker GI-värdet och därmed längre mättnad. Dessutom ger det en frisk och god smak. 29


Din träning De flesta vet att rätt kost och träning är väldigt viktig för att din kropp och ditt sinne ska fungera och för att du ska kunna leva ditt liv fullt ut. Mat behövs för att fylla på kroppen med energi och alla typer av näring behövs. Både kolhydrater, fetter, proteiner och vitaminer är väsentliga för ditt välmående. Träningen behöver du för att bygga muskler och stärka ditt skelett och för att hindra kroppen från att brytas ner. Börjar du träna när du är tonåring och håller igång med minst 30 minuters träning per dag så går kroppens nedbrytningsprocess långsammare, då du bygger upp min kropp. Tänk på att redan i 20-årsåldern börjar kroppen brytas ner och det är därför man tillslut dör. Tar man inte hand om sin kropp och t.ex. äter för lite, motionerar för lite eller för mycket i förhållande till energin du får i dig och inte sover eller vilar tillräckligt så går nedbrytningsprocessen snabbare och du får ett kortare liv. Det vill du väl inte? Även om träning är viktigt så är vila minst lika viktigt, och lika så vad du stoppar i dig för energi i form av mat. Vill du att du och din kropp ska må så bra som möjligt så kan det vara till fördel att se över följande punkter;  Ät bra mat! Vad som menas med bra mat är att du bör följa en tallriksmodell som är anpassad efter din livsstil och äta varierat och med mycket vitaminer och mineraler.  Rör på dig 30 minuter per dag. Det kan vara allt från en promenad till ett ordentligt styrkepass på gymmet. Träning är precis som maten, tänk på att variera för att stärka olika muskler, leder, träna kondition och uthållighet.  Vila! Ha en dag i veckan då du tar det lugnt och inte tränar hårt. Det betyder dock inte att man ska ligga i soffan en hel dag. Du bör fortfarande röra på dig, men det räcker med en lugn promenad eller en liten cykeltur till en vän. Ett exempel på hur en veckas träning kan se ut. Dag 1 Under första dagen koncentrerar du dig på träning som stärker ryggen, magen och axlar. Dag 2 Andra dagen ägnar du åt ben, rumpa och triceps. Dag 3 Den tredje dagen tränar du bröstmusklerna, vaderna och biceps. Dag 4 Under den fjärde dagen övar du kondition, antingen på gymmet med en maskin eller genom en cykel- eller löparrunda utomhus. Dag 5 Du ägnar femte dagen åt benen ännu en gång och även ryggen och magen. 30


Dag 6 Vila. Du kan ta en lugn promenad eller cykeltur med vännerna men du bör inte träna! Den här dagen måste du ge dig själv och din kropp tid att bygga upp sig och förbereda sig för en ny vecka med träning. Dag 7 Den sjunde dagen kan du öva kondition, men kanske i en annan form än vad du gjorde under dag 4. Körde du intervaller så kan du köra en cykelrunda idag med ett stadigt tempo eller tvärt om. Detta exempel på olika träningspass passar främst dem som vill ha lite vardagsträning och hålla kroppen i form. Du kan själv anpassa intensitet, tid och antalet repetitioner efter hur mycket du tränat eller inte tränat tidigare! Om du inte har lust att träna på det här sättet eller vet att du inte kommer komma iväg och träna så kan det vara en bra idé att anmäla sig till en kurs där man har bestämda pass för då brukar det bli så att man kommer iväg. Det kan även underlätta om du gör något som du tycker är riktigt roligt! Det kan vara allt från dans till fotboll eller hockey. Det finns en hel del sporter och träningsformer, så välj en som du trivs med och du kommer snart få in som vana att träna och tillslut känna hur du blir trött och sömnlös när du inte får utlopp för din energi. Du får mer energi efter en tids träning, känner dig starkare i både kropp och själ, samt att du får mer livsglädje och vem vill inte det?

31


Källförteckning Tillhörande texten..; Ätstörningar http://www.umo.se/Att-ma-daligt/Atstorningar/ http://www.umo.se/Att-ma-daligt/Atstorningar/Hur-vet-man-att-det-handlar-om-enatstorning/ Anorexia nervosa http://www.atstorning.se/ http://www.scfa.se/ http://www.anst.uu.se/ataghade/anorexia.html Bulimia nervosa http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Bulimianervosa/ http://www.psykologitest.se/bulimi.php http://web4health.info/sv/answers/ed-dia-bulimia.htm http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Bulimi/?ar=True http://hem.passagen.se/miap59/index.html BDD http://www.karolinska.se/upload/fromoldwww2.ks.se/imgwiz/atts/KS-1051299-1.pdf http://www.scfa.se/ http://www.anst.uu.se/ataghade/BDD/omBDDstudien.html http://web4health.info/sv/answers/soma-body-dys-what.htm http://www.comunicera.se/fragor/1-comunicerase/18-bdd Fetma och övervikt http://www.scfa.se/ http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maten-och-var-halsa/Overvikt-och-fetma/ http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma.4.61c03dad1180e26cb8780005199.html 32


Psykologi Från gamla arbeten samt informationstexter från Elits. Viktigt för dig och din kropp http://www.detoxdiet.nu/detoxmat/ http://www.vardguiden.se/Tema/Halsa/Mat-och-naring/ http://www.netdoktor.se/cancer/?_PageId=184265 http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maten-och-var-halsa/Cancer/Risker-med-rottkott-och-chark/ Din träning Taget ifrån idéer, tankar och info från diverse tv-program, tidningar, bloggar, etc. som jag stött på genom åren. (Ospecificerade källor.) Texter utöver de ovanstående De övriga texterna som inte står med i listan över har ingen speciellt källa, utan är skrivna utifrån egna tankar, idéer och upplevelser vi haft.

33


ZER0  

Zero, tidning, klar, färdig

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you