Musikkonservatoriet Live

Page 1

KONSERT STRÅKORKESTERN OCH SLAGVERKSKLASSEN VID MUSIKKONSERVATORIET FALUN

KRISTINEHALLEN 28 JANUARI 2021

,.

KONSERTEN DIREKTSÄNDS ONLINE LJUD- LJUS- OCH BILDTEKNIK: SCEKAB FALUN


»

Sveriges ledande musikhögskoleförberedande utbildning – under mer än femtio år.


PROGRAM KRISTINEHALLEN | TORSDAG 28 JANUARI 2021 KL 19 f

Emmanuel Séjourné f 1961

KONSERT FÖR MARIMBA OCH STRÅKORKESTER (2015) (12’) I. q = 69

Marimba: Wilhelm Litsgård. Konsertmästare: Alva Wadströmer. Dirigent: Per Helders. Pjotr Tjajkovskij 1840–1893

SERENAD C-DUR FÖR STRÅKORKESTER OP 48 (32’) I. Pezzo in forma di Sonatina. II. Walzer. III. Élégie. IV. Finale. Konsertmästare: Alva Wadströmer (I–II), Febe Forsman (III–IV). PAUS

Rodion Shchedrin 1932 Georges Bizet 1838–1875

CARMEN-SUITE (BALETT) (45’) I. INLEDNING – Andante assai. II. DANS – Allegro. III. INTERMEZZO I – Allegro moderato – Andante moderato – (attacca). IV. VAKTAVLÖSNINGEN – Moderato. V. CARMENS ENTRÉ OCH HABANERA – Allegro moderato – Quasi andante. VI. SCEN – Allegro moderato – Tempo precedente – Andante assai. VII. INTERMEZZO II – Larghetto. VIII. BOLERO – Allegro vivo. IX. TORERO – Moderato con stoltezza. X. TORERO OCH CARMEN – Lento – Tempo I. XI. ADAGIO – Andante moderato – Adagio. XII. SPÅDOMEN – Andantino – Andante assai. XIII. FINAL – Allegro - Tempo precedente – Andante assai. Konsertmästare: Alva Wadströmer. Dirigent: Per Helders.


EMMANUEL SÉJOURNÉ (1961)

Emmanuel Séjourné

E

mmanuel Séjourné är född 1961 i Limoges, Frankrike. Han är slagverkssolist med inriktning på mallet (marimba, vibrafon, xylofon), huvudlärare i slagverk vid konservatoriet i Strasbourg, samt etablerad kompositör. Under sin utbildning studerade han först violin och piano, för att sedan övergå till slagverk. Som solist har han vunnit bland annat European Audio-visual Grand Prix (1981) för sin CD Saxophone et Percussion. Även som tonsättare har han prisbelönats åtskilliga gånger, och ett av hans mest kända verk är den marimbakonser t som framförs vid kvällens konsert. Hans kompositoriska stil bottnar i den västerländska konstmusiken, men har breda influenser från pop, rock, utomeuropeisk musik. Séjourné är även verksam som kompositör av filmmusik. F OTO :

n

SIDAN 4

Leif Åke Wiklund


P J OT R T J A J KOV S K I J ( 1 8 4 0 – 1 8 9 3 )

Pjotr Tjajkovskij

T

jajkovskij behöver väl knappast någon närmare presentation. Som en utomordentligt god representant för de odödliga mästarna spelas hans verk ständigt över hela världen. Den konstnärliga spännvidden är enorm, och i hans produktion varvas de mest intagande och glädjefyllda örhängen med tragiska och ödesmättade storverk. Man förvånas ofta över att en person med ett så tragiskt levnadsöde kunde producera en stundtals livsbejakande musik på ett sätt som få, om ens någon, kommit i närheten av. Hans Serenade C-dur för stråkorkester från 1880 är ett bra exempel på detta. Den inledande satsen ramas in av det stolta och euforiska huvudtemat, som också återkommer i finalens coda. Finalen är annars uppbyggd på ett ryskt folkmusiktema som varieras på många sätt. Mellan den första satsen och finalen finner vi först en vals som är fylld av tilltalande melodik, sedan den långsamma satsen; en Élégie. Men inte ens élégien är särskilt sorglig, utan mer lyrisk och längtande i sitt tonspråk.

Serenaden är idag ett standardverk för stråkorkester. I kvällens framförande spelas verket utan dirigent. Detta förfarande utgör ett led i elevernas kammarmusikaliska träning, och som sådant har det en hög svårighetsgrad. Oftast leds även professionella framföranden av en dirigent, men Musikkonservatoriet Falun har ett utpräglat fokus på kammarmusikutbildningen som en hörnsten i elevernas framtid, och det är glädjande att kunna genomföra ett så pass kvalificerat moment på en gymnasieskola. Två elever delar på ansvaret att leda orkestern, men i praktiken är delaktigheten för varje enskild musiker total. Någon vis person lär ha sagt att vi borde unna våra ledande politiker att studera kammarmusik. Ingenstans, i synnerhet inte i ett praktiskt genomförd kontext som en direktstreamad konsert, är ledarskapet, lagarbetet samt den kollektiva medvetenheten om allas lika rättigheter och skyldigheter lika inramande och självklart närvarande för att kollektivt förverkliga allas gemensamma behov av uttryck.

SIDAN 5

n


GEORGES BIZET (1838–1875) & RODION SHCHEDRIN (1932)

Bizet/Shchedrin

O

m man ska presentera CARMEN-SUITE av Shchedrin/ Bizet kan man, om man så önskar, med fördel inleda med att nämna Bizet och hans musik. Rodion Shchedrins bearbetning och omstöpning av Bizets odödliga operamusik till balettmusik är synnerligen väl genomförd och ett etablerat mästerverk inom balettmusiken. Men den hade inte varit möjlig utan Bizets skapande. Carmen är idag världens mest spelade opera, men när den hade premiär var den chockerande socialrealistisk och definitivt en nyhet på många sätt. Publiken reagerande vid premiären negativt på detta, men snart fick verket starka vitsord av bland andra dåtidens giganter Wagner, Tjajkovskij och Brahms. Ett skäl till deras beröm var säkert den förmåga Bizet hade, nämligen att komponera vackra och anslående melodier. Man ska också ha i åtanke att publikens reaktion till stor del var präglad av vad man förväntade sig på en operascen runt 1875, då Carmen hade premiär i Paris. Huvudrollens moderna syn på sin egen frihet och männens roll i hennes liv var ny.

n

SIDAN 6

Handlingen i Carmen (såväl operan som Shchedrins balett) kretsar kring Carmen, en fattig flicka som arbetar på en cigarettfabrik. Det är ett triangeldrama med Carmen i centrum och med officeren José samt tjurfäktaren Escamillo på varsin sida, och utmynnar i att Carmen knivmördas av José i ett anfall av svartsjuka efter att han har avspisats. Carmen har dessförinnan förklarat sin kärlek till Escamillo, men också fått veta i en spådom att hon snart ska dö. Dramat slutar med Josés förtvivlan över sin handling. De fyra akter som Bizets opera består av utgör grunden till den balett i en akt som Shchedrin skapade 1967. Hans instrumentation var fyndig; stråkorkester och slagverk. Verket är numera standardrepertoar. När man tänker på den bearbetning av Bizets musik som Shchedrin gjorde kanske man undrar om det är berättigat att göra så. Man ska dock komma i håg att även Bizet själv ”lånade” musik; den berömda Habarenan var ursprungligen en dåtida schlager komponerad av Sebastian Yradier.


F OTO :

Baletten hade premiär på Bolsjojteatern 1967 med libretto och koreografi av den kubanske koreografen Alberto Alonso. Musiken är helt och hållet Bizets; Shchedrin har snarast arrangerat delar av operan för sitt instrumentarium. Shchedrin kallade processen ”ett kreativt själarnas möte”, syftande på Bizets musik och sin egen instrumentering/omarbetning. Balettens handling följer operans, och idén till baletten kom ursprungligen från Shchedrins hustru, Maya Mikhailovna Plisetskaya, som var prima ballerina

Mathias Sterner/Mink Mgmt

vid Bolsjojteatern i Moskva. Hon (och Shchedrin) var bekanta med Sjostakovitj, och Plisetskaya hade redan 1964 frågat denne om han kunde komponera en opera på temat Carmen. Sjostakovitj avböjde dock förfrågan, varvid Shchedrin inledde arbetet med baletten. Shchedrins instrumentation och bearbetning var oväntad, ansågs mycket kreativ och rönte stor framgång. Shchedrin utgick från en mycket omfattande slagverkssektion, och verket kräver fem slagverkare och ett stort antal olika slagverksinstrument. SIDAN 7

n


MEDVERKANDE MUSIKER SLAGVERKSUPPSÄTTNINGEN I CARMEN-SUITE Det är totalt fem slagverkare uppdelade i fyra ”batterier” och en timpani: Batteri 1 Marimba, vibrafon, kastanjetter, 3 koskällor, 4 bongotrummor, rörklockor, virveltrumma (sopran), gurka. Batteri 2 Vibrafon, marimba, virveltrumma (alt), tamburin, 2 wood-blocks, claves, triangel, gurka. Batteri 3 Klockspel, antika cymbaler, maracas, slapstick, virveltrumma, liten cymbal, gurka, 3 tempelblock, stor gong, tam-tam, snare drum, triangel. Batteri 4 Piatti, stor gong, tamtam, hi-hat, triangel, tamburin, 5 tom-toms.

texter

Per Helders | l a y o u t Leif Åke Wiklund

TIMPANI (PUKOR) SLAGVERK Batteri 1 Erik Wiik Batteri 2 Wilhelm Litsgård Batteri 3 Olov Nylén Batteri 4 Fabian Franzén Timpani Miriam Barchéus

STRÅKORKESTER Violin 1 Alva Wadströmer Febe Forsman Mikaela Boano Alma Strang Brydevall Tova Friman Violin 2 Johanna Ljung Elsa Pettersson Olivia Kristoffersson Siri Lindström Pella Wig Viola Klara Angawa Alvin Sunding Linn Eklund Aina Kraft Thoran Nilsson Cello Simon Sundström Alicia Westin Christian Luong Larsson Agnes Persson Linnea Andersson Kontrabas Charlie Brusquini